Struktur för uppföljning av den handikappolitiska utvecklingen

Transkript

1 Struktur för uppföljning av den handikappolitiska utvecklingen Återrapportering regleringsbrev budgetåret 2007

2 Handisam, Myndigheten för handikappolitisksamordning, 2007 Titel: Struktur för uppföljning av den handikappolitiska utvecklingen Återrapportering regleringsbrev budgetåret 2007 Handisam Serie B 2007:6 Utredare: Ken Gammelgård, Arvid Lindén, Emelie Pettersson Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats Alternativa format kan beställas från Handisam Postadress: Handisam, Arenavägen 63, Johanneshov E-post: info@handisam.se Fax: Telefon: SMS:

3 Förord Det pågår ett aktivt tillgänglighetsarbete i vårt samhälle. Samtidigt finns det områden där arbetet inte kommit så långt. För att få en tydligare bild och för att kunna utveckla politiken vidare krävs en struktur för en samlad utvärdering. Den struktur som vi föreslår i rapporten ska visa på insatser och effekter av genomförd handikappolitik för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Den här rapporten presenterar en struktur för en utvärdering av handikappolitiken. Vi ser fram emot den fortsatta debatten tillsammans med regering, myndigheter och handikapprörelsen om hur vi i framtiden utvecklar strukturen och dess delar vidare. Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till sektorsmyndigheterna för deras värdefulla underlag till rapporten. Carl Älfvåg Generaldirektör 3

4 Innehåll Sammanfattning... 6 Struktur för en samlad utvärdering... 7 Uppdrag...7 Struktur för utvärdering...7 Indikatorer på handikappolitisk utveckling...7 System för att följa levnadsförhållanden...7 Individuella stöd...8 Uppföljning med gender- och barnperspektiv...9 Handisams förslag till regeringen...9 Utvecklingsarbetet Generella uppföljningssystem ska utvecklas Tillgänglighetsarbetet i kommunerna ska följas Statliga myndigheter ska inspirera kommersiella aktörer Indikatorer ska visa på genomförda åtgärder Handisams förslag till regeringen: Indikatorer på handikappolitisk utveckling Målområden där indikatorer finns idag Målområden där indikatorer omgående bör utvecklas Handisams förslag till regeringen: Målområden med indikatorer som visar på handikappolitisk utveckling...14 Målområde 1: Arbetsmarknad Indikator 1.1: Arbete genom Arbetsförmedlingen Indikator 1.2: Deltagande i utbildning för arbetsmarknaden 14 Målområde 2: Arbetsmiljö Indikator 2.1: Stöd och anpassning på arbetsplatsen Målområde 3: Bostäder och fysisk miljö Indikator 3.1: Kommuner som täcker behovet av bostäder med särskild service Målområde 4: Kultur och media Indikator 4.1: Svensktextade program som UR producerar.. 16 Indikator 4.2: SVT:s sändningstid med textade förstagångssändningar med svenskt ursprung Målområde 5: Offentlig förvaltning Indikator 5.1: Myndigheter som har handlingsplan Indikator 5.2: Myndigheter som kan besökas Indikator 5.3: Webbplatsers tillgänglighet

5 Målområde 6: Transporter Indikator 6.1: Åtgärdade kollektivtrafikstråk Indikator 6.2: Tillgänglighetsåtgärdade bytespunkter Indikator 6.3: Lokaler som gjorts tillgängliga Indikator 6.4: Bussar och spårvagnar i länstrafiken med låggolv Indikator 6.5: Bussar, spårvagnar, tåg och båtar i länstrafiken med lift, ramp, rullstolsplats, hållplatsutrop och inre informationsskylt Målområden där indikatorer föreslås utvecklas...20 Målområde 1: Arbetsmarknad Målområde 3: Bostäder och fysisk miljö Målområde 7: Utbildning Målområde 8: Socialförsäkringssystemet Målområde 9: Hälso- och sjukvård och socialtjänst Övriga utvecklingsområden...23 Målområde 4: Kultur och media Målområde 5: Offentlig förvaltning Målområde 10: Demokrati och mänskliga rättigheter Kommuner/landsting som har ett råd/fokusgrupp Fullmäktige och nämndlokalers tillgänglighet Målområde 11: Forskning och upphandling Målområde 12: Fritid och turism Målområde 13: IT, elektronisk kommunikation och post Målområde 14: Konsumentpolitik

6 Sammanfattning Rapporten innehåller ett förslag till struktur för en samlad utvärdering av den handikappolitiska utvecklingen. Strukturen som föreslås består av System av indikatorer på handikappolitisk utveckling. System för att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar 1. Systemen ska tillsammans visa på insatser och effekter av genomförd handikappolitik för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Strukturen kompletteras med riktade undersökningar och en redovisning av individuella stödinsatser. Indikatorerna har tagits fram i samverkan med sektorsmyndigheterna 2. Tillgången på användbara indikatorer varierar mellan målområdena och systemet ska vidareutvecklas. Handisam föreslår att berörda myndigheter inom områdena arbetsmarknad, byggd miljö, socialförsäkringssystem och utbildning får i uppdrag att utveckla indikatorer: Arbetsmarknadsstyrelsen och Försäkringskassan ska utveckla indikatorer på tillgänglighet vid de lokala kontoren. Skolverket ska utveckla indikatorer på tillgänglighet inom skolsektorn. Boverket ska utveckla indikatorer på tillgänglighet i den befintliga bostadsbebyggelsen. Uppföljningen av hur personer med funktionsnedsättningar kan delta i samhället har gjorts som riktade undersökningar. Resultaten tillåter inte jämförelser med befolkningen i övrigt och därför bör generella undersökningar kompletteras med frågor som fångar förekomst av funktionsnedsättningar. Under 2008 kommer Handisam att sammanställa ett statistiskt underlag som en första presentation av indikatorerna. 1 En modell för att beskriva levnadsförhållanden för personer med funktionshinder Levnadsförhållanden för personer med funktionshinder, Socialstyrelsen, Artikelnr Handikappolitiska indikatorer En sammanställning av material (Handisam, 2007 dnr 2007/0055) 6

7 Struktur för en samlad utvärdering Uppdrag Handisam har i 2007 års regleringsbrev uppdraget att: I samverkan med sektorsmyndigheterna utveckla och ta fram en struktur för hur en samlad utvärdering av den handikappolitiska utvecklingen baserad på indikatorer skall kunna genomföras. Strukturen till en samlad utvärdering skall redovisas för regeringen senast den 1 december Uppdraget är en fortsättning på Handisams arbete att i samverkan med sektorsmyndigheterna ta fram indikatorer som visar på handikappolitisk utveckling utifrån befintliga källor. Struktur för utvärdering En samlad utvärdering av handikappolitiken kräver ett system för kontinuerlig uppföljning av det handikappolitiska arbetet samt ett system för att följa levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättningar. På så vis mäts insatser inom politikområdet och hur insatserna når personer med funktionsnedsättningar och påverkar förutsättningarna för att delta i samhället. Indikatorer på handikappolitisk utveckling Handisam ger i rapporten förslag på ett indikatorsystem. Indikatorerna ska visa på utvecklingen av de insatser som görs inom politikområdet och mäter därmed hur förutsättningarna för delaktighet förändras. Indikatorsystemet ger regeringen ett kontinuerligt underlag för styrning och möjlighet att utvärdera den nationella handlingsplanen som verktyg för politikens genomförande. Handisam och sektorsmyndigheterna får möjlighet att kontinuerligt följa den handikappolitiska utvecklingen och därmed värdera och utveckla arbetet. System för att följa levnadsförhållanden De indikatorer som Handisam presenterar mäter samhällets insatser. En utvärdering av handikappolitiken måste kompletteras av insatsernas utfall vilket avspeglas i människors faktiska deltagande. Personers deltagande förväntas kunna utläsas i det system för att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar som 7

8 Socialstyrelsen arbetar med att ta fram. Tillsammans utgör systemen huvudkomponenterna i en struktur för en samlad utvärdering av handikappolitiken. Struktur för att följa den handikappolitiska utvecklingen System av indikatorer som mäter samhällets insatser System för att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar Systemen ger en bild av samhällets utveckling och människors levnadsvillkor. Systemen kan inte förväntas täcka in och belysa samtliga samhällsområden och gruppers levnadsförhållanden. En del i en samlad struktur för utvärdering blir därmed att komplettera systemen med riktade undersökningar. Individuella stöd Ett funktionshinderperspektiv innebär att alltid i första hand välja generella lösningar. Samhället ska vara tillgängligt för alla och det ska behövas så lite individuella lösningar för att kunna delta som möjligt. Handikappolitiska insatser består av tillgänglighetsutvecklande arbete och av individuella stödinsatser. De tillgänglighetsförbättrande insatserna syftar till att genom utvecklingsarbete skapa ett samhälle där alla kan delta. De individuella stödinsatserna är komplement och ska ta vid där den generella tillgängligheten inte når ända fram. De individuella stöden möjliggör delaktighet i ett samhälle som inte är fullt ut tillgängligt. När tillgängligheten förbättras krävs mindre individuellt stöd för att personer ska kunna delta. De individuella stöden är en viktig del av politikområdet. Att följa de individuella stödinsatserna är nödvändigt för att få en komplett bild av det handikappolitiska området. Den struktur för utvärdering som Handisam föreslår innehåller därmed en redovisning av de mest centrala insatserna på området. 8

9 Uppföljning med gender- och barnperspektiv För att kunna följa handikappolitikens utveckling är det nödvändigt att strukturen har ett genderperspektiv och ett barnperspektiv. Det innebär att indikatorer bedöms och prioriteras utifrån hur de visar på handikappolitisk utveckling för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar och att indikatorerna, där det är möjligt, redovisas på kön och ålder. Målen för handikappolitiken är att identifiera och undanröja hinder för delaktighet, förebygga och bekämpa diskriminering och att ge flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar, förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Flertalet indikatorer mäter samhällets insatser och kan därmed inte delas upp på kön och ålder. Vi vet dock att det råder ojämlikhet mellan hur flickor, pojkar, kvinnor och män ges tillgång till samhällets stöd och insatser. Kunskapen om hur flickor, pojkar, kvinnor och män nås av handikappolitiska insatser är dessutom begränsad. Systemet för att följa levnadsförhållanden kan tillsammans med indikatorerna ge ett underlag för att identifiera ojämlikhet i tillgången till insatser och ojämlikhet i levnadsförhållanden. Dessa kan då belysas ytterligare genom riktade undersökningar. Enligt Barnkonventionen, och enligt barnpolitikens inriktning, får inget barn diskrimineras på grund av funktionshinder. För att kunna följa barnpolitikens utveckling krävs därmed att levnadsförhållanden för flickor och pojkar med funktionsnedsättningar följs. Barnpolitikens indikatorsystem innehåller dock inte indikatorer som visar på levnadsförhållanden för barn med funktionsnedsättningar. Systemet baseras till övervägande del på undersökningarna barn-ulf och Attityder till skolan. Handisam anser att möjligheterna att föra in funktionsnedsättning som bakgrundsvariabel i barn-ulf och Attityder till skolan bör utredas. Det finns idag inga användbara indikatorer som mäter insatser riktade till flickor och pojkar med funktionsnedsättningar. Indikatorer saknas exempelvis på hur tillgänglighet till sport- och fritidsaktiviteter samt till miljöer för socialt samspel såsom fritidsgårdar och lekplatser. Handisams förslag till regeringen Handikappolitiken ska följas och utvärderas utifrån hur de politiska målen nås för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Strukturen för en samlad utvärdering ska bestå av: ett system av indikatorer på handikappolitisk utveckling 9

10 ett system för att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar riktade undersökningar som kompletterar systemen handikappolitikens utveckling relaterad till individuella stödinsatser. Utvecklingsarbetet Generella uppföljningssystem ska utvecklas Uppföljning på det handikappolitiska området har hittills till största delen utgjorts av särskilda undersökningar riktade till personer med funktionsnedsättningar. Undersökningsresultaten kan inte relateras till befolkningen i övrigt och visar inte heller hur gruppens förutsättningar skiljer sig från den övriga befolkningens förutsättningar. Resultat av en undersökning säger först något när det kan relateras till det generella. Om generella undersökningar visar att personer med funktionsnedsättningar inte ges samma möjlighet att delta inbjuder det till arbetet med att aktivt omforma och utforma samhället så att alla kan delta. Resultatet av särskilda undersökningar kan endast tolkas för sig och inte som en del av samhället. Det leder till att insatser på det undersökta området utformas som särlösningar. Inom flera målområden förekommer omfattande undersökningar där personer med funktionsnedsättningar inte kan särskiljas. Om dessa källor kompletteras med frågor som fångar funktionsnedsättningar och/eller funktionshinderperspektivet förbättras förutsättningarna för uppföljningen av politikområdet på ett avgörande sätt. Dessutom blir resultaten jämförbara med övriga samhället och utgör ett underlag för generella tillgänglighetsförbättrande insatser. Exempel är Skolverkets undersökning Attityder till skolan, ULF-undersökningarna, barn-ulf samt Arbetsmiljöverkets Arbetsmiljöundersökning och Arbetsorsakade besvär. Tillgänglighetsarbetet i kommunerna ska följas Sedan den nationella handlingsplanen skrevs har regeringen haft möjlighet att följa statens arbete med tillgänglighet. Sektorsmyndigheternas arbete med sektorsansvaret har följts och rapporterats liksom statliga myndigheters arbete med att efterleva förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. En ytterligare viktig del i tillgänglighetsarbetet är det arbete som bedrivs i kommunerna. Regeringen har länge velat få möjlighet att 10

11 följa kommunernas arbete med tillgänglighet och efterlyst metoder för uppföljning. Inom ramen för indikatorsystemet finns och utvecklas möjligheter för uppföljning av kommunernas arbete. Genom en utveckling i samverkan med tillgänglighetsarbetet i övriga samhällssektorer knyts kommunerna närmare sektorsmyndigheter och andra aktörer i tillgänglighetsarbetet. Ett exempel är Skolverkets inventering av fysisk miljö i grund och gymnasieskola, vilken skapar en grund för att kunna följa tillgängligheten i landets skolor. Ett annat exempel är Boverkets Bostadsmarknadsenkät som kan utvecklas till att fånga tillgänglighetsarbetet i byggd miljö i kommunerna. Statliga myndigheter ska inspirera kommersiella aktörer Staten har ett uttalat krav på sig från regering och riksdag att vara ett föredöme i tillgänglighetsarbetet. Till stor del genomförs tillgänglighetsarbetet inom den statliga förvaltningen. Aktörer inom mer kommersiellt styrda målområden ska genom statliga myndigheters arbete stimuleras att följa efter och inspireras att ta sitt ansvar i utvecklingen av ett mer tillgängligt samhälle. Statens uppgift är att visa övriga samhället att tillgänglighet är en demokratisk angelägenhet som hela samhället gynnas utav. Handikappolitiken bygger på att staten fullt ut tar på sig rollen som föredöme i tillgänglighetsarbetet. Handisams struktur för en samlad utvärdering av handikappolitiken utgår främst från insatser som genomförs inom ramen för den statliga förvaltningen. Kommersiella områden såsom handel, fritid och turism styrs till stora delar av privata initiativ vilket gör att dessa områden saknar indikatorer i nuläget. Allteftersom handikappolitiken utvecklas och allt fler privata aktörer stimuleras att arbeta med funktionshinderperspektivet kan fler indikatorer inom kommersiellt styrda områden tas fram. Systemet ska med politikens utveckling både utökas och utvecklas. Indikatorer ska visa på genomförda åtgärder Inom flera målområden, exempelvis inom offentlig förvaltning, visar indikatorer på förekomsten av handlingsplaner eller andra policydokument. Dokumenten visar hur myndigheters intention att bedriva sitt tillgänglighetsarbete ser ut men garanterar inte att det efterlevs. Det är därför vår strävan att dessa indikatorer ska kompletteras och på sikt ersättas med indikatorer som visar på genomförda insatser. Handisams förslag till regeringen Befintliga undersökningar bör kompletteras med frågor som fångar funktionsnedsättningar och/eller funktionshinderperspektivet. 11

12 Indikatorer på handikappolitisk utveckling Målområden där indikatorer finns idag Handisam har i samverkan med sektorsmyndigheterna tagit fram förslag på indikatorer utifrån befintliga källor. Handisam anser att de framtagna indikatorerna inom följande målområden visar på insatser som bidrar till handikappolitisk utveckling: arbetsmarknad, arbetsmiljö, bostäder och fysisk miljö, kultur och media, offentlig förvaltning samt transporter Information kring de indikatorer som tagits fram på dessa områden finns tillgänglig och kan presenteras. Men indikatorerna är inte heltäckande och i varierande utsträckning krävs att fler indikatorer utvecklas för att på ett heltäckande sätt följa utvecklingen i områdena. Målområden där indikatorer omgående bör utvecklas Den service som samhället erbjuder medborgare måste vara tillgänglig. Ett minimikrav är att utveckla indikatorer som visar tillgängligheten inom den grundläggande service som offentlig verksamhet erbjuder medborgare. Handisam anser att offentlig verksamhet som möter medborgarna bör ta på sig en tydligare roll som föredöme i tillgänglighetsarbetet. Tillgänglighet ska inte begränsas till att gälla den fysiska tillgängligheten utan ska även gälla information och verksamhet. Ett funktionshinderperspektiv ska genomsyra hela verksamheten. En central del i en hållbar utveckling är att tillgänglighet i bostäder ökar. Att fler bostäder uppfyller krav på tillgänglighet motiveras både av demokratiska och av samhällsekonomiska skäl. Handisam anser att indikatorer på tillgänglighet bör utvecklas inom följande sektorer: arbetsmarknaden, bostäder och fysisk miljö, hälso- och sjukvården, socialförsäkringssystemet, 12

13 socialtjänst samt utbildning Tillgängligheten i dessa sektorer är avgörande för att flickor, pojkar kvinnor och män med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av sina mänskliga rättigheter. Handisams förslag till regeringen Handisam föreslår att regeringen ger i uppdrag till: Arbetsmarknadsstyrelsen och Försäkringskassan att ta fram indikatorer på tillgängligheten vid de lokala kontoren. Indikatorerna ska visa på vidtagna åtgärder för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av myndigheternas verksamhet, lokaler och information. Skolverket att utveckla indikatorer på tillgänglighet inom skolsektorn. Boverket att utveckla indikatorer på tillgänglighet i den befintliga bostadsbebyggelsen. Handisam att samla in, sammanställa och presentera indikatorer. Handisam att utveckla indikatorsystemet. 13

14 Målområden med indikatorer som visar på handikappolitisk utveckling Förslaget på indikatorer utgår från befintliga källor och ska ses som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att vidare komplettera och utveckla systemet. Målområde 1: Arbetsmarknad Indikator 1.1: Arbete genom Arbetsförmedlingen Beskrivning av indikatorn: Antal arbetssökande med funktionsnedsättningar som får arbete genom Arbetsförmedlingen. Utvecklingen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar kan till viss del följas genom Arbetsmarknadsverkets statistik över arbetssökande. Löpande följs resultatet av Arbetsförmedlingens insatser för arbetssökande med funktionsnedsättningar och i vilken utsträckning de arbetssökande får arbete genom Arbetsförmedlingen. Period: Månadsvis Källa: Arbetsmarknadsverkets statistik över arbetssökande Kan redovisas för kvinnor och män: Ja Kan redovisas per ålder: Ja Indikator 1.2: Deltagande i utbildning för arbetsmarknaden Beskrivning av indikatorn: Andel arbetssökande med funktionsnedsättningar relaterat till samtliga arbetssökandes andel som har deltagit i förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning. Arbetsmarknadsverket följer i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättningar deltar i förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning genom Arbetsförmedlingen. Statistiken visar andelen personer med funktionsnedsättningar i utbildning i förhållande till övriga deltagare. 14

15 Period: Månadsvis Källa: Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsmarknadsstatistik Kan redovisas för kvinnor och män: Ja Kan redovisas per ålder: Ja Målområde 2: Arbetsmiljö Indikator 2.1: Stöd och anpassning på arbetsplatsen Beskrivning av indikatorn: Andel anställda med funktionsnedsättningar som fått det stöd och den anpassning på arbetsplatsen som de har behov av. Till sysselsatta personer med funktionsnedsättningar ställs frågor om funktionsnedsättningen medför behov av stöd och anpassning för att de ska kunna utföra sitt arbete och om de fått det stödet eller den anpassningen. Till personer som inte är sysselsatta ställs frågan om de bedömer sig kunna utföra ett förvärvsarbete om de på en arbetsplats får rätt stöd och anpassning. Undersökningen ger en bild av hur stort behovet är av stöd och anpassning i arbetslivet. Period: Vartannat år sedan 1998 Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen/Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökningen (AKU), Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden Kan redovisas för kvinnor och män: Ja Kan redovisas per ålder: Ja Kommentar: Arbetsmiljöverket baserar flera av sina indikatorer på Arbetsmiljöundersökningen och Arbetsorsakade besvär. Båda dessa undersökningar är tilläggsundersökningar till Arbetskraftsundersökningen (AKU). Det är enligt Statistiska centralbyrån och Arbetsmiljöverket möjligt att via matchning med undersökningen Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden avgränsa personer med funktionshinder från Arbetsmiljöverkets tilläggsundersökningar. 15

16 Målområde 3: Bostäder och fysisk miljö Indikator 3.1: Kommuner som täcker behovet av bostäder med särskild service Beskrivning av indikatorn: Andel kommuner som täcker behovet av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättningar. Period: Årligen Källa: Boverkets bostadsmarknadsenkät Målområde 4: Kultur och media Indikator 4.1: Svensktextade program som UR producerar Beskrivning av indikatorn: Antal timmar och andel svensktextade program i Utbildningsradions utbud. Period: Årligen sedan 2002 Källa: Sveriges Utbildningsradios publicservice-redovisning Kommentar: I Sveriges Utbildningsradios publicserviceredovisning presenteras antal timmar och andel svensktextade program. Program som sänts i en kanal räknas inte som repris när det första gången sänds i en annan kanal. Indikator 4.2: SVT:s sändningstid med textade förstagångssändningar med svenskt ursprung Beskrivning av indikatorn: Andel av Sveriges Televisions sändningstid för textade förstagångssändningar med svenskt ursprung. Period: Årligen Källa: SVT:s Publicservice-rapport Kommentar: Utifrån Radio- och TV- lagen (1996:844) ska sändningarna vara utformade så att de blir tillgängliga för funktionsnedsättningar. SVT redovisar sändningstiden för textade förstagångssändningar med svenskt ursprung. 16

17 Målområde 5: Offentlig förvaltning Indikator 5.1: Myndigheter som har handlingsplan Beskrivning av indikatorn: Andel myndigheter som har en handlingsplan för tillgänglighet. Handisam följer myndigheternas arbete med att ta fram handlingsplaner för att göra lokaler, verksamhet och information tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Period: 2003, 2005, 2007 Källa: Handisam Kommentar: En stor del av myndigheterna har idag en handlingsplan för tillgänglighet. Fokus ska därmed flyttas till indikatorer som följer myndigheternas arbete med att göra sina lokaler, information och verksamhet tillgängliga. Genom att flytta fokus till konkreta åtgärder utvecklas uppföljningen av arbetet med förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Indikator 5.2: Myndigheter som kan besökas Beskrivning av indikatorn: Andel myndigheter som uppfyller grundläggande kriterier för att personer med funktionshinder självständigt ska kunna besöka myndigheten. Period: 2003, 2007 Källa: Handisam Kommentar: Indikatorn baseras på Handisams enkäter till myndigheter. Handisam arbetar med att utveckla uppföljningen av myndigheternas arbete med förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Indikator 5.3: Webbplatsers tillgänglighet Beskrivning av indikatorn: Verva, Verket för förvaltningsutveckling, genomför kvartalsvis stickprov på kodkvaliteten av den offentliga sektorns webbplatser. I mätningen testas runt tusen offentliga webbplatser. Period: Kvartalsvis Källa: Verva 17

18 Målområde 6: Transporter Indikator 6.1: Åtgärdade kollektivtrafikstråk Beskrivning av indikatorn: Andel utpekade kollektivtrafikstråk som efter att ha åtgärdats är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Period: Kontinuerlig Källa: Vägverkets mål- och måttdatabas Indikator 6.2: Tillgänglighetsåtgärdade bytespunkter Beskrivning av indikator: Andel tillgänglighetsåtgärdade bytespunkter och större hållplatser i relation till utfästelse i den nationella planen för vägtransportsystemet. Period: Kontinuerlig Källa: Vägverkets mål- och måttdatabas Indikator 6.3: Lokaler som gjorts tillgängliga Beskrivning av indikatorn: Andel lokaler i Vägverkets publika verksamheter som gjorts tillgängliga för personer med funktionshinder. Period: Kontinuerlig Källa: Vägverkets mål- och måttdatabas Indikator 6.4: Bussar och spårvagnar i länstrafiken med låggolv Beskrivning av indikatorn: Andel bussar och spårvagnar i länstrafiken med låggolv. Indikator 6.5: Bussar, spårvagnar, tåg och båtar i länstrafiken med lift, ramp, rullstolsplats, hållplatsutrop och inre informationsskylt Beskrivning av indikatorn: Andel bussar, spårvagnar, tåg och båtar i länstrafiken med lift, ramp, rullstolsplats, hållplatsutrop och inre informationsskylt. De olika tillgänglighetskriterierna kan redovisas var för sig. 18

19 Period: Årsvis sedan 2005 Källa: FRIDA Kommentar: FRIDA är ett Internetbaserat uppföljningsverktyg inom fordon och miljö som ger nyckeltal relaterade till satta mål. FRIDA har till syfte att lagra, sammanställa och följa upp information rörande fordon. Samtliga trafikhuvudmän är anslutna till FRIDA och utvecklingen sker via användarföreningen. Databasens information redovisas nationellt och uppdelat på huvudman. 19

20 Målområden där indikatorer föreslås utvecklas Den service som offentlig verksamhet erbjuder medborgare ska vara tillgänglig för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av sina rättigheter som medborgare. Handisam föreslår att ansvariga myndigheter inom målområdena arbetsmarknad, utbildning, socialtjänst, socialförsäkringssystem samt hälso- och sjukvård utvecklar indikatorer på tillgängligheten inom sina sektorer. Det är en viktig del i en hållbar utveckling att tillgänglighet i bostäder ökar. Att fler bostäder uppfyller krav på tillgänglighet motiveras både av demokratiska och av samhällsekonomiska skäl. Personer ska kunna bosätta sig oavsett funktionsnedsättningar och bo kvar i sin bostad när man fått en funktionsnedsättningar. Handisam anser att tillgänglighet bör föras in i målet om God bebyggd miljö samt att Boverket får i uppdrag att ta fram indikatorer på tillgängligheten i den befintliga bostadsbebyggelsen. Målområde 1: Arbetsmarknad Att arbetsförmedlingar är tillgängliga är avgörande för delaktighet på arbetsmarknaden. Indikatorer som följer tillgängligheten i lokaler, information och verksamhet vid arbetsförmedlingar, bör därför tas fram. Arbetsmarknadsstyrelsen har ett etappmål inom ramen för sitt sektorsansvar att öka arbetsgivares benägenhet att anställa personer med funktionsnedsättningar. En metod för att följa utvecklingen av målet bör utformas. Målområde 3: Bostäder och fysisk miljö Boverket har, i sitt underlag till Miljödepartementet för den forskningspolitiska propositionen, tagit upp behovet av att inventera tillgängligheten i den befintliga bostadsbebyggelsen. I Boverkets projekt BETSI besiktigas bostäder utifrån miljömålet God bebyggd miljö. Handisam anser att tillgänglighet bör föras in i målet om God bebyggd miljö vilket på sikt skapar möjligheter för att kontinuerligt följa utvecklingen. På grund av att det saknas statistik 20

21 om tillgängligheten i den befintliga bostadsbebyggelsen bör Boverket få i uppdrag att ta fram indikatorer på tillgängligheten i den befintliga bostadsbebyggelsen utifrån det insamlade materialet i BETSI. Målområde 7: Utbildning Att skolor är tillgängliga är avgörande för att flickor och pojkar med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av sina rättigheter som medborgare. Skolverket inventerar den fysiska tillgängligheten i grund och gymnasieskolan, inventeringen ska vara klar hösten För att följa tillgängligheten i skolsektorn bör Skolverket få i uppdrag att utveckla indikatorer för att följa tillgängligheten avseende verksamhet, lokaler och information inom grund-, gymnasieskola och vuxenutbildning. Deltagandet i utbildning vid universitet och högskola är en indikator på handikappolitisk utveckling. Stockholms Universitet har ett särskilt åtagande att nationellt och årligen samla in uppgifter över kostnader för särskilt pedagogiskt stöd till studenter och forskarstuderande med funktionsnedsättningar. Stockholms Universitet ska även samla in uppgifter om det kända antalet studenter med funktionsnedsättningar vid universitet och högskolor, med fördelning per lärosäte, funktionsnedsättning och kön. Det kända antalet studenter med funktionsnedsättningar är dock inte detsamma som det verkliga antalet. Strävan är att få en indikator som så långt som möjligt visar deltagandet av personer med funktionsnedsättningar vid universitet och högskolor. Målområde 8: Socialförsäkringssystemet Funktionshinderperspektivet måste föras in i Försäkringskassans alla delar. En risk är att sektorsansvaret reduceras till att gälla kvaliteten i de individuella stöden. Att hela verksamheten utformas och bedrivs ur ett funktionshinderperspektiv är avgörande för att sektorn ska vara tillgänglig. Ett sätt att mäta tillgängligheten inom sektorn är att fokusera på de lokala kontorens tillgänglighet. Indikatorer på tillgänglighet avseende lokaler, information och verksamhet på Försäkringskassans lokala kontor bör därför utvecklas. 21

22 Målområde 9: Hälso- och sjukvård och socialtjänst Indikatorer på tillgänglighet i lokaler, information och verksamhet inom målområdet Hälso- och sjukvård och socialtjänst bör utvecklas. Socialstyrelsen har med det syftet inlett ett arbete med att undersöka tillgängligheten i primärvården samt i socialtjänsten. 22

23 Övriga utvecklingsområden Målområde 4: Kultur och media Kulturrådet bedömer att så gott som samtliga bibliotek har uppfyllt målet med att upprätta en handlingsplan för tillgänglighet. Andelen bibliotek som har upprättat handlingsplan kommer därmed inte att förändras och är inte en indikator som kan utvecklas. Det fortsatta arbetet bör istället vara att utveckla indikatorer som mäter de tillgänglighetsförbättrande insatser som görs utifrån handlingsplanerna. Målområde 5: Offentlig förvaltning Inom målområdet Offentlig förvaltning ska Handisam flytta fokus från förekomst av handlingsplaner och policydokument till indikatorer som visar på genomförda åtgärder. Därmed utvecklas Handisams uppföljning av myndigheternas arbete med förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Målområde 10: Demokrati och mänskliga rättigheter Kommuner/landsting som har ett råd/fokusgrupp I Statistiska centralbyråns databas om förnyelsearbetet i kommuner och landsting finns uppgifter från tre enkätundersökningar genomförda 1999, 2001 och Dessa ger uppgiften om andel kommuner/landsting som har ett råd/fokusgrupp för funktionshindrade. Enkäten från 2003 innehåller exempel på organiserade och permanenta, men även mer tillfälliga, former för inflytande. Gemensamt för dessa former är att deras huvudmän är kommuner och landsting. Databasen redovisar vilka former för deltagande som är vanligast förekommande i kommuner och landsting. Möjligheterna att utveckla frågorna i databasen så att arbetet med tillgänglighet och funktionshinderperspektivet fångas på ett bättre och kontinuerligt sätt bör utredas. 23

24 Fullmäktige och nämndlokalers tillgänglighet Regeringen har uppmärksammat att det saknas kunskap om tillgängligheten i det politiska livet i kommunerna. Därför fick Handisam ett uppdrag att inhämta och sammanställa kunskap på området. Inom ramen för Demokratiuppdraget har Handisam tagit fram data kring fullmäktige och nämndlokalers fysiska tillgänglighet samt rutiner kring tillgänglig information. Undersökningen gjordes Den kan genomföras på nytt och på sikt utgöra en indikator på handikappolitisk utveckling. Indikatorn visar på möjligheterna att delta det kommunalpolitiska livet för personer med funktionsnedsättningar. Målområde 11: Forskning och upphandling Andel forskning och upphandling som har ett funktionshinderperspektiv visar på handikappolitisk utveckling. Handikappolitiken har som mål att riva hinder för delaktighet. Forskning och upphandling är speciellt viktiga i det här avseendet. Om inte forskning bedrivs och upphandling sker med ett funktionshinderperspektiv byggs ständigt fler hinder i samhället. Möjligheten att utveckla en indikator som visar andelen av det totala forskningsanslaget som går till forskning som gynnar ett funktionshinderperspektiv och hur en sådan indelning kan göras bör utredas. Även metoder för att följa andelen av den totala upphandlingen där rekommendationerna om tillgänglighet och utformning för alla enligt lagen om offentlig upphandling följts bör utredas. Målområde 12: Fritid och turism Målområdet saknar användbara indikatorer på handikappolitisk utveckling. Att området utvecklas är viktigt eftersom bristen på kunskap om exempelvis tillgång till fritidsaktiviteter för flickor och pojkar med funktionsnedsättningar är stor. Området styrs till stor del av kommunala initiativ. Metoder för uppföljning ska utvecklas. Genom att utveckla befintliga generella undersökningar och system kan stora delar av området följas. De delar om området som styrs av privata initiativ är ännu svåra att följa men förväntas till viss del kunna avläsas i systemet för att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar. 24

25 Målområde 13: IT, elektronisk kommunikation och post IT och elektronisk kommunikation är områden där tillgänglighet är avgörande för delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. Inom området sker en snabb utveckling och funktionshinderperspektivet måste finnas med. Indikatorer som följer insatser på områdena bör utvecklas. Idag är möjligheterna begränsade. Post- och telestyrelsen har uppgifter om andelen av Postens serviceställen som finns med på åtgärdslistan på grund av bristande tillgänglighet och som åtgärdats. I den årliga rapporten Tillgänglighet i Postens servicenät görs en uppföljning av hur Posten serviceställen, numera postombuden, tillgänglighetsåtgärdats. Vid uppföljningen inhämtas statistikuppgifter om antalet ställen i behov av anpassning, antalet projekterade ombyggnationer och antalet genomförda ombyggnationer. Målområde 14: Konsumentpolitik Målområdet styrs till stor del av privata initiativ och saknar idag indikatorer på handikappolitisk utveckling. Det är ett viktigt område för medborgares förutsättningar för ett fungerande vardagsliv. Indikatorer på tillgänglighet till vardagslivets funktioner och aktiviteter såsom avståndet till närmaste tillgängliga matvaruaffär bör utvecklas. Uppgifter som kan indikera en handikappolitisk utveckling inom målområdet kan komma ur Socialstyrelsens system för att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar. 25

26 26

27 27

28 Struktur för uppföljning av den handikappolitiska utvecklingen Rapporten innehåller ett förslag till struktur för en samlad utvärdering av den handikappolitiska utvecklingen. Strukturens huvudkomponenter består av: system av indikatorer på handikappolitisk utveckling system för att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar. Strukturen ska visa på insatser och effekter av genomförd handikappolitik för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Handisam Arenavägen Johanneshov E-post Telefon Fax Handisam Serie B 2007:6