Förteckning över samrådsmöten och inkomna yttranden

Transkript

1 Förteckning över samrådsmöten och inkomna yttranden Nr Namn Form för inbjudan / möte Datum för yttrande Form för yttrande 1 Länsstyrelsen Norrbotten Samrådsmöte Minnesanteckningar 2 Länsstyrelsen Västerbotten Skriftlig inbjudan Yttrande genom i brev 3 Arvidsjaurs kommun Samrådsmöte Minnesanteckningar 4 Sorsele kommun Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 5 Samråd med allmänheten Samrådsmöte Minnesanteckningar inkl. deltagarlista 6 Boverket Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 7 Energimyndigheten Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 8 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 9 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 10 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 11 Jordbruksverket Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 12 LFV Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 13 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 14 Naturvårdsverket Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 15 Post- och telestyrelsen Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 16 Post- och telestyrelsen Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 17 Skogsstyrelsen Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 18 Svenska Kraftnät Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 19 Transportstyrelsen, luftfartsavd. Skriftlig inbjudan Beslut rörande hindermarkering 20 3G Infrastucture Services AB Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 21 Telenor Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 22 TeliaSonera AB Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 23 Teracom AB Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 24 Backteman, Ketty Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 25 Erenfeldt, Lisa Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 26 Granström, Einar, Dick och Gun Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 27 Granström, Johnny Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 28 Lindfors, Bo Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 29 Lindfors, Gunilla Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 30 Lundmark, Anette och Håkan Skriftlig inbjudan Datum ej angivet Yttrande genom brev 31 Wennström, JanIvan och Margit Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev

2 Nr Namn Form för inbjudan / möte Datum för yttrande Form för yttrande 32 Mausjaure sameby Samrådsmöte Minnesanteckningar 33 TeliaSonera AB Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 34 3G Infrastructure Services AB Skrifltig inbjudan Yttrande genom e-post 35 Telenor Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 36 Mausjaure sameby Samrådsmöte Minnesanteckningar

3 Samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län angående NV:s vindkraftprojekt vid Granliden Länsstyrelsen Norrbotten, Luleå kl, Medverkande: Kenneth Fors (KF), Hans Överby (HÖ), Gunilla Edbom (GE), Johan Lindberg (JL), Linda Johansson (LJ) och Agneta Laitila (AL) från länsstyrelsen (Lst), Åsa Jönegren (ÅJ) och Mia Norrflod (MN) från Nordisk Vindkraft (NV), Tobias Sahlman (TS) och Cajsa Nilsson (CN) från Enetjärn Natur AB (ENAB) Minnesanteckningar: Cajsa Nilsson, ENAB Projektledare Åsa Jönegren hälsade alla välkomna och öppnade mötet. En kort presentationsrunda genomfördes. Åsa informerade om projektets lokalisering, omfattning, utformning och tidplan. Tobias Sahlman informerade om resultatet från naturvärdesinventeringen och kungsörnsinventeringen, samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Utredningsområdet KF: Är utredningsområde och inventeringsområde samma? TS: Ja. KF: Vad är avståndet till närmaste bebyggelse? ÅJ: 1 km. Vi kommer att utföra en husundersökning där vi utreder boendeformen/hustypen för alla hus inom 3 km från utredningsområdet. Observera att området för husundersökningen inte är samma som samrådskretsen. Planförhållanden ÅJ: Vi vet att vindkompaniet projekterar på Hornliden, och vi har även varit i kontakt med dem. Men det ska finnas ett till projekt vid Tjourre, vad vet ni om detta? KF: Ingen ansökan har kommit in. Dessutom ligger Tjourre långt från Granliden. HÖ: När ni beskriver konsekvenserna för kommunen, och tar in information från det tematiska tillägget om vindkraft till översiktsplanen, ta även in negativa konsekvenser. Det kan t ex vara för turismen. GE: Man ska inte vara rädd för att ta upp negativa effekter i MKB:n. TS: Nej, man förlorar i längden på att undvika de negativa aspekterna. KF: MKB:n ska fungera som ett objektivt beslutsunderlag. I ansökningsdelen kan projektören däremot ge sin syn beträffande hur beslutsunderlaget bör tolkas från dennes horisont. ÅJ: Vårt mål är att ta in så mycket information som möjligt och därefter skapa ett så bra förslag som möjligt. 1 (5)

4 Nätanslutning ÅJ: NV planerar att dra en ny elledning österut från området, följa 400 KV-ledningen norrut och uppföra en ny kopplingsstation vid Norrmalm, där en 130 KV-ledning ansluter till den större ledningen. KF: Är detta enda vägen att gå? Kommer ansökan om miljötillstånd omfatta nätanslutningen? Det är viktigt att precisera detta i MKB:n. ÅJ: NV kommer att visa på olika förslag i MKB:n men detta är det mest aktuella förslaget just nu. Angående nätanslutning i ansökan; nej, det är troligen i ett för tidigt skede. Vi kommer lämna in en separat ansökan om nätanslutningar senare. Vi kommer tydligt att beskriva vad ansökan omfattar. HÖ: Kommer elledningen vara luftledning eller nedgrävd kabel? ÅJ: Elledningen inom vindkraftanläggningen kommer att vara markförlagd kabel. Det är inte bestämt i detta skede om anslutningen ut från vindkraftanläggningen till övriga elnätet kommer att ske med markförlagd kabel eller luftledning. Ekonomisk ersättning KF: Kommer Arvidsjaurs kommun få ekonomisk ersättning av NV vid uppförande av vindkraftanläggningen i Granliden? ÅJ: NV jobbar normalt med bygdepeng. Kommunen har inte angivit något belopp för ersättning än, men eventuellt kan bygden få en del och kommunen en del. NV ställer sig tveksamma till denna typ av ersättning. En risk om kommunen får ersättning är att det blir de projekt som ger mest inkomst till kommunen som genomförs, och inte de bäst lokaliserade projekten. KF: Är det fler kommuner i Sverige som vill ha ekonomisk ersättning från vindkraftsprojektörerna? ÅJ: Ja det förekommer, men i väldigt varierande omfattning över landet. Samråd KF: Vilka boende har fått en personlig inbjudan till samråd? ÅJ: Alla boende inom 3 km samt de som har utsikt över Granliden, dvs. de som bor vid Storavans norra strand. KF: Ta gärna i lite extra vid avgränsning av samrådskretsen, det är bättre med lite för många än lite för få! KF: Är någon lokal, ideell naturvårdsorganisation som Naturskyddsföreningen inbjudna till samråd? ÅJ: Nej, vi kunde inte hitta någon lokal kontaktperson för Naturskyddsföreningen. Däremot är flera lokala/regionala ornitologiska föreningar samt nationella myndigheter inbjudna till samråd. HÖ: Kommer ansökan innefatta en samrådsredogörelse? ÅJ: Ja, den kommer att bifogas MKB:n. 2 (5)

5 Rennäring ÅJ: En stor del av utredningsområdet är av riksintresse för rennäringen. Aktuell sameby är Mausjaur, som har sommarbetesmarker vid Granliden. Vi ska ha samrådsmöte med samebyn i eftermiddag. KF: Går det någon flyttled inom utredningsområdet? ÅJ: Ja, men vi vet inte hur mycket den används. Det får mötet med samebyn utvisa. Lokalbefolkningen i Gullön uppger att de inte ser renar särskilt ofta på höjderna inom utredningsområdet. Kulturmiljö ÅJ: NV kommer att genomföra en skrivbordsstudie över kulturmiljön inom utredningsområdet. GE: När kulturmiljöanalysen genomförs är det viktigt att ta med landskapskaraktärer som naturtyp, topografi etc. Tänk också på att ta in hela landskapsperspektivet. Ta gärna reda på om anläggningen kommer att synas från kulturhistoriskt intressanta platser runtomkring utredningsområdet, även i Västerbotten. Kring vägar och broar kan det finnas kultur- och/eller fornminnen och även längs Storavans södra strand finns det en hel del. Tänk på att ta många bilder som visar hur naturmiljön och landskapet ser ut, för att underlätta prövningen vad gäller kulturmiljöer. Planera i god tid för att Lst kan komma att kräva en kulturmiljöanalys i fält, vilket kräver barmark. ÅJ: Vi tar åt oss tipsen och tänker på detta vid kulturmiljöanalysen och vid utformning av MKB. Buller och skuggor/ljus KF: Se till att ni håller er inom givna gränsvärden och riktlinjer för buller och skuggor. ÅJ: Inga gränsvärden/riktlinjer kommer att överskridas. HÖ: Ljudbilden kommer bli en annan om verken är nedisade. Tar ni hänsyn till detta? ÅJ: Bullerutredningen visar på ideala förhållanden, dvs. ej nedisade vindkraftverk. Vi vet inte hur mycket en nedisning kan påverka ljudutbredningen. HÖ: Hur tar ni upp nedisning i tekniska beskrivningen? ÅJ: Idag finns inget etablerat avisningssystem. Men vindkraftverken stannar vid ojämn isbildning och det kommer att sättas upp tydliga varningsskyltar kring anläggningen. GE: Angående verkens höjd, 175 m, så kommer de att markeras med ett starkt vitt sken som kommer att synas tydligt i ett mörkt landskap utan stora samhällen. ÅJ: Det är inte bestämt hur höga turbinerna ska vara men vi garderar oss och ansöker för max 175 m. Det finns olika uppfattningar om vilken typ av ljus som är mest onaturligt; ett fast rött sken eller ett blinkade vitt sken. KF: Att lämna in filmer eller bilder som försöker visa hur anläggningen ser ut i mörker är i stort sett onödigt för det är svårt att bilda sig en uppfattning med hjälp av dessa. Bättre är att hänvisa till liknande objekt som finns idag. T ex en TV-mast. Referera till verkligheten! GE: Skidbackar kanske kan vara ett exempel. KF: Sen är det ju så att ett fast sken kan uppfattas som mindre störande än ett blinkande. 3 (5)

6 ÅJ: Teknik som innebär att ljusen på vindkraftverken tänds när ett flygplan kommer, är i antågande och finns redan i Kanada och Norge. Vi kanske är där när anläggningen ska byggas Naturmiljö GE: Hur långt upp i området når Fäbodbäcken? TS: (Visar på karta). Den rinner från den lilla tjärnen väster om Stor-Getarberget, genom Övre och Nedre Bergmyran och sedan ner i sänkan mellan Björkliden och Gàddåjvvie. HÖ: Kommer ni att följa upp rovfågelfaunan på Granliden ytterligare år? ÅJ: Nej, vi har inte planerat att göra det. TS: Vi får information från Kungsörnsgruppen om häckningar av kungsörn i landskapet. KF: På Hornliden åtog sig projektören att göra en djupare kungsörnsutredning. LJ: Jag skulle gärna se en tydlig bedömning huruvida området är attraktivt för kungsörn eller ej och om de kan tänkas häcka där. TS: Kungsörnsfrågan får en egen rubrik i MKB:n där vi skriver om våra bedömningar. Fotomontage ÅJ: NV planerar att utföra fotomontage från fem olika punkter i landskapet (visar på karta). HÖ: Kommer ni att presentera en s.k. siktfältsanalys? TS: Nej. Fotopunkterna är utvalda för att representera platser där folk bor och rör sig. HÖ: Om man gör en siktfältsanalys blir det ju ett worst case -scenario, eftersom skogen inte syns. Jag vet inte om man kan lägga in skog i programmet. Men eftersom landskapet är dynamiskt, i.e. skogsbruk sker kontinuerligt, är det kanske inte en så dum idé. HÖ: Det är bra att få med landskapsperspektivet på långt håll, t ex från Vittjåkk vid Arvidsjaur. TS: Vi har valt att lägga en punkt på ett utsiktsberg, punkt nr 5, Brännliden. GE: Det är bra med fotomontage från punkter som skidbackar, skoterleder och vandringsleder. Arbetstillfällen GE: Hur räknar ni på genererade arbetstillfällen? ÅJ: Vid byggnationen är det naturligtvis jättemånga involverade, men även under drift räknar vi med ett antal heltidsanställda. Arbeten direkt kopplade till anläggningen i Havsnäs (48 vindkraftverk) är det 3 från NV, 1 för snöröjning, 3 från Fortum Service samt 6 från Vestas. Vestas har som krav att deras egen personal ska jobba med anläggningsdriften. HÖ: Hur lång tid gäller kravet från Vestas? ÅJ: Jag ska kolla upp detta och meddelar när jag vet svaret. Man brukar grovt kunna räkna totalt 0,5 jobb per MW (inkl. hotellnätter, skolgång, vård etc.) vilket betyder att Granliden kan generera 11 jobb åt regionen. 4 (5)

7 Risker HÖ: Hur beskrivs risker i MKB:n? TS: Vi har ett avsnitt i MKB:n som tar upp risker. Kumulativa effekter ÅJ: Hur jobbar Lst med kumulativa effekter? KF: Vi anser att det är en viktig fråga, särskilt vad gäller rennäring. Ni får samråda med samebyn. HÖ: Även för rovfåglar är kumulativa effekter en viktig aspekt. Prata med Kungsörnsgruppen i Norrbotten om detta. ÅJ: Är det den projektör som kommer in sist som ska beskriva de kumulativa effekterna eller är det upp till båda? KF: Vi har inte kommit så långt än att vi hunnit fundera på det. Ansökan ÅJ: Vi planerar att lämna in ansökan i juni Byggstart planeras till 2012 och driftsstart till KF: Ni kan lika gärna vänta med att lämna in ansökan till efter sommaren, eftersom våra handläggare har semester. Det kan ju också vara så att ni kommer på något extra under sommaren som ska med, och det är viktigt att inte stressa och lämna in för tidigt, det leder ofta till kompletteringar. Övrigt KF: Finns det en kostnadsberäkning för nedmontering och återställande av området efter avslutad verksamhet? ÅJ: Ja, absolut. Detta kommer att beskrivas i MKB:n. ÅJ tackar för visat intresse och avslutar mötet kl (5)

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18 Samråd med Arvidsjaurs kommun angående NV:s vindkraftprojekt vid Granliden Kommunhuset i Arvidsjaur kl, Medverkande: Från Arvidsjaurs kommun: Per Lidström (PL), Tekniska kontoret och Dick Holmström (DH), vice ordförande miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden. Åsa Jönegren (ÅJ) och Maria Norrflod (MN) från Nordisk Vindkraft (NV), Tobias Sahlman (TS) och Cajsa Nilsson (CN) från Enetjärn Natur AB (ENAB) Minnesanteckningar: Cajsa Nilsson, ENAB Projektledare Åsa Jönegren hälsade välkomna och öppnade mötet. Åsa informerade om projektets lokalisering, omfattning, utformning och tidplan. Tobias Sahlman informerade om resultatet från naturvärdesinventeringen och kungsörnsinventeringen, samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Planförhållanden ÅJ: Hur kommer arbetet med kommunens tematiska tillägg för vindkraft till översiktsplanen att fortskrida? PL: Vi måste prata igenom det med länsstyrelsen. Ett möte med kommunstyrelsens arbetsutskott kommer att genomföras den 19:e april. Beslutet för översiktsplanen kommer att tas den 20:e dec i kommunfullmäktige. Som det ser ut nu har det kommit in negativa yttranden för de flesta områden som tagits upp i tillägget. Konsekvenser angående buller, ljussken och landskapsbild verkar vara de viktigaste frågorna. ÅJ: Kommer kommunen ställa sig positiva till projektet om NV kommer överens med Mausjaure sameby? PL: Vi vill se ett avtal på att ni är överens. Samebyn kommer troligen att kräva en viss ersättning från NV. Men det är inte bara rennäringen som ska vägas in, även de närboende och påverkan på turistverksamheten väger tungt. DH: Det är även viktigt att verksamheten inte inkräktar på flyget. ÅJ: Som det ser ut verkar det vara grönt för både flyg och militär. PL: Militären övar inte särskilt mycket i området. ÅJ: Vindkompaniet projekterar på Hornliden i närheten av Granliden. I övrigt verkar det endast vara ett projekt på gång vid Tjourre, men detta ligger rätt långt ifrån Granliden. PL: Det är ett projekt på gång på Naustavare. Är det ett NV-projekt? Det kan ligga i Arjeplog. ÅJ: Jag är osäker på detta. Ekonomisk ersättning DH: Sorsele, Malå och Arvidsjaur kommuner har tillsammans diskuterat hur frågan om ersättning till kommunerna från vindkraftprojektörerna ska behandlas. ÅJ: Detta har vi på NV inte fått information om. 1 (4)

19 Nätanslutning ÅJ: NV planerar att dra en ny elledning österut från området, följa 400 KV-ledningen norrut och uppföra en ny kopplingsstation vid Norrmalm, där en 130 KV-ledning ansluter till den större ledningen (Kommentar: Informationen om de olika ledningarnas spänning framfördes av PL). PL: Varför går ni ej mot Skellefte Krafts nät vid Slagnäs? Vindkompaniet O2, som projekterar på Hornliden, kommer att gå mot Bastusel, det kanske kan vara ett alternativ för NV också? Ledningen längs med 95:an är i alla fall full i dagsläget, men ägaren Vattenfall vill gärna rusta upp den. ÅJ: Det är våra experter på NV som har tagit fram förslaget ovan. Men detta är alltså bara ett förslag och inget är klart i dagsläget. Det är möjligt att vi kollar på andra alternativ, men troligen är en kopplingsstation vid Norrmalm mest ekonomiskt fördelaktigt. DH: Det är viktigt att ni beskriver var ställverken kommer att placeras. ÅJ: All information om nätanslutning kommer att preciseras i MKB:n. Transporter ÅJ: Vindkraftverken kommer att transporteras antingen till Skellefteå eller till Luleå hamn. PL: Ni har inte funderat på Piteå hamn? ÅJ: Det finns inte lika bra anslutningsvägar från Piteå till Granliden som det finns från Skellefteå och Luleå till Granliden. Buller och skuggor/ljus PL: Eftersom verken kommer att vara så pass höga, dvs. över 150 m, kommer de att behöva utrustas med ett starkt vitt ljus. Detta kan utgöra problem för de närboende. ÅJ: Det är inte bestämt hur höga turbinerna ska vara men vi garderar oss och ansöker för max 175 m. Vad gäller det vita, blinkande ljuset så kan man skärma av det så att det inte träffar marken inom 5 km från vindkraftverken. PL: Nya lösningar vad gäller varningsbelysning på vindkraftverk är på gång. ÅJ: Det är också svårt att förutsäga ljusets konsekvenser för de närboende eftersom olika människor uppfattar ljusen på olika sätt. Det är möjligt att de röda blinkande lamporna på verk under 150 m uppfattas som mer störande än ett vitt sken. Det man kan göra är att jämföra ljus från närliggande befintliga master. DH: Det har framkommit i protestlistan som lämnades intill kommunen idag synpunkter på att verken är så höga. ÅJ: Det är för att vi inte vill begränsa oss än. Tekniken kan komma att utvecklas fram till byggstarten PL: Effekten från de starka vita lamporna kan bli värre vid molnbildning på en viss höjd. Detta måste lösas om vindkraften ska ha en framtid. Naturmiljö DH: Går det några vattendrag genom området? Hur påverkas de? TS: Fäbodbäcken rinner från den lilla tjärnen väster om Stor-Getarberget, genom Övre och Nedre Bergmyran och sedan ner i sänkan mellan Björkliden och Gàddåjvvie och mynnar i 2 (4)

20 Storavan. Vi kommer att beskriva i MKB:n hur bäckar och våtmarker ska passeras. Även hur ledningar ska dras och grävas ned. DH: Arbetet med att gräva ned ledningar måste ske vintertid. PL: Är hyggena på Granliden plöjda? TS: De är markberedda i alla fall. Det är för brant att ta upp stora skogsmaskiner så markberedning har skett med någon typ av aggregat som monteras på röjsåg. TS: Det finns troligen flera rovdjursarter i området, men vi har inte sett spår av dem. DH: Lodjur finns på Granliden. DH: Vad tar ni för hänsyn till andra rovfåglar förutom kungsörn? TS: Störst hänsyn tar vi till kungsörnen eftersom den är rödlistad, och en riktad kungsörnsinventering har genomförts. Det är troligen den art som kan påverkas mest av en vindkraftetablering. För andra arter görs en översiktlig beskrivning i MKB:n. De fågelarter som observerades under naturvärdesinventeringen noteras i MKB:n. PL: Kan kungsörnar ta över fiskgjusbon? TS: Ja, det kan de. Kulturmiljö PL: Översiktsplanen har fått kritik från Länsstyrelsen som ansåg att vissa kulturmiljövärden nonchalerats. Vid Bergnäsudden finns en träkyrka, åk gärna dit och bilda er en uppfattning om hur denna plats kan påverkas av en vindkraftetablering på Granliden. Det finns även ett sameviste söder om Granliden-berget. Jag tror inte att anläggningen kommer att synas från denna. ÅJ: Vi ska kolla upp detta, tack för tipsen. Arbetstillfällen ÅJ: Vi räknar med att Granliden kommer att generera några lokala arbetstillfällen. Exakt hur många är svårt att säga men ungefär 2-3 stycken. DH: Om de bor någon annanstans och bara jobbar här då och då kommer det ju ändå inte kommunen till gagn, eftersom man betalar skatt i den kommun man är skriven i! I USA skattar man lokalt, och i Norge finns det ett system för kommunal återbäring för energiskatt. ÅJ: Vi kan förstås inte garantera var de anställda kommer att bo, men troligen i Arvidsjaurs kommun eller i någon närliggande kommun. DH: För att arbetstillfällena ska komma till nytta för regionen är det viktigt att ställa krav på korta inställningstider, t ex 1 h istället för 3 h, vilket gör att servicepersonalen måste bo nära anläggningen. Det är vårt önskemål. Arbetstillfällen är en mycket viktig fråga för vindkraftetableringar i inlandet. ÅJ: Svensk vindenergi har sammanställt information från en amerikansk studie som visar att en anläggning i genomsnitt genererar 0,5 jobb/mw, vilket skulle medföra ca 11 jobb direkt och indirekt kopplade till Granliden om man uppför 2 MW-verk. Då har vi räknat lågt eftersom vi ansöker om 3 MW-verk. Det ska sägas att denna siffra omfattar alla jobb inklusive skolgång, vård och omsorg, ökad handel och liknande. DH: Jag har hört en siffra på 1 jobb per 8-10 verk, men det är nog bara arbeten direkt kopplade till anläggningen. 3 (4)

21 Fotomontage PL: Anläggningen kommer att synas från Ledvattsfjällen. TS: Vi har lagt en punkt på Brännliden som ligger i samma riktning som Ledvattsfjällen. Brännliden har angetts som utsiktsplats och vi tyckte därför att den var lämplig som punkt för fotomontage. Övrigt DH: Hur ska ni lösa frågan med den el-allergiker som har Gullön som tillflyktsort från den elintensiva stadsmiljön? Kommer en vindkraftanläggning påverka denna person? ÅJ: Vi vet inte hur en eventuell vindkraftanläggning på Granliden kan påverka närboende elallergiker. Detta måste vi samla mer information och kunskap om. Det går dock en 400 KVledning i närheten av Gullön idag. PL: Hur många bor i Gullön? ÅJ: Enligt de uppgifter vi fått fram bor det omkring 7 personer i Gullön. (Kommentar: Under samrådsmötet med allmänheten fick NV uppgifter om att ca 4 personer är fast boende i Gullön). ÅJ tackar för visat intresse och avslutar mötet kl (4)

22

23 Minnesanteckningar från samrådsmöte med allmänheten angående NV:s vindkraftprojekt vid Granliden Folkets Hus i Slagnäs, Arvidsjaurs kommun, , kl. 14:00-19:00 Medverkande: Åsa Jönegren och Maria Norrflod från Nordisk Vindkraft (NV) Tobias Sahlman och Cajsa Nilsson från Enetjärn Natur AB (EN) Besökande: Ett 20-tal personer (16 personer antecknade sig på deltagarlistan, se bilaga 1) Minnesanteckningar: Cajsa Nilsson, ENAB 1. Introduktion Mötet annonserades i form av utskick till fastighetsägare inom tre km från den planerade vindkraftanläggningen samt till de som har utsikt över höjderna inom utredningsområdet från Storavans norra strand. Mötet utlystes även genom annonser i Norran och Piteå Tidning. Mötet genomfördes i Öppet hus -form med utställningsmaterial iordningställt av Nordisk Vindkraft. De medverkande från NV och Enetjärn Natur fanns till hands för att svara på frågor och ta emot synpunkter. Besökarna informerades om att syftet med samrådsmötet är att presentera vindkraftprojektet samt att ta del av och dokumentera deltagarnas synpunkter. Utställningsmaterialet bestod i första hand av en skärmutställning i två delar, där den första delen beskrev vindkraft i allmänhet och den andra delen beskrev fakta om projektet Granliden och dess förutsättningar (bl.a. naturinventeringen och ett MKB-skelett fanns att läsa). Besökarna uppmanades att anteckna sina namn på en närvarolista, vilket uppskattningsvis ca 80 % av dem gjorde (bilaga 1). Det fanns också färdigtryckta formulär på vilka besökarna skriftligen kunde lämna synpunkter, under mötet eller i efterhand. Nordisk Vindkraft bjöd på fika och många besökare tog tillfället i akt att samtala om projektet samt ställa frågor till NV och Enetjärn Natur. - 1

24 2. Allmänt Utställningen om förutsättningarna för vindkraft vid Granliden beskrev bl.a. att NV planerar att söka tillstånd för sammanlagt upp till 11 vindkraftverk i utredningsområdet på höjderna vid Granliden. Vindkraftverken kommer att ha en maximal höjd på 175 m och en maximal rotordiameter på 112 m. Utredningsområdet lämpar sig för vindkraft då det blåser bra här, det finns ett väl utbyggt vägnät och möjlighet till elnätsanslutning. En karta med förslag på punkter för fotomontage visades också. Information om samrådsprocessen visades också, bl.a. att samrådet kommer att pågå till och med den 21 april, och att allmänheten kommer att ha möjlighet att bidra med information och synpunkter på projektet fram till dess. NV planerar att lämna in miljötillståndsansökan i juni Byggstarten är planerad till 2012 och drifttagandet av anläggningen till Intryck av mötet Besökarna utgjordes framför allt av personer med fritidshus i Gullön eller i någon närliggande by eller boende i Slagnäs. Många hade rest långt för att deltaga på mötet. Stämningen var god, och det förekom både positiva och negativa inställningar till projektet. Många var nyfikna och intresserade av vad det här med vindkraft egentligen är och kom till samrådet för att få veta mer. Vissa besökare kände oro för hur vindkraftanläggningen kan komma att påverka dem i olika avseenden. Frågan som diskuterades mest var utan tvekan ljudutbredningen och det fanns en oro för att anläggningen skulle komma att störa dem som bor eller har fritidshus i Gullträsk. Andra vanliga frågor och synpunkter gällde ljus och skuggor från vindkraftverken, påverkan på jakt och friluftsliv, hur faunan kommer att påverkas samt antal genererade arbetstillfällen. Flera besökare var generellt positiva till vindkraft och hoppades att vindkraftanläggningen på Granliden skulle medföra arbetstillfällen till bygden. Det kom in förslag på bra punkter för fotomontage i Gullön. Det framkom under mötet att det egentligen inte förekommer någon turistverksamhet på Granliden, förutom möjligen båtverksamhet på Storavan. Det kom också in uppgifter på att renar sällan eller aldrig ses på området. Under mötet lämnades inga skriftliga yttranden in. - 2

25 4. Inkomna frågor och synpunkter Generellt om vindkraft Fråga/synpunkt: Hur mycket el ger verken? NV svarar: Man brukar säga att ett verk producerar el till ca 1000 hushåll per år. Det innebär att Granliden vindkraftanläggning producerar förnyelsebar el till ca hushåll per år. Fråga/synpunkt: Hur mycket bidrag får vindkraft? NV svarar: Det finns inga bidrag till vindkraft. Däremot finns det elcertifikat till förnyelsebar energi. Elcertifikaten betalas av alla elanvändare, 5 öre / kwh. Vindkraften tilldelas idag 12 % av alla elcertifikat. Kraftvärme och vattenkraft får 89% av elcertifikatavgiften som är inbakad i elpriset. Fråga/synpunkt: Utöver elcertifikat, hur mycket subventioner får vindkraften? NV svarar: Det finns inga andra subventioner för vindkraft. Fråga/synpunkt: Hur kan vindkraften bära sig utan subventioner? NV svarar: Genom att vara konkurrenskraftig inom förnyelsebar energi. Med hjälp av elcertifikat bär sig vindkraften ekonomiskt så länge det blåser tillräckligt bra. Fråga/synpunkt: Finns det något positivt med vindkraft? NV svarar: Det är en helt förnyelsebar energikälla. På 8 månader har vindkraftverken betalat sin miljöskuld, sedan producerar vindkraftverken förnyelsebar energi i ytterligare drygt 24 år. Utöver detta genererar vindkraften arbetstillfällen. Byggnationsfasen är givetvis den mest arbetsintensiva, men även drift och underhåll genererar arbetstillfällen regionalt. Fråga/synpunkt: Jag ser hellre vindkraft framför kärnkraft, gör ni någon jämförelse av konsekvenser för vindkraft jämfört med att bryta Uran? NV svarar: Vi gör inte någon sådan jämförande studie. Ljudutbredning Fråga/synpunkt: Hur mycket låter vindkraftverken? Kommer jag att höra dem från Gullön? Jag har läst att de låter som ett reaplan som aldrig tystnar. NV svarar: Hur ljudet breder ut sig beror mycket på avstånd och topografi. Vi kommer att göra en ljudutredning som kommer att visa på hur ljudet - 3

26 breder ut sig. Denna utredning bifogas i ansökan och informationen kommer även finnas tillgänglig på vår hemsida. Naturvårdsverket har riktlinjer som vi självklart följer. Det innebär att ljudet inte får överstiga en ekvivalent ljudnivå om 40dBA 20 m från bostadshus. 40 dba är att likna vid en normal samtalston eller ett kylskåp. Utredningen görs på värsta möjliga scenario i form av vindriktning etc. Det är inte troligt att ljudnivån kommer hamna på 40 dba vid närmsta hus i det här fallet. Med tanke på avståndet är det mycket troligt att det blir lägre, men exakt hur ljudutbredningen kommer att se ut får utredningen visa. (Ett annat exempel: dba är att likna vid ett bakgrundsljud i bostads rum med mekanisk ventilation. Se gärna naturvårdsverkets hemsida för mer information om riktlinjer) Fråga/synpunkt: Hur påverkas ljudet av att berget sluttar ner mot Gullön, kommer ljudet rinna ner för berget? NV svarar: I ljudutredningen som utförs tar man hänsyn till topografi. Se även svar på frågan ovan. Fråga/synpunkt: Jag har fritidshus i Gullön. Kommer jag fortfarande att kunna höra fågelkvitter och njuta av tystnaden? NV svarar: Ljudberäkningen kommer att visa på ett s.k. värsta scenario i form av vindriktning etc., vilket innebär att vid allra sämsta tänkbara förhållanden får ljudet inte vara högre än ovan nämnda 40 db(a) 20 meter från ett bostadshus. Fågelkvitter kommer definitivt fortfarande kunna höras i Gullön. Fråga/synpunkt: Kan man lita på studierna som görs eller kommer ni även att mäta ljudet senare? NV svarar: Vi kommer inte att mäta ljudet för att verifiera. Utredningarna är noggranna och vi ser till att ha marginal till de riktlinjer som finns. Fråga/synpunkt: När kommer ljudanalysen vara klar? NV svarar: Ljudanalysen kommer att utföras innan vi skickar in ansökan vilket kommer att ske i juni, eller senast i september. Så fort den är utförd kommer den att finnas tillgänglig på vår hemsida. Men det går också bra att ringa Nordisk Vindkraft så kan vi skicka information. Ljus Fråga/synpunkt: Vad är det för belysning på vindkraftverken? NV svarar: Alla vindkraftverk måste ha så kallad hindermarkering. Upp till en total höjd av 150m är det en fast röd belysning som gäller. Blir det verk på över 150m så är det ett blinkande högintensivt ljus som används enligt luftfartsstyrelsens föreskrifter. Det högintensiva ljuset måste finnas på de - 4

27 vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns men får skärmas av så att det inte träffar markytan inom 5 km från ljuskällan. Ljuskällan placeras på tornets högsta punkt, inte på rotorbladen. Det är ingen roterande belysning. Fråga/synpunkt: Står belysningen på dygnet runt? NV svarar: Som det är idag så är det lågintensiva röda ljuset är på dygnet runt. Det högintensiva ljuset är också på dygnet runt, men ljusintensiteten minskas drastiskt i mörker jämfört med i dagsljus och skymning. I Norge och Kanada har man system där belysningen endast slås på då det finns behov. Något sådant system finns inte i Sverige idag, men förhoppningsvis kommer även vi kunna använda denna teknik i framtiden. Lokalisering och utformning Fråga/synpunkt: Hur kommer anläggningen att se ut? NV svarar: Vi utför ett så kallat fotomontage där vi tar kort mot den planerade vindkraftsanläggningen från ett antal föreslagna platser (föreslagna fotopunkter presenterades på samrådet och finns tillgängligt på vår hemsida). I dessa bilder gör vi ett montage där alla vindkraftverken läggs in på sin placering med maximal höjd. Resultatet från fotomontage kommer att finnas tillgänglig på vår hemsida då de är utförda. Fråga/synpunkt: Vindkraftanläggningen kommer troligen inte att ses från Slagnäs, eftersom byn ligger lågt i landskapet och det finns berg som skymmer utsikten. Från Sjulnäs är det möjligt att anläggningen kommer att synas. NV svarar: Vi kommer att ha en punkt för fotomontage i Sjulnäs. Fråga/synpunkt: Hur långt är det till närmsta hus? NV svarar: Det är 1km till närmsta hus men, de flesta har drygt 1,2 km till närmsta vindkraftverk med den placering som vi har idag. Fråga/synpunkt: Varför hålls samrådsmötet i Slagnäs? De flesta som har hus i Gullön bor i Arvidsjaur. NV svarar: Slagnäs är den närmsta större byn från Granliden sett, och NV bedömde det därför lämpligt att hålla samrådsmötet här. Fråga/synpunkt: Varför har man valt den här platsen, den förefaller vara så olämplig? NV svarar: Det vi gör när vi söker lämpliga platser för vindbruk är att först titta på vindförhållanden och motstående intressen. (Exempel på motstående intressen kan vara: Riksintresse för rennäring, naturvård, kulturmiljövård, nationalparker, Natura 2000-områden m.m.). I fallet med Granliden så ser vindförhållandena bra ut och det finns förhållandevis få motstående intressen. - 5

28 Området för Granliden är även utsett till riksintresse för vindbruk. I det fortsatta arbetet kommer vi att ta in mer information om naturvärden, djurliv etc. Allt kommer sedan att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Fråga/synpunkt: Hur kommer nätanslutningen se ut? NV svarar: Det är inte helt klart i dagsläget, men vi har startat en diskussion med Vattenfall som är nätägare i området. Utredning pågår, men preliminärt kommer vi att gå till 400kV-ledningen öster om utredningsområdet och följa den norrut upp till Norrmalm där vi ansluter till 130 KV-ledningen genom anläggande av en kopplingsstation. Det fortsatta arbetet får visa hur den slutgiltiga lösningen blir. Fråga/synpunkt: Kommer det att dras någon luftledning i området? NV svarar: Inom utredningsområdet kommer elen att gå i kablar som grävs ned intill vägarna. Utanför området kommer elen antingen att gå i kablar eller i luftledningar. Fråga/synpunkt: Är det klart hur vägarna ska byggas i utredningsområdet och var vindkraftverken ska placeras? NV svarar: Vägnätets utformning är inte klar ännu. Vi har en översiktlig plan på var vindkraftverken ska stå, men denna är högst preliminär. Utredningar pågår och vi tar in information genom samråden som ligger till grund för den slutgiltiga placeringen. Fråga/synpunkt: Vi har sett dåliga exempel på där man påverkar miljön väldigt mycket genom att vägnät och eldragning görs på olika ställen vilket medför väldigt stora avverkningar och påverkan. NV svarar: Vårt mål är att inte ta mer mark i anspråk än vad som är nödvändigt. Planeringen av vägnät, uppställningsytor och elkablar utgör en viktig del för att minimera påverkan på naturmiljöerna. Fråga/synpunkt: Hur stora görs vägarna? NV svarar: Bredden på vägarna är 6 m. Till det kommer diken och eventuell avverkning som behöver göras för att säkra sikt och svängutrymme för långa transporter. Fråga/synpunkt: Hur höga är vindkraftverken? NV svarar: Det är i dagsläget inte klart vilken höjd det blir på verken. Det beslutas senare i projektet beroende på vad som är mest effektivt för de vindförhållanden som finns. Men i ansökan om miljötillstånd kommer vi söka för en maximal höjd om 175m. - 6

29 Fråga/synpunkt: Hur ska vägarna anläggas över myrarna? NV svarar: Vägbygge över myrar kommer att undvikas i största möjliga mån men i de fall där det måste ske görs det med minsta möjliga påverkan på myren och dess hydrologi. Ett alternativ är att lägga björkstockar över myren som en typ av flytande väg. Exakt hur passager över våtmarker och vattendrag ska ske kommer att preciseras i MKB:n. Naturmiljö Fråga/synpunkt: Kungsörn kan häcka i området. Granliden utgör en lucka i revirutbredningen och det finns plats för ett revir här. Även om det finns få tallöverståndare i området kan de bygga bon i brutna granar. NV svarar: En kungsörnsinventering genomfördes i mars och juni 2009 och inga häckningar kunde då konstateras. NV planerar inte att genomföra ytterligare riktade kungsörnsinventeringar på Granliden. Fråga/synpunkt: Vi i Kungsörnsgruppen kommer att leta efter möjliga boplatser i inventeringsområdet under hösten Vi har även varit ute och spanat mot området idag, men vi såg inga örnar. Vi kommer att lämna in ett skriftligt yttrande till NV. NV svarar: Vi är tacksamma om vi får ta del av resultaten efter er boplatsinventering i höst. Det är bra att ni lämnar in ett skriftligt yttrande. Fråga/synpunkt: Hur kan man bygga en vindkraftsanläggning med tanke på de höga naturvärden som finns på området? Fråga/synpunkt: Granliden hyser höga naturvärden och det är synd om gammelskogen avverkas eller fragmenteras ytterligare. Miljönyttan med vindkraft försvinner om man placerar anläggningarna i områden med höga naturvärden. NV svarar: Naturvärdesinventeringen visar på höga naturvärden på området. Det är en av många faktorer som vi tar i beaktning när vi arbetar fram en plan för hur vindkraftsanläggningen skall se ut. I det förslag på placering vi har just nu har vi inga turbiner på klass 1 områden och en turbin placerad på ett klass 2 område. Alla andra placeringar är på ej klassade områden. Till detta kommer vägdragningar som även de i största möjliga mån hålls utanför områden med höga naturvärden. Exakt hur planeringen kommer att se ut presenteras i ansökan och där presenterar vi även upp alla skadelindrande åtgärder. Anläggningen kommer förstås inte att med någon del ligga inom Ekopark Ledfat. Fråga/synpunkt: I Fäbodbäcken vid Granliden leker harr. Om bäcken grumlas i samband med byggnation av vindkraftanläggningen kan harren dö. NV svarar: Vid planeringen av nya vägar tar vi stor hänsyn till passage av - 7

30 bäckar och andra vattendrag. Vårt mål är att påverkan på vattendraget ska bli så liten som möjligt. Exakt hur passagen över Fäbodbäcken ska se ut kommer att preciseras i MKB:n. Fråga/synpunkt: Kommer alla rovdjur att försvinna från området? NV svarar: Nej, det finns inget som tyder på det. Rovdjursfaunan kan dock utsättas för viss störning under byggnadsfasen. Det finns studier som visar att rovdjur vistas i närheten av vindkraftverk i drift. Konsekvenser för närboende Fråga/synpunkt: Kommer anläggningen att generera några arbetstillfällen till bygden? NV svarar: Vi räknar med att anläggningen på Granliden kommer att generera 2-3 fasta jobb i driftsfasen. Vi kan inte garantera vilka som får jobben eller var de kommer att bo, men allra troligast är att något/några av jobben kräver att man bor i Arvidsjaurs kommun eller i någon närliggande kommun. Fråga/synpunkt: Hur kommer vi närboende att påverkas av etableringen? NV svarar: I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) beskrivs direkta och indirekta effekter på bland annat människa och miljö. Fråga/synpunkt: Kommer fastighetspriserna att gå ned? NV svarar: Vad vi känner till så finns det inga exempel på att vindkraft har påverkat fastighetspriser negativt. Vi kan inte svara på hur det kommer att bli i det här specifika fallet. Fråga/synpunkt: Kommer vi närboende att ersättas för eventuella lägre fastighetspriser? NV svarar: Vi betalar inte ut någon ersättning till enskilda personer. Fråga/synpunkt: Hur påverkar placeringen av vindkraftsanläggningen en elöverkänslig person som bor delar av året i Gullön? NV svarar: Vi kommer arbeta med att ta fram så mycket information som möjligt om hur påverkan från en vindkraftsanläggning ser ut vad det gäller elektriska och magnetiska fält. Magnetiska fält skapas av elektrisk ström. Ju större ström desto högre magnetfält. Styrkan på fältet avtar snabbt med att avståndet ökar. Man säger att ett par hundra meter ifrån en 400kV spänningskälla finns inget kvar av ett magnetfält. Ett vindkraftverk har en maximal spänning på 33kV. - 8

31 Friluftsliv Fråga/synpunkt: Hur blir det med jakten? NV svarar: Det kommer fortsatt att vara tillåtet att jaga på områdena inom vindkraftanläggningen. Det kommer inte att behövas något skottillstånd för jakt på grund av vindkraftverken. Man får se till att man inte skjuter mot verken. Fråga från Enetjärn Natur: Hur används utredningsområdet för friluftsliv? Olika besökare svarar: Det används för älg-, fågel- och harjakt, bärplockning (lingon, blåbär och hjortron) och skoteråkning. Jakten är mest koncentrerad till jaktstugan i områdets södra delar och till viss del på Björkliden. Älgjakten är absolut viktigast. Det går en skoterled genom området. Jaktstugan är ett populärt utflyktsmål på vintern och våren, och det brukar vara många som kör skoter dit och grillar. Övrigt Fråga/synpunkt: Hur ser tidplanen ut för projektet? NV svarar: Vi planerar att lämna in ansökan i juni Därefter ska ärendet handläggas av länsstyrelsen. Enligt den preliminära tidplanen sätter bygget igång 2012 och anläggningen kan startas upp året därpå. Fråga/synpunkt: Hur hanteras risken för iskast (att isklumpar släpper ifrån vingarna och kastas iväg) vintertid? NV svarar: Anläggningen kommer inte att hängas in. Runt omkring vindkraftsanläggningen sätter man upp varningsskyltar som visar att man börjar närma sig vindkraftsområdet. Området beträdes på egen risk. Fråga från Enetjärn Natur: Finns det några föreningar i Gullön? Olika besökare svarar: Det finns byaförening, jaktvårdslag, fiskevårdsförening och båtklubb i Gullön. Varje år anordnas fisketävling och sommarfest. Fråga från Enetjärn Natur: Kan ni berätta lite mer om Slagnäs? Olika besökare svarar: Det finns knappt 100 hushåll i Slagnäs, varav de flesta består av en eller två personer. I byn finns en skola för årskurs 1-6 som i dagsläget har tretton elever. Det finns även ett dagis. I Slagnäs finns affär, bensinmack och en campingplats. Bilaga 1. Deltagarlista - 9

32

33

34

35 YTTRANDE HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning :55456 Sändlista Sida 1 (2) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Assar Johansson Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning PROD INFRA, Kicki Kramer kicki.kramer@mil.se Remiss avseende vindkraftverk projektnamn Granliden, 0990, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län FMV konc 282/09 Ert d Försvarsmakten har inget att erinra mot uppförandet av de 11 st föreslagna verken med nedanstående positioner (RT 90 2,5 Gon V). Beräknad totalhöjd är 157,5 m.!"#$%&#% '% (%!"# "$"%&%'# ()%&"&'#!)# "$"%&&'# ()%)*%'#!&# "$"%)('# ()%"++'#!,# "$"%((,# ()%)",%#!*# "$"%%*'# ()%"&&'#!$# "$"+)))# ()%)"",#!(# "$"+(,'# ()%))''#!%# "$"+%'&# ()%)%&$#!+# "$"+&%,# ()%&)%'#!"'# "$"+($'# ()%"&)'#!""# "$"+%('# ()%"($&# )*+,"#+-%./% "-"#&+5% Arvidsjaur Gullön 8:3 Arvidsjaur Gullön 8:4 Arvidsjaur Gullön 13:1 Senast 30 dagar före uppförandet skall blanketten Meddelande om uppförande av vindkraftverk som finns att hämta på skickas in till angivna e-postadresser. Vindkraftverken skall förses med belysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E post, Internet Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se

36 YTTRANDE HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning :55456 Sida 2 (2) Detta yttrande gäller i två år från skrivelsens datum. Anledningen till tidsbegränsningen är att det ständigt sker förändringar i Försvarsmaktens verksamhet och system. Anders Järn Chef produktionsledningens Infrastrukturavdelning Kicki Kramer Sändlista RES Skandinavien AB Som orientering Arvidsjaurs kommun (planer och bygglov) Länsstyrelsen i Norrbottens län FMTM FTS Luft/LFV Flyginfo SE FMV AK Led assar.johansson@resskandinavien.se kommun@arvidsjaur.se lansstyrelsen@bd.lst.se fm.flyghinder@lfv.se registrator@fmv.se Inom HKV PROD

37 YTTRANDE HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning :50790 Sändlista Sida 1 (2) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Åsa Jönegren Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning PROD INFRA, Cecilia Häckner cecilia.hackner@mil.se Remiss avseende vindkraftverk projektnamn Granliden, Arvidsjaur kommun, Norrbottens län Försvarsmakten har inget att erinra mot uppförandet av de 11 föreslagna verken med nedanstående positioner (RT 90 2,5 Gon V). Beräknad totalhöjd är 175 m. (13 920:33400) FMV konc- 1575/09 Tip Height (magl) Total Height (masl) ID X Y Z (m) T T T T T T T T T T T Senast 30 dagar före uppförandet skall blanketten Meddelande om uppförande av vindkraftverk som finns att hämta på skickas in till angivna e-postadresser. Vindkraftverken skall förses med belysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter. () Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet STOCKHOLM Lidingövägen exp-hkv@mil.se

38 YTTRANDE HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning :50790 Sida 2 (2) Detta yttrande gäller i två år från skrivelsens datum. Anledningen till tidsbegränsningen är att det ständigt sker förändringar i Försvarsmaktens verksamhet och system. Anders Järn Chef produktionsledningens Infrastrukturavdelning Cecilia Häckner Sändlista NV Nordisk vindkraft AB asa.jonegren@nordiskvindkraft.se Som orientering Arvidsjaur kommun Länsstyrelsen i Norrbottens län FMTM FTS Luft/LFV Flyginfo SE FMV AK Led kommun@arvidsjaur.se norrbotten@lansstyrelsen se fm.flyghinder@lfv.se registrator@fmv.se Inom HKV PROD INFRA

39 YTTRANDE HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning :54917 Sida 1 (1) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Åsa Jonegren Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning PROD INFRA Jonas Augustsson jonas.augustsson@mil.se Svar om Inbjudan till samråd om planerad vindkraftsanläggning - Granliden, Arvidsjaur kommun, Norrbottens län (13 920:15245) Försvarsmakten har inget att erinra om rubricerat ärende och hänvisar till tidigare svar från , ärendenummer : Anders Järn Chef Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Jonas Augustsson Sändlista Nordisk Vindkraft Arvidsjaur kommun Som orientering Länsstyrelsen i Norrbottens län asa.jonegren@nordiskvindkraft.se kommunen@arvidsjaur.se norrbotten@lansstyrelsen.se Inom HKV PROD INFRA (JA) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet STOCKHOLM Lidingövägen exp-hkv@mil.se

40

41

42

43

44

45

46

47 Från: Åsa Jönegren Datum: on 5 maj GMT+02:00 Till: "Tobias Sahlman" <tobias@enetjarnnatur.se>, "Cajsa Nilsson" <cajsa@enetjarnnatur.se> Ämne: Naturvårdsverket!! Åsa Jönegren Development Project Manager Nordisk Vindkraft D M Nordisk Vindkraft är vårt nya namn. Det är ett namn som tydligare förklarar vad vi gör, vårt erbjudande och vilken marknad vi arbetar på. Vårt moderbolag är fortfarande RES. NV Nordisk Vindkraft AB registrerat i Västra Götalands län, Sverige med organisationsnummer Registrerad adress: Lilla Bommen 1, Göteborg P Please consider the environment - do you really need to print this ?! Från: Ebbe.Adolfsson@naturvardsverket.se [mailto:ebbe.adolfsson@naturvardsverket.se] Skickat: den 16 april :03 Till: Åsa Jönegren Kopia: Olle.Hojer@naturvardsverket.se; Marianne.Wetterin@naturvardsverket.se; Gisela.Norberg@naturvardsverket.se; Ingvar.Junden@naturvardsverket.se; Alexandra.Noren@naturvardsverket.se; Martin.Pahlman@naturvardsverket.se; hans.overby@lansstyrelsen.se; Kenneth.Fors@lansstyrelsen.se Ämne: Planerad vindkraft Granliden, Arvidsjaur kn NV dnr Rv Hej! Vi har fått remiss dat 2 mars 2010 angående rubricerade, en vindkraftanläggning planeras 38 km väster om Arvidsjaurs c-ort.

48 Vad vi generellt anser bör beaktas vid planering av vindkraftverk, framgår av Naturvårdsverkets hemsida, länk nedan, under Verksamheter med miljöpåverkan > Energi resp Buller och vidare under dessa om vindkraft. Se även den verksgemensamma webben I det aktuella fallet anser vi att det är Länsstyrelsen som i första hand tillvaratar de statliga intressena och vi förutsätter att Ni samråder med den. I övrigt har vi inga synpunkter i dagsläget. Hälsningar Ebbe Adolfsson Naturvårdsverket Stockholm

49 !! "#$%&! '()!)*+*)*,-!./0#!! "#$#%#&%$#!! $'"(!! 1)$!0#$%&! 1)!)*+*)*,-!!! "#$#%#"%""! )*+!,-./01/.!! 2#,03455#)*!! 2+34+! /8! :1/7;/.*+;4/3.8.0/.! 2+34+B*6+789+/8CDE*B*/!!!!!! FG!FH148*7!G8.471+IE! J833+!KHLL/.!$! A$&!$$!M-E/9H10!!.6#)!7(!89&73*$$*)#,0*!-#&)(0!+:)!6/,08)#+$!/!;)#,3/0*,! 9<=!>)6/0-?#%)!89&&%,! NO5!P1!/.!Q/.E1+3!I-1;+3E.8.0*LR.4806/E!L/4!/EE!*+L3+E!+.*;+1!S!*/7EH1*+.*;+1! 8.HL!HL1T4/.+!DH*E!HQ6!/3/7E1H.8*7!7HLLU.87+E8H.B!V.HL!1+L/.!I-1!4/EE+! +19/E/!*7+!NO5!93+.4!+..+EW! :1PLX+!E8330T.0!E833!*P71+!HQ6!/II/7E8;+!/3/7E1H.8*7+!7HLLU.87+E8H./1! 7HLLU.87+E8H.B! G/17+!I-1!1H9U*E+!/3/7E1H.8*7+!7HLLU.87+E8H./1!HQ6!L8.*7+!18*7/.!I-1! *E !HQ6!;/17+!I-1!/.!-7+4!718*6+.E/18.0B! G/17+! I-1! +EE! E8330H4H*/! EHE+3I-1*;+1/E*! 9/6H;! +;! DH*E%! HQ6!/3/7E1H.8*7! 7HLLU.87+E8H.!U.4/1!6-X4!9/1/4*7+D!HQ6!*EP17+!*+L6P33/E*!9/1/4*7+D! LHE!+33;+1380+!*E !8!.PE/.!I-1!/3/7E1H.8*7!7HLLU.87+E8H.!8!I1/4B! YDDI-1+.4/!+;!;8.471+IE!7+.!8!;8**+!I+33!DT;/17+!LHEE+0.8.0/.!+;! 1+48H*80.+3/1!DT!/EE!./0+E8;E!*PEEZ!*D/Q8/33E!0P33/1!4/EE+!I-1! 1+48H3P.7I-198.4/3*/1B! NO5!1/7HLL/.4/1+1!4P1I-1!0/./1/33E!+EE!/EE!*+L1T4*I-1I+1+.4/!0/.HLI-1*! L/33+.!;8.471+IE9H3+0!HQ6!4/!1+48H3P.7HD/1+E-1/1!*HL!9381!9/1-14+!+;! ;8.471+IE*/E+93/18.0/.!I-1!1/*D/7E8;/!HL1T4/!I-1!+EE!L8.8L/1+!18*7/1.+!I-1! *E B!!!"##$%&'()&"%*#+%,&-./)/% "*)40"5.0)/6/*)+7/6*/%0 0 1"*)(,7/**800 9/*:'*(,7/**80 2/6/;"%80<=4>?=0@@0<<0 9"A0@BC=0 9&7-/70D(76*-()(%0E>0 2/6/;(A80<=4>?=0@@0<@0 E<F0GC03)"5'."6#0 HHHIJ)*I*/0 J)*KJ)*I*/0

50 !"#$%&'$()*+,-$.'-$/)01(23*$0&22&)0-4**-$+)56'2&-+6)$&),3()7($7($ -+**0-3)70%&8&'($2(7$'&7+6*4)10-'31$062$+$7&,0*4,(-$5/'(1622('$+)62$9$ 1+*62(-('$5'3)$&8$('$&),+8)&$:60+-+6)(';$ <+1-+,-$5/'$.'$&--$)6-('&$4'$&--$7())&$0&22&)0-4**)+),$4'$()$=+*7$/8('$%>'$ 23)&7('$6A%$!"#$1622('$+)-($&--$>::7&-('&$+)56'2&-+6)()$-+**$.'$2(7$ &>-62&-+1;$$ $!"##$%&'($)*+*,-."'/ ,&'.-,.*'4"+'*.5/$"%"/'-,.. "('&A62$ BC$DEFEGFH$ $ ICJK9JHLG$ $ $ $ M4*0)+),&'$ I&*7&$#%&1+=&(+$! "