Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?"

Transkript

1 Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen? - Ett försök att mäta värmemarknadens hållbarhet Styrgruppsmöte 15 januari

2 Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%

3 Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% Basindex 40% 20% Ej hållbart 0%

4 Våra sex indikatorer Koldioxidutsläpp: Lika med skorstensutsläppen i basfallet, men vi har också gjort beräkningar utifrån ett LCA-perspektiv. Förnybart: Angivet som andel icke förnybart. Energieffektivisering: Specifik energianvändning per nytta. Svavel(dioxid)utsläpp: Lika med skortensutsläppen i basfallet. Naturresursindex : Anger knappheten för en resurs, utifrån Tillgängligheten dvs. potentialen att öka uttaget på ett hållbart sätt Uthålligheten dvs. hur robust ett varaktigt uttag av resursen är Primärenergi: Beräknat enligt EU:s metod (t.ex. för eff-direktivet). För viktning av indikatorerna till vårt basindex, har vi normerat till år 1970

5 Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% CO2-utsläpp Förnybart Effektivisering Svavel-utsläpp Naturresursindex Primärenergi 0%

6 Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% 60% Basindex 40% 20% 0%

7 Hållbarhetsindex som används GRI (Global Reporting Initiative) DJSI (Dow Jones Sustainability Indexes) WEC (Energy Sustainability Index) WWF (Ecological Foot Print) Nordic Sustainability Stars ECPI (Global Carbon Equility Index) FTSE4 Good

8 Utgångspunkt för vårt index WEC Energy Sustainability Index: Indexet baseras på 21 indikatorer ( energy and contextual perfomance indic. ). Tre energidimensioner: Energy security, Energy equity (efficiency), Environmental sustainability GRI Indikatorprotokoll miljöpåverkan : Protokollet omfattar 20 indikatorer om bl.a. energi, utsläpp och naturskydd EU:s och Sveriges energi- och klimat/miljömål Som ett mått på hållbar utveckling Referenser för data och indikatorbeskrivningar Naturvårdsverkets och Energimyndighetens databaser och rapporter Miljöfaktaboken 2011 (Värmeforsk/IVL) Resursindex för energi (Fjärrsyn 2011:7) Och ytterligare ett antal referenser

9 Vår metod Sex indikatorer Passar väl mot WEC:s energidimensioner och EU:s/Sveriges energi- & miljömål Inkluderar både absoluta och relativa indikatorer Är relevanta för värmemarknaden, men även för andra sektorer (industri och transporter) Indikatorerna viktas samman till index Vi har tagit fram tre olika index: basindex, EU-mål-index, lika viktning (WEC) Värmemarknaden, industrin och transporter Vi har valt att beräkna indikatorer och index för dessa tre sektorer För el- och fjärrvärmesektorn beräknas indikatorer, men inte index Beräkningen görs för genomsnittlig produktion av el respektive fjärrvärme i Sverige Vi tolkar (fritt) vårt index som ett mått på hållbar utveckling

10 Våra tre olika index Viktning per indikator Svavel CO2 Förnybart Effektivisering Naturresursindex Primärenergi Basindex 30% 20% 15% 10% 15% 10% EU-mål-index 50% 35% 10% 5% Lika viktning 17% 17% 17% 17% 17% 17%

11 Våra tre olika index 120% Värmemarknaden 100% 80% 60% 40% Basindex EU-mål-index Lika viktning 20% 0%

12 Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%

13 Industrin historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%

14 Sektorjämförelse historisk utveckling Värmemarknaden 120% Industrin 100% 80% 60% 40% 20% %

15 Sektorjämförelse historisk utveckling Basindex EU-mål-index 140% 140% 120% 120% 100% 100% 80% 80% Värmemarknad Värmemarknad 60% 40% 60% 40% Industri Transport Industri Transport 20% 20% 0% %

16 Indikatorerna historisk utveckling 200% Transporter 180% Industrin 160% 140% 140% Svavel-utsläpp 120% 100% 80% 60% 40% 120% 100% 80% 60% 40% Svavel-utsläpp CO2-utsläpp Effektivivisering Förnybart Naturresursindex CO2-utsläpp Effektivivisering Förnybart Naturresursindex Primärenergi 20% 20% Primärenergi 0% %

17 Koldioxidutsläppen kton Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod

18 Koldioxidutsläppen kton CO2-utsläpp, specifikt Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod

19 Koldioxidutsläppen - LCA-perspektiv (CO2ekv) kton Värmemarknad Industri Transport Värmemarknad Industri Transport

20 Naturresursindex 700 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Naturresursindex, specifikt Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod , Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod

21 Övriga indikatorer 0,90 Förnybar andel 1,2 Effektivisering, relativ 0,80 0,70 1,0 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 0,8 0,6 0,4 0,2 Värmemarknad Industri Transport 0, , ,5 SO2-utsläpp, specifikt 2,5 Primärenergi, specifikt 4,0 3,5 2,0 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 1,5 1,0 0,5 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 0, ,

22 Vårt index Värmemarknaden framtida utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% ???

23 Vårt index Värmemarknaden framtida utveckling 120% 100% 80% Fortsättning följer 60% 40% 20% Nedre gräns 0% ???

24 Scenarioanalyserna - Arbetet pågår för fullt!

25 Fyra scenario-förslag Business as Usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar

26 Scenarierna Scenarierna uppvisar olika utveckling av den fysiska uppvärmningsmarknaden Varje scenario har försetts med en beskrivning som förklarar varför utvecklingen i scenariot blir som den blir Ibland kan det finnas mer än en förklaring, dvs en viss utveckling kan ha drivits fram av olika omvärldsdrivkrafter Scenarier, inte prognoser (de skall skilja sig åt ordentligt) Viktiga scenarioparametrar: Bebyggelsens energianvändning Energisnålare hus Business as Usual Kombinerade lösningar Mer individuellt Mixen av uppvärmningsalternativ (inkl. frågan köpt vs egenproducerat) Komplexiteten hos användarna (köp/sälj, kombinationer, nya aktörer, )

27 Fyra scenario-förslag (forts.) Analysmetoder Business as Usual A. Modellanalyser - Markal, Värmeräknaren, - Excelanalyser, etc. Energisnålare hus Mer individuellt B. Traditionella analyser - Statistikanalys, litteraturstudier, - Intervjuer, - Erfarenhetssammanställningar Kombinerade lösningar C. Fördjupningarna 1. Värmeanvändningen 2. Värmetillförseln 3. Integrerade system 4. Omvärldsanalys, etc.

28 Scenarioförutsättningar i BaU-scen. nettoenergi för uppvärmning Business as usual Befolkning SCB prognos: Från (2012) till (2050) Areastandard För bostäder som idag hela perioden, 52 m2 Atemp / invånare Nybyggande Energieffektivisering i befintligt bestånd Energiprestanda i nybyggande Varmare klimat Mindre spillvärme el Ger ökning bostäder från 551 till 604 milj.m2. Småhus 45% av arean, flerbostadshus 55%. Storlekar som idag. Lokaler ökar motsvarande 0,3% årlig ökning av stocken Småhus 0% per år Flerb-hus 0,3% per år Lokaler 0,5% per år Nettovärme idag 80 kwh/m2. Från och med 2017 hela perioden 65 kwh/m2 Påverkar nettovärme-behovet med 0,3% minskning per år. (Skall ses över!) Ger inte mer nettovärmebehov i detta scenario

29 Scenarioförutsättningar nettoenergi för uppvärmning Business as usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar Befolkning SCB prognos: Från (2012) till (2050) Areastandard För bostäder som idag hela perioden, 52 m2 Atemp / invånare Ej skilda förutsättningar p.g.a. olika scenarier, men generellt en känslighetsanalys i fallen BAS HÖG LÅG: BAS: SCBs befolkningsprognos medel; areastandard som idag HÖG: SCBs befolkningsprognos hög; areastandard ökad LÅG: SCBs befolkningsprognos låg; areastandard minskar lite Nybyggande Ökning bostäder från 551 till 604 milj.m2. Småhus 45% av arean, flerbostadshus 55%. Storlekar som idag. Lokaler ökar motsv 0,3% årlig ökning av stocken Varmare klimat Minskar nettovärmebehovet med -0,3%/år. (Skall ses över.) Omfattning av nybyggande bestämds av befolkning och areastandard enligt ovan. Eventuellt större andel småhus i Mer individuellt Samma grundantagande i alla scenarier. Känslighetsanalys!

30 SCB:s befolkningsprognos

31 Scenarioförutsättningar nettoenergi för uppvärmning (forts.) Business as usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar Energieffektivisering i befintligt bestånd Småhus 0% per år Flerb-hus 0,3% per år Lokaler 0,5% per år Lägsta tänkbara Högsta tänkbara, minst 75% av ingenjörspotentialen Avvägd/lagom åtgärdsnivå, individuellt fokus ger viss drivkraft. Komfortökning? Lägre åtgärdsnivå Tillförselfokus ger lägre effektivisering. Komfortökning? Energiprestanda i nybyggande Nettovärme idag 80 kwh/ m2. Från 2017: 65 kwh/m2 BBR-form som idag Mycket stränga nivåer. BBR som använd energi Ganska stränga nivåer. BBR som köpt energi Ganska stränga nivåer. BBR köpt energi (?), med avräkning för såld Mindre spillvärme från elanvändning Ger inte ökat nettovärmebehov i detta scenario Mycket eleffektivisering ger också större nettovärmebehov Viss ökning av nettovärmebehovet i dessa båda scenarier.

32 Använd nettoenergi för uppvärmning år 2030 Business as usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar

33 Använd nettoenergi för uppvärmning - Business as Usual TWh/år ,8 37,2 36,4 35,3 Lokaler, nybyggt Flerbostadshus, nybyggt ,8 27,0 25,7 24,2 Småhus, nybyggt Småhus, nuvarande stock ,6 23,1 21,7 20, Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock

34 Använd nettoenergi för uppvärmning - Business as Usual TWh/år ,8 37,2 36,4 35,3 33,2 28,8 27,0 25,7 24,2 21,5 24,6 23,1 21,7 20,0 17, Lokaler, nybyggt Flerbostadshus, nybyggt Småhus, nybyggt Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock

35 Tillförd energi för uppvärmning - Business as Usual TWh/år , ,3 25,6 2,8 2,3 13,0 12,6 19,5 18,1 1,9 12,4 16,4 0,9 11,8 13,2 Olja+gas Biobränsle El 40 Fjärrvärme ,2 47,5 46,7 45,6 43,

36 Använd nettoenergi - per energislag - Business as Usual TWh/år ,5 8,2 8,1 7,7 11,4 9,9 8,2 5,2 18,7 19,8 20,6 22,6 46,6 45,8 44,7 42, Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme

37 Använd nettoenergi - per energislag - Business as Usual TWh/år ,8 7,7 7,5 7,2 8,8 7,7 6,5 4,3 14,2 15,1 16,0 18,1 17,1 16,5 15,7 14,4 23,8 23,4 22,9 21,9 5,7 5,9 6,1 6, Övrigt, lokaler Övrigt, flerb-hus Övrigt, småhus Olja+gas, lokaler Olja+gas, flerb-hus Olja+gas, småhus Biobränsle, lokaler Biobränsle, flerb-hus Biobränsle, småhus Elvärme, lokaler Elvärme, flerb-hus Elvärme, småhus Värmepump, lokaler Värmepump, flerb-hus Värmepump, småhus Fjärrvärme, lokaler Fjärrvärme, flerb-hus Fjärrvärme, småhus

38 Värmemarknadens värde - En vidareutveckling

39 Värmemarknadens omsättning / värde - Nuläge, mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Värmekostnad/ pris

40 Värmemarknadens omsättning / värde - Nuläge, mdr/år Service & tjänster Skatter Anläggningskostnad Värmekostnad/ pris Kostnad exkl. skatt

41 Värmemarknadens omsättning / värde - Nuläge, mdr/år Olja Övrigt Lokaler Biobränsle Flerbostadshus Småhus Fjärrvärme El

42 Värmemarknadens omsättning / värde - Business as Usual, 2030 < 100 mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Endast schablon/skiss Värmekostnad/ pris

43 Värmemarknadens omsättning / värde - Energisnåla hus, 2030 << 100 mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Endast schablon/skiss Värmekostnad/ pris

44 Värmemarknadens omsättning / värde - Komb. lösningar, 2030 > 100 mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Endast schablon/skiss Värmekostnad/ pris

45 Senare ev. även: Investeringsbehovet och kanske något mer marknadsövergripande resultat (Förutom: CO2, SO2, förnybar andel och kwh/kvm)

46 Fortsättningen Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen i framtiden? - Business as Usual - scenariot

47 Värmemarknaden utveckling Business as Usual-scenariot 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%

48 Vårt index Värmemarknaden utveckling % - Business as Usual-scenariot 100% 120% 80% 100% 60% 80% 40% Basindex 20% 60% 40% 0% % 0%

49 Värmemarknaden utveckling Business as Usual-scenariot 60% 50% 40% 30% 20% Basindex EU-mål-index Lika viktning 10% 0%

50 Värmemarknaden utveckling Business as Usual-scenariot 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CO2-utsläpp Förnybart Effektivivisering Naturresursindex Svavel-utsläpp Primärenergi

51 Vårt index Värmemarknaden utveckling % - Business as Usual-scenariot 100% 120% 80% 100% 60% 80% 40% Basindex 20% 60% 40% 0% % Nedre gräns Övr.scen.? 0%

52 Värmemarknaden utveckling Något av scenarierna?? 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ännu ej hållbart Nedre gräns 0%

53 Tack Styrgruppsmöte 15 januari 2014

Framtiden på värmemarknaden

Framtiden på värmemarknaden Framtiden på värmemarknaden Energinätverk Sverige 2014-03-06 John Johnsson Profu Profu Ett forsknings- och konsultföretag Energi Avfall Lokalt Nationellt Internationellt Miljö Värmemarknad Sverige Ett

Läs mer

Värmemarknad Sverige, etapp 1 - ett urval av resultat. Stockholm

Värmemarknad Sverige, etapp 1 - ett urval av resultat. Stockholm Värmemarknad Sverige, etapp 1 - ett urval av resultat Stockholm 2017 12 12 Värmemarknaden 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler 23 Industri, konv uppvärmda 7 Småhus

Läs mer

Scenariobeskrivningar - förslag/diskussion. Referensgruppsmöte 15 november

Scenariobeskrivningar - förslag/diskussion. Referensgruppsmöte 15 november Scenariobeskrivningar - förslag/diskussion Referensgruppsmöte 15 november Fyra scenario-förslag Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar Scenarierna Scenarierna uppvisar olika utveckling

Läs mer

Uppdaterade energiscenarier

Uppdaterade energiscenarier Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.

Läs mer

Framtidsscenarier och målkonflikter

Framtidsscenarier och målkonflikter Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler

Läs mer

Hållbarhetsindex. Referensgruppsmöte 12 juni

Hållbarhetsindex. Referensgruppsmöte 12 juni Hållbarhetsindex 1 Värmemarknaden historisk utveckling 12 10 8 Hållbart 6 2 Ej hållbart 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2 Våra sex indikatorer Koldioxidutsläpp: Lika med skorstensutsläppen

Läs mer

Framtidsscenarier och målkonflikter

Framtidsscenarier och målkonflikter Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler

Läs mer

profu vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter

profu vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter Vart är värmemarknaden på väg och vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter profu Företaget etablerades 1987 och

Läs mer

Den svenska värmemarknaden

Den svenska värmemarknaden Den svenska värmemarknaden 16-5-24 Lite fakta om värmemarknaden Värmemarknaden 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2, miljoner småhus Lokaler 23 Industri, konv uppvärmda 7 Småhus 37 Tillkommer

Läs mer

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt

Läs mer

Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser

Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser 2016-10-13 Men vi förskräcks av tre upptäckter - om målfokus, ambition och risk för suboptimering, ineffektivitet, målkonflikter Mål:

Läs mer

Finns det någon framtid för fjärrvärme?

Finns det någon framtid för fjärrvärme? Finns det någon framtid för fjärrvärme? Anders Göransson Profu 1 Fjärrvärme 197 27 enligt Energiläget 2 Fjärrsyn-projekt Fjärrvärmen i framtiden behovet Syfte: Göra prognos till år 225 av totala fjärrvärmeleveranserna

Läs mer

Fjärrvärmen i framtiden - behovet

Fjärrvärmen i framtiden - behovet Fjärrvärmen i framtiden - behovet Fjärrvärme 1970 2008 enligt Energiläget Många sådana här tidningsartiklar ser man Fjärrsyn-projekt Fjärrvärmen i framtiden behovet Syfte: Göra prognos till år 2025 av

Läs mer

Vår gemensamma värmemarknad - några resultat från projektet Värmemarknad Sverige, etapp II. Profudagen

Vår gemensamma värmemarknad - några resultat från projektet Värmemarknad Sverige, etapp II. Profudagen Vår gemensamma värmemarknad - några resultat från projektet Värmemarknad Sverige, etapp II Profudagen 2017-03-08 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Målet

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050

Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050 north european power perspectives Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 23 och 25 Bo Rydén, Profu NEPP-konferens 5 februari, 216 Elanvändning i Sverige 197 213 (exkl. distr. förluster)

Läs mer

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi

Läs mer

Lokala perspektiv och hållbarhet

Lokala perspektiv och hållbarhet Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

projektinriktad forskning och utveckling Bebyggelsens energianvändning

projektinriktad forskning och utveckling Bebyggelsens energianvändning projektinriktad forskning och utveckling 2005-08-28 Bebyggelsens energianvändning 1993-2003 Uppföljning av från 1995 års energikommission, för Boverkets projekt Energieffektivisering 1. Introduktion Denna

Läs mer

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Haparanda kommun Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09 Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018 Arbete med Boverkets nya energiregler Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018 1 Innehåll Senaste ändringar i BBR Föreslagna ändringar för 2020 (remiss mars 2018) Vad innebär ändringarna i

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Värmemarknad Sverige etapp 2. Sammanfattning. Stockholm, 22 mars 2017

Värmemarknad Sverige etapp 2. Sammanfattning. Stockholm, 22 mars 2017 Värmemarknad Sverige etapp 2 Sammanfattning Stockholm, 22 mars 2017 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Projektets övergripande mål är att med ett systemperspektiv

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna

El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna 215-5-27 Mål för Fjärrsynprojektet: Undersöka hur el- och fjärrvärmemarknaderna kan samverka i framtiden och därigenom skapa resurseffektiva lösningar för

Läs mer

Värmemarknad Sverige. Stockholm, 13 oktober 2016

Värmemarknad Sverige. Stockholm, 13 oktober 2016 Värmemarknad Sverige Stockholm, 13 oktober 2016 Välkomna! Akademiska Hus E.ON Sverige Energiföretagen Sverige (fd. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme) Energimarknadsinspektionen Energimyndigheten Eskilstuna

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS

INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS Vi som pratar idag Katarina Westerbjörk, WSP Agneta Persson, Anthesis Sara Borgström, WSP, koordinator BeSmå Dagens program 1. Vad är BeSmå? 2. Potential för energieffektivisering

Läs mer

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld

Läs mer

Värmemarknaden ur ett kundperspektiv. Kick-off för Värmemarknad Sverige, Etapp II

Värmemarknaden ur ett kundperspektiv. Kick-off för Värmemarknad Sverige, Etapp II Värmemarknaden ur ett kundperspektiv Kick-off för Värmemarknad Sverige, Etapp II 2015-03-24 Vad är en kund egentligen? Etymologiskt från fornhögtyska kundo som betyder (en) bekant (SAOB 1938). (Ylva Byrman,

Läs mer

Värmemarknad Sverige Möte Kylamarknaden Översiktlig beskrivning

Värmemarknad Sverige Möte Kylamarknaden Översiktlig beskrivning Värmemarknad Sverige Möte 2016-10-13 Kylamarknaden Översiktlig beskrivning Innehåll Dagens kyla-användning vad vet vi? Komfortkyla i lokaler Komfortkyla i bostäder Produktionssätt Tänkbar utveckling Kylamarknaden

Läs mer

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna

Läs mer

Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg?

Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg? Gör det själv! Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg? Göteborgs klimatmål: En hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser år 2050. Hur långt kan vi nå? Var hamnar vi med dagens politik? Övergripande

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Energiöversikt Kiruna kommun

Energiöversikt Kiruna kommun Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Nordic Energy Perspectives

Nordic Energy Perspectives Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.

Läs mer

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden John Johnsson och Fjärrvärme Profu Investeringsanalys, inkl ekonomisk riskanalys Strategisk utveckling Värdering av spillvärme och bränsleavtal Integration

Läs mer

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas

Läs mer

En analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition Richard Thygesen

En analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition Richard Thygesen En analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition 2016-04-07 Richard Thygesen Dagens agenda Kort om solel och egenanvändning Boverkets förslag till NNEB definition Resultat Slusatser

Läs mer

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2016-04-05

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Överkalix kommun Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Elanvändningen i Sverige

Elanvändningen i Sverige north european power perspectives Tjugo slutsatser och nya insikter om Elanvändningen i Sverige Profu Sweco Energiforsk Lunchpresentation på IVA 15 december, 215 Bo Rydén, Profu Viktiga slutsatser och

Läs mer

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Pajala kommun Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor - Måste Sverige gå före? - Hur påverkar

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 287690 Byggnaden - Identifikation Län Jönköping Kommun Jönköping Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) ÅSLÖG 6 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 229610 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Malmö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Byggmästaren 4 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Jämtlands läns Energikontor 10 år

Jämtlands läns Energikontor 10 år Jämtlands läns Energikontor 10 år Östersund 2009-03-26 Energieffektivisering - viktigt för resurshushållning och miljö Tomas Bruce Särskild utredare av energieffektivisering (f d) BAKGRUND Svensk klimat-

Läs mer

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi Nära-nollenergikrav Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi Innehåll Ändringar i Boverkets föreskrifter Nära-nollenergiregler Verifiering av energiprestanda BEN en föreskrift om energiberäkning

Läs mer

Statistik om byggnadsbeståndet, dess energianvändning och egenskaper. Fokus: Kommun. Vad finns? Vad saknas? Utvecklingsidéer

Statistik om byggnadsbeståndet, dess energianvändning och egenskaper. Fokus: Kommun. Vad finns? Vad saknas? Utvecklingsidéer Statistik om byggnadsbeståndet, dess energianvändning och egenskaper Fokus: Vad finns? Vad saknas? er Har du nångång ställt dig frågan Hur kan jag beskriva hela värmemarknaden i min kommun? Hur stor är

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 188107 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Nynäshamn Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Nätet 17 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 283363 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Halmstad Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) AMASONEN 15 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Hållbara byggnader och energi

Hållbara byggnader och energi Hållbara byggnader och energi Energihushållningsregler Boverkets remiss om förslag till ändringar i avsnitt 9 BBR Välkomna! Seminarium om ändrade energikrav Stockholm 3 september Dagens agenda 13.15 13.30

Läs mer

Referensgruppsmöte Värmemarknad Sverige. Stockholm

Referensgruppsmöte Värmemarknad Sverige. Stockholm Referensgruppsmöte Värmemarknad Sverige Stockholm 2018 04 18 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Övergripande mål att visa på hur värmemarknaden kan fortsätta

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 164603 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Varberg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Bocken 6 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 218160 Byggnaden - Identifikation Län Kalmar Kommun Kalmar Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) STENPARTIET 3 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Energianalys/energideklaration per byggnad

Energianalys/energideklaration per byggnad Energianalys/energideklaration per byggnad Ägarens namn: Brf Berget Fastighetsbeteckning: Gustavsberg 1:12 Adress: Trallbanevägen 2-16 Postort: Gustavsberg Företag som utfört energiutredningen: Acc Byggkonsult

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Åsastigen 44. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Åsastigen 44. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 246069 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Härryda Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Stora Bugärde 1:140 Egna hem (småhus) som skall

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 237662 Byggnaden - Identifikation Län Kalmar Kommun Torsås Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Söderåkra 6:25 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 254385 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Båstad Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Böske 32:8 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning

Läs mer