Vår gemensamma värmemarknad - några resultat från projektet Värmemarknad Sverige, etapp II. Profudagen

Transkript

1 Vår gemensamma värmemarknad - några resultat från projektet Värmemarknad Sverige, etapp II Profudagen

2 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Målet är att analysera och visa på hur en kostnadseffektiv och balanserad utveckling kan åstadkommas utifrån ett hållbarhetsperspektiv Våra fokusområden: Hållbarhet Kunden i fokus Den lokala värmemarknaden och konkurrenssituationen Fjärrvärmens utmaningar Kylamarknaden

3

4 Några fakta om värmemarknaden

5 Värmemarknaden 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler 23 Industri, konv uppvärmda 7 Småhus 37 Tillkommer ca fritidshus. ca 3,5 TWh el ca 1 TWh ved Flerbostadshus 27 Nettovärme 2012 TWh, normalårskorr Summa 94 TWh

6 Värmemarknadens omsättning , kundperspektiv Nästan 100 miljarder kr Service & tjänster Anläggningskostnad Värmekostnad/ pris

7 Värmemarknadens omsättning , kundperspektiv Nästan 100 miljarder kr Olja Övrigt Lokaler Småhus Fjärrvärme Biobränsle Flerbostadshus El

8 Levererad energi

9 SCB har uppdaterat sin befolkningsprognos! 2030: Prognos 2012: 10,8 milj. Prognos 2015: 11,4 milj. 2050: Prognos 2012: 11,4 milj. Prognos 2015: 12,4 milj.

10 Befolkningsutvecklingen Källa: SCB, : Hög migration: 13,8 milj. Huvudantagande: 12,4 milj. Låg migration: 10,1 milj. 2030: Hög migration: 11,8 milj. Huvudantagande: 11,4 milj. Låg migration: 10,1 milj.

11 Levererad energi scenario Långsam utveckling SCB:s Huvudprognos 2012 SCB:s Huvudprognos 2015 TWh/år 110 TWh/år ,2 11,3 25,6 2,8 2,3 1,9 1,0 13,0 12,6 12,1 11,1 19,5 18,1 16,3 12, Olja+gas Biobränsle60 El 50 Fjärrvärme 40 27,2 11,3 25,6 2,8 13,0 19,5 2,3 1,9 1,0 12,8 12,3 11,4 18,5 17,0 13,6 Olja+gas Biobränsle El Fjärrvärme ,2 47,5 48,8 49,7 51, ,2 47,5 50,6 52,6 54,

12 Kunden på värmemarknaden

13 Relationer i fokus när värmemarknaden beskrivs ur ett kundperspektiv Köpare kund konsument och användare Värmepumpstillverkare Grossist Installatör Slutkund

14 Några slutsatser om kunden Vem som är kund på värmemarknaden är komplext Den som står på avtalet Den som påverkar eller påverkas av inomhusklimatet (hyresgäster, besökare, fastighetsskötare) Det finns en tröghet i marknaden, men Förutsättningar för relationen och köpet kan förändras snabbt Lågengagemangsköp och högengagemangsköp ger olika köpprocesser Vikten av förtroende kan inte överskattas Kunderna vill ha enkelhet, tillgänglighet och förutsägbart och rimligt pris Hållbarhet och miljöprestanda är viktigt för många, men betalningsviljan varierar

15 Hållbar utveckling på värmemarknaden! Positiv utveckling de senaste 40 år åren men vi är inte nöjda! Begreppet utvecklas ständigt Sociala frågor alltmer i fokus

16 Hållbarhetsmålen på värmemarknaden -energi, miljö och klimat i fokus här Fastighetsbolag Fjärrvärmebolag Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Bolag 4 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Mål om certifiering Energieffektiviseringsmål Förnybarmål (miljömål) 50% Huvudfokus 30% 20% Hållbar utveckling? (till 2025) Ja men på vårt sätt (till 2030) (till 2030) MB Hållbar utveckling? Ja MB men Silver på vårt sätt Silver Klimatmål Nollutsläpp 100% 100% Hög förnybar & förnybar el återv. FV miljöprofil Hållbar utveckling Ja, men på vårt sätt Klimatneutral CO2 100 kton Fossilfri produktion

17 Men vi oroas av några upptäckter - om målfokus, ambition och risk för suboptimering, ineffektivitet, målkonflikter Hyresgäster (brukare) Fastighetsbolag Färdigvärmebolag Fjärrvärmebolag Kommuner (i flera roller) Stat och myndigheter Branschorganisationer Mål: Låg bokostnad Volymsmål (expans.) Energieffektivitet Förnybar & miljömål Klimatmål Mål om certifiering

18 Men vi oroas av några upptäckter - om målfokus, ambition och risk för suboptimering, ineffektivitet, målkonflikter Mål: Låg bokostnad Volymsmål (expans.) Branschorganisationer Energieffektivitet Förnybar & miljömål Klimatmål Mål om certifiering Hyresgäster (brukare) Brukaren vill ha låg hyra Köparen och säljaren av fjärrvärme har helt olika mål Fastighetsbolag Färdigvärmebolag Fjärrvärmebolag Bostadsbyggande har för låg prioritet bland målen Kommuner (i flera roller) Kommunen som ägare ställer för höga krav på sina bolag Stat och myndigheter Branschorganisationerna kan förstärka olikhetera Värmemarknaden tar på sig för stor del av de nationella målen = Risk för suboptimering (och ineffektivitet på värmemarknaden)

19 Hållbarhetsmålen på värmemarknaden Alla aktörer på värmemarknaden har tydliga hållbarhetsmål. Det är mycket positivt! Det är oroväckande att de olika aktörsgrupperna på värmemarknaden fokuserar på helt olika hållbarhetsmål Dessutom driver man gärna ambitions och målnivån för dessa mål allt högre Dessa olikheter inom hållbarhetsmålen leder lätt till suboptimeringar och ineffektivitet på värmemarknaden Många aktörers hållbarhetsmål har hamnat i direkt konflikt med andra aktörers hållbarhetsmål Inte sällan har det skapat oönskade konflikter mellan aktörer och aktörsgrupper. Särskilt problematiskt inom kommunkoncerner Offentliga ägares krav på bolagen är ofta både mycket ambitiösa, och omfattar många hållbarhetsmål. Regering och riksdag uppmanar myndigheter att föregå med gott exempel Den kommunala organisationen och dess bolag skall vara föregångare i kommunens energi och klimatarbete

20 Kommunen har central roll för värmemarknad utveckling Påverkar värmemarknaden i flera roller, t.ex.: Politiska rollen Myndighet Fastighetsägare Ägare till energi /fjärrvärmeföretag Bränsleleverantör (t.ex. avfall) Kommunernas organisation fungerar mest effektivt vid stabila omvärldsförhållanden. Synen på systemfrågor och den interna samverkan kommer att styra utvecklingen av den lokala värmemarknaden

21 Lokala värmemarknader Inte en värmemarknad utan många lokala värmemarknader. Exempel på skillnader: Ortens storlek (t.ex. fjärrvärmesystemet) Bebyggelsens fördelning (smh, fbh & lok) Tillgång till industriell spillvärme, m.m. Elskattenivå Kommunala ambitioner Lokala företag (t.ex. bostadsbolag) med specifika mål Klimat

22 Konkurrensen på värmemarknaden Fjärrvärme och värmepump dominerar Ofta små kostnadsskillnader, andra faktorer påverkar Värderingen av kapital avgörande Värmepumparna allt effektivare Konkurrensen positiv, tvingar fjärrvärmeföretagen att öka den interna effektiviteten Värmepump gynnas av samtidig värme och kyla

23 Fjärrvärmepris för samtliga system/kommuner (litet flerbostadshus)

24 Kostnaden för fjärrvärme och bergvärmepump för ett litet flerbostadshus

25 Fjärrvärmens utmaningar

26 Utmaningar för fjärrvärmen Källa: Fjärrvärmens affärsmodeller (2013)

27 Mål och styrmedel som är på agendan Energikommissionen och fempartiöverenskommelsen Leder till fortsatt låga elpriser Avfallsförbränningsskatt utreds Fördyrar produktionen (vem bär kostnaden?) CO 2 skatt (återinföra) och energiskatt (ta bort differentiering) för kraftvärme utreds Fördyrar kraftvärme baserad på fossila bränslen NO X avgift ändrad till NO X skatt utreds Ökar kostnaderna för fjärrvärmeproduktion Boverkets byggregler (och vissa certifieringssystem) tillämpar köpt energi och lokal fritt flödande energi Lokal produktion, t.ex. värmepump, favoriseras Diskussion inom EU ifrågasätter biobränslenas förnybarhet och hållbarhet Biobränsle är det dominerande fjärrvärmebränslet och synen på detta är viktig Energikommissionens energieffektiviseringsmål Minska tillförd energi, elanvändning gynnas Varje enskild punkt inte kritisk, men summan av många punkter kan ge allvarliga konsekvenser. Oklart om någon bevakar totalbilden.

28 Vill påminna om viktiga tjänster som fjärrvärmen bidrar med Utgör underlag för effektiv kraftvärme. Ännu viktigare på sikt vid stor andel variabel elproduktion Förutsättning för effektiv avfallsförbränning Möjliggör utnyttjande av industriell restvärme Möjliggör att överskottsvärme tillvaratas av andra ( prosument ) Skapar en marknad för avverkningsrester ( GROT ) Fjärrvärmen är resurseffektiv och bidrar att minska växthusgasutsläppen

29 Vad säger politiken? Fempartiöverenskommelsen från Energikommissionen i juni 2016 framhåller särskilt att: En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar. Intrycket är att enskilda styrmedelsförändringar utreds och införs utan att åtgärden sätts i sitt sammanhang av försämringar som andra styrmedel medför och utan att beakta det uttryckliga målet om vikten av en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor.

30 Komfortkyla

31 Komfortkyla nuläge Lokaler Kylt med kompressorkyla GWh Kylt med fjärrkyla GWh Summa GWh En jämförelse: Lokalernas totala värmebehov är GWh Flerbostadshus Ganska få GWh Småhus Något tiotal GWh (dock osäkerhet om användning av luft/luft värmepumpar) Totalt Total kyla användning: ca 4 TWh Motsvarande för uppvärmning och tappvarmvatten: 87 TWh => Kyla mindre än 5 % av uppvärmningen

32 Komfortkyla framtid Lokaler Reducerat behov av aktiv kyla genom solavskärmning och frikyla Kylabehovet blir viktigare än uppvärmningen. Nödvändigt att erbjuda båda Flerbostadshus Kyla är sällsynt och kommer knappast att öka. Kyla är kopplat till välstånd. Kommer i påkostad nyproduktion Småhus Kyla kommer knappast att växa. Går inte att jämföra med AC i bilar Kyla kommer att bli en självklarhet i många hem. Varför inte unna sig kyla?

33 Välkomna på slutkonferens den 22 mars

34 Kjerstin Ludvig, Håkan Sköldberg,