Den framtida yttre organisationen för vissa tingsrätter

Transkript

1 R2A Förslag 1 (19) DATUM Ekonomiavdelningen, Enheten för analys Till Regeringen Den framtida yttre organisationen för vissa tingsrätter Förslag Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsverket@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag

2 2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Domstolverkets promemoria Remissbehandlingen Tingsrätternas storlek Några kommentarer till framförda synpunkter Eksjö tingsrätt Det remitterade förslaget Remissutfallet Överväganden och slutligt förslag Hässleholms tingsrätt Det remitterade förslaget Remissutfallet Överväganden och slutligt förslag Mora tingsrätt Det remitterade förslaget Remissutfallet Överväganden och slutligt förslag Norrtälje tingsrätt Det remitterade förslaget Remissutfallet Överväganden och slutligt förslag Uddevalla tingsrätt Det remitterade förslaget Remissutfallet Överväganden och slutligt förslag Genomförande... 19

3 3 1 Sammanfattning Domstolsverket har övervägt den framtida yttre organisationen för vissa av de tingsrätter som fram till 2008 bedrev fastighetsrättslig inskrivningsverksamhet. En promemoria innehållande bl.a. ett antal förslag till förändringar av tingsrättsorganisationen har remitterats till berörda intressenter. Efter att ha tagit del av synpunkterna från remissinstanserna har Domstolverket efter förnyade överväganden stannat för att vidhålla de organisationsförslag den remitterade promemorian innehöll. Domstolsverket föreslår därför regeringen att följande organisationsförändringar genomförs: Eksjö och Jönköpings tingsrätter bör läggas samman, med Jönköping som kansliort Hässleholms och Kristianstads tingsrätter bör läggas samman, med Kristianstad som kansliort Falu och Mora tingsrätter bör läggas samman, med Falun som kansliort Attunda och Norrtälje tingsrätter bör läggas samman. Tingsrätten ska ha kansli i Sollentuna. Uddevalla tingsrätts tingsställe i Strömstad bör avvecklas Flertalet av de föreslagna sammanläggningarna bör judiciellt genomföras redan i januari Den fysiska sammanflyttningen kan i Jönköping och Kristianstad sammanfalla med det judiciella genomförandet men måste i Falun vänta till omkring årsskiftet 2012/2013. Beträffande sammanläggningen av Attunda och Norrtälje tingsrätter bör det judiciella och det fysiska genomförandet ske vid samma tidpunkt i september Förslagen syftar till att bidra till en långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation. För att uppnå detta krävs enligt Domstolsverkets mening att en domstol i princip har åtminstone åtta ordinarie domare. De tingsrätter som föreslås sammanslagna är i sig effektiva i nuläget och endast Mora tingsrätt har några mer påtagliga rekryteringsproblem. En domstolsorganisation som garanterar en effektiv och hög kvalitet i den dömande verksamheten förutsätter emellertid en långssiktig planering, som ger personalen arbetsro och som inte kräver snabbt återkommande översyn och förändringsförslag. En modern domstol måste i ett framtidsperspektiv ha goda möjligheter till kompetensutveckling och möjlighet till specialisering. Det senare krävs för att kunna möta de ökande specialistkunskaperna hos åklagare och advokater men också för att attrahera de bästa juristerna till domaranställningarna. Medborgarna har rätt att kräva att domstolarna är så väl förberedda som möjligt för att hantera mål och ärenden på ett rättssäkert sätt. Den omständigheten att en enskild person vid något tillfälle får en längre resväg till domstolen kan inte anses vara lika tungt vägande som att skapa bästa möjliga förutsättningar för rättssäkra avgöranden. De flesta medborgare besöker för övrigt en domstol högst en gång i livet. Till detta kan läggas att den ökande komplexiteten i målen med bl.a. långa förhandlingstider som följd, möjligheten att klara längre sjukdomsfall och att ha en effektiv administration också förutsätter att domstolarna inte är för små. Någon gång kan avstånd och infrastruktur medföra att principen om minsta storlek av domstol måste överges och i dessa fall måste särskilda insatser göras för att ge en domstol erforderligt stöd. Domstolsverket har inte funnit att det vid en sammanvägning av de nu angivna omständigheterna

4 4 finns tillräckliga skäl för att undanta någon av de ifrågavarande tingsrätterna från grundkravet på att en domstol ska ha minst åtta ordinarie domare. 2 Inledning 2.1 Bakgrund Den 1 juni 2008 överfördes, enligt beslut av statsmakterna, huvudmannaskapet för den fastighetsrättsliga inskrivningsverksamheten från Sveriges Domstolar till Lantmäteriverket (prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU 21, rskr. 2006/07:222). Dessförinnan bedrevs inskrivningsverksamhet vid sju Inskrivningsmyndigheter knutna till följande domstolar: Eksjö, Hässleholms, Mora, Norrtälje, Skellefteå, Uddevalla och Ångermanlands tingsrätter. Organisationen med sju Inskrivningsmyndigheter tillkom efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1). Innan dess bedrevs inskrivningsverksamhet vid flertalet av landets tingsrätter. Flertalet av dessa sju tingsrätter har ett jämförelsevis begränsat målunderlag och måste sett i förhållande till tingsrättsorganisationen som helhet betraktas som små eller förhållandevis små domstolar. Mot den bakgrunden och i ljuset av de förändringar som skett av tingsrättsorganisationen under senare år finns det anledning att överväga den framtida organisationen för vissa av dessa tingsrätter. Det bör vidare anmärkas att regeringen avser att under våren av 2011 lämna en proposition till riksdagen med förslag om att handläggningen av ett antal ärendetyper vid tingsrätterna ska övertas av olika förvaltningsmyndigheter. Det gäller bl.a. verksamheten med dödande av inskrivningshandlingar. Denna verksamhet bedrivs vid de sju tingsrätter som tidigare hade Inskrivningsmyndighet och efter genomförandet kommer volymerna av domstolsärenden att i varierande utsträckning minska något vid dessa tingsrätter. Två av de tingsrätter som tidigare bedrev inskrivningsverksamhet finns i Norrland, nämligen Skellefteå tingsrätt och Ångermanlands tingsrätt. I skrivelse till riksdagen En långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation (skr. 2007/2008:117), har regeringen gjort bedömningen att samtliga tingsrätter i Norrland bör finnas kvar, innefattande Skellefteå tingsrätt och Ångermanlands tingsrätt. Domstolsverket har därför inte gjort några överväganden beträffande dessa båda tingsrätter. 2.2 Domstolverkets promemoria Domstolsverket har i en promemoria övervägt den framtida yttre organisationen för fem av de totalt sju tingsrätter som tidigare bedrev fastighetsrättslig inskrivningsverksamhet, de tidigare IM-tingsrätterna. Promemorian, som har remissbehandlats, biläggs denna skrivelse, se bilaga 1. I promemorian föreslår Domstolsverket att fyra av dessa tingsrätter sammanläggs med annan domstol. Följande organisationsförändringar föreslås: Eksjö och Jönköpings tingsrätter bör läggas samman, med Jönköping som kansliort Hässleholms och Kristianstads tingsrätter bör läggas samman, med Kristianstad som kansliort Falu och Mora tingsrätter bör läggas samman, med Falun som kansliort

5 5 Attunda och Norrtälje tingsrätter bör läggas samman. Tingsrätten ska ha kansli i Sollentuna. Domstolsverket har i promemorian gjort bedömningen att Uddevalla tingsrätt inte bör bli föremål för sammanläggning med annan tingsrätt. Redan under 2008 föreslog emellertid Domstolsverket till regeringen att domstolens tingsställe i Strömstad bör avvecklas. Domstolsverket vidhåller i promemorian den uppfattningen. 2.3 Remissbehandlingen Domstolsverkets promemoria har remissbehandlats. Bland remissinstanserna finns berörda tingsrätter och hovrätter, samtliga berörda kommuner, de fackliga organisationerna, rättsväsendets övriga aktörer (polis, åklagare, kriminalvård), nämdemannaföreningar, övriga myndigheter samt vissa regionala organisationer m.fl. Synpunkter har även inkommit från instanser som inte omfattades av remissutskicket. Remissinstansernas synpunkter har sammanfattats i bilaga Tingsrätternas storlek Domstolsverket har sedan början av 2000-talet i utredningar av den yttre domstolsorganisationen haft som utgångspunkt att de tingsrätter som i framtiden skall finnas kvar, med några undantag, ska ha en storlek som motsvarar åtminstone åtta till tio domare. Denna utgångspunkt har också redovisats i förslag till regeringen (se t.ex. förslag till ny tingsrättsorganisation i Jönköpings och Kronobergs län, dnr ). Även inför den nyligen genomförda förvaltningsrättsreformen gjordes bedömningen att ett lägsta riktmärke för storleken av en förvalningsdomstol var ett målunderlag som motsvarar omkring tio domare (Länsrättsutredningen, Domstolsverkets rapportserie 2008:2). Domstolsverkets bedömning av hur stor en tingsrätt bör vara tar framför allt sin utgångspunkt i vissa av de mål för reformeringen av tingsrättsorganisationen som regeringen har ställt upp, nämligen de mål som avser tingsrätternas inre organisation. Dessa mål rör beredningsorganisation, rekrytering, kompetensutveckling och specialisering. En domstol bör vara så stor att organisationen som regel klarar av att hantera semestrar, sjukdom och frånvaro av andra anledningar utan att det normalt sett påverkar verksamheten. Det akuta vikariebehovet vid oplanerad frånvaro måste kunna hanteras inom organisationen. Större domstolar har bättre förutsättningar att bygga upp och kontinuerligt utveckla de inre arbetsformerna och att utnyttja de befintliga domarresurserna och övriga personalresurser på ett flexibelt sätt. För att effektivisera och öka kvaliteten i beredningen av mål fordras en större mängd mål bl.a. för att det förutsätter viss specialisering i beredningsarbetet. Förutsättningarna att uppnå en specialiseringsgrad i dömandet av någon omfattning är också bättre i domstolar med ett förhållandevis stort målunderlag. Med specialisering avses domstolsintern specialisering, t.ex. beträffande humanjuridik och ekonomisk brottslighet. Endast vissa domare handlägger vissa typer av mål eller handlägger vissa typer av mål i större utsträckning än andra domare. Specialiserade domare kan också, internt och externt, utgöra en stödjande kunskapskälla till domare som inte har motsvarande specialistkunskaper. Här kan hänvisas till Målutredningens överväganden om domstolsintern specialisering (SOU 2010:44). Enligt utredningen bör specialiseringen kunna leda till att handläggningen blir mer effektiv och till att omloppstiderna blir kortare samt till ökad

6 6 kvalitet i dömandet och en mer enhetlig praxis. Det finns enligt utredningen ett betydande utrymme för en mer långtgående domstolsintern specialisering och det anses att större domstolar har bättre förutsättningar än små att uppnå en hög specialiseringsgrad. För att kunna rekrytera duktiga och kompetenta medarbetare behöver domstolarna kunna erbjuda mycket attraktiva arbetsplatser. Domstolverket bedömer att möjligheterna att skapa attraktiva arbetsplatser som kan tillhandahålla en stimulerande miljö och även en i övrigt god arbetsmiljö är bättre i något större organisationer. Det ställs idag höga krav på domstolsadministrationen. För att, vid en domstol, kunna ha en högt utvecklad administrativ kompetens krävs ett större underlag än vad som är fallet vid de mindre tingsrätterna. En kvalificerad och effektiv administration är i sin tur en förutsättning för att skapa utrymme för domstolscheferna att leda och styra verksamheten vid domstolarna på ett verkningsfullt sätt. Ett annat förhållande som talar för skapandet av större domstolsenheter är den snabba utvecklingen på IT-området. Denna utveckling ger domstolarna möjligheter att arbeta på nya och mer effektiva sätt men den är samtidigt kostnadskrävande. Sveriges Domstolars möjligheter att utnyttja modern teknik begränsas av om det finns många, däribland små, organisationer där dyra IT-investeringar måste ske. Även förutsättningarna att utveckla Sveriges Domstolar på ett sådant sätt som garanterar att skyddet och säkerheten för parter, medarbetare och andra är tillfredställande talar, enligt verkets erfarenheter, för större domstolsenheter. Samtliga dessa faktorer har lett Domstolsverket till slutsatsen att en domstol måste ha en viss storlek för att långsiktigt kunna garantera en hög kvalitet i den dömande verksamheten. Som en utgångspunkt eller ett riktmärke har bedömts att ett målunderlag motsvarande åtminstone åtta till tio domare är en rimlig avvägning. 2.5 Några kommentarer till framförda synpunkter Flera remissinstanser har i olika avseenden haft synpunkter på innehållet i den remitterade promemorian. Domstolsverket anser att det för den fortsatta hanteringen är av vikt att verket redogör för sin inställning i några av de frågor som föranlett synpunkter. En punkt som föranlett synpunkter är att rapporten inte innehåller några beräkningar av de samhällsekonomiska effekterna av förslagen i promemorian. I anledning av detta vill Domstolsverket framhålla att den översyn av den yttre tingsrättsorganisationen som pågår inte sker av ekonomiska skäl. Regeringens målsättningar för tingsrättsorganisationen finns också återgivna i promemorian. Det kan konstateras att ekonomiska besparingar inte ingår bland dessa målsättningar. Mot den bakgrunden har det inte utförts några mer eller mindre omfattande beräkningar av förslagens ekonomiska effekter. Om sådana beräkningar hade gjorts och redovisats skulle det ha förelegat en risk för att intresset och resonemangen hade förskjutits mot de ekonomiska aspekterna. Detta kunde i sin tur ha lett till att de skäl som ligger till grund för reformarbetet hade hamnat i bakgrunden. Sedan förhåller det sig givetvis på det sättet att en förändring av organisationen på sikt kan leda till att besparingar görs, men detta är då att se som positiva följdeffekter och inte några skäl för reformarbetets bedrivande. De hittills genomförda reformerna av tingsrättsorganisationen har lett till betydande kostnadsbesparing-

7 7 ar för Sveriges Domstolar. Den årliga besparingen uppgår till omkring 90 mnkr och består framför allt av personal- och lokalkostnader. De nu föreslagna reformerna kommer sannolikt att innebära ytterligare besparingar för Sveriges Domstolar. Vidare kommer samordningen med åklagarkammare och kriminalvårdens häktesverksamhet att leda till besparingar för Åklagarmyndigheten och Kriminalvården och sannolikt också för polisen. Samhällets totala resursåtgång för hantering av brott kommer därför att minska. Mot detta ska bl.a. ställas en kostnadsökning för parter, ombud, vittnen och andra aktörer som besöker domstolarna, en kostnadsökning som för övrigt delvis kan begränsas genom användande av modern teknik och då framför allt utnyttjande av videokonferens. När det gäller övriga samhällsekonomiska effekter, t.ex. följden av att vissa arbetstillfällen försvinner vid orten X och i stället tillskapas vid orten Y, är det i stort sett ogörligt att beräkna dessa, i vart fall innan reformen genomförts. Som det anförs i promemorian kompliceras effektberäkningar också av det faktum att det i stort sett torde vara omöjligt att förutse hur olika andra aktörer, bl.a. juridiska ombud, väljer att agera vid sammanläggning av domstolar. Ytterligare en punkt som föranlett synpunkter är att de regionalpolitiska aspekterna inte har beaktats i tillräcklig omfattning. Framför allt avses här de följder för sysselsättningen och kommuners befolkning som förslagen kan föranleda. Domstolsverket har bl.a. till uppgift att fortlöpande se över Sveriges Domstolars organisation, såväl den inre som den yttre, för att tillförsäkra en rättssäker och effektiv domstolsverksamhet. Däremot kan det konstateras att Domstolsverket inte har till uppgift att bedriva regionalpolitik utan att detta ankommer på andra. Till detta kan sägas att förslagen inte innebär att arbetstillfällen upphör, däremot medför de att arbetstillfällen flyttas från en ort till en annan. I flera fall är avstånden också sådana att det finns goda möjligheter att pendla dagligen mellan bostad och arbete. Som tidigare nämnts är det i fråga om övriga aktörer svårt att förutse deras agerande vid förändringar av domstolsorganisationen. Det bör dock anmärkas att erfarenheterna från de många hittills genomförda reformerna i tingsrättsorganisationen, i olika avseenden, är goda och att de farhågor vissa remissinstanser nu framfört inte har infallit vid tidigare reformer. Domstolsverket har i den remitterade promemorian redovisat att en genomförd säkerhetsinventering visar på en generellt låg nivå på säkerheten vid såväl Eksjö som Hässleholms, Mora och Norrtälje tingsrätter. Det vore inte lämpligt att i detta sammanhang i detalj beskriva de säkerhetsbrister vid dessa tingsrätter som inventeringen visar. Inventeringen har genomförts vid landets samtliga tingsrätter. Resultatet varierar men allmänt kan konstateras att säkerheten från lokalsynpunkt är sämre vid äldre domstolsbyggnader än vid moderna byggnader. Domstolsverket kan bara notera resultatet och konstatera att om de föreslagna sammanläggningarna inte genomförs behöver säkerhetsnivån vid de aktuella tingsrätterna höjas i olika avseenden. Sådana åtgärder är förenade med betydande kostnader. Slutligen är det ett flertal remissinstanser som anser att väl fungerande och effektiva domstolar inte bör läggas samman med andra domstolar och som av den anledningen framför synpunkter mot promemorian. I promemorian anges emellertid att det är andra kriterier än huruvida en domstol för närvarande fungerar väl och uppfyller regeringens verksamhetsmål som är avgörande för det pågående reformarbetet. Som nämnts handlar arbetet i stället om att skapa en långsiktigt hållbar organisation som garanterar en konstant effektiv och hög kvalitet i den dömande verksamheten. Det kan givetvis uppfattas som negativt att lägga ned

8 8 väl fungerande domstolar, men det är viktigt att påpeka att förslag om sammanläggningar inte grundas på några som helst överväganden om hur de aktuella domstolarna fungerar i dagsläget. 3 Eksjö tingsrätt 3.1 Det remitterade förslaget Domstolsverket föreslog redan under 2004 att Eksjö tingsrätt skulle läggas samman med Jönköpings tingsrätt och bilda en tingsrätt med kansli i Jönköping. Efter att inskrivningsverksamheten fördes till Lantmäteriverket har det administrativa underlaget vid Eksjö tingsrätt kraftigt försvagats, då Inskrivningsmyndigheten sysselsatte omkring 40 medarbetare. Eksjö tingsrätt har fyra ordinarie domare. Domstolsverket bedömer att tingsrätten inte har tillräcklig storlek för att i ett längre tidsperspektiv kunna leva upp till de krav som ställs på verksamheten, vare sig judiciellt eller administrativt. Verksamhetsskäl talar med styrka för att Eksjö tingsrätt bör sammanläggas med annan tingsrätt. Något annat alternativ än Jönköpings tingsrätt bedömer Domstolverket inte finnas. Även Jönköpings tingsrätt skulle därigenom få bättre förutsättningar att klara framtida krav på verksamheten. En sådan organisation skulle få omkring tolv ordinarie domare och organisationen skulle ha goda förutsättningar att hantera specialisering, kompetensutveckling, en väl fungerande beredningsorganisation, tillfredställande skydd och säkerhet och rekryteringssituationen för domare. Förutsättningarna för samverkan med övriga myndigheter i rättsväsendet förbättras också genom en sammanläggning av tingsrätterna, då åklagarkammare och häkte finns i Jönköping. Tillgängligheten till domstol för allmänheten och näringslivet försämras i viss mån genom en sammanläggning av tingsrätterna. Avstånden i Jönköpings län är dock inte så stora att tillgängligheten för medborgarna försämras i sådan utsträckning att de överväger de starka verksamhetsskäl som talar för en sammanläggning. Sammantaget anser Domstolsverket att Eksjö och Jönköpings tingsrätter bör läggas samman. Tingsrätten ska ha kansli i Jönköping. Sammanläggningen bör genomföras i januari 2012 i samband med att Jönköpings tingsrätt flyttar till nya lokaler i Jönköping. 3.2 Remissutfallet Göta hovrätt och Eksjö tingsrätt har avstyrkt förslaget. Enligt hovrätten har varken det som redovisats i Domstolsverkets promemoria eller vad som annars är hovrätten bekant innefattat sådana starka skäl som krävs för en sammanläggning. Domstolsverket har enligt Eksjö tingsrätts mening inte redovisat några hållbara argument för en sammanslagning av tingsrätterna i Eksjö och Jönköping. Jönköpings tingsrätt har tillstyrkt förslaget och anfört bl.a. att ur tingsrättens perspektiv ger en större personalstyrka på det hela taget en mindre sårbar organisation. Den ger också en utökad möjlighet till kompetensutveckling, specialisering och erfarenhetsutbyte. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran medan Kriminalvården har uppgett att de i huvudsak inte har några invändningar mot förslaget. Kronofogdemyndigheten konstaterar att de föreslagna förändringarna överensstämmer med myndighetens kontorsorganisation.

9 9 Jusek har anfört att de efterlyser en mer nyanserad analys av skälen för en reform och att man i avvaktan på en sådan inte kan ställa sig bakom reformen. Jusek vid Eksjö tingsrätt har starkt motsatt sig att Domstolsverket till regeringen lämnar förslag om nedläggning av Eksjö tingsrätt. ST inom Sveriges Domstolar har uppgett att organisationen i stort instämmer i den remitterade promemorian. Detta med stöd av innehållet i en policy En framtida domstolsorganisation. Nämndemannaföreningen vid Eksjö tingsrätt har avstyrkt förslaget. Samtliga kommuner inom Eksjö tingsrätts domsaga (Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda) har avstyrkt förslaget. Jönköpings kommun har å ena sidan anfört att det är positivt att Jönköpings ställning som rättscentrum stärks och att kommunens tingsrätt ökar sin konkurrenskraft, å andra sidan att en avveckling av Eksjö tingsrätt skulle ur ett tillgänglighetsperspektiv komplicera situationen för drygt människor och deras förväntningar på närhet till en tingsrättsfunktion. Höglandets kommunalförbund och Regionförbundet Jönköpings län har avstyrkt förslaget. Kommunerna och de regionala organ som avstyrkt förslaget har bl.a. pekat på tillgänglighets-, demokrati- och medborgarkrav som talar mot en sammanläggning och menar att alla fakta, inklusive att olika nyckeltal bekräftar att Eksjö tingsrätt är bland de främsta tingsrätterna i landet, talar för en fortsatt tingsrättsverksamhet i Eksjö. Vissa av dessa remissinstanser menar vidare att en översyn av det geografiska ansvarsområdet för Eksjö tingsrätt bör genomföras med inriktning på norra Kalmar län, vars situation enligt remissinstanserna avsevärt kan förbättras med Eksjö tingsrätt. Länsstyrelsen i Jönköpings län utgår ifrån att Domstolsverket i promemorian har gjort rimliga överväganden, så att tillgängligheten för allmänheten inte påverkas negativt om sammanslagning av Eksjö och Jönköpings tingsrätter sker, och har därför inga invändningar mot förslaget. 3.3 Överväganden och slutligt förslag Vissa av de remissinstanser som avstyrkt förslaget menar att en översyn av Eksjö tingsrätts domsaga bör göras med inriktning på en utökning av domsagan bestående av norra Kalmar län. En sådan lösning skulle dels inbegripa kommuner i ett annat län, dels innebära att målunderlaget vid Kalmar tingsrätt minskar. Tingsrättsorganisationen i Kalmar län har relativt nyligen reformerats och Kalmar tingsrätt har därigenom fått ett underlag som gör att verksamheten bedöms vara långsiktigt hållbar. Domstolsverket vill mot den bakgrunden inte medverka till en lösning som innebär en minskning av Kalmar tingsrätts domsaga. En domsaga som omfattar delar av Jönköpings län respektive Kalmar län skulle dessutom medföra att Eksjö tingsrätt arbetar mot två åklagarkammare. Detta är ur ett verksamhetsperspektiv mindre lämpligt och missgynnar strävandena mot ökad samordning inom rättskedjan. En majoritet av remissinstanserna har avstyrkt förslaget om en sammanläggning av Eksjö och Jönköpings tingsrätter med Jönköping som kansliort. Eksjö tingsrätt är idag en väl fungerande domstol som har korta handläggningstider och uppfyller regeringens verksamhetsmål. Förutsättningarna kan emellertid ändras snabbt och Domstolsverket anser att de krav statsmakterna och medborgarna har rätt att ställa på verksamheten kan bli svåra att upprätthålla. Domstolsverket vidhåller därför att starka verksamhetsskäl talar för en sammanläggning av tingsrätterna. En sammanslagen domstol enligt förslaget får ett så stort målunderlag, och därmed personalresurser som ger organisationen goda förutsättningar att vara långsiktigt hållbar. Samordningen och effektiviteten inom rättskedjan för-

10 10 stärks vidare om förslaget genomförs. Polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården ser också positivt på förslaget. När det gäller tillgänglighets- och medborgarperpektivet är det otvivelaktigt så att förhållandena för en stor del av invånarna i Eksjö tingsrätts domsaga försämras. Domstolsverket vill dock betona att, enligt tidigare genomförda undersökningar, en vanlig medborgare besöker en tingsrätt endast vid ett eller några få tillfällen under sitt liv. När det gäller de argument mot förslaget som framförts och som närmast gäller regionalpolitiska aspekter vill Domstolsverket peka på sitt uppdrag (jfr avsnitt 2.5). Verket hyser stor respekt för dessa argument men kan samtidigt konstatera att det inte ankommer på Domstolsverket att driva dessa frågor. Det som åligger Domstolsverket är däremot bl.a. att löpande se över Sveriges Domstolars organisation. Vid en samlad bedömning står Domstolsverket fast vid att verksamhetsskälen väger tyngre än de skäl som innebär en försämrad tillgänglighet för medborgarna. Eksjö tingsrätt och Jönköpings tingsrätt bör därför läggas samman, med Jönköping som kansliort. Sammanläggningen bör genomföras, såväl judiciellt som fysiskt, i januari 2012 i samband med att Jönköpings tingsrätt flyttar till nya lokaler i Jönköping. 4 Hässleholms tingsrätt 4.1 Det remitterade förslaget Domstolsverket föreslog redan under 2004 att Hässleholms tingsrätt skulle läggas samman med Kristianstad tingsrätt och bilda en tingsrätt med kansli i Kristianstad. Efter att inskrivningsverksamheten fördes till Lantmäteriverket har det administrativa underlaget vid Hässleholms tingsrätt försvagats, då Inskrivningsmyndigheten sysselsatte omkring 30 medarbetare. Hässleholms tingsrätt har fyra ordinarie domare. Domstolsverket anser att tingsrätten inte har tillräcklig storlek för att i ett längre tidsperspektiv kunna leva upp till de krav som ställs på verksamheten, vare sig judiciellt eller administrativt. Verksamhetsskäl talar med styrka för att Hässleholms tingsrätt bör sammanläggas med annan tingsrätt. Något annat alternativ än Kristianstad tingsrätt bedömer Domstolverket inte finnas. Även Kristianstads tingsrätt skulle därigenom få bättre förutsättningar att klara framtida krav på verksamheten. En sådan organisation skulle få omkring tio ordinarie domare och organisationen skulle ha förutsättningar att hantera specialisering, kompetensutveckling, en väl fungerande beredningsorganisation och tillfredställande skydd och säkerhet. Förutsättningarna för samverkan med övriga myndigheter i rättsväsendet skulle förbättras om den nya tingsrätten får kansli i Kristianstad, då åklagarkammare och häkte finns i Kristianstad. För att tingsrätten ska ha kansli i Hässleholm talar strukturen för de allmänna kommunikationerna. Sett från tillgänglighetssynpunkt från andra delar av landet har Hässleholm ett försteg framför Kristianstad. Domstolsverket vidhåller dock den uppfattning som redovisades i förslaget 2004, det vill säga att tingsrätten ska ha kansli i Kristianstad då en placering av kansliet i Hässleholm skulle medföra längre och besvärligare resor till domstolen för betydligt fler medborgare inom den föreslagna domsagan (invånantalet i de

11 11 nuvarande domsagorna är cirka personer i Hässleholms tingsrätts domsaga och omkring personer i Kristianstad tingsrätts domsaga). Avstånden i Nordöstra Skåne är inte så stora att tillgängligheten för medborgarna försämras i någon väsentlig grad genom en sammanläggning av tingsrätterna, i vart fall inte i sådan grad att de överväger de verksamhetsmässiga fördelarna. Domstolsverket anser således att Hässleholms och Kristianstads tingsrätter bör läggas samman, med Kristianstad som kansliort. Sammanläggningen bör genomföras i januari Remissutfallet Hovrätten över Skåne och Blekinge och Kristianstads tingsrätt har tillstyrkt förslaget. Hässleholms tingsrätt anser att de båda tingsrätterna bör läggas samman men menar att den nya tingsrätten bör lokaliseras till Hässleholm bl.a. för att underlätta rekrytering av domare och annan personal till domstolen. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran medan Kriminalvården har uppgett att de i huvudsak inte har några invändningar mot förslaget. Kronofogdemyndigheten konstaterar att de föreslagna förändringarna överensstämmer med myndighetens kontorsorganisation. Jusek har anfört att de efterlyser en mer nyanserad analys av skälen för en reform och att man i avvaktan på en sådan inte kan ställa sig bakom reformen. Jusek vid Kristanstad tingsrätt tillstyrker förslaget. ST inom Sveriges Domstolar har uppgett att organisationen i stort instämmer i den remitterade promemorian. Detta med stöd av innehållet i en policy En framtida domstolsorganisation. ST inom Sveriges Domstolar vid Hässleholms tingsrätt avstyrker förslaget medan ST inom Sveriges Domstolar vid Kristianstad tingsrätt tillstyrker förslaget. Nämndemannaföreningen vid Hässleholms tingsrätt motsätter sig en sammanslagning där Hässleholms tingsrätt flyttas till Kristianstad tingsrätt. Föreningen anser att man genom att se över den geografiska indelningen och avlasta domstolarna i sydväst och nordväst det skulle vara möjligt att föra över kommuner som finns i närheten till Hässleholms tingsrätt. På så sätt skulle upptagningsområdet bli mera bärkraftigt. Kristianstads kommun tillstyrker det remitterade förslaget. Hässleholms kommun och Osby kommun avstyrker förslaget och anser att Hässleholms tingsrätt ska finnas kvar. Ett sätt att möjliggöra detta är att utöka domstolens domsaga och låta den, enligt Hässleholms kommun, omfatta även förslagsvis Hörby, Höörs, Markaryds, Perstorps, Örkelljungas, Älmhults och Klippans kommuner. I andra hand menar kommunerna att, för det fall Domstolsverkets föreslår en sammanslagning, den nya tingsrättens kansliort ska vara Hässleholm. 4.3 Överväganden och slutligt förslag Några av remissinstanserna anser att en möjlighet att behålla Hässleholms tingsrätt är att utöka tingsrättens domsaga med ett antal kommuner. Detta skulle innebära att målunderlaget vid andra tingsrätter i Skåne minskar, vilket Domstolsverket inte vill medverka till då tingsrättsorganisationen i övriga Skåne nyligen setts över och har förutsättningar att långsiktigt leva upp till de krav statsmakterna ställer på verksamheten. Av de kommuner som nämnts av remissinstanserna och som skulle ingå i en domkretsökning ligger för övrigt två kommuner i Växjö tingsrätts domsaga och därmed i ett annat hovrättsområde.

12 12 Av de skäl som anges i den remitterade promemorian anser Domstolsverket att Hässleholms och Kristianstads tingsrätter bör läggas samman med kansli i en av dessa båda städer. Att uppnå en bättre samordning med rättsväsendet övriga myndigheter är en viktig utgångspunkt vid valet av kansliort. Såväl polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården ser positivt på Domstolsverkets förslag, dvs. att valet av kansliort blir Kristianstad. Organisationen vid dessa myndigheter är sådan att samordningsintresset tydligt talar för Kristianstad. Tillgänglighetsperspektivet för medborgarna i den föreslagna domsagan liksom det faktum att Kristianstad är en större kommun och centralort i regionen talar också i samma riktning. Det som talar för att välja Hässleholm som kansliort är ortens goda kommunikationsförhållanden. Såväl Hässleholms tingsrätt som Hässleholms och Osby kommuner förespråkar detta val av lösning. Detta skulle enligt dessa remissinstanser utgöra fördelar från rekryteringssynpunkt och ur ett medborgarperspektiv. Sett enbart utifrån ett rekryteringsperspektiv delar Domstolsverket bedömningen att Hässleholm borde väljas som kansliort. Det bör dock anmärkas att även om Hässleholm, i detta avseende, har ett försteg jämfört med Kristianstad kan rekryteringsmöjligheterna till Kristianstad, sett ur ett bredare riksperspektiv, ändå inte bedömas som dåliga. När det gäller tillgängligheten för medborgarna anser Domstolsverket att det i första hand gäller att tillgodose invånarnas i domkretsen krav på tillgänglighet till tingsrättsverksamhet med hög kvalitet. I detta sammanhang bör det också pekas på att, enligt tidigare undersökningar, en vanlig medborgare besöker en tingsrätt endast vid ett eller några få tillfällen under sitt liv. Sammantaget gör Domstolsverket bedömningen att skälen som talar för valet av Kristianstad som kansliort väger tyngre än de skäl som talar för Hässleholm. Hässleholms tingsrätt och Kristianstad tingsrätt bör därför läggas samman, med Kristianstad som kansliort. Sammanläggningen bör genomföras, såväl judiciellt som fysiskt, i januari Mot bakgrund av de geografiska förhållandena i nordöstra Skåne och det faktum att domstolschefen vid Hässleholms tingsrätt stödjer förslaget om sammanläggning, låt vara inte valet av kansliort, anser Domstolsverket att det är angeläget att ett genomförande av förslaget kommer till stånd. 5 Mora tingsrätt 5.1 Det remitterade förslaget Efter att inskrivningsverksamheten fördes till Lantmäteriverket har det administrativa underlaget vid Mora tingsrätt försvagats, då Inskrivningsmyndigheten sysselsatte omkring 14 medarbetare. Mora tingsrätt har för närvarande två ordinarie domare, varav lagmansanställningen är vakant, och anställningsförfarande pågår för två vakanta rådmansanställningar. Domstolsverket anser att tingsrätten inte har tillräcklig storlek för att i ett längre tidsperspektiv kunna leva upp till de krav som ställs på verksamheten, vare sig judiciellt eller administrativt. Verksamhetsskäl talar med styrka för att Mora tingsrätt bör sammanläggas med Falu tingsrätt, med kansli i Falun. En sådan organisation skulle få omkring 13 ordinarie domare och organisationen skulle ha förutsättningar att hantera specialisering, kompetensutveckling, en väl fun-

13 13 gerande beredningsorganisation, tillfredställande skydd och säkerhet och inte minst rekryteringssituationen för domare. Förutsättningarna för samverkan med övriga myndigheter i rättsväsendet skulle förbättras om den nya tingsrätten får kansli i Falun, då åklagarkammare och häkte finns på orten. Mot verksamhetsskälen, som talar för en sammanläggning av de båda tingsrätterna, ska ställas tillgänglighetsskäl. Oberoende av var i landet man bor ska man ha tillgång till domstolsverksamhet av hög kvalitet. Avståndet från Falun till framför allt de östra och norra delarna av Mora tingsrätts nuvarande domsaga är stora och tillgängligheten för medborgarna i dessa delar av domsagan försämras genom en sammanläggning av tingsrätterna. Sårbarheten vid Mora tingsrätt är emellertid betydande och enligt Domstolsverket uppfattning bör de starka verksamhetsskälen få företräde framför tillgänglighetsskälen. Domstolsverket anser således att Falu och Mora tingsrätter bör läggas samman, med Falun som kansliort. Sammanläggningen bör genomföras i januari Falu tingsrätts lokaler behöver byggas till för att rymma hela organisationen. Tillbyggnaden kan inte vara färdigställd till januari Mot bakgrund av att lagmansanställningen i Mora tingsrätt är vakant från och med den 1 mars 2011 bör dock genomförandet ske redan i januari Den nya organisationen samlas i gemensamma lokaler då ombyggnationen i Falun är färdigställd och får fram till dess verka på två orter. 5.2 Remissutfallet Svea hovrätt tillstyrker förslaget. Enligt Falu tingsrätt finns det inte några avgörande hinder mot en sammanläggning av Falu tingsrätt och Mora tingsrätt. Den avgörande frågan vid prövningen av om en sammanläggning ska ske är om det är möjligt att inom ramen för nuvarande organisation säkerställa rekryteringen av kompetent domarpersonal till Mora tingsrätt. Mora tingsrätt avstyrker förslaget, främst på grund av vikten för förtroendet för rättvisan, tillgängligheten för medborgarna samt betydelsen för även mindre orter att ha viktiga samhällsfunktioner och arbetstillfällen i sin närhet. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran medan Kriminalvården har uppgett att de i huvudsak inte har några invändningar mot förslaget. Kronofogdemyndigheten konstaterar att de föreslagna förändringarna överensstämmer med myndighetens kontorsorganisation. Jusek har anfört att de efterlyser en mer nyanserad analys av skälen för en reform och att man i avvaktan på en sådan inte kan ställa sig bakom reformen. ST inom Sveriges Domstolar har uppgett att organisationen i stort instämmer i den remitterade promemorian. Detta med stöd av innehållet i en policy En framtida domstolsorganisation. Samtliga kommuner inom Mora tingsrätts domsaga (Leksand, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen) liksom Falu kommun har avstyrkt förslaget. Även Region Dalarna och länsstyrelsen i Dalarnas län har avstyrkt förslaget. Dessa remissinstanser har pekat på ett antal argument som, enligt deras mening, talar mot Domstolsverkets förslag. De argument som framförs rör bl.a. tillgänglighets- och medborgarperspektiv, den omfattande besöksnäringen i Dalarna, behovet av statlig närvaro och service i regionen och tillgången på juridisk kompetens och arbetstillfällen som kräver kvalificerad akademisk kompetens. Även rekryteringssituationen vid Mora tingsrätt tas upp av dessa remissinstanser som menar att samma svårigheter finns även i andra delar av landet, och alltså inte är

14 14 unik för Mora. Region Dalarna anför att förslagets resultat kommer att bidra till att öka den omfattande diskussion som förs om samordningen mellan myndigheter och som från ett brukarperspektiv försvåras av alltför stort fokus på den enskilda myndigheten, utan hänsyn till att dess verksamhet ofta kan utgöra ett led i en process med flera myndigheter eller andra samhällsaktörer. Den nuvarande utvecklingen, där statliga myndigheter utifrån ensidigt centralistiska perspektiv drar sig undan närvaro och service till medborgarna utanför storstäderna kan, enligt Region Dalarna, inte accepteras. 5.3 Överväganden och slutligt förslag De kommuner och Region Dalarna som avstyrker förslaget har som alternativ till en nedläggning av Mora tingsrätt förordat att domkretsen för Mora tingsrätt utökas till att omfatta i första hand även Gagnefs kommun och/eller södra Härjedalen. Domstolsverket kan konstatera att en sådan åtgärd dels skulle minska målunderlaget vid framför allt Falu tingsrätt, dels inte skulle innebära att Mora tingsrätts underlag utökas i den utsträckning som krävs för att skapa en långsiktigt hållbar organisation. Dessutom skulle förhållandena försämras för invånarna i Gagnefs kommun. Domstolsverket vidhåller att starka verksamhetsskäl talar för en sammanläggning av tingsrätterna. En sammanslagen domstol enligt förslaget får ett så stort målunderlag, och därmed personalresurser som ger organisationen goda förutsättningar att vara långsiktigt hållbar. Samordningen och effektiviteten inom rättskedjan förstärks vidare. Polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården ser positivt på förslaget. Vid Mora tingsrätt har rekryteringsituationen när det gäller domare varit besvärlig under en följd av år. Det är riktigt, såsom vissa remissinstanser pekat på, att detta inte bara är ett lokalt problem utan att det finns rekryteringssvårigheter till domstolar över hela landet med vissa undantag för storstadsregionerna. Problemen vid Mora tingsrätt har emellertid, förutom att de funnits under lång tid, varit mer påtagliga än på andra platser i landet. Det har också visat sig i det senaste ärendet i Domarnämnden. Domstolsverket gör bedömningen att rekryteringsmöjligheterna i Falun är väsentligt bättre än i Mora. Falun är större som ort och är residensstad med en arbetsmarknad som erbjuder avsevärt fler anställningar för akademiker, vilket bl.a. kan locka medföljande till de jurister som söker domaranställningar. När det gäller tillgänglighets- och medborgarperpektivet är det framför allt förhållandena för invånarna i de nordligaste och västligaste delarna av Dalarnas län som försämras. Avståndet till Falun från dessa delar av länet är betydande. Å andra sidan är antalet mål med anknytning till dessa delar begränsat och, enligt tidigare genomförda undersökningar, besöker en vanlig medborgare en tingsrätt endast vid ett eller några få tillfällen under sitt liv. Beträffande den omfattande besöksnäringen i Dalarnas län och som bl.a. leder till ett antal brottmål får visserligen vittnen, målsägande och andra som är bosatta inom, i vart fall vissa delar av, Mora tingsrätts domsaga längre att färdas till Falun. Dessa mål inbegriper emellertid många aktörer från övriga delar av landet och för dem torde det framstå som en fördel att tingsrätten finns i Falun, med tanke på avstånd och framför allt kommunikationer. När det gäller de argument mot förslaget som framförts och som närmast gäller regionalpolitiska aspekter vill Domstolsverket peka på sitt uppdrag (jfr avsnitt 2.5). Verket hyser stor respekt för dessa argument men kan samtidigt konstatera att det inte ankommer på Domstolsverket att driva dessa frågor. Det som åligger

15 15 Domstolsverket är däremot bl.a. att löpande se över Sveriges Domstolars organisation. Vid en samlad bedömning står Domstolsverket fast vid att verksamhetsskälen väger tyngre än de skäl som innebär en försämrad tillgänglighet för medborgarna, framför allt i de norra och västra delarna av Dalarnas län. Falu tingsrätt och Mora tingsrätt bör därför läggas samman, med Falun som kansliort. Sammanläggningen bör formellt genomföras i januari Den fysiska sammanläggningen får däremot avvakta ombyggnationen av tingsrättslokalerna i Falun, vilken kan beräknas vara klar vid årsskiftet 2012/2013. Som Falu tingsrätt och Mora tingsrätt anfört i sina remissvar bör den nya tingsrätten benämnas Dalarnas tingsrätt. Domstolsverket vill framhålla att det är särskilt angeläget att ett genomförande sker beträffande Mora tingsrätt. Det är den mycket besvärliga rekryteringssituationen för domare, som förelegat under lång tid, som är avgörande för verkets inställning. Det är för den dömande verksamheten vid tingsrätten inte långsiktigt hållbart att ha en haltande situation när det gäller domarresurser; en situation som tvingas hanteras genom vikariat och andra tillfälliga lösningar. 6 Norrtälje tingsrätt 6.1 Det remitterade förslaget Efter att inskrivningsverksamheten fördes till Lantmäteriverket har det administrativa underlaget vid Norrtälje tingsrätt kraftigt försvagats, då Inskrivningsmyndigheten sysselsatte knappt 50 medarbetare. Norrtälje tingsrätt har tre och kommer efter anställningsförfarande att ha fyra ordinarie domare. Domstolsverket bedömer att tingsrätten inte har tillräcklig storlek för att i ett längre tidsperspektiv kunna leva upp till de krav som ställs på verksamheten, vare sig judiciellt eller administrativt. Verksamhetsskäl talar med styrka för att Norrtälje tingsrätt bör sammanläggas med annan tingsrätt. Något annat alternativ än Attunda tingsrätt (belägen i Sollentuna) bedömer Domstolverket inte finnas. Domstolen ska ha kansli i Sollentuna. Attunda tingsrätt har idag cirka 15 ordinarie domare och därmed en storlek som gör att domstolen redan nu har förutsättningar att leva upp till de krav som ställs på verksamheten. Sammanläggs Norrtälje tingsrätt, som idag har en betydande sårbarhet, med Attunda tingsrätt får organisationen omkring 19 ordinarie domare och organisationen skulle ha än större förutsättningar att hantera specialisering, kompetensutveckling, en väl fungerande beredningsorganisation, tillfredställande skydd och säkerhet och rekryteringssituationen för domare. Förutsättningarna för samverkan med övriga myndigheter i rättsväsendet förbättras också genom en sammanläggning av tingsrätterna, då åklagarkammare finns i Sollentuna. Tillgängligheten till domstol för allmänheten och näringslivet försämras i viss mån genom en sammanläggning av tingsrätterna. Avstånden i de norra delarna av Stockholms län är dock inte så stora att tillgängligheten för medborgarna försämras i sådan utsträckning att de överväger de starka verksamhetsskäl som talar för en sammanläggning. Sammantaget anser Domstolsverket att Attunda och Norrtälje tingsrätter ska läggas samman. Tingsrätten ska ha kansli i Sollentuna. Sammanläggningen bör genomföras i september 2012 då en tillbyggnad av Attunda tingsrätts lokaler kan vara färdigställd.

16 Remissutfallet Svea hovrätt har anfört att en sammanslagning med Attunda tingsrätt framstår som naturlig därför att Norrtälje tingsrätt är sårbar med hänsyn till sin storlek. Samtidigt har hovrätten bl.a. framhållit att det inte kan uteslutas att det, för att undvika alltför stora tingsrätter, kan aktualiseras att etablera ytterligare någon tingsrätt i Stockholmsområdet inom år. Eftersom verksamheten i tingsrätt kräver betydande investeringar i domstolsbyggnader måste därför noga övervägas om den struktur som skapas är långsiktigt hållbar. Attunda tingsrätt, som instämmer i de argument som framförs i Domstolsverkets promemoria, tillstyrker förslaget. Tingsrätten menar att, när det gäller den föreslagna sammanläggningen av Norrtälje och Attunda tingsrätter så är det, ur ett internt domstolsperspektiv, bäst att den sker först sedan lokalerna i Sollentuna byggts ut. Norrtälje tingsrätt har avstyrkt förslaget och menar att tingsrättsverksamhet även fortsättningsvis ska finnas i Norrtälje. Tingsrätten föreslår att Norrtälje tingsrätts domkrets och arbetsunderlag utvidgas genom tillskapande av en Roslagens tingsrätt. En sådan tingsrätt skulle ha säte i Norrtälje och tingsställe i Östhammar och omfatta Norrtälje, Vallentuna, Vaxholms, Österåkers och Östhammar kommuner. Folkmängden och näringslivet expanderar kraftigt i hela länet. Expansionen gäller inte minst länets norra delar. Att med de nackdelar som tingsrätten, i sitt remissvar påvisat, tränga in Norrtälje tingsrätts verksamhet i Sollentuna är oförnuftigt. Att bevara Norrtälje tingsrätt, som fortlöpande fått ett ökat målunderlag, och använda tingsrätten som bas för att avlasta de andra tingsrätterna i länets norra delar framstår därför, enligt Norrtälje tingsrätt, som en långsiktigt bra lösning för hela regionen. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran medan Kriminalvården har uppgett att de i huvudsak inte har några invändningar mot förslaget. Enligt Kriminalvården kan det finnas skäl för Domstolsverket att också överväga alternativet att i likhet med vad som skett i den nya förvaltningsrättsliga organisationen föra samman Norrtälje tingsrätt med Uppsala tingsrätt och ha Uppsala som kansliort. Kronofogdemyndigheten konstaterar att de föreslagna förändringarna överensstämmer med myndighetens kontorsorganisation. Jusek har anfört att de efterlyser en mer nyanserad analys av skälen för en reform och att man i avvaktan på en sådan inte kan ställa sig bakom reformen. ST inom Sveriges Domstolar har uppgett att organisationen i stort instämmer i den remitterade promemorian. Detta med stöd av innehållet i en policy En framtida domstolsorganisation. ST inom Sveriges Domstolar vid Norrtälje tingsrätt har avstyrkt förslaget och bl.a. pekat på ett antal faktorer som talar för en mindre arbetsplats t.ex. bättre trivsel, ansvar och arbetsglädje. Även Nämndemannaföreningen vid Norrtälje tingsrätt har avstyrkt förslaget. Norrtälje kommun har avstyrkt förslaget. Kommunen menar att följdverkningarna för en stor del av Stockholms län vad gäller judiciell service och kompetens riskerar att försämras avsevärt om förslaget genomförs, samtidigt som behovet av specialisering inom domstolarna istället bör kunna lösas med förnyade arbetsformer och alternativ organisering. Kommunen anser därför sammanfattningsvis att det är mer rationellt för Attunda tingsrätt och Norrtälje tingsrätt att samordna sina resurser och samverka kring kompetens och specialisering, än att utarma halva Stockholms län på juridisk service och kunskap. Det skulle också ge tingsrätterna den arbetsro som regeringen utlovade redan Länsstyrelsen i Stockholms län har avstyrkt förslaget. Enligt länsstyrelsen är Domstolsverkets argument

17 17 för nedläggning svepande och av en sådan art som ofta tillåts motivera allmänna centraliseringssträvanden i samhället. Dessa argument bör inte tillåtas ligga till grund för en slutlig bedömning. 6.3 Överväganden och slutligt förslag Befolknings- och näringslivstillväxten i Stockholms län är, som flera av remissinstanserna pekat på, kraftig och det gäller också den norra länsdelen. Det kan därför inte uteslutas att det blir aktuellt att i ett helhetsperspektiv se över tingsrättsorganisationen i Stockholmsområdet i framtiden. Det är, å ena sidan, av stor vikt att den domstolsstruktur som skapas är långsiktigt hållbar. Att idag överväga hur en eventuell framtida förändring av tingsrättsorganisationen i området bör utformas är, å andra sidan, knappast möjligt. Domstolsverket anser därför att det, beträffande Norrtälje tingsrätt, inte är en lämplig lösning att avvakta en eventuell framtida översyn. För att Norrtälje tingsrätt ska få ett målunderlag som gör att domstolen uppnår Domstolsverkets riktmärke om åtminstone åtta domaranställningar krävs att kommuner förs över från annan/andra tingsrätters domkretsar. Tingsrättsorganisationen i Stockholms län, exklusive Norrtälje tingsrätt, har nyligen reformerats. Att nu bryta ut och överföra flera kommuner från Attunda tingsrätt till Norrtälje tingsrätt skulle få negativa konsekvenser. Om t.ex. Vallentuna, Vaxholms och Österåkers kommuner förs till Norrtälje tingsrätts domsaga skulle målunderlaget i hög grad minska vid Attunda tingsrätt, vilket ur ett verksamhetsperspektiv inte är bra. Dessutom skulle tillgängligheten till tingsrättsverksamhet för en stor del av invånarna i dessa tre kommuner försämras. Domstolsverket gör bedömningen att ett bevarande av Norrtälje tingsrätt inte kan motiveras av ett eventuellt framtida behov av ytterligare tingsrättskapacitet i Stockholms län. Domstolsverket vidhåller att Norrtälje tingsrätt inte har tillräcklig storlek för att i ett längre tidsperspektiv kunna leva upp till de krav som ställs på verksamheten, vare sig judiciellt eller administrativt. Starka verksamhetsskäl talar därför för en sammanläggning av tingsrätterna. En sammanslagen domstol får, som framhålls i det remitterade förslaget, goda förutsättningar att klara de krav som i olika avseenden ställs på verksamheten, och därmed vara hållbar under en överblickbar tidsperiod. Samordningen och effektiviteten inom rättskedjan förstärks vidare. Åklagarkammare och numer ett nybyggt häkte finns i Sollentuna. Polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården ser också positivt på Domstolsverkets förslag. När det gäller tillgänglighets- och medborgarperpektivet är det otvivelaktigt så att förhållandena för en stor del av invånarna i Norrtälje tingsrätts domsaga försämras. Domstolsverket vill dock betona att, enligt tidigare genomförda undersökningar, en vanlig medborgare besöker en tingsrätt endast vid ett eller några få tillfällen under sitt liv. När det gäller de argument mot förslaget som framförts och som närmast gäller regionalpolitiska aspekter vill Domstolsverket, även beträffande detta förslag, peka på sitt uppdrag (jfr avsnitt 2.5). Verket hyser stor respekt för dessa argument men kan samtidigt konstatera att det inte ankommer på Domstolsverket att driva dessa frågor. Det som åligger Domstolsverket är däremot bl.a. att löpande se över Sveriges Domstolars organisation. Vid en samlad bedömning står Domstolsverket fast vid att verksamhetsskälen väger tyngre än de skäl som innebär en försämrad tillgänglighet för medborgarna