Ansökan Uppgifter om projektet Fokus hemtjänst Organisation Laholms kommun Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet

Transkript

1 Sid 1(15) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Fokus hemtjänst Startdatum Kontaktperson för projektet Jennie Andersson Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress Caroline Jonsson Jan Fernlund Laholms kommun Laholm Humlegången Laholm Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress BankGiro Behörig företrädare för organisationen Laholms kommun Primärkommunala verksamheter Fler än kommun@laholm.se Laholms kommun Laholm Björn Jingblad d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde Kommunledningskontor Laholms kommun Laholm Humlegången Laholm Västsverige - Kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsbranschen : 2015/00478 Programområde 1 - Kompetensförsörjning Specifikt mål 1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och

2 Sid 2(15) arbetsmarknadens behov. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 212 Antal kvinnor 200 Antal män 12 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Denna ansökan är inriktad på utveckling av kompetens, arbetsorganisation och arbetsformer inom hemtjänstverksamheten i Laholms kommun och Halmstads kommun. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning och rekrytering. Frågan är aktuell på alla nivåer, i kommuner, regioner och på central nivå. Allt fler lever längre och enligt SKLs beräkningar kommer antalet äldre att öka med 35 procent mellan 2010 och var andelen 65 år och äldre 24,1 % i Laholms kommun och för Halmstads kommun var motsvarande siffra 20,4 %. För hela riket var andelen 19,6 %. Efterfrågan på äldreomsorg kommer att öka, även om äldres hälsa och livskvalitet blir att bättre. Inom de närmsta åren väntas en stor andel av de undersköterskor och vårdbiträden som arbetar inom äldreomsorgen lämna arbetslivet. Under de kommande tio åren bedöms rekryteringsbehovet av undersköterskor vara cirka årligen i hela landet. Framöver kommer sannolikt fler arbetsgivare att ersätta vårdbiträden med undersköterskor. Redan idag finns svårigheter att rekrytera utbildad personal. Gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram har under flera år haft svårt att locka ungdomar till utbildningen och även om utvecklingen har vänt i flera kommuner, så behöver arbetsgivare söka flera olika vägar att rekrytera personal. Branschen är starkt könssegregerad med ca 90 % kvinnor och en stor utmaning är

3 Sid 3(15) få fler pojkar och män att vilja satsa på ett yrke inom vård- och omsorg. Kompetensförsörjning handlar inte bara om grundutbildning och andra rekryteringsvägar. Det handlar i hög grad om att säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för arbetsuppgifterna och att kunna erbjuda goda arbetsförhållanden med möjligheter till utveckling att vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunerna Halmstad och Laholm samt fackförbundet Kommunal vill tillsammans bedriva ett utvecklingsarbete inom detta område. Problem, behov och utvecklingsområden är huvudsakligen gemensamma. Det handlar för det första om att ge möjligheter för anställda till ny kunskap och kompetens. Personalen behöver ha ny kunskap och kompetens för att klara allt mer komplexa vårdsituationer och för att kunna utveckla sin yrkesroll. Det handlar också om att utveckla arbetsmiljön för att öka attraktiviteten i branschen och att skapa förutsättningar för arbetsplatser som i högre utsträckning kännetecknas av delaktighet och arbetsglädje. Projektet kommer att ta sin utgångspunkt och inspiration i den arbetsmodell som utvecklats i Skönsmon utanför Sundsvall. Modellen svarar upp både mot behoven av ny kompetens för omsorgspersonal men också att utbildningsinsatser behöver kopplas ihop med verksamhetsutveckling, med det uttalade syftet att ge anställda mer handlingsutrymme i form av mer inflytande, kunskapsanvändning och självstyrning i det dagliga arbetet. I förlängningen finns därmed chansen att få ner ohälsotal och sjukskrivningsfrekvens hos omsorgspersonal tillsammans med en ökad trygghet och kvalitet för vårdtagarna. Projektet är ett samverkansprojekt med stora möjligheter till lärande mellan människor och organisationer. Projektet har också kapacitet att sprida resultat utanför de organisationer som medverkar i och ta erfarenheterna till nationell nivå. Inför arbetet med denna ansökan har tre viktiga parametrar för framgång kunnat noteras. Här finns två kommuner som redan har pågående utvecklingsarbeten inom hemtjänsten och som med hjälp av detta projekt vill ta nästa steg. Här finns också två kommuner som är intresserade av samarbete och att lära av varandra. Till detta kommer fackförbundet Kommunal som både vill finnas med i det lokala arbetet på arbetsplatsen men som också kan koppla på sin nationella organisering. En av Kommunals viktigaste uppgifter är att vara pådrivande och ta initiativ vad gäller människors möjligheter till utbildning, kompetens och lärande. Speciellt viktigt är denna fråga för grupper som har låg utbildning och som i sitt yrke haft begränsade möjligheter till utveckling och nytt kunnande. Vägen till nya kunskaper kan heller inte lösas med enbart kurser och formella utbildningar. Utbildningsinsatser måste kombineras med lärande i det dagliga arbetet och med utveckling av hur arbetet är organiserat. Alla branscher har sina speciella utmaningar för att kunna organisera utbildning och utveckling så att människor involveras och har möjlighet att delta. En sådan bransch är hemtjänsten. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Det nationella Socialfondsprogrammet pekar på att investering i utveckling och ny kompetens är viktiga för att uppnå en fungerande arbetsmarknad. Den regionala handlingsplanen har prioriterat kompetensutvecklingsinsatser inom vård och omsorg. Skälen till detta är många. En del av problembilden gäller ökade rekryteringsbehov utifrån demografiska aspekter och bristande attraktivitet att söka sig till yrket. Andra skäl handlar om att vårdbehoven blivit mer komplexa samtidigt som krav på ökad vårdkvalitet höjts. I den regionala planen för Västsverige beskrivs också vikten av att minska den psykiska ohälsan. Sjukskrivningstalen är ökande och detta gäller inte minst kvinnodominerade arbeten inom vård- och omsorg. Hemtjänsten står inför stora utmaningar. Utifrån ett nationellt perspektiv kan man i punktform notera följande - Demografiska utvecklingen som ger fler brukare/kunder med mer sammansatt problematik multisjuka mm och ställer andra krav på personalen - Kommunernas ökade ansvar för brukare/kunder som skrivs ut från sjukvården - Ökande kvalitetskrav - Svårigheten att rekrytera utbildad personal - Problemet med tjänstgöringens omfattning och att hålla hela vägen till pension - Ökande psykisk ohälsa - Obalansen mellan könen Sammantaget ger detta bilden av ökande krav, samtidigt som möjligheterna att leva upp till dem minskar. Sett ur ett jämställdhetsperspektiv är det framförallt kvinnor som drabbas, då branschen är starkt könssegregerad. En del av problemen för hemtjänstpersonalen handlar om hur arbetet är organiserat. I en undersökning bland Kommunals medlemmar, som gjorts i samarbete med Novus, har över personer fått svara på frågor om styrning av välfärden. Drygt hälften av medlemmarna som besvarade undersökningen arbetar inom hemtjänsten och de har fått frågor om sina förutsättningar att arbeta professionellt. Enkätresultaten bekräftar problembeskrivningen med detaljreglering och tidspressade arbetsdagar. Slutsatserna av undersökningens resultat visar att: - Det är vanligt med detaljplanerade och tidspressade arbetsscheman. 79 procent av personalen inom hemtjänsten arbetar efter en detaljplanering där varje hjälpinsats är minutsatt. Tiden som är avsatt för hjälpinsatser är ofta för snävt tilltagen. I hela undersökningen har 40 procent dagligen svårt att hinna utföra insatsen hos den äldre på den tid som är avsatt i arbetsplaneringen.

4 Sid 4(15) - Detaljstyrning i form av minutsatta arbetsplaneringar ökar stress och försvårar för ett professionellt omsorgsarbete. Av de som har minutsatta arbetsplaneringar är det en större andel som har svårt att hinna utföra hjälpinsatsen hos de äldre och en mindre andel som anger att de får utlopp för sina yrkeskunskaper respektive upplever sig ha goda förutsättningar att bygga bra relationer med de äldre Projektet vill alltså, med inspiration av den modell som utvecklats i Skönsmon och egna påbörjade utvecklingsarbeten, hitta former för att organisera hemtjänsten på delvis nya sätt. Insatserna blir en viktig del för att förebygga ohälsa och för att synliggöra och åtgärda de arbetsmiljöproblem som finns inom hemtjänsten. Sett ur ett jämställhetsperspektiv är arbetsmiljön en avgörande pusselbit för att möjliggöra för högre sysselsättningsgrader. Detta synliggörs inte minst i Arbetsmiljöverkets rapport Kvinnors arbetsmiljö , som visar tydliga skillnader i arbetsmiljön hos kvinnor och män. Att personalen har tillräcklig kunskap för sitt arbete är viktigt för att säkerställa patientsäkerheten och kvaliteten på de insatser som levereras. Det är också genom ökad kompetens som kvinnor och män kan stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Här är det viktigt att alla får samma möjligheter till utveckling. Genom de ökande kraven på bemötande, kommunikation och dokumentation behöver utlandsfödda kvinnor och män få möjligheter att utveckla sina kunskaper i svenska. Det är också viktigt att de som har läs- och skrivsvårigheter får det stöd som krävs för att genomföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Projektet kommer att erbjuda mer grundläggande kompetensutveckling, preliminärt i form av motiverande samtal och social dokumentation, samt viss påbyggnadsutbildning. För respektive kommun finns också mer specifika utmaningar och behov av insatser som kopplar till de utvecklingsinsatser som redan pågår. Laholm Inom hemtjänsten i Laholms kommun arbetar I likhet med övriga kommuner söker Laholm hitta former för nya sätt att arbeta som ska stärka brukarfokus, öka personalinflytande och förbättra arbetsmiljö och arbetsglädje. Varje medarbetare ska uppleva att man har dubbla uppdrag, dels att utföra sitt arbete men också att utveckla verksamheten. Arbetsmiljön ska vara trygg och tillåtande och präglas av nyfikenhet, öppenhet och innovation. Genom förbättrad arbetsmiljö är målsättningen att minska sjukfrånvaron som idag är 6,38 % varav en relativt hög andel är långtidssjukfrånvaro. Den höga frånvaron leder till en ökad belastning i arbetsgrupperna och bristande kontinuitet för brukarna. Laholm har särskilt pekat ut följande områden som viktiga att utgå ifrån i en kommande analysfas; - Utbildningsinsatser för att möta en alltmer avancerad hemsjukvård - Utbildningsinsatser kring dokumentation och motiverande samtal - Ledarstöd - Skapa förutsättningar för personalen att vara med och utveckla verksamheten Laholms kommun kommer att arbeta utifrån principerna med tjänstedesign där stor vikt läggs vid problemanalysen inom vilken flera olika moment för att skaffa kunskap ingår. Att se på och lära av redan genomförda projekt såsom Skönsmon och Bromölla är en del, intervjuer med personal och brukare en annan, litteraturgranskning mm, allt som kan bidra till att ge en så klar bild som möjligt av de problem som finns. Halmstad I Halmstad pågår sedan 2012 ett förbättringsarbete inom hemtjänsten och en satsning på att skapa en ny modell för hemtjänsten, Trygg Hemtjänst. Arbetsmodellen syftar till att skapa förutsättningar för bättre kontinuitet och ökad kvalitet där ambitionen är att den leda till att brukarna blir mer trygga och nöjda med hur hemtjänsten fungerar och att det genererar positiva effekter på arbetsmiljön. Bärande delar i modellen är att utifrån brukarens behov skapa förutsättningar för kontinuitet vad gäller vilken personal som kommer hem till brukaren samt en större samsyn inom organisationen kring förhållningssätt och arbetssätt. Utmaningen är att kunna påverka faktorer som sjukfrånvaro, vikarierutiner, variation i brukarnas behov och kontaktmannaskapet. I nuläget har hemtjänstverksamheten i Halmstads kommun en sjukfrånvaro på i genomsnitt 33,12 dagar bland kvinnor med tillsvidareanställning. Bland männen är motsvarande siffra 24,33 dagar. För Halmstad är det viktigt att ta del av det framgångsrika arbete som genomförts i Sundsvalls kommun. I likhet med uppfattningen hos övriga partners i projektet finns här exempel och erfarenheter på hur man kan skapa friskare och mer effektiva arbetsplatser. Halmstad vill också stärka sin process genom att arbeta med Genombrottsmetoden. Metoden används idag främst inom särskilda boenden, men ambitionen skulle vara att också sprida den vidare inom hemtjänsten. Metoden bygger på aktiviteter och lärande hos dem som är står närmast brukarna och svarar för det konkreta vårdarbetet. Arbetssättet vill ta tillvara och utveckla kunnandet i arbetsgruppen. Erfarenheten i Halmstad är att arbetssättet har bidragit till att medarbetarna får möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll och större stolthet i arbetet. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? I båda kommunerna finns en stor medvetenhet om de utmaningar som vård- och omsorgsverksamheten står inför. Det finns också insikt om att utmaningarna för kompetensförsörjningen inte kan lösas fullt ut genom strategier som går ut på att locka fler till branschen. Insatser för att få fler att välja gymnasieskolans och vuxenutbildningens vård- och omsorgsutbildning behövs, likväl som olika samverkanssatsningar som underlättar för grupper som står utanför arbetsmarknaden att hitta vägarna in. Men för att säkra kompetensförsörjningen på sikt är det avgörande att de som valt att arbeta med vård och omsorg trivs, mår bra och har förutsättningar att arbeta i den omfattning de önskar under hela yrkeslivet. Personal som är goda ambassadörer är en avgörande faktor för arbetsgivare som vill attrahera ny kompetens till verksamheten.

5 Sid 5(15) Både Laholms kommun och Halmstads kommun har stor erfarenhet av att arbeta i utvecklingsprojekt inom vård- och omsorgsverksamheten och genom arbetet i den halländska regionala stödstrukturen har man också god vana vid att arbeta gemensamt med olika utvecklingsprojekt. Via SKL-drivna projekt såsom Leda för resultat och Förändra radikalt har kommunerna skaffat sig ytterligare kunskap och erfarenhet av att driva utvecklingsprocesser inom aktuellt område mot de mål som är satta. Laholms kommun är i slutskedet av det utvecklingsarbete som bedrivits inom ramen för Förändra radikalt och arbetet har gett nya insikter, kunskap och metoder. Via dessa projekt finns också ett etablerat nätverk av kontakter där inspiration och kunskap kan inhämtas. Båda kommunerna har också tagit del av det utvecklingsarbete som bedrivits i Sundsvalls kommun och de rapporter som redovisats dels från projektet, dels genom den uppföljning som gjorts av extern konsult på uppdrag av Kommunal. Pilotprojektet inom Skönsmons hemtjänstområde har utvecklat ett arbetssätt där de äldre är mer nöjda med hemtjänsten och personalen trivs med sitt arbete. Arbetssättet har även fått effekten att kostnaderna för hemtjänsten är i balans. Nu pågår en implementering av arbetssättet i Sundsvalls kommuns övriga hemtjänstområden. Arbetet i Skönsmon är en samlad inspirationskälla för projektet. Samtidigt har de två kommunerna Laholm och Halmstad påbörjat processer med liknande inriktning. Arbetet har delvis utgått från två olika modeller, genombrottsmetoden och tjänstedesign. Dessa pågående utvecklingsprocesser har gett viktiga erfarenheter och lärdomar som nu tas vidare in i projektet. Även Bromölla kommun har erfarenheter av liknande arbete som initierades inom Socialfondsprojektet BÄST på BUS med framgångsrika resultat. Även här implementeras arbetssätten i andra verksamheter inom kommunen. I projektet kommer erfarenheter och resultat från Bromölla att inhämtas och påverka innehåll och upplägg. Kommunal har under många år byggt upp ett väl utvecklat samarbete med kommunerna via fackliga företrädare, både centralt placerade hos arbetsgivaren samt lokalt ute på arbetsplatserna. Genom att involvera arbetsplatsombuden/skyddsombuden så blir Kommunal som partner delaktig i utvecklingsarbetet. Ytterligare en viktig och användbar länk är kommunals förbundskontor som kan bidra med en nationell helhetssyn inom området. Ett annat viktigt uppdrag för Kommunal både på nationell som regional och lokal nivå är den så viktiga dialogen/samverkan där Kommunal kan arbeta tillsammans med arbetsgivarna kring utvecklings- och framtidsfrågor. Kommunal kan på ett effektivt sätt medverka till en bred delaktighet genom att säkerställa att projektet kommuniceras ute på arbetsplatserna. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Projektet kommer att driva parallella utvecklingsprocesser i sex enheter inom hemtjänsten i de båda samverkande kommunerna och sammanlagt ca 220 anställda, varav ca 95 % är kvinnor och 5 % är män. Under projekttiden kommer samtliga att delta i kompetenshöjande aktiviteter med dubbla syften. Dels att stärka personalen i sina yrkesroller och därmed också stärka positionen på arbetsmarknaden, dels att ge dem bättre möjligheter att bidra aktivt i det förändringsarbete som ska resultera i bättre arbetsmetoder, större trygghet i arbetet och en hälsofrämjande arbetsmiljö. Projektet bygger på ett strukturerat samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare och en bred delaktighet i analys, planering och genomförande. Utgångspunkten är det utvecklingsarbete som genomförts inom hemtjänsten i Sundsvalls kommun. Erfarenheter kommer också att tillvaratas från Bromölla kommun, som tidigare utvecklat nya arbetssätt genom ESF-projektet BÄST på BUS med goda resultat som implementerats. Det är dock ingen fungerande väg att kopiera koncept i nya sammanhang samtliga hemtjänstområden som deltar i projektet behöver ha sin egen utvecklingsresa, där alla berörda involveras i processen utifrån sina förutsättningar och där chefer och personal med utvecklingsfrämjande funktioner skapar möjligheter och ger stöd och uppmuntran. Projektet kommer att skapa förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande som tar sin utgångspunkt i en analys av förändringsbehoven i respektive hemtjänstverksamhet. Genom att tillsammans reflektera över vad man gör, hur och varför, lägger man grunden till förändring av arbetssätt och rutiner. Men att lära i arbetet räcker inte för att möta de ökande kraven på kvalitet i omsorgsarbetet. Personalen behöver ha de grundläggande kunskaper som gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram förmedlar. Dessutom behöver arbetsgrupperna ha tillgång till viss spetskunskap inom områden som idag kan tillhandahållas genom påbyggnadsutbildningar. En viktig del i kompetensutvecklingen är det lärande som samverkan mellan de båda kommunerna kommer att ge möjligheter till. Det handlar om organiserade erfarenhetsutbyten för processledare och baspersonal i form av studiebesök, nätverkande och/ eller gemensamma utbildningsinsatser. En central del i projektet är också samarbetet mellan kommunerna som arbetsgivare och Kommunal som arbetstagarorganisation. Förutom att Kommunal genom sin organisation blir en viktig stödresurs i förändringsarbetet på arbetsplatsnivån, skapar också utvecklingsalliansen mellan fack och arbetsgivare ett förändringsarbete som har större förutsättningar att hålla över tid. ANALYS OCH PLANERING 1 mars 31 oktober 2016 Övergripande syfte och mål: Klargöra förutsättningar och lägga grunden så att de utvecklingsinsatser som ska genomföras i de sex hemtjänstområdena leder till förväntat resultat. Ha en tydlig bild av kompetensbehoven hos de kvinnor och män som kommer att delta i projektet. Ha konkreta planer för hur utvecklingsarbetet ska genomföras, följas upp och utvärderas.

6 Sid 6(15) Gemensamt för de båda kommuner som valt att samverka i projektet är ett identifierat behov av att utveckla arbetsmetoder och stärka kompetens hos personal inom hemtjänstverksamheten. Gemensamt är också ambitionen att inspireras av utvecklingsarbetet i Sundsvalls kommun. I projektet har kommunerna delvis valt olika metoder för sitt arbete. Gemensamt är dock att metoderna har fokus på kund-/brukarnytta och involverar baspersonal som arbetar närmast kunder/brukare och chefer i ett systematiskt förändringsarbete. 1 Verksamhetsutveckling: Arbetet i respektive kommun inleds med kartläggning och analys av det nuvarande arbetssättet. Syftet är att få en gemensam bild och förståelse över vad som är positivt och negativt i nuläget. Kommunerna har redan i varierande grad gjort analyser och fört dialog kring olika problem och svårigheter i hemtjänstarbetet. Arbetet i analysfasen handlar om att fördjupa bilden och skaffa ett säkrare underlag inför förändringsarbetet. Huvudsakliga processer under denna rubrik är; - Studera Skönsmons utvecklingsarbete närmare. Bjuda in processledare från Sundsvall till ett seminarium - Genomföra studiebesök i Bromölla kommun, som också har bedrivit utvecklingsarbete med samma metod - Intervjua baspersonal i de olika enheterna för att få bilden av kritiska frågor för arbetsmiljö och arbetshälsa - Kartlägga arbetsprocesserna vid respektive hemtjänstområde - Tillsammans planera kommungemensamma aktiviteter för erfarenhetsutbyte som främjar lärande och utveckling - Konkreta och mätbara mål gällande resultat/delmål kommer att utarbetas tillsammans med indikatorer 2 Utbildning: Utbildning inom olika sakområden behövs för att stärka personalens möjligheter att känna trygghet i yrkesrollen och att kunna utföra ett bra arbete. I förberedelserna inför ansökan har flera kompetensutvecklingsområden identifieras utifrån den analys som gjorts av problemen inom hemtjänsten. De sakområden som lyfts fram som mest angelägna är hemsjukvård, palliativ vård och omsorg, psykisk ohälsa hos äldre. Andra färdigheter som lyfts fram handlar om motiverande samtal och social dokumentation. Behoven ser på en generell nivå relativt likartade ut i de båda kommunerna, men på både organisations- och individnivå finns sannolikt stora variationer, vilket kommer att kartläggas och analyseras tidigt i denna fas av projektet. Huvudsakliga processer under denna rubrik är; - Förtydliga utbildningsbehov och göra nödvändiga avgränsningar - Utforma upphandlingsunderlag och upphandla utbildningsanordnare. - Utreda vilka som kan vara aktuella för validering/kompetensutveckling genom kurser 3 Projektorganisation, uppföljning och utvärdering I förberedelserna inför projektansökan har diskussioner förts kring hur ägande, styrning och processledning behöver fungera. Eftersom projektet är ett utvecklingsarbete i samverkan och mellan olika parter, finns uppenbara behov att både tydliggöra rollerna i projektet liksom att mejsla ut hur viktiga processer som kunskapstillförsel, kommunikation och utvärdering kan säkras. Huvudsakliga processer under denna rubrik är; - Klargöra roller i projektet - Utveckla idéer om utvärderingens upplägg och innehåll samt säkra upphandling - Säkerställa kompetens inom de horisontella principerna - Utarbeta konkret plan för arbete med principer för lika möjligheter - Fastställa projektorganisationens struktur - Tillsätta styrgrupp och fastställa arbetsordning. Vid behov genomföra styrgruppsutbildning - Utarbetande av kommunikationsplan - Utarbeta en förändringsteori för projektet, där planerade aktiviteter resurssätts och kopplas tydligt till förväntade resultat och effekter - Utarbeta beskrivning av arbetet med strategisk påverkan i de båda kommunernas organisationer och spridning till andra verksamheter - Utarbeta konkret aktivitets- och tidplan GENOMFÖRANDE 1 november november 2018 Övergripande syfte och mål: Ett övergripande mål är att säkra goda processer i hela genomförandearbetet. Viktiga hörnstenar i detta arbete blir att utbildningsinsatserna träffar rätt och bedrivs så arbetsplatsnära det går, att processledning och övrig stödstruktur har legitimitet och tydliga mandat, att chefer ges chans att utveckla eller ompröva sin ledarroll samt att det skapas effektiva arenor för erfarenhetsutbyte och lärande. Projektets inriktning är att arbeta konkret och vardagsnära. Det betyder att fokus är vad som händer i de sex hemtjänstenheterna och att det är hemtjänstpersonalens möjligheter till utveckling som är projektets grund. 1 Verksamhetsutveckling: Projektet kommer att utgå från kommunernas olika förutsättningar, ingångsvärden och igångsatta processer. Det betyder att utvecklingsarbetet sannolikt kommer att få lite olika profil i respektive kommun och att utbildningsinsatser i någon mån kommer att vara kommunspecifika. Huvuddelen av insatserna under genomförandet kommer dock att bli gemensamma. Detta därför att

7 Sid 7(15) båda kommunerna och Kommunal har identifierat ungefär samma behov för verksamhetsutvecklingen och är överens om att hitta sin inspiration och sina metodexempel i verksamheter som drivit liknande utvecklingsarbete med goda resultat och långsiktiga effekter. Huvudsakliga processer under denna rubrik är; - Hospitering/Studiebesök - Erfarenhetsutbyte och gemensamma lärandeseminarier - Pröva olika förändringsinitiativ och reflektera över hur det fungerar 2 Utbildning: Syftet med projektets olika utbildningsinsatser är både att ge ny kunskap och förutsättningar att bidra i förändringsarbetet personalen ska kunna utveckla sitt arbete och sina yrkesroller. I förlängningen är utbildningsdelarna i projektet ett verktyg för att kunna erbjuda brukare/kunder en bättre hemtjänst. Följande utbildningsinslag har så här långt identifierats som centrala; - Fortsatt satsning på grundutbildning. Samtliga kommuner inklusive Kommunal ser det som angeläget att få upp utbildningsnivån. På sikt ska över 75 % av baspersonalen ha kunskaper motsvarande Gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram. - Utbildningsinsatser för att möta högre krav på dokumentation och därmed förbättra förutsättningar för teamarbete. - Utbildningsinsatser av fördjupande/påbyggande art för att möta en allt mer avancerad hemsjukvård - MI-utbildning (Motiverande samtal) - Utbildningsinsatser för att ledare ska kunna ta en mer kvalificerad roll vad gäller utvecklingsstöd och hälsoarbete - Hälsofrämjande insatser för personalen med inledande kartläggning - Utbildning i olika metoder (Genombrottsmetoden, Tjänstedesign) för att kontinuerligt kunna arbeta med förbättringsarbete i vardagen. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgrupp för projektet Anställda inom hemtjänsten i Laholms kommun och Halmstads kommun är projektets målgrupp. Fokus i projektet är baspersonalen, men även chefer och personal med utvecklingsfrämjande funktioner kommer att omfattas av kompetensutvecklingsinsatser som stödjer förändringsarbetet. Laholms kommun har fyra hemtjänstområden med sammanlagt 143 anställda. Samtliga kommer att delta i projektet. - Hemtjänst centrum har 54 anställda 52 kvinnor och 2 män. - Hemtjänst mitt har 18 anställda 17 kvinnor och 1 man. - Hemtjänst väster har 45 anställda 41 kvinnor och 4 män. - Hemtjänst öster har 26 anställda 25 kvinnor och 1 man. Halmstads kommun har ca 725 tillsvidareanställda inom hemtjänsten fördelade på 23 hemtjänstgrupper. Två grupper kommer att delta i projektet och utgöra en pilotverksamhet en från de centrala delarna av Halmstad och en från landsbygd. Avsikten är att implementera nya arbetssätt i fler hemtjänstgrupper om utvärderingen visar positiva resultat. Vid ansökningstillfället är det inte definitivt bestämt vilka två hemtjänstgrupper som kommer att delta som piloter i projektet, men preliminärt handlar om två grupper med sammanlagt 70 anställda. - Hemtjänst X har 35 anställda 33 kvinnor och 3 män. - Hemtjänst Y har 35 anställda 33 kvinnor och 2 män. Samverkanspartner Samverkanspartner i projektet är Halmstads kommun och Kommunals avdelning Sydväst. Ett av projektets kärnvärden är samarbetet mellan arbetsgivarna och facket. Förutom att Kommunal är direkt berörd på arbetsplatsnivå med sina medlemmar och lokalt förtroendevalda, finns stora fördelar att arbetsgivare och fack bildar en allians kring ett gemensamt utvecklingsmål. Fördelarna handlar både om insatsens legitimitet och dess chanser att utvecklas över tid. Kommunals förbundskontor kommer att följa arbetet och medverka i olika insatser för spridning av erfarenheter och resultat. Kommunal kommer att delta i projektets olika insatser liksom i projektets styrning och ledning. Hur projektets strategiska nivåer konkret ska formeras får utformas under projektets inledande planerings- och analysfas. Intressenter Projektet kommer att bygga upp strategier för spridning och strategisk påverkan. Intressenter för projektets resultat och erfarenheter är för det första de båda kommunernas övriga verksamheter inom vård- och omsorg, övriga kommuner i Västra Götaland och Halland samt andra kommuner/regioner som har intresse av liknande satsningar inom området. Även brukare och brukarorganisationer är viktiga intressenter som systematiskt kommer att involveras i projektet. Projektet kommer att arbeta fram en kommunikationsplan, där viktiga områden blir att synliggöra resultat för intresserade samt att systematiskt sprida erfarenheter i redan befintliga nätverk. En utgångspunkt i arbetet med spridning är att arbeta så dialogbaserat som möjligt och att prioritera sammanhang där det finns utrymme för reflektion.

8 Sid 8(15) Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Inte aktuellt Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Att de få män som finns inom hemtjänstorganisationerna inte vill Speciell uppmärksamhet och dialog kring detta under medverka på framträdande platser i projektet förankringsarbetet i analysfasen Att mål om jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling bara Använda expertstöd. Låta frågorna vara stående stannar vid vackra ord utvecklingspunkter vid projektets olika aktiviteter. Mobilisera och involvera de många kunniga människor inom området som finns inom kommunerna och inom Kommunal Att personalgrupperna inte upplever tillräcklig delaktighet i Att säkerställa att den inledande planeringsfasen särskilt projektet uppmärksammar frågan om hur hela personalgrupperna blir delaktiga i arbetet Förändringar och personalbyten bland projektets nyckelpersoner Säkerställa att projektet är tillräckligt förankrat, motiverat och välkänt Projekttrötthet och minskat engagemang under processen Skapa en projektmiljö där även svårigheter och tillkortakommanden blir självklara inslag i dialogen Haltande samverkan och oenighet hos projektets aktörer Under planerings- och analysfasen tydliggöra vad gränserna för projektets möjligheter går och vilka avgränsningar som är nödvändiga Uppsatta mål uppnås inte Säkerställa att projektet har ett aktivt ägarskap och en professionell styrning som kan förändra och ta beslut under hand Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Projektets inriktning och ambitioner matchar väl regionens utmaningar och utlysningens inriktning. Planerings- och analysfasen jämte samarbetet med projektets utvärderare kommer att konkretisera arbetet i mer mätbara mål och indikatorer, men på en övergripande nivå vill projektet nå resultat och effekter inom i huvudsak följande områden; Utveckla arbetssätt som ger hemtjänstpersonal mer inflytande och större handlingsutrymme över det dagliga arbetet. Tillföra nya kunskaper och kompetenser till hemtjänstpersonalen. Det gäller preliminärt inom områdena samtalsmetodik och social dokumentation samt i begränsad omfattning viss fördjupning i form av påbyggnadskurser (exempelvis palliativ vård) Bidra till att arbetsplatser blir mer rustade att bedriva utvecklingsarbete och att själva kunna hantera nödvändig förändring. Detta ska uppnås genom att erbjuda nya roller för personalen, förändra och utveckla ledarskapet samt ge nyckelpersoner stöd i att kunna axla roller som handledare, samordnare, internlärare m.m. Projektet ska i sin gemensamma del nå följande resultat/effekter för kvinnor och män: - Ökade möjligheter till delaktighet, inflytande, engagemang och ansvarstagande i arbetet Ökad trivsel och förbättrade möjligheter till socialt stöd i den lilla arbetsgruppen - Möjliggöra för fler att öka sin tjänstgöringsgrad - Nya handlingsförutsättningar för personalen genom kompetensutveckling - Chefer som får stöd i sitt ledarskap och en möjlighet att utveckla nya roller - Stöd och inspiration för chefer och personal genom nära utbyte med andra kommuner Projektet ska i sin gemensamma del nå följande resultat/effekter på organisationsnivå - Friskare arbetsplatser för kvinnor och män - Förbättrad brukarkvalitet och större kundfokus - Arbetsplatser med mer utrymme för kvinnors och mäns kunskaper och initiativ - Ett ledarskap som mer kan fungera utvecklingsstödjande Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Vi ser följande inslag i projektet som viktiga förutsättningar för att utvecklingsarbetet både kan ge bra resultat på kort sikt men även vara långsiktigt hållbara. Båda kommunerna har pågående utvecklingsarbete inom hemtjänsten eller inom vård- och omsorgsområdet i stort. Det betyder att ett kommande socialfondsprojekt inte blir någon löst hängande verksamhet vid sidan av, utan snarare en inspiration och förstärkning av ett antal pågående processer. I Halmstad har påbörjats ett implementeringsarbete i alla hemtjänstgrupper med syftet att forma en Halmstadsmodell, kallad Trygg Hemtjänst. I Laholm finns pågående satsningar på kompetensutveckling samt utveckling av kontaktmannaskapet. Erfarenheterna från Skönsmon och utvecklingsarbetet tillsammans med projektets övriga aktörer förväntas ge både kunskap och inspiration kring hur arbetsgrupper kan få större egenmakt och närmare till ny kompetens.

9 Sid 9(15) En viktig faktor för projektets möjligheter att generera goda resultat och effekter är att det finns ett tydligt inspirationscase. Skönsmon har arbetat med konkreta förändringar och testat metoder för att förändra hemtjänstpersonalens vardag och organisationens struktur. Båda kommunerna har uttryckt en stor nyfikenhet på deras arbetssätt och ser att det i flera fall kan ge lösningar på hur de själva kan gå vidare. Projektet kommer att säkra delaktighet hos personalen i planering och genomförande av projektet. Detta är en central faktor för att ett utvecklingsarbete ska klara den osäkerhet och påfrestning som all förändring innebär. Det görs framför allt genom att skapa en projektorganisation som släpper fram baspersonal i olika arbetsgrupper. Projektet tillsätter också adekvat och efterfrågad kompetens. Detta blir också ett stöd för personalen att ta sig an nya roller och kunna arbeta på nya sätt. Kompetensinslagen ska framför allt ge hemtjänstpersonal nya verktyg i kontakten med brukaren (exempelvis samtalsmetodik, kunskaper i genombrottsmetoden), underlätta teamarbete och gemensam planering (främst social dokumentation) samt överlag stärka sin utvecklingskompetens genom en reell delaktighet i utvecklingsarbetet. Mottagare Mottagare är i första hand politiker och beslutsfattare i de två kommunerna Laholm och Halmstad. Andra viktiga mottagare är också nyckelpersoner inom Kommunal, både lokalt, regionalt och nationellt. Övriga mottagare är andra kommuner och regioner, där kommunernas olika nätverk och Kommunals nationella organisation kommer att kunna spela en stor roll för spridning av projektets resultat och lärdomar. Metod och tidsplan Projektet kommer att arbeta processinriktat och med en tydlig ambition att hitta former för en bred medverkan i planering, analys och genomförande. En viktig fråga blir hur lärandet mellan de två kommunerna och Kommunal kan organiseras. Samtliga aktörer ser konstellationen med två kommuner inklusive Kommunals olika resurser som ett av projektets starkaste inslag. Erfarenhetsutbyte kommer att organiseras dels i form av fysiska träffar, dels via digitala forum. Under avsnittet Tillägagångssätt har vi försökt ge en begriplig och översiktlig bild över hur projektets logik är uppbyggd och vilka huvudsakliga insatser vi så här långt ser framför oss. Projektets huvudsakliga metod och insatser kopplat till en grov tidsplan ser därför i mer koncentrerad form ut så här; Analys- och planeringsfas 1 mars 31 oktober 2016 Mars-april - Utarbeta en förändringsteori för projektet, där planerade aktiviteter resurssätts och kopplas tydligt till förväntade resultat och effekter - Fastställa projektorganisationens struktur och klargöra roller i projektet - Tillsätta styrgrupp och fastställa arbetsordning. Vid behov genomföra styrgruppsutbildning - Utveckla idéer om utvärderingens upplägg och innehåll samt säkra upphandling - Utarbeta konkreta och mätbara mål gällande resultat/delmål tillsammans med indikatorer - Säkerställa kompetens inom de horisontella principerna - Utarbeta konkret plan för arbetet med principer för lika möjligheter - Studera Skönsmons utvecklingsarbete närmare. Bjuda in processledare från Sundsvall till ett seminarium - Intervjua baspersonal i de olika enheterna för att få bilden av kritiska frågor för arbetsmiljö och arbetshälsa - Utarbeta en kommunikationsplan Maj-juli - Kartlägga arbetsprocesserna vid respektive hemtjänstområde - Genomföra studiebesök i Bromölla kommun - Förtydliga utbildningsbehov och göra nödvändiga avgränsningar Augusti-oktober - Fortsatt kartläggning av arbetsprocesserna vid respektive hemtjänstområde - Utreda vilka som kan vara aktuella för validering/kompetensutveckling genom kurser - Tillsammans planera kommungemensamma aktiviteter för erfarenhetsutbyte som främjar lärande och utveckling - Utforma upphandlingsunderlag och upphandla utbildningsanordnare. - Utarbeta beskrivning av arbetet med strategisk påverkan i de båda kommunernas organisationer och spridning till andra verksamheter - Utarbeta konkret aktivitets- och tidplan för genomförandefasen Genomförandefas 1 november november Fortsatt satsning på grundutbildning. Samtliga kommuner inklusive Kommunal ser det som angeläget att få upp utbildningsnivån. På sikt ska över 75 % av baspersonalen ha kunskaper motsvarande Gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram. - Utbildningsinsatser för att möta högre krav på dokumentation och därmed förbättra förutsättningar för teamarbete. - Utbildningsinsatser av fördjupande/påbyggande art för att möta en allt mer avancerad hemsjukvård - MI-utbildning (Motiverande samtal) - Utbildningsinsatser för att ledare ska kunna ta en mer kvalificerad roll vad gäller utvecklingsstöd och hälsoarbete - Hälsofrämjande insatser för personalen med inledande kartläggning

10 Sid 10(15) - Utbildning i olika metoder (Genombrottsmetoden, Tjänstedesign) för att kontinuerligt kunna arbeta med förbättringsarbete i vardagen. - Pröva olika förändringsinitiativ och reflektera över hur det fungerar - Erfarenhetsutbyte och gemensamma lärandeseminarier - Insatser för spridning till andra verksamheter Avslutningsfas 1 december februari Uppföljning av resultat på individ- och organisationsnivå - Färdigställande av utvärderingsrapport - Slutrapportering och ekonomisk slutredovisning av projektet Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Uppföljningsansvaret ligger på projektägaren Laholm, tillsammans med projektansvariga och projektarbetsgrupper i Halmstad. Ett samverkansprojekt behöver ha gemensam tillgång till information för att kunna värdera hur projektets insatser fungerar och tas emot. Centrala delar att följa upp är kvaliteten på olika utbildningsanslag samt hur olika tillfällen för dialog uppfattas. En viktig mottagare av uppföljningsarbetet är projektets styrgrupp som vi sidan av underlag från den externa utvärderingen behöver uppföljande statistik för kunna styra strategiskt. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Tidigt under förberedelsefasen kommer en extern utvärderare att knytas till projektet. Avsikten är att använda utvärderare som upphandlats av ESF-rådet och som därmed har kvalitetssäkrats. För projektet blir utvärderingen en viktig tillgång för att få tillgång till externa ögon och någon med kapacitet att synliggöra kritiska aspektet av utvecklingsarbetet. Tillsammans med utvärderaren behöver projektet ta fram prioriterade frågeområden, mätbara mål och indikatorer. Redan nu ser vi dock att utvärderingen skulle behöva studera följande områden; Hur ser förutsättningarna för långsiktighet ut? Hur tar projektets ansvariga hand om de nya resurser som projektet bygger upp i form av nya kunskaper, nya villkor för medarbetare och en utökad kommunikation mellan organisation och brukarna? Hur fungerar lärandet mellan kommunerna, Kommunal och övriga intressenter? Vilka personalgrupper är det som involveras i erfarenhetsutbytet och på vilka premisser? Vilka konkreta resultat har projektet nått i förhållande till syften, mål och utarbetade indikatorer? En viktig del av utvärderingen är att studera hur projektet klarar av att nå de mätbara mål och de förändringstal som tas fram. Hur har projektet lyckats i arbetet med att integrera de horisontella principerna? Har uppsatta mål för jämställdhet och i övrigt lika möjligheter uppnåtts och på vilket sätt har detta bidragit till projektets övergripande resultat? Projektet vill ha en utvärdering som under planerings- och analysfasen bidrar till att förtydliga projektets logik och hur olika insatser är kopplade till syften och mål. På så sätt tydliggörs för projektorganisationen och ansvariga hur olika insatser hänger ihop och vad som i projektlogiken kan behöva förändras. Under genomförandefasen blir en viktig del av utvärderingen att intervjua nyckelpersoner och beslutsfattare för att se hur man ställer sig till en förändrad verksamhet som kanske i ett inledningsskede behöver tillskott av resurser eller tillgång till mer av kompetensutveckling. Under avslutningsfasen blir utvärderingen och utvärderarna viktiga resurser för strategisk påverkan, både inåt men framförallt utåt. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Inte aktuellt. Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Ej aktuellt Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Ej aktuellt Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Fysiska resurser: De fysiska resurser som krävs för projektets genomförande begränsar sig till lokaler och utrustning för att kunna bedriva projektets verksamhet. Eftersom projektets verksamhet till stora delar är integrerat i verksamheten, kommer huvudsakligen befintliga lokaler som är tillgänglighetsanpassade att användas i de båda kommunerna. För de större gemensamma

11 Sid 11(15) aktiviteterna som t ex seminarier, kommer konferenslokaler att hyras. Personella resurser: Eftersom projektets kärna handlar om verksamhetsutveckling, ligger de största personella resurserna på processledning. En sammanhållen ledningsstruktur skapas genom att projektledare och processledare tillsammans utgör projektets ledningsgrupp. Projektägaren har en tilltänkt projektledare, tillika ledare inom äldreområdet, som kommer att leda projektet under hela projekttiden på i genomsnitt 30 % av sin tjänst. Den omfattningen bedöms vara tillräcklig, eftersom projektledaren kommer att arbeta nära processledarna i projektet samt att effektiva metoder och verktyg för planering, uppföljning och rapportering kommer att användas. Till den resursen ska läggas tid för projektledning som procesledare i Halmstad kommer att avsätta inom ramen för processledarresursen.(se nedan) Tre processledare kommer att arbeta i projektet två i Laholms kommun och en i Halmstad. Samtliga finns i organisationen och är väl förtrogna med bakgrunden till och förutsättningarna för projektet. Den sammanlagda resursen för processledning är 50 % tjänst under hela projekttiden, fördelat på två processledare i Laholms kommun med 10 % vardera och en processledare i Halmstads kommun med 30 %. I den sistnämnda ingår även resurser för att leda den del av projektet som kommer att genomföras i Halmstads kommun samt att säkerställa Halmstads del i uppföljningar och rapporteringar. Denna del av arbetet kommer att genomföras i nära samarbete med projektledaren. Preliminärt uppskattar vi att denna del handlar om 10 %. Personal med kunskaper inom jämställdhet och likabehandling i de båda kommunerna kommer att användas i projektet. För att stärka resurserna inom dessa områden kommer externt expertstöd att upphandlas. En ekonom/administratör med erfarenheter av att arbeta externt finansierade projekt kommer att kopplas till projektet på 25 % tjänst. Med tanke på de förenklingar som ESF-rådet genomfört med schabloner för lönekostnader, bedöms den resursen vara tillräcklig. Fungerande rutiner och underlag för ekonomihantering och projektrapportering kommer att tas fram inför projektstart och bidra till en effektiv administrering av projektet. I de projektarbetsgrupper som planeras, en i respektive kommun, finns resurser att arbeta med de planerade utvecklingsprocesserna. Genom gruppernas sammansättning skapas en bred medverkan av personer med olika perspektiv, kompetenser och funktioner i hemtjänstverksamheten. I båda grupperna finns enhetschefer, baspersonal som representerar de sex hemtjänstområden som ingår i projektet samt fackligt arbetsplatsombud från Kommunal. I Laholms kommun ingår även arbetsterapeut i gruppen och i Halmstad kommer även en person med koppling till ESF-projektet HICUBE, som drivs av högskolan i Halmstad att involveras. För utbildningsinsatser i projektet kommer både interna resurser i form av processledare och externa resurser i form av personal hos utbildningsanordnare att användas. Projektpersonalen kommer i huvudsak att utbilda inom processrelaterade områden som Tjänstedesign och Genombrottsmetoden. Externa resurser kommer att användas för utbildningar inom de sakområden som identifierats under analys- och planeringsfasen. Utvärderare kommer att avropas från ESF-rådets upphandlade utvärderare, alternativt upphandlas av Laholms kommun. Samtliga insatser som görs av personal i projektet kommer att tidredovisas på de blanketter som tillhandahålls av ESF-rådet. För tid- och aktivitetsplan i projektet hänvisas till texter om tillvägagångssätt och mål. De personella resurserna kommer att fördelas relativt jämt över projektperioden. Undantag är utbildningsanordnare som blir aktuella först i genomförandefasen. Finansiella resurser: Laholms kommun har finansiella resurser att bära projektets kostnader tills utbetalning enligt regelbundna rapporteringar/ rekvireringar från ESF-rådet kommer att ske. Bedömningen av volym på utbildningsinsatser i projektet bedöms vara realistisk och därmed finns inte några farhågor om att medfinansieringen i projektet kommer att säkerställas. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Både projektledare och processledare har flerårig erfarenhet av både verksamhetsområdet och av att delta i och leda projekt. Projektledarna och processledarna har olika utbildnings- och arbetslivsbakgrund vilket innebär att olika perspektiv kan belysas. Projektledaren har flerårig erfarenhet som chef i hemtjänsten och med projektarbete och arbetar nu som biträdande avdelningschef med ansvar för äldreomsorgen i Laholms kommun.processledaren från Halmstad har erfarenhet från att leda samverkansprojekt mellan kommunerna i Halland och Region Halland och stor erfarenhet av den valda metoden, genombrottsmetoden. Processledarna i Laholm har både erfarenhet av att arbeta i regional samverkan, delta i nationella och internationella projekt, leda projekt och utvecklingsprocesser samt att arbeta med den utvalda metoden tjänstedesign. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Projektet kommer att upphandla följande resurser externt: - Olika utbildningsinsatser inom sakområdesrelevanta områden för projektets målgrupp

12 Sid 12(15) - Utvärderare (Egen upphandling i om ESF-rådet inte kan tillhandahålla utvärderare inom ramen för den upphandling som genomförts) - Ersättning i begränsad omfattning till den kommun som tar emot studiebesök, preliminärt Bromölla.( I detta fall kan det vara svårt att konkurrensutsätta, eftersom det är en specifik organisationsbunden erfarenhet som efterfrågas) - Kostnader för föreläsare från Sundsvalls kommun som implementerat arbetssätt av stort intresse för projektet (Se ovan om svårighet att konkurrensutsätta) - Kostnader för föreläsare vid seminarier inom sakområden av relevans för utvecklingsarbetet i projektet. - Konsultstöd till projektets ekonom/administratör - Konsultstöd av expert på jämställdhet och icke-diskriminering Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? I de båda samverkande kommunerna och inom Kommunal finns både planer och viss kompetens inom dessa områden. Under analys- och planeringsfasen kommer det att utredas i vilken mån dessa resurser kan användas som stöd i projektet. Utöver det konsultstöd som kommer att kopplas till projektet, så är det en avsikt att använda ESF-rådets processtöd ESI Support framförallt under analys- och planeringsfasen. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Den löpande uppföljningen kommer att genomföras av projektgruppen bestående av projektledare och processledare och löpande avrapporteras till projektets styrgrupp. Projektet har budgeterat för en extern utvärderare, vilket bedöms som en relevant nivå med tanke på projektets karaktär och volym. Utvärderaren kommer att bidra tidigt i arbetet med att konkretisera resultatmål och indikatorer, samt även ge stöd till projektledningen i utformning av rutiner och verktyg för den löpande uppföljningen av utfall av projektets olika processer och aktiviteter. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Detta säkerställs genom att projektet använder kvalitetssäkrade utvärderare som upphandlats av ESF-rådet. Om detta inte är möjligt kommer Laholms kommun att upphandla utvärderare. I förfrågningsunderlaget kommer jämställdhets- och tillgänglighetskompetens då att vara ett ska-krav. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Ej aktuellt Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Vi följer Laholms kommuns riktlinjer gällande upphandling. Moms i projektet

13 Sid 13(15) Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Medfinansieringen utgörs av arbetstid för baspersonal inom hemtjänsten som deltar i kompetensutveckling. Projektet är väl förankrat och svarar mot identifierade behov inom hemtjänsten i de båda kommunerna. Ansvariga chefer har deltagit i ansökningsprocessen och kommer att medverka aktivt i projektet. Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Laholms kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Caroline Jonsson CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Halmstads kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Eva Persson CFAR- Nummer Telefon Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Organisationsnamn Laholms kommun Organisations nummer Antal anställda 1881 Kontaktperson för projektet Caroline Jonsson Telefon Organisationsnamn Halmstads kommun Organisations nummer Antal anställda 7500 Kontaktperson för projektet Eva Persson Telefon Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Halmstads kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Eva Persson Telefon Organisationsnamn Kommunal Sydväst Organisations nummer Kontaktperson för projektet David Atterling Telefon Sammanfattning av projektet på svenska Kommunerna Halmstad och Laholm vill tillsammans med fackförbundet Kommunal genomföra utvecklingsinsatser för hemtjänstpersonal. Syftet är att hitta nya former för hur hemtjänsten kan utveckla arbetsplatser som i ökad utsträckning kännetecknas av trivsel, delaktighet, hälsa och nöjda brukare. Projektet hämtar sin inspiration från det arbetssätt som tagits fram i Sundsvalls kommun, där både ledning och baspersonal getts möjlighet att utveckla sina roller mot mer av dialog och planering i arbetslag. Projektet kommer att erbjuda en blandning av kompetensutveckling och metodstöd i förändringsarbetet. Eftersom projektet är ett samverkansinitiativ finns också goda möjligheter att lära tillsammans. Sammanfattning av projektet på engelska The municipalities Halmstad and Laholm and The Swedish Municipal Workers Union will carry out development of work organization with health supporting conditions for home care staff. The aim is to find new workforms that will result in workplaces

14 Sid 14(15) characterized by well-being, participation, health and client satisfaction. The project draws its inspiration from the work developed in Sundsvall Municipality, where both management and basic staff were given the opportunity to develop their roles towards more dialogue and planning in teams. The project will offer a mix of training and methodological support in the change process. The project is a collaboration initiative, which also provides good opportunities to learn together. Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp kr kr kr kr kr Summa total finansiering ESF-stöd 74,98 % Budgeterad medfinansiering från projektet 25,02 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 25,00 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi kr kr kr kr kr kr

15 Sid 15(15) Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning kr kr