Organogena jordars utsläpp av

Transkript

1 Organogena jordars utsläpp av växthusgaser Vad är en organogen jord? Hur mycket odlade organogena jordar finns det i Sverige? Organogena jordars egenskaper. Vad händer vid dränering av torvjordar? Odling på organogena jordar i framtiden. Hur minskar vi växthusgasavgången? Kerstin Berglund, g, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala

2 Torvmark = landyta täckt av minst 30 cm torv Torv står för ca 1/3 av det totala globala markkolet Torvtillväxten t kan i Sverige uppgå till ca 05 0,5 mm/år men tillväxten har avstannat i många myrmarker ca 25 % av Sveriges landyta är täckt med torv av varierande mäktighet

3 Indelning av jordarterna efter halten organiskt material (%) Org. mtrl (%) Matjordar (bearbetat skikt) 0-20 Mineraljord Mineralblandad mulljord 40- Mulljord Alvjordar >20-40* Organogena jordar gyttja dy torv *SGU 20 %, internationellt 30 %, Jordartsnomenklatur 30 %, Ekström 40 %

4

5 Organogena jordar Jordtyp Halt organiskt material (%) Gyttjejordar j gyttjelera 1-6 lergyttja 6-30 gyttja >30 Kärrtorvjordar Mosstorvjordar > 40 (näringsrika) >40 (näringsfattiga)

6 Var finner man de odlade Var finner man de odlade organogena jordarna i landskapet?

7 Organogena jordar - förekomst ca 15 % av landytan är täckt av torv > 30 cm djup ca 7 % av jordbruksmarken (inkl betesmark) är organogen jord motsvarar ca ha som mest odlade vi ca ha organogena jordar (1946) stor variation mellan olika delar av landet (5-17 %)

8 Odlad d organogen jord (ha) - grödfördelning som mest odlade vi ca ha organogena jordar (1946)

9 Kontinuitetsundersökning För att undersöka hur odlingen på de organogena jordarna utvecklats under de senaste 10 åren gjordes en kartanalys av odlingen på organogen jord för åren 1999, 2005, 2006, 2007, 2008, samt en grödanalys avseende åren på de torvblock som varit konstanta under perioden [1]. En stor del av arealvariationen över åren kan förklaras av gårdsstödsreformens genomförande Totalarealen l ökade fram till och med 2005 eftersom arealerna det året låg till grund för stödrätterna framöver. Den totala spannmålsarealen i landet oavsett jordart minskade kraftigt de första åren efter gårdsstödets införande på grund av de låga spannmålspriserna medan oljeväxtarealen visade en svag ökning på grund av bättre lönsamhet. Med höjda spannmålspriser 2007/2008 ökade arealen igen vilket också kan avläsas i figur 4. I och med gårdsstödsreformen blev vallodling lönsammare relativt spannmålsodlingen med ökande arealer som. Kravet på uttagen areal (obligatorisk träda) försvann 2008 varpå trädesarealen i princip halverades. Kontinuitetsanalysen (tabellerna 6 och 7) verifierar att de organogena jordarna är relativt extensivt odlade med ca 16 % av arealen i permanent vall (10 år vall). Intensiv odling av radgrödor som potatis och morötter (radgrödor minst 5 år av 10) sker på en liten areal i framför allt Skåne och i viss mån Blekinge.

10 Andel (%) av jordbruksmarken (åker + betesmark) som är organogen g jord (torv + gyttjejord) samt grödfördelningen Några områden med hög andel organogen jord Använda data: Geologiska kartor Jordbruksverkets blockkartor och gröddatabas Gotland - Kärrtorv, kalkgyttja, bleke Kvismardalen - Kärrtorv på gyttjejord Småländska höglandet - Mosstorv Mälardalen - Gyttjejordar med mullrik matjord Blekinge Kärrtorv, gyttja Norrlandslänen lä - Kärrtorv (starrtorv)

11 Vi har grupperat grödorna i 6 grupper efter odlingsintensitet: Ettåriga grödor: Spannmål, oljeväxter, baljväxter, grönfoder, trädgårdsgrödor d och hlin Hackgrödor (radgrödor): Potatis, sockerbetor och köksväxterk Vall: Slåtter och betesvall, frövall, gröngödsling Extensiv markanvändning: Betesmark, träda, rörflen, outnyttjad åkermark etc. Träd: Julgransodling, Salix Våtmark: Våtmark

12 Grödgruppernas procentuella fördelning på organogen g jord Hela landet Gotland Ettåriga grödor 28, Radgrödor 1,6 5,2 Vll Vall 33,33 48,1 Extensiv 35,2 16,2 Träd 0,7 0 Våtmark 0,6 1,0

13 Skördeutveckling i potatis Obevattnad potatis Org jord Obevattnad potatis Fastmarksjord Bevattnad potatis Org jord Bevattnad potatis Fastmarksjord Sk körd kg/ha Fr.o.m endast den konsumtionsdugliga delen av skörden År Skördedata från Kvismardalen, Örebro

14 Skördeutveckling på organogen jord respektive fastmarksjord 8000 a körd kg/h S Vall Org jord Vall Fastmarksjord Korn Org jord Korn Fastmarksjord Vårraps Org jord Vårraps Fastmarksjord År Skördedata från Kvismardalen, Örebro

15 Skördedata från Kvismardalen, Örebro Skördeutveckling i potatis Odlingsintensiteten är i allmänhet lägre på de organogena g jordarna än Skg på mineraljordarna. körd kg/ha Obevattnad potatis Org jord Obevattnad potatis Fastmarksjord Bevattnad potatis Org jord Bevattnad potatis Fastmarksjord 1/3 ettåriga grödor 1/3 vall 1/3 mkt extensivt t Fr.o.m endast den konsumtionsdugliga delen av skörden År 8000 Skördeutveckling på organogen jord respektive fastmarksjord Skördenivåerna kan vara högre än på fastmarksjord rd kg/ha Vall Org jord Vall Fastmarksjord Korn Org jord Korn Fastmarksjord Vårraps Org jord Vårraps Fastmarksjord Gyttjejordarna är i allmänhet mer intensivt odlade än torvjordarna Skö År

16 Organogena jordar - kemiska egenskaper Mosstorv lågt näringsinnehåll, lågt ph Kärrtorv N hög halt PK låg halt ph varierar Gyttjejord NK ofta hög halt P ofta brist ph varierar Ofta mikronäringsbrist hos torvjordar (mangan, koppar, bor)

17 Organogena jordar - fysikaliska egenskaper Mineraljord Gyttjejord Torvjord Kompaktdensitet (kg/dm 3 ) 2,5-2,8 1,9-2,8 1,1-1,8 Torr skrymdensitet (kg/dm 3 ) 1,0-1,7 0,2-1,1 0,07-0,6 Porositet (volymprocent)

18 Torvjorden är som en svamp Mycket lätt i torrt tillstånd Kan hålla mycket stor mängd vatten Vatten avgår vid dränering stora porer som fylls med luft Markpackning porerna trycks ihop

19 Organogena jordar - vattenhållande egenskaper Mycket stor andel porer = kan lagra mycket vatten Mycket stort förråd av växttillgängligt vatten Hur åtkomligt vattnet är för växten beror på rotdjupet

20 Torvjordarnas genomsläpplighet för vatten Torvjordarnas genomsläpplighet för vatten (efter Eggelsman)

21 Problem vid dränering av torvjord Låg genomsläpplighet i torven Inslamning i dräneringsrören Rostutfällningar i dräneringsrören Markytesänkning - ojämn sättning - bortodling sämre dräneringseffekt växthusgasavgång (koldioxid,lustgas) Syrebrist i marken Låg bärighet Marken rör sig med varierande vattenhalt (problem vid byggnation)

22 Vad händer vid dränering av torvjord? Sättning Konsolidering Krympning av jordlager över grundvattenytan av jordlager under grundvattenytan av jordlager över grundvattenytan Bortodling nedbrytning av organiskt material emission av koldioxid och lustgas + markpackning, vinderosion, vattenerosion = leder till att markytan sjunker!!

23 Ytsänkningsförloppet efter dränering Ytsänkningsförloppet efter dränering och uppodling vid Lidhult (mosstorv)

24 Faktorer som påverkar ytsänkningens storlek klimatet torvens sammansättning och nedbrytningsgrad torvdjupet odlingsintensiteten grundvattenståndet (dräneringsdjupet)...

25 Markytesjunkning (resultat från långliggande försök) Plats cm/år Örke 0,7 Kälkestad (nyligen omdränerat) 0,7 Lidhult (mosstorv) 0,8 Martebo (nydränerat) 27 2,7 Majnegården, ph 5 1,0 Ytterby 1,3 Kukkola, vall/stråsäd 05 0,5 Kukkola, vall 0,2 Majnegården, ph 7, stråsäd (plöjt) 0,8 Majnegården, ph 7, betesvall 02 0,2

26 Markytesjunkning Plats cm/år Örke 07 0,7 Kälkestad (nyligen omdränerat) 0,7 Lidhult (mosstorv) 0,8 Martebo (nydränerat) 2,7 Majnegården, ph ,0 Ytterby 1,3 Kukkola, vall/stråsäd 0,5 Kukkola, vall 02 0,2 Majnegården, ph 7, stråsäd (plöjt) 08 0,8 Majnegården, ph 7, betesvall 0,2

27 Markytesjunkning vid Bälinge mossar Första avvattningsföretaget, 60 km kanaler 68 cm Nytt avvattningsföretag, försenas av kriget 49 cm 1964 Ny inventering pga försämrad dräneringseffekt ingen fördjupad dränering 37 cm 1984 Ny förundersökning, stora ägare emot, fördjupningar legaliseras 35 cm idag Dåligt dränerat, börjar växa igen

28 Markytesjunkning vid Bälinge mossar 1908 dryg manshöjd 68 cm 1938 armbåge 49 cm 1964 fingertopp 37 cm 1984 vaden 35 cm idag

29 Hur stor är markytesänkningen på torvjord? Några grova tumregler Betesvall (gräsyta) Slåttervall Stråsäd Potatis/morötter 0-0,5 cm/år 1 cm/år 1-2 cm/år 2-3 cm/år

30 Kom ihåg!! vid dränering Sustainability och odling på organogena of jordar Jordarnas egenskaper varierar mycket mellan olika jordtyper. Variationen peatland är större än farming på mineraljordarna Man får vid dränering och odling en markytesänkning Det organiska materialet förändras med tiden liksom jordens egenskaper Nedbrytningen av det organiska materialet leder till emission av koldioxid och lustgas

31 Gasflöden i myrmarker (CO 2 koldioxid, CH 4 metan, N 2 O lustgas) CO 2 CO 2 CH 4 N 2 O Orörda myrmarker Koldioxidsänkor

32 Gasflöden i myrmarker (CO 2 koldioxid, CH 4 metan, N 2 O lustgas) CO 2 CO 2 CH 4 N 2 O Växthusgasavgången från odlade d organogena jordar beräknas motsvara 6-8 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser Orörda myrmarker Koldioxidsänkor CO 2 CO 2 CH 4 N 2 O Dä Dränerade torvmarker Koldioxidkällor

33

34 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna beräkningar CO 2 3,1-4,6 N 2 O 10 1,0 Totalt 4,1-5,6 CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

35 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna Enbart beräkningar IPCC CO 2 3,1-4,6 1,3 N 2 O 10 1,0 10 1,0 Totalt 4,1-5,6 2,3 IPCC I t t l P l Cli t Ch IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

36 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna Enbart Litteraturdatat t beräkningar IPCC Lägsta CO 2 3,1-4,6 1,3 1,3 N 2 O 10 1,0 10 1,0 03 0,3 Totalt 4,1-5,6 2,3 1,6 IPCC I t t l P l Cli t Ch IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

37 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna Enbart Litteraturdatat t beräkningar IPCC Lägsta Högsta CO 2 3,1-4,6 1,3 1,3 4.6 N 2 O 10 1,0 10 1,0 03 0,3 18 1,8 Totalt 4,1-5,6 2,3 1,6 6,4 IPCC I t t l P l Cli t Ch IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

38 Växthusgasavgång från odlad d organogen exempel på emissionsfaktorer Koldioxid (t CO 2 -C ha -1 yr -1 ) Jordbruksmark 6.8(2,1-11.2) Permanent gräsbevuxna marker 2.6 (-0.7 7,5) Lustgas (kg N O-N ha yr ) Jordbruksmark inkl permanent vall 6.8 ( ) Källa: Couwenberg, J Emission factors for managed peat soils. An analysis of IPCC default values. Wetlands International:

39 Koldioxid (t CO 2 -C ha -1 yr -1 ) (t CO 2 ha -1 yr -1 ) Jordbruksmark 68( (2,1-11.2) 24,9 (7,77-41) Permanent gräsbevuxna marker 2.6 (-0.7 7,5) 9,5 (-2,6 27,5) 1 liter förbränd bensin motsvarar ca 2,3 kg CO 2 eller 0,63 CO 2 -C För varje liter bensin (eller diesel) en bil förbrukar släpps det ut 2,32 (2,48 kg) av växthusgasen koldioxid. Det blir närmare 4 ton koldioxid (1 ton CO 2 -C) på ett år för en bilist som kör mil om året * Omräkning CO 2 till CO 2 -C (CO 2 ggr 12/44)

40 Faktorer som påverkar växthusgasavgången Klimatet (temperaturen) Torvkvaliteten Vattenhalten (syretillgången) Odlingsintensiteten?...

41 Klimatet Temperatur och nedbrytningshastighet

42 Klimatet Växthusgasavgång under vegetationsperioden GHG emissions N2O Majnegården N2O Örke CO2 Majnegården CO2 Örke CH4 Majnegården CH4 Örke N2O and CH4 (µg/m2/h) CO2 (mg/m2/h) 01-apr 15-apr 29-apr 13-maj 27-maj 10-jun 24-jun 08-jul 22-jul 05-aug 19-aug 02-sep 16-sep 30-sep 14-okt 28-okt Date

43 Klimatet Växthusgasavgång under året

44 Fysikaliska och kemiska markegenskaper för Majnegården och Örke Site and depth Org. Mtrl Loss on ign. % ph (H 2 O) Bulk density g cm -3 Density of solids g cm -3 Porosity % by volume Humification degree Von Post Sat.Hydr. Cond. after 1 h cm h -1 Sat.Hydr. Cond. after 24 h cm h -1 Majneg H H H H H Örke H H H H H

45 Torvkvalitet Majnegården och Örke Plats och djup (cm) Plats och djup (cm) Glödförlust. % ph Porositet Humifierings- (H 2 O) % grad (von Post) Glödförlust % ph Porositet Humifierings- (H 2 O) % grad (von Post) Majneg Örke H H H H H H H H8-9

46 Torvkvalitet - Temperatur

47 Torvkvalitet Vattenhalt/syretillgång g Majnegården och Örke

48 Torvkvalitet Vattenhalt - Koppargödsling CO 2 emission with increasing suction applied to a soil core 2.5 CO2 emission (p ppm/s/samp ple) Suction (*0.1bar) Horizon/Treatment Location cm cm Control 0-10 cm Cu 0-10 cm Majnegården Örke Örke Control 12 kg Cu/ha (0-20 cm) Örke Cu tillfört 50 kg Cu/ha (gödslingsbehov vid 20 kg/ha)

49 The use of copper to mitigate subsidence on peat soils (Canadian results; Marthur et al) Copper inactivates extracellular enzymes such as acid phosphatase Application rates: 15 kg of Cu/ha for the first three years followed by 5 kg of Cu/ha every second year (<1 % of CEC) No adverse effect on the yield or the produce No adverse effect on soil N mineralization Cu stays in the surface layer Subsidence was curtailed by half Örke Cu 0-20 cm 12 kg/ha i obehandlat led, Cu-gödslat tillfört 50 kg/ha (100 ppm = 61 kg/ha) Fertilization is required when Cu content is lower then 20 mg/kg soil (12-16 kg Cu/ha). The Cu content in the topsoil at Örke was 19 mg/kg and at Majnegården 11 mg/kg, which is quite low. Normal fertilization rate in Sweden is kg CuSO4/ha (7-12 kg Cu/ha) every 5 year. Our fertilization rates were 50 kg/ha = 100 ppm in treatment C and 170 kg/ha = 300 ppm (50 % subsidence reduction in Canadian experiments) in treatment D.

50 Koldioxidavgång vid olika odlingsintensitet Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Korn Gräsvall Svartträda Övergivna marker

51 Koldioxidavgång (mgco 2 2 /m /h) - odlingsintensitet Svenska försök på torvjord - preliminära resultat p j p Två platser (1 och 4) på Gotland, Mätningar i juli 2009 A = utan gröda, B = med gröda

52 Koldioxidavgång (mgco 2 2 /m /h) - odlingsintensitet Svenska försök på torvjord - preliminära resultat p j p Två platser (1 och 4) på Gotland, Mätningar i augusti 2009 A = utan gröda, B = med gröda

53 Koldioxidavgång (mgco 2 2 /m /h) - odlingsintensitet Svenska försök på torvjord - preliminära resultat Hjälmarsholm i Kvismardalen, Mätningar sommaren Hjälmarsholm , , , ,0 mg CO 2 /m 2 /h ,0-5,0 Morot morot utan vårraps vårraps utan , ,0 0 maj jul aug sep -20,0

54 Lustgasavgång vid olika markanvändning Finska försök Korn Gräsvall Svartträda Övergivna marker Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.)

55 Metangasflöden vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Korn Gräsvall Svartträda Övergivna marker

56 Torvmarken, en resurs i jordbruket även i morgon? Vilka är alternativen?

57 Vilka faktorer kan brukaren påverka? grundvattennivå/dränering grödor bearbetningsintensitetb i t it t gödsling

58 Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

59 Hur minskar vi växthusgasavgången? Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Ministry of Agriculture and Forestry 11a/2007 Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

60 Vilka är alternativen? ti Permanent vall eller bete kräver betesdjur!! kräver betesdjur!! (metangas)

61 Vallarna kan ge höga skördar!! Kan binda in mycket kol!! Avkastning (biologisk förstaskörd slåttervall) på fastmarksjord respektive mulljord på Gotland nhalt) kg/h ha Skörd (16 6,5 % vatte Mulljord Fastmarksjord År

62 Vilka är alternativen? ti Permanent vall eller bete kä kräver betesdjur!! bt (metangas) men bioenergigrödor är kanske ett bättre alternativ!!

63 Vilka är alternativen? ti Torvbrytning + Lägga under vatten Möjligt på en del platser Växthusgasavgången kan vara fortsatt hög...

64 Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Ministry of Agriculture and Forestry 11a/2007 Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

65 Vilka är alternativen? ti Plantera skog Kräver fortsatt dränering Vä h Växthusgasavgången kan vara fortsatt hög...

66 Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Ministry of Agriculture and Forestry 11a/2007 Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

67 Vilka är alternativen? ti Fortsatt öppen odling Målet bör vara så hög skörd som möjligt = producera så stor mängd biomassa som möjligt per koldioxidekvivalent samt att marken bör vara beväxt under så stor del av året som möjligt för att minimera lustgasavgången!

68 Framtida forskning Huvudmålet med vår forskning är att hjälpa jordbrukaren att minimera såväl ytsänkning som växthusgasavgång från odlade organogena jordar och förse myndigheterna med relevanta data för klimatrapporteringen Att öka förståelsen för hur torvkvalitet och markfysikaliska egenskaper styr de mikrobiella processer som leder till nedbrytning av torven. Studera hur brukarens åtgärder, odlings- och dräneringsintensitet, påverkar ytsänkning och växthusgasavgång.

69 mer information om vår forskning finns på: Gå in på: Forskning Jordbearbetning och hydroteknik Odlade torvjordar Just nu har vi problem Just nu har vi problem med hemsidorna men snart

70 Referenser Armentano, T.V. & Menges, E.S., Patterns of change in the carbon balance of organic soil-wetlands of the temperate zone. Journal of Ecology 74, Berglund, Ö. & Berglund, K Distribution and cultivation intensity of agricultural organic soils in Sweden and an estimation of greenhouse gas emissions from cultivated peat soils. Geoderma (2008), doi: /j.geoderma Berglund, Ö., Berglund, K. & Sohlenius, G Organogen jordbruksmark i Sverige Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, Avdelningen för hydroteknik), nr 12, 29 s. ClimSoil Review of existing information on the interrelationships between soil and climate change. Thematic Strategy for soil protection: Service contract.: /2007/486157/SER/B1.Final report, 208 p. Couwenberg, J Emission factors for managed peat soils. An analysis of IPCC default values. Wetlands International: Joosten, H. & Clarke, D., Wise use of mires and peatlands. Background and principles including a framework for decision-making. International Mire Conservation Group and International Peat Society. 304 p. Kasimir-Klemedtsson, Å., Klemedtsson, L., Berglund, K., Martikainen, P., Silvola, J. & Oenema, O Greenhouse gas emissions from farmed organic soils: a review. Soil Use and Management 13, Laine, J. (ed.) Greenhouse impacts of the use of peat and peatlands in Finland. Publications of Ministry of Agriculture and Forestry, Finland, 11a/ p. Lohila, A., Aurela, M., Regina, K. & Laurila, T Soil and total ecosystem respiration in agricultural fields: effect of soil and crop type. Plant and Soil 251: Maljanen, M., Martikainen P. J., Walden, J. & Silvola, J CO 2 exchange in an organic field growing barley or grass in eastern Finland. Global Change Biology 7, Maljanen, M. Sigurdsson, B. D. Guðmundsson, J. O skarsson, H. Huttunen, J. T. & Martikainen P. J Land-use and greenhouse gas balances of peatlands in the Nordic countries present knowledge and gaps. Biogeosciences Discuss., 6, print.pdfpdf

71 SVENSK MOSSKULTUR Odling, torvanvändning och landskapets förändring Red. Leif Runefelt Utgiven av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 528 s. Boken kan också beställas via post, e-post, telefon eller fax: KSLAB Box 6806, Stockholm tel , fax , e-post