Referensgruppsmöte Värmemarknad Sverige. Stockholm

Transkript

1 Referensgruppsmöte Värmemarknad Sverige Stockholm

2 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Övergripande mål att visa på hur värmemarknaden kan fortsätta sin positiva utveckling I denna etapp omsätta kunskap i praktisk handling, och därigenom alltmer konkret bidra till att den hållbara utvecklingen fortsätter. 1. Hållbarhet 2. Vår framtida värmeförsörjning 3. Värmepumpsmarknaden 4. Samarbeten på våra värmemarknader 5. Politik och styrmedel 6. Digitalisering och energistatistik/data 7. Vision värmemarknad 2045

3 Referensgruppen Deltagande parter formar en referensgrupp som styr projektet och granskar projektresultaten. Genom samverkan är vår förhoppning att alla deltagande parter under arbetet får: Ökad kunskap om värmemarknaden och dess utveckling Möjlighet att påverka projektets resultat och slutsatser Tydliggöra hur värmemarknadens utveckling bäst kan samverka med det egna verksamhetsområdets utveckling.

4 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar!

5 Tidplan Referensgruppsmöten / Öppna konferenser Hållbarhet Framtidens värmeförsörjning Värmepumpsmarknaden Lokala samarbeten Politik och styrmedel Digitalisering och energidata Vision 2040 Höst 2017 Vår 2018 Höst 2018 Vår 2019 Höst 2019 Vår 2020

6 På gång just nu. Några exempel Uppdatering av energiscenarier och hållbarhetsindex Följer /medverkar i flera lokala samarbeten inom hållbarhet Linköping, Norrköping, Göteborg, Umeå, etc Energistatistik: kartläggning av Lunds värmemarknad pågår Värmepumpar och effektfrågan: utredning pågår Digitalisering inom energisektorn: referensgrupp inom VMS Samverkan med andra projekt Etc

7 Dagordning Välkomna Lunch Medverkan i Färdplan för värme? Framtidens avfallsbränsle en fråga för värmemarknaden Framtidens värmesystem resultat från gruppdiskussioner Boverket: Skärpta energikrav i BBR-remiss Uppdaterade scenarier för värmemarknadens utveckling Uppdaterat hållbarhetsindex Inspel från andra projekt: Digitalisering inom energibranschen ur värmemarknadsperspektiv Projektplanering

8 Värmemarknad Sverige Deltagande i färdplan för Fossilfritt Sverige? Stockholm

9 Sju fokusområden koppling till ev. färdplan 1. Hållbarhet 2. Vår framtida värmeförsörjning 3. Värmepumpmarknaden 4. Samarbeten på våra värmemarknader goda exempel och konkreta förslag 5. Politik och styrmedel 6. Digitalisering och energistatistik 7. Vision värmemarknad 2045

10 Ur projektets arbetsordning: Projektets mål och syfte Det är inte projektets syfte att ta fram ett strategidokument som vi sedan gemensamt skall propagera för:. Varken Profu eller någon av övriga deltagande parter gör någon utfästelse om att argumentera för, eller gilla, de slutsatser som strategidokumentet omfattar.. Att vi i detta projekt tar fram en eller flera gemensamma scenarier, innebär inte att alla parter måste ha en samsyn om hur den framtida utvecklingen skall ske. Det räcker att vi är överens om att de scenarier vi tar fram är några av de scenarier vi kan lära av; men det finns naturligtvis fler scenarier och andras kan vara minst lika bra. Det är heller inte projekts syfte att ta fram en prognos över utvecklingen, så som vi tror att värmemarknaden kommer att utvecklas på kort och lång sikt: Ingen gör heller ingen utfästelse om att agera i enlighet med den eller de scenarier vi tar fram; eller de slutsatser vi redovisar i strategidokumentet.

11 Färdplan för uppvärmningssektorn - ev. medverkan av Värmemarknad Sverige? Projektet kan tidigarelägga vissa analyser som redan planerats Om alla deltagare vill att vi lägger ej förutsedda insatser på arbete med färdplanen så kan vi göra det Då tar vi vissa resurser från annat vi skulle gjort inom projektets budget Om någon/några av deltagarna inte vill att vi engagerar oss i färdplanen så gör vi inte det Då skulle vissa kunna gå vidare och själva finansiera att de och Profu tar en del i arbetet med färdplanen Vi skulle dock kunna tidigarelägga framtagning av visst underlag?

12 Färdplan för uppvärmningssektorn - ev. medverkan av Värmemarknad Sverige?, forts. Projektet Värmemarknad Sverige kommer inte att skriva under någon färdplan. Det gör de företag/organisationer som vill det I färdplanen är det inte bara Värmemarknad Sverige - gruppen som deltar i processen, utan också den ursprungliga referensgruppen Tidplanen är kort eftersom arbetet ska vara klart till hösten Hur bör vi gå vidare?

13 Framtidens avfallsbränsle en fråga för värmemarknaden Planerat forskningsprojekt Jenny Sahlin, Profu

14 Framtidens avfallsbränsle Uppströmsarbete och kvalitet Syfte effekt av projektet Att framtidens avfallsbränsle till energiåtervinning består av rätt fraktioner i ett samhällsystem där fjärrvärme tillvaratar resurser som inte kan nyttjas på andra sätt. Mål - projektmål för att bidra till effekt 1) Ett förbättrat uppströmsarbete för en resurseffektiv och hållbar fjärrvärmeförsörjning där endast rejekt från annan avfallsbehandling går till energiåtervinning 2) Kunskap om befintliga och framtida fraktioner avfallsbränsle.

15 Svensk energiåtervinning Under importerades ca 1,4 miljoner ton avfall till svensk miljoner energiåtervinning ton vilket motsvarar 7 23 % av Sveriges totala energiåtervinning från avfall 6 5 Import Svenskt restavfall 1 0

16 Bränslemix fjärrvärmen Tillförd energi 2016

17 Avfallsbränsle Farligt avfall; 2% Import UK och Irland; 12% Import Norge; 12% Restavfall från hushåll; 29% Restavfall från verksamheter; 29% Grovavfall från hushåll; 16% Träavfall; 1%

18 Källa: Sysavregionen Regional Kretsloppsplan

19 Avfallstransport från Storbritannien till mottagningsanläggning i Sverige Övergripande EU-direktiv Mäklare/Agent Avfallsbränsle -producent Transportör (speditör/åkeri) Fartyg & Rederi Avfallsförbränningsanläggning Hamnbolag Transportör (speditör/ åkeri) Ansvariga myndigheter; tillståndsgivare eller tillsynsansvar samt aktuell kommun

20 Schweiz Sverige Danmark Nederländerna Österrike Norge Estland Tyskland Finland Luxemburg Belgien Storbritannien Slovenien Frankrike Italien Polen Tjeckien Ungern Litauen Spannien Bulgarien Letland Slovakien Cypern Kroatien Rumänien Albanien Malta Montenegro Serbien Turkiet Kosovo Bosnien Deponering Förbränning (D10) Energiåtervinning (R1) Materialåtervinning Biologisk återvinning 0% 20% 40% 60% 80% 100% Behandling av hushållsavfall i Europa, 2015 (källa: Eurostat) De länder som har klättrat högst upp i avfallshierarkin använder en kombination av de tre återvinningsmetoderna. De tre återvinningsmetoderna ersätter, direkt eller indirekt, deponering.

21 Framtidens avfallsbränsle- uppströmsarbete och kvalitet Tidplan juni 2018-dec-2019 Projektbudget: 4,5 MSEK under 1,5 år Finansiärer (sökt): RE:Source, Avfall Sverige, SBUF (byggföretagens forskningsorgan), medverkande företag och organisationer Projektledare: Jenny Sahlin, Profu, biträdande Inge Johansson, RISE

22 Lunch Restaurang Pressklubben m åt höger på Vasagatan

23 Dagordning Välkomna Lunch Medverkan i Färdplan för värme? Framtidens avfallsbränsle en fråga för värmemarknaden Framtidens värmesystem resultat från gruppdiskussioner Boverket: Skärpta energikrav i BBR-remiss Uppdaterade scenarier för värmemarknadens utveckling Uppdaterat hållbarhetsindex Inspel från andra projekt: Digitalisering inom energibranschen ur värmemarknadsperspektiv Projektplanering

24 Framtidens värmesystem Sammanställning av workshop

25 Framtidens värmesystem - Värmebehov 1. Effekt viktigare än energi. Både vid konstruktion och vid drift 2. Fokus på klimatskal - inte på köpt energi 3. Yteffektivt - rätt arkitektur 27

26 Framtidens värmesystem - Teknik 1. Återvinning av frånluft och ev varmvatten 2. Kombinerade lösningar 3. Fler geoenergilösningar för kyla 4. Låga temperaturer för golvvärme 5. Individuell mätning och debitering för varmvatten 28

27 Framtidens värmesystem - Styrning 1. Effektstyrning 2. Smart styrning 3. Styrning i varje lägenhet 4. Lagring, laststyrning, flytta energi 5. Ökad interaktion mellan kund och energibolag 29

28 Framtidens värmesystem - Övrigt 1. Solceller, laddstolpar och batterier 2. Affärsmodeller för samverkan 3. Incitament att styra på effekt 4. Vita certifikat 30

29 Skärpta energikrav i BBR-remiss Boverkets remiss

30 Några perspektiv på remissen

31 Värmemarknad Sverige, - uppdaterat hållbarhetsindex

32 Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%

33 Våra sex indikatorer Koldioxidutsläpp: Lika med skorstensutsläppen i basfallet, men vi har också gjort beräkningar utifrån ett LCA-perspektiv. Förnybart: Angivet som andel icke förnybart. Energieffektivisering: Specifik energianvändning per nytta. Svavel(dioxid)utsläpp: Lika med skortensutsläppen i basfallet. Naturresursindex : Anger knappheten för en resurs, utifrån Tillgängligheten dvs. potentialen att öka uttaget på ett hållbart sätt Uthålligheten dvs. hur robust ett varaktigt uttag av resursen är Primärenergi: Beräknat enligt EU:s metod (t.ex. för eff-direktivet). För viktning av indikatorerna till vårt basindex, har vi normerat till år 1970

34 Värmemarknaden sex olika indikatorer, ytterligare fem år

35 Vårt index Värmemarknaden ytterligare fem år

36 Våra tre olika index Viktning per indikator Svavel CO2 Förnybart Effektivisering Naturresursindex Primärenergi Basindex 30% 20% 15% 10% 15% 10% EU-mål-index 50% 35% 10% 5% Lika viktning 17% 17% 17% 17% 17% 17%

37 Våra index Värmemarknaden våra tre olika index

38 Basindex Sektorjämförelse ytterligare fem år

39 EU-mål-index Sektorjämförelse ytterligare fem år

40 Scenariot: Långsam utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% % 100% 80% 60% 40% 20% 0% % 100% 80% 60% 40% 20% 0% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Basindex EU-mål-index Lika viktning Basindex EU-mål-index Lika viktning

41 Värmemarknad Sverige, - uppdaterade scenarier

42 Uppdatering av scenarierna, här Långsam utveckling Basår flyttat från 2012 till Resultat baseras på den årliga energiundersökningen och annat underlag. (Bästa källa, men stora variationer mellan år.) Baseras på en senare (högre) befolkningsprognos från SCB Befolkningsprognoser

43 Nettoenergibehov, Långsam utveckling Etapp 1 Etapp 3 - Klart kraftigare befolkningsutveckling - Ökad yta och högre specifik värmeanvändning i småhus - Kraftig ökning av yta i flerbostadshus och lokaler

44 Nettoenergi per uppvärmningsslag, Långsam utveckling Etapp 1 Etapp 3 Värmepumpanvändningen förefaller ha exploderat.

45 Levererad energi, Långsam utveckling Etapp 1 Etapp 3 Leveranserna är endast något större. Orsaken till att ökningen inte är större är den stora värmepumpanvändningen (med hög verkningsgrad).

46 Nettoenergibehov, Energisnåla hus Etapp 1 Etapp 3 Mindre effektivisering hinner ske till 2020 (tidigare från 2012, nu från 2016)

47 Nettoenergi per uppvärmningsslag, Energisnåla hus Etapp 1 Etapp 3

48 Levererad energi, Energisnåla hus Etapp 1 Etapp 3

49 Nettoenergibehov Långsam utveckling Energisnåla hus Mer individuellt Kombinerade lösningar

50 Nettoenergi per uppvärmningsslag Långsam utveckling Energisnåla hus Mer individuellt Kombinerade lösningar

51 Levererad energi Långsam utveckling Energisnåla hus Mer individuellt Kombinerade lösningar

52 Energieffektivisering i bebyggelsen kwh/m2 Lokaler Trend: - 0,8% per år Flerbostadshus Trend: - 0,4% per år Småhus Trend: - 0,2% per år

53 Energieffektivisering i bebyggelsen (fyra scenarier) Småhus Flerbostadshus Lokaler

54 Dagordning Välkomna Lunch Medverkan i Färdplan för värme? Framtidens avfallsbränsle en fråga för värmemarknaden Framtidens värmesystem resultat från gruppdiskussioner Boverket: Skärpta energikrav i BBR-remiss Uppdaterade scenarier för värmemarknadens utveckling Uppdaterat hållbarhetsindex Inspel från andra projekt: Digitalisering inom energibranschen ur värmemarknadsperspektiv Projektplanering

55 Några perspektiv på digitalisering Tidiga resultat från samtal med referensgruppen i Värmemarknad Sverige Digitalisering i energisektorn

56 Digitalisering inom energisektorn Vad pågår och vad innebär det? Ebba Löfblad, Profu Värmemarknad Sverige-möte

57 Artificial Intelligence is the new electricity. Just as electricity transformed industry after industry 100 years ago, I think AI will do the same. Andrew Ng en av världens ledande AI-experter

58 Digitalisering inom energisektorn - ett Energiforskprojekt Mål med projektet är att: Öka kunskapen om den digitala utvecklingsfronten inom områdena: artificiell intelligens, avancerad automation och robotisering, Internet of Things och blockkedjetekniken. Skapa förståelse för hur dessa tekniker kan komma att påverka energisektorn. Inspirera medverkande aktörer till idéer och initiativ om hur den egna organisationen kan ta tillvara digitala möjligheter och också bli en del av utvecklingen. Identifiera behov av fortsatta branschgemensamma forsknings- och utvecklingsstrategier och initiera dessa satsningar genom en forskningsplattform. Projektet bygger på en nära dialog och interaktion mellan forskare/experter och projektets deltagare som omfattar ett 20-tal företag/organisationer.

59 Vad menar vi med digitalisering? Genomgripande förändringsprocesser som nyttjar och kombinerar teknologiska landvinningar för att skapa samhällsnytta och/eller affärsvärden Teknikområdena Internet of Things (IoT), avancerad automation, robotisering och artificiell intelligens är essentiella begrepp

60 Varför nu? Kostnad och storlek på tekniken har reducerats i så stor utsträckning Mängden tillgänglig data har vuxit explosionsartat möjliggör maskininlärning Utvecklingen inom mobilitets- och kommunikationslösningar (4G, 5G, 6G?, molntjänster) möjliggör överföring av allt större datamängder Tillsammans skapas helt nya möjligheter och samhället genomgår en digital transformation som inbegriper beteendeförändringar och skapar nya behov.

61 Slutanvändare Producenter Figur från: IEA (2017) Digitalization & Energy

62 Prosumenter Digitaliseringen suddar ut skillnaden mellan produktion och användning i energisystemet, och möjliggör: - Smart efterfrågeflexibilitet (balanserar produktion och användning) - Integrationen av variabel elproduktion - Smarta laddtekniker för elfordon (liksom återmatning ) - Utvecklingen av distribuerad energiproduktion (t.ex. solceller på hustak) Figur från: IEA (2017) Digitalization & Energy

63 Vad kan digitaliseringen innebära för värmemarknaden? Det finns en betydande potential för bättre energitjänster, ökad kundkomfort, energieffektiviseringar och kundnytta genom till exempel: Avancerad styrning och optimering av produktionssystem Realtidsstyrda smarta värme- och kylanät som hanterar efterfrågeflexibilitet, energiprisvariationer (t.ex. genom termisk lagring) och brukarnärvaro/beteendeanpassning Prediktivt underhåll och automatiserad felsökning Automatisering av administrationstjänster och förbättrade kundtjänstsystem Individanpassade kunderbjudanden och bättre möjligheter till interaktion mellan företag och kunder

64 Några insikter från intervjuerna Vissa företag/aktörer på marknaden har knappt börjat, andra har kommit längre. Främst uppkopplade enheter stora mängder data. Kundnyttan är i fokus på fastighetssidan, på energi/värmesidan är kopplingen till kund oftast svagare Digitalisering ses som en möjliggörare för att uppnå ambitiösa energi- och miljömål Fastighetsaktörer tenderar att vänta på fullt gångbara produkter, viktigt att det är beprövat innan man tar in det mot kund Framförallt ser man ökade möjligheter till minskad energianvändning med bibehållen komfort kundnyttan och energieffektiviseringar i fokus

65 Utmaningarna består bland annat i Kunskapsbrist kring nyttan och applikationsmöjligheterna med teknikerna Brist i beställarkompetensen, hamnar i knäet på leverantörerna Vem ska hantera/äga data? Olika aktörer har olika syn. Rädsla för inlåsning till vissa specifika verktyg, leverantörer, plattformar IT-säkerhet och integritetsaspekterna vågar inte testa Regelverken inte anpassade, krävs arbete med standardiseringar

66 Tack!

67 NEPP - North European Energy Perspectives Project - Ett policynära energisystemprojekt, som funnits i över 20 år i olika etapper och former EL F J Ä R R V Ä R M E I N D U S T R I

68 NEPP Omställningen av energisystemen i Sverige och Norden i en europisk kontext Ny teknik och nya aktörer förväntas spela en allt större roll. Etablerade aktörer och teknik måste anpassas till det nya, men också hantera det gamla och etablerade. El- och värmeförsörjning, inkl. näten Analyser utifrån en helhetssyn på energisystemet, som har bas i samhällsutvecklingen. Tidsperspektiv för analyser: 2020, 2030 och

69 Åtta plus ett delprojekt 1. Den framtida klimat- och energipolitiken analysgrund för en djupare förståelse av politikens konsekvenser 2. Analys av energisystemens utveckling i Sverige/Norden med fokus på robusthet och stresstålighet på kort och lång sikt 3. Konsekvenser för Sverige/Norden av olika utvecklingsvägar för de europeiska energisystemen 4. Hur får vi till stånd nödvändiga investeringar i energisystemen? 5. Den stora effektfrågan fokus på el, men även på fjärrvärme 6. Energianvändningens utveckling - drivkrafter/faktorer som påverkar 7. Vem har ansvaret för de framtida energisystemen? 8. Miljö- och resurseffektivitet och hur olika synsätt, metoder, kriterier påverkar energisystemets utveckling (särskilt fokus biobränsle/avfall) Helheter: Skapa helhetsbilder utifrån synteser och slutsatser från delprojekt 1-8, samt från parallella forskningsprojekt/forskningsprogram

70 Workshop om ny lokala/regionala fallstudier Den 9 maj kl Syfte: prioritera angelägna frågeställningar att studera närmare på lokal nivå (inte geografiskt specificerat) Gemensamt för VMS och NEPP Hos Energiforsk, Stockholm Förslag på områden Hållbar utveckling i ett lokalt/regionalt perspektiv. Det lokala värmesystemets utveckling, inkl. den lokala/regionala bränsle- och energiförsörjningen, och samverkan med andra sektorer och infrastrukturer. Aktörsperspektivet - Värmeförsörjningen/värmelösningarna ur den lokala/regionala aktörens/användarens perspektiv. Värmebehovets utveckling i framtiden; både när det gäller energi och effekt. Energieffektiviseringens påverkan. Ansvaret för den framtida värmeförsörjningen i staden, på kort och framförallt på lång sikt. Den lokala/regionala politikens påverkan på värmesystemets/värmeförsörjningens utveckling, samt påverkan/samspelet med nationell och EUpolitik.

71 Andra projekt, initiativ och program För samverkan, inspiration och eller bevakning Digitalisering i energisektorn

72 Projektadministration

73 Kommande möten april Referensgrupp 9 maj Workshop Regionala studier på Energiforsks kontor 19 sept Referensgrupp 2019 Öppet seminarium i slutet av januari/början av februari (inte v. 7-9) Plats:?? 5 dec Referensgrupp Plats: Dalarnas hus Inbjudan/anmälan och dagordning via Outlook

74 Vad händer de närmsta månaderna? Fossilfritt Sverige och färdplan? Energistatistikprojektet pågår, färdigt till sommaren Värmepumpsutredning, färdigt efter sommaren Workshop 9 maj om lokala/regionala fallstudier Samverkan med andra projekt? Strävar efter att få med Energimyndigheten i referensgruppen