Organogena jordars utsläpp av

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organogena jordars utsläpp av"

Transkript

1 Organogena jordars utsläpp av växthusgaser Vad är en organogen jord? Hur mycket odlade organogena jordar finns det i Sverige? Organogena jordars egenskaper. Vad händer vid dränering av torvjordar? Odling på organogena jordar i framtiden. Hur minskar vi växthusgasavgången? Kerstin Berglund, g, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala

2 Torvmark = landyta täckt av minst 30 cm torv Torv står för ca 1/3 av det totala globala markkolet Torvtillväxten t kan i Sverige uppgå till ca 05 0,5 mm/år men tillväxten har avstannat i många myrmarker ca 25 % av Sveriges landyta är täckt med torv av varierande mäktighet

3 Indelning av jordarterna efter halten organiskt material (%) Org. mtrl (%) Matjordar (bearbetat skikt) 0-20 Mineraljord Mineralblandad mulljord 40- Mulljord Alvjordar >20-40* Organogena jordar gyttja dy torv *SGU 20 %, internationellt 30 %, Jordartsnomenklatur 30 %, Ekström 40 %

4

5 Organogena jordar Jordtyp Halt organiskt material (%) Gyttjejordar j gyttjelera 1-6 lergyttja 6-30 gyttja >30 Kärrtorvjordar Mosstorvjordar > 40 (näringsrika) >40 (näringsfattiga)

6 Var finner man de odlade Var finner man de odlade organogena jordarna i landskapet?

7 Organogena jordar - förekomst ca 15 % av landytan är täckt av torv > 30 cm djup ca 7 % av jordbruksmarken (inkl betesmark) är organogen jord motsvarar ca ha som mest odlade vi ca ha organogena jordar (1946) stor variation mellan olika delar av landet (5-17 %)

8 Odlad d organogen jord (ha) - grödfördelning som mest odlade vi ca ha organogena jordar (1946)

9 Kontinuitetsundersökning För att undersöka hur odlingen på de organogena jordarna utvecklats under de senaste 10 åren gjordes en kartanalys av odlingen på organogen jord för åren 1999, 2005, 2006, 2007, 2008, samt en grödanalys avseende åren på de torvblock som varit konstanta under perioden [1]. En stor del av arealvariationen över åren kan förklaras av gårdsstödsreformens genomförande Totalarealen l ökade fram till och med 2005 eftersom arealerna det året låg till grund för stödrätterna framöver. Den totala spannmålsarealen i landet oavsett jordart minskade kraftigt de första åren efter gårdsstödets införande på grund av de låga spannmålspriserna medan oljeväxtarealen visade en svag ökning på grund av bättre lönsamhet. Med höjda spannmålspriser 2007/2008 ökade arealen igen vilket också kan avläsas i figur 4. I och med gårdsstödsreformen blev vallodling lönsammare relativt spannmålsodlingen med ökande arealer som. Kravet på uttagen areal (obligatorisk träda) försvann 2008 varpå trädesarealen i princip halverades. Kontinuitetsanalysen (tabellerna 6 och 7) verifierar att de organogena jordarna är relativt extensivt odlade med ca 16 % av arealen i permanent vall (10 år vall). Intensiv odling av radgrödor som potatis och morötter (radgrödor minst 5 år av 10) sker på en liten areal i framför allt Skåne och i viss mån Blekinge.

10 Andel (%) av jordbruksmarken (åker + betesmark) som är organogen g jord (torv + gyttjejord) samt grödfördelningen Några områden med hög andel organogen jord Använda data: Geologiska kartor Jordbruksverkets blockkartor och gröddatabas Gotland - Kärrtorv, kalkgyttja, bleke Kvismardalen - Kärrtorv på gyttjejord Småländska höglandet - Mosstorv Mälardalen - Gyttjejordar med mullrik matjord Blekinge Kärrtorv, gyttja Norrlandslänen lä - Kärrtorv (starrtorv)

11 Vi har grupperat grödorna i 6 grupper efter odlingsintensitet: Ettåriga grödor: Spannmål, oljeväxter, baljväxter, grönfoder, trädgårdsgrödor d och hlin Hackgrödor (radgrödor): Potatis, sockerbetor och köksväxterk Vall: Slåtter och betesvall, frövall, gröngödsling Extensiv markanvändning: Betesmark, träda, rörflen, outnyttjad åkermark etc. Träd: Julgransodling, Salix Våtmark: Våtmark

12 Grödgruppernas procentuella fördelning på organogen g jord Hela landet Gotland Ettåriga grödor 28, Radgrödor 1,6 5,2 Vll Vall 33,33 48,1 Extensiv 35,2 16,2 Träd 0,7 0 Våtmark 0,6 1,0

13 Skördeutveckling i potatis Obevattnad potatis Org jord Obevattnad potatis Fastmarksjord Bevattnad potatis Org jord Bevattnad potatis Fastmarksjord Sk körd kg/ha Fr.o.m endast den konsumtionsdugliga delen av skörden År Skördedata från Kvismardalen, Örebro

14 Skördeutveckling på organogen jord respektive fastmarksjord 8000 a körd kg/h S Vall Org jord Vall Fastmarksjord Korn Org jord Korn Fastmarksjord Vårraps Org jord Vårraps Fastmarksjord År Skördedata från Kvismardalen, Örebro

15 Skördedata från Kvismardalen, Örebro Skördeutveckling i potatis Odlingsintensiteten är i allmänhet lägre på de organogena g jordarna än Skg på mineraljordarna. körd kg/ha Obevattnad potatis Org jord Obevattnad potatis Fastmarksjord Bevattnad potatis Org jord Bevattnad potatis Fastmarksjord 1/3 ettåriga grödor 1/3 vall 1/3 mkt extensivt t Fr.o.m endast den konsumtionsdugliga delen av skörden År 8000 Skördeutveckling på organogen jord respektive fastmarksjord Skördenivåerna kan vara högre än på fastmarksjord rd kg/ha Vall Org jord Vall Fastmarksjord Korn Org jord Korn Fastmarksjord Vårraps Org jord Vårraps Fastmarksjord Gyttjejordarna är i allmänhet mer intensivt odlade än torvjordarna Skö År

16 Organogena jordar - kemiska egenskaper Mosstorv lågt näringsinnehåll, lågt ph Kärrtorv N hög halt PK låg halt ph varierar Gyttjejord NK ofta hög halt P ofta brist ph varierar Ofta mikronäringsbrist hos torvjordar (mangan, koppar, bor)

17 Organogena jordar - fysikaliska egenskaper Mineraljord Gyttjejord Torvjord Kompaktdensitet (kg/dm 3 ) 2,5-2,8 1,9-2,8 1,1-1,8 Torr skrymdensitet (kg/dm 3 ) 1,0-1,7 0,2-1,1 0,07-0,6 Porositet (volymprocent)

18 Torvjorden är som en svamp Mycket lätt i torrt tillstånd Kan hålla mycket stor mängd vatten Vatten avgår vid dränering stora porer som fylls med luft Markpackning porerna trycks ihop

19 Organogena jordar - vattenhållande egenskaper Mycket stor andel porer = kan lagra mycket vatten Mycket stort förråd av växttillgängligt vatten Hur åtkomligt vattnet är för växten beror på rotdjupet

20 Torvjordarnas genomsläpplighet för vatten Torvjordarnas genomsläpplighet för vatten (efter Eggelsman)

21 Problem vid dränering av torvjord Låg genomsläpplighet i torven Inslamning i dräneringsrören Rostutfällningar i dräneringsrören Markytesänkning - ojämn sättning - bortodling sämre dräneringseffekt växthusgasavgång (koldioxid,lustgas) Syrebrist i marken Låg bärighet Marken rör sig med varierande vattenhalt (problem vid byggnation)

22 Vad händer vid dränering av torvjord? Sättning Konsolidering Krympning av jordlager över grundvattenytan av jordlager under grundvattenytan av jordlager över grundvattenytan Bortodling nedbrytning av organiskt material emission av koldioxid och lustgas + markpackning, vinderosion, vattenerosion = leder till att markytan sjunker!!

23 Ytsänkningsförloppet efter dränering Ytsänkningsförloppet efter dränering och uppodling vid Lidhult (mosstorv)

24 Faktorer som påverkar ytsänkningens storlek klimatet torvens sammansättning och nedbrytningsgrad torvdjupet odlingsintensiteten grundvattenståndet (dräneringsdjupet)...

25 Markytesjunkning (resultat från långliggande försök) Plats cm/år Örke 0,7 Kälkestad (nyligen omdränerat) 0,7 Lidhult (mosstorv) 0,8 Martebo (nydränerat) 27 2,7 Majnegården, ph 5 1,0 Ytterby 1,3 Kukkola, vall/stråsäd 05 0,5 Kukkola, vall 0,2 Majnegården, ph 7, stråsäd (plöjt) 0,8 Majnegården, ph 7, betesvall 02 0,2

26 Markytesjunkning Plats cm/år Örke 07 0,7 Kälkestad (nyligen omdränerat) 0,7 Lidhult (mosstorv) 0,8 Martebo (nydränerat) 2,7 Majnegården, ph ,0 Ytterby 1,3 Kukkola, vall/stråsäd 0,5 Kukkola, vall 02 0,2 Majnegården, ph 7, stråsäd (plöjt) 08 0,8 Majnegården, ph 7, betesvall 0,2

27 Markytesjunkning vid Bälinge mossar Första avvattningsföretaget, 60 km kanaler 68 cm Nytt avvattningsföretag, försenas av kriget 49 cm 1964 Ny inventering pga försämrad dräneringseffekt ingen fördjupad dränering 37 cm 1984 Ny förundersökning, stora ägare emot, fördjupningar legaliseras 35 cm idag Dåligt dränerat, börjar växa igen

28 Markytesjunkning vid Bälinge mossar 1908 dryg manshöjd 68 cm 1938 armbåge 49 cm 1964 fingertopp 37 cm 1984 vaden 35 cm idag

29 Hur stor är markytesänkningen på torvjord? Några grova tumregler Betesvall (gräsyta) Slåttervall Stråsäd Potatis/morötter 0-0,5 cm/år 1 cm/år 1-2 cm/år 2-3 cm/år

30 Kom ihåg!! vid dränering Sustainability och odling på organogena of jordar Jordarnas egenskaper varierar mycket mellan olika jordtyper. Variationen peatland är större än farming på mineraljordarna Man får vid dränering och odling en markytesänkning Det organiska materialet förändras med tiden liksom jordens egenskaper Nedbrytningen av det organiska materialet leder till emission av koldioxid och lustgas

31 Gasflöden i myrmarker (CO 2 koldioxid, CH 4 metan, N 2 O lustgas) CO 2 CO 2 CH 4 N 2 O Orörda myrmarker Koldioxidsänkor

32 Gasflöden i myrmarker (CO 2 koldioxid, CH 4 metan, N 2 O lustgas) CO 2 CO 2 CH 4 N 2 O Växthusgasavgången från odlade d organogena jordar beräknas motsvara 6-8 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser Orörda myrmarker Koldioxidsänkor CO 2 CO 2 CH 4 N 2 O Dä Dränerade torvmarker Koldioxidkällor

33

34 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna beräkningar CO 2 3,1-4,6 N 2 O 10 1,0 Totalt 4,1-5,6 CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

35 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna Enbart beräkningar IPCC CO 2 3,1-4,6 1,3 N 2 O 10 1,0 10 1,0 Totalt 4,1-5,6 2,3 IPCC I t t l P l Cli t Ch IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

36 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna Enbart Litteraturdatat t beräkningar IPCC Lägsta CO 2 3,1-4,6 1,3 1,3 N 2 O 10 1,0 10 1,0 03 0,3 Totalt 4,1-5,6 2,3 1,6 IPCC I t t l P l Cli t Ch IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

37 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna Enbart Litteraturdatat t beräkningar IPCC Lägsta Högsta CO 2 3,1-4,6 1,3 1,3 4.6 N 2 O 10 1,0 10 1,0 03 0,3 18 1,8 Totalt 4,1-5,6 2,3 1,6 6,4 IPCC I t t l P l Cli t Ch IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

38 Växthusgasavgång från odlad d organogen exempel på emissionsfaktorer Koldioxid (t CO 2 -C ha -1 yr -1 ) Jordbruksmark 6.8(2,1-11.2) Permanent gräsbevuxna marker 2.6 (-0.7 7,5) Lustgas (kg N O-N ha yr ) Jordbruksmark inkl permanent vall 6.8 ( ) Källa: Couwenberg, J Emission factors for managed peat soils. An analysis of IPCC default values. Wetlands International:

39 Koldioxid (t CO 2 -C ha -1 yr -1 ) (t CO 2 ha -1 yr -1 ) Jordbruksmark 68( (2,1-11.2) 24,9 (7,77-41) Permanent gräsbevuxna marker 2.6 (-0.7 7,5) 9,5 (-2,6 27,5) 1 liter förbränd bensin motsvarar ca 2,3 kg CO 2 eller 0,63 CO 2 -C För varje liter bensin (eller diesel) en bil förbrukar släpps det ut 2,32 (2,48 kg) av växthusgasen koldioxid. Det blir närmare 4 ton koldioxid (1 ton CO 2 -C) på ett år för en bilist som kör mil om året * Omräkning CO 2 till CO 2 -C (CO 2 ggr 12/44)

40 Faktorer som påverkar växthusgasavgången Klimatet (temperaturen) Torvkvaliteten Vattenhalten (syretillgången) Odlingsintensiteten?...

41 Klimatet Temperatur och nedbrytningshastighet

42 Klimatet Växthusgasavgång under vegetationsperioden GHG emissions N2O Majnegården N2O Örke CO2 Majnegården CO2 Örke CH4 Majnegården CH4 Örke N2O and CH4 (µg/m2/h) CO2 (mg/m2/h) 01-apr 15-apr 29-apr 13-maj 27-maj 10-jun 24-jun 08-jul 22-jul 05-aug 19-aug 02-sep 16-sep 30-sep 14-okt 28-okt Date

43 Klimatet Växthusgasavgång under året

44 Fysikaliska och kemiska markegenskaper för Majnegården och Örke Site and depth Org. Mtrl Loss on ign. % ph (H 2 O) Bulk density g cm -3 Density of solids g cm -3 Porosity % by volume Humification degree Von Post Sat.Hydr. Cond. after 1 h cm h -1 Sat.Hydr. Cond. after 24 h cm h -1 Majneg H H H H H Örke H H H H H

45 Torvkvalitet Majnegården och Örke Plats och djup (cm) Plats och djup (cm) Glödförlust. % ph Porositet Humifierings- (H 2 O) % grad (von Post) Glödförlust % ph Porositet Humifierings- (H 2 O) % grad (von Post) Majneg Örke H H H H H H H H8-9

46 Torvkvalitet - Temperatur

47 Torvkvalitet Vattenhalt/syretillgång g Majnegården och Örke

48 Torvkvalitet Vattenhalt - Koppargödsling CO 2 emission with increasing suction applied to a soil core 2.5 CO2 emission (p ppm/s/samp ple) Suction (*0.1bar) Horizon/Treatment Location cm cm Control 0-10 cm Cu 0-10 cm Majnegården Örke Örke Control 12 kg Cu/ha (0-20 cm) Örke Cu tillfört 50 kg Cu/ha (gödslingsbehov vid 20 kg/ha)

49 The use of copper to mitigate subsidence on peat soils (Canadian results; Marthur et al) Copper inactivates extracellular enzymes such as acid phosphatase Application rates: 15 kg of Cu/ha for the first three years followed by 5 kg of Cu/ha every second year (<1 % of CEC) No adverse effect on the yield or the produce No adverse effect on soil N mineralization Cu stays in the surface layer Subsidence was curtailed by half Örke Cu 0-20 cm 12 kg/ha i obehandlat led, Cu-gödslat tillfört 50 kg/ha (100 ppm = 61 kg/ha) Fertilization is required when Cu content is lower then 20 mg/kg soil (12-16 kg Cu/ha). The Cu content in the topsoil at Örke was 19 mg/kg and at Majnegården 11 mg/kg, which is quite low. Normal fertilization rate in Sweden is kg CuSO4/ha (7-12 kg Cu/ha) every 5 year. Our fertilization rates were 50 kg/ha = 100 ppm in treatment C and 170 kg/ha = 300 ppm (50 % subsidence reduction in Canadian experiments) in treatment D.

50 Koldioxidavgång vid olika odlingsintensitet Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Korn Gräsvall Svartträda Övergivna marker

51 Koldioxidavgång (mgco 2 2 /m /h) - odlingsintensitet Svenska försök på torvjord - preliminära resultat p j p Två platser (1 och 4) på Gotland, Mätningar i juli 2009 A = utan gröda, B = med gröda

52 Koldioxidavgång (mgco 2 2 /m /h) - odlingsintensitet Svenska försök på torvjord - preliminära resultat p j p Två platser (1 och 4) på Gotland, Mätningar i augusti 2009 A = utan gröda, B = med gröda

53 Koldioxidavgång (mgco 2 2 /m /h) - odlingsintensitet Svenska försök på torvjord - preliminära resultat Hjälmarsholm i Kvismardalen, Mätningar sommaren Hjälmarsholm , , , ,0 mg CO 2 /m 2 /h ,0-5,0 Morot morot utan vårraps vårraps utan , ,0 0 maj jul aug sep -20,0

54 Lustgasavgång vid olika markanvändning Finska försök Korn Gräsvall Svartträda Övergivna marker Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.)

55 Metangasflöden vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Korn Gräsvall Svartträda Övergivna marker

56 Torvmarken, en resurs i jordbruket även i morgon? Vilka är alternativen?

57 Vilka faktorer kan brukaren påverka? grundvattennivå/dränering grödor bearbetningsintensitetb i t it t gödsling

58 Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

59 Hur minskar vi växthusgasavgången? Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Ministry of Agriculture and Forestry 11a/2007 Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

60 Vilka är alternativen? ti Permanent vall eller bete kräver betesdjur!! kräver betesdjur!! (metangas)

61 Vallarna kan ge höga skördar!! Kan binda in mycket kol!! Avkastning (biologisk förstaskörd slåttervall) på fastmarksjord respektive mulljord på Gotland nhalt) kg/h ha Skörd (16 6,5 % vatte Mulljord Fastmarksjord År

62 Vilka är alternativen? ti Permanent vall eller bete kä kräver betesdjur!! bt (metangas) men bioenergigrödor är kanske ett bättre alternativ!!

63 Vilka är alternativen? ti Torvbrytning + Lägga under vatten Möjligt på en del platser Växthusgasavgången kan vara fortsatt hög...

64 Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Ministry of Agriculture and Forestry 11a/2007 Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

65 Vilka är alternativen? ti Plantera skog Kräver fortsatt dränering Vä h Växthusgasavgången kan vara fortsatt hög...

66 Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Ministry of Agriculture and Forestry 11a/2007 Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

67 Vilka är alternativen? ti Fortsatt öppen odling Målet bör vara så hög skörd som möjligt = producera så stor mängd biomassa som möjligt per koldioxidekvivalent samt att marken bör vara beväxt under så stor del av året som möjligt för att minimera lustgasavgången!

68 Framtida forskning Huvudmålet med vår forskning är att hjälpa jordbrukaren att minimera såväl ytsänkning som växthusgasavgång från odlade organogena jordar och förse myndigheterna med relevanta data för klimatrapporteringen Att öka förståelsen för hur torvkvalitet och markfysikaliska egenskaper styr de mikrobiella processer som leder till nedbrytning av torven. Studera hur brukarens åtgärder, odlings- och dräneringsintensitet, påverkar ytsänkning och växthusgasavgång.

69 mer information om vår forskning finns på: Gå in på: Forskning Jordbearbetning och hydroteknik Odlade torvjordar Just nu har vi problem Just nu har vi problem med hemsidorna men snart

70 Referenser Armentano, T.V. & Menges, E.S., Patterns of change in the carbon balance of organic soil-wetlands of the temperate zone. Journal of Ecology 74, Berglund, Ö. & Berglund, K Distribution and cultivation intensity of agricultural organic soils in Sweden and an estimation of greenhouse gas emissions from cultivated peat soils. Geoderma (2008), doi: /j.geoderma Berglund, Ö., Berglund, K. & Sohlenius, G Organogen jordbruksmark i Sverige Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, Avdelningen för hydroteknik), nr 12, 29 s. ClimSoil Review of existing information on the interrelationships between soil and climate change. Thematic Strategy for soil protection: Service contract.: /2007/486157/SER/B1.Final report, 208 p. Couwenberg, J Emission factors for managed peat soils. An analysis of IPCC default values. Wetlands International: Joosten, H. & Clarke, D., Wise use of mires and peatlands. Background and principles including a framework for decision-making. International Mire Conservation Group and International Peat Society. 304 p. Kasimir-Klemedtsson, Å., Klemedtsson, L., Berglund, K., Martikainen, P., Silvola, J. & Oenema, O Greenhouse gas emissions from farmed organic soils: a review. Soil Use and Management 13, Laine, J. (ed.) Greenhouse impacts of the use of peat and peatlands in Finland. Publications of Ministry of Agriculture and Forestry, Finland, 11a/ p. Lohila, A., Aurela, M., Regina, K. & Laurila, T Soil and total ecosystem respiration in agricultural fields: effect of soil and crop type. Plant and Soil 251: Maljanen, M., Martikainen P. J., Walden, J. & Silvola, J CO 2 exchange in an organic field growing barley or grass in eastern Finland. Global Change Biology 7, Maljanen, M. Sigurdsson, B. D. Guðmundsson, J. O skarsson, H. Huttunen, J. T. & Martikainen P. J Land-use and greenhouse gas balances of peatlands in the Nordic countries present knowledge and gaps. Biogeosciences Discuss., 6, print.pdfpdf

71 SVENSK MOSSKULTUR Odling, torvanvändning och landskapets förändring Red. Leif Runefelt Utgiven av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 528 s. Boken kan också beställas via post, e-post, telefon eller fax: KSLAB Box 6806, Stockholm tel , fax , e-post

Odlad organogen jord (ha) - grödfördelning. Organogena jordar. Organogena jordars utsläpp av växthusgaser

Odlad organogen jord (ha) - grödfördelning. Organogena jordar. Organogena jordars utsläpp av växthusgaser Organogena jordars utsläpp av växthusgaser Torvmark = landyta täckt av minst 30 cm torv Vad är en organogen jord? Hur mycket odlade organogena jordar finns det i Sverige? Organogena jordars egenskaper.

Läs mer

Organogena jordars utsläpp av växthusgaser

Organogena jordars utsläpp av växthusgaser Organogena jordars utsläpp av växthusgaser Vad är en organogen jord? Hur mycket odlade organogena jordar finns det i Sverige? Organogena jordars egenskaper. Vad händer vid dränering av torvjordar? Odling

Läs mer

Odlad organogen jord (ha) - grödfördelning. Organogena jordar. Organogena jordars utsläpp av växthusgaser

Odlad organogen jord (ha) - grödfördelning. Organogena jordar. Organogena jordars utsläpp av växthusgaser Organogena jordars utsläpp av växthusgaser Torvmark = landyta täckt av minst 3 cm torv Vad är en organogen jord? Hur mycket odlade organogena jordar finns det i Sverige? Organogena jordars egenskaper.

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Torvmarken, en resurs i jordbruket igår, idag och även i morgon? Kerstin Berglund

Torvmarken, en resurs i jordbruket igår, idag och även i morgon? Kerstin Berglund Torvmarken, en resurs i jordbruket igår, idag och även i morgon? Kerstin Berglund Kapitel 21 ur boken SVENSK MOSSKULTUR Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750 2000 Människan har alltid

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. November 2016 Mats Olsson Mats.Olsson@slu.se Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser M ton CO2 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Upptag av

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Organogen jordbruksmark i Sverige

Organogen jordbruksmark i Sverige Organogen jordbruksmark i Sverige 1999-2008 Örjan Berglund, Kerstin Berglund & Gustav Sohlenius Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 12 Institutionen för markvetenskap Report Avdelningen för hydroteknik

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från torvmark

Utsläpp av växthusgaser från torvmark Utsläpp av växthusgaser från torvmark Dikad torvmark i Sverige avger stora mängder koldioxid och lustgas. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark är att återställa marken till

Läs mer

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt

Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt Örjan Berglund & Kerstin Berglund Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för markvetenskap Avdelningen för hydroteknik Rapport Report Swedish University

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatpåverkan från växtodling

Klimatpåverkan från växtodling Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Rörflen som biogassubstrat

Rörflen som biogassubstrat Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Maria Berglund och Magdalena Wallman Innehåll 1 INLEDNING... 4 2 KLIMATPÅVERKAN FRÅN VÄXTODLING KUNSKAPSSAMMANFATTNING...

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

186 grupperna var i fallande ordning Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall, Betesmark och slåtteräng samt Spannmål. Ekologisk djurhållni

186 grupperna var i fallande ordning Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall, Betesmark och slåtteräng samt Spannmål. Ekologisk djurhållni 185 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Nya metoder för att minska växthusgasavgång från odlade torvjordar

Nya metoder för att minska växthusgasavgång från odlade torvjordar Nya metoder för att minska växthusgasavgång från odlade torvjordar Örjan Berglund, Inst. f. mark och miljö, SLU Kerstin Berglund, Inst. f. mark och miljö, SLU Bakgrund Odlade torvjordar avger stora mängder

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Minska jordbrukets klimatpåverkan!

Minska jordbrukets klimatpåverkan! Minska jordbrukets klimatpåverkan! Del 1. Introduktion och några åtgärder/styrmedel Kommande delar: Del 2. Fler åtgärder och styrmedel Del 3. Förslag till handlingsprogram Rapport 2008:11 Foto: Mats Pettersson

Läs mer

Odlad organogen jord i Sverige 2003 Areal och grödfördelning uppskattad med hjälp av digitaliserade databaser

Odlad organogen jord i Sverige 2003 Areal och grödfördelning uppskattad med hjälp av digitaliserade databaser Odlad organogen jord i Sverige 2003 Areal och grödfördelning uppskattad med hjälp av digitaliserade databaser Örjan Berglund och Kerstin Berglund Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 7 Institutionen för

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

186 Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för a

186 Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för a 185 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning Den ekologiska

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN ----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins

Läs mer

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Seminarium i Uppsala 24 25 oktober 2001 MARIA STENBERG & NILLA NILSDOTTER-LINDE (red.) Forage legumes recent knowledge from studies in field experiments.

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 195 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk

Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk 11 Ekologisk produktion 185 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas

Läs mer

Arealspotentialer för hävdade våtmarker i Sverige

Arealspotentialer för hävdade våtmarker i Sverige Arealspotentialer för hävdade våtmarker i Sverige Rapport från ett projekt inom WWFs utlysning Innovativ naturvård 2012 Jan Olof Helldin, Centrum för biologisk mångfald, SLU, Box 7007, 750 07 Uppsala Örjan

Läs mer

skogsbränsle för klimatet?

skogsbränsle för klimatet? Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

1 Historisk jordbruksstatistik

1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Thomas Kätterer Inst. för Disposition Mullens betydelse för bördigheten Nedbrytning och humifiering av organiskt material Mullbalansens beroende av växtföljder,

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer 167 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning Den ekologiska

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Jordbrukets utsläpp och trender

Jordbrukets utsläpp och trender 29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol - sänka/källa i foderodlingen? Christel Cederberg, SIK Greppa Norrköping 17/1 2011

Klimatsmart utfodring Kol - sänka/källa i foderodlingen? Christel Cederberg, SIK Greppa Norrköping 17/1 2011 Klimatsmart utfodring Kol - sänka/källa i foderodlingen? Christel Cederberg, SIK Greppa Norrköping 17/1 2011 Agenda Fodermedlens Carbon Footprint Kol i mark och gröda vilka faktorer gynnar kolinlagring

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18 januari 2016

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

1 Historisk jordbruksstatistik

1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes till digital form. I detta avsnitt presenteras en del

Läs mer

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv. JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till

Läs mer

Lustgas från jordbruksmark

Lustgas från jordbruksmark KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Lustgas från jordbruksmark Konkreta råd för att minska lustgasavgången på gårdsnivå Maria Henriksson, Maria Stenberg, Maria Berglund 2015 Hushållningssällskapet Halland Förord

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken?

Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken? Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken? Linnea Hansson jägmästare och doktorand i markvetenskap Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Bakgrund Foto:

Läs mer

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv Klimat 3H: Ansvar (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer 171 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning Den ekologiska

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi Standardiserad sektorsindelning (transport, energi, industri, jordbruk etc.) och rapportering. Innehåller alla(!) klimatpåverkande aktiviteter tete

Läs mer

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version! Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique) IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2015 Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20

Läs mer