Deltagare i projektet

Transkript

1 Värmemarknad Sverige Ett tvåårigt forskningsprojekt som med ett systemperspektiv skall visa på kostnadseffektiva framtida utvecklingsvägar för värmemarknaden, som med hög energieffektivitet, låg klimatpåverkan och hög andel förnybar energi kan medverka till att uppfylla nationella och internationella energi- och klimatmålsättningar

2 Deltagare i projektet Akademiska Hus AMEM Konsulter E.ON Värme Sverige Eskilstuna Energi & Miljö Fortum Värme Göteborg Energi Hyresgästföreningens Riksförbund Lunds tekniska högskola Profu Svensk Energi SP Svensk Fjärrvärme Svenska Värmepumpsföreningen, SVEP Tekniska högskolan i Halmstad Tekniska Verken i Linköping Umeå Energi Vattenfall Öresundkraft

3 Agenda Lite fakta om värmemarknaden Hållbarhetsutvecklingen under 40 år Aktörernas perspektiv, diskussion Paus Fyra scenarier till 2030 & 2050 Teknikutvecklingen Diskussion Lunch

4 Lite fakta om värmemarknaden

5 Värmemarknaden 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler 23 Industri, konv uppvärmda 7 Småhus 37 Tillkommer ca fritidshus. ca 3,5 TWh el ca 1 TWh ved Flerbostadshus 27 Nettovärme 2012 TWh, normalårskorr Summa 94 TWh

6 Värmemarknadens omsättning , kundperspektiv Nästan 100 miljarder Service & tjänster Anläggningskostnad Värmekostnad/ pris

7 Värmemarknadens omsättning , kundperspektiv Service & tjänster Anläggningskostnad Nästan 100 miljarder Skatter Värmekostnad/ pris Kostnad exkl. skatt

8 Värmemarknadens omsättning , kundperspektiv Nästan 100 miljarder Olja Övrigt Lokaler Småhus Fjärrvärme Biobränsle Flerbostadshus El

9 GWh Levererad energi Gas Olja Biobränslen El för uppvärmning Fjärrvärme Småhus GWh Nettovärme Gas Olja Värmeenergi per energibärare Biobränslen El för uppvärmning Fjärrvärme

10 Småhusens verkningsgrader 1,80 1,60 1,40 1,20 Olja Fjärrvärme El för uppvärmning 1,00 Gas 0,80 Biobränslen 0,60 Hopvägt småhus 0, E-mynd prognos småhus

11 Verkningsgraden ökar i alla hustyper 1,40 Hopvägt småhus 1,20 Lokaler Hopvägt flerbostadshus 1,00 Flerbostadshus Hopvägt lokaler E-mynd prognos småhus 0,80 Småhus E-mynd prognos flerbostadshus 0, E-mynd prognos lokaler

12 Värmemarknad Sverige * Fördjupningsprojekt värmeanvändning Referensgruppsmöte Om energieffektivisering

13 Exempel på underlag Boverkets BETSI-undersökning SABO-rapporter om ekonomi för eneff-åtgärder - Hem för miljoner - Lönsam energieffektivisering Myt eller möjlighet? MILPARENA Nätverken BeBo och Belok kr/kwh 0,80 Väl beskrivna projekt (Stockholms Miljöförvaltning mm) KTH Fastighetsekonomi (Hans Lind m.fl.) 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Kostnad i kr per sparad kwh för samtliga lokaler som funktion av graden av energieffektivisering. Från: BETSI-rapport Energi i bebyggelsen Rapporten räknar på åtgärdspaket %

14 Reflexioner om energieffektivisering Det finns en stor lönsam potential för minskning av energi/värme-användningen, i klassen 25% eller betydligt mer ( ingenjörskalkyl ) Mycket kan göras till mycket låg kostnad Men man måste vara kunnig för att hitta alla åtgärderna Många fastighetsägare, även kommersiella, väljer att räkna paket av åtgärder Olika räntekrav efter belägenhet måste beaktas Det sker inte av sig självt. Att realisera potentialen är krävande En del av hindren är ofrånkomliga (ägar-/hyresgästförhållande, egna val av avkastningskrav, outsourcad drift, vissa transaktionskostnader etc) men det går att göra hindren lägre

15 Energieffektivisering historiskt Exempel: Flerbostadshus värmda med enbart fjärrvärme kwh/m2 220 Flerbostadshus värmda med enbart fjärrvärme Trend : Årlig minskning 1,1% Källa: SCBs resp Energimyndighetens årliga energiundersökning Normalårskorrigerad specifik fjärrvärme i kwh/m2 Area: Summa av boarea, lokalarea och varmgarage Objekt med uppvärmning med enbart fjärrvärme (svarar 2012 för 94% av all fjärrvärmeleverans)

16 Energieffektivisering historiskt Exempel: Hela Sveriges bebyggelse, använd värme kwh/m Beräknad nettovärme Sveriges bebyggelse kwh/m2 uppvärmd area Lokaler trend -0,9% per år Flerbostadshus trend -0,6% per år Småhus trend -0,1% per år

17 Värmemarknad Sverige * Fördjupningsprojekt värmeanvändning Referensgruppsmöte Segmentering av värmeanvändarna konventionell utvecklad

18 Segmentering, konventionell Flerbostadshus Åldersklasser därav miljonprogrammet byggår Ägarkategorier Uppvärmningssätt Lokaler Åldersklasser Lokaltyp (kontor, skolor, vård etc) Ägarkategorier Uppvärmningssätt Småhus Åldersklasser Uppvärmningssätt

19 Segmentering, konventionell Exempel: Ägarkategorier i flerbostadshus 100% 90% 80% 37% 38% 37% 35% 33% 33% 33% 32% 33% 32% 31% 32% 31% 33% 29% 29% 29% 28% Allmännyttiga 70% 60% 50% 40% 30% 28% 28% 29% 29% 29% 18% 18% 17% 17% 17% 17% 17% 18% 16% 17% 17% 18% 17% 12% 12% 13% 15% 16% 16% 17% 20% 18% 20% 20% 22% 23% Bostadsrättsföreningar, alla Brf HSB, Riksbyggen Privata brf 20% 10% 0% 35% 34% 34% 35% 36% 36% 36% 37% 34% 35% 35% 33% 31% 32% 34% 33% 30% 31% Privata ägare Stat, kommun

20 Utvecklad segmentering Flerbostadshusen efter ambition och marknadsläge Undersökningar av tekn. Lic. Lovisa Högberg, KTH avd Bygg- och fastighetsekonomi Metodik från Incitament för energieffektivisering i 60- och 70-talens bostadsbestånd (Högberg och Lind 2011) Underlag från 294 allmännyttiga bostadsföretag och 68 privata ägare av flerbostadshus Årsredovisningar, hemsidor, styrdokument, enkät, intervjuer Klassning: SPMC Short-term Profit Maximizing Company (strikt lönsamhet ibland okunskap) LEC Little Extra Company (avkastningskrav kan sänkas, ser bredare på energiåtgärder) AC Ambitious Company (hög prioritet för uppställda mål) Ägarkategori Undersökt area, milj.m2 Total area, milj.m2 Täckning Allmännyttiga bostadsföretag 52,0 50,1 100% Privata ägare 19,9 52,5 38% Bostadsrättsföreningar mm 0 70,3 0 Alla flerbostadshus 71,9 172,9 42%

21 Segmentering efter ambition och marknadsläge SPMC 11% SPMC Stark/normal marknad Allmännyttiga LEC 39% LEC Vikande marknad Totalt 14 % på vikande marknad AC 49% AC 0% 20% 40% 60% 0% 20% 40% 60% 80% Privata SPMC LEC 37% 63% SPMC LEC Totalt ca 10 % på vikande marknad AC 0% AC Stark/normal marknad Vikande marknad 0% 20% 40% 60% 80% 0% 20% 40% 60% 80%

22 Segmentering, konventionell Exempel: Ägarkategorier i lokaler 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 5% 9% 7% 9% 9% 8% 7% 7% 6% 8% 6% 6% 6% 6% 8% 7% 7% 7% 12% 8% 11% 8% 8% 8% 8% 8% 7% 7% 7% 8% 7% 8% 8% 8% 7% 7% 27% 24% 27% 24% 25% 24% 27% 28% 28% 26% 27% 23% 34% 30% 30% 30% 32% 29% ca 6% ca 6% ca 6% ca 6% 37% 31% 31% 36% 36% 37% 37% 37% 36% 41% 44% 36% 36% 39% 41% 40% 41% 45% 16% 25% 25% 16% 18% 22% 19% 18% 19% 21% 17% 17% 15% 16% 12% 14% 12% 11% Stat Landsting Kommun Kommunala AB Aktiebolag Övriga Fysisk person

23 Utvecklad segmentering, lokaler Efter Anders Zingmark, Byggstatistik, Gävle Kommuner Landsting 0% 10% 20% 30% 40% 7% 32% Främst skolor. Kompetent förvaltning, men resursbrist, oklarheter, budgetbegränsningar Vårdlokaler. Kapabel organisation, långsiktiga, ofta höga mål Bedömd genomförande grad MEDEL HÖG Staten 7% Ex. Akademiska Hus, fastighetsverket m.fl. Ibland höga mål, kunskaper HÖG Investerarmarknaden Övriga aktiebolag 11% 29% Kapitalplaceringsmotiv börsbolag, försäkrings-bolag, fonder, även utländska. - Ofta snabb omsättning, ej intresse långsiktiga åtgärder Stora små Spännvidd, ofta LÅG hög/låg Övriga ägare 12% Ideella, stiftelser, kyrkan, egenanvändare hög/låg Fysisk person 2% LÅG

24 Hållbarhetsutvecklingen

25 Aktörernas perspektiv

26 17 perspektiv på värmemarknaden En allt energieffektivare marknad: Fortsatt / ökad effektivisering Effektivare nybyggnation och ombyggnation Implementering av Energieffektiviseringsdirektivet Systemgräns för effektivitetsmått? Minskad ökningstakt, stagnerande eller minskande volymer? En ökande konkurrens Kostnaden för fjärrvärme ökar snabbare än värmepumpslösningar Värmepumpar börjar bli vanligare i lokaler och flerbostadshus Svårt för fjärrvärme i nybyggnationen Skattesubvention vindkraft + värmepumpar

27 17 perspektiv på värmemarknaden Värmeköparna (kunderna) ställer allt större krav Prisvärt Enkelt Miljöriktigt Resurseffektivt Kyla Kundorienterade leverantörer

28 17 perspektiv på värmemarknaden Teknikutveckling och kombinerade tekniklösningar Ökande värmefaktor på värmepumparna Solenergi Kombinera kraftvärme och värmepumpar m.m. Temperaturnivåer i byggnaderna Småskalig produktion Helhetslösningar Kundnära Fler aktörer på värmemarknaden Arkitekter Energikonsulter Kommuner Universitet Vaktbolag IT-företag

29 Fyra scenarier

30 Teknikutveckling

31 Fördjupningsprojekten Värmeanvändning (Profu) Värmeproduktionstekniker: Värmepumpar (SP) Pellets (SP) Solvärme (SP) Fjärrvärme (LU, HiH) Omvärldsfaktorer (Profu) Kombinerade lösningar (Profu)

32 SPF Uppvärmningstekniker - Värmepumpar Pris 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Troligen naturliga köldmedier eller nya konventionella F-gasförordningen medier med lågt GWP Energieffektiviseringsdirektivet Nya tekniska krav kommer på kort sikt höja Eco-design medeleffektiviteten på luft-luft och luft-vatten Boverket byggregler Högre effektdimensionering!? NäraNollEnergi Den fortsatta effektivitetsutvecklingen i första Annan hand utveckling beroende på energiprisutvecklingen (och temperaturnivån) Marknaden i Sverige i första hand en utbytesmarknad Tillväxtområde: större fastigheter och industri samt nya applikationer (t.ex. VV i direktelhus) Värme/kyla-lösningar i kontor gynnsamt applikation för VP Pris Pris exkl installation Pris justerat för inflation Linjär (Pris justerat för inflation) BAU HT Värmepump ett BAU billigt LT sätt att energieffektivisera vid ombyggnation? motorer, vvx, vsd LLT värmesystem, HT köldbärare 0, År

33 Uppvärmningstekniker - Solvärme & pellets Lagar och regler gynnar solvärme Solfångaren prestandamässigt färdigutvecklad och fokus ligger på snabbare, enklare och säkrare installationer För lönsamhet utan bidrag är sänkt systemkostnad och höjda energipriser nödvändigt Lagar och regler kommer bli krävande (utsläpp och verkningsgrad) för pelletsanläggningar Boverkets Byggregler Ökade kundkrav på driftsäkerhet och bekvämlighet Europastandarder Svenska/norska tillverkare dåligt förberedda? Eco-design Ökad investeringskostnad att vänta! Energimärkning Teknisk utveckling För lönsamhet är höjda energipriser nödvändigt?

34 Fjärde generationens fjärrvärme Första generationen Ånga Fram till 1930 Finns fortfarande i Paris, New York, Köpenhamn, Andra generationen Trycksatt vatten Tunga materialintensiva komponenter, betongkulvertar och rör-vvx Dominerande fram till 70-talet Vanligt i Sverige Tredje generationen Lägre temperaturer Mer materialsnåla komponenter Prefabricerade ledningar, polyuretanskum med plastmantel Dominerande sedan 80-talet

35 Fjärde generationens fjärrvärme Vision som är tänkt att inledas kring 2020 Lägre temperaturer (50/20); restvärme, ökad elproduktion, solvärme, geotermi, Ännu mer materialsnåla komponenter Ännu större prefabriceringsgrad Förlustminimering Et antal utvecklingsprojekt; Danmark, Tyskland, Storbritannien, Sverige, Ökad konkurrenskraft (uppskattad driftnytta idag: Mkr/år) Generation 3,5?

36 Avslutning

37 Målet med en andra etapp Att visa på hur en kostnadseffektiv och balanserad utveckling av värmemarknaden kan åstadkommas, - utifrån ett perspektiv av resurshushållning, klimatneutralitet och miljöriktighet. Ett mål med etapp 2 är också att ytterligare bredda gruppen av deltagande finansiärer

38 Projektet har även som mål att: Utvärdera hur framtida utmaningar och omvärldsförändringar påverkar utvecklingen; visa på utvecklingsvägar som är robusta men även de som är förknippade med större osäkerhet. Analysera kostnadsutvecklingen på värmemarknaden för olika scenarier, samt analysera hur värmemarknaden påverkas av olika styrmedel. Den lokala och regionala dimensionen i värmemarknadens utveckling är central, varför projekt också måste kunna hantera både de lokala/regionala utmaningar Ökad förståelse skall också skapas för vilka krav som ställs på energiaktörer, politiker och samhället i stort för att realisera utvecklingen och ambitionerna. Forskningen skall dessutom sträva efter att ange framgångsfaktorer som ger den balanserade utvecklingen. Etc.

39 Ett brett forskningsfokus Alla deltagande parter skall kunna påverka Aktuella forskningsfrågor och utvecklingsområden men också de mer grundläggande analyserna och fördjupningarna Idé om forskningsfokus Hela värmemarknaden och dess utveckling på kort och lång sikt Energitillförseln Energiomvandling och distribution Användning och effektivisering Hållbarhet, miljöpåverkan och resurshushållning Växthusgaser och andra emissioner till luft Resursåtgång och effektivisering Framtida kostnader för värmeförsörjningen Fortsatt scenarioanalys, med utvidgad känslighetsanalys (från Etapp 1). Fördjupa analys av fördelar och nackdelar med olika utvecklingsvägar

40 Möjliga forskningsfrågor Hur påverkas värmemarknadens utveckling av: Förändrad konkurrenskraft Energiprisutvecklingen Nya och befintliga styrmedel och andra regelverk Smarta energinät, ICT, drivkrafter i samhällsutvecklingen Energieffektiviseringens påverkan och genomslag Framtida styrmedel och deras påverkan EU:s roll Teknikutvecklingen Vidareutveckling av vårt energi- och miljöhållbarhetsindexet Dessutom en diskussion vid en eller flera workshops, utifrån projektets resultat och slutsatser, om vad som bör karaktärisera en önskvärd utveckling

41

42 Utmaningar och framtidsbilder Ge värmemarknaden en mer central plats i politik och planering i Sverige och EU Vilken förändringsriktning kommer att dominera för värmemarknaden snålare hus, mer individuella tekniker eller ökande energiutbyte i kombinerade system? Energieffektivisering stora möjligheter, men krävande att genomföra. Renoveringen och energieffektiviseringen av miljonprogrammet är en stor enskild utmaning. Utmaning för vissa fjärrvärmeföretag att klara lönsamheten vid en stor minskning av leveranserna. Marknaden för värmepumpar är under förändring, från konverterings- till utbytesmarknad. Större värmekonsumenter önskar alltmer av helhetslösningar, som hjälper dem i sin verksamhet. Även småhusägarna blir alltmer intresserade av sin energianvändning. På sikt kan värmemarknaden övergå i en energimarknad. Nya samarbeten är att vänta för värmemarknadens aktörer. Den hållbara staden. Värmemarknadens aktörer ökar samarbetet med kommuner och städer. Värmemarknaden påverkas av informations- och kommunikationsteknik (ICT) och smarta nät?