Plenarmöte i Strasbourg: november

Transkript

1 Plenarmöte i Strasbourg: november Focus Budgetkrisen Information om receptbelagda läkemedel Luxpriset Budgetkrisen var i fokus när Europaparlamentet möttes i Strasbourg den november. Ledamöterna debatterade med kommissionens ordförande Barroso och det belgiska ordförandeskapet. Parlamentet antog en resolution där det håller fast vid sina prioriteringar för budgeten och framtida förhandlingar. Klimatmötet i Cancún, information om receptbelagda läkemedel och statligt stöd till kolgruvor var andra frågor på agendan. I en prisceremoni fick Feo Aladag Luxpriset för sin film "Die Fremde". Här hittar du information om debatter och omröstningar i Strasbourg. Du hittar inspelningar från plenarsammanträdet i EP Lives multimediabibliotek. SV Presstjänsten Direktoratet för medier Direktör - Presstalesman : Jaume DUCH GUILLOT Reference No.: FCS94327 Press switchboard number (32-2) /17

2 Sessionsinfo november 2010, Strasbourg Focus Budgetkrisen debatt med Barroso och belgiska ordförandeskapet Receptbelagda läkemedel: fokus på patienternas rätt till information Giftiga ämnen bort från elektriska produkter Europaparlamentets filmpris delas ut på onsdag Budgetkrisen debatt med Barroso och belgiska ordförandeskapet På tisdag debatter parlamentet det nuvarande dödläget i förhandlingarna om EU:s budget för år 2011 tillsammans med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och det belgiska ordförandeskapet. De politiska gruppledarna ska också ta fram en resolution om ämnet, för omröstning på onsdag. Receptbelagda läkemedel: fokus på patienternas rätt till information Patienter måste få bättre tillgång till bra information om receptbelagda läkemedel enligt ett förslag till ny EU-lag, som svensken Christofer Fjellner arbetat fram. När lagförslaget togs upp i miljöutskottet, föreslog ledamöterna att reklamförbudet utvidgas till tidningar och tidskrifter. Läkemedelsbolagen ska också lämna utförlig och pålitlig information som ska samlas på speciella hemsidor. Giftiga ämnen bort från elektriska produkter På tisdag röstar parlamentet om att förbättra säkerheten kring elektriska varor som säljs i EU. Bland annat förbjuds vissa svartlistade ämnen från en stor del av dessa varor i vad som är en uppdatering av direktivet om begränsning av farliga ämnen (RoHS). Ändringarna principgodkändes nyligen av parlamentets och rådets förhandlare och väntar nu på formellt godkännande av de två institutionerna. Europeiska Centralbanken: debatt med Trichet om verksamheten 2009 Jean-Claude Trichet, ordföranden för Europeiska centralbanken, deltar på måndag i en debatt om ECB:s arbete under 2009 samt om den senaste utvecklingen när det gäller valutahandel. Debatt om EU-kommissionens strategiska prioriteringar 2010 Europaparlamentets filmpris delas ut på onsdag På onsdag kl 11:45 delar Europaparlamentets talman Jerzy Buzek utårets filmpris "Lux". De tre konkurrerande filmerna är Akadimia Platonos av Filippos Tsitos, (Grekland och Tyskland), Die Fremde av Feo Aladag (Tyskland) och Illégal av Olivier Masset-Depasse (Belgien).De ledamöter som har sett filmerna kommer att utse vinnaren. Georgiens president talar till parlamentet Relationerna mellan EU och Georgien och situationen efter den väpnade konflikten tas upp på tisdag när Georgiens president Micheil Saakasjvili gästar parlamentet. Fiske: debatt om skrubbskädda och piggvar i Östersjön En långsiktig plan för att förvaltning av ansjovisbeståndet i Biscayabukten röstas igenom under plenarsammanträdet på tisdag. Statligt stöd till kolgruvor bör minskas mer gradvis Parlamentet förväntas kräva förlängt statligt stöd till stängningen av konkurrenskraftiga kolgruvor. I en resolution väntas ledamöterna föreslå att tidsfristen blir den 31 december 2018, fyra år senare än vad kommissionen föreslagit. Detta, sägs det i utkastet till resolution, kommer att minska de negativa sociala konsekvenserna av sådana nedläggningar. Andra ämnen på dagordningen - Klimat: Ledamöterna uppmanar till positiv attityd i Cancun - EU-stöd till arbetslösa i Nederländerna och till Irland efter översvämningar FCS /17

3 Statligt stöd till kolgruvor Focus Parlamentet förväntas kräva förlängt statligt stöd till stängningen av kolgruvor Debatt/omröstning tisdag 23 november Framtiden för jobb inom Europas kolproduktion debatteras på tisdag, 23 november. I december 2010 upphör de nu gällande reglerna för statsstöd till kolgruvor. Ekonomiutskottet föreslår att tidsfristen för när reglerna ska upphöra blir den 31 december 2018, fyra år senare än kommissionens förslag, för att minska de negativa sociala konsekvenserna av sådana nedläggningar Om förlängningen godkänns innebär det att kolgruvor fortsatt kan få exempelvis utbildningsstöd och bidrag för att dämpa eventuella nedläggningars sociala konsekvenser. Stenkol används som en energikälla för 5,1 procent av elproduktionen i Europa. Kolgruvorna är främst koncentrerade till Ruhrområdet i Tyskland, nordvästra Spanien och Jiudalen i Rumänien. Det finns också kolproduktion i Polen, Tjeckien och Storbritannien men här är verksamheten konkurrenskraftig och omfattas inte av reglerna. Ett företag som får statligt stöd får konkurrensfördelar i jämförelse med sina konkurrenter. För att bevara ett fritt och rättvist konkurrensklimat i EU kontrolleras det statliga stödet. Kolproduktion är ett av de områden där det finns särskilda bestämmelser - och det är förlängningen av dessa regler som nu diskuteras. Europaparlamentet kan endast ge sitt yttrande. Men EU-ledamöterna hoppas att en tydlig signal från deras håll ska leda till att reglerna förlängs. Tyske ledamoten Bernhard Rapkay (S&D) är ekonomiutskottet rapportör och kommer att presentera förslaget inför ledamotskollegorna i plenum. I en utfrågning den 9 november i industriutskottet om stenkols roll i en framtida energimix sa Vattenfalls Polenchef Jacek Piekacz att problemet för miljön är inte kolet i sig utan utsläppen av CO2 som måste hävas genom en mix av biomassa med kol, kraftvärme och koldioxidlagring. Isaac Pola, från det regionala industridepartementet i Asturien, Spanien, underströk kolproduktionens viktiga sociala, ekonomiska och landmässiga roll. Han tillade att stenkol fortsatt måste spela en viktig, om än minskad, roll i vår energimix FCS /17

4 Tydlig och pålitlig information om läkemedel Focus Receptbelagda läkemedel: fokus på patienternas rätt till information Objektiv och opartisk information Nya regler ska stärka patienters rätt till tydlig och pålitlig information om receptbelagda läkemedel. Bättre hälsa och mindre reklam är två central målsättningar i lagförslaget som svenske moderaten Christofer Fjellner (EPP) har arbetat fram. Debatt i plenum på måndagen och omröstning onsdag. - I dag finns det mycket okontrollerad, partisk och ofta falsk information på internet, förklarar Christofer Fjellner. Problem som förslaget om de nya reglerna tar itu med. För läkemedelsbolagen innebär reglerna krav på att ge utförlig och oberoende information, exempelvis produktresumé, bipacksedel, information om märkning och utredningsprotokoll. Annan information ska också lämnas ut, utan försäljningssyfte, exempelvis om produktens miljöpåverkan. Bättre hälsa, mindre reklam Gränsen mellan läkemedelsinformation och reklam kan i vissa fall vara suddig. Christofer Fjellner vill att skillnaden tydliggörs. Patienter ska ha rätt till information utan reklamkaraktär - på internet (där det blir allt vanligare att söka information) och i traditionell kommunikation. Informationen ska ges i både tryckt och elektronisk form. Fjellner förklarar att lagförslaget sätter fokus patienternas rätt till information i fokus, och inte företagens rätt att sprida information. Dessutom blir det en tydlig skillnad mellan information och reklam och reklamförbudet stärks. Efter parlamentets omröstning går förslaget till medlemsstaterna i rådet som väntas diskutera frågan den 6 december FCS /17

5 Plenarsessionens öppnande - stöd till Aung San Suu Kyi Europaparlamentets talman Jerzy Buzek välkomnade frisläppandet av den burmesiska oppositionsledaren Aung San Suu Kyi i samband med att han öppnade veckans plenarsammanträde. Han uttryckte också sitt stöd för Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, som inträffar den 25 november. Aung San Suu Kyi var år 1990 en av de första mottagarna av parlamentets Sacharov-pris för tankefrihet, men har inte kunnat delta i prisceremonin. Därför har Jerzy Buzek nu bjudit in henne att i stället komma till en av de kommande plenarsessionerna. Talmannen uttryckte också sitt stöd för Internationella FN-dagen för avskaffande av våld mot kvinnor den 25 november. Han betonade att kvinnor världen över drabbas av våld, våldtäkter och kränkningar och att cirka 8000 flickor tvingas gå igenom könsstympning varje dag. Jerzy Buzek återupprepade att parlamentet har krävt krafttag för att motverka dessa övergrepp och uppmanade parlamentets ledamöter att bära rosenblad för att visa sitt stöd för saken. Ändringar i dagordningen Det blir inte någon debatt om Luigi Berlinguers betänkande om civilrättsliga, handelsrättsliga, familjerättsliga och internationella privaträttsliga aspekter av handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet under måndagen, utan texten tas bara upp till omröstning på tisdag. På torsdag röstar parlamentet om en resolution om utvecklingen i Västsahara, en ny punkt på dagordningen FCS /17

6 EU-ledamöter: stöd ur solidaritetsfonden till översvämningsoffer Belgien, Nederländerna, Frankrike, Italien och Storbritannien har den senaste tiden drabbats av svåra översvämningar. Människor har dött och skadats och översvämningarna orsakade förstörelser för miljontals euro. Europaparlamentets talman Jerzy Buzek uttryckte sina kondoleanser till offren när han inledde tisdagens plenarmöte. Talmannens uttalande följdes av en kort debatt. Flera av ledamöterna som talade representerade drabbade områden. Alla sa att medel måste tas från EU:s solidaritetsfond för att hjälpa de drabbade. Solidaritetsfonden inrättades för åtta år sedan för att hjälpa EUländer som drabbats av naturkatastrofer. Det konstaterades att jordbruk och små företag har drabbats särskilt hårt. Vissa ledamöter föreslog att anledningarna till de häftiga regnfallen måste utredas, och efterlyste investeringar i förebyggande åtgärder FCS /17

7 Europeiska centralbanken måste fortsätta arbeta aktivt med den ekonomiska krisen Efter måndagens debatt med Jean-Claude Trichet, ordföranden för Europeiska centralbanken (ECB), utvärderade parlamentets ledamöter ECB:s arbete under 2009 och särskilt dess reaktion på den ekonomiska krisen i en resolution som antogs på tisdagen. I resolutionen föreslog de vilka åtgärder ECB bör vidta. Med tanke på dagens svåra skuldproblem, uppmanar parlamentet ECB att "inom ramen för återköpsavtal generellt acceptera statsobligationer från euroområdets länder som säkerhet i samband med repoavtal och därmed ansluta sig till Bank of Englands och Federal Reserves beprövade praxis". Ledamöterna tar också upp de problem som orsakats av kreditvärderingen av euroområdets statsskulder och uppmanar kommissionen att gå vidare med förslag om en mer rigorös övervakning av dessa instituts verksamhet. Ekonomisk styrning och krishanteringsram Ledamöterna betonar också att ett robust system för ekonomisk styrning är avgörande för en sann ekonomisk och monetär union och att EU hittills fokuserat för mycket på enbart de monetära delarna. De påpekar att dessa obalanser orsakar stora svårigheter för en lämplig penningpolitik inom euroområdet och uppmanar regeringarna att samordna sin ekonomiska politik. Parlamentet efterlyser därför en "permanent krishanteringsram". Slutligen framhåller ledamöterna att åtstramningspaketen som antas inte får leda till åtgärder som allvarligt kan hämma den ekonomiska återhämtningen. Debatten Debatten mellan parlamentet och Jean-Claude Trichet fokuserade på behovet att ta itu med medborgarnas oro och problem i vardagen, de effekter "skattekonkurrens" innebär, behovet av global samordning och de möjliga fördelarna med eurobond-obligationer. Under måndagens debatt, som hade ECB:s arbete under 2009 som röd tråd, redogjorde Jean-Claude Trichet för hur ECB radikalt hade sänkt sina utlåningsräntor under 2009 till 1 procent och hur ECB också hade utarbetat kreditstödåtgärder för att hjälpa bankerna. Olli Rehn, kommissionär för ekonomi och valutafrågor, sa att den hjälp som Irland snart ska få kommer att öka stabiliteten i hela euro-zonen. Förhandlingarna med Irland väntas bli klara i slutet av november, sa han. E i EMU Den tyska kristdemokraten Burkhard Balz, parlamentets ansvarig för utvärderingen av ECB 2009, betonade hur viktigt det är att fokusera på ekonomisk samordning euroländerna emellan. Det räcker inte med valutafrågorna om EU ska vara rustat att reagera på rätt sätt i framtiden, sa han. Lyssna på gräsrötternas oro - Vi måste tänka på våra medborgare, sa fransmannen Jean Paul Gauzes (EPP-gruppen). - Vi måste bli bättre på att kommunicera de förändringar som behövs. Den franska liberalen Sylvie Golard underströk att tack vare Lissabonfördraget så har det blivit en öppen debatt om ekonomisk styrning. Hon betonade att dagens skuldkris borde "knuffa oss än längre än vad kommissionen föreslog när det gäller ekonomisk styrning" och att parlamentet borde få en övervakande roll. Försvara euro-zonen George Sabin Cutas, socialdemokrat från Rumänien, efterfrågade en "permanent mekanism för att försvara eurozonen från spekulativa attacker". Denna mekanism borde förvaltas av ECB och man bör överväga ett EU-kreditvärderingsinstitut. Han betonade också att nya arbetstillfällen precis som budgetkonsolidering behöver ligga som grund när man väljer politik, så att inte svångremspolitik hindrar långsiktig ekonomisk tillväxt. Skattekonkurrens och överskottsländer FCS /17

8 Tysken Sven Giegold (de gröna) tog upp viktiga detaljer som behövs för en effektiv ekonomisk samordning: - Vi måste ta itu med obalanserna genom att också se på överskottsländerna och inte bara de som har skulder, sa han och efterfrågade "en ram för att hantera skattekonkurrens inom EU", med blicken riktad mot Irlands låga företagsbeskattning. Global samordning Britten Kay Swinburne (ECR-gruppen) underströk att internationell samordning är av avgörande betydelse, politiska beslut måste fattas tillsammans med alla "stora spelare" i världen och varnade för alltför starka nationella krafter. Dags för eurobond-obligationer Tysken Jürgen Klute (GUE/NGL-gruppen) kritiserade ECB för att inte ha utfärdat eurobondobligationer för att stötta EU-länder i svårigheter. Detta hade kunnat undvika "kasinoapproachen" som nu rådde, sa han. Konsekvensen av det hela, menade han, var att det var arbetarna som förlorade. Fel vinkel Britten John Bufton (EFD-gruppen) hävdade att mer ekonomisk samordning inte är rätt medicin mot dagens svårigheter eftersom det var själva integrationen som lett Europa in i krisen. - En enda valuta kan bara fungera i en federalistmiljö, sa han och undrade om en federation var kommissionens mål med politiken. "Som en brandkår" - Vi måste bete oss som en brandkår och släcka elden i Europa, sa kommissionär Rehn när han svarade ledamöterna. - När någon har hamnat i knipa måste man hjälpa honom, också i Europas eget intresse. - Alla EU-länder skulle ha varit i mycket större svårigheter utan EU. Instabilitet orsakad av dåligt ekonomiskt styre - Vi kan tycka vad vi vill om den ekonomiska unionen, men vi är bara ansvariga för den monetära unionen, sa Jean-Claude Trichet och kritiserade vanan att använda EU som syndabock eller att beskylla euron, "en robust och solid valuta", för ekonomiska svårigheter. - Det är inte euron som står på spel, utan den finansiella obalansen beror på fel beteende i finanspolitiken... och vissa EU-länders bristande ekonomiska styre. Slutligen bad han ledamöterna att arbeta hårt för att säkerställa en "väldigt stark övervakning och styrning" av EU:s ekonomi FCS /17

9 Georgiens president Micheil Saakasjvili vill ha en fredlig lösning på konflikten med Ryssland Georgien vill ha en fredlig lösning på konflikten med Ryssland. Det sa president Micheil Saakasjvili när han på tisdagen, 23 februari, talade inför EU-ledamöterna i Strasbourg - sju år efter de fredliga protesterna, "Rosenrevolutionen", som ledde till att landet fick en ny, demokratiskt vald regering. Talman Jerzy Buzek hälsade Saakasjvili välkommen och sa att de senaste sju åren inte har varit lätta för Georgien. Han påminde om att Europaparlamentet i juni antog en resolution som uppmanar de ryska myndigheterna att "leva upp till sitt åtagande i eldupphöravtalet med Georgien." Micheil Saakasjvili, som valdes till president 2004, sa att det var en "stor ära" att få tillfälle att tala inför EU-ledamöterna. Symbol för hopp - Europaparlamentet är en symbol för hopp. Det är ett lysande bevis på att även de grymmaste konflikter kan lösas. - Det är hög tid för att freden i Europa också utvidgas till Kaukasus, sa Saakasjvili och sa att Georgien kommer att göra allt för att möta sitt öde som är Europa. Sedan Rosenrevolutionen 2003 har Georgien arbetat för att införa demokrati. Landet försöker att vända ryggen åt sitt förflutna och istället blicka mot Europa och demokrati. - För sju år sedan var Georgien fortfarande delat, mindes Saakasjvili, och konstaterade att i dag är de demokratiska institutionerna systematiskt mer populära än någon politisk person. Vilket han tyckte var ett gott tecken för en ny demokrati. Ryssland bör ses som en partner Saakasjvili sa att Ryssland fortfarande upptar ungefär 20 procent av Georgiens territorium, men han lovade samtidigt att Georgien aldrig kommer att ta till våld - utan endast använda fredliga medel. - Murar som de som delar Georgien kommer inte att tas ner med bomber utan av medborgarnas vilja att bygga ett fritt enat land, sa presidenten. Han tillade att alla - han själv inkluderat - vill se Ryssland som en partner inte som en fiende. Ryssar kommer att vara välkomna i Georgien som partners, turister, studenter, affärsmän, journalister eller bara som vänner. Men inte som ockupanter. - Samarbete måste ersätta rivalitet. Jerzy Buzek tackade Saakasjvili för hans tal med att säga: - Vi har alltid vetat att du är en modig man, nu kan vi också säga att du är en förnuftiga man FCS /17

10 Parlamentet fortsatt enat i förhandlingarna om EU:s budget 2011 Parlamentet står fast vid sin tidigare ståndpunkt när det gäller de låsta förhandlingarna om nästa års budget. Det blev tydligt idag när ledamöterna diskuterade budgeten med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och den belgiska statssekreteraren Melchior Wathelet. När talmannen Jerzy Buzek öppnade debatten påminde han gästerna om att parlamentet var berett att gå med på de siffror som ministerrådet har föreslagit: - I utbyte ville vi enas om flexibilitetsfrågan och hur Lissabonfördraget ska verkställas när det gäller framtida förhandlingar om den fleråriga budgetramen och om diskussionen om egna medel. Debatten handlade i huvudsak om tre frågor; storleken på nästa års budget, flexibilitet inom budgeten för att kunna reagera på nya prioriteter och nödsituationer och hur parlamentet ska delta i förhandlingarna om nästa fleråriga budgetplan och i samtalen om nya inkomstkällor för EU. Fransmannen Joseph Daul talade för EPP-gruppen: - Den här debatten handlar inte om makt - vad det handlar om är hur EU ska kunna hålla sina löften i framtiden... I verkligheten tar den nuvarande budgeten inte hänsyn till EU:s nya ansvarsområden, inte heller till budgetöversynen som parlamentet har efterfrågat och den innehåller inte heller några medel för EU2020-strategin. Rådet antar nya program hela tiden men bidrar inte med pengar för att genomföra dem. Tysken Martin Schulz talade för socialdemokratiska gruppen: - Parlamentet håller på att testas. Diskussionen handlar inte om pengar längre, utan om i vilken riktning EU ska utvecklas. Det handlar om parlamentets rättigheter så som de är skrivna i Lissabonfördraget... Vi har valts för att arbeta med EU och EU:s budget. Nu vill de nationella regeringarna kontrollera och övervaka oss. Det är helt upp och ner! När det gäller flexibilitet sa han: - Det ligger i alla institutioners intresse att kunna reagera på ett flexibelt sätt när det behövs. - När det gäller siffrorna är det ingen hemlighet att parlamentet är redo att acceptera rådets förslag, som en del av en samlad överenskommelse förstås, men den andra delen - flexibilitet - är lika viktig. Flexibilitet handlar inte om en eftergift från rådets sida, den behövs för att finansiera nya projekt, sa liberalernas ledare, belgaren Guy Verhofstadt. - Det viktigaste är att vi kan lösa problemet med EU:s framtida finansiering. Här måste nya egna medel bli en del av avtalet. Det handlar inte om att förändra fördragen - utan om att tillämpa dem! De grönas gruppledare, Daniel Cohn-Bendit (FR) sa att "EU har nått ett vägskäl": - Det handlar inte om pengar, det handlar om ifall vi ska främja den europeiska idén eller inte. Vi vill att EU ska lösa problem som inte kan lösas nationellt. Med medlemsländerna ger inte EU de resurser som krävs för att göra detta. Vi har lagt fram tre krav. Till EU-ländernas regeringar vill jag säga - take it or leave it! Vi är beredda att vänta så länge det behövs. Vi tänker inte avbryta debatten mitt i. Ungraren Lajos Bokros talade å ECR-gruppens vägnar: miljoner skattebetalare kan inte förstå varför det inte blev någon överenskommelse under det första försöket med Lissabonfördraget... Men det finns ett sätt att komma överens - om vi kan enas om flexibiliteten. Om vi enas om det, kan parlamentet lova att inte tvinga på regeringarna några politiska förklaringar. Det skulle vara ännu en skam - och en större skam - om vi inte kan enas den här gången. - Nya uppgifter kan inte, åtminstone inte helt och hållet, finansieras inom den nuvarande budgeten. EU-länderna måste diskutera egna medel med parlamentet. Om vi slutar tala med varandra, överger vi idén om europeisk integration, sa Lothar Bisky (DE) som talade i GUE/NGL-gruppens namn och tillade: - Nettobetalarna tycks glömma vad solidaritet innebär. - Låt oss vara ärliga, sa Marta Andreasen (UK) somt representerade EFD-gruppen: FCS /17

11 - Förhandlingarna om nästa års budget kollapsade eftersom parlamentet försökte skaffa sig mer makt över budgeten. Och idén om en EU-skatt har alltid varit oacceptabel för oss. Statssekreteraren Melchior Wathelet representerade det belgiska ordförandeskapet. Han talade om tre tvistepunkter: budgeten 2011, frågan om flexibilitet och en politisk förklaring om parlamentets deltagande i diskussioner om framtida budgetramar och egna medel. Enligt honom är det verkliga problemet för rådet den politiska förklaringen: - Men vi kan föra den här diskussionen. Det finns i fördraget och vi kommer att föra den, men kanske vid ett senare tillfälle. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso avslutade den första debattrundan: - Vi måste visa att alla aktörer förstår innebörden av fördraget, att ett samarbete mellan institutionerna på högsta politiska nivå är en naturlig följd av vårt gemensamma åtagande att anta lämpliga finansiella ramar för framtiden. Vi inom kommissionen kommer att använda vår initiativrätt till att lägga fram förslag om egna medel innan slutet av juni nästa år. Självklart måste parlamentet rådfrågas om detta. José Manuel Barroso stödde parlamentets position om flexibilitet: - Vi bör ha kvalificerad majoritet när det gäller 0,03% av BNI. Jag hoppas få ett positivt besked från rådet om detta. Svenska inlägg i debatten Svenske socialdemokraten Göran Färm - Parlamentet har visat prov på god vilja, vi accepterade rådet siffror för nästa år. När det gäller åtagandesiffrorna är det till och med en minskning jämfört med 2010, om man tar hänsyn till inflationen. Vi har varit konstruktiva, men vi kan inte acceptera att dagens kris ska prägla budgeten för alltid. Vi har kritiserat bristen på flexibilitet i budgeten och kommissionen håller med - hur kan det då vara en lösning att ha ännu mindre flexibilitet? - Och hur det kan det någonsin vara ett problem att låta parlamentet delta i samtalen om nästa fleråriga budgetram? Låt oss försöka igen! Carl Haglund från Svenska folkpartiet i Finland: - För mig och för många andra handlar det här egentligen om en genuin oro för framtiden, för de kommande åren, decennierna. Det är viktigt att säga att vi enats om en ambitiös strategi, men att den inte genomför sig själv utan några medel... Ni i rådet tycker mycket om att stå på gruppfoton och stolt berätta att ni godkänt Lissabonfördraget eller EU strategin - men när det gäller att göra något - då har rådet plötsligt problem. På torsdag 25 november röstar parlamentet om en resolution om budgetförhandlingarna FCS /17

12 Debatt inför klimatmötet i Cancún Focus Klimatmöte i Cancún 29 november - 10 december 2010 Förhandlingar om nytt klimatavtal Nästa vecka inleds FN:s klimatmöte i Cancún, Mexiko. Kommer parterna att nå fram till ett avtal som begränsar utsläppen av växthusgaser? I flera rapporter har FN:s klimatpanel varnat för konsekvenserna om jordens temperatur ökar med mer än 2ºC. Parlamentets miljöutskott ställer sig bakom FN och EU:s åtagande att minska sina koldioxidutsläpp med 20 procent före I eftermiddag, kl , debatterar parlamentet prioriteringar vid klimatmötet. En grupp EU-ledamöter reser, under ledning av miljöutskottets ordförande Jo Leinen, till Cancún. Debatten direktsänds på webben (se länk). Nyckelfrågor i klimatförhandlingarna Kyotoprotokollets mål är att minska utsläppen av växthusgaser. Avtalet löper ut 2012 och tiden för att nå fram till nya bindande regler börjar bli knapp. Förhoppningen är att man vid mötet i Cancún ska kunna komma överens om utestående frågor hölls ett stort klimatmöte i Köpenhamn. Men parterna lyckades inte enas om ett nytt avtal efter Kyoto. Industriländerna och utvecklingsländerna var exempelvis inte överens om fördelningen av kostnaderna. För de fattigare länderna är det inte accepterbart att betala för rikare, industrialiserade länder exempelvis USA och EU-staterna. Utvecklingsländerna är också rädda att utsläppsbegränsningar ska hindra den ekonomiska utvecklingen. Något som särskilt bekymrar Kina. Förkortningarna "COP 16", "CMP 6" förkommer ofta när man talar om klimatförhandlingarna - vad handlar det om? I Canún hålls sex konferenser samtidigt om klimatförändringar och relaterade frågor. Viktigast är det 16:e partsmötet enligt Klimatkonventionen (COP 16) och det 6:e mötet mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 6). De flesta regeringar är medlemmar i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) som är bakom Kyotoprotokollet. Vilka är där? Representanter från olika länder, tillsammans med representanter för EU, FN-organ, och en rad internationella organisationer kommer att vara i Cancún liksom NGO:er från hela världen FCS /17

13 Strängare regler för information om receptbelagda läkemedel Patienter bör ha rätt till opartisk information om läkemedels grundegenskaper och om vilka sjukdomar eller tillstånd de används för men samtidigt ha rätt att slippa oombedd information och dold reklam. Det är innehållet i ett lagförslag som parlamentet antog på onsdagen. Svenske moderaten Christofer Fjellner har lett parlamentets arbete. - Vi har känt oss tvungna att skriva om kommissionens förslag ganska rejält. Vi har försökt byta perspektiv i lagstiftningen från att handla om läkemedelsföretags rätt att sprida information till att nu handla om patienters rätt till tillgång på information, och därmed företags skyldighet att offentliggöra och tillhandahålla informationen, sa Christofer Fjellner under debatten som föregick omröstningen. Parlamentets ledamöter förtydligade också läkemedelsbolagens skyldigheter och möjligheter att informera, liksom vilken roll EU-länderna ska spela. Ledamöterna antog två texter i en första behandling av ärendet: en förordning om aspekter på EU-nivå (med 564 ja-röster mot 41 nej-röster och 45 nedlagda röster) och ett direktiv om hur EU-länderna ska tillämpa besluten på nationell nivå (med 558 ja-röster mot 42 nejröster och 53 nedlagda röster ). Parlamentet och ministerrådet har ännu inte enats, så förhandlingarna kommer att fortsätta utifrån onsdagens resultat. Företagen ska informera, inte göra reklam Medan det inte är någon brist på ogranskad information på internet är det ibland svårt för patienterna att få information från dem som känner produkterna bäst. Parlamentets ledamöter vill att läkemedelsföretagen ska vara skyldiga att tillhandahålla grunderna, däribland information om läkemedlens grundegenskaper, märkning och bipacksedlar liksom den senaste offentliga versionen av utredningsprotokollet. Företagen ska också ha rätt att tillhandahålla viss annan information utan reklamkaraktär, som exempelvis om pris eller förändrade förpackningar, men bara om det först godkänts av nationella myndigheter. Öppen reklam för receptbelagda läkemedel är redan förbjuden inom EU, men eftersom olika länder tolkar detta förbud på olika sätt kan gränsen vara hårfin mellan vad som anses vara reklam och information. För att få ordning på detta vill parlamentets ledamöter att information som kommer från läkemedelsbolagen inte bara ska förbjudas i teve och radio utan också i tryckta medier. Hälso- och sjukvårdspersonal ska också vara skyldig att redovisa eventuella ekonomiska kopplingar till läkemedelsbolagen om de ger information om läkemedel eller medicintekniska produkter i ett offentligt evenemang eller i media. EU-länderna måste tillhandahålla information på nätet Ledamöterna betonar att varje EU-land är ansvarigt för de nationella reglerna för att "sörja för att det finns objektiv och opartisk information tillgänglig för allmänheten". Det innebär bland annat tillgång till bipacksedlar, utredningsprotokoll och information om hur sjukdomar och hälsotillstånd kan förebyggas. Denna information ska finnas på speciella hemsidor och även i ett format så att den kan användas av personer med funktionshinder. Inget hot mot Fass Christofer Fjellner passade i slutet av debatten på att lugna dem som är oroliga för att de nya reglerna kan hota det svenska informationssystemet Fass. - Vi har verkligen strävat efter att försöka att se till att alla får god tillgång och att harmonisera tillgången. Samtidigt har jag haft ett eget krav och sagt att informationen inte ska bli sämre eller mindre i något land. Jag vet att detta är något som många har oroat sig för i bland annat Sverige, där vi sedan lång tid har haft ett system som kallas Fass. Jag vill nu direkt vända mig till dem och säga att såsom parlamentet har röstat här är det inte bara en möjlighet att få behålla Fass, utan dessutom en möjlighet för andra länder att införa liknande system FCS /17

14 Debatt om ekonomisk styrning Focus I en debatt om slutsatserna från EU-toppmötet (28-29 oktober) och ekonomisk styrning hade ledamöterna olika åsikter om vilken väg som är bäst för att ta Europa ut ur krisen. Förstärkt budgetdisciplin, finansiell stabilitet i eurozonen, sanktioner och den irländska krisen var några av frågorna som diskuterades. Den brittiske euroskeptiske ledamoten Godfrey Bloom fick lämna kammaren efter att, i vad som blev en häftig debatt, ha kallat den tyske S&D-ledaren Martin Schulz för "fascist" och vägrat be om ursäkt. I sitt inlägg tog rådets ordförande Herman Van Rompuy upp de åtgärder för ekonomisk styrning som rådet enades om. Han nämnde även rapporten från sin arbetsgrupp och att den ger "rätt balans". En grund skapas för att undvika allt för stora underskott och för att stärka EU:s kapacitet när ett medlemsland hotar den gemensamma stabiliteten. Om sanktioner mot medlemsländer med alltför stora underskott konstaterade Van Rompuy att vissa är besvikna över att det inte blir större automatik för sanktioner. Van Rompuy sa att medlemsländerna ska känna av att deras skattemässiga beslut påverkar hela unionen. Sammanhållning, konvergens och gemensamma mål Kommissionens ordförande José Manuel Barroso talade om vikten av att skydda Irlands finansiella stabilitet, eurozonen och hela EU. Kommissionens lagstiftningsförslag ska så snart som möjligt vara på plats för att förbättra Europas ekonomiska styrning. Barroso sa att om EU vill stärka sin roll i världen, för medborgarnas bästa, då krävs det mer av sammanhållning, konvergens, gemensamma mål. Vi behöver våra partner i dessa svåra tider För EPP sa fransmannen Joseph Daul att det i EU fortfarande finns en rädsla för krisen: - Men samtidigt använder och utnyttjar fler och fler politiker den här rädslan utan att komma med några förslag, sa han och uppmanade politiker att avvisa denna demagogi och populism. Daul sa att det inte finns någon snabb och lätt lösning, men att protektionism och inåtvändhet inte är vägen framåt. - Det är inte möjligt att vända ryggen mot solidaritet. Vi måste inse att vi behöver våra partner i dessa svåra tider. Tyske ledamoten Martin Schulz (S&D) varnade för att EU faller isär - Frankrike/Tyskland, eurozonen samt övriga länder med Storbritannien i en särskild position - en utveckling som kommer att slita sönder EU. Han sa att reformen av stabilitetspakten beror på ett land som inte ens är i eurozonen. Angela Merkel vill se en översyn av fördragen när ingen i EUparlamentet vet vad som händer i Irland, sa Schulz som dessutom tyckte att den privata sektorn ska ta delta i större utsträckning för att ta itu med krisen. Han föreslog en skatt på finansiella transaktioner, men konstaterade att Storbritannien tydligen inte vill ha den. Bestämmer Storbritannien allt i EU? undrade Schulz. Guy Verhofstad (ALDE) från Belgien konstaterade att det fortfarande finns spänningar i eurozonen och att det är omöjligt att stärka ekonomisk styrning med så många parallella system. - Vi måste backa upp Trichet som ansvarar för eurozonens stabilitet. Han ber oss att stärka våra system och se till att vi har sanktioner som fungerar automatiskt, sa Verhofstad som tycke att en fördragsändring är en möjlighet att göra nödvändiga ändringar för framtiden. - Jag har större förtroende för att kommissionen tillämpar åtgärder mot länder som inte följer reglerna än rådet. Vi kan bara komma ut ur krisen tillsammans FCS /17

15 Gröna ledamoten Rebecca Harms från Tyskland beskrev den spända stämningen i kammaren som ett uttryck för att EU måste utformas bättre för att kunna finna sig själv. Hon menade att små förändringar i fördraget inte är något problem. Problemet är att det saknas en "pro-europeisk känsla av solidaritet". - Vi kan bara komma ut ur krisen tillsammans, sa Harms och påpekade att den irländska krisen också berör Tyskland. Detta måste sägas ärligt till medborgarna. Hon föreslog samordning av skattepolitik och en skatt på finansiella transaktioner. Om budgetsituationen sa Kay Swinburne (ECR, Storbritannien) att Europaparlamentet måste respektera att medlemsstaterna är mycket pressade och godta en EU-budget som speglar den svåra ekonomiska situationen. Lothar Bisky (GUE/NGL) från Tyskland var emot att skuldsatta länder skadas eftersom det skulle förstöra solidariteten mellan medlemsländerna. Ekonomisk styrning och ett socialt Europa måste byggas utifrån principen om solidaritet. Dags att dra lärdom Nigel Farage (EFD, Storbritannien) beskyllde EU:s representanter för att inte ha lärt sig något av krisen. Den aktuella mekanismen för räddningsaktioner för eurozonen kommer inte att lösa situationen. - Vi hade den grekiska tragedin tidigare i år och nu den irländska krisen. Portugal står på tur och sen misstänker jag att det är Spanien. En räddningsaktion för Spanien skulle vara sju gånger större än för Irland. Då skulle alla våra räddningsaktionsmedel försvinna FCS /17

16 Kommissionens arbetsprogram 2011 Focus José Manuel Barroso presenterade i tisdags, 23 november, kommissionens prioriteringar för 2011 och beskrev dem som "början på nästa steg i våra konkreta ansträngningar för att föra EU ut ur krisen och vidare framåt". Kommissionens ordförande talade om arbetsprogrammet med ledamöterna och EU:s stora utmaningar inför nästa år. Bland annat lyftes jobb fram som en huvudprioritering och behovet av tillräcklig finansiering. Arbetsprogrammet för 2011 visar hur kommissionsordförande José Manuel Barrosos politiska riktlinjer ska genomföras i praktiken. Det har som mål att: Föra EU ur den ekonomiska krisen och skapa hållbar tillväxt och nya jobb (Europa 2020-strategin ) Stärka EU-medborgarnas rättigheter och säkerhet. Stärka EU:s roll i världen. José Manuel Barroso kommenterade målen och sa: - Hållbar ekonomisk återhämtning och att trygga våra samhällen för framtiden är den övergripande prioriteringen. - Europa måste hålla farten uppe, fokusera på våra konkurrensaktiga fördelar i globaliseringens 2000-tal. När konkurrenterna är billigare, då måste vi vara smartare. József Szájer från Ungern talade för EPP-gruppen framhöll bland annat jobbskapande: - Vi måste komma över krisen i Europa, vår ekonomi måste baseras på arbete. Sysselsättning nämndes också av Hannes Swoboda (S&D) från Österrike och särskilt behovet av gröna arbetstillfällen. Rumänska Adina-Iona Vălean (ALDE) ifrågasatte viljan att genomföra förändringar: - Det verkar som om vi har många strategier men saknar intresse för att förverkliga dem. För de Gröna poängterade Rebecca Harms från Tyskland att prioriteringarna inte kan genomföras utan en tillräcklig budget FCS /17

17 Budget parlamentet upprepar sin ståndpunkt Focus Parlamentets ledamöter är redo att enas om EU:s budget 2011 inom de gränser som EU-ländernas ministerråd satt upp, under förutsättning att regeringarna går med på ett visst mått av flexibilitet inom budgeten och kan enas om arbetsmetoder för framtiden. Det var budskapet i en resolution om de pågående budgetförhandlingarna som parlamentet antog på torsdagen. Resolutionen antogs med en överväldigande majoritet (486 för, 64 emot och 21 nedlagda). Parlamentets ledamöter är nu beredda att "underlätta en överenskommelse om 2011 års budget och därmed förknippade delar inom en mycket snäv tidsram" på villkor att rådet uppfyller vissa villkor: För det första vill parlamentet ha en överenskommelse om "verkliga flexibilitetsmekanismer" som skulle beslutas av parlamentet och av rådet med kvalificerad majoritet. Innan Lissabonfördraget trädde i kraft kunde budgeten ändras med upp till 0,03 procent, om detta stöddes av en kvalificerad majoritet av EU-ländernas regeringar och av Europaparlamentet. Den här mekanismen var bland annat nödvändig för att frigöra pengar till Galileo-projektet och för att mobilisera en miljard euro till EU:s livsmedelsmekanism för att ge nödhjälp till utvecklingsländer som drabbades av stigande matpriser. Vad parlamentet vill är att behålla den här flexibiliteten i framtiden. För det andra vill parlamentet att kommissionen lägger fram konkreta förslag om nya egna medel för EU och ett åtagande från rådet att diskutera dessa förslag med parlamentet inom ramen för förhandlingarna för nästa fleråriga budgetram, vilket vore i linje med vad institutionerna enades om i 2006 års interinstitutionella avtal om budgetfrågor. Kommissionens ordförande José Manuel Barroso lovade under tisdagens plenardebatt om budgeten att kommissionen skulle lägga fram ett förslag om egna medel innan slutet av juni Fördraget (artikel 312,5) förpliktar de tre institutionerna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet av den fleråriga budgetramen. Parlamentets tredje villkor är en överenskommelse mellan de tre institutionerna om en arbetsmetod, som klargör hur detta ska ske i praktiken. - För att nå ett snabbt och bra avtal för EU, behöver vi att rådet är berett att flytta sina positioner och vi är redo att förhandla. De behöver leverera när det gäller Europaparlamentets roll i förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, ett åtagande om en fullvärdig debatt om egna medel och verkliga flexibilitetsmekanismer som respekterar de existerande principerna för justeringar och skulle bidra till att finansiera politikområden som kommit som följd av Lissabonfördraget, sa parlamentets talman Jerzy Buzek. Den första rundan budgetförhandlingar började med ett förslag från kommissionen i april, en omröstning i rådet i augusti och i parlamentet i oktober. Ursprungsplanen var att enas under förlikningsperioden, som tog slut den 15 november. Eftersom institutionerna inte kunde enas, ska kommissionen lägga fram ett nytt budgetförslag, troligen den första december. Parlamentets budgetutskott kommer sedan att ta upp frågan på sitt möte den 1-2 december. I sommar lägger kommissionen fram ett förslag om nästa fleråriga budgetram, för åren 2014 och framåt FCS /17