På spåret Sektorsmyndigheternas arbete mot etappmålen 2007

Transkript

1 På spåret Sektorsmyndigheternas arbete mot etappmålen 2007

2 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2007 Titel: På spåret Sektorsmyndigheternas arbete mot etappmålen 2007 Handisam Serie B 2007:4 Utredare: Ken Gammelgård, Emelie Pettersson och Arvid Lindén Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats Alternativa format kan beställas från Handisam. Postadress: Handisam, Arenavägen 63, Johanneshov E-post: info@handisam.se Fax: Telefon: , SMS:

3 Förord Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, fortsätter arbetet med att samordna sektorsmyndigheternas arbete för att genomföra handikappolitiken. Sektorsmyndigheternas roll är viktig. Arbetet med etappmålen är dynamiskt, inte statiskt. Myndigheterna har möjlighet att nå ut inom alla centrala samhällssektorer. För att lyckas med det behöver arbetet drivas på och ges ett sådant stöd att resultatet blir konkret. Myndigheterna behöver stöd och uppbackning för att lyckas. Vi på Handisam kommer att lägga ner mycket kraft på att stödja dem. Målen med sektorsansvaret måste vara tydliga och relevanta. Alla sektorer är unika. Myndigheterna måste finna sina egna arbetssätt och metoder för att nå ut med sektorsansvaret. Arbetet måste i vissa fall få ny kraft. Det är viktigt att fler människor kommer i arbete. Det är avgörande att insatser sätts in som leder till att arbetsmarknaden blir mer tillgänglig. Vi lämnar därför förslag på åtgärder som verkar i den riktningen. Den här rapporten visar att sektorsmyndigheterna är på rätt spår men att ytterligare insatser krävs. Med ett fördjupat stöd från Handisam och med en satsning inom arbetsmarknaden kan sektorsansvaret bli än mer verkningsfullt och bättre bidra till att samhället når de av riksdagen uppsatta målen med handikappolitiken. Stockholm, 15 oktober 2007 Carl Älfvåg Generaldirektör 1

4 2

5 Innehåll Sammanfattning...4 Sektorsmyndigheternas arbete Sektorsansvaret...5 Arbetet idag... 5 Etappmålen... 6 Rollen som kontaktperson... 7 Ledningens ansvar... 7 Samråd med handikapporganisationerna... 8 Förslag på fortsatt styrning...9 Bilaga 1. Arbetet under det gångna året...12 Arbetsmarknadsstyrelsen...12 Arbetsmiljöverket...12 Banverket...12 Boverket...13 Försäkringskassan...14 Konsumentverket...15 Luftfartsstyrelsen...16 Post- och telestyrelsen...16 Riksantikvarieämbetet...17 Sjöfartsverket...17 Skolverket...18 Socialstyrelsen...18 Statens kulturråd...18 Vägverket...19 Bilaga 2. Sektorsmyndigheternas arbete med etappmålen...20 Arbetsmarknadsstyrelsen...20 Arbetsmiljöverket...22 Boverket...23 Försäkringskassan...27 Konsumentverket...29 Post- och telestyrelsen...30 Riksantikvarieämbetet...31 Skolverket...32 Socialstyrelsen...33 Statens Kulturråd

6 Sammanfattning Inom samtliga sektorsmyndigheter finns ett etablerat arbete med sektorsansvaret. Myndigheternas arbete har kommit olika långt och etappmålen är av olika karaktär. Resultatet av arbetet med sektorsansvaret kan inte avläsas enbart utifrån om etappmålen är uppfyllda. En avgörande förutsättning för arbetets framgång är att myndigheternas ledning sanktionerar arbetet och tydligt visar att genomförandet av handikappolitiken är en del av verksamheten. Staten ska vara ett föredöme i arbetet med att göra samhället tillgängligt. Handisams undersökning om handlingsplaner för tillgänglighetsarbetet visar inte att sektorsmyndigheterna har kommit längre än övriga myndigheter i tillgänglighetsarbetet. Ett centralt område för handikappolitiken är att göra arbetslivet tillgängligt för kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Idag arbetar flera av sektorsmyndigheterna för ett tillgängligt arbetsliv. Handisams föreslår följande uppdrag: Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan, Skolverket och Socialstyrelsen ska genomföra den strategi som tagits fram för att fler kvinnor och män med funktionsnedsättningar ska kunna försörja sig genom eget arbete. Arbetsmarknadsstyrelsen ska genomföra en undersökning av arbetsgivares benägenhet att anställa kvinnor och män med funktionsnedsättningar samt arbetsgivares behov av information om möjligheter till stöd i samband med rekrytering av kvinnor och män med funktionsnedsättningar. 4

7 Sektorsmyndigheternas arbete 2007 Sektorsansvaret För genomförandet av handikappolitiken krävs att kunskap byggs upp inom de olika samhällssektorerna. I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 1 utsågs centrala myndigheter som fick ett särskilt ansvar att genomdriva handikappolitiken inom sin samhällssektor. Ansvaret skrevs in i myndigheternas instruktion. Ansvaret och funktionshinderperspektivet 2 har successivt arbetats in i myndigheternas verksamheter. Systemet med sektorsmyndigheter har inneburit en kontinuerlig utveckling av kunskap om funktionshinderperspektivet inom ramen för de frågor som finns inom respektive samhällssektor. Funktionshinderperspektivet måste arbetas in i myndigheternas verksamhet under en lång tid för att få verkligt fäste. Myndigheternas arbete har kommit olika långt, flera sektorer har berörts av omstrukturering, utlokalisering eller neddragning. Trots de faktorer som påverkat arbetet kan vi se att det inom samtliga sektorsmyndigheter finns ett etablerat arbete med sektorsansvaret. Arbetet idag Samtliga myndigheter bedriver idag ett löpande arbete för att uppnå de handikappolitiska målen. Sektorsansvaret möjliggör att samhällets tillgänglighet utvecklas som en naturlig del av samhällsutvecklingen. Inom sektorerna har arbetet med funktionshinderperspektivet gett resultat. I arbetslivet får personer med funktionsnedsättningar större omfattning det stöd och de anpassningar som efterfrågas. Boverkets uppföljning av enkelt avhjälpta hinder visar att arbetet går framåt och att medvetenheten om tillgänglighet ökar. Samverkan mellan sektorsmyndigheter och med andra aktörer som Sveriges Kommuner 1 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) 2 Funktionshinderperspektivet ersätter handikapperspektivet utifrån nya definitioner i Socialstyrelsens termbank 5

8 och Landsting och enskilda kommuner förekommer i större utsträckning. Inom statsförvaltningen pågår en översyn av myndigheternas instruktioner mot bakgrund av den nya myndighetsförordningen. Flera sektorsmyndigheter berörs även av utredningar vars mål är att omorganisera myndigheter och klarlägga deras uppgifter. Bland annat berörs skolsektorn och trafiksektorn. För genomförandet av handikappolitiken krävs att sektorsansvaret ligger på myndigheter med normerande och uppföljande uppgifter. Handisam anser därmed att Skolverket även fortsättningsvis samt att den nya Trafikstyrelsen ska inneha sektorsansvaret. Med hjälp av Socialstyrelsens system för att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar och Handisams förslag på ett system av indikatorer på handikappolitisk utveckling kommer vi att kunna följa utvecklingen på ett närmare och mer kontinuerligt sätt. Resultaten från de båda systemen blir ett viktigt underlag för regeringens styrning, Handisams samordning och myndigheternas arbete. Bättre möjligheter till uppföljning kan även ge en tydligare bild av hur vi närmar oss de handikappolitiska målen för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar 3. Etappmålen Sektorsmyndigheterna tog fram sina etappmål i samband med att myndigheterna definierade sitt sektorsansvar. Etappmålen är av olika karaktär, vissa är mätbara medan andra är formulerade som visioner. I flera fall är de mätbara målen inriktningsmål. Målet redovisas därmed inte som uppfyllt, även om ett utomordentligt arbete bedrivs mot målet. Det är med andra ord viktigt att vi tittar på etappmålens karaktär innan vi bedömer resultatet av en myndighets arbete. Arbetet med sektorsansvaret har utvecklats under arbetets gång. Det kan ha visat sig att de fastslagna etappmålen inte är den mest framkomliga vägen mot de handikappolitiska målen. Förutsättningarna inom myndigheten eller sektorn kan ha förändrats och påverkat förutsättningarna för arbetet så att etappmålen inte längre är lika aktuella. 3 Funktionsnedsättningar ersätter funktionshinder utifrån nya definitioner i Socialstyrelsens termbank 6

9 Sektorsmyndigheterna har på flera håll varit aktiva med att uppfylla etappmål för att sedan ta fram nya. Andra sektorsmyndigheter har efter uppfyllandet av sina etappmål konstaterat att funktionshinderperspektivet är en del av verksamheten och att särskilda etappmål inte behövs. Handisam och sektorsmyndigheterna kommer tillsammans att se över vilken roll etappmålen ska ha i framtiden. Rollen som kontaktperson Kontaktpersonerna utgör en viktig länk mellan myndigheterna och Handisam och samordnar myndighetens arbete med sektorsansvaret. Kontaktpersonen levererar även det underlag som Handisam behöver för att rapportera till regeringen. Handisam bedömer att det till stor del är kontaktpersonernas arbete som har etablerat och byggt upp sektorsansvaret inom myndigheterna. Det är också Handisams uppfattning att kontaktpersoner i vissa fall fått ansvaret att genomföra en stor del av arbetet med sektorsansvaret. Det var inte tanken med rollen som kontaktperson. Det är inte kontaktpersonens främsta uppgift att driva på och stödja det arbete som myndigheten bedriver. För att kontaktpersonerna ska kunna ägna sig åt sin samordnande funktion krävs att arbetet genomdrivs av andra personer inom myndigheten. Ledningens ansvar Avgörande för arbetets framgång är att myndigheternas ledning sanktionerar arbetet och tydligt visar att genomförandet av handikappolitiken är en del av den ordinarie verksamheten. Så blir funktionshinderperspektivet en naturlig del i alla beslut och processer. Att ansvaret lyfts fram på webb, i verksamhetsplanering och i årsredovisning påverkar hur samtliga anställda uppfattar arbetets relevans och legitimitet. Vilka resurser som avsätts till den samordnande funktionen av arbetet och samordningens placering i organisationen är ytterligare faktorer som påverkar förutsättningarna för arbetets genomslag på myndigheten. Staten ska vara ett föredöme i tillgänglighetsarbetet. Sektorsmyndigheternas interna tillgänglighet påverkar sektorns syn på vikten av tillgänglighetsarbetet. Att sektorsmyndigheterna är ett föredöme i sin sektor är extra viktigt för att det generella tillgänglighetsarbetet ska få genomslag och förstås i förhållande till särlösningar. I flera sektorer har detta perspektivskifte haft svårt att etableras. 7

10 Hur aktiva myndigheternas ledning är i arbetet med sektorsansvaret varierar mellan myndigheterna men en positiv utveckling är att allt fler arbetssätt där ledningen har en aktiv roll presenteras i rapporteringen till Handisam. Samråd med handikapporganisationerna Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska sektorsmyndigheterna samråda med handikapprörelsen. Samrådet sker på vissa håll inom tidigare etablerade ramar såsom Arbetsmarknadsstyrelsens Centrala delegation för arbetslivsinriktad rehabilitering, medan andra upparbetat en ny organisation för samråd. Banverket och Vägverket har ett samråd även på regional nivå. Postoch telestyrelsen samarbetar utöver det ordinarie samrådet med handikapporganisationer inom olika projekt och tjänster. Boverket är ett exempel på hur samrådet fått stor betydelse i organisationen. Ordförande i Samrådsorganet är Boverkets generaldirektör. Myndighetens verksamhetsområden representeras genom en deltagare från varje sakenhet. Därutöver ingår en representant från länsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt fem representanter från Handikappförbunden. Sektorsmyndigheterna anser att samrådet är en viktig del av sitt arbete och att det medfört ett bättre genomslag för sektorsansvaret inom verksamheten. Myndigheterna betraktar samrådet främst som ett informationsutbyte om sektorsansvaret och som ett forum där handikapprörelsen för fram synpunkter och önskemål. Samtidigt lyfter vissa myndigheter fram att de inte anser det meningsfullt att diskutera redan fattade beslut. Det finns önskemål om att samråden i högre utsträckning borde behandla konkreta och strategiska frågeställningar som berör myndigheternas verksamhet, Myndigheterna anser att för ett bättre fungerande samråd krävs bättre kompetens i sakfrågorna. Det finns därmed ett behov för utbildningsinsatser för representanterna i samrådsgrupperna. Detta är ett utvecklingsområde för sektorsmyndigheterna och handikapprörelsen att samverka kring. Handikapprörelsen behöver även utveckla stödet till sina representanter. Sektorsmyndigheternas interna tillgänglighetsarbete Staten ska vara ett föredöme i arbetet med att göra samhället tillgängligt. Det är ett mål som riksdagen beslutat om i den nationella handlingsplanen. Sektorsmyndigheterna är en grupp som speciellt pekats ut att gå i täten för det handikappolitiska arbetet. Handisams undersökning om handlingsplaner för tillgänglighetsarbetet visar inte 8

11 att sektorsmyndigheterna har kommit längre i arbetet än övriga myndigheter. Tio av sektorsmyndigheterna har handlingsplaner för tillgänglighet. Konsumentverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sjöfartsverket samt Riksantikvarieämbetet saknar i dagsläget handlingsplaner. Endast Försäkringskassan anger att de reviderat sin handlingsplan. Flera myndigheter anger att förordningen har varit betydelsefull för tillgänglighetsarbetet men att det viktigaste är att ledningen för myndigheten visar engagemang i tillgänglighetsfrågorna. Endast två myndigheter anger att arbetet kring handlingsplanen samordnas på ledningsnivå. Inom hälften av sektorsmyndigheterna är det kontaktpersonen som driver arbetet med handlingsplanen. Tre myndigheter driver arbetet med handlingsplanen i projektform. Strukturella förändringar såsom nedskärningar och utlokaliseringar anges som svårigheter i arbetet med handlingsplanen utav flera myndigheter. Andra orsaker som anges är att det varit svårt att få resurser till arbetet och att få in tillgänglighetsfrågorna i de interna systemen för planering och uppföljning. Två tredjedelar av myndigheterna anser att de delvis har arbetat in funktionshinderperspektivet i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, mångfaldsplan samt i jämställdhetsplanen. Sektorsmyndigheterna anger att det är Handisams riktlinjer och olika inventeringsformulär och checklistor som varit det bästa stödet i arbetet med handlingsplanen. Handisam ska fortsätta att följa myndigheternas arbete och utveckla stödet till myndigheterna. Förslag på fortsatt styrning Ett centralt område för handikappolitiken är att göra arbetslivet tillgängligt så att arbetslinjen kan förstärkas för kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Inom arbetslivet har funktionshinderperspektivet ännu inte fått det genomslag som det fått inom andra sektorer. Arbetet med mångfald bedrivs i allt högre utsträckning och arbetet får allt högre kvalitet. Funktionshinderperspektivet saknas dock ofta i mångfaldsarbetet och tillgänglighetsarbetet uteblir. Samma problematik finns i utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet där tillgänglighet i stor utsträckning förbises. Idag arbetar flera av sektorsmyndigheterna för ett tillgängligt arbetsliv. Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan, Skolverket och Socialstyrelsen arbetar med att ta fram en gemensam strategi för 9

12 hur fler personer med funktionsnedsättningar ska kunna försörja sig genom eget arbete. Strategin ska redovisas till regeringen i februari Strategin syftar till att förbättra myndigheternas koordinering av insatser och se till att resurserna används mer effektivt. Övriga sektorsmyndigheter knyts till arbetet med ett tillgängligare arbetsliv genom sitt ansvar att vara ett föredöme som arbetsgivare för personer med funktionsnedsättningar. Även andra aktörer har uppmärksammat att tillgänglighetsarbetet på arbetsplatser måste utvecklas. Fackförbundet ST har tagit initiativ till ett samarbete kring att ta fram ett arbetsmaterial som kan användas på arbetsplatser för att göra arbetsplatsen tillgänglig. Projektet är ännu på planeringsstadiet och är ett samarbete mellan ST, Handisam och Handikappförbunden. Regeringskansliet vill höja sin kompetens om tillgänglighet och om hur de kan arbeta för att vara en tillgänglig arbetsgivare. Handisam kommer att genomföra ett seminarium om ett tillgängligt arbetsliv och arbetsgivaransvar på Regeringskansliet i november Förslag på uppdrag Handisam anser att arbetslivet är det mest centrala området för fortsatt styrning. De uppdrag som Handisam föreslår regeringen syftar därmed till att förstärka arbetslinjen för kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Ett uppdrag för nästa år är att fortsätta det arbete som påbörjats med att ta fram en strategi. Arbetet måste omsättas i praktiskt genomförande. Strategin är framtagen för dagens behov och bör därmed sjösättas omgående. Därmed föreslår Handisam följande uppdrag: Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan, Skolverket och Socialstyrelsen ska genomföra den strategi som tagits fram för att fler kvinnor och män med funktionsnedsättningar ska kunna försörja sig genom eget arbete. Det andra uppdraget syftar till att få en bild av arbetsgivares benägenhet att anställa kvinnor och män med funktionsnedsättningar och att få en fullständig bild av behoven av kunskap och information. Stödet som behövs för att bli en tillgänglig arbetsgivare är avgörande för att arbetslinjen ska kunna hävdas för alla. Därmed föreslår Handisam följande uppdrag: Arbetsmarknadsstyrelsen ska genomföra en undersökning av arbetsgivares benägenhet att anställa kvinnor och män med 10

13 funktionsnedsättningar samt arbetsgivares behov av information om möjligheter till stöd i samband med rekrytering av kvinnor och män med funktionsnedsättningar. 11

14 Bilaga 1. Arbetet under det gångna året Nedan följer en redovisning av sektorsmyndigheternas arbete som bedrivits inom ramen för sektorsansvaret under det gångna året. Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsförmedlingen har genomfört särskilda satsningar riktade till arbetsgivare för att få till stånd anställningar för arbetssökande med behov av särskilt stöd. Satsningar har genomförts för att få fram företag med rekryteringsbehov. Särskilda arbetsförmedlare har även tillsatts för att få fram arbetsplatser och för matchning av arbetssökande med funktionshinder och arbetsgivare. Informationsinsatser har genomförts för att lyfta fram målgruppens behov och informera om det stöd som kan ges vid rekrytering. Det har gjorts genom skriftlig information och genom information vid träffar med arbetsgivare, bland annat via arbetsmarknadsnämnderna. Arbetsmiljöverket Ett arbete har inletts med att ta fram en kommunikationsplan för att ta fram en handbok/informationsbroschyr om AV:s sektorsarbete. AV har arbetat vidare med den interna informationen om sektorsarbetet. Informationen finns skriftligt på både intranät och webbplats. Arbetsgruppen har varit ute på några distrikt och informerat muntligen och diskuterat AV:s tillsynsuppdrag. Ett arbete om tillgänglighet till flygresor och de tunga lyft som detta för närvarande medför för flygplatspersonalen har inletts under våren Banverket Inom Banverket har huvudfokus legat på arbetet med projektet KOLL Framåt ett nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. Banverket har löpande arbetat med de EU-gemensamma tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD). Dessa tekniska specifikationer innehåller bestämmelser om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar för konventionella och höghastighetståg. 12

15 Banverket ger löpande råd vid fordonsbeställningar och stationsmiljöarbete. Boverket Boverket har informerat och föreläst om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder vid olika utbildningar, konferenser och seminarier som vid Sveriges kommuner och landstings branschdag, Offentlig fastighetsförvaltning och trafikkonferens, FSB:s (Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer) informations- och utbildningsdagar. På Boverkets Plan- och byggdagar hölls seminariet Det offentliga rummet tillgängligt för alla? som behandlade tillgänglighet ur ett demokratiperspektiv och redovisade exempel från arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Ett annat seminarium Tillgänglighet en fälla handlade om tillgänglighet och utrymning. Boverket har genomfört konferensserien Planering på goda grunder där Boverket informerat om erfarenheter om goda planeringsgrunder och särskilt lyft fram tillgänglighetsperspektivet. Under året har förslaget till revidering av Boverkets byggregler avsnitt 3, som bland annat handlar om tillgänglighet, remissbehandlats. Det nya föreskriftsförslaget beslutas i november Boverket genomför en revidering av brandavsnittet i Boverkets byggregler och har anlitat en konsult för att ta fram underlag om utrymning för funktionshindrade. En uppföljning av tillämpningen av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder i fastigheter avrapporterades till regeringen i september Boverket har under året i samverkan med Handisam inventerat den fysiska tillgängligheten i lokaler för politisk verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting och Vägverket har i samarbete med Banverket och Boverket tagit fram den andra utgåvan av rapporten Trafik för en Attraktiv Stad TRAST, som har ett avsnitt om tillgänglighet. I projektet Den goda staden har Banverket, Boverket och Vägverket tillsammans med tre kommuner arbetat med utveckling av nya arbetsmetoder utifrån en helhetssyn på statskommunal samverkan kring infrastruktur i tätorter. En av aspekterna som behandlats är tillgänglighet. Boverket har deltagit i ett pilotprojekt kring sektorsövergripande regionförstoring för ökad tillväxt och sysselsättning. Tyngdpunkten i Boverkets arbete har legat på insatser avseende planeringsmetoder som omfattar tillgänglighetsaspekter. 13

16 Boverket har under året tagit fram inspirationsskriften Bostadsnära natur som ett stöd åt kommunerna i deras arbete med att säkra tillgången till de grönområden som finns nära bostäderna. Skriften behandlar den sociala hållbarheten, där tillgänglighet ingår. Försäkringskassan Inom Försäkringskassan pågår ett genomgripande förändringsarbete när det gäller ärendehandläggningen och former för möten med medborgarna. När förändringen är genomförd kommer en personlig handläggare erbjudas till personer med funktionshinder. Denna handläggare kommer i första hand erbjuda stöd inom ärendeslagen handikappstöd och ohälsa. Handikapperspektivet berör myndighetens hela verksamhetsområde. Inom Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten har handikapperspektivet delats in i olika delar; Frågor som berör fysisk miljö, information, kommunikation, bemötande och kunskap om funktionshinder; Frågor som hänförs till normeringsarbetet vilket innebär att kombinera tolkningen av författningarna med de nationella handikappolitiska målen om full delaktighet och jämlikhet; Ett arbetsgivarperspektiv som innebär att skapa lika möjligheter i anställningsförhållanden inom Försäkringskassan och PPM. Arbetet att hitta en modell för att kunna mäta och analysera handikapperspektivet inom myndigheterna är påbörjat. Försäkringskassan och PPM har under senare tid fastställt ett antal policys och planer. Försäkringskassan har antagit en Tillgänglighetspolicy, en Policy samt en handlingsplan för Mänskliga Rättigheter inom socialförsäkringen , en jämställdhets och en mångfaldspolicy samt en mångfaldsplan. PPM har antagit tillgänglighetsplan för funktionshindrade, riktlinjer för mångfalds- och jämställdhetsplan samt handlingsplan för ökad mångfald och jämställdhet vid PPM. Arbetet med kartläggning av tillgänglighet och användbarhet av socialförsäkringens IT-system pågår med planering att redovisas vid årets slut. Resurser har avsatts för att genomföra ett projekt som ska kartlägga karakteristiska IT-stöd. För att nå målet om tillgänglighet för alla krävs sannolikt anpassningar av systemen. En allmän bemötandeutbildning har utarbetats där bemötande av personer med funktionshinder ingår som en modul. Utbildningen ingår nu i Försäkringskassans utbud av utbildningar. Arbetet med kartläggning och genomgång av socialförsäkringens regelverk och samordning av insatser med fokus på sysselsättning och 14

17 funktionshinder pågår. Det finns ett flertal rapporter som belyser frågan. Kartläggningen har integrerats i arbetet med att ta fram en strategi för fler personer med funktionshinder i arbete. Konsumentverket Konsumentverkets sektorsansvar har under 2007 inriktats på att synliggöra konsumenter med funktionsnedsättningar och lyfta fram behovet av tillgängliga marknader till/hos andra aktörer inom konsumentsektorn. Konsumentverket har en omfattande utbildningsverksamhet för kommunernas konsumentvägledare, samhällsvägledare och budgetoch skuldrådgivare. Från och med 2007 finns alltid ett avsnitt som berör konsumenter/medborgare med funktionsnedsättningar och tillgänglighet med på grundkurserna för ovan nämnda grupper. Konsumentverket har under 2007 informerat om sitt sektorsansvar till centrala aktörer inom dagligvaruhandel i gles- och landsbygd. Ett utbildningsmaterial om hur man gör sin butik tillgänglig finns att tillgå på verkets hemsida. Det används i en satsning som görs för att inventera och åtgärda brister i butiker som finns i gles och landsbygd. I samarbete med Handisam genomförde Konsumentverket en workshop om En tillgänglig apoteksmarknad, för utredare, experter och sakkunniga i den pågående apoteksmarknadsutredningen. Konsumentverket har deltagit i det nationella utvecklings- och standardiseringsprojektet Bildsymboler för många fler. Ett arbete för en ny standard med riktlinjer och policy för utformning och användning av bildsymboler på bland annat flygplatser, på tågstationer, på bussterminaler och i offentliga byggnader. Konsumentverket har fortsatt att stötta projektet med Lättöppnade förpackningar under Reumatikerförbundets ledning. Under 2007 har Konsumentverket aktivt deltagit och lett det standardiseringsarbete som kommit igång på nationell och europeisk nivå. Som samarbetspartner till Handikappförbunden har Konsumentverket deltagit i arbetet med Brukarpaneler. Arbetet syftar till att ta fram underlag och utreda förutsättningarna för att etablera en databas med personer som representerar ett Design för Alla-perspektiv. Dessa personer förväntas kunna delta i tester och bedömningar vid utveckling och upphandling av produkter och tjänster. 15

18 Konsumentverket har deltagit i arbeten för mer tillgängliga och användbara mobiltelefoner. Dels i tester av hur 3G-telefoner fungerar för videosamtal och dels i tillgänglighetstester av mobiltelefoner. Konsumentverkets kostnadsberäkningar för människor med behov av specialkost har setts över och omräknats med 2007 års konsumentprisindex. Arbetet med att ta fram en Handlingsplan för tillgänglighet har kommit igång och en plan kommer att vara färdig under Luftfartsstyrelsen Luftfartsstyrelsen har påbörjat ett arbete för framtagande av rutiner för övervakningen av EU-förordningen om funktionshindrades rättigheter i samband med flygresor. Bland annat har arbetsgruppsmöten genomförts med deltagare från Luftfartsstyrelsens samtliga avdelningar. Ett av målen är att bygga upp en funktion för mottagande av klagomål i anslutning till förordningen. Externt har Luftfartsstyrelsen ansvarat för flera informationsmöten om EU-förordningen. Företrädare för flygplatser, flygföretag samt de myndigheter som ingår i Nationella Facilitationskommittén (NAFAL) har fått separat information. Vid Luftfartsstyrelsens branschdagar hösten 2006 och 2007 har information till hela flygbranschen lämnats, både med utgångspunkt i konsumenternas rättigheter samt ur ett flygplatsperspektiv. Luftfartsstyrelsens hemsida har uppdaterats med information om förordningen. Luftfartsstyrelsen har informerat om funktionshinder och flygresor vid konferenser och möten, såsom Sveriges Kommuner och Landstings färdtjänstdagar och regionala handikappråd. Luftfartsstyrelsen har under året deltagit i Västra Götalandsregionens arbetsgrupp för rullstolar i kollektivtrafiken om ansvarsfördelning och säkerhet vid resor med rullstolar. Luftfartsstyrelsen har även deltagit i projektet KOLL Framåt ett nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, främst i delprojektet om en kraftsamling för en tillgänglig kollektivtrafik för funktionshindrade Post- och telestyrelsen PTS tillhandahåller för närvarande åtta tjänster och lika många försöksprojekt inom området post- och elektronisk kommunikation Under våren 2007 utlyste PTS en allmän inbjudan att lämna idéförslag inom området elektronisk kommunikation och post för personer med 16

19 funktionsnedsättningar. Inbjudningar skickades ut till organisationer, företag, operatörer, högskolor och universitet. Utvärderingen av idéförslagen har lett till tre nya försöksprojekt under hösten För att sprida idéerna har PTS presenterat ett urval av idéförslagen för HI, VERVA och Handisam. PTS har följt upp hur anpassningen av Postens serviceställen fortskrider genom tillsynsbesök hos postoperatörer. PTS deltog på hjälpmedelsmässan Leva & Fungera. Syftet var att demonstrera PTS kommunikationstjänster och försöksprojekt och att skapa en dialog med brukarna för att se vilka behov som finns inom elektronisk kommunikation och post. Ett annat mål var att få brukare och aktörer som tillverkare och operatörer att mötas för att utbyta information om vilka behov som finns samt vad som finns på marknaden. PTS bjöd även in operatörer, leverantörer och representanter för Handikappförbunden till ett diskussionsforum om tillgänglig mobilkommunikation. PTS genomförde i samråd med Handikappförbunden ett halvdagsseminarium med temat tillgänglig kommunikation. Syftet var att informera och skapa samverkan mellan marknadens aktörer och ge en överblick över hur PTS arbetar med tillgänglighetsfrågor. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetets arbete har varit koncentrerat till det nordiska projektet Tillgänglighet till kulturhistoriska miljöer som bekostas av Nordiska ministerrådet. En konferens kring tillgänglighet och bemötande för personal vid museer, skola, förskola och hembygdsföreningar har hållits i Östersund i februari Sjöfartsverket Sjöfartsverkets arbete har främst varit koncentrerat till uppdraget Koll Framåt, där Sjöfartsverket medverkat i delprojekt C, om framtagning av ett prioriterat kollektivtrafiknät. Sjöfartsverket har under 2007 inventerat samtliga bryggor och sjöterminaler i det prioriterade nätet och i september blev en internrapport klar. Rapporten beskriver dagsläget och ger förslag på nödvändiga tillgänglighetsåtgärder vid samtliga terminaler och bryggor. Viktiga detaljer i de gällande föreskrifterna om handikappanpassning av passagerarfartyg (SJÖFS 2004:25) ingår numera även som avprickningslista i den nya inspektionshandbok som tagits fram på Sjöfartsverket. 17

20 Skolverket Under året pågår en revidering och diskussion av handlingsplanen. Skolverket medverkar i uppdrag inom ramen för sektorsansvaret tillsammans med andra aktörer som Specialskolemyndigheten, Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Skolverket har inlett sitt arbete med att genomföra en kartläggning av förekomsten av diskriminering i form av trakasserier i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Grunderna som kartläggs är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder Skolverket följer även upp hur lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever tillämpas i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. En delrapport i anslutning till dessa uppdrag lämnades till regeringen i september I oktober 2007 sände Skolverket ut en enkät till ett urval på skolor för att genomföra en inventering av den fysiska tillgängligheten till lokaler för elever med funktionsnedsättningar i grundskolan och gymnasieskolan. En kartläggning och analys i vilken utsträckning elever med funktionsnedsättningar och deras vårdnadshavare har möjlighet att välja skola i jämförelse med övriga elever och vårdnadshavare genomförs som bäst genom studier i ett antal kommuner. Socialstyrelsen I maj 2007 publicerade Socialstyrelsen en delrapport om modellen för att beskriva levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar. Här sammanfattar myndigheten det arbete som hittills bedrivits samt tar principiell ställning till hur modellen/systemet bör utformas och organiseras. Under året har Socialstyrelsen i olika sammanhang föreläst om systemets uppbyggnad och initierat samarbete med andra myndigheter och landsting. I detta sammanhang kan särskilt Folkhälsoinstitutet nämnas. Ledningen för Socialstyrelsen har under året tagit initiativ till ett tillgänglighetsråd som kommer att bevaka och utveckla tillgänglighetsarbetet inom myndigheten. Statens kulturråd Statens Kulturråd har genomfört en genomlysning av bidragsformen. 18

21 Vägverket Vägverket har utsett en person på huvudkontoret som har ett övergripande och sammanhållande ansvar för frågorna om sektorsansvaret. Arbetet med delprojekten om samordning av system för information, bokning och biljetthantering samt kollektivtrafik i gles- och landsbygd inom projektet KOLL framåt nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens utveckling, har fortgått enligt planerna. Inom arbetet med sektorsansvaret för färdtjänsten har ett nätverk bildats med olika aktörer. Vägverkets arbete med enkelt avhjälpta hinder har utmynnat i tre projekt som ska samordnas. Ett projekt handlar om användbar kollektivtrafik med inriktning på åtgärdande av bytespunkter och hållplatser. Projektet ska samordnas med delprojektet om en kraftsamling för en tillgänglig kollektivtrafik för funktionshindrade i KOLL framåt. Ett annat projekt handlar om enkelt avhjälpta hinder i tätort och ett tredje om enkelt avhjälpta hinder på rastplatser. I det interna tillgänglighetsarbetet har Vägverket infört nya och skärpta krav på att lokaler ska vara tillgängliga vid omförhandling eller nyskrivning av hyreskontrakt. Publika lokaler åtgärdas allt eftersom utifrån gjorda checklistor och åtgärdsplaner. Riktlinjer och publiceringsregler för Vägverkets webbsidor är under uppdatering för att göra dessa tillgängligare. Det pågår en utvärdering av verksamheten med Plusjobb, som har gett Vägverket en möjlighet att anställa resvärdar inom kollektivtrafiken. Tidigare påbörjat standardiseringsarbete inom området har fortsatt under året. Vägverkets Förarenhet har utsett en nationell samordnare för att hålla ihop bilstöds/fordonsanpassningsärenden. Syftet är att effektivisera och samordna arbetet tillsammans med dem som jobbar med bilstödsärenden lokalt på förarenheterna och övriga inblandade aktörer. Arbetet med att införa muntliga teoriprov för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har fortsatt och många problemställningar är nu lösta. Bland annat pågår en planering av utbildning för provförrättare. Vägverket har upprättat riktlinjer för jämställdhet och mångfald, tagit fram en jämställdhets- och mångfaldsplan samt antidiskrimineringsstrategi. 19

22 Bilaga 2. Sektorsmyndigheternas arbete med etappmålen Nedan har sektorsmyndigheterna redovisat sitt arbete med etappmålen. I de fall som kompletterande kommentarer lämnats redovisas de i sin helhet. Transportmyndigheterna har inga fastställda etappmål och utgår därmed ur denna redovisning. De mål som är uppfyllda och avrapporterats tidigare ingår inte i redovisningen. Arbetsmarknadsstyrelsen Etappmål Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt De funktionshindrades arbetsförmåga ska tas tillvara så att deras sysselsättningsgrad på sikt överensstämmer med befolkningens som helhet. Andelen sysselsatta av funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga ska öka snabbare än för övriga i arbetskraften. Andelen arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder som är långtidsinskrivna på arbetsförmedlingen ska utvecklas bättre än för övriga långtidsinskrivna. Andelen personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder som deltar i förberedande utbildning och i arbetsmarknadsutbildning ska varje år klart överstiga deras andel av samtliga arbetslösa. Andelen arbetsgivare som är beredda att anställa en person med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder ska öka väsentligt. ej mätbart Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga och med behov av individuellt stöd/anpassning i arbetssituationen ska ha fått det

23 Funktionshindrades sysselsättning Den minskning av andelen sysselsatta som skett sedan år 2000 har nu avstannat. Det visar SCB:s rapportering 4:e kvartalet 2006 av utvecklingen på arbetsmarknaden för personer med funktionshinder. Att sysselsättningen vänt uppåt gäller för funktionshindrade totalt och för dem med nedsatt arbetsförmåga. Ökningen av sysselsättningen mellan 2004 och 2006 för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga har varit lika stor som för icke funktionshindrade i befolkningen. Även om etappmålet snabbare sysselsättningsökning för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga än övriga i arbetskraften hittills inte uppnåtts kan konstateras att sysselsättningen vänt uppåt för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Långtidsinskrivna med funktionshinder Antalet långtidsinskrivna med funktionshinder på Arbetsförmedlingen har i ett tioårsperspektiv minskat successivt, men minskat något långsammare än för övriga långtidsinskrivna arbetssökande. Vid utgången av 2006 var det totala antalet långtidsinskrivna det lägsta hittills. Första halvåret 2007 har antalet långtidsinskrivna fortsatt att minska, såväl bland personer med funktionshinder som totalt. Andelen långtidsinskrivna funktionshindrade bland samtliga långtidsinskrivna låg på samma nivå första halvåret 2007 som samma period Antalet långtidsinskrivna med funktionshinder fortsätter således att minska, dock inte snabbare än för övriga långtidsinskrivna så som etappmålet anger. Målet har därför bara delvis uppnåtts. Funktionshindrades deltagande i utbildning Deltagandet av personer med funktionshinder i arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning har överstigit de funktionshindrades andel av de arbetslösa under en följd av år. Så var fallet även under 2006, då också en fortsatt ökning av antalet deltagare skedde. Ökningen beror bl.a. på att stödet till individuell anpassning i utbildningssituationen har kunnat förstärkas. Under första halvåret 2007 förstärktes funktionshindrades deltagande i förberedande utbildning ytterligare jämfört med samma period Andelen i arbetsmarknadsutbildning förstärktes också något och ligger fortfarande i nivå med de funktionshindrades andel av de arbetslösa. Andelen i förberedande utbildning överstiger vida andelen av de arbetslösa. Detta innebär att etappmålet om nivån på funktionshindrades deltagande i förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning delvis har uppfyllts. 21

24 Arbetsgivarnas benägenhet att anställa Arbetsgivarnas vilja att anställa personer med funktionshinder påverkas i stor utsträckning av om man i samband med rekrytering möter personer med funktionshinder som söker arbete på företaget. AMS arbetsgivarundersökningar visar dock att någon ökning av benägenheten att vilja anställa personer med funktionshinder inte skett. När det gäller etappmålet för arbetsgivarnas vilja att anställa funktionshindrade kvarstår svårigheterna att mäta måluppfyllelsen. Behov av stöd och anpassning Enligt SCB:s rapportering har andelen funktionshindrade som uppger att de har behov av stöd och anpassning i arbetet varit ganska konstant de senaste åren. Funktionshindrade med behov av stöd och anpassning har i högre grad fått dessa behov tillgodosedda 2006 jämfört med rapporteringarna 2002 och Ökningen gäller behovet av anpassning av arbetsuppgifter, arbetstempo, arbetstid och arbetshjälpmedel. Det är för övrigt inom dessa områden de allra flesta har behov av stöd och anpassning. Behoven inom dessa områden har till närmare 80 % kunnat tillgodoses. Ökningen innebär att etappmålet som avser stöd och anpassning i det närmaste har uppfyllts. Arbetsmiljöverket Etappmål Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Initiera ett fungerande forum för samverkan och kunskapsförmedling mellan sektorsmyndigheterna Skolverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksförsäkringsverket och Boverket. Information om det nationella handikappolitiska arbetet ska ges till personal med tillsynsuppgifter under nuvarande verksamhetsperiod, Arbetsmiljöverket ska även fortsättningsvis i tillsynen bevaka arbetsgivarens former för anpassning av arbetsförhållanden både med hänsyn till generella och individuella faktorer. 22

25 Arbetsmiljöverket ska i samverkan och kontakter med övriga aktörer inom arbetsmiljöområdet beakta handikapperspektivet och bidra med sakkunskap inom arbetsmiljöområdet som kan gagna de handikappolitiska målen. Forum för samverkan har inrättats men inte kunnat upprätthållas i alla delar av olika skäl. AV har lagt ner ett stort arbete på den interna informationen om sektorsarbetet. Exempelvis har information skickats ut till samtliga chefer i verket för att delges samtliga medarbetare. Tillsynschefer och verkets ledningsgrupp har fått en särskild information. En informationsinsats ute på distrikten påbörjades under hösten 2006 och fortsatte under våren Där lämnades muntlig information och det gavs också tillfälle till diskussion kring tillsynsuppdraget. Information finns på intranätet och även på den externa webbplatsen. Under det gångna året har AV:s interna omställningsarbetet tagit stora resurser i anspråk och de stödjande och pådrivande åtgärderna har därför varit mindre framträdande. Boverket Etappmål Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Etappmål 1: Boverket ska föra en dialog och stödja kommunerna i deras arbete med att ta fram tillgänglighetsanalyser så att tillgänglighetsaspekterna stärks i den fysiska planeringen. Genom utbildnings- och informationsinsatser ska det säkerställas att samhällsbyggnadsprocessen fungerar så väl att samhällskraven uppfylls. Insatser för etappmål 1: I samarbete med andra myndigheter och organisationer genomföra regelbundna informations- och utbildningsinsatser riktade till personer som är involverade i byggprocessen. Följa kommunernas hantering av tillgänglighetsfrågorna i sina översiktsplaner och detaljplaner samt sprida goda exempel som stöd och vägledning. 23

26 Etappmål 2: Boverket ska till 2010 ha kommunicerat med övervägande delen av landets mark- och fastighets- och byggnadsägare om tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade och äldre, med fokus på det befintliga bostadsbeståndet. Insatser för etappmål 2: Boverket ska ha en kommunikationsplan för massmedial information/opinionsbildning kring tillgänglighetsperspektivet se kommentar Mark-, fastighets- och byggnadsägare ska vara en viktig målgrupp vid Boverkets informationstillfällen/konferenser etc. Insatserna ska genomföras i samverkan med ägarorganisationer för att maximalt genomslag ska kunna nås. Goda exempel och annan information som har betydelse för att uppnå de handikappolitiska målen ska spridas genom t.ex. branschtidningar, utställningar, rapporter o.s.v. På Boverkets webbplats ska det alltid finnas något som handlar om funktionshindrade personers delaktighet och tillgänglighet. Etappmål 3: Boverket ska utbilda samtliga kommuner till att senast 2010 utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet samt tillämpa bra utvecklade principer för delaktighet och gott bemötande Insatser för etappmål 3: Genom utökad tillsyn samt utökat samarbete med Svenska Kommunförbundet. Genom regelbundet återkommande utbildningsinsatser. Etappmål 4: Boverket ska på olika sätt informera berörda organisationer och föreningar om goda tillgänglighetslösningar vid bidragsgivning till annat än bostäder. Insatser för etappmål 4: Information och utbildningsinsatser. se kommentar se kommentar se kommentar 24

27 Goda exempel på bra lösningar. Ett hjälpmedel som kan användas vid projekteringen så att utformningen av anpassningen håller en hög kvalitet särskilt vad gäller användbarhet och tillgänglighet. Etappmål 5: Boverket ska avseende samhällskraven för planering, byggande och förvaltning, föra en dialog med utbildningsväsendet för att säkerställa att frågor om tillgänglighet och användbarhet får en plats i utbildningsprogram som har betydelse för den byggda miljön. Insatser för etappmål 5: Starta dialog med högskolorna för att ta fram ett policydokument som visar på en tydlig viljeinriktning hos de medverkande. se kommentar se kommentar Efter behov utveckla och följa upp policydokumenten. Att aktivt verka för att tillgängligheten och användbarheten till bostäder förbättras genom utbildning och forskning. Föra diskussioner om eventuell certifiering av sakkunniga inom tillgänglighetsområdet, som ett sätt att säkerställa att rätt kompetens finns vid rätt tidpunkter i processen. När det gäller etappmålen 1, 2 och 4 upplevs i huvudsak målen som uppfyllda. Föreslagna insatserna finns med i vårt löpande arbete och i vår vardag, vi tycker därför att de i princip är avslutade. Etappmål 1 I den årliga planenkäten till kommunerna har en fråga om begreppet tillgänglighet införts. Tillgänglighetsfrågan berör både översiktsplanering och detaljplanering. Etappmål 2 I Boverkets övergripande kommunikationspolicy och riktlinjer för massmediekontakter är handikapp- och tillgänglighetsperspektivet redan säkerställt. Etappmål 3 På grund av den stora arbetsbelastningen på bidragsenheten inom andra ärendeområden har det fortsatta arbetet med etappmål tre och planerat förstärkt tillsynsarbete för bostadsanpassningsbidraget fått minskade resurser och därmed försenats. 25

28 En tillsynspolicy har dock tagits fram och beslutats av GD. Under senare delen av hösten är ambitionen att vi ska förstärka policydokumentet med en kortsiktig och långsiktig handlingsplan som underlag för det fortsatta tillsynsarbetet över kommunernas bostadsanpassningsverksamhet och insatser enligt etappmål tre. Etappmål 5 Boverkets arbete med att föra en dialog med utbildningsväsendet har fått skjutas fram, framför allt på grund av förändringar i personalsituationen. 26

29 Försäkringskassan Etappmål Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 1 juli 2004: Kartläggning av hur socialförsäkringsadministrationen i dag ger service till personer med funktionshinder och arbetar med de handikappolitiska målen. 1 jan 2005: En handlingsplan för att uppnå riktlinjerna tas fram. svar 1 Svar 2 31 mars 2006: Definiera och fastställa vad handikapperspektivet innebär inom och för socialförsäkringens olika delar. Svar 3 31 dec 2006: Arbetsmetoder och analysmetoder ska finnas framtagna. Svar 4 31 dec 2007: Resultatindikatorer ska finnas framtagna. Svar 5 30 juni 2006: Policy och riktlinjer för tillgänglig statsförvaltning för Försäkringskassan och PPM Svar 6 30 juni 2007: Kartläggning och handlingsplan för tillgänglighet och användbarhet av socialförsäkringens IT-system : Personalen som arbetar i socialförsäkringen ska delta i utbildning om bemötandefrågor. Svar 7 Svar 8 Jämställdhet och mångfaldspolicy 2005:1 Svar 9 31 mars 2006: Genomgång av socialförsäkringen med fokus på sysselsättning och funktionshinder. En handlingsplan tas fram. 31 dec 2006: Analys av relevanta socialförsäkringar med fokus på samordning av insatser för ökad sysselsättning. Svar 10 Svar 11 27

30 Svar 1 En kontinuerlig kartläggning och uppföljning sker med hur myndigheten ger service sker ständigt. Nu inom förändringsprogrammet kommer man tex att ge alla personer med funktionshinder en personlig handläggare. Detta blir i första hand aktuellt inom ärenden om handikappstöd och ohälsa där funktionshindret i första hand ofta blir aktuellt. Svar 2 Arbetet följer den tidigare uppgjorda handlingsplanen där det nya uppdraget Dnr Återrapportering av regeringens regleringsbrev avseende Försäkringskassans sektorsansvar för handikappolitiken är vägledande. Svar 3 Arbetet med att fastställa är klart, se svar Återrapportering av regeringens regleringsbrev avseende Försäkringskassans sektoransvar för handikappolitiken Svar 4 och 5 Ett arbete är tillsatt där med mål att utarbeta en modell att mäta arbetsmetoder, analysmetoder och resultatindikatorer, arbetet pågår tom den 31 mars Svar 6 Dokumenten är redovisade i Återrapportering av regeringens regleringsbrev avseende Försäkringskassans sektoransvar för handikappolitiken Svar 7 Arbetet med kartläggningen pågår till och med årets slut. Svar 8 En bemötandeutbildning är utarbetad och utprovad, ett koncept finns klart och ingår i den nya myndighetens utbud av utbildningar Svar 9 Dokumentet är redovisat i Återrapportering av regeringens regleringsbrev avseende Försäkringskassans sektoransvar för handikappolitiken Svar 10 och 11 Arbetet pågår, en kartläggning av relevanta försäkringar och samordning av insatser pågår. Det finns ett flertal rapporter som belyser frågan. Arbetet har kommit att integreras i arbetet med att ta fram en strategi för fler personer med funktionshinder i arbete. 28

31 Konsumentverket Etappmål Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Senast 2004 se över konsumentinflytandet och brukarmedverkan i det nationella och internationella standardiseringsarbetet samt föreslå åtgärder, Senast 2004 göra en problem- och behovsinventering med analys och åtgärdsförslag för hur konsumenter med funktionshinder ska ges en starkare ställning på de finansiella marknaderna, Senast 2005 inventera de bestämmelser som finns på konsumentområdet utifrån ett funktionshinderperspektiv och vid behov föreslå ändringar, Senast 2006 ta fram råd och rekommendationer för tillgänglig produktinformation. Senast 2005 förstärka arbetet med produktsäkerhet och marknadskontroll vad gäller säkerhet genom att ta fram råd och rekommendationer för hur hänsyn ska tas till funktionshinderperspektivet i standardiseringsarbetet, Senast år 2004 göra en problem- och behovsinventering gällande möjligheten för konsumenter med funktionshinder att källsortera samt föreslå åtgärder, 2003 ta fram en policy gällande tillgängligheten till verkets information och informationstjänster, Senast 2005 utbilda konsumentvägledare så att de får ökad kunskap om funktionshinderperspektivet. 29