Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?
|
|
- Ingvar Magnusson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen? - Ett försök att mäta värmemarknadens hållbarhet Styrgruppsmöte 15 januari
2 Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%
3 Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% Basindex 40% 20% Ej hållbart 0%
4 Våra sex indikatorer Koldioxidutsläpp: Lika med skorstensutsläppen i basfallet, men vi har också gjort beräkningar utifrån ett LCA-perspektiv. Förnybart: Angivet som andel icke förnybart. Energieffektivisering: Specifik energianvändning per nytta. Svavel(dioxid)utsläpp: Lika med skortensutsläppen i basfallet. Naturresursindex : Anger knappheten för en resurs, utifrån Tillgängligheten dvs. potentialen att öka uttaget på ett hållbart sätt Uthålligheten dvs. hur robust ett varaktigt uttag av resursen är Primärenergi: Beräknat enligt EU:s metod (t.ex. för eff-direktivet). För viktning av indikatorerna till vårt basindex, har vi normerat till år 1970
5 Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% CO2-utsläpp Förnybart Effektivisering Svavel-utsläpp Naturresursindex Primärenergi 0%
6 Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% 60% Basindex 40% 20% 0%
7 Hållbarhetsindex som används GRI (Global Reporting Initiative) DJSI (Dow Jones Sustainability Indexes) WEC (Energy Sustainability Index) WWF (Ecological Foot Print) Nordic Sustainability Stars ECPI (Global Carbon Equility Index) FTSE4 Good
8 Utgångspunkt för vårt index WEC Energy Sustainability Index: Indexet baseras på 21 indikatorer ( energy and contextual perfomance indic. ). Tre energidimensioner: Energy security, Energy equity (efficiency), Environmental sustainability GRI Indikatorprotokoll miljöpåverkan : Protokollet omfattar 20 indikatorer om bl.a. energi, utsläpp och naturskydd EU:s och Sveriges energi- och klimat/miljömål Som ett mått på hållbar utveckling Referenser för data och indikatorbeskrivningar Naturvårdsverkets och Energimyndighetens databaser och rapporter Miljöfaktaboken 2011 (Värmeforsk/IVL) Resursindex för energi (Fjärrsyn 2011:7) Och ytterligare ett antal referenser
9 Vår metod Sex indikatorer Passar väl mot WEC:s energidimensioner och EU:s/Sveriges energi- & miljömål Inkluderar både absoluta och relativa indikatorer Är relevanta för värmemarknaden, men även för andra sektorer (industri och transporter) Indikatorerna viktas samman till index Vi har tagit fram tre olika index: basindex, EU-mål-index, lika viktning (WEC) Värmemarknaden, industrin och transporter Vi har valt att beräkna indikatorer och index för dessa tre sektorer För el- och fjärrvärmesektorn beräknas indikatorer, men inte index Beräkningen görs för genomsnittlig produktion av el respektive fjärrvärme i Sverige Vi tolkar (fritt) vårt index som ett mått på hållbar utveckling
10 Våra tre olika index Viktning per indikator Svavel CO2 Förnybart Effektivisering Naturresursindex Primärenergi Basindex 30% 20% 15% 10% 15% 10% EU-mål-index 50% 35% 10% 5% Lika viktning 17% 17% 17% 17% 17% 17%
11 Våra tre olika index 120% Värmemarknaden 100% 80% 60% 40% Basindex EU-mål-index Lika viktning 20% 0%
12 Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%
13 Industrin historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%
14 Sektorjämförelse historisk utveckling Värmemarknaden 120% Industrin 100% 80% 60% 40% 20% %
15 Sektorjämförelse historisk utveckling Basindex EU-mål-index 140% 140% 120% 120% 100% 100% 80% 80% Värmemarknad Värmemarknad 60% 40% 60% 40% Industri Transport Industri Transport 20% 20% 0% %
16 Indikatorerna historisk utveckling 200% Transporter 180% Industrin 160% 140% 140% Svavel-utsläpp 120% 100% 80% 60% 40% 120% 100% 80% 60% 40% Svavel-utsläpp CO2-utsläpp Effektivivisering Förnybart Naturresursindex CO2-utsläpp Effektivivisering Förnybart Naturresursindex Primärenergi 20% 20% Primärenergi 0% %
17 Koldioxidutsläppen kton Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod
18 Koldioxidutsläppen kton CO2-utsläpp, specifikt Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod
19 Koldioxidutsläppen - LCA-perspektiv (CO2ekv) kton Värmemarknad Industri Transport Värmemarknad Industri Transport
20 Naturresursindex 700 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Naturresursindex, specifikt Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod , Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod
21 Övriga indikatorer 0,90 Förnybar andel 1,2 Effektivisering, relativ 0,80 0,70 1,0 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 0,8 0,6 0,4 0,2 Värmemarknad Industri Transport 0, , ,5 SO2-utsläpp, specifikt 2,5 Primärenergi, specifikt 4,0 3,5 2,0 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 1,5 1,0 0,5 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 0, ,
22 Vårt index Värmemarknaden framtida utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% ???
23 Vårt index Värmemarknaden framtida utveckling 120% 100% 80% Fortsättning följer 60% 40% 20% Nedre gräns 0% ???
24 Scenarioanalyserna - Arbetet pågår för fullt!
25 Fyra scenario-förslag Business as Usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar
26 Scenarierna Scenarierna uppvisar olika utveckling av den fysiska uppvärmningsmarknaden Varje scenario har försetts med en beskrivning som förklarar varför utvecklingen i scenariot blir som den blir Ibland kan det finnas mer än en förklaring, dvs en viss utveckling kan ha drivits fram av olika omvärldsdrivkrafter Scenarier, inte prognoser (de skall skilja sig åt ordentligt) Viktiga scenarioparametrar: Bebyggelsens energianvändning Energisnålare hus Business as Usual Kombinerade lösningar Mer individuellt Mixen av uppvärmningsalternativ (inkl. frågan köpt vs egenproducerat) Komplexiteten hos användarna (köp/sälj, kombinationer, nya aktörer, )
27 Fyra scenario-förslag (forts.) Analysmetoder Business as Usual A. Modellanalyser - Markal, Värmeräknaren, - Excelanalyser, etc. Energisnålare hus Mer individuellt B. Traditionella analyser - Statistikanalys, litteraturstudier, - Intervjuer, - Erfarenhetssammanställningar Kombinerade lösningar C. Fördjupningarna 1. Värmeanvändningen 2. Värmetillförseln 3. Integrerade system 4. Omvärldsanalys, etc.
28 Scenarioförutsättningar i BaU-scen. nettoenergi för uppvärmning Business as usual Befolkning SCB prognos: Från (2012) till (2050) Areastandard För bostäder som idag hela perioden, 52 m2 Atemp / invånare Nybyggande Energieffektivisering i befintligt bestånd Energiprestanda i nybyggande Varmare klimat Mindre spillvärme el Ger ökning bostäder från 551 till 604 milj.m2. Småhus 45% av arean, flerbostadshus 55%. Storlekar som idag. Lokaler ökar motsvarande 0,3% årlig ökning av stocken Småhus 0% per år Flerb-hus 0,3% per år Lokaler 0,5% per år Nettovärme idag 80 kwh/m2. Från och med 2017 hela perioden 65 kwh/m2 Påverkar nettovärme-behovet med 0,3% minskning per år. (Skall ses över!) Ger inte mer nettovärmebehov i detta scenario
29 Scenarioförutsättningar nettoenergi för uppvärmning Business as usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar Befolkning SCB prognos: Från (2012) till (2050) Areastandard För bostäder som idag hela perioden, 52 m2 Atemp / invånare Ej skilda förutsättningar p.g.a. olika scenarier, men generellt en känslighetsanalys i fallen BAS HÖG LÅG: BAS: SCBs befolkningsprognos medel; areastandard som idag HÖG: SCBs befolkningsprognos hög; areastandard ökad LÅG: SCBs befolkningsprognos låg; areastandard minskar lite Nybyggande Ökning bostäder från 551 till 604 milj.m2. Småhus 45% av arean, flerbostadshus 55%. Storlekar som idag. Lokaler ökar motsv 0,3% årlig ökning av stocken Varmare klimat Minskar nettovärmebehovet med -0,3%/år. (Skall ses över.) Omfattning av nybyggande bestämds av befolkning och areastandard enligt ovan. Eventuellt större andel småhus i Mer individuellt Samma grundantagande i alla scenarier. Känslighetsanalys!
30 SCB:s befolkningsprognos
31 Scenarioförutsättningar nettoenergi för uppvärmning (forts.) Business as usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar Energieffektivisering i befintligt bestånd Småhus 0% per år Flerb-hus 0,3% per år Lokaler 0,5% per år Lägsta tänkbara Högsta tänkbara, minst 75% av ingenjörspotentialen Avvägd/lagom åtgärdsnivå, individuellt fokus ger viss drivkraft. Komfortökning? Lägre åtgärdsnivå Tillförselfokus ger lägre effektivisering. Komfortökning? Energiprestanda i nybyggande Nettovärme idag 80 kwh/ m2. Från 2017: 65 kwh/m2 BBR-form som idag Mycket stränga nivåer. BBR som använd energi Ganska stränga nivåer. BBR som köpt energi Ganska stränga nivåer. BBR köpt energi (?), med avräkning för såld Mindre spillvärme från elanvändning Ger inte ökat nettovärmebehov i detta scenario Mycket eleffektivisering ger också större nettovärmebehov Viss ökning av nettovärmebehovet i dessa båda scenarier.
32 Använd nettoenergi för uppvärmning år 2030 Business as usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar
33 Använd nettoenergi för uppvärmning - Business as Usual TWh/år ,8 37,2 36,4 35,3 Lokaler, nybyggt Flerbostadshus, nybyggt ,8 27,0 25,7 24,2 Småhus, nybyggt Småhus, nuvarande stock ,6 23,1 21,7 20, Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock
34 Använd nettoenergi för uppvärmning - Business as Usual TWh/år ,8 37,2 36,4 35,3 33,2 28,8 27,0 25,7 24,2 21,5 24,6 23,1 21,7 20,0 17, Lokaler, nybyggt Flerbostadshus, nybyggt Småhus, nybyggt Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock
35 Tillförd energi för uppvärmning - Business as Usual TWh/år , ,3 25,6 2,8 2,3 13,0 12,6 19,5 18,1 1,9 12,4 16,4 0,9 11,8 13,2 Olja+gas Biobränsle El 40 Fjärrvärme ,2 47,5 46,7 45,6 43,
36 Använd nettoenergi - per energislag - Business as Usual TWh/år ,5 8,2 8,1 7,7 11,4 9,9 8,2 5,2 18,7 19,8 20,6 22,6 46,6 45,8 44,7 42, Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme
37 Använd nettoenergi - per energislag - Business as Usual TWh/år ,8 7,7 7,5 7,2 8,8 7,7 6,5 4,3 14,2 15,1 16,0 18,1 17,1 16,5 15,7 14,4 23,8 23,4 22,9 21,9 5,7 5,9 6,1 6, Övrigt, lokaler Övrigt, flerb-hus Övrigt, småhus Olja+gas, lokaler Olja+gas, flerb-hus Olja+gas, småhus Biobränsle, lokaler Biobränsle, flerb-hus Biobränsle, småhus Elvärme, lokaler Elvärme, flerb-hus Elvärme, småhus Värmepump, lokaler Värmepump, flerb-hus Värmepump, småhus Fjärrvärme, lokaler Fjärrvärme, flerb-hus Fjärrvärme, småhus
38 Värmemarknadens värde - En vidareutveckling
39 Värmemarknadens omsättning / värde - Nuläge, mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Värmekostnad/ pris
40 Värmemarknadens omsättning / värde - Nuläge, mdr/år Service & tjänster Skatter Anläggningskostnad Värmekostnad/ pris Kostnad exkl. skatt
41 Värmemarknadens omsättning / värde - Nuläge, mdr/år Olja Övrigt Lokaler Biobränsle Flerbostadshus Småhus Fjärrvärme El
42 Värmemarknadens omsättning / värde - Business as Usual, 2030 < 100 mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Endast schablon/skiss Värmekostnad/ pris
43 Värmemarknadens omsättning / värde - Energisnåla hus, 2030 << 100 mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Endast schablon/skiss Värmekostnad/ pris
44 Värmemarknadens omsättning / värde - Komb. lösningar, 2030 > 100 mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Endast schablon/skiss Värmekostnad/ pris
45 Senare ev. även: Investeringsbehovet och kanske något mer marknadsövergripande resultat (Förutom: CO2, SO2, förnybar andel och kwh/kvm)
46 Fortsättningen Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen i framtiden? - Business as Usual - scenariot
47 Värmemarknaden utveckling Business as Usual-scenariot 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%
48 Vårt index Värmemarknaden utveckling % - Business as Usual-scenariot 100% 120% 80% 100% 60% 80% 40% Basindex 20% 60% 40% 0% % 0%
49 Värmemarknaden utveckling Business as Usual-scenariot 60% 50% 40% 30% 20% Basindex EU-mål-index Lika viktning 10% 0%
50 Värmemarknaden utveckling Business as Usual-scenariot 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CO2-utsläpp Förnybart Effektivivisering Naturresursindex Svavel-utsläpp Primärenergi
51 Vårt index Värmemarknaden utveckling % - Business as Usual-scenariot 100% 120% 80% 100% 60% 80% 40% Basindex 20% 60% 40% 0% % Nedre gräns Övr.scen.? 0%
52 Värmemarknaden utveckling Något av scenarierna?? 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ännu ej hållbart Nedre gräns 0%
53 Tack Styrgruppsmöte 15 januari 2014
Framtiden på värmemarknaden
Framtiden på värmemarknaden Energinätverk Sverige 2014-03-06 John Johnsson Profu Profu Ett forsknings- och konsultföretag Energi Avfall Lokalt Nationellt Internationellt Miljö Värmemarknad Sverige Ett
Läs merVärmemarknad Sverige, etapp 1 - ett urval av resultat. Stockholm
Värmemarknad Sverige, etapp 1 - ett urval av resultat Stockholm 2017 12 12 Värmemarknaden 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler 23 Industri, konv uppvärmda 7 Småhus
Läs merScenariobeskrivningar - förslag/diskussion. Referensgruppsmöte 15 november
Scenariobeskrivningar - förslag/diskussion Referensgruppsmöte 15 november Fyra scenario-förslag Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar Scenarierna Scenarierna uppvisar olika utveckling
Läs merUppdaterade energiscenarier
Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.
Läs merFramtidsscenarier och målkonflikter
Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler
Läs merHållbarhetsindex. Referensgruppsmöte 12 juni
Hållbarhetsindex 1 Värmemarknaden historisk utveckling 12 10 8 Hållbart 6 2 Ej hållbart 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2 Våra sex indikatorer Koldioxidutsläpp: Lika med skorstensutsläppen
Läs merFramtidsscenarier och målkonflikter
Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler
Läs merprofu vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter
Vart är värmemarknaden på väg och vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter profu Företaget etablerades 1987 och
Läs merDen svenska värmemarknaden
Den svenska värmemarknaden 16-5-24 Lite fakta om värmemarknaden Värmemarknaden 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2, miljoner småhus Lokaler 23 Industri, konv uppvärmda 7 Småhus 37 Tillkommer
Läs merElanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick
Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt
Läs merFramtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser
Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser 2016-10-13 Men vi förskräcks av tre upptäckter - om målfokus, ambition och risk för suboptimering, ineffektivitet, målkonflikter Mål:
Läs merFinns det någon framtid för fjärrvärme?
Finns det någon framtid för fjärrvärme? Anders Göransson Profu 1 Fjärrvärme 197 27 enligt Energiläget 2 Fjärrsyn-projekt Fjärrvärmen i framtiden behovet Syfte: Göra prognos till år 225 av totala fjärrvärmeleveranserna
Läs merFjärrvärmen i framtiden - behovet
Fjärrvärmen i framtiden - behovet Fjärrvärme 1970 2008 enligt Energiläget Många sådana här tidningsartiklar ser man Fjärrsyn-projekt Fjärrvärmen i framtiden behovet Syfte: Göra prognos till år 2025 av
Läs merVår gemensamma värmemarknad - några resultat från projektet Värmemarknad Sverige, etapp II. Profudagen
Vår gemensamma värmemarknad - några resultat från projektet Värmemarknad Sverige, etapp II Profudagen 2017-03-08 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Målet
Läs merÖppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015
Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merGuldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050
north european power perspectives Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 23 och 25 Bo Rydén, Profu NEPP-konferens 5 februari, 216 Elanvändning i Sverige 197 213 (exkl. distr. förluster)
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merLokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merprojektinriktad forskning och utveckling Bebyggelsens energianvändning
projektinriktad forskning och utveckling 2005-08-28 Bebyggelsens energianvändning 1993-2003 Uppföljning av från 1995 års energikommission, för Boverkets projekt Energieffektivisering 1. Introduktion Denna
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merStrategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Läs merBo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Läs merVirker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?
Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser
Läs merHur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merArbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018
Arbete med Boverkets nya energiregler Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018 1 Innehåll Senaste ändringar i BBR Föreslagna ändringar för 2020 (remiss mars 2018) Vad innebär ändringarna i
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merFörnybar energi och Boverkets byggregler
2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande
Läs merVärmemarknad Sverige etapp 2. Sammanfattning. Stockholm, 22 mars 2017
Värmemarknad Sverige etapp 2 Sammanfattning Stockholm, 22 mars 2017 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Projektets övergripande mål är att med ett systemperspektiv
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merEl och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna
El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna 215-5-27 Mål för Fjärrsynprojektet: Undersöka hur el- och fjärrvärmemarknaderna kan samverka i framtiden och därigenom skapa resurseffektiva lösningar för
Läs merVärmemarknad Sverige. Stockholm, 13 oktober 2016
Värmemarknad Sverige Stockholm, 13 oktober 2016 Välkomna! Akademiska Hus E.ON Sverige Energiföretagen Sverige (fd. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme) Energimarknadsinspektionen Energimyndigheten Eskilstuna
Läs merFramtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska
Läs mermyter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merINNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS
INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS Vi som pratar idag Katarina Westerbjörk, WSP Agneta Persson, Anthesis Sara Borgström, WSP, koordinator BeSmå Dagens program 1. Vad är BeSmå? 2. Potential för energieffektivisering
Läs merGrøn varme hvad er det egentlig i 2030?
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld
Läs merVärmemarknaden ur ett kundperspektiv. Kick-off för Värmemarknad Sverige, Etapp II
Värmemarknaden ur ett kundperspektiv Kick-off för Värmemarknad Sverige, Etapp II 2015-03-24 Vad är en kund egentligen? Etymologiskt från fornhögtyska kundo som betyder (en) bekant (SAOB 1938). (Ylva Byrman,
Läs merVärmemarknad Sverige Möte Kylamarknaden Översiktlig beskrivning
Värmemarknad Sverige Möte 2016-10-13 Kylamarknaden Översiktlig beskrivning Innehåll Dagens kyla-användning vad vet vi? Komfortkyla i lokaler Komfortkyla i bostäder Produktionssätt Tänkbar utveckling Kylamarknaden
Läs merMotion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på
Läs mer8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014
8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merVarför gjorde vi Klimatomställning Gbg?
Gör det själv! Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg? Göteborgs klimatmål: En hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser år 2050. Hur långt kan vi nå? Var hamnar vi med dagens politik? Övergripande
Läs merYttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till
Läs merFjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige
Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merDelba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015
Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna
Läs merNordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Läs merFjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden
Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden John Johnsson och Fjärrvärme Profu Investeringsanalys, inkl ekonomisk riskanalys Strategisk utveckling Värdering av spillvärme och bränsleavtal Integration
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merEn analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition Richard Thygesen
En analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition 2016-04-07 Richard Thygesen Dagens agenda Kort om solel och egenanvändning Boverkets förslag till NNEB definition Resultat Slusatser
Läs merBo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig
Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2016-04-05
Läs merGöteborg Energi antar utmaningen
Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merElanvändningen i Sverige
north european power perspectives Tjugo slutsatser och nya insikter om Elanvändningen i Sverige Profu Sweco Energiforsk Lunchpresentation på IVA 15 december, 215 Bo Rydén, Profu Viktiga slutsatser och
Läs merPM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar
Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp
Läs merEnergiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?
Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergiklassning av byggnader -vägen från ord till handling
Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader
Läs merHur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Läs merEje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB
Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merNya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel
Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor - Måste Sverige gå före? - Hur påverkar
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 287690 Byggnaden - Identifikation Län Jönköping Kommun Jönköping Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) ÅSLÖG 6 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför
Läs merEffektivare energianvändning och energitjänster
Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 229610 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Malmö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Byggmästaren 4 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merFjärrvärme enklare, säkrare, renare
Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen
Läs merJämtlands läns Energikontor 10 år
Jämtlands läns Energikontor 10 år Östersund 2009-03-26 Energieffektivisering - viktigt för resurshushållning och miljö Tomas Bruce Särskild utredare av energieffektivisering (f d) BAKGRUND Svensk klimat-
Läs merNära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi
Nära-nollenergikrav Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi Innehåll Ändringar i Boverkets föreskrifter Nära-nollenergiregler Verifiering av energiprestanda BEN en föreskrift om energiberäkning
Läs merStatistik om byggnadsbeståndet, dess energianvändning och egenskaper. Fokus: Kommun. Vad finns? Vad saknas? Utvecklingsidéer
Statistik om byggnadsbeståndet, dess energianvändning och egenskaper Fokus: Vad finns? Vad saknas? er Har du nångång ställt dig frågan Hur kan jag beskriva hela värmemarknaden i min kommun? Hur stor är
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 188107 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Nynäshamn Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Nätet 17 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför
Läs merEnergimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer
BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merFram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 283363 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Halmstad Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) AMASONEN 15 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför
Läs merEnergianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson
Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp
Läs merHållbara byggnader och energi
Hållbara byggnader och energi Energihushållningsregler Boverkets remiss om förslag till ändringar i avsnitt 9 BBR Välkomna! Seminarium om ändrade energikrav Stockholm 3 september Dagens agenda 13.15 13.30
Läs merReferensgruppsmöte Värmemarknad Sverige. Stockholm
Referensgruppsmöte Värmemarknad Sverige Stockholm 2018 04 18 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Övergripande mål att visa på hur värmemarknaden kan fortsätta
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 164603 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Varberg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Bocken 6 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 218160 Byggnaden - Identifikation Län Kalmar Kommun Kalmar Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) STENPARTIET 3 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merEnergianalys/energideklaration per byggnad
Energianalys/energideklaration per byggnad Ägarens namn: Brf Berget Fastighetsbeteckning: Gustavsberg 1:12 Adress: Trallbanevägen 2-16 Postort: Gustavsberg Företag som utfört energiutredningen: Acc Byggkonsult
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Åsastigen 44. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 246069 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Härryda Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Stora Bugärde 1:140 Egna hem (småhus) som skall
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merPwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 237662 Byggnaden - Identifikation Län Kalmar Kommun Torsås Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Söderåkra 6:25 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merMILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 254385 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Båstad Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Böske 32:8 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning
Läs mer