Vindpark Åby. Bemötande av inkomna synpunkter september 2011

Transkript

1 Vindpark Åby Bemötande av inkomna synpunkter september 2011

2 Nedan redovisas hur Scanergy ser på de synpunkter och uppgifter som inkommit. Synpunkterna redovisas ämnesvis under rubrikerna samrådsförfarande, lokalisering, naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, jakt och turism, buller, ljus och skuggor, risk och säkerhet, radiolänkar, luftfarten, vägar och ledningar, grannfastigheters värde och övrigt. Yttranden som utformats som påpekanden eller konstateranden av fakta, och där Scanergy inte har någon motsatt uppfattning, har enbart noterats och bemöts inte i någon utvecklande text. Samrådsförfarande Å20 Jag äger en fastighet i stugbyn Kvänarp 1:2 men tillhör de femtiotalet fastighetsägare inom området som inte blev kallade till ert samrådsmöte. Inbjudan till samrådsmötet skickades ut till fastighetsägare (=markägare) inom 1 km från utredningsområdena för vindparkerna Åby och Ljunga. De som äger hus som inte har någon avstyckad tomt eller de som hyr hus blev inte kallade. Samrådsprocessen kommer därför att fortsätta för allmänheten. Å23 ÅL24 ÅLD32 Å35 Det var bara 2 fastighetsägare av 52 som fick information om Åbyplaneringen. Anser att informationen om dessa vindparkers miljöpåverkan för boendes hälsa och välbefinnande, naturvärden och kulturlandskapet varit i högsta grad bristfällig hittills. Utbyggnaden av vindkraften måste ske i samråd med de som bor i bygden. Delaktighet i samrådsprocessen men även delaktighet i ekonomin är viktigt för de närboende. Placeringen av verken bör diskuteras grundligt med berörda. I vårt område har informationen inte spridits korrekt. Genom markägaren som arrenderar ut tomter finns adressregister. Vi undrar också i vilket register ni hittat vår egen adressuppgift eftersom det var ställt i vårt gamla namn och det är drygt 12 år sedan vi bytte officiellt. Att förvänta sig att alla läser lokaltidningar är helt uteslutet i ett fritidshusområde. Vill ni att alla ska förstå innehållet i er information måste den kunna tillhandahållas även på tyska och engelska eftersom alla inte kan svenska så bra. Information kommer att ges även efter samrådsmötet Då inventeringar och utredningar är gjorda kommer det att finnas mer kunskap om hur vindparkerna Åby och Ljunga kan komma att påverka närmiljön. Det är även viktigt för sökanden att de som bor i bygden kommer till tals. De boende kan ge värdefull information om bygden som inte finns i några officiella register. Inbjudan till samrådsmötet skickades ut till fastighetsägare (=markägare) inom 1 km från utredningsområdena för vindparkerna Åby och Ljunga. De som äger hus som inte har någon avstyckad tomt eller de som hyr hus blev inte kallade eftersom vi inte kunde finna adressuppgifter till dem. Det var vid detta tillfälle okänt för oss att en markägare i Kvänarp arrenderar ut tomter. Inbjudan till samrådsmötet skickades ut på engelska till dem med adresser utanför Norden. ÅL68 Era anteckningar från samrådsmötet stämmer inte. Jag frågade om alla blivit kallade till mötet. Jag talade om att vår granne inte blivit kallad. Det står inte i anteckningarna. Minnesanteckningarna sammanfattar de frågeställningar som diskuterades under mötet. De återger inte ordagrant varje mening som sades. 2

3 Jag frågade om ni hade spelat in ljudet från ett vindkraftverk och när ni svarade att så inte var fallet försökte jag låta som ett, för att alla i rummet skulle få veta hur det lät. Inte heller det står i anteckningarna. Närvarolistan är inte komplett, det borde ni ha kontrollerat. Vi uppmanade alla närvarande att skriva sitt namn, adress och telefonnummer på närvarolistan. Lokalisering ÅL5 ÅLD19 ÅL25 ÅL27 Områden inom Ljungby kommun ska fredas helt från vindkraft för att slå vakt om kommunens profil med dess kultur och naturmiljöer, vilka bland annat är en förutsättning för turismnäringens utveckling. Energimyndigheten konstaterar att de tre aktuella anläggningarna inte projekteras inom något område som är angivet som riksintresse för vindbruk. Vid en översiktlig granskning noterar Energimyndigheten att de grundläggande förutsättningarna för vindbruk är goda, samt att etableringarna är lokaliserade till områden som i kommunens vindbruksplan bedöms som lämpliga utredningsområden för vindkraft, alternativt möjligt utredningsområde. Energimyndigheten har på det här stadiet inga specifika synpunkter att tillföra projekten. Det är givetvis av betydande värde att parkerna projekteras inom områden som kommunen angett som "lämpligt för vindkraft". Detta mot bakgrund av att kommunens inställning till vindkraftetableringar fått en större betydelse i och med lagförändringar den 1 augusti Vindkraftverk ska inte sättas upp i skogsbygd och framför allt inte där så många människor är bosatta och där värdefull landsbygd kommer att slås ut med denna industriexploatering. Det rör sig om ett för stort antal verk i ett område där det bor många människor. I förslaget till etablering kommer verken att placeras för nära bostadsbebyggelse. 3 Ljungby kommun har genom ett tillägg till översiktsplanen, Vindkraft i Ljungby kommun, talat om var kommunen anser att det är lämpligt med vindkraftsetableringar. Tillägget kallas nedan för vindplanen. Sammanhållna skogsområden anses generellt tåla vindkraftsetableringar ur ett landskapsperspektiv. I Ljungby kommuns vindplan anges att skogsområdena är den landskapstyp i Ljungby kommun som bäst tål vindkraftsetableringar. Det är även lätt att kombinera pågående skogsbruk med de tänkta vindparkerna. Vindkraftverken kommer inte att placeras för nära bostadsbebyggelse med avseende på de nationella riktlinjer som finns gällande tex buller.

4 Å35 ÅLD41 ÅL52 När man väljer Sörgårdens fritidshusområde i Kvänarp för sitt boende räknar man med naturvärden som vacker utsikt, den orörda skogens lugn, fågellivet och den unika tystnaden som är både avstressande och läkande. En vindkraftspark bara 1 km från detta område är helt felaktigt att planera. Kommer fortsatt planläggning att ske vill vi absolut se en förflyttning av de nordligaste vindkraftsverken så avståndet till fritidshusområdet ökar så mycket som möjligt. Under förutsättning att den hänsyn som normalt tas vid slutavverkning även tas i samband med bygget, så att skador inte uppstår på natur och kulturmiljön och/eller på sociala värden, ser Skogsstyrelsen inga hinder för att använda skogsmark för anläggningarna. Vi anser att det är felaktigt att placera vindkraftverk i, för södra Sverige, relativt orörd natur. Vindpark Åby ligger inom ett område där vindkraft är prioriterat enligt den kommunala översiktsplaneringen. Önskemålet har noterats. Vid framtagande av slutlig layout inför tillståndsansökan kommer ert önskemål att vägas samman med andra önskemål och krav som ställs på vindparken. Den hänsyn som normalt tas vid slutavverkning kommer även att tas i samband med bygget. Inom vindparkerna bedrivs aktivt skogsbruk. Öarna med dokumenterade naturvärden är relativt små och få inom utredningsområdena. Naturmiljö ÅLD7 Verket i Åby bör placeras så att det inte påverkar nyckelbiotopen. Hänsyn ska tas till nyckelbiotoper och andra områden med höga naturvärden. ÅLD8 ÅLD26 Å35 ÅLD41 Hela det område som planeras för vindkraftverk måste inventeras med avseende på fågellivet. Speciellt gäller det rovfåglar, tranor, hägrar, svanar, hönsfåglar och andra stora arter. Inventeringen ska ske både under häckningstid och när fåglarna flyttar. Vindkraftverket väst Föraretorp är placerat nära ett område med höga naturvärden. Växtlokalen kan hotas av vägbyggnation. Oro finns även för de fladdermöss som flyger i och runt bestånden med löv. I närområdet finns naturliga våtmarker med ett unikt fågelliv som kan hotas av vindkraftparken. I områden med sumpskog ska sådan hänsyn tas så att körskador inte uppstår. Rovfåglar, skogsfåglar och fåglar knutna till blöta miljöer kan påverkas av vindkraftverk. 4 Fågelinventeringar kommer att utföras inom vindparksområden men även en bit utanför vindparksområdet (utredningsområdet). För vissa arter (tex större rovfåglar) kan det även bli aktuellt med eftersökningar utanför utredningsområdet. Hänsyn ska tas till områden med höga naturvärden. Fladdermusinventering kommer att utföras. Naturvärdesinventering kommer att ske inom en radie av 200 m från tänkta placeringar av vindkraftverk samt en 50 m bred korridor kring planerade vägar. Det aktuella vindkraftverket väster om Föraretorp kommer att flyttas. Fågellivet i och i närområdet av vindpark Åby kommer att inventeras. En sådan inventering/utredning kommer att göras.

5 Skogsstyrelsen föreslår att en inventering/utredning görs om hur fågellivet kan påverkas av vindkraftsetableringen. ÅLD48 ÅL52 Ett av verken i vindpark Åby är placerat precis i kanten till området som inventerades 1994 och i huvudsak består av alskog med inslag av björk och tall. Alsumpskogar är mycket viktiga för lavar, svampar och inte minst fågel eftersom andelen död ved ökar i blöta områden. Då fågellivet kan påverkas föreslår Skogsstyrelsen att verket placeras en bit längre söderut. Alsumpskogar är blöta och mycket känsliga för markskador. Naturvårdsverket förutsätter att den kommande MKBprocessen omfattar en sammanvägd bedömning av vindparkerna Åby och Ljungas påverkan på naturmiljön då dessa planeras i nära anslutning till varandra. Naturvårdsverket förutsätter vidare att MKBprocessen kommer att omfatta möjlig påverkan på hotade och känsliga växt och fågelarter, samt visar hur vindkraftetableringen påverkar fladdermusfaunan i området. Många av verken är placerade i anslutning till våtmarker. Hur påverkar vindkraftverken viltet, sträckande fåglar samt rovfåglar som örnar och vråkar? Det aktuella vindkraftverket väster om Föraretorp kommer att flyttas. Bedömning av de båda vindparkernas sammantagna effekt (=kumulativa effekt) ska göras. Naturvärden, fågelliv och fladdermöss kommer att inventeras. Vindparkernas påverkan på dessa värden kommer att utredas och bedömas. I slutlig layout ska verken att vara placerade på tillräckligt långt avstånd från våtmarker. Huvuddelen av alla fåglar undviker vindkraftverk och förändrar sin flygriktning på långt håll.(referens nr 6) Hur vindkraftverk påverkar viltet samt rovfåglar såsom örnar och vråkar studeras just nu i olika projekt genom Vindval. Vindval är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten. 5

6 Kulturmiljö Å4 ÅL5 ÅLD7 Å35 Å38 ÅLD42 Hörda by är av riksintresse och är en radby på 7 km där husen ligger som ett pärlband längs byvägen. Byn är största byn söder om Dalälven utan kyrka. Jag anser det helt olämpligt att placera en vindkraftspark som blir dominerande i västlig riktning från byvägen Hörda Klövaryd. I Ljungby kommuns vindkraftsplan har Hörda by blivit utmärkt som "skyddat för etableringar av vindkraftsindustri". Nu hotar nya projekt vår kulturby Hörda som är utmärkt som riksintresse. Detta får inte ske! Hörda Riksintresse för kulturmiljövård ligger i närheten av två av parkerna, framförallt de norra verken i Ljungaprojektet. Vindkraftverkens eventuella påverkan på riksintresset måste särskilt belysas. Påtaglig skada på riksintresset kan inte uteslutas. I närområdet finns kulturmiljöer som kan hotas av vindkraftparken. Hörda by med omnejd är klassat som kulturmiljö, där del bla inte får byggas vindkraftverk. Byarna Torkelshult, Föraretorp och Sjöatorp har sedan lång tid tillbaka en naturlig koppling till Hörda by. För samråd inför en tillståndsansökan enligt miljöbalken hänvisar Riksantikvarieämbetet till länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. På Riksantikvarieämbetets webbsida under rubriken vindkraft finns mer information som kan vara till stöd för framtagande av en MKB. På denna webbsida finns också en speciell checklista som anger vad som generellt kan vara lämpligt att ta upp i en MKB för ett vindkraftprojekt avseende kulturmiljövärden. Vindparkens och enskilda vindkraftverks slutliga placering samt deras bedömda påverkan på kulturmiljön kommer att redovisas i MKBn. Vindkraftverk kommer inte att placeras inom område som är av riksintresse för kulturmiljön eller som är fredade. Vindkraftverkens eventuella påverkan på riksintresset kommer att undersökas. Påverkan på kulturmiljöer i vindparkens närområde kommer att undersökas. Vindkraftverk kommer inte att placeras inom område som är av riksintresse för kulturmiljön eller som är fredade. Samråd har hållits med länsstyrelsen. 6

7 Landskapsbild ÅL5 Vindkraftverken är planerade väldigt tätt på Hörda by och kommer att påverka inte bara människorna som bor i tex Torkelshult, Mansnäs, Klövaryd etc utan även själva Hörda by. Man kommer att se och höra verken även från Hörda och det kommer helt att förstöra landskapsbilden vi har idag. Landskapsbilden kommer att påverkas, trots avståndet och eventuell mellanliggande skog. Olika personer kommer att uppleva förändringen på olika sätt. Å16 Å18 Å21 ÅL27 ÅL28 ÅL52 Vi vill att eventuella vindkraftverk placeras så långt i sidled att de inte inkräktar på den vy som visas på medsänt foto. Fotot visar den vy västerut som ses från vår entré till huset samt det vi ser från de rum vi mestadels uppehåller oss i. Vindkraftverk av den storlek som planeras nära Torkelshult bör placeras på mer än 1000 meters avstånd till närmsta hus, främst pga visuell påverkan. Om verken varit mindre (navhöjd 60 m, rotordiameter 80 m) skulle jag ansett att påverkan vore acceptabel. Dessa jättar till kraftverk kommer att vara i blickfånget hela tiden. En etablering av ett så stort antal verk förfular landskapsbilden väsentligt. Vi samtycker inte till byggandet av vindparken Åby/Ljunga inom syn eller hörbart avstånd från våra fastigheter. Vindkraftverken kommer att förändra landskapsbilden negativt. Vi anser att det är felaktigt att placera vindkraftverk i, för södra Sverige, relativt orörd natur. Önskemålet har noterats. Vid framtagande av slutlig layout inför tillståndsansökan kommer ert önskemål att vägas samman med andra önskemål och krav som ställs på vindparken. Enligt Ljungby kommuns vindplan ska avståndet till närmsta bostadshus vara minst 500 m. Så låga vindkraftverk är inte aktuella i skogsmark på grund av bland annat turbulens. Påverkan på landskapsbilden kommer att redovisas i MKBn. Påverkan på landskapsbilden kommer att redovisas i MKBn. Påverkan på landskapsbilden och boendemiljön kommer att redovisas i MKBn. Landskapsbilden kommer att påverkas. Olika personer kommer att uppleva förändringen på olika sätt. Vindpark Åby är lokaliserad till ett tidigare våtmarksområde som tillgängliggjorts för skogsbruk genom stora dikningsåtgärder under början av 1900talet. Området består inte av relativt orörd natur. Däremot finns det kända naturvärden till viss del inom, men framför allt väster om, utredningsområdet för Vindpark Ljunga. Friluftsliv, jakt och turism ÅL5 Turismen som ger stora intäkter till kommunen varje år är hotad. Tyskarna, danskarna, holländarna etc kommer hit för att de söker tystnaden och den enastående natur vi har i Småland. 7 Vindparkerna ligger inte inom områden som är av riksintresse för friluftsliv eller naturvård. De ligger inte heller inom områden som i kommunens översiktsplan har pekats ut som större opåverkade områden. Det är dock möjligt att parkerna kan komma påverka tex naturturismen

8 ÅL27 Å38 ÅL52 Vi befarar att eventuella investeringar i aktiviteter som exempelvis riktar sig mot turism och rekreation uteblir i bygden. Tystnad är viktig för turismen nu, och inte minst i framtiden. Turismen genererar intäkter inte bara för boende och mat, utan är också en köpstark grupp för handeln i Ljungby kommun. Hur påverkar vindkraftverken viltet och jakten? Hur kommer möjligheten att rida ut på skogsvägarna att påverkas? lokalt. Hur vindkraftverk påverkar viltet studeras just nu i ett projekt genom Vindval. Vindval är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Jakt kommer fortfarande att kunna bedrivas. Upplevelsen kan dock till viss del komma att förändras. Under byggnationsfasen kan möjligheten att rida på skogsvägarna komma att begränsas. Buller, ljus och skuggor Å13 Betydligt fler markägare än vad som påstås i ansökan kommer att drabbas av mer än 40 db(a) i samband med en korrekt bullerberäkning. I skuggberäkningen i ansökan redovisas endast maximal skuggtid. Det är dock den sannolika skuggtiden som är intressant enligt Boverket. Endast driftstiden ca 7500 timmar per år har tagits med i skuggberäkningen. Årets tid är dock ca 8760 timmar då turbinbladet kan rotera och följaktligen avge skuggor. I bullerberäkningen har 0,15 m använts som markråhetslängd. Den ska dock vara 0,30 m enligt SNV6241 beräkningsmodell. Ingångsvärdet för källbuller har i ansökan uppgivits till 103,6 db(a) för ett 2,5 MWverk. Korrekt källbuller är istället 107,1 db(a) för ett 3,5 MWverk. Totalt sett ökar därför bullernivån för mest närliggande bostad från 39,9 db(a) till 44,1 db(a). En exaktare beräkning före tillstånd är dock av nöden eftersom det är bedrägligt att visa en bullerberäkning för 2,5 MWverk medan ansökan avser 3,5 MWverk. Någon ansökan har inte presenterats. Samråd har däremot hållits och inför samrådet har en samrådshandling tagits fram. I samrådshandlingen finns ett exempel över hur en parklayout skulle kunna se ut. Beräkningarna för ljud och skugga för det givna exemplet är korrekt. Exemplet i samrådshandlingen är ett diskussionsunderlag och visar en layout som är möjlig utifrån den kunskap som finns om området vid tidpunkten för samrådet. Vid samrådet är det inte bestämt hur vindkraftverken ska placeras inom vindparken eller vilket verk som ska användas. (Olika verk har olika källjud.) Genom samrådsprocessen och de undersökningar som utförs på plats kommer tillräckligt faktaunderlag att inhämtas för att en ansökan om tillstånd ska kunna presenteras. Vindparken kommer att utformas så att riktvärdet om 40 db(a) vid bostad ska kunna uppnås. Lågfrekvent buller mellan 32 och 200 Hz Det anses inte vara troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvent ljud från vindkraftverk är att vänta så länge som riktvärdet utomhus vid 8

9 Å20 Å21 Å22 ÅL24 dämpas mindre med ökande avstånd än vad högfrekvent buller gör. Planering sker nu med datorprogram som tar hänsyn till begränsningsvärdet 40 db(a), avståndet mellan vindkraftverk och bostad samt markens egenskaper. Lågfrekvent buller får mindre inverkan än högfrekvent buller eftersom bullernivån invid bostad sammanvägs enligt db(a). En kontroll vid bostad borde därför även göras med bullernivån db(c), dvs med högre inverkan av lågfrekvent buller än vad som nu sker i samband med tillståndsgivning för vindkraftverk. Bullerisolering krävs av en bostad för att uppfylla Socialstyrelsens krav på lågfrekvent buller inomhus då avståndet från vindkraftverk till bostad varierar mellan 0,75 och 1 km. Enligt expertis är inte uträkningen av ljudnivån gjord på full effekt för vårt område varför jag anser att omräkning ska göras. Dessa jättar till kraftverk dånar och skuggar. Jag äger ett hus i fritidsområdet Södergård/Kvänarp. Huset ligger ca 1 km från vindkraftverken nr 11 och 10. Då avståndet är så litet är jag orolig för buller och ev. intensivt ljus. Går det inte att lägga verken nr 11 och 10 längre bort i skogen eller mot slutet av "Vindkraft Åby" mot Ryssby? Kräver skärpning när det gäller max ljudnivå och sätter gränsen till 35 db(a) vilket ska redovisas tydligt och kunna prövas med oberoende mätningar före resp. efter etablering. Vi vill se tydligare kartor med linjer för de olika max ljudnivåerna t.ex. för var 3:e db(a). Vi vill att man beaktar de nya rön som framkommit kring lågfrekvent buller och att Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent buller inomhus ej ska riskeras att överskridas. 9 bostads fasad samt Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda. (referens 5) Ljudisoleringen hos bostadshus är fullt tillräcklig för att Socialstyrelsens riktlinjer för lågfrekvent buller inomhus inte ska överskridas då den vindkraftalstrade ekvivalenta Avägda frifältsnivån uppgår till cirka 40 db(a). (referens nr 3) Ljudberäkningarna i samrådshandlingarna är korrekta. Nya beräkningar på slutlig layout kommer att redovisas i MKBn. Ja, vindkraftverk ger upphov till ljud och roterande skugga. Det finns dock vedertagna riktvärden och praxis för hur mycket ljud respektive skugga som accepteras vid tex bostäder. Önskemålet har noterats och kommer att vägas samman med andra önskemål och krav vid framtagande av layout inför ansökan om tillstånd. Önskemålet kommer ej att tillgodoses. Ljudnivån utomhus vid bostäder kommer inte att överskrida 40 dba, vilket är vedertaget i motsvarande miljöer. I MKB:n kommer ljudutbredningen att redovisas med exempelberäkningar där linjer för 35 db(a) och 40 db(a) ritats ut. Exemplet kommer att visa att rekommenderad ljudnivå vid bostäder, 40 db(a), kommer att kunna hållas. Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet har gjort en sammanställning av kunskapsläget vad gäller exponering och hälsoeffekter av infraoch lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar. Sammanställningen visar att lågfrekvent ljud från vindkraftverk inte är något problem idag och att det inte förväntas bli det i framtiden heller. (referens nr 5) Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent buller

10 ÅL27 ÅL28 Å37 Å38 Vi oroar oss för störningen från verken och då inte minst buller. Under vissa ogynnsamma omständigheter transporteras ljud på ett sätt som inte kan förutses i beräkningar. Vi samtycker inte till byggandet av vindparken Åby/Ljunga inom syn eller hörbart avstånd från våra fastigheter. (Klövaryd 6:2 och 6:3) Ta bort de två vindkraftverken på Torlarp 1:37 och Torlarp 4:2 samt de två närliggande vindkraftverken på Åby 21:1 så att bullervärden för känsliga områden med god marginal underskrider 35dB(A) vid nyckelbiotopen i S1 Torlarp. Ta bort de vindkraftverk på Torlarp 4:2, Åby 21:1 och eventuellt Torlarp 1:37, som ger över 40 db(a) med "Worst case" vindkraftverk vid ägogräns till Torlarp 6:2 enligt ny rekommenderad LRFpolicy för vindkraftverk. Ljudmattor kommer att bildas över hela området och det lågfrekventa ljudet kommer att tränga in i våra hus och påverka oss alla när vi är ute i landskapet. Tillika kommer skuggbilder att påverka oss varje solnedgång under hela året. 10 inomhus riskerar inte att överskridas. (referns nr 3) Om det skulle bullra mer i verkligheten än vad som är tillåtet kommer verksamhetsutövaren att bli tvungen att vidta åtgärder. Det kan exempelvis innebära att ändra bladvinkeln, sänka varvtalet eller i värsta fall att stänga av verk under vissa tider på dygnet eller i vissa vindriktningar. Från vindpark Åby kan rotorblad och i något mindre utsträckning även maskinhus komma att bli synliga. Vindpark Ljunga kommer att i stort sett döljas i helt. Den samlade ljudnivån från Åby och Ljunga kommer att bli låg. Önskemålet kommer inte att tillgodoses. Nyckelbiotopen vid Björnamossen är inte ett sådant område som avses då Naturvårdsverket rekommenderar 35 db(a) i friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud, tex i fjäll och skärgårdar. Önskemålet kommer tyvärr inte att tillgodoses. Vindkraftverken kan komma att medföra att ljudnivån överstiger 40 db(a) vid ägogränsen till Torlarp 6:2. Ljudnivån från vindparken kommer att variera med väder och vind. Vindparken kommer tex inte att höras vid låga vindstyrkor, då vindkraftverken står still, eller vid höga vindstyrkor då bakgrundsljudet överröstar vindkraftverken. Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet har gjort en sammanställning av kunskapsläget vad gäller exponering och hälsoeffekter av infraoch lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar. Sammanställningen visar att lågfrekvent ljud från vindkraftverk inte är något problem idag och att det inte förväntas bli det i framtiden heller. (referens nr 5) Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent buller inomhus riskerar inte att överskridas. (referens nr 3) Nej. Rörliga skuggor kommer att falla vid er bostad vid vissa solstånd samt under förutsättning att solen skiner och att verken är i drift. Olika vindriktningar medför dessutom att rotorn ställer sig i olika vinklar i förhållande till solen, vilket också påverkar mängden skugga som faller på er tomt. Det är vedertaget att tillåta skuggtid om 30 minuter per dygn och sammanlagt 8 timmar per år vid en bostad. Vindkraftverk kan programmeras så att de stängs av under de tider då skuggor uppstår vid tex en viss bostad.

11 Förmodligen kommer ljudet på natten att förstärkas då inget annat buller finns. Även de blinkande ljusen från alla verken och i synnerhet det verk som är planerat längst nordost i Åby vindpark, vilket har ett högintensivt vitt blinkande ljus. När bakgrundsnivån från andra ljudkällor är låg kan vindkraftverkens ljud bli mer framträdande. Högintensiva ljus ska avskärmas så att direkt ljus inte träffar markytan om det finns bostadsbebyggelse inom 5 km. Reducering av ljusintensiteten får göras under skymning/gryning samt vid mörker. (referens nr 8) Hindermarkering för luftfarten kan bli ett mindre problem för närboende i framtiden. Det har tagits fram ny teknik baserad på radarteknik och som innebär att hinderljusen släcks under perioder då det inte finns flygplan eller helikoptrar i närheten. ÅLD63 Trafikverket vill även informera att det finns nya föreskrifter för hindermarkering (TSFS 2010:155). Risk och säkerhet Å21 Dessa jättar till kraftverk kastar is Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder, men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden, som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn.(1) ÅL25 Det finns krav på stängsel på 400 m avstånd! Nej. Däremot är det allmän praxis att varningsskyltar sätts upp. Radiolänkar ÅLD33 PTS har enligt ert önskemål sammanställt information angående de tillståndshavare med radiolänkstråk som i dagsläget förekommer inom 2 km från av er angivna positioner. ÅLD60 ÅLD62 ÅLD64 ingen erinran ÅLD63 Å66 Etableringen berör inte järnvägen och kommer inte i konflikt med järnvägens radio och telesystem. Räddningstjänsten har för digital utalarmering repeaterar mellan orterna Bolmsö/Tannåker, Lagan, Ryssby och Agunnaryd. Efter att konsulterat leverantören för utalarmering skulle 11 Om eventuellt problem uppstår i framtiden kan verksamhetsutövaren bekosta komplettering med fler repeaterar.

12 ÅL67 Vindpark Åby kunna ha en störande effekt vid utalarmering vilket kan innebära att larmet inte går fram till beredskapsstyrka. Om eventuellt problem uppstår i framtiden behövs det kompletteras med fler repeaterar för att uppnå fullgod täckning och säkerställa utalarmering. Vi har stråk inom vindpark Åby. Det bör vara ett avstånd på 100 meter + rotorradien mellan stråk och vindkraftverk. Bifogar en kartbild där stråken är utritade. Stråken ska undvikas så långt möjligt. Luftfarten ÅLD3 LFV har som sakägare av CNS*utrustning utanför flygplatsens områden inget att invända mot beskriven etablering. CNS: Communication, Navigation, Surveillance ÅLD63 Trafikverket bedömer att projektet inte riskerar att stå i konflikt med luftfartens intressen. Växjö flygplats bör dock i egenskap av sakägare kontaktas i ärendet. Växjö flygplats har kontaktats via brev och epost. Flygplatsen har dock inte besvarat Vägar och ledningar ÅLD32 ÅLD41 ÅL52 Å61 Elledningar som måste byggas för att ta emot el från vindkraftsparkerna bör i första hand grävas ner och anläggas som markkabel. Markkabelalternativet innebär mycket mindre intrång för markägaren. Skogsstyrelsen förordar att ledningar för anslutningar grävs ner längs med vägar. Luftledningar bör undvikas då dessa innebär ett produktionsbortfall för skogen samt riskerar att skadas vid storm eller blötsnö. Det är inte bara verken som stör utan även ev nybyggnad av vägar och nedgrävning av kablar. Vid nyttjande av enskilda vägen Torlarp Mansnäs nr , skall vid uppkommande av skada åtgärdas till ursprungligt skick utan kostnad för vägsamfälligheten. Det kan vara motiverat med ett årligt 12 Elledningar ska så långt möjligt grävas ner och förläggas som markkabel vid vägar. Det är viktigt att nybyggnation eller förändring av vägar och nedgrävning av kablar sker på ett sådant sätt att områdets hydrologi inte påverkas. Frågor om kompensation ingår inte i

13 ÅLD63 Å69 bidrag till vägunderhållet för den utökade trafiken för drift och tillsyn av vindparken. Bidragets storlek kan diskuteras genom en förhandling. Vindkraftverk ska placeras så att de inte riskerar trafiksäkerheten. Avståndet till allmän väg ska vara minst totalhöjden, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Även enskilda vägar är av betydelse för samfärdseln och för boende i området. Om enskilda vägar behöver användas för vindkraftsutbyggnaden bör exploatören ta särskild kontakt med företrädare för dessa. De anpassningar och förstärkningsarbeten, tillfälliga breddningar mm av det allmänna och enskilda vägnätet som kan komma att krävas i samband med transport av vindkraftverken till uppställningsplats ska ingå i och bekostas av vindkraftsprojektet. Detsamma gäller för återställande av vägarna efter det att vindkraftverken har uppförts samt för åtgärdande av eventuella skador på vägnätet. Innan några åtgärder görs på vägnätet ska exploatören kontakta Trafikverkets projektledare drift. Besiktning av berörda vägar kan komma att krävas före och efter transporterna och Trafikverkets projektledare avgör i vilken mån vägar ska återställas till ursprunglig utformning. Om behov av nya till och utfartsvägar, tillfälliga eller permanenta, som berör allmän väg uppstår krävs att anslutningstillstånd söks enligt 39 väglagen (1971:948). Eftersom vindkraftsubyggnad i regel förutsätter såväl tunga som långa transporter på vägnätet rekommenderas sökanden att i ett tidigt skede kontakta Trafikverkets dispenshandläggare. Detta för att kunna planera transporterna efter de krav som ställs, alternativt kunna förbereda lämplig produktionsanpassning av verken för att möjliggöra transport till föreslagen plats. Ytterligare information finns i Trafikverkets publikation "Transporter till vindkraftsparker en handbok" (2010:033). I tretton punkter redovisas vad som gäller om vindkraftsprojektet kommer att påverka vattenledningen som går genom vindparken. miljöprövningen utan regleras separat från aktuellt samråd. Kontakt kommer att tas med er om det blir aktuellt att använda vägen som transportled för vindkraftverken. 13

14 Grannfastigheters värde ÅL5 Fastigheterna riskerar att rasa i värde om det byggs ut vindkraft i natursköna områden. Det är flera hus till salu i detta område där det redan ryktas om att det nu kan bli svårt att sälja dem. Konsultföretaget ÅF har, på uppdrag av Svensk Vindenergi, studerat hur fastighetspriser påverkats av vindkraftsetableringar i Sverige. Studie har samlat in uppgifter om ca småhusförsäljningar inom 5 km från 120 nya vindkraftanläggningar som driftsattes mellan 2001 och 2007 och jämfört dessa med omgivande referensområden (övriga kommunen). Studien behandlar inte de vindkraftverk som byggts inom 1500 meter från befintliga vindkraftverk, eftersom landskapet då redan tidigare haft tydliga inslag av vindkraft. Avståndskriteriet 5 km innebär också att inga fastigheter nära havsbaserade anläggningar har ingått i studien. Även om enskilda hus kan påverkas negativt av vindkraften har studien inte kunnat hitta någon generell påverkan på fastighetspriserna. En analys av försäljningsfrekvensen tyder inte heller på att omsättningen av fastigheter vare sig skulle minska eller öka närmast nya vindkraftverk i samband med att det planeras och byggs. I en genomgång av de 98 registrerade fall där samma fastighet sålts till ett lägre pris efter det att vindkraftverk byggts i området har inget orsakssamband kunnat ses med vindkraftverken. (referens nr 7) ÅL12 Å18 ÅL27 Å35 Om ni beslutar att dessa vindkraftverk ska sättas upp kommer husen att rasa i värde och ingen kommer att vilja ha dem eller bosätta sig här. Det är flera hus till salu i detta område. De kommer inte att vara lätta att sälja. Vi holländare, och även danskar, utgör en stor del av köparna i dagsläget. Ljungby kommun har presenterat sig på mässor i Holland för att locka hit holländare som ska bo här permanent. Om ni förstör kommunen med så många vindkraftverk mitt ute i naturen kommer inga holländare hit längre. Den planerade placeringen kommer i förhållande till verkens storlek innebära att min fastighet inte längre är attraktiv som fritidshus. Fastigheten kommer förmodligen att bli svår att sälja. Erfarenheter från andra områden visar att marknadsvärdet på fastigheter kommer att sjunka betydligt om förslaget med detta stora antal verk blir verklighet. Det är en total katastrof med en vindkraftspark i vårt närområde eftersom vi 14

15 Å38 ÅL52 förlorar en värdeminskning av våra hus med minst 30 % menar flera mäklare. Gjorda undersökningar visar på minskade fastighetsvärden pga vindkraftparker. Kommer vindkraftsbolaget att ersätta de förlorade fastighetsvärdena? Hur kommer värdet på mark och byggnader som ligger i dessa områden att påverkas? Kommer utländska investerare att vara lika intresserade av områdena? Övrigt Å4 ÅLD7 ÅLD11 Å13 Kommer jag att få problem med bygglov för ett mindre hus vid vår damm om det blir en vindkraftspark i Åby? Den planerade verksamheten har en betydande miljöpåverkan enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Exempel på samrådspartners ges. Länsstyrelsen anger i sitt yttrande vilken inriktning och omfattning en miljökonsekvensbeskrivning bör ha. Länsstyrelsen anger vad som särskilt bör belysas för att ansökan om tillstånd ska kunna handläggas. Det finns inga mineralrättigheter i de aktuella områdena. Tiden för att återvinna total i verket nedlagd energi för tillverkning, fundament, kablar, kapitalkostnader, reglerkraft, vägar, underhåll etc uppgår till ca 6 år (72 mån) inte 8 mån som anges i ansökan. Sveriges elenergiförsörjning baseras till 97 % på koldioxidfri produktion varför en vindkraftverksstation i Åby på intet sätt kan påverka svavel eller koldioxidhalten i atmosfären, som påstås i ansökan. Internationellt sett är ansökningsförfarandet snarlikt det som används av maffian på Sicilien och där föremål för brott dvs överdrivna energiberäkningar i kombination med undertryckt miljöpåverkan. Detta är en fråga till Byggkontoret, Ljungby kommun. Generellt kan det dock antas att bygglov inte kommer att beviljas för bostäder inom den zon runt vindparken där 40 db(a) beräknas kunna uppstå. I samrådshandlingen hänvisas till en dansk undersökning från Undersökningen visar att ett vindkraftverk producerat lika mycket energi efter cirka åtta månader som det har gått åt för att tillverka det. (referens nr 2). Någon ansökan finns ännu inte för projektet. Yttrandet återger inte vad som står i samrådshandlingen. Någon ansökan finns ännu inte för projektet. I Sverige sker en omfattande process med olika undersökningar och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning innan en ansökan enligt miljöbalken utkristalliserats. 15

16 Å20 Å21 ÅL24 Conceptor Energi ska med största sannolikhet sälja ett ev tillstånd för Åby vindkraftverksstation eftersom en sådan försäljning är legal i Sverige. Påstådd energifångst om 90 GWh per år är orealistisk. Enligt Energimyndighetens vindkartering 2009 har området medelvindhastigheten 6,1 m/s och inte 6,5 m/s som påstås i ansökan. För att nå kommersiell lönsamhet krävs en medelvindhastighet av 7 m/s. En vindkraftverksstation med totalhöjd på verk över 100 m innebär industrialisering och den största naturförstörelse någonsin för Åby i och med den totaldominans som verken utövar på sin omgivning inom ca 10 gånger dess totalhöjd eller i förekommande fall inom ca radien 1700 m. Markägare kommer att mista sin rådighet inom detta område inte enbart inom radien 250 m som påstås i ansökan. Vidare begär jag att fotomontage ska göras. Vi kommer inte att bo kvar om vindkraftsplanerna genomförs. Att lägga ner mer tid/pengar på gården är vansinne då det kommer att vara omöjligt att få något tillbaka om nu någon skulle vilja köpa. Dessutom har vi våra mänskliga grannar där det redan nu har skapats en tryckt stämning mellan de som är emot och de som "sålt sig". Vi vill inte ha vindkraftverk inom hör eller synhåll från vår fastighet. Vi kommer att kräva skadestånd från ansvariga bolag och enskilda markägare om planerna genomförs så att vår fastighet påverkas. Kräver utlovade fotomontage med vy från resp. fastighets bostad/tomt redovisade. Även ett förtydligande med utlåtande från 16 Sökanden är projektutvecklare. Huruvida sökanden kommer att äga och driva delar av, eller hela, vindparken är inte bestämt idag. Den totala produktionen är beroende av många faktorer, vindresurser (där mätning pågår), antal verk samt verkens storlek, navhöjd och effektkurva. En bedömning av energiproduktionen kommer att redovisas i ansökan. Energimyndighetens vindkartering 2009 är ett översiktligt dataset som primärt används i planeringsfasen, både av projektörer och kommuner. Dess upplösning är dock relativt låg varför mätningar på platsen krävs för att fastställa den faktiska vindresursen. Medelvindshastigheten och en antal andra vindtekniska komponenter är det vi kan kalla vindresursen för ett vindkraftverk. Vilken vindresurs som krävs för att nå den lönsamhet man eftersträvar är också starkt beroende av elpris och pris på elcertifikat samt kostnaden för uppförandet av anläggningen. Någon ansökningshandling finns inte ännu, enbart samrådshandling. I samrådshandlingen påstås inte att markägare mister sin rådighet inom 250 m. Resonemanget kring avstånd och den totaldominans som verken utövar på sin omgivning får ses som skribentens subjektiva uppfattning. Vanligtvis sker ett mer nyanserat resonemang kring avstånd, verkens storlek och olika typer av landskap. Fotomontage kommer att tas fram. Detta är utanför sökandens kontroll. Vid tillståndsprövningen avgörs om och hur verksamheten får bedrivas. Så länge som vindparken sedan uppfyller de villkor som ställs i tillståndet är det osannolikt att de eventuella störningar som uppstår inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden (Miljöbalken 32 kap 1 ). Utlovade fotomontage kommer att tas fram för slutliga layouter för parkerna.

17 ÅL25 ÅL27 myndigheter som beskriver påverkan på "riksintresseområde kulturmiljö". Vem kommer att utföra MKB:n? Blir det någon som står i jävförhållande till uppdragsgivaren? Inga nya boende kommer att vilja flytta hit. Om ev vindkraft ska uppföras ska den placeras så att den är effektiv, inte där effektiviteten handlar om ca 1820%. Vi på landsbygden är inte intresserade av att finansiera ert projekt med våra skattepengar. Vi ifrågasätter hur seriösa ni är då vi vid samrådsmötet 18/810 blev lovade att få ett fotomontage som visar de tänkta verken från vår fastighet. Någon sådan typ av information har vi ännu inte mottagit och kan därför inte kommentera detta i denna skrivelse. Utvecklingen av levande landsbygd kommer att påverkas negativt då nybyggnation inom närmaste området runt etableringen inte tillåts. Länsstyrelsen kommer att besluta om tillstånd ska meddelas eller inte. Beslutet kommer att motiveras, sannolikt även gällande eventuell påverkan på riksintresseområde för kulturmiljö. MKB:n och underliggande inventeringar och expertutlåtanden kommer att utföras av oberoende konsulter. Konsulterna har i uppdrag att arbeta objektivt. Länsstyrelsen och kommunens miljökontor har påtalat vad de anser att konsulterna ska undersöka. De kommer även att granska resultaten från undersökningarna. Länsstyrelsen kan komma att begära kompletteringar om de inte anser att undersökningarna är tillräckliga. Det är dock Scanergy som beställer och betalar för utredningarna, inte myndigheterna/skattebetalarna. Detta är utanför sökandens kontroll. Olika modeller av vindkraftverk är anpassade till olika vindklimat. Vi kommer att välja vindkraftverk som passar det lokala vindklimatet. Vindparkens layout kommer också att utformas med hänseende till bland annat detta. Det viktigaste är dock inte att uppnå så hög verkningsgrad/effektivitet som möjligt utan att producera el till rimliga priser. Projekten finansieras inte med skattepengar. Fotomontage kommer att tas fram då det tagits fram en slutlig layout. Under byggnationsfasen kommer vindparken att generera ett flertal arbetstillfällen. Även driften kommer att generera arbetstillfällen på grund av behovet av service och underhåll. Rent generellt stödjer skapande av nya arbetstillfällen möjligheten till en levande landsbygd. ÅLD31 ÅLD32 Vi kommer få splittringar och motsättningar mellan de kontrakterade markägarna och berörda närboende. Åby och Ljunga: Alvesta kommun har inga synpunkter gällande dessa två föreslagna etableringar. Fördelning av vindkraftarrendet till flera markägare ser vi som en framgångsfaktor och arrendet bör fördelas till alla 17 Detta är utanför sökandens kontroll. Arrende erbjuds markägare inom påverkansområde.

18 Å35 Å38 markägare inom vindupptagningsområdet, även de som inte får ett verk på sin mark. Conceptor erbjuder vindarrendefördelning. Radien på 250 m runt verken och/eller 40 dbnivån anges i samrådshandlingarna som grund för fördelning av markarrendet. 250 meter är möjligen en för lågt tilltagen radie och borde kunna ökas till minst 400 meter då det är en mer sannolik radie vad gäller 40 dbnivån. Jag har eget företag inom hälsa och arbetsmiljö där min verksamhet med stresshantering kan hotas. En del av behandlingen är att mötas av den tysta och lugna miljön. Jag har också konstnärlig verksamhet med målarkurser och skapande verksamhet där utsikten och naturen i min omgivning ska ge inspiration till arbetet. Arrendeintäkter från vindkraftsparken kommer att tillfalla några få ägare där verken etableras, många av dessa bor ej på landet och kommer ej att se verken. Alla andra runt verken blir förlorare, även grannsämjan blir lidande. Detta är utanför sökandens ansvar. Detta är utanför sökandens kontroll. ÅLD53 ÅLD54 Det borde vara vi själva som får en möjlighet att leva och verka på landsbygden och inte bolag som kommer hit och tar våra möjligheter och försvinner med den allra största delen av vinsten utomlands och inte bidrar till Sveriges välstånd, vilket vi som bor i landet gör!! Om Vindpark Åby uppförs förbehåller vi oss rätten att ställa skadeståndsanspråk på vindkraftsbolaget. Lokal produktion av energi kan vara positiv för landsbygdsutvecklingen då den kan bidra till sysselsättning samt öka möjligheten för företagare på landsbygden att utveckla ny eller bredda befintlig verksamhet. För verksamhet som tex inom turism och friluftsliv kan dock närheten till vindkraftverk upplevas som negativ. Vissa områden kan ha naturoch/eller kulturvärden som skulle kunna påverkas negativt av en vindkraftsanläggning. Placering av vindkraftverk bör därför alltid göras med hänsyn till pågående och planerad verksamhet i området och i samråd med länsstyrelsen. Ingen erinran. Påminner dock om de tekniska krav som omfattar alla vindkraftverk och alla 18 Under byggnationsfasen kommer många arbetstillfällen att skapas. Vindparken kommer att behöva service och underhåll under drift och kommer även på så vis att generera arbetstillfällen. Vindkraftverken har lokaliserats till områden vilka Ljungby kommun har pekat ut i sin vindplan. Samråd har hållits med både kommun och länsstyrelse.

19 vindkraftsparker med kapacitet större än 1,5 MW. Kraven finns beskrivna i föreskriften SvKFS 2005:2. ÅLD59 ingen erinran ÅL65 Vi konstaterar att vi inte har några utförligare synpunkter på förslaget. Vi hänvisar dock till Ljungby kommuns vindplan "Vindkraft i Ljungby kommun" och förutsätter att en eventuell etablering ligger i linje med denna och har stöd i densamma. 19