FN:s millenniemål MÄNNISKORNA BAKOM SIFFRORNA ETT STUDIEMATERIAL

Transkript

1 8 FN:s millenniemål MÄNNISKORNA BAKOM SIFFRORNA ETT STUDIEMATERIAL

2

3 FN:s millenniemål MÄNNISKORNA BAKOM SIFFRORNA Ett studiematerial FN-förbundet Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV

4 FN:s millenniemål MÄNNISKORNA BAKOM SIFFRORNA Redaktion: Berith Granath (FN-förbundet) och Hanna Rådberg (NBV) Text: Lars Eriksson och Berith Granath Rådgivande grupp: Helen Huledal (FN-förbundet), Linda Persson (NBV) och Sara Sandberg (IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut) Grafi sk form: Ord & Bildmakarna AB, Eklången Tryck: Bording AB, Eskilstuna, 2006 Upplaga: ISBN FN-förbundet Box Stockholm Tel E-post info@fn.se Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV Box Stockholm Tel E-post info@nbv.se

5 Innehåll Hur studiematerialet kan användas 5 Kompletterande kunskapskällor Tips till diskussionsgrupper, studiecirklar, gymnasieskolan Bidrag till en bättre värld 7 FN:s millenniedeklaration, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling (PGU) Millenniemål 1 UTROTA EXTREM FATTIGDOM OCH HUNGER Introduktion 9 Nguyen Van Loc i Vietnam stolt bonde i ett land i förändring 10 Vietnam framsteg och utmaningar 12 Vietnam och millenniemålen 16 Sverige och Vietnam 18 Diskutera! Lös en uppgift! Fördjupa dina kunskaper! 19 Millenniemål 2 GRUNDSKOLEUTBILDNING FÖR ALLA Introduktion 21 Winnie i Kenya skolmaten är hennes räddning 22 Kenya kostnadsfri grundskola 24 Kenya och millenniemålen 28 Sverige och Kenya 30 Diskutera! Lös en uppgift! Fördjupa dina kunskaper! 31 Millenniemål 3 FRÄMJA JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS MAKT Introduktion 33 Letchchimi i Sri Lanka ensam kamp för barnens skolgång 34 Sri Lanka framsteg trots inbördeskrig 36 Sri Lanka och millenniemålen 40 Sverige och Sri Lanka 42 Diskutera! Lös en uppgift! Fördjupa dina kunskaper! 43 Millenniemål 4 MINSKA BARNADÖDLIGHETEN Introduktion 45 Fatima i Afghanistan ständig rädsla för barnets liv 46 Afghanistan långt kvar till målen 48 Afghanistan och millenniemålen 52 Sverige och Afghanistan 54 Diskutera! Lös en uppgift! Fördjupa dina kunskaper! 55

6 Millenniemål 5 FÖRBÄTTRA MÖDRARS HÄLSA Introduktion 57 Alverina i Colombia en svår graviditet som slutade lyckligt 58 Colombia mödravård ska rädda liv 60 Sverige och Colombia 63 Colombia och millenniemålen 64 Diskutera! Lös en uppgift! Fördjupa dina kunskaper! 66 Millenniemål 6 STOPPA SPRIDNINGEN AV HIV, MALARIA OCH ANDRA SJUKDOMAR Introduktion 68 Nokuzola Ndabambi i Sydafrika rektorn som tar hand om hivdrabbade barn 69 Sydafrika oroande ökning av hivpositiva 71 Sverige och Sydafrika 75 Sydafrika och millenniemålen 76 Diskutera! Lös en uppgift! Fördjupa dina kunskaper! 78 Millenniemål 7 SÄKRA EN HÅLLBAR UTVECKLING Introduktion 80 Prak Saroeun i Kambodja ett tryggt liv utan minor 81 Kambodja i skuggan av ett folkmord 83 Sverige och Kambodja 87 Kambodja och millenniemålen 88 Diskutera! Lös en uppgift! Fördjupa dina kunskaper! 90 Millenniemål 8 UTVECKLA ETT GLOBALT PARTNERSKAP FÖR UTVECKLING Introduktion 92 Sverige politik för global utveckling 95 Sverige och millenniemål 8 98 Diskutera! Lös en uppgift! Fördjupa dina kunskaper! 100 Millenniemålen framsteg och bakslag Världsdel för världsdel 102 FN:s millenniemål med delmål och indikationer 8 mål, 18 delmål och 48 indikatorer 104 Kan millenniemålen nås utan jämställdhet? Underlag till rollspel 107 FN:s indelning av världen i regioner Självständiga stater 113 4

7 HUR STUDIEMATERIALET KAN ANVÄNDAS FN-förbundet och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV, har tagit fram det här studiematerialet för att vi vill att FN:s millenniemål ska nås. Vi vill dra vårt strå till stacken. Vi hoppas att du och ni i gruppen också vill göra det. Varför? Därför att målen handlar om människors överlevnad! Du möter några av människorna bakom siffrorna i boken. Vi har valt att låta åtta regeringar berätta om hur de arbetar med målen, ett mål per land. Vi har valt länderna av olika anledningar. För att FN-förbundet eller NBV har samarbete med landet i fråga, landet jobbar på bra med millenniemålen eller för att landet lyckats mindre bra. Kompletterande kunskapskällor Material och länkar som gruppen gärna bör ha till hands vid studierna, diskussionerna och genomförandet av rollspelet: FN-förbundets webb, NBV:s webb, FN-förbundets och FN:s utvecklingsprogram UNDP:s webb om den svenska kampanjen för millenniemålen, Regeringskansliets webb om millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling, Sidas webb, UNDP:s Sverigekontors webb, UNDP:s webb för regeringars millenniemålsrapporter till FN (engelska), FN:s webb för statistik om millenniemålen (engelska), FN:s webb för Millennium Campaign No Excuse 2015 (engelska), Utrikespolitiska Institutets skriftserie Länder i fickformat FN-förbundets skriftserie FN-rapporter 2006 med millenniemålsperspektiv UNDP:s skrift Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Diskussionsgrupp eller studiecirkel Varje avsnitt avslutas med förslag till frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Där finns det också gott om ytterligare förslag på källor för mer kunskap om det område som millenniemålet handlar om. Vill du eller ni gå i en studiecirkel, finns studiematerialet tillsammans med en studieplan att tillgå på det lokala NBV-kontoret, se Studier i gymnasieskolan Studiematerialet kan användas i all undervisning där internationella frågor tas upp, i ämnesövergripande arbeten, projektarbeten och samhälls- 5

8 kunskap, geografi och i studier om hållbart samhälle. Materialet bidrar till att göra eleven medveten om hur olika kunskapsområden hänger samman så att ett tvärvetenskapligt perspektiv kan anläggas vid diskussioner om millenniemålen och en hållbar utveckling av samhället. Rollspel om jämställdhet Studieboken avslutas med ett rollspel. Vi har valt att lyfta fram kravet på jämställdhet mellan flickor och pojkar samt kvinnor och män för att millenniemålen ska nås. Bakgrundsmaterial till rollspelet är avsnitten om respektive mål och land. Rollspelet kan användas i gymnasiet och av ungdomar och vuxna i exempelvis diskussionsgrupper och studiecirklar. Lokala aktiviteter Vi hoppas att gruppen inte nöjer sig med att enbart lära sig mer om millenniemålen, diskutera dem och ta ställning. Men kunskap är ett avgörande första steg för fortsatt engagemang och utåtriktade aktiviteter. Tips på vad ni som grupp kan göra: 1. När ni har läst boken och diskuterat millenniemålen: Vad tycker ni? Vad känner ni? Vad vill ni säga till andra? Kanske uppmana andra att göra? Vilket budskap vill ni föra ut? Diskutera och enas om ett eller flera budskap/uppmaningar. 2. Vem eller vilka vill ni nå med budskapet/uppmaningen? Lokalpolitiker, rikspolitiker, allmänheten i kommunen, elever och lärare på skolan, näringslivet, eller andra? 3. Hur ska ni nå den valda målgruppen? Det vill säga, vad ska ni göra? Spåna tillsammans! Samla idéer! Välj ut en idé om en aktivitet som ni tycker verkar rolig och kan ge det resultat ni vill nå! Väl beprövade aktiviteter 1. Torgmöte, kanske i form av en debatt mellan några lokalpolitiker en dag då många människor är ute och strosar på torget. 2. Gatuteater. Spela upp ett eller några av målen i en kort teaterföreställning som ni själva gör. 3. Utställning och information i skolan, biblioteket, kommunhuset eller i entrén till ett stort företag. 4. Insändare eller debattinlägg till lokaltidningen. 5. Tipspromenad eller frågetävling, gärna i samarbete med en idrottsklubb. Kanske på en gågata, i en park eller i ett friluftsområde. 6. Fotbollsturnering mellan några lokala klubbar eller skolor. Slå en spark för millenniemålen! 7. Det är bra att göra aktiviteter i samband med internationella dagar som FN utlyst, exempelvis Internationella kvinnodagen 8 mars, Världsmiljödagen 5 juni, FN-dagen 24 oktober eller Mänskliga rättighetsdagen 10 december. 6

9 BIDRAG TILL EN BÄTTRE VÄRLD FN har under årens lopp anordnat en rad internationella konferenser om olika frågor, exempelvis utveckling, mat, barns och kvinnors situation, befolkningsfrågor, vatten, miljö, hållbar utveckling och handel. Inte minst under 1990-talet anordnades några av de största konferenserna, med tiotusentals deltagare från hela världen. På FN-konferenser är det regeringar som är huvudrollsinnehavare. Men många andra deltar och påverkar besluten, inte minst representanter för enskilda organisationer. På konferenserna antas dels politiska deklarationer, dels konkreta handlingsprogram. Det kanske mest kända handlingsprogrammet som antagits vid en FN-konferens är Agenda 21 som antogs vid toppmötet om miljö och utveckling i Rio de Janeiro Många vackra ord har sagts vid dessa konferenser. Regeringar har ställt sig bakom handlingsprogram som ibland har varit mycket precisa i sina förslag. Det är dock löften som inte är juridiskt bindande, till skillnad från en konvention som en regering har ratificerat. Men löftena är politiskt och moraliskt bindande. Millenniedeklarationen Det har visat sig att de vackra orden inte alltid omsatts i praktisk handling. Därför beslöt FN:s generalförsamling att använda millennieskiftet till 2000-talet som en hävstång för världens ledare att återigen ställa sig bakom några av sina löften till världens folk. Den 6 till 8 september 2000 samlades FN:s dåvarande 189 medlemsländer till ett så kallat Millennietoppmöte i New York. 147 länder representerades av sina stats- eller regeringschefer. På toppmötet antogs Millenniedeklarationen som definierar ett antal mål inom sju sakområden: Fred, säkerhet och nedrustning; Utveckling och fattigdomsbekämpning; Skydd av vår gemensamma miljö; Mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning; Skydd av de sårbara; Åtgärder för att möta Afrikas särskilda behov; Ett starkare Förenta Nationerna. FN:s millenniemål I deklarationen finns också de så kallade millenniemålen. De är åtta till antalet och varje mål består av ett eller flera konkreta delmål (18 stycken). För att kunna mäta huruvida en regering lyckas eller inte i sitt arbete för att nå målen använder man 48 indikatorer. Se s 102. De sex första målen handlar om insatser som framför allt måste göras i utvecklingsländer. Mål 7 som handlar om hållbar utveckling berör både utvecklingsländer och industrialiserade länder. Mål 8 som handlar om ett globalt partnerskap för utveckling ska framför allt uppfyllas av de 7

10 industrialiserade länderna. Mål 8 skiljer sig från övriga mål genom att det inte innehåller vare sig kvantitativa delmål eller tidsramar för när delmålen ska vara uppnådda. Många utvecklingsländer, liksom enskilda organisationer som FN-förbundet, har kritiserat detta. Regeringar ska lämna in rapporter till FN om sitt arbete för att nå målen. Det är framför allt utvecklingsländer som gör det. Sju sådana rapporter sammanfattas i denna bok. Statistiken i rapporterna är många gånger bristfällig då landet inte har tillförlitlig statistik. Flera FN-organ stödjer insatser för förbättrad statistik. Även några industrialiserade länder har lämnat rapporter, bland dem Sverige. Sammanfattning av den rapporten finns på s De flesta mål har 1990 som basår för mätningarna och 2015 som det år då målen ska vara uppnådda. Sveriges politik för global utveckling Sveriges riksdag antog den nya politiken för global utveckling, förkortad PGU, i december Sveriges politik för global utveckling är banbrytande eftersom den omfattar alla politikområden. Målet är att politiken ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Politiken ska utgå från ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv. Det är fattiga människors behov, intressen och förutsättningar som ska vara utgångspunkt för politiken. Åtta huvuddrag ska genomsyra politiken: Demokrati och god samhällsstyrning. Respekt för de mänskliga rättigheterna. Jämställdhet mellan kvinnor och män. Hållbar användning av naturresurser och omsorg om miljön. Ekonomisk tillväxt. Social utveckling och trygghet. Konflikthantering och säkerhet. Globala gemensamma nyttigheter (gränsöverskridande frågor som måste skötas gemensamt). Bland politikområdena som ingår finns säkerhets- och försvarspolitik, handelspolitik, migrationspolitik, jordbrukspolitik, miljöpolitik samt politik för social omsorg och folkhälsa. Politiken ska bidra till att FN:s millenniemål uppfylls. Sverige är ett av de första länderna i världen med en sammanhållen politik för global utveckling. Regeringen lämnar årliga skrivelser till riksdagen för att rapportera om den förda politiken. 8

11 Millenniemål 1 UTROTA EXTREM FATTIGDOM OCH HUNGER DELMÅL: Andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag och därför defi nieras som extremt fattiga ska halveras till år 2015, räknat från Då var andelen extremt fattiga i utvecklingsländerna 28 procent hade andelen sjunkit till 19 procent. Målet är 14 procent år FN:s prognos är att andelen extremt fattiga kommer att minska till drygt 10 procent Men 2005 levde fortfarande över en miljard människor i extrem fattigdom. Det går dock att besegra fattigdomen, vilket exemplet Vietnam visar. Där, liksom i andra delar av Asien, har minskningen av fattigdomen varit dramatisk. I världen som helhet sjönk antalet människor som lever på mindre än en dollar per dag med nästan en kvarts miljard mellan 1990 och 2002, en period med snabb ekonomisk tillväxt. I fl er än 30 länder minskade den extrema fattigdomen med minst 25 procent det senaste årtiondet. Fjorton av dessa länder ligger i Afrika söder om Sahara. DELMÅL: Andelen hungrande människor ska halveras till år 2015, räknat från Uppskattningsvis 824 miljoner människor i utvecklingsländerna har inte tillräckligt med mat för att deras dagliga behov av energi ska kunna tillgodoses. För små barn kan för lite mat vara mycket farligt eftersom det hämmar deras fysiska och mentala utveckling och rentav hotar deras liv. Mer än en fjärdedel av barnen under 5 års ålder är undernärda i utvecklingsländerna. Det går långsamt att minska antalet undernärda människor. Kronisk hunger andel människor som inte har tillgång till den mat de behöver har visserligen minskat. Det var färre människor som hungrade i början av 2000-talet än i början av 1990-talet i alla delar av världen utom i Västasien. Men den positiva utvecklingen har avstannat det senaste årtiondet och antalet människor som hungrar ökade mellan 2001 och Endast 34 av 143 utvecklingsländer bedöms vara på väg att nå målet

12 UTROTA EXTREM FATTIGDOM OCH HUNGER Nguyen Van Loc i Vietnam STOLT BONDE I ETT LAND I FÖRÄNDRING Soc Son är ett av de fattigaste distrikten kring huvudstaden Hanoi, men Nguyen Van Loc och hans familj har ett fint hus, rappat i ljust beige. Här bor han och hans fru med deras dotter och son, som båda är i tonåren. Hemmet har en ståtlig ingång mot vägen, men på gården bakom liknar det de övriga husen i området, med uthus och boskap. Van Loc är mjölkbonde, vilket inte ger någon hög inkomst. Det största bidraget till familjens hushållskassa kommer från hans fru, som varje dag åker till marknaden för att sälja grönsaker. Tillsammans tjänar de cirka 650 kronor per månad. Både hon och Van Loc arbetar fram till lunch. Sedan sköter hon hemmet, medan han arbetar vidare på fälten. Van Loc påpekar att det är han som är far i huset och att han ser det som sitt ansvar att barnen har det bra. 10 Nguyen Van Loc och hans familj vid den ståtliga ingången mot vägen. Foto: Rita Nielsen.

13 Jag vill att båda mina barn ska få samma möjligheter att gå i skolan och sedan fortsätta på universitetet så att de i framtiden kan få bra jobb, säger han. Van Loc är uppväxt i Soc Son, här känner han sig trygg. Livet är inte lika stressigt som inne i Hanoi. Tidigare bodde familjen i hans föräldrahem, vilket är vanligt i Vietnam, men när hans bror behövde ett hus flyttade de ut. Han tycker att landet har förbättrats de senaste tio åren, bland annat på grund av stödet från frivilligorganisationerna. Hans dotter är medlem i IOGT Vietnam och det är han glad för. På deras folkhögskola får hon chans till utbildning som de annars inte hade haft råd att ge henne. Då kriget i Vietnam tog slut började det att ske förändringar. I dag finns det till exempel mycket bättre tillgång till mat, även om många fortfarande är fattiga. Van Loc gick i grundskolan, men han önskar sina barn en bättre utbildning än den han fick. Villkoren för kvinnor menar han också har blivit bättre. Förr var det endast mannen som var viktig i samhället, men nu har kvinnorna fått stiga fram, säger han. Min fru och jag gör ingen skillnad på hur vi behandlar våra barn, de ska få samma möjligheter, men också ha lika stort ansvar att hjälpa till här hemma. Det största bekymret för Van Loc är att han inte känner att han kan försörja sin familj. Det är kostsamt med två tonårsbarn. Samtidigt ser framtiden ljusare ut. Soc Son distriktet ligger vid Hanois flygplats och alltfler utländska investerare etablerar sig i området, vilket ger fler arbetstillfällen. Och Van Loc är trots allt stolt över sitt land. RITA NIELSEN. IOGT VIETNAM MILLENNIEMÅL 1 IOGT-NTO-rörelsen arbetar för drogfrihet och demokratiutveckling. Utanför Sverige har rörelsen samarbetsprojekt i ett tiotal länder i Östeuropa, Syd- och Sydöstasien samt Östafrika. Arbetet sträcker sig från forskning och opinionsaktiviteter om alkohol och droger till organisationsutveckling, förebyggande hälsoarbete, förskoleverksamhet, utbildning och fattigdomsbekämpning. Läs mer på 11

14 UTROTA EXTREM FATTIGDOM OCH HUNGER VIETNAM FRAMSTEG OCH UTMANINGAR Vietnam är en relativt ung stat som bildades i sin nuvarande form 1976 genom sammanslagning av Nordvietnam och Sydvietnam efter 16 år av krig mellan dessa båda stater. Dessförinnan ingick Vietnam i det franska kolonialväldet Indokina som kollapsade under Indokinakriget Den vinnande sidan i Vietnamkriget införde ett kommunistiskt statsskick. Det reformerades 1979 då den statliga regleringen av ekonomin minskades togs ytterligare ett steg mot marknadsekonomi genom den så kallade förnyelsepolitiken. Vietnam är fortfarande en socialistisk republik. 12 Viet Nam Achieving The Millennium Development Goals Socialist Republic of Viet Nam August 2005 Vietnam har enligt regeringens rapport till FN 2005 gjort imponerande framsteg på vägen till millenniemålen. Andelen fattiga hushåll var 2004 mindre än hälften av andelen Andelen personer som lever på eller under en dollar per dag, det vill säga är extremt fattiga, har minskat ännu mer dramatiskt. Möjligheten till utbildning har, liksom läskunnigheten, förbättrats från nivåer som redan var ovanligt höga för ett land på Vietnams inkomstnivå. Ökade investeringar i utbyggnad av infrastrukturen på landsbygden har gett rent vatten och förbättrad sanitär standard åt flera miljoner hushåll. Framstegen har möjliggjorts av en hög ekonomisk tillväxt mellan 1990 och 2004 då bruttonationalprodukten ökade med i genomsnitt 7,5 procent om året. Investeringar krävs Men regeringens rapport visar också att Vietnam har stora problem. Trots snabb ekonomisk tillväxt under två årtionden är Vietnam fortfarande ett fattigt land. Den extrema fattigdom som ännu finns i landet är koncentrerad till avlägset belägna gränsområden som huvudsakligen bebos av etniska minoriteter. Inkomstskillnaderna ökar både mellan geografiska områden och etniska grupper och även inom dessa områden och grupper.

15 MILLENNIEMÅL 1 MÄNSKLIG UTVECKLING Human Development Report 2005, utgiven av FN:s utvecklingsprogram UNDP, innehåller ett index för mänsklig utveckling. Där jämförs länders förmåga att ge sina invånare bättre livskvalitet. Fyra indikatorer sammanvägs till ett värde som avgör landets placering i Human Development Index. Indikatorerna är: förväntad livslängd vid födseln, läskunnighet bland vuxna (över 15 år), andelen barn inskrivna i skolor till och med gymnasienivån och bruttonationalprodukten (BNP) per invånare. I Vietnam är den förväntade livslängden 71 år, läskunnigheten är 90 procent, andelen barn och ungdomar som är inskrivna i skolor är 64 procent och BNP per invånare var dollar Det sammanvägda värdet placerar Vietnam på 108:e plats bland 177 länder. Källa: Human Development Report 2005 Fastän tillgången till utbildning har förbättrats kvarstår problem med undervisningens kvalitet och tillgänglighet för vissa grupper, särskilt flickor i de etniska minoriteterna. Kvinnor och män är långt ifrån jämställda. Kvaliteten på hälsovård varierar kraftigt mellan olika platser och olika inkomstgrupper. Spridningen av hiv utgör ett verkligt hot mot fortsatt utveckling. Miljöförstöringen fortsätter på grund av snabb industrialisering, urbanisering och exploatering av naturtillgångar. Minskad fattigdom Mätt enligt internationella normer minskade den extrema fattigdomen i Vietnam från 58 procent 1993 till 24 procent Det innebar att nära 60 procent av alla hushåll i landet har lämnat den extrema fattigdomen bakom sig. Minskningen var störst under periodens första fem år har den gått långsammare. De senaste två åren har antalet extremt fattiga minskat med i genomsnitt drygt två procent årligen. Men målet är nått. Andelen extremt fattiga och undernärda människor har halverats långt före 2015, millenniemålets tidsgräns. Att det gått så fort beror på att stora investeringar och kraftig ekonomisk tillväxt lett till ökad sysselsättning. En och en halv miljon fler människor per år har fått arbete. Vietnam har till och med kunnat exportera arbetskraft vilket bidragit till minskningen av fattigdomen. En av åtgärderna som regeringen satsat på har haft särskilt stor betydelse, nämligen små lån till familjeföretag. Dessa lån har skapat arbets- 13

16 UTROTA EXTREM FATTIGDOM OCH HUNGER 14 tillfällen för hundratusentals människor. Uppskattningsvis mot svarar det 22 procent av den totala ökningen av sysselsättningen. Ett annat statligt program är riktat till fattiga kommuner i bergstrakterna och andra svårtillgängliga områden. Syftet är att förbättra förhållandena för etniska minoriteter genom att ge dem möjligheter att komma ur den extrema fattigdomen. Programmets mål är att i dessa kommuner skapa en infrastruktur som är en förutsättning för utveckling: elektricitet, vägar, skolor, primär sjukvård, småskaliga bevattningsanläggningar och marknadsplatser. Dessutom ingår rådgivning till bönder om förbättringar inom jordbruket och skogsvården. Stora skillnader Levnadsstandarden i Vietnam är fortfarande mycket lägre än i många andra länder i Sydöstasien. Inkomsten per capita och år var 2004 i genomsnitt 560 dollar i Vietnam. I Thailand var den dollar (2003). Många hushåll har en inkomst som ligger strax över gränsen för extrem fattigdom. Dessa hushåll är sårbara för händelser som sjukdomar, dåliga skördar, investeringsförluster, fallande priser på jordbruksprodukter, naturkatastrofer och arbetslöshet. Uppskattningsvis ingår fem till tio procent av den vietnamesiska befolkningen i den kategorin. Minskningen av den extrema fattigdomen är ojämn, särskilt mellan städer och landsbygd samt mellan bergstrakter och slättland. Klyftan mellan den fattigaste regionen i nordväst och den rikaste i sydöst har krympt sedan Men områden i bergstrakterna och den mellersta delen av landet är fortfarande de fattigaste. De flesta fattiga (omkring 90 procent av samtliga) bor på landsbygden. Det största antalet extremt fattiga människor finner man i Röda flodens och Mekongflodens deltan och i inlandet i norr. Fastän regeringen vidtagit en rad åtgärder till stöd för de fattiga etniska grupperna är den extrema fattigdomen djupast bland dem och minskningen av fattigdomen går dessutom långsammast bland de etniska minoriteterna. Nya hot och möjligheter En ny utmaning är det växande antalet nya fattiga, till exempel de som drabbats av att deras jordbruksmark används för andra ändamål. De jordlösa lantarbetarna som inte har någon annan yrkeskunskap än jordbruk måste flytta in till städerna. De har små chanser på arbetsmarknaden och måste ofta hålla till godo med dåligt betalda

17 MILLENNIEMÅL 1 arbeten utan yrkeskrav. De har begränsad tillgång till sociala tjänster som utbildning och hälsovård. De riskerar sin hälsa, anställningstrygghet och att dras in i kriminalitet. Globaliseringen erbjuder å ena sidan gynnsamma förutsättningar för ekonomisk utveckling. Å andra sidan medför det ömsesidiga beroendet mellan olika ekonomier nya risker som instabila priser och finansiella kriser. Handelns liberalisering kan öka sysselsättningen och ge högre inkomster för den del av befolkningen som arbetar i konkurrenskraftiga sektorer som jordbruket, skogsbruket, fiskerinäringen och textilindustrin. Men den kräver också större yrkesskicklighet och högre kompetens. Om inte dessa kvalifikationer finns blir resultatet arbetslöshet eller lägre löner och osäkra anställningsförhållanden för dessa grupper. Billig arbetskraft är inte längre en komparativ fördel. Den sociala basen för fattigdomsminskning ska stärkas genom utveckling av ökad demokrati på gräsrotsnivå, upplysning om vad som görs för att minska fattigdomen och uppmuntran av människor att delta i dessa aktiviteter, enligt regeringens rapport. En brödförsäljare i Ho Chi Minh-staden, tidigare Saigon. Foto: ILO/P. Deloche. 15

18 UTROTA EXTREM FATTIGDOM OCH HUNGER VIETNAM OCH MILLENNIEMÅLEN Mål Målet Utgångsläge Nuläge år 2015 Prognos/kommentar 1 a. Halvera den extrema fattigdomen Andel fattiga 58,1 % 24,1 % 29,1 % Målet redan nått. 1 b. Halvera hungern Andel undernärda 24,9 % 7,8 % 12,5 % Målet redan nått. 2. Alla barn ska fullfölja grundskolan Andel av eleverna som exami- 1990/ Regeringen bedömer att nerats från grundskolans åk 5 90 % 99,8 % 100 % målet kommer att nås. 3 a. Avskaffa könsdiskriminering i grund- & gymnasieskolan Andel fl ickor i procent av Regeringen bedömer att samtliga elever % % 50 % målet kommer att nås. 3 b.avskaffa könsdiskriminering i all utbildning Andel kvinnliga elever Regeringen bedömer att på universitetsnivå i procent målet sannolikt kommer av samtliga elever 38,1 % 49,5 % 50 % att nås. 4. Minska barnadödligheten med 2/3 Antal barn som dör före fem års ålder av Regeringen bedömer att levande födda 58 31,5 19 målet kommer att nås. 5. Minska mödradödligheten med 3/4 Antal kvinnor som dör i samband med graviditet och för Regeringen bedömer att lossning per födslar målet kan nås. 6. Hiv/aids, malaria och andra Högst 0,3 % Regeringen bedömer att sjukdomar ska hejdas och nya fall nya fall av befolk- det blir svårt att hejda antalet nya fall minska av hiv per år. av hiv per år. ningen ska spridningen av hiv ha hiv. till Regeringen bedömer att 800 per per Spridningen målet att stoppa invånare hade invånare hade av malaria spridningen av malaria. malaria. ska stoppas. malaria kan nås. 16

19 MILLENNIEMÅL 1 Mål Målet Utgångsläge Nuläge år 2015 Prognos/kommentar 7 a. Halvera andelen människor I rapporten fi nns endast som saknar rent uppgifter om vattentilldricksvatten gången på landsbygden. Andel av befolkningen på Regeringen hävdar att landsbygden som saknar målet nåddes rent dricksvatten 72 % 42 %.. 7 b.halvera andelen människor I rapporten fi nns endast som saknar godtagbar uppgifter om tillgången sanitär standard på sanitär standard på Andel av befolkningen på landsbygden. Prognos landsbygden som saknar 2003 saknas i regeringens godtagbar sanitär standard.. 59 %.. rapport. 7 c.människor som bor i slum Prognos saknas i ska få det bättre regeringens rapport. 8 a. Landet ska få mer/bättre Regeringen anser att ökbistånd ningen de senaste åren Mottaget bistånd i dollar.. 6,1 miljarder.. varit tillfredsställande. 8 b.landet ska få Vietnam är ett av 27 skuldlättnader högt skuldsatta fattiga länder som får en del av sina lån avskrivna av givarländer. Regeringen anser att skulderna bör avskrivas helt för att millenniemålen ska kunna nås c. Landet ska få tillgång till Vietnam är marknadsvärldshandeln &.. Exporten ökade.. ledande i handeln med -marknaden med 16 % per år. bl.a. ris. Textilier och skor Varor och är andra produkter som tjänster exporte- landet exporterar. rades till över 160 länder... Uppgift saknas. Källa: Viet Nam Achieving The Millennium Development Goals, Socialist Republic of Viet Nam, August

20 UTROTA EXTREM FATTIGDOM OCH HUNGER 18 SVERIGE OCH VIETNAM Sida stödjer på olika sätt den reformprocess som pågår i Vietnam. Syftet med insatserna är framför allt att bidra till en demokratisk utveckling och påskynda en övergång till marknadsekonomi som är baserad på jämlikhet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Miljöskydd, hälsa, energi och landsbygdsutveckling är viktiga delområden i det svenska utvecklingssamarbetet med Vietnam. Den utbredda fattigdomen är det främsta skälet för det svenska stödet till landet. Det svenska engagemanget har sina rötter i 60-talet, när en svensk opinion var starkt engagerad mot Vietnamkriget. Stödet till den vietnamesiska reformprocessen inleddes under senare delen av 80- talet, i samband med att Vietnam antog en ny ekonomisk politik som kallas Doi Moi (förnyelsepolitiken). Målen för det svenska utvecklingssamarbetet med Vietnam är att: främja Vietnams förutsättningar att långsiktigt och på ett miljömässigt hållbart sätt minska fattigdomen, främja öppenhet och utveckling i riktning mot demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter. De totala kostnaderna för Sveriges utvecklingssamarbete med Vietnam 2005 var 312 miljoner kronor. Källa: Sida Sverige och fattigdomsbekämpning Målet för Sveriges politik för global utveckling (PGU) är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Politiken ska präglas av ett rättighetsperspektiv. Människors rättigheter ska alltså utgöra grunden för de åtgärder som vidtas för en rättvis och hållbar utveckling. Politiken ska också präglas av de fattigas perspektiv på utveckling. Det innebär att fattiga människors behov, intressen och förutsättningar ska vara en utgångspunkt i insatserna för en rättvis och hållbar utveckling. De fattigas perspektiv innebär en förskjutning av fokus, från rika länder till fattiga och från regeringar till enskilda människor. Enligt riksdagens beslut ska rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv på utveckling vara vägledande vid prioriteringar och utformningen av den svenska politiken. Politiken ska bidra till uppfyllandet av FN:s millenniedeklaration och millenniemålen. Källa: Regeringens proposition om Sveriges politik för global utveckling

21 MILLENNIEMÅL 1 Hur kommer världen att se ut 2015 om millenniemål 1 nås? Mer än 500 miljoner människor (motsvarande ungefär hälften av Indiens befolkning) har lyfts ur den extrema fattigdomen. Mer än 300 miljoner människor (motsvarande ungefär hela USA:s befolkning) hungrar inte längre. Målet att utrota fattigdom och hunger mäts i siffror. Hur skulle man kunna mäta målet utan siffror? Vad är utveckling? Finns det olika sätt att mäta utveckling? Hur kommer det sig att Vietnam inte är lika framgångsrikt när det gäller den mänskliga utvecklingen som den ekonomiska? Diskutera! Nguyen Van Loc berättar att hans distrikt ligger vid Hanois flygplats och att allt fler utländska investerare etablerar sig i området. Diskutera vilka fördelar och nackdelar det finns med utländska investerare i ett land som Vietnam! Vietnam har framgångsrikt bekämpat den extrema fattigdomen även om det finns stora regionala skillnader. Framstegen har gjorts i ett socialistiskt land med begränsad demokrati. Många anser att demokrati är en förutsättning för ekonomisk och social utveckling. Diskutera varför framstegen i Vietnam varit möjliga utan demokrati! Den snabba ekonomiska tillväxten i Vietnam är grundorsaken till att landet redan har uppnått målet att halvera den extrema fattigdomen. Vad tror du mer behövs för att minska fattigdomen i Vietnam? Enligt Vietnams regeringsrapport kommer landet med stor sannolikhet att nå flera av millenniemålen. Diskutera vad som gör det möjligt för Vietnam att nå målen! Finns det nackdelar med en sådan snabb ekonomisk utveckling som Vietnam haft? Vilka utmaningar står landet inför? Diskutera! Fattigdom räknas ofta i ekonomiska termer. En människa som har en daglig inkomst som är lägre än värdet av en dollar räknas som extremt fattig. Vilka andra mått än det ekonomiska finns det för att mäta fattigdom? Hur definierar du fattigdom? Gör en lista på vad du tycker en människa behöver för att inte räknas som fattig. Diskutera! Kan gruppen enas om en gemensam lista? Går det att rangordna behoven? Trots att Vietnam redan har lyckats halvera andelen människor som lever i extrem fattigdom är landet fortfarande fattigt med stora skillnader mellan fattiga och rika. Skillnaden mellan ma- TÄNKVÄRT DISKUTERA UPPGIFT 19

22 UTROTA EXTREM FATTIGDOM OCH HUNGER joritets- och minoritetsbefolkning är stor samt mellan män och kvinnor och många människor lever precis över nivån för extrem fattigdom. Hur ska Vietnam kunna säkerställa en skälig levnadsnivå för dessa grupper? Diskutera! Studera först alla millenniemålen. På vilket sätt kan minskad fattigdom och hunger öka möjligheterna att nå andra millenniemål? Dela upp er i grupper och diskutera sambanden mellan mål 1 och övriga mål! Redovisa era tankar för varandra! Vad kan du som enskild person eller ni som grupp göra för att stödja utvecklingsländerna att nå målet? Gör en lista! Diskutera! Gör något av det ni kommit fram till! Vilken roll kan Sverige spela när det gäller uppfyllandet av millenniemål 1? FÖRDJUPNING FN:s utvecklingsprogram UNDP:s lista över regeringars millenniemålsrapporter UNDP:s och andra FN-organs arbete i Vietnam FN-förbundets och UNDP:s millenniemålskampanj UNDP UNDP:s Sverigekontor Den svenska organisationen Gapminders program med rörlig grafik om världens utveckling IOGT-NTO-rörelsens Internationella Instituts arbete i Vietnam Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Landin, UNDP, En global granskning av millenniemålen. Sammanfattning och översättning av Världsbankens rapport Strengthening Mutual Accountability Aid, Trade and Governance. FN-förbundet, De fattigas röst. Sammanfattning av Världsbankens rapport Voices of the poor. Per-Ulf Nilsson och Tomas Brundin, Studiematerialet Fattigdom - Alkohol - Utveckling: Om relationen mellan alkohol och fattigdom. NBV, Filmen Med egna medel handlar om kvinnors möjligheter att ta makt över sin egen ekonomi. NBV,

23 Millenniemål 2 GRUNDSKOLEUTBILDNING FÖR ALLA DELMÅL: Alla barn i hela världen, fl ickor såväl som pojkar, ska kunna fullfölja sin grundskoleutbildning, ett mål som ska vara uppnått senast år Att få en grundskoleutbildning är en mänsklig rättighet. Längden på grundskoleutbildningen varierar dock från land till land. Ett minimum är fem år, enligt FN. Millenniemålet om grundskoleutbildning för alla har stor betydelse för att övriga millenniemål ska kunna nås, bland dem utrotning av fattigdom och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Framsteg har gjorts i många länder var 79 procent av barnen i utvecklingsländerna inskrivna i grundskolan hade andelen ökat till 86 procent. Andelen inskrivna barn i grundskolan varierar mellan världsdelarna. Från Latinamerika och Karibien med i genomsnitt 95 procent, till Afrika söder om Sahara med 64 procent. Sydasien har gjort stora framsteg, från 72 procent 1990 till 89 procent Det är framför allt i Indien som framstegen har skett. Ett 20-tal utvecklingsländer har under senare år kraftigt ökat den andel av statsbudgeten som går till utbildning, bland dessa kan nämnas Angola, Chile, Kenya, Peru och Vietnam. I drygt 50 utvecklingsländer fullföljer i dag alla elever grundskolan. Det är en positiv trend som märks i allt fl er länder. Trots dessa framgångar bedömer FN att omkring 115 miljoner barn inte går i grundskolan. 65 miljoner av dem är fl ickor. 82 procent av barnen som inte går i grundskolan bor på landsbygden i isolerade områden med lång väg till skolan. Skolan kan inte erbjuda den kvalitet på utbildningen som behövs för att utbildningen ska bedömas som viktig av föräldrarna. Barnen behövs istället i hemmet för att ta hand om småsyskon, passa boskap, hämta ved och vatten och utföra andra hushållssysslor. Barn som inte går i skola har ofta föräldrar som saknar utbildning eller bara har ett par års skolgång. 21

24 GRUNDSKOLEUTBILDNING FÖR ALLA Winnie i Kenya SKOLMATEN ÄR HENNES RÄDDNING För 13-åriga Winnie Adhiambo är skolan som en livboj. Winnie går i sjätte klass. Det är skolgången som håller henne vid liv. Winnie och hennes två bröder och en syster är föräldralösa. De bor i ett slumområde som heter Kibera-Gatwikira i Nairobis utkant. Slumområdet är ett av de största i världen. Majs ingår ofta i skollunchen. Foto: WFP. Förra året blev Winnies far plötsligt sjuk och dog. Och tidigare i år drabbades Winnie och hennes syskon av ytterligare en tragedi, då deras mamma gick bort. Sedan dess har de fyra syskonen försökt klara sig så bra de kan. För Winnie och hennes syskon är skollunchen och den mat som de får ta med sig hem varje dag livsavgörande. Den enkla men näringsrika maten som skolan ger till eleverna kommer från Världslivsmedelsprogrammet (WFP). Jag vet inte vad vi skulle göra om vi inte fick mat i skolan, säger Winnie. Kanske skulle vi vara döda nu, funderar hon. Även om Winnie och hennes syskon får mat, så är livet hårt för dem. Varje morgon och kväll går Winnie ungefär en kilometer till 22

25 och från skolan. Hon går på leriga stigar med öppna avlopp som slingrar sig fram mellan de tätt packade husen i slummen. När hon kommer hem från skolan måste hon ta hand om hushållet, städa, tvätta, laga mat och hämta vatten till familjen, det vill säga småsyskonen. Även om bröderna hjälper till med hushållssysslorna så är det Winnie, som äldsta flickan, som får bära den största bördan. Läxorna kan hon inte börja med förrän syskonen har ätit middag och det som ska göras efter middagen och förberedas till nästa dag är avklarat. De fyra barnen bor utan någon vuxen i ett litet rum. Och Winnie som är äldst får kämpa för att kunna betala hyran. Deras föräldrar brukade berätta för dem om ett hus på landet där de hade släktingar. Men eftersom familjen aldrig besökte det där huset vet inte Winnie var det ligger. Och även om hon visste det, tror inte Winnie att släktingarna skulle vilja kännas vid de fyra föräldralösa syskonen. Då och då kommer det en farbror och hälsar på oss, säger Winnie. Men han kan inte hjälpa oss särskilt mycket eftersom han har en egen familj att ta hand om och inte har något jobb själv. Det är meningslöst att be honom om någonting, förklarar hon. Den enda hjälp som syskonen får förutom mat från Världslivsmedelsprogrammet kommer från en organisation, Lea Toto, som också får livsmedel från WFP. Lea Toto hjälper barn som har hiv. Organisationen ger barnen medicin och mat. Winnies lillasyster, Lilian som är 8 år, är hiv-positiv. Lilian är ett av många barn i slumområdet som överlever tack vare Världslivsmedelsprogrammet och Lea Toto. ISAIAH OFUYO. INFORMATÖR PÅ WFP, NAIROBI MILLENNIEMÅL 2 FN-förbundet står bakom kampanjen Skolmat blir kunskap. Över hundra miljoner barn går inte i skolan, och de fl esta av dem är fl ickor. Att skaffa mat för dagen går före att lära sig läsa. På sikt är det ingen hållbar utveckling. Utbildning är en väg ut ur fattigdom. Kampanjen verkar för att ge barn i fattigdom gratis mat i skolan varje dag mat som på sikt hjälper både barnet och hela samhället. Läs mer på 23

26 GRUNDSKOLEUTBILDNING FÖR ALLA KENYA KOSTNADSFRI GRUNDSKOLA Den kenyanska regeringens millenniemålsrapport till FN 2005 är den andra i ordningen. Den är framtagen i samråd med flera departement, myndigheter, FN-organ, enskilda organisationer och näringslivet. Kenyas regering inleder rapporten med att jämföra prognosen för millenniemålen som den beskrevs i den första rapporten Då var prognosen dålig. Nu är den betydligt ljusare. Det beror bland annat på att Kenya fick en ny regering i december MDGs status report for Kenya Kenyas regering betonar att det nu finns en politisk vilja att nå millenniemålen, vilket bland annat märks i de ekonomiska satsningar som regeringen gör. Ett viktigt instrument är regeringens strategi för ekonomisk återhämtning. Strategin omfattar flera olika politikområden och syftar till att öka den ekonomiska tillväxten, minska fattigdomen genom att bland annat skapa fler jobb, investera i människors sociala trygghet, exempelvis utbildning samt förbättra samhällsstyrningen och landets infrastruktur. I syfte att effektivisera och samordna arbetet för att nå millenniemålen samarbetar Kenyas regering med olika FN-organ, biståndsgivande stater, lokala myndigheter och enskilda organisationer i landet. Politisk vilja och kritik Den nuvarande regeringen har beslutat att millenniemålen ska genomsyra all politik och att pengar ska avsättas ur statsbudgeten för detta arbete. Allt mer resurser ska satsas på prioriterade områden inom de sociala och ekonomiska sektorerna och ha fattigdomsbekämpning som övergripande mål. Budgetåret satsades 56 procent av statsbudgeten på dessa sektorer, ska motsvarande andel öka till 64 procent. De sektorer som framför allt får resurser är hälsa, utbildning, jordbruk och infrastruktur (energi, vatten, järnvägar och flygtrafik). Mest pengar satsas på grundskolan, 28 procent av statsbudgeten. Det finns alltså en politisk vilja hos regeringen att nå millenniemålen. Enligt beräkningar som FN:s utvecklingsprogram UNDP och

27 den kenyanska regeringen har gjort kommer det att kosta Kenya drygt 60 miljarder dollar mellan 2005 och 2015 att nå målen. Kenyas regering konstaterar att det inte går att finansiera detta enbart med inhemska medel som exempelvis skatter och menar därför att landet måste få ekonomiskt stöd utifrån. Kenyas regering är kritisk mot världssamfundet. Det gäller exempelvis Kenyas stora skuldbörda, låga biståndsnivåer och det orättvisa globala handelssystemet som missgynnar utvecklingsländers möjligheter att exportera såväl råvaror som industriprodukter. Detta undergräver Kenyas möjligheter att nå målen, anser regeringen. MILLENNIEMÅL 2 Strategi för ekonomisk återhämtning Ända sedan självständigheten 1963 har regeringen lyft fram kampen mot fattigdom och sjukdomar. Strategier och insatser har avlöst varandra. Men framgångarna har hämmats av bristande kapacitet och finansiering. Regeringen i sig har också varit ett problem. Strategin för ekonomisk återhämtning är det senaste initiativet. Den ska komplettera och förstärka arbetet med millenniemålen. Kenya har liksom många andra utvecklingsländer svårt att mäta framgångar och/eller bakslag på vägen mot millenniemålen. Det saknas helt enkelt relevant och tillförlitlig statistik. Baserad på den statistik som finns görs fortfarande bedömningen att mål 2 och 6 är nåbara, men inte övriga mål. En bidragande orsak till att regeringen bedömer att inte fler millenniemål kan uppnås är den ekonomiska stagnation som plågat landet under de senaste 20 åren. Detta har lett till att fattigdomen har ökat. Elever vill fortsätta skolgången Sedan regeringen införde kostnadsfri grundskola för alla har inskrivningen ökat markant både för flickor och pojkar. Inskrivningen ökade med 1,5 miljoner barn i grundskoleåldern till drygt sju miljoner år 2004, varav nästan hälften var flickor. När Kenya fick sin självständighet var barn inskrivna i grundskolan. Skillnaden mellan pojkar och flickor är inte stor om man räknar nationellt var drygt 82 procent av pojkarna och nästan 82 procent av flickorna inskrivna i grundskolan. Det är en ökning från 1999 då 69 procent av såväl pojkarna som flickorna var inskrivna. 25

28 GRUNDSKOLEUTBILDNING FÖR ALLA Om man däremot tittar regionalt är skillnaderna, både mellan regionerna och mellan pojkar och flickor, större. Det är framför allt i de nordöstra torra delarna av landet som mycket få flickor går i skolan. Även i huvudstaden Nairobi går få flickor och pojkar i skolan. Studier visar också att avhoppen från skolan är många och att kvaliteten på utbildningen och lärarnas förmåga att undervisa är dålig. ANDEL POJKAR OCH FLICKOR INSKRIVNA I GRUNDSKOLAN Provins Pojkar Flickor Pojkar Flickor Nairobi 46,4 % 43,5 % 35,9 % 41,1 % Västra delen 74,2 % 77,2 % 99,3 % 97,2 % Nordöstra delen 17,9 % 10,6 % 23,6 % 14,9 % 26 I en folkräkning 1999 framkom att nästan tre miljoner flickor och pojkar i åldern 14 till 17 år som borde ha gått i gymnasiet, inte var inskrivna. Den nu kostnadsfria grundskolan medför att elever vill fortsätta skolgången, vilket innebär att antalet elever på gymnasienivå kommer att öka, under förutsättning att det finns platser och att undervisningen håller en god kvalitet. Regeringen räknar med att 70 procent av eleverna som fullföljer grundskolan vill fortsätta sin utbildning. Utmaningar och insatser Regeringen ser flera utmaningar när det gäller att erbjuda grundskoleutbildning för alla barn: överfulla skolor i framför allt städernas slumområden och i torra, fattiga och glest befolkade områden för många elever per lärare brist på utrustning och skolmaterial stora kostnader för specialutrustning för elever med särskilda behov, regeringens bedömning är att det finns barn med särskilda behov, av dem går knappt i skolan dålig kvalitet på den icke-formella utbildningen och svårigheter för barn att gå från den till den statliga formella utbildningen. Regeringen gör bland annat följande insatser för att millenniemål 2 ska uppfyllas:

29 MILLENNIEMÅL 2 avsätter mer pengar till grundskolan för att den även fortsättningsvis ska kunna vara kostnadsfri. Budgetåret satsades drygt åtta miljarder kenyanska shilling på grundskolan, hade summan ökat till närmare 23 miljarder shilling inför skolmatsprogram för barn framför allt i de torra, fattiga områdena utrustar skolor med fler skolböcker, målet är att det ska gå tre elever på en bok under de första åren i grundskolan, under de sista åren ska två elever dela på en bok utbildar fler lärare, målet är att en lärare inte ska ha fler än 40 elever investerar i mobila skolor i landets torra områden så att framför allt flickor ska få möjlighet att gå i skolan ökar tillgängligheten så att barn med särskilda behov kan gå i skolan utvecklar läroplanen så att frågor som ny informationsteknik och hiv/aids tas upp i undervisningen. De närmare två miljoner barn vars föräldrar har dött i aids får särskilt stöd i skolan. Dessa och andra stora satsningar kommer enligt Kenyas regering att leda till att landet når millenniemål 2. Kenyas regering satsar på skolmatsprogram för att få barn och inte minst fl ickor till skolorna i fattiga områden. Foto: WFP. 27

30 GRUNDSKOLEUTBILDNING FÖR ALLA KENYA OCH MILLENNIEMÅLEN Mål Målet Utgångsläge Nuläge år 2015 Prognos/kommentar 1 a. Halvera fattigdomen Andelen fattiga har ökat Andel av befolkningen som 44,7 % 56 % 10 % istället för minskat. lever under det nationella Regeringen har valt att mäta fattigdomsstrecket 1) andel av befolkningen under det nationella fattigdomsstrecket. Regeringen har satt upp ett eget mål, som sannolikt inte kommer att nås. 1 b.halvera hungern Regeringen bedömer att del- Andel underviktiga 32,52 % 20 % 16,26 % målet att halvera andelen unbarn under 5 år derviktiga barn kan nås, men inte det övergripande målet att halvera hungern. 2. Alla barn ska fullfölja grundskolan Regeringen bedömer att Andel av eleverna som exami- 63 % 81 % 100 % målet kan nås. nerats från grundskolans åk 5 3. Avskaffa könsdiskriminering i grund- & gymnasieskolan Grundskola 95 Grundskola Regeringen bedömer att Antal fl ickor per 100 pojkar Gymnasiet 75 Gymnasiet målet kan nås. 4. Minska barnadödligheten med 2/ Barnadödligheten ökar, bl.a. Antal barn som dör före beroende på fattigdom och fem års ålder av hiv/aids. Regeringen bedömer levande födda att målet inte kommer att nås. 5. Minska mödradödligheten med 3/ Regeringen gör ingen Antal kvinnor som dör i bedömning i rapporten samband med graviditet huruvida målet kommer och förlossning per att nås födslar 6. Hiv/aids, malaria och andra Drygt 3 miljoner kenyaner sjukdomar ska hejdas och hade hiv/aids Omkring antalet nya fall minska ,8 miljoner barn hade blivit Andel av befolkningen som 5,1 % 7 %.. föräldralösa p.g.a. aids. Rege- är hivinfekterad ringen skriver i inledningen till rapporten att den bedömer att målet kan nås. Men det framgår inte om det gäller samtliga sjukdomar eller bara några av dem som målet handlar om. 28

31 MILLENNIEMÅL 2 Mål Målet Utgångsläge Nuläge år 2015 Prognos/kommentar 7 a. Halvera andelen människor som saknar rent dricksvatten Regeringen bedömer att Andel av befolkningen som 52 % 45 % 26 % målet sannolikt inte nås. saknar rent dricksvatten 7 b.halvera andelen människor som saknar godtagbar sanitär standard Det första alternativet Andel av befolkningen som 16 % alt. 14 % alt. 8 % alt. omfattar människor som saknar godtagbar sanitär 58 % 52 % 29 % saknar både vatten- standard toaletter och latringropar. Det andra alternativet omfattar människor som saknar vattentoaletter. Regeringen bedömer att målet sannolikt inte nås. 7 c.människor som bor i slum ska få det bättre 2003 Regeringen ger ingen Andel stadsbor som lever i slum.. 71 %.. prognos. 8 a. Landet ska få mer/bättre bistånd Biståndet minskade Mottaget bistånd i procent 14,6 % 3,4 %.. under 1990-talet. Med av landets BNI den nya regeringen har biståndet ökat något. 8 b.landet ska få skuldlättnader Kenya ingår inte i det s.k. Skuldbörda i procent av 87,0 % 47,6 %.. HIPC-initiativet 2). landets BNI 8 c.landet ska få tillgång till Regeringen satsar på att världshandeln & -marknaden effektivisera jordbruket Exportintäkter i procent av 57,0 % 54,2 %.. och räknar med att ex- landets BNP portgrödor ska öka den ekonomiska tillväxten. Kenya är medlem i Världshandelsorganisationen WTO sedan Uppgift saknas. 1) Det nationella fattigdomsstrecket i Kenya är 17 US dollar per vuxen och månad på landsbygden och 36 US dollar per vuxen och månad i städer. 2) HIPC-initiativet är ett program för skuldlättnader för de svårast skuldsatta fattiga länderna (Heavily Indepted Poor Countries, HIPC) som initierades av Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken För att ett land ska få skulder avskrivna måste det uppfylla en rad villkor. När villkoren uppfyllts är landet berättigat till skuldlättnader. Av 42 länder som ingår i HIPC-gruppen har 29 länder hittills fått skuldlättnader. Källa: MDGs status report for Kenya Källa för mål 2, 7a och 7b: Millennium Development Goals. Progress Report for Kenya Statistiken är generellt sett väldigt osäker, vilket regeringen också påtalar i sina rapporter. 29