KRAV-aktuellt. Ekologiskt lantbruk har ett försprång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRAV-aktuellt. Ekologiskt lantbruk har ett försprång"

Transkript

1 KRAV-aktuellt OKTOBER NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV Ekologiskt lantbruk har ett försprång Det ekologiska jordbruket har kommit en bit på väg och har ett försprång, säger forskaren Johanna Björklund på Centrum för Uthålligt Lantbruk vid SLU(Sveriges Lantbruksuniversitet). Nya klimatregler ökar KRAV-märkets värde

2 några ord Kristin Cooper ny pressansvarig på KRAV Jag kommer ihåg när mina föräldrar lade om sitt lantbruk till KRAV. Hur fantastiskt det var att se suggorna bada i gyttjepölar och hur vi jagade kultingar som smet under elstängslet. De här minnesbilderna är en av många exempel på vad jag vill förmedla till media. Min uppgift är att visa och förklara vad ett KRAVanslutet lantbruk verkligen innebär för miljön, människorna och djuren. En annan viktig uppgift är att tydliggöra KRAVs mervärden i jämförelse med andra ekologiska märkningar. Att jobba för KRAV ger mig möjligheten att kombinera min erfarenhet inom media med känslan för vad som är ett uthålligt ekologiskt lantbruk. Som journalist har jag alltid arbetat aktivt med webben för att både förenkla och fördjupa kommunikation. Det vill jag gärna fortsätta med. Hör gärna av er med synpunkter och idéer: kristin.cooper@krav.se Redaktör: Solweig Wall Ellström solweig.wall.ellstrom@krav.se Tel: Formgivning: José Barrios Lancellotti Ansvarig utgivare: Solweig Wall Ellström Utgiven av KRAV Box 1037, Uppsala Tel: e-post: info@krav.se - webb: Repro och tryck: Grafiska Punkten, Växjö Omslagets foto: Magnus Ström/Bildarkivet.se Ledamot i KRAVs regelkommitté fick djurskyddsstipendium Hon kämpar mot mulesing av får och har startat föreningen Djurvänliga Konsumenter. För detta arbete har Katarina Lingehag-Ekholm fått kronor i stipendium av Djurskyddet Sverige. Hon är också en av ledamötena i KRAVs regelkommitté. Det var väldigt roligt att få stipendiet, när man lägger ned så mycket jobb, säger hon. När Kalla Fakta i TV 4 förra året avslöjade djurplågeriet i produktionen av merinoull var det Katarina Lingehag-Ekholm som försett redaktionen med fakta. Det handlade om mulesing som innebär att australiska fårfarmare flår fårens bakdelar utan bedövning för att hindra flugor att lägga ägg i pälsen. Programmet fick stort genomslag. Katarina Lingehag-Ekholm har stor kännedom om djurrättsliga frågor och många kontakter med såväl forskare som producenter bland annat genom sitt arbete som intendent vid Malmö Museer. Som medlem i KRAVs regelkommitté bidrar hon med sitt djurrättsliga kunnande. Regelkommittén utses av KRAVs styrelse och består av personer som representerar olika faktaområden och intressen. Det är regelkommittén som beslutar om innehållet i förslagen till regler innan de går ut på remiss till intressenter och allmänhet. När svaren kommit in och bearbetats är det regelkommittén som diskuterar sig fram till det slutliga förslaget som läggs till styrelsen för beslut. Det är jätteroligt att vara med i regelkommittén som är en ovanligt kreativ och påläst grupp och väldigt professionell, säger Katarina Lingehag-Ekholm. KRAVs regler åter öppna på webben Vid halvårsskiftet beslutade KRAV att åter öppna reglerna på sin webbplats. Det är ett svar på den kritik vi fått från potentiella kunder och andra som använder reglerna yrkesmässigt, säger Lars Hällbom, chef för Regler/Konsument på KRAV. Det var ett rättvisetänkande som låg bakom att reglerna skyddades bakom lösenord. Tanken var att alla som yrkesmässigt använder reglerna skulle vara med och betala, inte bara de KRAV-anslutna. Men KRAV lyckades inte hitta en bra teknisk lösning. 2 Oktober 2009

3 notiser Nya klimatregler ökar KRAV-märkets värde Nu stärker vi de KRAV-märkta produkternas konkurrenskraft ytterligare genom att svara upp på konsumenternas behov av att minska sin klimatpåverkan, säger Lars Nellmer, vd på KRAV. Han syftar på de nya klimatregler som KRAV är på gång att ta in i sitt regelverk. De nya reglerna ger ökade möjligheter att marknadsföra KRAVmärkt mat som klimatcertifierad. KRAV driver ett projekt tillsammans med sex andra organisationer för att få fram regler som minskar klimatpåverkan från matproduktionen och nu är den första omgången regler klara. De berör växthus, växtodling och mjölkproduktion. Reglerna syftar till att effektivisera och minska energianvändningen och ställer krav på en övergång till förnybara energikällor. Reglerna syftar också till att minska utsläppen av växthusgaser vid gödselhantering och produktion av foder samt att hålla djuren friska eftersom de då är mer klimateffektiva. Tanken är att reglerna efterhand ska föras in i KRAVs regler. För växthusproduktionen behövs det väldigt små förändringar mot gällande KRAV-regler, säger Lars Hällbom, chef för Regler/Konsument på KRAV. För djurhållningen tror han att det kan bli diskussion om hur stallgödseln ska hanteras optimalt och om andelen lokalproducerat foder och vad som menas med det. KRAV kommer att föreslå regeländringar i de ordinarie revisionerna och då är alla välkomna att påverka utvecklingen genom att ge sina synpunkter, säger Lars Hällbom. Djurhållningen revideras 2010, växtodlingen 2011 och förädlingen Klimatreglerna för växthus var ute på remiss i våras och har redan antagits. Läs mer om dem på nästa uppslag. Håll också utkik på efter remisser under Företag/Regler. Klimatregler för fiske remissas i höst och de handlar främst om att båten får förbruka en begränsad mängd bränsle per kilo fisk. Det blir sannolikt ingen förändring för fiskare som redan är anslutna, säger Lars Hällbom. Däremot menar han att det är troligt att fiske som ändå är diskutabelt ur miljösynpunkt, till exempel bottentrålar, också faller bort på grund av detta. Klimatregler för fiske remissas i höst och de handlar främst om att båten får förbruka en begränsad mängd bränsle per kilo fisk. Fler butikskampanjer Vårens lyckade butikskampanj som KRAV ordnade tillsammans med KF Väst, Coop, Domstein och Arla gav lust till mer samarbete. Under vecka 39 och 40 är det återigen butikskampanj tillsammans med KF Väst och Coopbutiker. Denna gång är temat Klimat. Sju Gårdar vinnare på Dagligvarugalan Mjölkproducenten Sju Gårdar tilldelades 2009 års Ekologiska pris på Dagligvarugalan. Priset som sponsras av KRAV har instiftats för att främja en långsiktig utveckling med ekologiska värden, ansvarstagande och kvalitetsutveckling. Grattis till ett välförtjänt pris, önskar KRAV. Ekologiskt fortsätter öka En försäljningsökning på 35 procent för ekologiskt i dagligvaruhandeln, är den siffra som analysföretaget Nielsen anger för första kvartalet i år jämfört med samma tid Ärter, bönor och linser hör till de mest snabbväxande kategorierna. En annan raket är den KRAV-märkta fisken som har lanserats på bred front i dagligvaruhandeln. Idag finns över 80 KRAV-märkta fisk- och skaldjursprodukter på marknaden. En senare beräkning av butikernas försäljning av ekologiska livsmedel har gjorts av Ekoweb för hela första halvåret. Den visar en ökning på 30 procent. Vi ser ständigt nya produktlanseringar på ekomarknaden och det stimulerar förstås försäljningen, säger Katarina Wolf på KRAV. Att årets ökning av efterfrågan ser ut att plana ut något i jämförelse med 2008 års ökning som låg på 46 procent är helt naturligt. Det viktiga är att ha en konstant tillväxt i den hållbara livsmedelsindustrin. Då törs också producenterna satsa. Internationellt spår det ledande marknadsanalysföretaget Organic Monitor att ekologiskt kommer att fortsätta öka 2009 även om det blir i en långsammare takt på grund av finanskrisen. (Källa:Ekoweb) Oktober

4 mat & klimat Ekologiskt lantbruk har ett försprång Livsmedelsproduktionens utsläpp står för närmare 20 procent av världens utsläpp av gaser som påverkar klimatet och måste minska. Det ekologiska jordbruket har kommit en bit på väg och har ett försprång, säger forskaren Johanna Björklund på Centrum för Uthålligt Lantbruk vid SLU(Sveriges Lantbruksuniversitet). Kortsiktigt är kanske klimatpåverkan i den ekologiska produktionen inte så mycket mindre, menar hon, men de stora skillnaderna kommer på lång sikt. Mycket växtrester och djurgödsel plöjs ned i det ekologiska lantbruket varav en liten rest blir mull. Den innehåller kol som tagits upp från luften när växterna levde. Sättet att gödsla i ekologisk produktion gör det sannolikt att mullhalten blir högre med tiden och därmed förs mer koldioxid bort från luften. Det är den ena stora fördelen för ekologisk produktion. Den andra är den biologiska mångfalden. Vi måste bygga produktionen på fler arter för att klara kommande förändringar, säger Johanna Björklund och förklarar att den biologiska mångfalden ökar med 30 procent vid ekologisk produktion. Johan Rockström, professor och VD för Stockholm Resilience Centre är inne på samma resonemang. Ett ekosystem, till exempel en skog, sjö eller en åker kan se ut att må bra för blotta ögat, men kan vara nära kollaps och därmed inte klara en påfrestning som torka eller en storm, säger han och ger exempel på att skogar som hade hög biologisk mångfald klarade sig mycket bättre efter stormen Gudrun. De hade större motståndskraft. Hur väl ett ekosystem klarar klimatförändringar beror framför allt på tre faktorer: motståndskraften, förmågan att anpassa sig efter en klimatförändring och förmågan att återhämta sig om systemet kollapsar. Det hela kallas för resiliens. Resiliens kräver mångfald, säger Johan Rockström och förklarar att den ekologiska produktionen har en högre resiliens främst av två skäl: Den kräver en varierad växtföljd och den är i mindre grad beroende av fossila bränslen eftersom konstgödsel inte används. Ekologisk produktion förlitar sig i högre grad på det biologiska systemet och bidrar till en ökad resiliens ett mer robust ekosystem. Ekologisk produktion förlitar sig i högre grad på det biologiska systemet och bidrar till en ökad resiliens ett mer robust ekosystem. Fördel ekologiskt Soldriven produktion av näringsämnet kväve genom klöverodlingar som fångar luftens kväve. Ingen konstgödsel som leder till utsläpp av växthusgaser från produktion, transport och gödslad mark. Fördelen kan dock bli mindre om skördarna blir lägre. Mer självförsörjande på energi. Odling av gräs i fleråriga vallar ger ökad mullhalt som binder växthusgasen koldioxid en fördel som minskas av kornas utsläpp av växthusgasen metan när de äter mycket grovfoder. Biologisk mångfald som gör systemet mer robust för klimatförändringar. LÄS MER OM KRAV OCH KLIMAT PÅ 4 Oktober 2009

5 mat & klimat miljö & hälsa Biogas bra för klimat och miljö Ändrad KRAV-regel underlättar för biogasanläggningar Trefaldig klimatnytta kan en biogasanläggning ge i form av förnybar energi, minskade metanutsläpp och mer effektiv gödsel. Rötning av stallgödsel leder till att näringsämnet kväve utnyttjas bättre. På gårdar utan djur kan anläggningen fungera som en metallko. Gräs och andra växter rötas i anläggningen och resultatet blir biogas och gödsel i form av rötrester. Nu visar ett försök vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) att rötresterna höjer skördarna, att proteinhalten ökar i vete och att kvävet utnyttjas bättre jämfört med gröngödsling*. För att få ekonomi i rötgasanläggningar kan man behöva samarbeta med flera gårdar och kanske även ta med hushållsavfall. KRAV kommer därför att ändra sina regler så att rötrester från hushållsavfall insamlat i Stöd till biogas ett godkänt system och certifierat enligt SPCR 120 (eller motsvarande) får användas. Den certifierade rötresten har då hög kvalité med avseende på smittspridning och föroreningar. Stallgödsel och växtmaterial från ekologisk produktion får användas i rötningen, liksom konventionell stallgödsel, restprodukter och övriga gödselmedel som är tillåtna att använda i KRAV-godkänd odling. Även viss konventionell gödsel som inte är tillåten att gödsla med i KRAV-certifierad produktion kommer troligen att få användas, men inte gödsel från djur i burar eller från djur som utfodrats med GMO-foder. Slakteriavfall samt fekalier och urin från människor får heller inte användas. * Vid gröngödsling används växtmaterialet direkt som gödsel. Nu finns möjlighet att söka stöd hos länsstyrelserna för att bygga biogasanläggningar. Upp till 30 procent av de stödberättigade kostnaderna kan man få, meddelar Jordbruksverket på sin webbplats Klimatregler för växthus Flyttfåglar trivs KRAV har antagit regler för växthus som i princip överensstämmer med de regler som tagits fram i klimatprojektet som KRAV deltagit i. Reglerna träder ikraft 1 januari 2010, men den som upprättar en plan har möjlighet att anpassa sin produktion under tre år. De nya reglerna gäller för den som har uppvärmda växthus med en total yta på 200 kvadratmeter. Energianalys ska göras varje år och en plan ska upprättas över hur energianvändningen kan effektiviseras. Minst 80 procent av den årliga energianvändningen ska utgöras av förnybar energi eller spillvärme. Alternativt får den icke-förnybara energin uppgå till högst 2,5 kwh/m 2 per genomsnittlig odlingsvecka under kulturtiden. Uppvärmda växthus ska vara utrustade med energiväv eller plastfolie under vintern om det inte rör sig om dubbelmaterialhus. Ekologiska odlingar är ofta bättre rastplatser för flyttfåglar än konventionellt odlade marker. Det visar en forskningsstudie från Lunds universitet som fokuserat på det skånska jordbrukslandskapet. Forskning om miljö och hälsa här hittar du källorna Flera har hört av sig för att få källor till notiserna i den här spalten, särskilt de om hälsa. Därför lägger vi nu ut källorna på Klicka på Företag och sedan på KRAV-aktuellt i högerspalten. Giftrester från konventionell odling i KRAV-märkt zucchini En KRAV-odling har drabbats av gifter som spreds för länge sedan. I somras hittade Livsmedelsverket rester av bekämpningsmedlet endosulfan i KRAV-odlad zucchini. Naturen har svårt att bryta ned endosulfan som förbjöds i Sverige Den funna halten låg under gränsvärdet för konventionell zucchini, men odlaren kan inte sälja Zucchinin som KRAVmärkt. 12 år tidigare hade den förre brukaren odlat fruktträdstammar och den nye odlaren bedömde att bekämpningsmedlen hade hunnit brytas ned. Men så var inte fallet och händelsen föranleder KRAV att se över reglerna för bedömning av mark. Hög halt av bekämpningsmedel i konventionell paprika och äpple Under sommaren upptäcktes bekämpningsmedlet oxamyl i konventionell grön paprika från Turkiet i halter som var 75 gånger högre än gränsvärdet. Vi ser mycket allvarligt på de höga halterna, säger Livsmedelsverkets enhetschef Arne Andersson på verkets webbplats. I maj fann Livsmedelsverket också höga halter av bekämpningsmedlet azinfosmetyl i konventionella Red Deliciousäpplen från Argentina fick sammanlagt 7 partier om totalt 26 ton saluförbud på grund av för höga halter av kemiska bekämpningsmedel. Oktober

6 regler Proteinfoder från första årets karens Nu får du utfodra dina ekologiska djur med proteinfoder från första årets karensårsmark från din egen gård. Detta beslut fattade EU i slutet av juni. Maximalt får 20 procent av djurens årliga foderintag komma från karensmark då kortare tid än 12 månader gått mellan skörd och karensstart. Tidigare var enbart bete och foder från fleråriga grödor tillåtna, men nu tillåts alltså även proteingrödor. Eget foder från första årets karens och inköpt foder från andra årets karens får tillsammans utgöra högst 30 procent. KRAV beklagar att reglerna kring användning av karensårsfoder är svåra att förstå och tycker att alla grödor borde få användas, säger Kjell Sjödahl Svensson på KRAV. Men ändringen är ett steg i rätt riktning, och den får tillämpas för KRAV-godkända djur! Ingen juliutgåva I år görs ingen särskild juliutgåva av KRAVs regler. Ändringar i förhållande till januariutgåvan hittar du på www. krav.se. Klicka på Företag och därefter på Regler. I vänsterspalten väljer du sedan Gällande utgåva. Regeländring om fjäderfä Regel har förtydligats i den del som gäller fjäderfä. Perioder med utevistelse ska utgöra minst en tredjedel av varje individs liv. Detta är ett direkt citat från nya EU-förordningen och gäller redan nu. Nordnorsk sill godkänd för KRAV-certifierat fiske KRAV har godkänt fiske på sill i Norska havet och Barents hav. Fisket får ske med ringnot och godkännandet gäller till och med 7 augusti Nu är inget svenskt sillbestånd godkänt för KRAV-certifierat fiske. Det beror på att KRAVs fiskekommitté har bedömt att bestånden för närvarande är för svaga. Tidigare godkännande av fiske på svenskt sillbestånd löpte ut i april Magnihills engagerade KRAV-odlare får hög skörd Ekologiska odlare som satsar kan få fantastiska skördar, säger Wiveca Almgren, vd för familjeföretaget Magnihill beläget utanför Helsingborg. Företaget fryser in grönsaker, frukt, bär, rotfrukter och potatis och har en omsättning på 120 miljoner kronor. 20 procent av produktionen är KRAVcertifierad och ärtor är en av de stora produkterna. KRAV-odlare kan till och med få högre skörd än konventionella, det handlar om engagemang, säger hon och tar som exempel att det gäller att vattna i rätt tid och få ogräset i schack. Magnihill hjälper också till genom att plocka fram rätt fröer och ta jordprover. Företagets vision är att bli Skandinaviens mest flexibla och innovativa leverantör av djupfrysta kvalitetsprodukter från växtriket. De KRAV-certifierade produkterna är en viktig del av detta. Genom att Magnihill sluter kontrakt med odlare kan de samarbeta och anpassa produktionen till kundernas önskemål. De KRAV-certifierade produkterna går framför allt till storhushåll. På frågan om Magnihill har balans mellan tillgång på råvara och efterfrågan på produkter säger Wiveca Almgren att det har tagit tid att bygga upp en leverantörsbank. Vi har balans nu och vi har också byggt upp reserver, säger hon. Svenska KRAV-odlade produkter står för 60 procent av företagets ekologiska råvaror, och när dessa tar slut täcker Magnihill upp med import. Främst handlar importen i övrigt om majs, paprika och andra för Sverige ovanliga grödor. Wiveca Almgren, Wiveca Almgren tror på ekologisk produktion. Den konventionella produktionen drivs för hårt, men det är aldrig för sent att ändra på odlingen, säger hon. Läsvärt om ogräsbekämpning Att få bukt med ogräsen på den ekologiska gården kan vara svårt, men till hjälp finns nu en rapport som sammanfattar kunskaper och erfarenheter från forskning och praktik. Den kommer från Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) och författare är Anders Heimer. Han har 20 års erfarenhet som rådgivare till ekologiska lantbrukare vid Hushållningssällskapet i Värmland. Rapporten som heter Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk - möjligheter och begränsningar går att ladda ned gratis från klicka på publikationer och sedan på publikationslista. 6 Oktober 2009

7 regler Du har hela ansvaret för att produkten är godkänd Fram till och med 2007 förhandsgranskade certifieringsorganet produkter och kunden fick ett produktgodkännande som gällde i flera år. Det systemet ändrades bland annat för att det var krångligt för små producenter som har enkla produkter. Sedan dess gäller följande. Du anmäler produkterna till certifieringsorganet, men ditt företag ansvarar helt för att produkten uppfyller reglerna, vilket sedan kontrolleras vid revisionen. Eftersom certifieringsorganet inte längre gör något förhandsgodkännande ska det heller inte finnas något datum på certifikaten som anger hur länge produkterna är godkända. Men på en del certifikat från Aranea Certifiering finns fortfarande ett sådant datum. Aranea meddelar att detta beror på att de av tekniska skäl ännu inte är klara med ändringen av de certifikat som publiceras automatiskt på deras E-kontor. Behöver du hjälp med produktutveckling hittar du praktiska checklistor på klicka på Företag och sedan på Stöd för produktutveckling. Använd lösenordet du tidigare fått med KRAVaktuellt. Mer hjälp kan du också få via vår tjänst Produktservice, som du når via produktservice@krav.se, eller via KRAVs växel KRAV utbildning Hållbar kunskap Vår första öppna utbildning arrangerar vi i Stockholm i september. Denna gång vänder vi oss framför allt till mindre restauranger, caféer, butiker och bagerier. Faller det väl ut blir det fler tillfällen där och på andra orter håll ögonen på vår hemsida! Trots kristider finns intresse för utbildning inom kommunsektorn. Efter vårens lyckade satsning i samband med sportlovet har vi bjudit in ett antal kommuner till en höstlovsutbildning av storkökspersonal. Miljöombud och konsumentupplysare är ytterligare några grupper som vi kommer att utbilda under hösten. Vi vänder vi oss också till restaurangskolor och förädlingsföretag. Mat och klimat fortsätter att intressera många, och vi föreläser bland annat på några universitet. Sedan förra KRAV-aktuellt har KRAV utbildning varit på Interfood/EkoNord-mässan i Göteborg. Där erbjöd vi ett antal utbildningsseminarier, bland annat om hållbart fiske, ursprungsmärkning, tillsatser, vår populära Ekologisk grundkurs och mycket mer. Staffan Carlberg, Ledare KRAV Utbildning staffan.carlberg@krav.se Restaurangregler förnyas Många inom restaurangbranschen upplever de nuvarande KRAV-reglerna för restaurang och storhushåll som komplicerade och otydliga. En stark önskan finns också om en gradering som visar hur ekologisk man är. För ett år sedan lade KRAV fram ett förslag till regler, men remissvaren visade att reglerna behövde omarbetas vilket görs nu. Ett nytt regelförslag kommer att remissas under första kvartalet nästa år. Då är du varmt välkommen med synpunkter. Håll utkik på De nya reglerna beräknas träda ikraft 1 juli nästa år. Nytt lagförslag försvårar Ansvarsfördelningen mellan myndigheter och certifieringsorgan är mycket otydlig i förslaget till ny svensk lag om ekologisk produktion, säger Kjell Sjödahl Svensson på KRAV. Enligt förslaget får certifieringsorganen fatta beslut om att återkalla certifikat, men de får inte underkänna en produkt eller produktion, det ska myndigheterna göra. Ingen kan förklara den praktiska skillnaden, säger Kjell Sjödahl Svensson, som när detta skrivs arbetar på ett remissvar till Jordbruksdepartementet. Krångligare att få certifiera kommer det också att bli om förslaget går igenom, och dessutom öppnar lagen för att kommunerna och Livsmedelsverket tar över viss ekologisk kontroll, berättar Kjell Sjödahl Svensson. Det är olyckligt eftersom de inte är med i de kalibreringssystem som finns och vi vet att kommunerna redan har svårt att klara de uppgifter de har idag. Vi hoppas att regeringen tänker om! Förenkla istället för att förstatliga och försvåra, uppmanar Kjell Sjödahl Svensson. Slaktkycklinggödsel ej tillåten Vi vill påminna om att från och med 1 januari 2010 får konventionell gödsel från slaktkyckling inte användas i KRAV-produktion (regel 4.3.5). Orsaken är djuretisk. Kontrollera också att inköpta gödselmedel är fria från inblandning av sådan gödsel. Oktober

8 Postadress: KRAV Box 1037, Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: Fax: Webb: E-post: Vi var där Axplock från KRAVs aktiviteter, vill du läsa mer om dem, gå till Ekonord 2009 I maj deltog KRAV på EkoNord i Göteborg, Nordens största ekologiska mässa. KRAV informerade och gav möjlighet att smaka på följande KRAV-märkta produkter: Lindvalls kaffe, Chokladbollar från Delicato, Mariekex från Göteborgskex, Greenly dryck från Saturnus, Smakis dryck från Östenssons, Snacks från Estrella, Philadelfiaost från Kraft Europé, Kaviar från Abba Seafood AB, Bröd från Fazer samt nötter och mandlar från Anacardia. KRAV satsade också på ett brett seminarieprogram under mässan som ingick i inträdet. På kan du se och höra dem. Mossagården På Mossagårdens ekofestival i Skåne var det mycket populärt att cykla ihop sin egen smoothie. KRAV sponsrade denna begivenhet på festivalen som hölls under tre julidagar. Smaklust Det var massor av smaklust i KRAV-tältet! På matfestivalen Smaklust visade KRAV upp bredden på KRAV-märkt mathantverk tillsammans med Härjedalsbröd, Pipers Glace, Torfolk gård, Stockholms Butikskött, Upplandsbonden och Ungern Trade. I KRAV-tältet var stämningen hög när besökarna provsmakade, handlade och fick information om KRAV. Kocken Erik Månelds wok av KRAV-godkända produkter spred också glädje bland de många besökarna. Totalt deltog 350 företag i festivalen som hölls i Tantolunden i Stockholm under tre augustidagar besökare kom. Jordens mat Till Jordens mat på Gunnebo Slott utanför Göteborg kom det mycket folk den september. På denna ekologiska marknad som arrangerades för andra året i rad av Gunnebo Slott och Trädgårdar tillsammas med KRAV kunde besökarna handla i ett 20-tal marknadsstånd. Rune Kalf Hansen och Mats-Eric Nilsson höll matlive show, Monika Ahlberg föreläste och lagade mat och Thomas Berglund från Almnäs Bruk berättade om ekologisk produktion och bjöd på ost. Mycket populära var också KRAV-grönsakerna som Erik Måneld wokade vid KRAVs marknadsstånd. Ett medvetet val för en hållbarlivsstil

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt SIFO-undersökning Oktober 2010 Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Nästan alla konsumenter, 99 procent, känner till KRAV-märket och

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V A P R I L 2 0 0 7

KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V A P R I L 2 0 0 7 Vi ser till att skillnaden märks KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V A P R I L 2 0 0 7 Fortsatta ökningar för KRAV Sedan första mars arbetar jag som utbildningsansvarig

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - KRAV-certifiering utanför EU Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka

Läs mer

KRAV-aktuellt. White Guide 2014 Lilla Bjers gårdskrog vann pris för Årets Hållbara Gastronomi sid 3. läs också

KRAV-aktuellt. White Guide 2014 Lilla Bjers gårdskrog vann pris för Årets Hållbara Gastronomi sid 3. läs också MARS 2014 KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV White Guide 2014 Lilla Bjers gårdskrog vann pris för Årets Hållbara Gastronomi sid 3 Sista KRAV-aktuellt! Nu flyttar din information från

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

KRAV-aktuellt. Ekologiskt fortsätter att gå bra! Prenumerera på nyheter: www.krav.se/prenumeration. Juni - 2009

KRAV-aktuellt. Ekologiskt fortsätter att gå bra! Prenumerera på nyheter: www.krav.se/prenumeration. Juni - 2009 KRAV-aktuellt Juni - 2009 NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV Ekologiskt fortsätter att gå bra! Prenumerera på nyheter: www.krav.se/prenumeration några ord Foto: Thomas Carlgren Hallå Tobias Wåhlén

Läs mer

Information juni 2004

Information juni 2004 2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker Miljöförvaltningen Tillverkningsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-19 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-50829745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-06-14 p. 9 Ekologiska påståenden på

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial* Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Slutrapport för projektstöd

Slutrapport för projektstöd Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.

Läs mer

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före!

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före! Borlänge är en miljökommun som vågar gå före! Kan man upphandla närodlat? En av landets vanligaste frågor Svaret är: Ja och nej Transporter Kvalitet Näringslivsutveckling Från mittcirkeln gör endast

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 218-20969-06 FÖRORD I januari 2006 skickade Länsstyrelsen Östergötland,

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Konsumenter granskar sillmarknaden

Konsumenter granskar sillmarknaden Konsumenter granskar sillmarknaden Produkttester sill Varför vi lägger så mycket arbete på sillen har två skäl. Dels är det en stor marknad med massor av variationer, typiskt för hur tillverkare och handel

Läs mer

EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter.

EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter. EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter. kött, ÄGG & MJÖLK 100 % svenskt. NU BLIR DET ENKLARE ATT HITTA SVENSKA LIVSMEDEL, RÅVAROR

Läs mer

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24

Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018 Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 1. Kostplanens roll i styrkedjan Servicenämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att under 2015 göra en revidering av

Läs mer

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 Ludvika nionde bästa kommun i landet

Läs mer

Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket!

Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket! Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket! Amanda Bergqvist Ålder: 25 år Ort: Helsingborg Träningsbakgrund:

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V D E C E M B E R 2 0 0 6

KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V D E C E M B E R 2 0 0 6 Vi ser till att skillnaden märks KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V D E C E M B E R 2 0 0 6 Glimtar från marknaden Kampanj för Även om takten under 2004

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Utvalt. Menigos egna. Vårt sortiment av egna varor

Utvalt. Menigos egna. Vårt sortiment av egna varor Utvalt Menigos egna Vårt sortiment av egna varor nyheterna hösten 2014 Våra varumärken i listan Basprodukter med bra och jämn kvalitet till ett lågt pris. Standardprodukter av bättre kvalitet som är framtagna

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Välkommen till ett Bondespel i tiden.

Välkommen till ett Bondespel i tiden. 2-5 SPELARE FRÅN 10 ÅR Välkommen till ett Bondespel i tiden. Spelplanen och kortillustrationerna i denna jubileumsutgåva kommer från en svunnen tid. Penningsvärdet har däremot räknats upp till en nivå

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7

Läs mer

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen. 1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Välkommen. som medlem i konsumentkooperationen!

Välkommen. som medlem i konsumentkooperationen! Välkommen som medlem i konsumentkooperationen! Välkommen! Du är nu medlem i en konsumentförening. Tillsammans med 3 miljoner andra medlemmar runt om i landet är du med och äger konsumentkooperationen.

Läs mer

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79 Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Studieresa med inriktning Närodlat/Ekologiskt & Gårdsbutik till södra Tyskland Bayern, september 2012

Studieresa med inriktning Närodlat/Ekologiskt & Gårdsbutik till södra Tyskland Bayern, september 2012 Västernorrlandsgården är varumärket för god och smakrik mat av hög kvalitet från Västernorrland. Smakstart är projektet som ökar lönsamhet, utbud och efterfrågan av lokala råvaror och förädlade livsmedel.

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

Juseks studerandesektion Årsmötesskola

Juseks studerandesektion Årsmötesskola Juseks studerandesektion Årsmötesskola En handbok som innehåller allt du som förtroendevald student inom Jusek behöver veta för att aktivt kunna delta och påverka under studerandesektionens årsmöte. 1.

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare

Läs mer

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo. FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015 www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden Välkommen tillfärnebofjärdens nationalpark Färnebofjärdens nationalpark är ett unikt älvlandskap.

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar

Läs mer

Förslag till nya Allmänna regler 2015

Förslag till nya Allmänna regler 2015 Förslag till nya Allmänna regler 2015 Läsanvisning Dokumentet innehåller förslag till nya allmänna regler kapitel 2, 3 och 20 samt ny bilaga 7. Dessutom innehåller dokumentet förslag till mindre tillägg

Läs mer

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-08-10 KS 2015/0432 Rev. 2015-08-18 Kommunfullmäktige Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Genvägen till rätt person VÄ LKOMMEN AT T H I T TA N YA MEDA RBETA RE MED H J Ä LP AV OSS

Genvägen till rätt person VÄ LKOMMEN AT T H I T TA N YA MEDA RBETA RE MED H J Ä LP AV OSS Genvägen till rätt person VÄ LKOMMEN AT T H I T TA N YA MEDA RBETA RE MED H J Ä LP AV OSS 1 2 Söker du en person med unika erfarenheter och speciell kompetens? Behöver du snabbt anställa många på en gång?

Läs mer

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432 REMISS Sida 1(5) Datum Beteckning Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37)

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

Vårt dagliga bröd och gifterna

Vårt dagliga bröd och gifterna Vårt dagliga bröd och gifterna Pelle Fredriksson, Sveriges lantbruksuniversitet Miljögifter i vardagen hur påverkas vi och vad kan vi göra, Miljöforum Norr 2013, Luleå, 18 sept. EPOK Centrum för ekologisk

Läs mer

Tid för brukarengagemang

Tid för brukarengagemang Tid för brukarengagemang Offentliga fastigheter Den offentliga sektorn äger och förvaltar tillsammans cirka 90 miljoner kvadratmeter lokalyta. De fastighetsorganisationer som hanterar förvaltningen av

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Ett livsviktigt arbete

Ett livsviktigt arbete Stockholmshemmet Tidningen för dig som bor hos oss Nr 3 September 2015 Årets enkätresultat klara! Ett livsviktigt arbete Hitta information om ditt boende i Min lägenhet Vår, sommar, höst och vinter nu

Läs mer

G O DA N Y T T I G A VAC K R A

G O DA N Y T T I G A VAC K R A GODA NYTTIGA VACKRA Mariannes morötter kan vara gula, lila, röda, vita eller orange. I sortimentet fi nns en mångfald av färger, smaker och egenskaper. Du kan prova en knaprig, smakrik orange, en mild

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer