Organogena jordars utsläpp av

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organogena jordars utsläpp av"

Transkript

1 Organogena jordars utsläpp av växthusgaser Vad är en organogen jord? Hur mycket odlade organogena jordar finns det i Sverige? Organogena jordars egenskaper. Vad händer vid dränering av torvjordar? Odling på organogena jordar i framtiden. Hur minskar vi växthusgasavgången? Kerstin Berglund, g, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala

2 Torvmark = landyta täckt av minst 30 cm torv Torv står för ca 1/3 av det totala globala markkolet Torvtillväxten t kan i Sverige uppgå till ca 05 0,5 mm/år men tillväxten har avstannat i många myrmarker ca 25 % av Sveriges landyta är täckt med torv av varierande mäktighet

3 Indelning av jordarterna efter halten organiskt material (%) Org. mtrl (%) Matjordar (bearbetat skikt) 0-20 Mineraljord Mineralblandad mulljord 40- Mulljord Alvjordar >20-40* Organogena jordar gyttja dy torv *SGU 20 %, internationellt 30 %, Jordartsnomenklatur 30 %, Ekström 40 %

4

5 Organogena jordar Jordtyp Halt organiskt material (%) Gyttjejordar j gyttjelera 1-6 lergyttja 6-30 gyttja >30 Kärrtorvjordar Mosstorvjordar > 40 (näringsrika) >40 (näringsfattiga)

6 Var finner man de odlade Var finner man de odlade organogena jordarna i landskapet?

7 Organogena jordar - förekomst ca 15 % av landytan är täckt av torv > 30 cm djup ca 7 % av jordbruksmarken (inkl betesmark) är organogen jord motsvarar ca ha som mest odlade vi ca ha organogena jordar (1946) stor variation mellan olika delar av landet (5-17 %)

8 Odlad d organogen jord (ha) - grödfördelning som mest odlade vi ca ha organogena jordar (1946)

9 Kontinuitetsundersökning För att undersöka hur odlingen på de organogena jordarna utvecklats under de senaste 10 åren gjordes en kartanalys av odlingen på organogen jord för åren 1999, 2005, 2006, 2007, 2008, samt en grödanalys avseende åren på de torvblock som varit konstanta under perioden [1]. En stor del av arealvariationen över åren kan förklaras av gårdsstödsreformens genomförande Totalarealen l ökade fram till och med 2005 eftersom arealerna det året låg till grund för stödrätterna framöver. Den totala spannmålsarealen i landet oavsett jordart minskade kraftigt de första åren efter gårdsstödets införande på grund av de låga spannmålspriserna medan oljeväxtarealen visade en svag ökning på grund av bättre lönsamhet. Med höjda spannmålspriser 2007/2008 ökade arealen igen vilket också kan avläsas i figur 4. I och med gårdsstödsreformen blev vallodling lönsammare relativt spannmålsodlingen med ökande arealer som. Kravet på uttagen areal (obligatorisk träda) försvann 2008 varpå trädesarealen i princip halverades. Kontinuitetsanalysen (tabellerna 6 och 7) verifierar att de organogena jordarna är relativt extensivt odlade med ca 16 % av arealen i permanent vall (10 år vall). Intensiv odling av radgrödor som potatis och morötter (radgrödor minst 5 år av 10) sker på en liten areal i framför allt Skåne och i viss mån Blekinge.

10 Andel (%) av jordbruksmarken (åker + betesmark) som är organogen g jord (torv + gyttjejord) samt grödfördelningen Några områden med hög andel organogen jord Använda data: Geologiska kartor Jordbruksverkets blockkartor och gröddatabas Gotland - Kärrtorv, kalkgyttja, bleke Kvismardalen - Kärrtorv på gyttjejord Småländska höglandet - Mosstorv Mälardalen - Gyttjejordar med mullrik matjord Blekinge Kärrtorv, gyttja Norrlandslänen lä - Kärrtorv (starrtorv)

11 Vi har grupperat grödorna i 6 grupper efter odlingsintensitet: Ettåriga grödor: Spannmål, oljeväxter, baljväxter, grönfoder, trädgårdsgrödor d och hlin Hackgrödor (radgrödor): Potatis, sockerbetor och köksväxterk Vall: Slåtter och betesvall, frövall, gröngödsling Extensiv markanvändning: Betesmark, träda, rörflen, outnyttjad åkermark etc. Träd: Julgransodling, Salix Våtmark: Våtmark

12 Grödgruppernas procentuella fördelning på organogen g jord Hela landet Gotland Ettåriga grödor 28, Radgrödor 1,6 5,2 Vll Vall 33,33 48,1 Extensiv 35,2 16,2 Träd 0,7 0 Våtmark 0,6 1,0

13 Skördeutveckling i potatis Obevattnad potatis Org jord Obevattnad potatis Fastmarksjord Bevattnad potatis Org jord Bevattnad potatis Fastmarksjord Sk körd kg/ha Fr.o.m endast den konsumtionsdugliga delen av skörden År Skördedata från Kvismardalen, Örebro

14 Skördeutveckling på organogen jord respektive fastmarksjord 8000 a körd kg/h S Vall Org jord Vall Fastmarksjord Korn Org jord Korn Fastmarksjord Vårraps Org jord Vårraps Fastmarksjord År Skördedata från Kvismardalen, Örebro

15 Skördedata från Kvismardalen, Örebro Skördeutveckling i potatis Odlingsintensiteten är i allmänhet lägre på de organogena g jordarna än Skg på mineraljordarna. körd kg/ha Obevattnad potatis Org jord Obevattnad potatis Fastmarksjord Bevattnad potatis Org jord Bevattnad potatis Fastmarksjord 1/3 ettåriga grödor 1/3 vall 1/3 mkt extensivt t Fr.o.m endast den konsumtionsdugliga delen av skörden År 8000 Skördeutveckling på organogen jord respektive fastmarksjord Skördenivåerna kan vara högre än på fastmarksjord rd kg/ha Vall Org jord Vall Fastmarksjord Korn Org jord Korn Fastmarksjord Vårraps Org jord Vårraps Fastmarksjord Gyttjejordarna är i allmänhet mer intensivt odlade än torvjordarna Skö År

16 Organogena jordar - kemiska egenskaper Mosstorv lågt näringsinnehåll, lågt ph Kärrtorv N hög halt PK låg halt ph varierar Gyttjejord NK ofta hög halt P ofta brist ph varierar Ofta mikronäringsbrist hos torvjordar (mangan, koppar, bor)

17 Organogena jordar - fysikaliska egenskaper Mineraljord Gyttjejord Torvjord Kompaktdensitet (kg/dm 3 ) 2,5-2,8 1,9-2,8 1,1-1,8 Torr skrymdensitet (kg/dm 3 ) 1,0-1,7 0,2-1,1 0,07-0,6 Porositet (volymprocent)

18 Torvjorden är som en svamp Mycket lätt i torrt tillstånd Kan hålla mycket stor mängd vatten Vatten avgår vid dränering stora porer som fylls med luft Markpackning porerna trycks ihop

19 Organogena jordar - vattenhållande egenskaper Mycket stor andel porer = kan lagra mycket vatten Mycket stort förråd av växttillgängligt vatten Hur åtkomligt vattnet är för växten beror på rotdjupet

20 Torvjordarnas genomsläpplighet för vatten Torvjordarnas genomsläpplighet för vatten (efter Eggelsman)

21 Problem vid dränering av torvjord Låg genomsläpplighet i torven Inslamning i dräneringsrören Rostutfällningar i dräneringsrören Markytesänkning - ojämn sättning - bortodling sämre dräneringseffekt växthusgasavgång (koldioxid,lustgas) Syrebrist i marken Låg bärighet Marken rör sig med varierande vattenhalt (problem vid byggnation)

22 Vad händer vid dränering av torvjord? Sättning Konsolidering Krympning av jordlager över grundvattenytan av jordlager under grundvattenytan av jordlager över grundvattenytan Bortodling nedbrytning av organiskt material emission av koldioxid och lustgas + markpackning, vinderosion, vattenerosion = leder till att markytan sjunker!!

23 Ytsänkningsförloppet efter dränering Ytsänkningsförloppet efter dränering och uppodling vid Lidhult (mosstorv)

24 Faktorer som påverkar ytsänkningens storlek klimatet torvens sammansättning och nedbrytningsgrad torvdjupet odlingsintensiteten grundvattenståndet (dräneringsdjupet)...

25 Markytesjunkning (resultat från långliggande försök) Plats cm/år Örke 0,7 Kälkestad (nyligen omdränerat) 0,7 Lidhult (mosstorv) 0,8 Martebo (nydränerat) 27 2,7 Majnegården, ph 5 1,0 Ytterby 1,3 Kukkola, vall/stråsäd 05 0,5 Kukkola, vall 0,2 Majnegården, ph 7, stråsäd (plöjt) 0,8 Majnegården, ph 7, betesvall 02 0,2

26 Markytesjunkning Plats cm/år Örke 07 0,7 Kälkestad (nyligen omdränerat) 0,7 Lidhult (mosstorv) 0,8 Martebo (nydränerat) 2,7 Majnegården, ph ,0 Ytterby 1,3 Kukkola, vall/stråsäd 0,5 Kukkola, vall 02 0,2 Majnegården, ph 7, stråsäd (plöjt) 08 0,8 Majnegården, ph 7, betesvall 0,2

27 Markytesjunkning vid Bälinge mossar Första avvattningsföretaget, 60 km kanaler 68 cm Nytt avvattningsföretag, försenas av kriget 49 cm 1964 Ny inventering pga försämrad dräneringseffekt ingen fördjupad dränering 37 cm 1984 Ny förundersökning, stora ägare emot, fördjupningar legaliseras 35 cm idag Dåligt dränerat, börjar växa igen

28 Markytesjunkning vid Bälinge mossar 1908 dryg manshöjd 68 cm 1938 armbåge 49 cm 1964 fingertopp 37 cm 1984 vaden 35 cm idag

29 Hur stor är markytesänkningen på torvjord? Några grova tumregler Betesvall (gräsyta) Slåttervall Stråsäd Potatis/morötter 0-0,5 cm/år 1 cm/år 1-2 cm/år 2-3 cm/år

30 Kom ihåg!! vid dränering Sustainability och odling på organogena of jordar Jordarnas egenskaper varierar mycket mellan olika jordtyper. Variationen peatland är större än farming på mineraljordarna Man får vid dränering och odling en markytesänkning Det organiska materialet förändras med tiden liksom jordens egenskaper Nedbrytningen av det organiska materialet leder till emission av koldioxid och lustgas

31 Gasflöden i myrmarker (CO 2 koldioxid, CH 4 metan, N 2 O lustgas) CO 2 CO 2 CH 4 N 2 O Orörda myrmarker Koldioxidsänkor

32 Gasflöden i myrmarker (CO 2 koldioxid, CH 4 metan, N 2 O lustgas) CO 2 CO 2 CH 4 N 2 O Växthusgasavgången från odlade d organogena jordar beräknas motsvara 6-8 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser Orörda myrmarker Koldioxidsänkor CO 2 CO 2 CH 4 N 2 O Dä Dränerade torvmarker Koldioxidkällor

33

34 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna beräkningar CO 2 3,1-4,6 N 2 O 10 1,0 Totalt 4,1-5,6 CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

35 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna Enbart beräkningar IPCC CO 2 3,1-4,6 1,3 N 2 O 10 1,0 10 1,0 Totalt 4,1-5,6 2,3 IPCC I t t l P l Cli t Ch IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

36 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna Enbart Litteraturdatat t beräkningar IPCC Lägsta CO 2 3,1-4,6 1,3 1,3 N 2 O 10 1,0 10 1,0 03 0,3 Totalt 4,1-5,6 2,3 1,6 IPCC I t t l P l Cli t Ch IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

37 Växthusgasavgång från odlad d organogen jord i Sverige (Mt CO -eq/år) Våra egna Enbart Litteraturdatat t beräkningar IPCC Lägsta Högsta CO 2 3,1-4,6 1,3 1,3 4.6 N 2 O 10 1,0 10 1,0 03 0,3 18 1,8 Totalt 4,1-5,6 2,3 1,6 6,4 IPCC I t t l P l Cli t Ch IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change CO 2 -eq = koldioxidekvivalenter, 1 ton N 2 O motsvarar 310 ton CO 2. GWP100, global uppvärmningspotential i ett 100-års perspektiv.

38 Växthusgasavgång från odlad d organogen exempel på emissionsfaktorer Koldioxid (t CO 2 -C ha -1 yr -1 ) Jordbruksmark 6.8(2,1-11.2) Permanent gräsbevuxna marker 2.6 (-0.7 7,5) Lustgas (kg N O-N ha yr ) Jordbruksmark inkl permanent vall 6.8 ( ) Källa: Couwenberg, J Emission factors for managed peat soils. An analysis of IPCC default values. Wetlands International:

39 Koldioxid (t CO 2 -C ha -1 yr -1 ) (t CO 2 ha -1 yr -1 ) Jordbruksmark 68( (2,1-11.2) 24,9 (7,77-41) Permanent gräsbevuxna marker 2.6 (-0.7 7,5) 9,5 (-2,6 27,5) 1 liter förbränd bensin motsvarar ca 2,3 kg CO 2 eller 0,63 CO 2 -C För varje liter bensin (eller diesel) en bil förbrukar släpps det ut 2,32 (2,48 kg) av växthusgasen koldioxid. Det blir närmare 4 ton koldioxid (1 ton CO 2 -C) på ett år för en bilist som kör mil om året * Omräkning CO 2 till CO 2 -C (CO 2 ggr 12/44)

40 Faktorer som påverkar växthusgasavgången Klimatet (temperaturen) Torvkvaliteten Vattenhalten (syretillgången) Odlingsintensiteten?...

41 Klimatet Temperatur och nedbrytningshastighet

42 Klimatet Växthusgasavgång under vegetationsperioden GHG emissions N2O Majnegården N2O Örke CO2 Majnegården CO2 Örke CH4 Majnegården CH4 Örke N2O and CH4 (µg/m2/h) CO2 (mg/m2/h) 01-apr 15-apr 29-apr 13-maj 27-maj 10-jun 24-jun 08-jul 22-jul 05-aug 19-aug 02-sep 16-sep 30-sep 14-okt 28-okt Date

43 Klimatet Växthusgasavgång under året

44 Fysikaliska och kemiska markegenskaper för Majnegården och Örke Site and depth Org. Mtrl Loss on ign. % ph (H 2 O) Bulk density g cm -3 Density of solids g cm -3 Porosity % by volume Humification degree Von Post Sat.Hydr. Cond. after 1 h cm h -1 Sat.Hydr. Cond. after 24 h cm h -1 Majneg H H H H H Örke H H H H H

45 Torvkvalitet Majnegården och Örke Plats och djup (cm) Plats och djup (cm) Glödförlust. % ph Porositet Humifierings- (H 2 O) % grad (von Post) Glödförlust % ph Porositet Humifierings- (H 2 O) % grad (von Post) Majneg Örke H H H H H H H H8-9

46 Torvkvalitet - Temperatur

47 Torvkvalitet Vattenhalt/syretillgång g Majnegården och Örke

48 Torvkvalitet Vattenhalt - Koppargödsling CO 2 emission with increasing suction applied to a soil core 2.5 CO2 emission (p ppm/s/samp ple) Suction (*0.1bar) Horizon/Treatment Location cm cm Control 0-10 cm Cu 0-10 cm Majnegården Örke Örke Control 12 kg Cu/ha (0-20 cm) Örke Cu tillfört 50 kg Cu/ha (gödslingsbehov vid 20 kg/ha)

49 The use of copper to mitigate subsidence on peat soils (Canadian results; Marthur et al) Copper inactivates extracellular enzymes such as acid phosphatase Application rates: 15 kg of Cu/ha for the first three years followed by 5 kg of Cu/ha every second year (<1 % of CEC) No adverse effect on the yield or the produce No adverse effect on soil N mineralization Cu stays in the surface layer Subsidence was curtailed by half Örke Cu 0-20 cm 12 kg/ha i obehandlat led, Cu-gödslat tillfört 50 kg/ha (100 ppm = 61 kg/ha) Fertilization is required when Cu content is lower then 20 mg/kg soil (12-16 kg Cu/ha). The Cu content in the topsoil at Örke was 19 mg/kg and at Majnegården 11 mg/kg, which is quite low. Normal fertilization rate in Sweden is kg CuSO4/ha (7-12 kg Cu/ha) every 5 year. Our fertilization rates were 50 kg/ha = 100 ppm in treatment C and 170 kg/ha = 300 ppm (50 % subsidence reduction in Canadian experiments) in treatment D.

50 Koldioxidavgång vid olika odlingsintensitet Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Korn Gräsvall Svartträda Övergivna marker

51 Koldioxidavgång (mgco 2 2 /m /h) - odlingsintensitet Svenska försök på torvjord - preliminära resultat p j p Två platser (1 och 4) på Gotland, Mätningar i juli 2009 A = utan gröda, B = med gröda

52 Koldioxidavgång (mgco 2 2 /m /h) - odlingsintensitet Svenska försök på torvjord - preliminära resultat p j p Två platser (1 och 4) på Gotland, Mätningar i augusti 2009 A = utan gröda, B = med gröda

53 Koldioxidavgång (mgco 2 2 /m /h) - odlingsintensitet Svenska försök på torvjord - preliminära resultat Hjälmarsholm i Kvismardalen, Mätningar sommaren Hjälmarsholm , , , ,0 mg CO 2 /m 2 /h ,0-5,0 Morot morot utan vårraps vårraps utan , ,0 0 maj jul aug sep -20,0

54 Lustgasavgång vid olika markanvändning Finska försök Korn Gräsvall Svartträda Övergivna marker Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.)

55 Metangasflöden vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Korn Gräsvall Svartträda Övergivna marker

56 Torvmarken, en resurs i jordbruket även i morgon? Vilka är alternativen?

57 Vilka faktorer kan brukaren påverka? grundvattennivå/dränering grödor bearbetningsintensitetb i t it t gödsling

58 Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

59 Hur minskar vi växthusgasavgången? Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Ministry of Agriculture and Forestry 11a/2007 Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

60 Vilka är alternativen? ti Permanent vall eller bete kräver betesdjur!! kräver betesdjur!! (metangas)

61 Vallarna kan ge höga skördar!! Kan binda in mycket kol!! Avkastning (biologisk förstaskörd slåttervall) på fastmarksjord respektive mulljord på Gotland nhalt) kg/h ha Skörd (16 6,5 % vatte Mulljord Fastmarksjord År

62 Vilka är alternativen? ti Permanent vall eller bete kä kräver betesdjur!! bt (metangas) men bioenergigrödor är kanske ett bättre alternativ!!

63 Vilka är alternativen? ti Torvbrytning + Lägga under vatten Möjligt på en del platser Växthusgasavgången kan vara fortsatt hög...

64 Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Ministry of Agriculture and Forestry 11a/2007 Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

65 Vilka är alternativen? ti Plantera skog Kräver fortsatt dränering Vä h Växthusgasavgången kan vara fortsatt hög...

66 Växthusgasflöden (koldioxid, lustgas, metan) vid olika markanvändning Finska försök Greenhouse Impacts of the Use of Peat and Peatlands in Finland Research Programme Final Report, 2008, Sarkkola (ed.) Ministry of Agriculture and Forestry 11a/2007 Skog Odlad Torvtäkt Beskogad Beskogad Återställd tidigare tidigare torvtäkt odlad torvtäkt

67 Vilka är alternativen? ti Fortsatt öppen odling Målet bör vara så hög skörd som möjligt = producera så stor mängd biomassa som möjligt per koldioxidekvivalent samt att marken bör vara beväxt under så stor del av året som möjligt för att minimera lustgasavgången!

68 Framtida forskning Huvudmålet med vår forskning är att hjälpa jordbrukaren att minimera såväl ytsänkning som växthusgasavgång från odlade organogena jordar och förse myndigheterna med relevanta data för klimatrapporteringen Att öka förståelsen för hur torvkvalitet och markfysikaliska egenskaper styr de mikrobiella processer som leder till nedbrytning av torven. Studera hur brukarens åtgärder, odlings- och dräneringsintensitet, påverkar ytsänkning och växthusgasavgång.

69 mer information om vår forskning finns på: Gå in på: Forskning Jordbearbetning och hydroteknik Odlade torvjordar Just nu har vi problem Just nu har vi problem med hemsidorna men snart

70 Referenser Armentano, T.V. & Menges, E.S., Patterns of change in the carbon balance of organic soil-wetlands of the temperate zone. Journal of Ecology 74, Berglund, Ö. & Berglund, K Distribution and cultivation intensity of agricultural organic soils in Sweden and an estimation of greenhouse gas emissions from cultivated peat soils. Geoderma (2008), doi: /j.geoderma Berglund, Ö., Berglund, K. & Sohlenius, G Organogen jordbruksmark i Sverige Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, Avdelningen för hydroteknik), nr 12, 29 s. ClimSoil Review of existing information on the interrelationships between soil and climate change. Thematic Strategy for soil protection: Service contract.: /2007/486157/SER/B1.Final report, 208 p. Couwenberg, J Emission factors for managed peat soils. An analysis of IPCC default values. Wetlands International: Joosten, H. & Clarke, D., Wise use of mires and peatlands. Background and principles including a framework for decision-making. International Mire Conservation Group and International Peat Society. 304 p. Kasimir-Klemedtsson, Å., Klemedtsson, L., Berglund, K., Martikainen, P., Silvola, J. & Oenema, O Greenhouse gas emissions from farmed organic soils: a review. Soil Use and Management 13, Laine, J. (ed.) Greenhouse impacts of the use of peat and peatlands in Finland. Publications of Ministry of Agriculture and Forestry, Finland, 11a/ p. Lohila, A., Aurela, M., Regina, K. & Laurila, T Soil and total ecosystem respiration in agricultural fields: effect of soil and crop type. Plant and Soil 251: Maljanen, M., Martikainen P. J., Walden, J. & Silvola, J CO 2 exchange in an organic field growing barley or grass in eastern Finland. Global Change Biology 7, Maljanen, M. Sigurdsson, B. D. Guðmundsson, J. O skarsson, H. Huttunen, J. T. & Martikainen P. J Land-use and greenhouse gas balances of peatlands in the Nordic countries present knowledge and gaps. Biogeosciences Discuss., 6, print.pdfpdf

71 SVENSK MOSSKULTUR Odling, torvanvändning och landskapets förändring Red. Leif Runefelt Utgiven av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 528 s. Boken kan också beställas via post, e-post, telefon eller fax: KSLAB Box 6806, Stockholm tel , fax , e-post

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt

Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt Örjan Berglund & Kerstin Berglund Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för markvetenskap Avdelningen för hydroteknik Rapport Report Swedish University

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Maria Berglund och Magdalena Wallman Innehåll 1 INLEDNING... 4 2 KLIMATPÅVERKAN FRÅN VÄXTODLING KUNSKAPSSAMMANFATTNING...

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Kolinlagring inom markanvändningssektorn i Örebro kommun

Kolinlagring inom markanvändningssektorn i Örebro kommun Kolinlagring inom markanvändningssektorn i Örebro kommun nulägesrapport och framtidsscenarier som underlag till klimatplan Agneta Green 2011 Miljövetenskap Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Lunds

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala Avvattning från produktionsperspektiv i Finland Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala Täckdikningsföreningen rf Grundades år 1918 4 000 medlemmar Informations- utbildnings- och intresseorganisation

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Henrik Eckersten Institutionen för Växtproduktionsekologi SLU, Uppsala (28-Jan-15) Studie för Klimat- och sårbarhetsutredningen och FANAN Institutionerna

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Jordbruk, bioenergi och miljö

Jordbruk, bioenergi och miljö Kor tver Jordbruk, bioenergi och miljö sion Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna

Läs mer

Drivmedelsfakta 2013

Drivmedelsfakta 2013 Drivmedelsfakta 2013 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2012 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde

Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Förslag på föredragstitel Projekttitel Ansvarig Finansiär Fusarium och mykotoxiner pågående forskning - Fusarium langsethiae gäckande mykotoxinproducenter som inte

Läs mer

Drivmedelsfakta 2014

Drivmedelsfakta 2014 Drivmedelsfakta 214 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 213 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner

Läs mer

Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp?

Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp? Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp? Detta är en bild på ett avgasrörs system hos en icke miljöbil. Av: Carl Greinsmark 9c Gunnesboskolan Handledare: Olle Nyhlén

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Ekologisk produktion och klimatpåverkan

Ekologisk produktion och klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion och klimatpåverkan En sammanställning av kunskapsläge och framtida forskningsbehov Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Projektrapport nr 15. Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Mats Olsson, SLU

Projektrapport nr 15. Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Mats Olsson, SLU Projektrapport nr 15 Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Mats Olsson, SLU Fotograf: Mats Olsson Tryckår: Januari 2015 Tryckort: Gävle Innehållsförteckning Sammanfattning...4

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009 Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag

Läs mer

Neonikotinoider i miljön

Neonikotinoider i miljön Neonikotinoider i miljön Jenny Kreuger & Ove Jonsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Biodlarnas riksseminarium 2013 Allt om bin! Örebro 2013-04- 13 A poli>cal ba@le over pes>cides The Scien>st

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Janne Rundqvist DLA Agro Member structure DLA Agro 2007 Nätverk runt Östersjön Vartåt lutar det med spannmålspriserna? Frågor som man kan

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Energi & klimatredovisning 2012

Energi & klimatredovisning 2012 Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer