Förstudie Uppdragstjänster 2013

Transkript

1 Sid 1 (33) Fastställd: Diarienr: Förstudie Uppdragstjänster 2013

2 Sid 2 (33) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Inledning Bakgrund Syfte och mål Omfattning och avgränsning Målgrupp Genomförande 6 3 Föregående upphandling Genomförande Resultat 9 4 Föregående ramavtal Erfarenheter Övrigt 12 5 Marknadsutveckling Marknadsaktörer Trender Prisutveckling Marknad och ramavtalssituation för offentlig sektor 14

3 Sid 3 (33) 6 Behov inom området uppdragstjänster Erfarenheter från myndighetsdialogen Erfarenheter från ramavtalsleverantörsdialogen 18 7 Kommande upphandling Behov Inriktning och omfattning Avropsordning Leverantörer och underleverantörer Befintliga ramavtal IT-konsulttjänster Resurskonsulter Förstudien Programvaror och tjänster Analys och rekommendation Anbudsområden och avtalsområden Avtalsvillkor och avtalsstruktur Rekommendationer 31 9 Referenser 33

4 Sid 4 (33) 1 Sammanfattning vid Kammarkollegiet har under tre år haft ett ramavtal för staten avseende uppdragstjänster kallat IT-konsulttjänster 2009, uppdragskonsulter. Begreppet uppdragstjänster, där leverantören tar ett helhetsansvar för kundens definierade resultat, används konsekvent i förstudien för att tydligare särskilja leveransformen från anskaffning av IT-resurskonsulter, där kunden har ett tydligt ansvar för en enskild konsults arbete. Projektgruppen har bl.a. analyserat en stor mängd avrop samt haft dialog med olika intressenter. Konkurrensen har upplevts god av ramavtalsleverantörerna, samtidigt som kunderna ofta noterat en låg svarsfrekvens vid avrop. Bortsett från första året har omsättningen på ramavtalet motsvarat förväntningarna väl. Ramavtalet har dock ibland inte använts enligt intentionerna då både kunder och ramavtalsleverantörer har tolkat leveransformen uppdragskonsulttjänster olika. I praktiken har kunderna ibland tolkat det subjektivt när ett visst resultat kan anses tillräckligt väl definierat i en kravspecifikation för en senare leveranskontroll. Att det i teorin och avtalsvillkoren inte borde finnas utrymme för feltolkningar avseende ansvar för arbetsledning och levererat resultat har inte påverkat den praktiska tillämpning som avsågs. Ett avrop behöver inte omfatta flera kompetensområden, vilket i kombination med roller, kompetensnivåer samt möjligheten för timprisdebitering många gånger stimulerat avrop av resurskaraktär. Detta har inte nödvändigtvis lett till praktiska problem då de sju ramavtalsleverantörernas verksamhet även innefattar resurskonsulting, samtidigt som skillnaden ofta betraktas subjektivt. Av olika anledningar har andelen uppdrag som kunnat utföras på distans inte heller varit särskilt vanligt förekommande. Det vanligaste skälet projektgruppen uppfattat är att kunden har velat kontrollera och styra konsulternas arbete, något som faller sig naturligt vid timprisdebitering. När det gäller erfarenheter från tidigare genomförda upphandlingar inom området har förstudien undersökt hur man skulle kunna komma till ett bättre resultat i en kommande upphandling när det gäller att konkretisera möjliga leveransobjekt inom leveransformen uppdragstjänster. Vidare har fördelar och nackdelar med kompetensområden, roller, nivåer samt förbättringspotentialen på teknisk kapacitet och underleverantörer analyserats.

5 Sid 5 (33) 2 Inledning 2.1 Bakgrund s tidigare ramavtal IT-konsulttjänster 2009, uppdragskonsulter går efter maximal förlängning ut (i upphandlingen kallad Uppdragskonsulttjänster 2009, i denna rapport kallad Uppdragskonsulter 2009). Denna förstudie syftar till att utreda om en ny upphandling inom samma område är lämplig eller om behoven kan lösas på andra sätt. Förstudien är genomförd av en arbetsgrupp på vid Kammarkollegiet, hädanefter kallad projektgruppen. Leveransformen uppdragstjänster innebär att leverantören ska ta ett helhetsansvar för det arbete som krävs för att realisera kundens, på förhand, definierade resultat. Begreppet uppdragstjänster används vidare för att tydligare särskilja leveransformen från anskaffning av ITkompetens i form av resurskonsulter, där uppdragsgivaren har ett tydligt ansvar för ledningen och resultatet av en enskild konsults arbete. 2.2 Syfte och mål Syftet med förstudien har varit att samla information och kunskap om pågående utveckling inom området samt vilka behov som offentlig sektor har. Förstudien belyser även förutsättningarna för en upphandling inom ramavtalsområdet samt anger förslag på inriktning och omfattning. Målet har varit att arbeta fram ett underlag som ger stöd och rekommendationer inför ett kommande beslut om huruvida en upphandling ska genomföras eller inte. Det övergripande effektmålet med ett ramavtal är att, utgående från offentlig sektors behov och marknadens utbud, underlätta försörjningen av efterfrågade uppdragstjänster samt att bästa möjliga villkor för anskaffning uppnås vid avrop. Samtliga rekommendationer som lämnas i samband med denna förstudie kan komma att prövas på nytt, ändras eller anpassas i en eventuell kommande upphandling. Detta då det är ett separat projekt där ny information kan tillkomma och förutsättningar kan ändras med tiden.

6 Sid 6 (33) 2.3 Omfattning och avgränsning Denna förstudie omfattar uppdragstjänster och innehåller avgränsningar mot ramavtalen Licensförsörjning 2010, Öppna programvaror 2010, E- förvaltningsstödjande tjänster 2010, IT-Driftstjänster 2010, ramavtalen för Managementkonsulttjänster samt Dokumenthantering 2012 Skrivare, MFP, programvaror och tjänster. Ytterligare en avgränsning för denna förstudie och en eventuell kommande upphandling är förstudien Programvaror och tjänster Vissa specifika kompetensområden kommer att vara nödvändiga att ha inom flera ramavtalsområden, men att de då har en tydlig koppling till exempelvis en produkt och därmed föreligger inte risken för att parallella ramavtal upphandlas. Förstudien tar hänsyn till den nu pågående upphandlingen ITkonsulttjänster Resurskonsulter 2013 som kommer att tillhandahålla kompetenskonsulter i form av resurser. Vidare har hänsyn tagits till att angränsande kompetensprofiler finns i de befintliga ramavtalen för Managementkonsulttjänster avseende områdena verksamhets- och organisationsutveckling (A), samt till vissa delar inom analys (C). 2.4 Målgrupp Förstudien riktar sig till och till de som har avropat och kan komma att avropa från ramavtal inom området uppdragstjänster (d.v.s. statliga myndigheter, landsting, kommuner och övriga organisationer, i denna rapport kallade kunder) samt till de företag inom området som är intresserade. 2.5 Genomförande Förstudien har genomförts i enlighet med s projektstyrningsmodell under perioden maj t.o.m. september Projektgruppen valde att inte genomföra en bred skriftlig enkät då det bedömdes att oavsett pedagogiska förklaringar tolkar olika personer begreppet uppdragstjänster olika och bedömdes därför komma svara utifrån generella behov av extern IT-kompetens. har dessutom fått den generella återkopplingen att enkäter tar mycket tid i anspråk hos respondenterna varför breda enkäter endast ska nyttjas vid mycket tydliga behov.

7 Sid 7 (33) Förstudieprojektet IT-konsulttjänster 2012 publicerade i juni 2012 två separata enkäter riktade till statliga myndigheter respektive intresserade företag. Projektgruppen har analyserat relevanta delar av de inkomna enkätsvaren från juli Projektgruppen valde att ställa riktade frågor till tolv utvalda kunder där leveransformen uppdragstjänster bedömts passa. Dessa kunder har avropat från ramavtalet i olika omfattning och som på förhand bedömdes ha en ambition att aktivt minska engagemanget av resurskonsulter till förmån för uppdragstjänster. Utöver de skriftliga svaren och vissa kompletterande samtal med dessa tolv kunder, har projektgruppen muntligt intervjuat ytterligare kunder som genomfört intressanta avrop från ramavtalet. Information om den påbörjade förstudien publicerades i maj på Inga andra företag än de befintliga ramavtalsleverantörerna har sökt kontakt med projektgruppen i samband med förstudien. Befintliga ramavtalsleverantörer upplevs dock representera branschen väl. Projektgruppen har träffat samtliga sju ramavtalsleverantörer för en enskild dialog om vardera 1,5 timmar. Projektgruppen har analyserat en stor mängd avrop, tittat på de problem som uppmärksammats inom ramavtalsområdet tidigare, t.ex. ofta låg svarsfrekvens vid avropförfrågningar samt den relativt stora andelen avrop av karaktären resurskonsulter. Det har förekommit stora prisskillnader vid avrop, men detta behöver inte vara ett problem. När det gäller erfarenheter från tidigare genomförda upphandlingar inom området har projektgruppen även tittat på hur man skulle kunna komma till ett bättre resultat i en kommande upphandling när det gäller att konkretisera möjliga leveransobjekt inom leveransformen uppdragstjänster. Även fördelar och nackdelar med kompetensområden, roller och nivåer har analyserats. Vidare har förbättringspotentialen avseende krav på teknisk kapacitet och en effektivare styrning och administration av eventuella underleverantörer undersökts. Projektgruppen har även studerat och analyserat ett antal publikationer, webbsidor och rapporter.

8 Sid 8 (33) 3 Föregående upphandling 3.1 Genomförande Upphandlingen genomfördes med selektivt förfarande mellan (då ansökningsinbjudan sändes ut) till (ramavtalstecknande). Ramavtalet Uppdragskonsulter 2009 har kunnat nyttjas av samtliga statliga myndigheter i Sverige samt 21 stiftelser och andra organisationer med anknytning till staten, vilka deltog genom fullmakt. Kommuner och landsting har inte haft möjlighet att avropa från ramavtalen då det vid tiden för ramavtalsupphandlingen bedömdes bli för marknadspåverkande. Ramavtalen omfattar konsulttjänster inom sju områden; användbarhet, verksamhetsutveckling och strategi, ledning och styrning, systemutveckling och systemförvaltning, infrastruktur, informationssäkerhet samt GIS. Ramavtalen beräknades omsätta MSEK per år och gällde i 24 månader med option att förlänga 24 månader. Uppdragskonsulttjänster innebär att ramavtalsleverantören åtar sig huvudansvaret för ett visst specificerat uppdrag samt resultatet därav. Ramavtalsleverantören ansvarar för arbetsledningen av de personer som ingår i uppdraget. Resultatet ska vara väl definierat av kunden i en uppdrags- eller kravspecifikation så att leveranskontroll och leveransgodkännande kan utföras vid leverans. Uppdragskonsulttjänster utformas i normalfallet som fastprisuppdrag för att uppnå specificerade resultat, men även timpris kan överenskommas som komplement. Takpris eller olika former av incitamentsmodeller kan också användas. Huvuddelen i förfrågningsunderlaget var de sex fiktiva avrop som var speciellt framtagna för upphandlingen. Syftet med dessa var dels att kunna utvärdera anbudsgivarnas tjänster och dels ge bra underlag för kommande avrop. Anbudsgivarna skulle enligt olika krav beskriva hur de ämnade lösa och bemanna uppdragen samt även ange leveranstid och pris. Det var dessa parametrar som skulle utvärderas enligt principen ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. Eftersom projektet ville få substans i prissättningen skulle priserna kunna användas som riktmärke i kommande avrop. Så som förfrågningsunderlaget var

9 Sid 9 (33) utformat krävdes det en hel del kompetens, erfarenhet och arbetstid för att kunna lämna ett bra anbud. 3.2 Resultat 34 företag skickade in anbudsansökan, av dessa selekterades 14, varav 13 lämnade anbud. 7 anbudsgivare erhöll ramavtal. Anbudsgivarna uppskattade att utvärderingen inte gjordes på referenser utan de fick fokusera på det de gör bäst d.v.s. besvara förfrågningar (de fiktiva avropen). Förfrågningsunderlaget var tydligt med att inga förutsättningar fick ändras i de fiktiva avropen. Vissa anbudsgivare försökte ändå tillskansa sig fördelar genom att ändra förutsättningar och minska omfattning etc. vilket i sin tur medförde att de kunde lämna ett lägre pris. Vad som kunde varit tydligare i förutsättningarna var hur mycket tid och resurser de fiktiva kunderna kunde lägga ned i de fiktiva avropen. Upphandlingsprojektet noterade också att området rymde många företag som är benägna att överpröva fattade beslut. Selekteringsbeslutet överprövades av två företag och tilldelningsbeslutet (som fattades ) överprövades av fem företag som inte erhöll ramavtal. Utfallet av ramavtalsupphandlingen borde borga för en aktiv konkurrens och sedermera goda leveranser, detta då sju medelstora ITkonsultföretag erhöll ramavtal. 4 Föregående ramavtal 4.1 Erfarenheter Ramavtalsförvaltningen och projektgruppen har uppfattat att både myndigheterna och ramavtalsleverantörerna anser att ramavtalet överlag har fungerat bra. Den omsättning som ramavtalsleverantörerna inrapporterat är totalt kronor (t om kvartal ). Avropens omsättning har utvecklats sedan starten kvartal enligt följande diagram:

10 Sid 10 (33) Det finns ingen tillgänglig statistik på vilka områden eller enskilda kunder som genererat mest av denna omsättning, förutom vissa antaganden utifrån ramavtalsleverantörernas kvartalsrapportering. Ramavtalsleverantörerna bedömer dock att det genererats ungefär 240 enskilda avrop under ramavtalsperioden t.o.m. kvartal De avrop som kopierat in e-postadressen uppdragskonsulter@kammarkollegiet.se visar att 92 olika kunder har skickat avropsförfrågningar. Då inte alla avrop kopieras är siffran i underkant men ger en indikation på spridningen och att många av de enskilda kunderna avropat på ramavtalet enstaka gånger. 92 kunder motsvarar 24 % av de c:a 382 statliga myndigheter verksamma i Sverige som har haft möjlighet att avropa. Omfattningen i avropen varierar givetvis utifrån uppdragets art. 19 kunder har ett eller några kvartal fakturerats mer än 1 MSEK, varav endast sex av dessa kunder har enskilt enligt kvartalsrapporterna ackumulerat fakturerats mer än 5 MSEK. 15 kunder har gjort fler än fem avrop av varierande omfattning. Den genomgående uppfattningen är att största omfattningen av omsättningen ovan avser systemutveckling och därefter projektledning. Uppdrag avseende infrastruktur har varit få och inslagen av GIS färre. Informationssäkerhet har ökat och spås fortsätta öka. Vid analysen av genomförda avrop har projektgruppen funnit kravspecifikationer för sju olika förstudier samt fyra uppdrag att utveckla appar till mobila enheter.

11 Sid 11 (33) Genomgången av avropen visar att en majoritet av avropen kommer från mellanstora myndigheter. Små och riktigt stora förekommer mer sällan. Ramavtalsleverantörerna upplever, precis som statistiken visar, att avropen 2013 har följt konjunkturen och minskat. Samtliga ramavtalsleverantörer har vunnit avrop, dock i olika omfattning enligt följande diagram: Enligt den marknadsbedömning som projektgruppen har gjort har snittpriset för en konsulttimme på ramavtalen legat runt 800 kr, men spannet är stort. En enkel analys visar att det genomsnittliga kontraktsvärdet per avrop är 1,2 MSEK, vilket antas ge en ungefärlig omfattning på bakomliggande mantimmar per kontrakt. Studien av avropen och dialogen med ramavtalsleverantörerna visar på en olycklig trend att många kunder efterfrågar konsulter på nivå 4 trots att nivå 3 borde vara tillräckligt samt att kunden förväntar sig att dessa konsulter ska prissättas på en nivå som mer rimmar med en konsult på nivå 2. Detta har fått effekten att konsultföretagen har svårt att motivera rekrytering av yngre personal då dessa personer blir svåra att belägga. Det kan tyckas vara märkligt att även detta ramavtal har bidragit till den trenden, detta då huvudsyftet med ett avrop är att kunden endast ska definiera sina behov och därför inte borde ha någon åsikt om vem som deltar i uppdraget hos leverantören. Priser för ett uppdrag är givetvis extremt beroende på uppdragets natur varför några

12 Sid 12 (33) generella slutsatser är svåra att dra. Utöver detta tillkommer prisberoenden till konjunktur, samt mängden tillgängliga resurser. 4.2 Övrigt Endast ett avrop har överprövats. Rättelse begärdes p.g.a. otillåtet licensinslag samt en ännu ej godkänd underleverantör i vinnande avropssvar. Den oregistrerade underleverantören bedömde förvaltningsrätten i Stockholm som tillräcklig grund för att det vinnande avropssvaret skulle förkastas i en ny utvärdering. Övriga invändningar prövades inte i domen från En metod för prissättning som har varit fullt möjlig men som projektgruppen aldrig sett utnyttjad i ramavtalet är vinstdelning eller incitamentsprissättning. Att kund och leverantör på något sätt delar på riskerna och vinsterna torde i många fall vara lämpligt men det kräver självklart mer av bägge parter och blir ofta svårt att formulera i en avropsförfrågan. Konkurrensen har fungerat relativt väl trots att svarsfrekvensen i genomsnitt bara legat på 3-4 svar per avrop, ibland färre. Enstaka eller inga svar har i huvudsak drabbat avrop från mindre kunder, med leverans på mindre orter, med höga viten eller att orimligt höga eller detaljerade profilkrav ställts på speciell konsult. 5 Marknadsutveckling 5.1 Marknadsaktörer Antalet IT-konsultföretag på den svenska marknaden är stort. Enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB) som Statens Inköpscentral inhämtade i maj 2012 finns det st. företag som sorterar under SCB:s kod Dataprogrammering och st. som sorterar under koden Datakonsultverksamhet. En stor majoritet av företag med ITkonsultrelaterad verksamhet är enmansföretagare eller har färre än 50 anställda. Det kan konstateras att det finns olika typer och storlekar av företag i IT-konsultbranschen. Det finns stora företag med heltäckande utbud som kan ta komplexa åtaganden som täcker allt ifrån verksamhetsutveckling

13 Sid 13 (33) till systemförvaltning. Det finns även små och medelstora företag som har egna konsulter och som även ibland arbetar tillsammans med ett nätverk av underkonsulter. Dessa företag kan vara specialiserade och inriktade på en viss typ av uppdrag. Utöver stora, små och medelstora företag finns även konsultmäklare och bemanningsföretag med ITinriktning som kan få tag på specialiserade kompetenser från exempelvis enmansbolag. Enligt Radar Ecosystem Specialists rapport Konsultmarknaden Sverige 2013 kommer IT-konsultmarknaden att öka med 5 % under 2013 men vara hårt konkurrensutsatt. Baserat på projektgruppens egen erfarenhet, och inte minst den föregående upphandlingen, är det inte sannolikt att fler än ca 40 företag har tillräcklig kapacitet och erfarenhet för att vara ramavtalsleverantör på ett ramavtal med denna breda inriktning. 5.2 Trender Enligt Radars rapport Konsultmarknaden Sverige 2013 beräknas de svenska IT-budgetarna öka med i genomsnitt 0,7 % under Prioriterade investeringar avseende infrastruktur är enligt Radars rapport back-up, recovery, databaser, systemutveckling och molntjänster. Prioriterade investeringar avseende verksamhet är ERP, Business Intelligence, mobila lösningar, e-faktura och webblösningar. Enligt Radars uppdatering av rapporten Konsultmarknaden Sverige 2013 kommer offentlig sektor inte öka sina investeringar under Fokus ligger på effektivisering genom standardisering och automatisering samt self service mot omvärld med ökade kompetensbehov inom framförallt verksamhet, mobila lösningar samt säkerhetsområdet. Marknaden bedöms komma minska i antal timmar med -2 % inom offentlig sektor. Metoder och arbetssätt vid systemutveckling har förändrats en del under de senaste åren. Istället för att använda traditionella vattenfallsmodeller som går ut på att man bygger ett datorsystem i steg som vart och ett avslutas innan man påbörjar nästa och som har detaljerade kravspecifikationer används i stor utsträckning idag istället agila (lättrörliga) metoder. Agila metoder har till skillnad från traditionella metoder bl.a. en större användarmedverkan. Nya

14 Sid 14 (33) utvecklingsmetoder har därför också ställt krav på förändring av samtliga rollers kompetens i ett systemutvecklingsprojekt. Ett ökat användande av molntjänster tenderar till att minska behovet av konsulttjänster. Detta bekräftas i Radars rapport Konsultmarknaden Sverige 2013 där över 50 % av de som svarat anger att inget konsultbehov finns gällande molntjänster. S.k. near-shore respektive off-shore finns tillgänglig från många leverantörer men har inte haft något större genomslag hos offentlig sektor i Sverige. Dessa trender, samt den efterfrågan som konsultföretagen förutspår, kommer vara viktiga faktorer att ta hänsyn till i en upphandling av uppdragstjänster. 5.3 Prisutveckling I rapporten Radar Konsultpriser 2012 ger Radar data om hur snittprisutvecklingen har sett ut de senaste åren för olika kompetenskategorier inom IT. I rapporten ser Radar att Den sammanvägda prisutvecklingen för ett antal kompetensområden inom IT visar på en nedgång där snittpriserna under 2012 generellt kommer att sjunka. Detta efter att snittpriserna gått upp och ned, dock med liten förändring, under hela 2000-talet med senaste uppgång under 2010 efter att kompetensbrist uppstått. Efterfrågan och tillgång har av naturliga skäl stor påverkan på priserna och är något olika för olika typer av kompetens. Enligt Radars uppdatering av rapporten Konsultmarknaden Sverige 2013 kommer volymökningen på konsultmarknaden ske genom ett ökat antal levererade timmar. Sett över hela marknaden med dess stora branschskillnader, ökar volymerna med motsvarande 3-4 % samtidigt som priserna eroderas vilket neutraliserar värdetillväxten som stannar på plus minus noll. 5.4 Marknad och ramavtalssituation för offentlig sektor Under långa perioder de senaste åren har det inom offentlig sektor ibland saknats fungerande och heltäckande centrala ramavtal för bemanning, resurskonsulter, och uppdragstjänster inom IT. De ramavtal som funnits har i flera fall även haft geografiska begränsningar. Endast

15 Sid 15 (33) ett fåtal begäran om avsteg från Uppdragskonsulter 2009 har noterats. Detta trots att många kunder under en lång tid sett sig tvungna att upphandla egna ramavtal för de kompetensområden och roller som efterfrågas i deras olika verksamheter. Verksamheter där man ibland upplever sina behov som väldigt unika. Behovet av egna upphandlingar har inneburit att man byggt upp egen kompetens inom såväl kravställning som upphandling. När de egna ramavtalen löper ut ersätts de ofta genom nya egna upphandlingar. Vissa större statliga myndigheter har gjort egna upphandlingar som har syftat till att ha en konsultpartner för vitt skilda behov och under lång tid. I ett strategiskt vägval som detta ryms ofta ambitionen att i dialog med leverantören identifiera och formulera möjliga uppdragsleveranser eller projektåtaganden. Åtaganden där ibland incitamentsfaktorer och delad risk bör vara möjliga att realisera. Huruvida fler kunder kommer agera på detta sätt är osäkert. Generellt sett har kommuner och landsting hitintills inte haft möjlighet att nyttja de ramavtal för olika konsultområden som upphandlats centralt för staten, varken avseende bemanning, IT eller management. Ramavtalsleverantörerna på nuvarande ramavtal bedömer kommunerna som ett relativt litet kundsegment, med liten efterfrågan avseende den strikta definitionen av uppdragstjänster, oavsett storlek på kommun. Däremot tror sig vissa ramavtalsleverantörer kunna se en växande efterfrågan från landstingen. Antalet kommuner och landsting som kan komma att nyttja den f.n. överprövade länsuppdelade ramavtalsupphandlingen IT-konsulttjänster 2012 (SKL Kommentus Inköpscentrals upphandling i eget namn) är oklart. Upphandlingen avser både resurs- och uppdragskonsulter inom sex separata kompetensområden. Denna upphandling inbegriper inte mer komplexa projekt som behöver en sammanhållen leverans från en leverantör och som spänner över flera kompetensområden. 6 Behov inom området uppdragstjänster 6.1 Erfarenheter från myndighetsdialogen Enkäten Syftet med enkäten var att bättre förstå myndigheternas strategier kring anskaffning av IT i förhållande till uppdragstjänster och få en bättre

16 Sid 16 (33) uppfattning om behovsbilden nu och på sikt. Samtidigt med enkätsvaren har projektgruppen fått tillgång till flera IT- och sourcingstrategier. I princip samtliga respondenter har en uttalad ambition att köpa uppdragstjänster med definierade resultat och minska andelen resurskonsulter att själva arbetsleda. Mot detta ställs behovet av att involvera egen personal i uppdragsleveransen eller i samband med överlämning till förvaltning i egen regi samt att verksamheten ofta har svårt att definiera det önskade resultatet eller snarare funktionen i leveransen. Därför blir resurskonsulter ofta en enklare utväg, de uttalade ambitionerna till trots. För att understryka komplexiteten i nomenklaturen så kommenterar en respondent: på nivån kompetensområden köper vi timmar (resurskonsulter), på en aggregerad nivå skulle vi kunna ha behov av tjänster, t.ex. tjänsten Drifta och förvalta. I enkäten efterfrågades synpunkter på de kompetensområden som omfattas av nuvarande ramavtal. Generellt anser respondenterna att befintliga kompetensområden fungerar. De underliggande rollerna och olika kompetensnivåerna gör dock att man vid tillämpning ofta tänker utifrån resurskonsulter. Vissa respondenter anser att några områden och ingående roller behöver moderniseras, med hänvisning till upphandlingen IT-konsulttjänster Resurskonsulter En synpunkt var att eftersträva en mer aggregerad nivå gällande de mest typiska tjänsterna, t.ex. tjänsten Utveckla en app. En respondent tog upp behovet av att uppnå en helhetsleverans, där både programvarulicenser och tjänster borde ingå. En uttrycklig kommentar lämnades om att det är viktigt att ramavtalet är tydligt med att det endast omfattar uppdragstjänster, detta för att inte skapa förvirring när behovet är resurskonsulter. Respondenterna har i dagsläget främst behov av uppdragstjänster inom områdena systemutveckling och systemförvaltning, ledning och styrning och därefter informationssäkerhet. Dessa huvudsakliga områden med möjliga inslag från samtliga övriga kompetensområden är aktuella. Förslag gavs på att lägga till teknisk dokumentation och analys (som idag finns på ett av ramavtalen för Managementkonsultjänster). Området

17 Sid 17 (33) informations- och IT-säkerhet föreslogs få ett eget ramavtal. Specifikt nämndes dessutom intranätutveckling och analys samt kravställning inför upphandling. På tre års sikt tror de flesta tillfrågade kunderna att behoven kommer vara ungefär desamma som de nuvarande behoven, samtidigt är det svårt att svara på idag, då det beror på den egna verksamhetens inriktning, val av tekniska plattformar samt sourcingstrategi. Behov kommer finnas inom teknisk förvaltning, utredningar, implementation av nya produkter och tjänster, ackrediteringar och informationsarkitektur. 8 av 12 respondenter har avropat från det befintliga ramavtalet vid enstaka tillfällen. 10 av 12 respondenter har egna ramavtal för ITkonsulter, varav 7 av dessa inbegriper både resurskonsulter samt uppdragstjänster. Alla respondenter ser nyttan och är positiva till att avropa från de centrala ramavtalen. I vilken utsträckning de kommer avropa uppdragstjänster beror på omfattningen i ett nytt ramavtal och på vilket sätt det kommer komplettera eventuellt egna avtal. Dialogen Bortsett från att för få avropssvar ofta inkommer, så uppfattar de tillfrågade kunderna som regel de inkomna avropssvaren som godtagbara. I avropsförfrågningarna är det ofta svårt för IT eller verksamheten att definiera resultatet och verksamheten vill ofta förlänga uppdragen vilket gör det svårt för upphandlarna. Ramavtalsförvaltningen på är responsiv men upplevs ibland inte lämna konkreta svar på frågan om på vilket ramavtal ett visst behov ska avropas från. De allmänna villkoren fungerar bra och mallarna är bra men används inte så mycket. De fiktiva avropen från ramavtalsupphandlingen ger inte speciellt bra vägledning. Den på avropa.se publicerade vägledningen för det nuvarande ramavtalet är bra. Önskemål om bra avropsexempel framfördes. En uppfattning är att s framtida ramavtal generellt borde disponeras annorlunda och inledningsvis i texten tydligare beskriva vad ramavtalet omfattar. Vägledningar skulle därmed få en mindre betydelse.

18 Sid 18 (33) 6.2 Erfarenheter från ramavtalsleverantörsdialogen Förstudien har främst fokuserat på en direkt dialog genom enskilda möten med varje ramavtalsleverantör. Projektgruppen har även tagit del av de relevanta enkätsvar och åsikter som kom in från 26 konsultföretag i juli Här följer en detaljerad redogörelse för de delområden som dialogen kretsat kring. Ramavtalsupphandlingen Ramavtalsleverantörerna minns upphandlingen som väldigt bra. Att upphandlingen försökte säkerställa rätt ramavtalsleverantörer utifrån organisation, erfarenhet och kvalitet. Den upplevdes fullt adekvat i omfattning, dock innebar det ett väldigt stort arbete att svara på upphandlingen. En fördel med detta ramavtal är att det inte finns några takpriser eller timpriser angivna, utan marknaden får lösa det utifrån vad för typ av uppdrag det är. Om någon av ramavtalsleverantörerna sitter med ledig kapacitet så kommer de eventuellt vilja pressa de normala prisnivåerna för att få uppdraget. Utveckling är svårt med fast pris, speciellt agilt. Förvaltning däremot fungerar med fast pris. Fiktiva avropen i upphandlingen De fiktiva avropen upplevdes väldigt krävande. Det var många beskrivningar som skulle göras kring hur man tänkt arbeta i uppdragen vilket upplevdes svårt att formulera. Några upplevde underlagen för knapphändiga. Vid en normal avropsförfrågan hade det varit mer naturligt att ställa fler förtydligande frågor till kunden för att säkerställa rätt innehåll och kvalitet i sitt avropssvar. Leverantörerna insåg dock det kreativa syftet för ramavtalsupphandlingen i sig. Det finns olika uppfattningar om ifall de fiktiva avropen speglade verkligheten på ett bra sätt. Endast några enstaka avrop har sedan hänvisat till något av de fiktiva avropen. I framtida upphandlingar vill de flesta försöka undvika att det ska kosta för mycket i tid och resurser för anbudsgivarna att svara på eventuella fiktiva avrop. Å andra sidan framhåller man att det inte ska vara för enkelt att svara och att det samtidigt förbereder leverantörernas organisation på ett scenario med den verkliga omfattningen av parallella avropsförfrågningar från ett ramavtal. Det är även bra om fiktiva avrop speglar verkligheten så bra som möjligt.

19 Sid 19 (33) Avtalsstart Ramavtalsleverantörerna konstaterade att det tog lång tid innan ramavtalet kom igång på riktigt. En tolkning är att många avropare inte visste vart de skulle vända sig med sina förfrågningar. Att ramavtalen aktivt marknadsförs upplevs som viktigt, speciellt på ett nytt enskilt område där ramavtal inte funnits tidigare. Vissa anser att Statens inköpscentral borde ha ett ansvar att sälja in ramavtalet bland avroparna. Detta skulle öka trovärdigheten i jämförelse med att ramavtalsleverantörerna själva försöker sälja in ramavtalet. Vissa ramavtalsleverantörer påtalar att de sett och fortfarande ser en del upphandlingar utanför ramavtalet där behovet skulle passa bra att avropa på ramavtalet. Generellt om ramavtalet Ramavtalet anses ha fungerat bra och ramavtalsleverantörerna uppfattas oftast agera affärsmässigt i samband med avrop. Endast ett överprövningsärende har förekommit. Ramavtalet har å andra sidan inte riktigt fungerat som det var tänkt på grund av den upplevda otydligheten angående innehållet i en uppdragstjänst. Detta har inte nödvändigtvis blivit praktiska problem då merparten av ramavtalsleverantörernas leveranser normalt avser just resurskonsulter. Däremot har samtliga ramavtalsleverantörer en generell strävan att öka omsättningen i uppdragstjänster gentemot resurskonsulting. Flera ramavtalsleverantörer hade förväntat sig att ramavtalet skulle generera fler större avrop om större volymer än det faktiskt gjort. Med större volymer menar de avrop med ett värde över 5 MSEK. Det har varit väldigt ovanligt med avrop av denna storlek. Projektgruppens analys av kvartalsrapporteringen visar endast ett exempel då en enskild kunds uppdrag genererat över 5 MSEK under ett enskilt kvartal. Kompetensområden, roller och kompetensnivåer Bortsett från risken för sammanblandning med köp av resurskonsulter anser de flesta att kompetensområdena och rollerna är helt relevanta för att kunna leverera kompletta uppdragstjänster. Några påtalar att en viss översyn och modernisering vore bra samt att GIS istället för att vara ett enskilt kompetensområde skulle kunna ingå i en roll under systemutveckling. Det påtalades att man borde tydliggöra systemutveckling rörande internet och intranät.

20 Sid 20 (33) Avropens kvalitet Nivån på beställarkompetensen varierar väldigt men större myndigheter gör generellt sett bättre uppdragsspecifikationer. De flesta ramavtalsleverantörer anser dock att kunderna är bra på att formulera själva avropsunderlagen, då det oftast är väldigt tydligt hur anbuden kommer utvärderas. En del avrop anses dock omöjliga att besvara, då de ibland upplevs riktade utifrån en befintlig leverantör hos kunden eller en specifik person som verksamheten önskar. I dialogen med ramavtalsleverantörerna kom det fram en del exempel på förekomsten av avropsavtal i ramavtalet (s.k. ramavtal i ramavtalet). Det görs även en del tilläggsbeställningar som inte ingick i leveransavtalet utifrån avropsförfrågan. Det nämndes även att man ibland vid avrop felaktigt ställt krav på ISO 9001-certifiering. Ibland lämnas avropssvar felaktigt av underleverantörer. Det finns även några exempel på avrop där dessa inte förkastats utan felaktigt tagits med i utvärderingen. Svarsfrekvens vid avrop De flesta ramavtalsleverantörer hävdar att de oftast tackar nej på de avropsförfrågningar de inte kan uppfylla. Nej-svaren håller de flesta med om att alla borde kunna administrera. Att skicka svar med substans är svårare, och speciellt om de ändå inte kan konkurrera eller leverera. Flera säger sig oftast ange varför de inte lämnar avropssvar. Uppfattningen att avrop oftast besvaras av samtliga ramavtalsleverantörer delar inte projektgruppen efter genomgången av alla de avrop och tilldelningsbeslut som kommit till ramavtalsförvaltningens e-postadress. Att alla sju på något sätt svarat får anses mycket ovanligt. Det råder delade meningar om ifall det är en stor administrativ belastning att alltid ge ett svar. Alla ramavtalsleverantörer förstår inte det viktiga i att lämna ett nej-svar, då ett uteblivet svar borde uppfattas som nekande. Att uteblivna svar skapar oro hos kunden att förfrågan inte kommit fram och i efterhand kan komma att uppfattas särbehandlande. Detta borde kommuniceras bättre i ramavtalen. Vissa svarar inte på en förfrågan som är för otydlig. Ibland återkopplas att underlaget är för bristfälligt. Vissa väljer att inte svara på avropsförfrågningar när de själva eller deras underkonsulter inte förfogar över rätt kompetens eller när villkoren eller förutsättningarna inte är attraktiva, t.ex. korta tidsspann eller höga viten. Om de anser att

21 Sid 21 (33) andra ramavtalsleverantörer har bättre kompetens inom området för avropsförfrågan så väljer de ibland att inte heller svara. Om de inte svarar på förfrågningarna får de ofta inte veta vilken ramavtalsleverantör som vann avropet. Man önskar få ta del av tilldelningsbeslutet även när man inte lämnat ett konkret avropssvar. I huvudtexten till ramavtalet framgår att beslut om tilldelning av leveransavtalet ska meddelas de ramavtalsleverantörer som deltagit i den förnyade konkurrensutsättningen. Synpunkter lämnades även på att borde på ett snyggt formulerat sätt uppmana avroparna att inte skicka avropsförfrågningar under sommaren, alternativt att ramavtalsleverantörerna under sommaren ska få viss dispens med tid, utöver skälig tidsfrist som anges i huvudtexten och de två exemplen i den publicerade vägledningen. Resurskonsult eller uppdragstjänst? Samtliga ramavtalsleverantörer är överens om att avrop av karaktären resurskonsulter har förekommit i relativt stor omfattning. Vad som är symptomatiskt i dialogen är att det ibland skiljer sig och kan upplevas subjektivt mellan ramavtalsleverantörerna om ett visst avrop avser resurskonsulter eller en uppdragstjänst. Av främst det skälet skiljer sig ramavtalsleverantörernas uppfattning om andelen resursavrop från 25 % till hela 60 % av levererad volym. Andelen resursavrop sägs procentuellt ha ökat efter det att IT-konsulttjänster Resurskonsultjänster 2008 (med kompetensområdena användbarhet, verksamhetsutveckling och strategi, informationssäkerhet samt GIS) löpte ut Arbete hos kunden eller hos ramavtalsleverantören Leveranserna har som regel utförts på plats hos kund och inte i ramavtalsleverantörernas egna lokaler i Sverige. Detta uppfattas mycket likt hur uppdragsgivare av vana engagerar resurskonsulter. Om uppdraget avser fortsättningsutveckling eller en delleverans så sker det i princip alltid hos kund. Om det däremot är helt nytt kan arbetet ibland utföras hos ramavtalsleverantörerna. Tanken med uppdragstjänster är att konsulterna ska kunna sitta var som helst geografiskt. Uppdragstjänster är en leveransform där ramavtalsleverantören fritt borde kunna bemanna uppdragen och att kunden endast bryr sig om att resultatet blir levererat i tid till rätt kostnad. Kunderna uppfattas lite omogna, de vill se att konsulterna jobbar, och att de är fysiskt på plats i de egna lokalerna. Fler

22 Sid 22 (33) uppdragstjänster skulle kunna resultera i att ramavtalsleverantören själv fick avgöra vilka konsulter som gör jobbet, på så sätt skulle leverantörerna kunna utveckla fler yngre eller nyutexaminerade personer på kompetensnivå 1 och 2, som dessutom har lägre löneanspråk. Nu blir det nästan bara nivå 4 eller 5 ute hos kund då kunderna känner sig mer komfortabla med äldre konsulter med större erfarenhet. Denna modell med yngre konsulter eller konsulter med blandad kompetens och erfarenhet lämpar sig väldigt bra för ett ramavtal för uppdragstjänster. I det fall framtida avrop fortsätter se ut som idag blir regional närvaro fortsatt avgörande. Vissa kunders krav på säkerhet förhindrar att uppdragstjänster utförs hos leverantören. Kundens känsla av kontroll och att uppdragen i olika faser ofta involverar kundens egen personal i någon omfattning försvårar arbete på distans. Om det lättrörliga, agila arbetssättet ökar inom offentlig sektor, vilket kräver iteration, blir det ytterligare ett hinder mot att uppdragstjänsterna kan utföras i ramavtalsleverantörens egna lokaler. Det är än så länge vanligare inom privat sektor med tvärfunktionella team enligt Scrum och agilt arbete. App-utveckling nämns som ett bra exempel på uppdragstjänst. Det har inte varit många avrop avseende appar dock. S.k. near-shore finns tillgänglig från flera ramavtalsleverantörer men har inte haft något genomslag i avropen eller hos offentlig sektor generellt. S.k. off-shore har projektgruppen inte sett användas, varken direkt eller indirekt. Appar är ett exempel på leverans som skulle kunna utvecklas genom indirekta offshore-resurser, eller direkta, om det sammanhållande ansvaret och kontaktytorna för uppdraget finns lokalt. Levererade volymer Den genomgående uppfattningen är att största omfattningen avser uppdrag inom området systemutveckling (och systemförvaltning), mycket webb-utveckling, och därefter ledning och styrning samt verksamhetsutveckling. Avrop inom infrastruktur är inte så vanliga, liksom få avrop avseende GIS. Ramavtalsleverantörerna skiljer sig något åt inom vilka områden de vunnit avropen. Trender i efterfrågan Ramavtalsleverantörerna ser en tydlig trend att området informationssäkerhet blir alltmer vanligt förekommande i avropen. Inom informationssäkerhetsområdet blir det dock många avrop på

23 Sid 23 (33) resurskonsulter. Detta då området ofta kräver någon form av specialist eller expert. Vid behov av en expert blir det ofta avrop av en specifik konsult och således ett resurskonsultuppdrag. Antal ramavtalsleverantörer vid förnyad konkurrensutsättning Samtliga ramavtalsleverantörer anser att förnyad konkurrensutsättning i dagsläget är den enda möjliga avropsformen. Rangordning anses omöjligt avseende denna typ av tjänsteleveranser med oftast helt unika krav utifrån specifika verksamheter. Samtliga upplever att konkurrensen fungerar bra mellan de sju ramavtalsleverantörerna. En generell uppfattning är att 5-7 ramavtalsleverantörer är bra. Då det är ett stort arbete att svara på avropen blir uppfattningen att det inte lönar sig om det är för många ramavtalsleverantörer. Alla ramavtalsleverantörer är positiva till om kommuner och landsting skulle få vara med i en ny ramavtalsupphandling. En bedömning är att om det kommer in fullmakter från över 200 kommuner så kanske sju ramavtalsleverantörer är för få. Underleverantörer Vissa ramavtalsleverantörer anser att utkonkurrerade företag i ramavtalsupphandlingen inte ska ges möjlighet att senare leverera i egenskap av tillkommande underleverantörer i ramavtalen. En ramavtalsleverantör är kritisk till tilldelningen av underleverantörer: Att det finns sju ramavtalsleverantörer är bra men att hela Sveriges ITnäring är underleverantörer känns inte riktigt okej. Vissa önskar att tilldelningen av nya underleverantörer vore mer strikt. Tvärtom skulle andra önska att man snabbare fick ta in nya underleverantörer. Medan en annan är nöjd med att man fyra gånger per år kunnat få nya underleverantörer godkända, med en uppfattad ledtid om tre veckor. Drift Endast ett fåtal avrop har innehållit driftsinslag, och då t.ex. drift av extern webb. Drift är ofta svårlösligt då en leverantör normalt inte får full tillgång till myndighetens driftsmiljö. Vissa tycker att uppdelningen mellan de olika ramavtalen borde vara tydligare då kunderna kan avropa vissa driftsuppdrag inom detta ramavtal och inte från Licensförsörjning 2010.

24 Sid 24 (33) Synpunkter på licenser och de få avropen inom infrastruktur En kommentar kring att kunderna och ramavtalsleverantörerna i dagsläget inte vet vilket avtal som infrastruktur faller in under, då det kan uppfattas som produktnära tjänster. Trenden är att köpa mer standardsystem och gifta ihop det med den egna miljön, samt en ökad tjänstefiering. En synpunkt på att infrastruktur haft så liten efterfrågan kan bero på kundernas uppfattning att Uppdragskonsulter 2009 mest är till för systemutveckling och inte för infrastruktur. Flera ramavtalsleverantörer tycker att det vore bra med någon form av plattformsbaserade erbjudanden. Vissa komponenter borde finnas med i själva erbjudandet, inte bara konsulting. Högst upp på listan över förslag på förbättring inför kommande upphandling står just utrymme för programvaror. Visst licensinslag skulle vara mer önskvärt än drift i ett nytt ramavtal påtalar några. Man tvingas som ramavtalsleverantör i dagsläget att skräddarsy sitt lösningsförslag på ett inte helt optimalt sätt då programvaror inte ryms i nuvarande ramavtal. Innovation Uppdragstjänster är ett område som konkret borde kunna erbjuda innovativa lösningar. Ramavtalsleverantörerna tycker dock att det är svårt med införsäljningen när det är förnyad konkurrensutsättning. De vågar inte riktigt sälja in idéer som kan resultera i att idén konkurrensutsätts och ramavtalsleverantören förlorar affären. Avropen är oftast väldigt olika, med få direkta likheter. Man skulle som ramavtalsleverantör vilja ta en bra idé och applicera den på andra kunder. Det vore positivt om man sålde in och byggde en lösning för en myndighet och sedan kunde gå till nästa och erbjuda samma lösning, vilket kan uppfattas känsligt vid den förnyade konkurrensutsättningen. Här blir också licens- och plattformsinslagen ofta avgörande för hur innovativ en ramavtalsleverantör skulle kunna vara i sitt lösningsförslag. Att ytterligare stimulera innovation i samband med externa uppdragstjänster vore att flera offentliga kunder med motsvarande behov kunde göra samordnade avrop alternativt att en kund skulle kunna avropa tillägg och förändringar till en befintlig lösning som en annan kund redan har köpt. Detta ställer dock stora krav på hur upphovsrätten ska hanteras.

25 Sid 25 (33) Mallar etc. i ramavtalsförvaltningen Ramavtalsleverantörerna anser att det vore bra om Statens inköpscentral tog fram standardiserade kontraktsmallar som passar de olika ramavtalen där konsulter och tjänster ingår. Det förekommer kontrakt av skiftande kvalitet vilket leder till otydligheter. I avropen är det vanligare med egna konstruerade kontrakt än att kunderna använder s kontraktsmall. Den kontraktsmall som finns är bra och föredras då den är enkel och tydlig. Mallen skapar samtidigt vägledning för kunden. Kommuner och landsting Det råder olika uppfattning om i vilken omfattning kommuner upphandlar uppdragstjänster motsvarande de leveranser som varit avsikten med befintligt ramavtal. Ska kommuner och landsting bli avropsberättigade? Det kommer kräva mycket arbete då kommuner är så olika varandra. Problemet ligger i att kommunerna arbetar på olika sätt beroende på geografi, resurser, politik och personal. Skillnaderna mellan kommun och landsting kontra myndigheter är flera. Kommunerna och landstingen köper ofta standardsystem och kopplar på support mot ramavtalsleverantörerna. Myndigheterna har ofta egenutvecklade system som bara de själva använder. De statliga myndigheterna anses ha nått en högre mognadsgrad avseende köp av uppdragstjänster. Om kommuner och landsting går med finns risken att det fortsatt blir en stor andel avrop avseende resurskonsulter. Speciellt avgörande blir tillgången till fungerande resurskonsultavtal för kommuner och landsting. Önskemål om ett framtida motsvarande ramavtal En synpunkt är att som leverantör i de centrala upphandlingarna lämnas sällan tydliga besked om vad avropen kommer att fokusera på. Vad kommer ingå, vilka utmaningar finns, vilka behov har den offentliga sektorn? Denna information önskas i ett tidigt skede då leverantörerna vill kunna fokusera på rätt områden utifrån kundernas behov.

26 Sid 26 (33) 7 Kommande upphandling 7.1 Behov Det finns helt klart en efterfrågan på att kunna avropa definierade resultat utifrån den egna verksamhetens behov, paketerad som en uppdragstjänst. Denna efterfrågan bedöms i huvudsak finnas hos kunder med verksamhet i större geografiska tätorter. Omfattningen och frekvensen i efterfrågan på området bedöms inte vara tillräckligt stor för att motivera en indelning i geografiska regioner. När det gäller behovet av oberoende genomgripande utredningar och tekniska förstudier borde leveransformen uppdragstjänst vara utmärkt. Det har dock avropats förvånansvärt få uppdrag av denna karaktär. Dagens utvecklare kodar sällan från ax till limpa, utan använder oftast olika färdiga programvaror, t.ex. databaser, mellanprogramvaror, CMSverktyg och olika komponenter med öppen källkod. Projektgruppens bedömning är att färre uppdrag inom systemutveckling kommer bli resultatet om nuvarande begränsning avseende programvarulicenser kvarstår och nya ramavtal innehållandes programvarulicenser och tjänster upphandlas, detta utöver IT-konsulttjänster Resurskonsulter 2013 som också omfattar utvecklarkompetens. Drift var inte primärt fokus i ramavtaslupphandlingen, vilket även fått begränsat utrymme i ramavtalets huvudtext och allmänna villkor. Om enklare drift fortsatt borde ingå är tveksamt då IT-Driftstjänster 2010 finns, vilket inte var fallet när Uppdragskonsulter 2009 upphandlades. De nuvarande kompetensområdena har varit ett sätt att i ramavtalen konkretisera innehållet i möjliga leveransobjekt vid de senare avropen av uppdragstjänster. Huruvida det är en utopi att i ramavtal definiera uppdragstjänster på en mer aggregerad nivå, likt de nämnda exemplen Drifta och förvalta eller Utveckla en app, återstår att se. 7.2 Inriktning och omfattning ska enligt sin instruktion ansvara för den statliga inköpssamordningen och ingå ramavtal om varor och tjänster för andra statliga myndigheter och dessutom ansvara för samordningen av

27 Sid 27 (33) upphandlingen för hela den offentliga förvaltningen inom området informationsteknik. När det befintliga ramavtalet upphandlades ansågs inkluderande av kommuner och landsting som problematiskt ur konkurrenshänseende. Samtidigt fanns ambitionen att inte göra för stora ramavtalsupphandlingar och på så sätt exkludera mindre företag att delta. Givet den begränsade volymen av renodlade uppdragstjänster i nuvarande ramavtal ser projektgruppen inga direkta hinder till att kommuner och landsting bjuds in att genom fullmakt delta om en upphandling med liknande fokus genomförs. Den ofta komplexa kravställningen på ett definierat resultat som avropen, kunderna och ramavtalsleverantörerna understryker, borgar också för att efterfrågan inte kan bli så stor, speciellt med vetskapen att kravställningskompetensen generellt sett ofta är högre hos större kunder. 7.3 Avropsordning I nuvarande ramavtal används förnyad konkurrensutsättning, något både kunder och ramavtalsleverantörer anser vara en lämplig avropsordning. Om ett nytt ramavtal med liknande inriktning upphandlas talar allt för att denna avropsordning ska bibehållas. Rangordning uppfattas praktiskt omöjligt utifrån behoven och leveransformens natur. Då bristande svarsfrekvens har varit ett problem på ramavtalet bör ett liknande ramavtal ha mycket tydligare reglering gällande svarsplikten och att nekande svar ska ha en tydlig motivering till varför leverans inte kan ske. Givet de vitt skilda leveransobjekten anser ramavtalsleverantörerna att de oftast har väl grundade argument för när de väljer att inte lämna ett konkret avropssvar med substans. En fråga för kommande upphandlingsprojekt är om uteblivna svar eller alltför ofta nekande svar ska aktivera någon sorts sanktion. 7.4 Leverantörer och underleverantörer Ett företag som ska vara ramavtalsleverantör på ett liknande ramavtal måste ha betydande kapacitet att hantera både bemanning av uppdrag och samtidigt hantera en ansenlig mängd samtidiga avropssvar.