Kartan: Snygg, identifierbara kontinenter, virvlarna åt rätt håll, skillnad på kalla och varma strömmar, fyra strömmar korrekt namngivna.

Transkript

1 Geografi hösten Havsströmmarna och deras uppkomst. Rita också en karta över de havsströmmar som rör sig som ytvattenströmningar. Namnge fyra havsströmmar på kartan. Definition: Regelbundna, mer eller mindre konstanta strömningar i världshaven. Hundratals km breda, oftast rätt långsamma. Indelas i kalla och varma strömmar beroende på vattnets temperatur jämfört med annat vatten på motsvarande breddgrader. Funktion: Drivs av planetariska vindar, vrids av corioliseffekten, påverkas av kuster och bottenformationer. Vertikala strömmar mellan yt- och djupvatten. Djupströmmar för upp vatten för att ersätta det som förts bort med ytströmmarna. Kring polerna fryser vattnet och havsvattnets salthalt ökar. Kallt tungt vatten sjunker ner och bildar bottenströmmar. Motsvarande fenomen i tropikerna p.g.a. kraftig avdunstning. Poäng också för en redogörelse för strömmarnas betydelse, t.ex. temperaturutjämning och uppkomst av goda fiskevatten. Kartan: Snygg, identifierbara kontinenter, virvlarna åt rätt håll, skillnad på kalla och varma strömmar, fyra strömmar korrekt namngivna. 2. Namnge och förklara kortfattat de tre sätt som stenmaterial enligt bilderna (A C) bryts ner på. Uppgiften mäter skribentens förmåga att tillämpa teori på bilderna. A. Kemisk vittring. Droppstensgrotta där kalkstenen löser sig i humus- och kolsyrerikt regnvatten. Underjordiska floder gröps ut och bildar grottor då vattennivån sjunker. Lättast löser sig kalksten och fältspat. Karstlandskap typiska för kalkområden. Snabb vittring i fuktiga, varma klimat, förstärks av sura regn. B. Mekanisk vittring (fysikalisk). Bilden exempel på köldvittring. Vatten expanderar när det fryser till is, bildar kilar som spränger sönder berget. Vanligast när temperaturen fluktuerar kring nollstrecket. Stora temperaturskillnader och saltsprängning ger samma resultat. Typiskt för kalla områden. C. Organogen vittring. Förorsakas av levande organismer, på bilden en trädrot som mekaniskt förstorar spricka i berget. Rötter, mossor och lavar avsöndrar organiska syror som också vittrar berget kemiskt. 3. Bilderna (A C) visar tre modeller för städers struktur. Namnge modellerna och förklara med hjälp av dem hur städerna är organiserade. Diskutera även orsakerna till detta. Modellerna utarbetade för att beskriva den historiska utvecklingen i Storbritanniens och Nordamerikas storstäder. Stämmer sällan helt eftersom varje stad har egna drag och topografi.

2 A. Zonmodellen Beskriver amerikanska storstäder före bilens tid. Olika funktioner placerar sig på det mest kostnadseffektiva sättet. Marken dyrast i mitten CBD (Central Business District). Omges av mindre attraktiv kontors- och industrizon där arbetare och fattigare stadsbor bor. Längre ut bor välbärgade människor i större bostäder på grönare områden. B. Sektormodellen Utveckling av föregående, tar mera hänsyn till trafikleder och naturgeografi (topografi, vattendrag). Industrin placerad längs vägar och järnvägar och arbetarbostäder kring industrierna. Övre medelklass fortfarande ute i förstäderna. C. Mångkärnsmodellen Bilens och kollektivtrafikens stad. Staden vuxit till ytan med snabbare kommunikationer. Bostadsområden och industriområden/affärsområden bildar egna små centra, ofta gamla byar. CBD förlorar i betydelse. Tung industri flyttar ännu längre ut. Staden karakteriserad av specialiserade noder som växelverkar med varandra. Ex: Esbo och Vanda. Extra + för geografiska exempel och förklaringar 4. Den globala användningen av internet a) Beskriv med hjälp av kartan regionala skillnader i användningen av internet i världen år Skillnader mellan norra och södra halvklotet Studera kartan och räkna upp länder i vilka över 75 %, 0-75%, 50-25% och under 25 % av befolkningen använder internet b) Tabellen visar de största användarländerna av internet mätt i absoluta användartal år 2009, samt samma länders användartal år Vad kan man dra för slutsatser utifrån tabellen? 5 ggr större användning 2009 än 2000, 6 % av världens befolkning stigit till 26 % Kina gått om Amerika I absoluta tal har ökningen varit störst i Syd- och Sydostasien, samt i nyligen industrialiserade länder, t.ex. Brasilien. Kraftig ökning också i Ryssland Spridning från rika till fattiga länder fortsätter c) Diskutera den ökade användningen av internet ur datakommunikationens samt person- och varutrafikens synvinkel. Mångdubblade mängder snabb information Geografiska avstånd minskar i betydelse. Flera typer av information, t.ex. bild och ljud. Ev. minskande persontrafik i och med distansarbete, bank- och hälsoservice och underhållning på nätet. Nätbeställningar kan minska men också öka varutransporterna

3 Hjälp för att organisera logistik Kräver ändå själv infrastruktur, energi kablar och underhåll. Eventuella brister kan delvis uppvägas genom koppling till teorin om innovationsspridning. 5. Riskerna i Karibienområdet och deras orsaker. Ett bra svar kräver att skribenten känner till områdets natur och kulturgeografi och kan presentera riskerna mångsidigt. Ge exempel. Risker som beror på naturen: Jordbävningar, t.ex. Haiti och vulkanutbrott, kan följas av tsunamier och jordskred. Exempel. Orkaner, översvämningar Insektburna sjukdomar, t.ex. malaria. Risker som beror på växelverkan mellan natur och människa Klimatuppvärmningen: förstärker och förlänger orkanerna (varmare ytvatten, mera energi) stigande vattenyta, saltvatten in över jordbruksmark, minskad produktivitet blekning av korallrev, flyende fiskbestånd Avverkning av skogar Turism Oljeolyckor Antropogena risker Fattigdom. Ger upphov till andra problem, t.ex. undernäring, dålig hälsa, spädbarnsdödlighet, folkökning mm. Urbanisering Brottslighet, droger Politisk instabilitet 6. Vilka geografiska risker visas i bilderna A C? Namnge varje riskfenomen och berätta kort om dess konsekvenser. Ange ett regionalt eller lokalt exempel för varje risk. A. Förslumning, okontrollerad urbanisering Slum eller kåkstäder uppstår när fattiga människor bygger egna hus i städernas utkanter. Ofta farliga platser, t.ex. branta sluttningar. Enorma skillnader i levnadsstandard mellan fattiga och rika områden. Brist på service och infrastruktur, lätt för sjukdomar att spridas, dålig sysselsättning, droger, gatubarn. Grå ekonomi och brottslighet, men också möjligheter som invånarna inte har i sina hembyar. B. Ökenspridning/torka Stäpp och halvöken förvandlas till öken vid långvarig torka, erosion. Förvärras av klimatförändringar och överbefolkning, överbete, skogavverkning, olämpliga odlingsväxter (t.ex. bomull) och dåligt planerad konstbevattning. Orsak till miljöflyktingskap. Ge exempel. C. Oljeolycka/oljeläcka till havs

4 Ökande oljetransporter och borrning till havs ökar riskerna. Drabbar havsorganismer. Oljan splittras och sjunker till bottnen där giftverkan kan fortsätta länge. Gifter ur oljan in i näringskedjorna. Påverkar människans utkomst, musslor, fiske. Skadar fåglar och andra havsdjur. Värsta skadorna i arktiska områden. Ökande risker när isarna smälter. Ge exempel på kända storolyckor. 7. Trafiknäten i det område du undersökte i skolan. Bedömning enligt skribentens förmåga att använda geografiska begrepp och beskriva de faktorer som påverkar trafiknäten. a) Vilka natur- och kulturgeografiska faktorer har inverkat på utformningen av trafiknäten i ditt undersökningsområde? Trafiknät består av trafikleder och noder och avspeglar ett områdes utvecklingsgrad Flyg-, sjö-, spår- och vägtrafiknät behandlas, ev. också teletrafik. Beror på klimat, topografi, höjdförhållanden, vattendrag, växtlighet och jordmån. Påverkas av bl.a. bosättning, service, naturresurser, industri mm. Växelverkan mellan centralorter och deras periferier (centralortshierarki). b) Rita en karta över trafiknäten och centrumen inom ditt undersökningsområde. Skriv också ut ortnamn på kartan. Karta: Ska vara klar, tydlig, informativ. Karttecken förklarade, skala och kompass. Viktiga namn. 8. Satellitpositionering i insamling av geografisk information a) Definiera vad som menas med satellitpositionering. Förkortas ofta GPS efter amerikanskt system (Global Positioning System) som används i hela världen. Bygger på satelliter som kommunicerar med mottagare på jorden. Redogörelse för principerna. Kräver minst tre satelliter, koordinaterna x, y och z. Noggrannheten varierar lokalt och i tid och kan också störas med avsikt. Ex: andra satellitsystem: Galileo (EU), Glonass (Ryssland). b) Hur kan man i vardagslivet utnyttja sådan geografisk information som samlats in med satellitpositionering? Ange också två praktiska exempel. Ökande mängd tillämpningar: navigatorer i bilar och båtar, telefoner mm, hela tiden billigare. Beskriv två olika tillämpningar. T.ex. Navigation Friluftsliv Geocaching Lokalisering av djur och t.ex. barn +9. Hur påverkas utvecklingsländerna av klimatförändringen? En poäng per punkt om den är väl motiverad och försedd med exempel. Alla behöver inte vara med (max. 9 p)

5 Den pågående klimatförändringen beror på människans utsläpp av växthusgaser, förstärker den naturliga växthuseffekten. De flesta utvecklingsländer i tropiska eller subtropiska områden som värms och torkar. Utsläpp huvudsakligen från industriländer, följderna svårast i utvecklingsländer. Ge exempel för varje punkt på listan nedan. Ökad avdunstning torka och vattenbrist, försämrad vattenkvalitet, försaltning. Konflikter om vatten, främst längs floder. Vattenbrist i områden som tidigare fått vatten från glaciärer. Skadar matproduktionen, orsakar hungersnöd och miljöflyktingskap Politiska oroligheter, ökande fattigdom Minskande turism Erosion Extrema väderfenomen, t.ex. stormar, jordskred, bränder Fattiga länder har sällan råd att snabbt reparera skadorna Stigande havsyta, dränker kustområden, för in salt på jordbruksmark Vattenföroreningar förvärrar sjukdomsspridning och parasiter (t.ex. malaria, denguefeber), ökande dödlighet Naturkatastrofer drabbar ofta kvinnor värre än män (mera traditionellt liv) Minskande biodiversitet Behov av ny grönare teknologi, kräver stöd från rikare länder Ökande CO 2 -utsläpp och högre levnadsstandard i utvecklingsländerna bidrar till fortsatt klimatuppvärmning a) Redogör för ytformerna och deras uppkomst i de områden som visas på kartorna A och B. Använd geografiska begrepp i ditt svar. b) Beskriv markanvändningen och dess orsaker i områdena. c) Vilka landskapsområden i Finland representerar kartorna? Frågan mäter skribentens kännedom om Finland och förmåga att läsa och tolka kartor. A. a) Bild A visar ett låglänt flackt område (se höjdkurvorna). Stora åkrar (sedimentslätter) tyder på finkornig jord (mjäla, lera). Myrar mellan åkrarna och små raviner längs vattendragen. Forsar och meanderavsnitt. Högsta punkt är Måtarsberget i sydväst, med blockmark i väster. Markanvändningen (motorbana och grustag) tyder på sand och grus i jorden. Dessa glacifluviala jordarter visar att området formats av isälvar och hav under slutet av istiden. Landhöjningen (isostasi) har orsakat försumpning och åarna har gröpt ut leder där vattnet rinner bort. Raviner på de mest erosionskänsliga platserna. Översvämningar har samlat sediment kring åarna. b) Åkrar på sedimentslätterna, men också delvis på utdikade myrar. Vägarna följer vattendragen. Husen på högre belägna områden, oftast längs vägarna, i trygghet för översvämningar. Grus och sand utnyttjats som byggmaterial och för motorbanan. Bara lite skogsbruk. Lokala centra nära broarna. c) Typiskt österbottniskt landskap med odlingsslätter, ådalar och långsträckta byar längs vägarna.

6 B. a) Landskapet lägst i sydväst, stiger mot nordost. Över 30 m höga drumliner (NW-SE) och myrar mellan dem. Drumliner av morän bildades då isen avancerade i början av senaste istid. Topparna av backar och skogsfjäll (vaaror) har aldrig legat under vatten. Fornstränderna på Lempääläfjällets nordvästra sluttning visar att vattnet som högst gått m över nuvarande nivå och sköljt stenarna fria från morän. Låglänta områden täckta av skogbevuxna och öppna myrar. Försumpningen kraftig, myrar också på sluttningarna. b) Bosättningen koncentrerad till skogsfjällens toppar och sluttningar mot S, SW. Högre upp är risken för frost mindre, eftersom den kalla luften rinner ner i sänkorna. Marken är också bättre lämpad för jordbruk eftersom markens näringsämnen inte urlakats. Moränens stenighet försvårar jordbruket. Mycket skogsbilvägar visar att skogsbruket är en viktig näring. Många utdikade myrar (nu skog). Vägar mellan husen, elledningarna längs vägarna. Bara en tydlig sommarstuga (vid stranden) visar att området ligger långt från närmaste stad. I glesbygder är det vanligt med öde hus och åkrar som långsamt förbuskas. c) Kartan föreställer Vaarafinland (ost/nordost). Kännetecknas av skogsfjäll, myrar och högt belägen bosättning.