Framtiden på värmemarknaden

Transkript

1 Framtiden på värmemarknaden Energinätverk Sverige John Johnsson

2 Profu Profu Ett forsknings- och konsultföretag Energi Avfall Lokalt Nationellt Internationellt Miljö

3 Värmemarknad Sverige Ett tvåårigt forskningsprojekt som med ett systemperspektiv skall visa på kostnadseffektiva framtida utvecklingsvägar för värmemarknaden, som med hög energieffektivitet, låg klimatpåverkan och hög andel förnybar energi kan medverka till att uppfylla nationella och internationella energi- och klimatmålsättningar

4 Deltagare AMEM Konsulter Akademiska Hus E.ON Värme Sverige Eskilstuna Energi & Miljö Fortum Värme Göteborg Energi Hyresgästföreningens Riksförbund Tekniska Verken i Linköping Umeå Energi Svensk Energi Svensk Fjärrvärme SP SVEP Vattenfall Öresundkraft, Kraft & Värme

5 Vad kommer jag berätta om Perspektiv på värmemarknaden Något från fördjupningsprojekten Värmemarknadens ekologiska hållbarhet Framtidsscenarier Värmemarknadens ekonomiska omslutning Vad händer nu i projektet

6 Värmemarknaden 2012 Industri, konv uppvärmda 7 Lokaler 23 Småhus 37 Flerbostadshus 27 Nettovärme 2012 TWh, normalårskorr Summa 94 TWh

7 17 perspektiv på värmemarknaden kwh/m2 180 En allt energieffektivare marknad: 160 Fortsatt / ökad effektivisering 140 Effektivare nybyggnation och ombyggnation Implementering 120 av Energieffektiviseringsdirektivet Systemgräns för effektivitetsmått? 100 Minskad ökningstakt, stagnerande eller minskande volymer? Beräknad nettovärme Sveriges bebyggelse kwh/m2 uppvärmd area Lokaler trend -0,9% per år Flerbostadshus trend -0,6% per år Småhus trend -0,1% per år 0

8 Kr/år 17 perspektiv på värmemarknaden En ökande konkurrens Kostnaden för fjärrvärme ökar snabbare än värmepumpslösningar Värmepumpar börjar bli vanligare i lokaler och flerbostadshus Svårt för fjärrvärme i nybyggnationen Skattesubvention vindkraft + värmepumpar Värmekostnad för olika alternativ Rörliga Fasta Kapital 0 Fjärrvärme Bergvärme Luft-/vatten VP Pellets

9 17 perspektiv på värmemarknaden Värmeköparna (kunderna) ställer allt större krav Prisvärt Enkelt Miljöriktigt Resurseffektivt Kundorienterade leverantörer Inomhusmiljön grader Rimlig kostnad Kyla

10 17 perspektiv på värmemarknaden Teknikutveckling och kombinerade tekniklösningar Ökande värmefaktor på värmepumparna Solenergi Kombinera kraftvärme och värmepumpar m.m. Temperaturnivåer i byggnaderna Småskalig elproduktion Helhetslösningar Kundnära Fler aktörer på värmemarknaden Arkitekter Energikonsulter Kommuner Universitet Vaktbolag IT-företag

11 Fördjupningsprojekten Värmeanvändning Värmeproduktionstekniker: Värmepumpar Pellets Solvärme Fjärrvärme Omvärldsfaktorer Kombinerade lösningar

12 Framtida värmeanvändning - Diverse bakgrundsdata SPMC 6% Stark/normal marknad Vikande marknad LEC 7% AC 1% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

13 SPF Uppvärmningstekniker - Värmepumpar Pris F-gasförordningen Energieffektiviseringsdirektivet Eco-design Boverket byggregler NäraNollEnergi Annan utveckling 7, , , ,0 3,0 2,0 BAU HT BAU LT 1,0 motorer, vvx, vsd LLT värmesystem, HT köldbärare 0, År Pris Pris exkl installation Pris justerat för inflation Linjär (Pris justerat för inflation)

14 SEK/MWh SEK(2010)/MWh SEK (2010)/MWh Omvärldsfaktorer - Diverse Profus intervjuer Modellberäkningar Historisk spotprisutveckl Energimyndighetens kortsiktsprognos Höga klimatambitioner, primärt CO 2 -handel Profus kort- och medelsiktsprognos Energimyndighetens prisblad lågt 2010 EUA-pris" Stöd till förnybart, effektiviseringar 350 i kombination med CO 2 -handel Electricity Nordic Forward, NASDAQOMX 250 (sept 2013) "Måttliga" ambitioner "Fortsatt 0

15 Kombinerade system Oavsett hur, så kommer resursknapphet och kapitalknapphet att driva fram integration, samverkan och optimering. Vilka som driver och vilka som vinner är ännu en öppen fråga, men att tillvarata energi som annars går till spillo är rätt. Integration, samverkan och optimering sker i två dimensioner: Mellan kundproduktion och leverantörsproduktion Mellan olika energislag, först värme och kyla, sedan kanske el

16 Fyra scenarier Långsam utveckling Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar

17 Framtida värmeanvändning - Nettoenergibehov, Långsam utveckling TWh/år ,8 28,8 37,2 36,8 36,3 27,0 26,2 25,3 35,2 23,6 Lokaler, nybyggt Flerbostadshus, nybyggt Småhus, nybyggt Småhus, nuvarande stock ,6 23,1 22,2 21,0 18, Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock

18 Framtida värmeanvändning - Nettoenergibehov, Energisnålare hus TWh/år ,8 37,2 31,5 27,6 28,8 27,0 24,5 21,0 17,4 15,1 24,6 23,1 15,7 12,8 11, Lokaler, nybyggt Flerbostadshus, nybyggt Småhus, nybyggt Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock

19 Framtida värmeanvändning - Köpt energi, Långsam utveckling TWh/år , ,3 2,8 2,3 1,9 13,0 12,6 12,1 1,0 11,1 Olja+gas ,6 19,5 18,1 16,3 12,9 Biobränsle El Fjärrvärme ,2 47,5 48,8 49,7 51,

20 Framtida värmeanvändning - Köpt energi, Energisnålare hus TWh/år ,2 80 2, ,3 25,6 38,2 13,0 19,5 47,5 1,8 10,6 14,9 38,1 1,3 8,7 0,6 7,2 11,7 8,3 33,8 32,5 Olja+gas Biobränsle El Fjärrvärme

21 Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara ekologiska utvecklingen? - Ett försök att mäta värmemarknadens hållbarhet

22 Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%

23 Värmemarknaden historisk utveckling av index 120% 100% 80% Hållbart 60% Basindex 40% 20% Ej hållbart 0%

24 Våra sex indikatorer Koldioxidutsläpp: Lika med skorstensutsläppen i basfallet, men vi har också gjort beräkningar utifrån ett LCA-perspektiv. Förnybart: Angivet som andel icke förnybart. Energieffektivisering: Specifik energianvändning per nytta. Svavel(dioxid)utsläpp: Lika med skortensutsläppen i basfallet. Naturresursindex : Anger knappheten för en resurs, utifrån Tillgängligheten dvs. potentialen att öka uttaget på ett hållbart sätt Uthålligheten dvs. hur robust ett varaktigt uttag av resursen är Primärenergi: Beräknat enligt EU:s metod (t.ex. för eff-direktivet). För viktning av indikatorerna till vårt basindex, har vi normerat till år 1970

25 Hållbarhetsindikatorer historisk utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% CO2-utsläpp Förnybart Effektivisering Svavel-utsläpp Naturresursindex Primärenergi 0%

26 Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling av index 120% 100% 80% 60% Basindex 40% 20% 0%

27 Hållbarhetsindex som används GRI (Global Reporting Initiative) DJSI (Dow Jones Sustainability Indexes) WEC (Energy Sustainability Index) WWF (Ecological Foot Print) Nordic Sustainability Stars ECPI (Global Carbon Equility Index) FTSE4 Good

28 Hållbarhetsindex - Våra tre viktningar Svavel CO2 Förnybart Effektivisering Naturresursindex Primärenergi Basindex 30% 20% 15% 10% 15% 10% EU-mål-index 50% 35% 10% 5% Lika viktning 17% 17% 17% 17% 17% 17%

29 Hållbarhetsindex - Våra tre viktningar 120% Värmemarknaden 100% 80% 60% 40% Basindex EU-mål-index Lika viktning 20% 0%

30 Hållbarhetsindex - Värmemarknaden historiska utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%

31 Hållbarhetsindex - Industrins historiska utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%

32 Hållbarhetsindex - Sektorsjämförelse historisk utveckling Basindex EU-mål-index 140% 140% 120% 120% 100% 100% 80% 80% Värmemarknad Värmemarknad 60% 40% 60% 40% Industri Transport Industri Transport 20% 20% 0% %

33 Vårt index Värmemarknaden - Framtida utveckling 120% 100% 80% Fortsättning följer 60% 40% 20% Nedre gräns 0% ???

34 Värmemarknadens värde

35 Värmemarknadens omsättning , kundperspektiv Nästan 100 miljarder Service & tjänster Anläggningskostnad Värmekostnad/ pris

36 Värmemarknadens omsättning , kundperspektiv Nästan 100 miljarder Olja Övrigt Lokaler Fjärrvärme Biobränsle Flerbostadshus Småhus El

37 Fortsättningen Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen i framtiden? - Exempel från två scenarier

38 Scenariot: Långsam utveckling 120% 120% 100% 80% 100% 60% 40% 20% 0% % 100% 80% 60% 40% 80% 60% 40% 20% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 60% 50% 40% 30% 20% Basindex EU-mål-index Lika viktning Basindex EU-mål-index Lika viktning 10% 20% 0% 0% 0%

39 Scenariot: Energisnålare hus 120% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% % 100% 80% 60% 40% 20% 0% % 80% 60% 40% 20% 0% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Basindex EU-mål-index Lika viktning Basindex EU-mål-index Lika viktning

40 Vad händer nu i projektet?

41