Ansvarsfulla investeringar Om fonder, etik och hållbarhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansvarsfulla investeringar Om fonder, etik och hållbarhet"

Transkript

1 Ansvarsfulla investeringar Om fonder, etik och hållbarhet

2

3 Ansvarsfulla investeringar Om fonder, etik och hållbarhet Fondbolagens förening (www.fondbolagen.se) Brasel Publishing (www.braselpublishing.se) Copyright 2012 Fondbolagens förening och förlaget Förlag: Brasel Publishing Grafisk form och illustration: Jonas Rahm Redaktör: Åsa Drakenberg Foto: bambooinasia.com (s 26), Magnus Borelius (s 56), Victor Brott (s 40), Howard Brundrett (s 52), Dan Coleman (s 42, 60 mitten), elvisphoto.com (s 34), Håkan Flank (s 12, 20, 61 underst), Magnus Fond (s 50), Handelsbanken (s 48), Handelsbanken/Bengt Evertsson (s 60 överst), Jann Lipka (s 14, 32, 61 överst), Henrik Malmsten (s 16), Tina Nilsson (s 28), SEB (s 61 mitten), Skagen Fonder (s 60 underst), Svenska kyrkan (s 54), Jakob Sörensen (s 24), Hanna Teleman (s 8, 22, 36), Anna Thorbjörnsson (s 38), Vontobel AG (s 46), Magnus Östh (s 10, 44) Brasel Publishing Tryck: Elanders Fälth & Hässler, Värnamo 2012 ISBN

4 Innehåll Förord Pia Nilsson, Fondbolagens förening Trender och fakta Att förvalta hållbart och ansvarsfullt en naturlig utveckling av aktiv förvaltning Anette P Andersson, SEB Fonder Fältbesök runt om i världen ett sätt att påverka i praktiken Ylva Hannestad, Nordea Fonder Dialog och påverkan på hemmaplan en grundpelare Marianne Nilsson, Swedbank Robur Hållbara och ansvarsfulla investeringar en bakgrund Henrik Malmsten, Swesif Olika hållbarhetsbegrepp Undantaget på väg att bli huvudregel Sasja Beslik, Nordea Fonder Spararna Spararna rankar etik högt vid val av fondbolag Åsa Drakenberg, Fondbolagens förening Göra gott eller förvänta sig bättre avkastning? Jonas Nilsson, Handelshögskolan Umeå Påverkas avkastningen av ett utökat ansvarstagande? Emma Sjöström, Nuwa Öppenhet hjälper spararna att fatta beslut Axel Edling, Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF) ENF:s uttalande Vi tar hjälp av ENF:s uttalande Anna Nilsson, Swedbank Robur Olika fondtyper samma ansvar? Hållbart synsätt gäller alla typer av fonder Josefine Ekros och Pär Löfving, DNB Hållbarhet en möjlighet i tillväxtmarknadsfonder Louise Hedberg, East Capital Ett hållbart synsätt ska gälla även indexfonder Liza Jonson, SPP Fonder Kan räntefonder ta hänsyn till hållbarhetskriterier? Anette P Andersson, SEB Fonder Ökat informationsintag positivt även för hedgefonder Erik Eidolf, Vontobel Stockholm Olika synsätt en utmaning för råvarufonder Magnus Strömer, Handelsbanken Bolagen och kapitalägarna Tar svenska bolag ansvar för hållbarhetsfrågor? Nadine Viel Lamare, Första AP-fonden Ansvarsfullt företagande en nyckel till hållbar framgång på globala marknader Anders Nordström, ABB Kapitalägare med samvete som driver utvecklingen Gunnela Hahn, Svenska kyrkan Ansvarsfulla investeringar för ett evigt perspektiv Magnus Borelius, Göteborgs stad PRI som drivkraft FN:s sex principer driver utvecklingen Att tillämpa PRI-principerna i praktiken Screening hjälper till att sålla Ulrika Hasselgren, Ethix SRI Advisors God etik ett fundament för hela fondbranschen Lena Falk, Fondbolagens förening

5 Förord Den här skriften handlar om fondbolagens en ga ge mang i hållbarhetsfrågor. Omfattande krav på god etik och sundhet ställs på alla fondbolag. Även särskilda kriterier gällande miljö och sociala frågor har blivit mer av en huvud regel. Pia Nilsson vd Fondbolagens förening Det började med särskilda etikfonder som utesluter företag med anknytning till exempelvis vapen, alkohol och tobak. Utvecklingen har gått mot att hänsyn nu tas genom mer positiva urvalskriterier vid pla cer ingsbeslutet. Fondbolagen påverkar också i större utsträckning genom kontakter med bolagen de investerar i. Fondbolagen vill vara med och ta sitt ansvar. Branschen vill kännetecknas av öppenhet och långsiktigt ansvarstagande. Fondsparande passar mycket bra för långsiktigt sparande såsom regelbundet månadssparande. Inte minst är fonder ett efterfrågat alternativ för pensionssparande. Fondbolagen ska enligt lag utgå från andelsägarnas intressen, vilket betyder bästa möjliga avkastning utifrån fondens placeringsinriktning och särskilda kriterier. Det är mycket viktigt att spararna får lättillgänglig information för att kunna se vad som kännetecknar olika fonder och för att underlätta val av fond. Från och med 2012 finns EU:s nya faktablad för fonder. Det är intressant att ta del av konsumentforskning som visar att spararna har olika motiv för att välja fonder med uttalad hänsyn till ansvar och hållbarhet. En del sparare gör bedömningen att det ökar möjligheten till högre avkastning, medan andra sparare är beredda att avstå avkastning för den goda sakens skull. Forskningen visar dock att det inte finns något generellt samband med vare sig högre eller lägre avkastning för fonder som har särskilda kriterier om ansvar och hållbarhet. Ansvarsfulla investeringar innebär engagemang från fondbolagens sida i de företag som de investerar i. Förvaltarna efterfrågar till exempel företagens hållbarhetsredovisning och miljöpolicy. Miljö-, energi- och klimatfrågor står i fokus liksom mänskliga rättigheter, arbetsmiljöfrågor, antikorruption och god affärsetik. Det här är inte helt enkla frågor världen är inte svart och vit. Det kan handla om svåra gränsdragningar för vad som kan accepteras. Genom dialog och öppenhet kan alla sträva efter förbättringar och medverka till innovationer. Fondbolagens förening har därför beslutat att bidra till ökad kunskap om ansvarsfulla investeringar. För att underlätta detta arbete är föreningen medlem i Swesif (Sveriges forum för hållbara investeringar) och Network Supporter till FN-initiativet Principles for Responsible Investments (PRI), ett internationellt nätverk som arbetar tillsammans för att omsätta de sex principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Både Swesif och PRI kan du läsa mer om i denna skrift, som har tagits fram genom samverkan i branschen. Vi hoppas att den konstruktivt ska bidra till ökad kunskap och till en givande diskussion. Genom dialog och öppenhet kan alla sträva efter förbättringar och medverka till innovationer. 8 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 9 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

6 TRENDER OCH FAKTA Att förvalta hållbart och ansvarsfullt en naturlig utveckling av aktiv förvaltning Anette P Andersson förvaltare på SEB Fonder Vad innebär det i praktiken att förvalta ansvarsfullt och hållbart? Och vad är det för information man då söker hos företagen? Det är vanliga frågor som jag får både från företag och från kollegor. Hållbarhet tycks vara något som upplevs som svårt och otydligt för många. Det handlar om sunt förnuft. Att driva företag på ett ansvarsfullt och hållbart sätt betyder god kostnadskontroll och god riskhantering. Att hushålla med resurser och vara medveten om vilka risker som finns är något som varje företagsledning bör ha fokus på. Företag som har ett bra hållbarhetsarbete är ofta också finansiellt välskötta. Att hushålla med resurser såsom energi, vatten och material kan direkt räknas om till kronor och ören. Med god riskkontroll undviker dessa företag kostsamma anpassningar till lagkrav och har en bättre beredskap inför ökade kostnader såsom skatter, tullar och transportkostnader. Med en relevant och aktiv omvärldsanalys kan man snabbare och bättre möta förändringar i kundpreferenser och efterfrågan. Ett exempel på företag som inte haft en tillräckligt god riskmedvetenhet, och som också fått betala för det, är BP. Oljekatastrofen i Mexikanska golfen 2010 innebar en ofattbar ekologisk katastrof, och dessutom har företaget tvingats till kostsamma legala processer. De cirka tjugo miljarder dollar som företaget planerar att betala ut i skadestånd är förlorad vinst. Ett annat exempel är Siemens, som blev fällt för korruption och fick böta två miljarder euro. Dessa två exempel är kanske extrema, men om dessa företag hade haft bättre riskkontroll hade kanske detta kunnat undvikas. Så vad söker vi hos företagen för att kunna bilda oss en uppfattning om hur de bedriver sin verksamhet? Absolut viktigast är att företagsledningen är drivande och engagerad. De måste kunna redovisa sina strategier beträffande resursutnyttjande, personalpolitik, produktutveckling och styrning. Vi vill att de följer UN Global Compact (se sidan 18), som innehåller de mest grundläggande principerna för ansvarsfullt företagande. Vi önskar också att de redovisar sina utsläpp till Carbon Disclosure Project, en oberoende, icke vinstdrivande organisation som arbetar för att minska utsläpp av växthusgaser och verka för hållbar vattenanvändning av företag och städer. Det man inte mäter kan man heller inte förbättra. Att hushålla med resurser såsom energi, vatten och material kan direkt räknas om till kronor och ören. 1 0 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 1 1 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

7 TRENDER OCH FAKTA Fältbesök runt om i världen ett sätt att påverka i praktiken Förståelse för affärsvillkoren i de bolag vi investera r i är en av de viktigaste faktorerna för att kunna påverka ett bolag i positiv riktning. Fält besök är ett sätt för oss att få bättre förståelse för bolagens verksamhet. Därför besöker vi år ligen ett flertal bolag på olika platser i världen för att försöka påverka dem att förbättra sitt arbete med miljö och sociala frågor. Ylva Hannestad ESG-analytiker på Nordea Fonder Under 2011 besökte Nordeas team som jobbar med ansvarsfulla investeringar till exempel Kambodja för att träffa leverantörer till Hennes & Mauritz. Det som föranledde besöket var att det hade kommit ett flertal rapporter om bristande arbetsvillkor hos H&M:s leverantörer i Kambodja. Till exempel hade det rapporterats att det hos en av leverantörerna hade förekommit ett flertal fall av anställda som svimmat under arbetet. Under vårt besök upptäckte vi att de lokala undersökningarna av incidenterna inte var fullständiga. Några rapporter pekade på utmattning som orsak till svimningarna, medan andra ansåg att orsaken till incidenterna var masshysteri. Vår undersökning visade tydligt att det fortfarande fanns ett antal aspekter som behövde åtgärdas för att de anställda skulle få bättre arbetsförhållanden. Vi rekommenderade företaget att vidta en rad specifika åtgärder. Kylsystemet behövde förbättras för att hålla temperaturen i fabriken på en anständig nivå, och tillgången till dricksvatten under arbetstid behövde förbättras. Dessutom behövde bolaget hitta en bättre hantering av arbetstid och övertid vid högsäsonger. Förståelse för affärsvillkoren i de bolag vi i Nordea Fonder investerar i är en av de viktigaste faktorerna för att kunna påverka ett bolag i positiv riktning. Både Nordea och H&M var nöjda med den öppna och positiva inställningen hos fabrikens kinesiska ledningsgrupp. Fabriken vidtog omedelbara åtgärder gällande tillgången till dricksvatten och påbörjade ett mer långsiktigt arbete för att ytterligare förbättra arbetsvillkoren. 1 2 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 1 3 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

8 TRENDER OCH FAKTA Dialog och påverkan på hemmaplan en grundpelare Marianne Nilsson c h e f för ägarstyrning Swedbank Robur En trend som det senaste decenniet har vuxit sig allt starkare är att finansiella institutioner, till exempel fondbolag, förväntas ta ett aktivt ägaransvar i bolagen. De institutionella ägarna är i dag stora ägare i börs företagen, och kunderna förväntar sig att den som har valts till förvaltare av sparmedlen tar ett helhetsansvar för förvaltningsuppdraget. I detta ingår ett ansvarsfullt agerande i ägarfrågor. Det finns också en ökad insikt hos kapitalförvaltare om att detta bidrar till ett bättre värdeskapande i bolagen. Vårt ägarutövande i Swedbank Robur sker i stor utsträckning inför och på bolagsstämmor. Men vi har också en löpande dialog med styrelser och företagsledningar, och vi samverkar med andra ägare. Viktiga ägarfrågor är till exempel valberedningsarbetet. Valberedningen är ett beredningsorgan inför bolagsstämman med syfte att ta fram förslag på bland annat val av styrelse och revisorer. I exempelvis USA och Storbritannien är valberedningen ett utskott till styrelsen. I Sverige sker valberedningsarbetet utanför styrelsen. Valberedningsprocessen har blivit alltmer strukturerad med styrelseutvärderingar och kravprofiler för nya styrelseledamöter. Balansen mellan beroende och oberoende ledamöter utvärderas. Det är viktigt att det inom styrelsen finns en bred kompetens utifrån behovet i det specifika bolaget. Styrelsen måste också ha en sammansättning så att mångfaldsfördelar uppnås. Kapitalstruktur och utdelningspolitik, offentliga uppköpserbjudanden, aktierelaterade incitamentsprogram och hållbarhet är andra frågor där vi agerar aktivt i vår ägarroll. Som stor ägare har vi en naturlig plattform utifrån vilken vi kan ställa krav på bolagens arbete med miljö, mänskliga rättigheter, antikorruption och affärsetik, och dessa krav gäller för alla våra fonder. I vår dialog med bolagen betonar vi styrelsens ansvar för dessa frågor och behovet av tydliga dokument och styrsystem för bolagens konkreta förbättringsarbete inom området. Vi bejakar en utveckling som innebär att stora ägare tar ett ägaransvar. Det gagnar våra fondsparare. Vi vill också verka för största möjliga öppenhet och ett gott förtroende för aktiemarknaden. Bara i Sverige röstar vi på cirka hundrafemtio bolagsstämmor varje år. Vi medverkar också i över sextio valberedningar. Under åren har vi byggt upp en organisation som koordinerar och beslutar om våra ägaraktiviteter. Vi använder oss av såväl interna som externa resurser, exempelvis oberoende styrelseledamöter i fondbolaget. I vår ägarpolicy beskriver vi hur vi utövar vår ägarstyrning och vilka krav vi ställer på de bolag vi investerar i. Ägarpolicyn återfinns på vår webbplats. Där informerar vi också om vårt löpande ägar- och hållbarhetsarbete. I alla våra fonder kommer hållbarhetsfrågor in som en del i vår investeringsprocess. Våra hållbarhetsanalytiker utbildar löpande våra förvaltarteam om bolagens hållbarhetsarbete och utvärderar också våra finansiella motparter utifrån deras hållbarhetstjänster. Som stor ägare har vi en naturlig plattform utifrån vilken vi kan ställa krav på bolagens arbete med miljö, mänskliga rättig heter, antikorruption och affärsetik, och dessa krav gäller för alla våra fonder. 1 4 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 1 5 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

9 TRENDER OCH FAKTA Hållbara och ansvarsfulla investeringar en bakgrund Under 2000-talet har det blivit allt vanligare att förvaltare införlivar hållbara och ansvarsfulla kriterier i sin investeringsmodell. Vissa forskare anser emeller tid att hållbara och ansvarsfulla placeringar fick sin början redan med kväkarna på 1600-talet (de är kända för att de tidigt var motståndare mot slaveriet, kämpade för fred och hade en icke-hierarkisk organisation). Andra anser att det började med antiapartheidrörelsen på 1980-talet. Henrik Malmsten ordförande i Swesif Före 2000-talet spelade ofta en stark religiös värdegrund en roll i investeringsbesluten, och man ville att placerarnas egen etiska ståndpunkt skulle vara en del av investeringsprocessen. Under 2000-talet har man i allt högre grad övergått från övervägande etiska till främst hållbara och ansvarsfulla placeringar. I första hand handlar inte hållbara och ansvarsfulla placeringar om någon rädda-världen-mentalitet, utan syftet är att uppnå en så god avkastning som möjligt för investeringen. Det avgörande är sättet på vilket man uppnår denna avkastning. Hållbara och ansvarsfulla placeringar ger inte per automatik vare sig en högre eller en lägre avkastning. I första hand är det frågan om en mer komplett riskanalys, eftersom de företag som verkar enligt principerna för hållbar utveckling även tycks sköta sina ekonomiska åtaganden väl. Detta minskar i sin tur riskerna. Det finns flera sätt att gå till väga inom hållbara och ansvarsfulla placeringar, varav de vanligaste är att välja bort eller välja in vissa placeringsobjekt. Att välja bort innebär att man undviker att investera i företag som sysslar med exempelvis vapen, tobak och alkohol. Det var den vanligaste metoden för etikfonder före år Den positiva urvalsprocessen, det vill säga att aktivt välja in vilka företag man investerar i utifrån olika kriterier, fick sitt genomslag i början av 2000-talet. Metoden kan genomföras huvudsakligen på två sätt. Genom att tillämpa metoden Best-in-Class (bäst i klassen) väljer man att investera i de företag som i sina egna branscher har lyckats bäst med att införa ett hållbart arbetssätt. Det kan också handla om att basera sin placeringsstrategi på något särskilt tema, exempelvis inom förnybar energi. Att påverka bolag genom sitt ägarskap är ytterligare ett sätt att arbeta. Flera större institutionella ägare har också ökat sitt samarbete, vilket gett dem större genomslagskraft. De mest moderna förvaltarna i dag har integrerat ett hållbart och ansvarsfullt arbetssätt i hela organisationens placerings- och beslutsprocesser. De mest moderna förvaltarna i dag har integrerat ett hållbart och ansvarsfullt arbetssätt i hela organisationens placerings- och beslutsprocesser. 1 6 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 1 7 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

10 TRENDER OCH FAKTA Olika hållbarhetsbegrepp Olika förvaltnings metoder välja bort, välja in och påverka Begreppsfloran inom hållbara och ansvarsfulla placeringar kan tyckas vildvuxen. Förutsättningarna för de investerare som vill fokusera på ett hållbart och ansvarsfullt arbetssätt har dock förbättrats eftersom ett antal internationella normer och standarder har etablerats. Här redogör vi för de vanligaste begreppen. SRI, Sustainable and Responsible Investments, det vill säga hållbara och ansvarsfulla investeringar. Sådana investeringar syftar till en långsiktigt hållbar utveckling som tar hänsyn till kommande generationer samt beaktar frågor såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö. CSR, Corporate Social Responsibility, kan översättas till företagsansvar. Tanken är att företag har skyldigheter gentemot även andra intressenter än sina ägare. Företaget leds med andra ord med hänsyn till miljöansvar och socialt ansvar vid sidan av de ekonomiska målsättningarna. CSR kan underlätta ansvarsfulla placeringar, det vill säga placeringar där valet av placeringsobjekt styrs av placerarens egna kriterier eller värder ingar utöver förväntningar på ekonomisk avkastning. ESG, Environmental, Social and Governance issues, omfattar kriterier som gäller miljö ansvar, socialt ansvar och ägarstyrning. ESG har kommit alltmer i fokus under de senaste åren. Förvaltningsfokus i ämnet hållbara och ansvarsfulla placeringar låg tidigare på att enbart välja bort, det vill säga att ha en negativ urvalsprocess där man väljer bort företag eller branscher ur sin portfölj utifrån särskilda kriterier. I dag är det vanligt att även välja in, det vill säga man har en positiv urvalsprocess där placeraren söker företag som främjar ansvarsfulla affärs- Swesif och PRI Swesif (Swedish Sustainable Investment Forum, eller Sveriges forum för hållbara investeringar) grundades 2003 av ett antal större institutioner med syfte att höja kunskapen hos investerare om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Swesif har sedan några år ett samarbete med FNinitiativet PRI (Principles for Responsible Investments). PRI är ett nätverk av interna- metoder och/eller producerar produkter eller tjänster på ett hållbart sätt. Placeraren kan även välja att påverka bolaget genom ett aktivt ägande för att främja en ansvarsfull affärsverksamhet och för att säkerställa avkastningen på placeringen i ett längre perspektiv. Läs om sållningsmetoden screening på sidorna tionella investerare som arbetar för att implementera sex principer för hållbara och ansvarsfulla investeringar (se sidan 59). Många svenska och internationella kapitalägare och institutionella investerare har undertecknat PRI:s principer och arbetar för att införa arbetssättet i sin förvaltning och organisation. Global Compact. Drygt bolag världen över följer United Nations Global Compact (UNGC), som är ett av FN:s initiativ för att uppmuntra företag att anamma och implementera hållbara och ansvarsfulla arbetssätt i sin verksamhet. Därtill finns ett antal OECD-riktlinjer. GRI, The Global Reporting Initiative, är en organisation utan vinstsyfte som har tagit fram en relevant och användbar standard för hållbarhetsredovisning. Mer än bolag följer denna rapporteringsstandard. Hållbarhetsprofilen År 2011 lanserade Swesif verktyget Hållbarhetsprofilen. Det riktar sig till fondsparare och allmänhet och ska göra det möjligt att på ett överskådligt och enkelt sätt få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Läs mer på sidorna A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 1 9 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

11 TRENDER OCH FAKTA Undantaget på väg att bli huvudregel Nästa steg inom ansvarsfulla investeringar kommer att bli att få fram fler integrerade produkter där relevanta miljöaspekter, sociala aspekter och affärsetiska aspekter är integrerade redan från början i alla fonder. Sasja Beslik vd Nordea Fonder Vid de granskningar som görs av etikfonder är det tydligt att dagens fonder inte motsvarar förväntningarna från omvärlden. Till exempel verkar det finnas en allmän tro att etikfonder per automatik har förbud mot fossila bränslen, men så är inte fallet. Utifrån vårt sätt att se finns det fem grupper av vad som brukar kallas för etikfonder: Grupp 1, som kom först, använder uteslutning av företag eller branscher, alltså negativ screening. Grupp 2, som kom lite senare, utesluter inga branscher utan väljer de företag som är bäst i klassen finansiellt, miljömässigt och socialt. Grupp 3 är temafonder. En klimatfond väljer exempelvis företag som tar speciella klimathänsyn eller som har produkter som gynnar klimatet, till exempel miljöteknikföretag. Grupp 4 är fonder som integrerar miljöaspekter och sociala aspekter i de vanliga fonderna. Det är framför allt den här typen av produkter som kommer att vinna mer mark i framtiden eftersom de aktivt bidrar till att skapa både bra avkastning och en mer hållbar värld. Grupp 5 investerar bara i företag som är hållbara. Till exempel görs inga investeringar i företag som använder fossila bränslen. Om fondbolagen skulle fortsätta att endast använda sig av metoden i den första gruppen, alltså uteslutning av företag, har de ingen makt att påverka. Det finns faktiskt stora möjligheter att påverka de bolag som ingår i portföljen, även om man är en förhållandevis liten ägare. Det är inte storleken som spelar roll, utan det är kunskapen om företagens verksamhet och utmaningar som gör skillnad. Påverkan ska alltid vara resultatorienterad. När vi träffar och besöker företag lämnar vi bakom oss kunskap och idéer till affärsutveckling men också tydliga åtgärdsplaner som vi följer upp. Slutligen tror jag att etikfonderna kommer att bli färre framöver och integreras i den vanliga förvaltningsprocessen och bli en del av det vanliga fondutbudet. Det är inte ägarens storlek som spelar roll, utan det är kunskapen om företagens verksamhet och utmaningar som gör skillnad. 2 0 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 2 1 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

12 SPARARNA Spararna rankar etik högt vid val av fondbolag Etikaspekten är en viktig ingrediens när spararna väljer fondbolag. Att fondbolagen erbjuder bra fonder med inriktning mot etik, miljö och ansvarsfulla investeringar rankas högt av alla. På en skala från ett till fem, där ett är inte viktigt och fem är mycket viktigt, får den aspekten en fyra i snitt. Utbud av etikfonder viktigt vid val av fondbolag Mycket viktigt Det visar en omfattande undersökning bland svenskar i åldern år 2 som TNS Sifo Prospera har genomfört på uppdrag av Fondbolagens för- Åsa Drakenberg Informationschef Fondbolagens förening ening under våren Att fondbolaget erbjuder bra etikfonder ses som mer betydelsefullt av kvinnor än av män. Kvinnorna ger den faktorn 4,3 på skalan, medan männen ger den 3,7. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är inte särskilt stor, dock är etikfaktorn lite viktigare i den äldsta åldersgruppen (63 79 år) än Inte viktigt 1 Alla kvinnor män i den yngsta (18 42 år). Källa: TNS Sifo Prospera Vid val av själva fonden är etiska och miljömässiga hänsynstaganden i fonden den tredje viktigaste aspekten som spararen tar hänsyn till efter avgifter och risknivå. I undersökningen ställdes också frågan om vilken betydelse det har att ett fondbolag är aktiv ägare i de bolag som fonderna investerar i. Det kan ske till exempel genom att delta i bolagsstämmor eller genom att ha en löpande dialog med bolagen i olika frågor. Nära sex av tio anser att det har ganska eller mycket stor betydelse. I den här frågan är det männen som anser att det är en aning mer betydelsefullt än kvinnorna. 2 2 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 2 3 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

13 SPARARNA Göra gott eller förvänta sig bättre avkastning? Jonas Nilsson forskare vid Handelshögskolan i Umeå och Sirp (Sustainable Investment Research Platform) Att konsumenter i allt högre grad blivit intresserade av ansvarsfulla investeringar är inte speciellt konstigt. Även om investeringar i viss mån skiljer sig från vanliga köp beslut är fonder ändå en konsumentprodukt som förändras i takt med dess kunders preferenser. Miljö och etik har blivit allt viktigare för många människor, och att denna samhälleliga trend har slagit igenom också på fondmarknaden är därför naturligt. I takt med att ESG-faktorer (se faktarutan) fått större betydelse inom finanssektorn har även forskningsvärlden blivit mer intresserad av etiska investeringar. Kanske speciellt av den anledningen att etiska hänsyn till viss del kan sägas motsäga vissa traditionella föreställningar om de preferenser en investerare bör ha. Ett exempel på en fråga som diskuteras är vad det är som gör att fondsparare väljer att investera i etikfonder. Är det bara för att göra världen bättre, eller spelar även finansiell avkastning roll för sparares val? Forskning som fokuserar på fondkonsumenters motivation till invester ing i etikfonder visar att båda dessa faktorer är relevanta. Dock visar forskningen också att frågan till viss del är felställd. I stället för att fokusera på om etikfondskunder investerar för att göra gott eller för att de vill ha en bättre finansiell avkastning borde man fråga vem som investerar av dessa olika anledningar. Vad betyder ESG? ESG står för Environment, Social, Governance, det vill säga frågor som rör miljöhänsyn, sociala hänsyn (t ex frågor kring mänskliga rättigheter och arbetsvillkor) samt ägarstyrning. Flera studier visar att fondsparare har vitt skilda anledningar till att investera etiskt (t ex Nilsson 2009, Derwall m fl 2011). Vissa väljer etikfonder eftersom de har ett äkta etiskt och miljömässigt engagemang. Denna grupp vill gärna påverka företags beteende eller bojkotta företag som de tycker är etiskt tvivelaktiga. Dessa sparare skiljer sig dock markant från dem som investerar i etikfonder främst för att de tror att det kan vara en bra affär ekonomiskt. Här är etikfonder ett alternativ för sparare som tror att investeringar i hållbara företag är ett bra sätt att få en god finansiell avkastning. För dessa sparare behöver en investering i en etikfond således inte nödvändigtvis ha något med etiskt engagemang att göra. På webben Hela Jonas Nilssons avhandling finns på Sök på Consumer decision making in a complex environment. Författarens läsrekommendationer Derwall, J m fl (2011), A tale of values-driven and profit-seeking social investors. Journal of Banking & Finance, 35 (8), s Nilsson, J (2009), Segmenting socially responsible mutual fund investors: The influence of financial return and social responsibility. International Journal of Bank Marketing, 27 (1), s I stället för att fokusera på om etikfondskunder investerar för att göra gott eller för att de vill ha en bättre finansiell avkastning borde man fråga vem som investerar av dessa olika anledningar. 2 4 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 2 5 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

14 SPARARNA Påverkas avkastningen av ett utökat ansvarstagande? Emma Sjöström Ekonomie doktor, Grundare av kunskapsbyrån Nuwa Lönar det sig att investera ansvarsfullt? Många forskare har ägnat stor möda åt att ta reda på just detta, och det korta svaret är att resultaten pekar i olika riktningar. Man kan därför inte säga att avkastningen är vare sig bättre eller sämre i etikfonder än i andra fonder. Det går att finna stöd för att fonder och index där hänsyn tas till miljö och socialt ansvar står sig både bättre och sämre än sina konventionella motsvarigheter. Många forskare tycks dock finna att det inte är någon nämnvärd skillnad i den riskjusterade avkastningen. Detta bekräftas bland annat i den översiktsstudie jag gjort, där jag gått igenom all akademisk forskning på området som publicerats under åren Den visar att av tjugoen studier finner en tredjedel att ansvarsfulla investeringar inte medför vare sig högre eller lägre avkastning. Nästan lika många studier visar ett blandat resultat inom samma undersökning, exempelvis att det varierar över tiden, mellan produkter eller mellan marknader. Utöver detta kommer fem studier fram till att ansvarsfulla investeringar ger en högre avkastning, och tre studier visar att de ger lägre avkastning än konventionella motsvarigheter. Det är egentligen inte förvånande att forskningen visar så olika resultat. Studierna använder data från olika marknader, olika tidsperioder och undersöker olika slags produkter. Forskare kan använda olika mätmetoder och göra mer eller mindre rigorösa studier. Huruvida en fond (ansvarsfull eller inte) har gått bättre än en jämförelsefond kan förstås också påverkas av andra faktorer än sådana som direkt kan kopplas till miljö och socialt ansvar, något som inte alltid undersöks i studierna. Att ansvarsfulla investeringar kan definieras på många olika sätt gör också att det är lite som att jämföra äpplen och päron: medan vissa fonder undviker vapen och alkohol, är andra fokuserade på miljöarbete eller arbetsvillkor hos bolagens leverantörer i låglöneländer. Avkastningen från denna flora av fonder kan förstås skilja sig åt. En övergripande slutsats blir därför att det är vanskligt att generalisera om ansvarsfulla investeringar med utgångspunkt från enskilda studier. Uttalanden av typen Nu är det bevisat hållbara fonder går bättre/ sämre är därför inte trovärdiga. Vi borde i stället rikta om vårt sökljus. Snarare än att fastna vid hur avkastningen sett ut i ett historiskt perspektiv bör vi ställa frågan: Varför blir avkastningen högre eller lägre i olika fall? Först då blir det riktigt intressant. På webben Emma Sjöström (2011), The performance of socially responsible investment: A review of scholarly studies published Stockholm School of Economics; Nuwa AB. Att ansvarsfulla investeringar kan definieras på många olika sätt gör också att det är lite som att jämföra äpplen och päron: medan vissa fonder undviker vapen och alkohol, är andra fokuserade på miljöarbete eller arbetsvillkor hos bolagens leverantörer i låglöneländer. 2 6 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 2 7 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

15 SPARARNA Öppenhet hjälper spararna att fatta beslut Axel Edling ordförande i Etiska nämnden för fondmarknadsföring, ENF Spararna måste få en öppen redovisning av vad en särskilt ansvarsfull placeringspolicy innebär så att de själva kan värdera om den motsvarar deras förväntningar. Det förutsätter fullgoda produktbeskrivningar men också kontroller som säker ställer att fondens placeringspolicy genomförs. Många sparare söker investeringar som kan bidra till en god utveckling inte bara av det egna sparandet utan också ur ett vidare perspektiv som inkluderar exempelvis globala miljö- och rättvisefrågor. Som svar på det finns det ett utbud av fonder som marknadsförs som särskilt ansvarsfulla. ENF:s vägledning från 2009 tar sikte på marknadsföringen av de här fonderna. En given utgångspunkt följer redan av god sed: all marknadsföring ska vara sann och vederhäftig och den ska ge tillräckligt med relevant information för att spararna ska ha ett rimligt underlag för informerade beslut. Detta väger särskilt tungt när produkterna i sig är svårbedömda, vilket är fallet vid fondsparande. Också för branschens egen trovärdighet bland konsumenterna är det nödvändigt att informationen klarar högt ställda krav. Förutom en fullgod produktbeskrivning ska det också finnas en kontroll som säkerställer att fondens placeringspolicy genomförs. Tydlighet om dessa saker är avgörande både inför köpbeslut och under relationen därefter mellan fond och sparare. En fråga som kom upp i ENF under arbetet med vägledningen var om begreppet etisk borde definieras. Vi stannade för att det var olämpligt att försöka göra det. Begreppet är visserligen oprecist, och risken är att det används på ett svepande sätt som kan bädda för falska förväntningar hos spararna, men att en gång för alla fastställa var den etiska ribban ska ligga är ogörligt. Här bör i stället spararnas preferenser få styra. En central punkt i vägledningen från ENF är att när ett fondbolag i sin marknadsföring lyfter fram att en viss fond är inriktad på exempelvis miljömässiga eller sociala hänsyn så måste det vara helt klart vad det finns för substans i detta. Till exempel måste göras tydligt vilka branscher eller produkter fonden väljer bort. Som ett grundkrav har ENF slagit fast att högst fem procent av omsättningen i ett bolag man investerar i får komma från en bransch som fondbolaget påstår sig undvika. Det har ibland höjts röster för att i stället gå in för nolltolerans. ENF kom till slutsatsen att detta inte skulle vara realistiskt, kanske snarare ett slag i luften. Det är i dag praktiskt omöjligt att helt säkerställa att inte någon del av omsättningen i de bolag där man investerar kommer från vissa bortvalda branscher. Vi har också utgått från att konsumenternas val utifrån en bättre transparens kring bolagens arbete med frågor kring etik och miljö kommer att leda i riktning mot nolltolerans. De senaste åren tycks också användningen av etiketten etisk ha minskat något. I stället talas det mer konkret och begripligare om inriktning på ansvarsfulla placeringar, miljö, hållbar utveckling och så vidare. Det tror jag är bra, inte minst med tanke på de frågetecken som kan uppstå kring fonder som inte lanseras som etiska. Självklart måste en seriös verksamhet respektera exempelvis gällande konventioner om mänskliga rättigheter liksom internationella normer till skydd för klimat och miljö. Utbudet av fonder och spararnas agerande präglas av dynamik. Frågorna kring ansvarsfulla placeringar är mycket uppmärksammade, i vårt land och internationellt. ENF har aviserat att det inom några år sannolikt finns anledning att se över vägledningen. Inför den översynen vill vi gärna ta del av erfarenheter och synpunkter från konsumenterna och branschen. Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF) ENF är en oberoende nämnd med syfte att följa upp att fondbolagen i sin information och marknadsföring beaktar de regler som gäller. Det gäller bland annat Fondbolagens förenings riktlinje för fondbolagens informationsgivning och marknadsföring av fonder. Nämnden kan på eget initiativ uttala sig i principfrågor. Dessutom kan såväl enskilda personer som företag och myndigheter anmäla ärenden till nämnden. Självklart måste en seriös verksamhet respektera exempelvis gällande konventioner om mänskliga rättigheter liksom internationella normer till skydd för klimat och miljö. 2 8 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 2 9 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

16 SPARARNA ENF:s vägledande uttalande om marknadsföring av etikfonder ENF uttalade sig redan 2004, på begäran av Konsumentombudsmannen, om marknadsföring av etiska fonder. År 2009 fanns önskemål om uppdatering av uttalandet eftersom utvecklingen gått framåt och begreppsbilden förändrats. Av ENF:s vägledande uttalande framgår sammanfattningsvis följande: ENF anser att följande ska vara uppfyllt för att en fond ska kunna marknadsföras som etisk eller med andra formuleringar som anger eller antyder att fonden riktar in sig på placeringar utifrån särskilda miljömässiga, sociala eller andra liknande hänsyn. Fondbolaget ska ha en väl definierad process för att välja ut sina placeringar. Detta gäller oavsett om fondbolaget tillämpar positiva eller negativa kriterier i sin urvalsprocess eller om bolaget arbetar genom att söka påverka de bolag, där placeringar sker, i önskad riktning. Fondbolaget ska ha en funktion för att löpande kontrollera och säkerställa att urvalsprocessen följs. När det gäller placering utifrån negativa urvalskriterier får högst fem procent av omsättningen i det bolag där placeringen sker, eller i den koncern där bolaget ingår, avse verksamhet som inte lever upp till de särskilda krav som fondbolaget har ställt upp. Utöver de uppgifter om fondens placeringsinriktning som ska framgå av fondbestämmelser, faktablad och informationsbroschyr, ska fondbolaget på ett tydligt och lättillgängligt sätt redovisa bolagets placeringspolicy för fonden, inklusive information om urvals kriterier och omsättningsgränser, och bolagets urvalsprocess för fonden samt det sätt på vilket processen kontrolleras och säkerställs. Informationen ska lämnas på bolagets hemsida, men det ska alltid vara möjligt att också få den i skriftlig form. Fondbolaget ska i sin årsberättelse och halvårsredogörelse redovisa hur placeringspolicyn uppfyllts beträffande inriktningen på placeringar utifrån särskilda hänsyn. I den mån avvikelser skett från policyn, ska fondbolaget informera om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta. 3 0 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 3 1 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

17 SPARARNA Vi tar hjälp av ENF:s uttalande Anna Nilsson chef för Swedbank Roburs hållbarhetsanalys Swedbank Robur har haft hållbarhetsfonder i sitt sortiment sedan trettio år tillbaka. Under 90-talet växte det fram en vildvuxen flora av etikfonder på den svenska marknaden. Tillämpningen av etikkriterierna var mycket varierande, vilket var förvirrande för kunderna och skapade trovärdighetsproblem även för seriösa hållbarhetsfonder. Först så sent som för åtta år sedan kom ett vägledande uttalande från Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF) kring hur branschen får marknadsföra fonder som etiska eller hållbara. Vår uppfattning är att det vägledande uttalandet från ENF har lett fram till att det i dag finns färre fonder på marknaden som har otydliga hållbarhetskriterier. Det centrala i det vägledande uttalandet från ENF är kravet på att fondbolaget ska ha en väldefinierad urvalsprocess och en tydlig extern kommunikation kring kriterierna, urvalsprocessen och resultatet. Eftersom hållbarhetsfonderna kan ha så olika karaktär, exempelvis bara investera i de bolag som har det bästa miljöarbetet i varje bransch, eller bara investera i bolag som inte tillverkar vapen eller tobak, så är det viktigt att kunderna kan se vad varje fond står för och därmed kunna välja de fonder som passar just dem. Vi har information om våra hållbarhetskriterier, våra analysresurser och våra analys- och urvalsprocesser på vår hemsida och Hållbarhetsprofilen riktar sig till fondsparare och den intresserade allmänheten men kan även vara användbar för rådgivare och kundansvariga. även i fondfaktablad och informationsbroschyrer. Vi kompletterar detta med konkreta exempel på hållbarhetsanalyser av bolag och bolagsdialoger i bland annat nyhetsbrev och årsrapporter. Vi har även varit med och tagit fram ett standardiserat informationsblad, en så kallad hållbarhetsprofil, i samarbete med Swesif, Sveriges forum för hållbara investeringar. Informationsbladet kan användas av fonder för att ange hur förvaltningen tar hänsyn till miljömässiga, sociala och affärsetiska frågor. Hållbarhetsprofilen riktar sig till fondsparare och den intresserade allmänheten men kan även vara användbar för rådgivare och kundansvariga. Hållbarhetsprofilen ska ses som ett komplement till det vanliga fondfaktabladet och syftar till att underlätta jämförelsen av hållbarhetskriterier mellan olika fonder från olika aktörer. Ett år efter införandet använder alla de stora aktörerna på marknaden i Sverige Hållbarhetsprofilen, och Swesif håller som bäst på att se över hur den kan förfinas och hur användandet av och kännedomen om profilen ska kunna öka ytterligare. Vi deltar aktivt i det arbetet, dels för att det är viktigt att det finns en öppenhet i arbetet kring hållbarhetsfonder, dels för att vi vill underlätta för spararen att välja hållbarhetsfonder. 3 2 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 3 3 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

18 SPARARNA Screening hjälper till att sålla Ulrika Hasselgren vd Ethix SRI Advisors Screening är ett vanligt begrepp i många sammanhang, till exempel inom organisationsstyrning, rekrytering och vård. En screening kan vara en bred översyn eller fokusera på vissa specifika frågor. Screening är också ett vanligt begrepp när man talar om ansvarsfulla investeringar, strategier för hållbarhet eller etik- och miljöfonder. Screening är i det här sammanhanget en metod med vilken man systematiskt i en given population (till exempel en fonds innehav) letar efter en viss faktor som kan ha en inverkan på innehavet (företaget) eller fonden. Med screening försöker man hitta incidenten eller riskfaktorn i ett så tidigt stadium som möjligt för att kunna förebygga ett eventuellt problem eller lösa det. Screening innebär alltså att man utifrån innehaven i en fond och utifrån fastställda kriterier för exempelvis miljö och mänskliga rättigheter aktivt letar efter bolag som på ett eller annat sätt inte lever upp till kriterierna. Beroende på vilka kriterier man fastställer för screeningen görs det systematiska sökandet på olika sätt. Om man till exempel fastställer kriterier för miljö och mänskliga rättigheter utifrån FN-konventioner och internationella överenskommelser görs det systematiska sökandet hos ett stort antal öppna källor, till exempel FN-organ, myndigheter, expertorganisationer, frivilligorganisationer och media. Tillsammans med information från bolag och branschorganisationer ger det en grund för att bedöma ett problem eller ett bolags involvering i en viss situation. Om kriterierna i stället handlar om branscher eller produkter till exempel alkohol, tobak och vapen görs det systematiska sökandet direkt hos bolaget i årsredovisningar samt genom bransch- och expertorganisationer. En ytterligare variant av screening är att göra ett positivt urval av bolag som bedöms ha ett bra arbete gällande till exempel miljö och socialt ansvar En ytterligare variant av screening är att göra ett positivt urval av bolag som bedöms ha ett bra arbete gällande till exempel miljö och socialt ansvar. och som väl hanterar sina risker och möjligheter kopplat till miljö och socialt ansvar. Här görs det systematiska sökandet direkt hos bolaget samt tillgänglig information från olika relevanta källor. Oavsett val av kriterier resulterar screeningen i att ett antal bolag identifieras. Fondförvaltaren kan sedan antingen föra en dialog med bolagen, i syfte att påverka det som identifierats som problematiskt eller riskfyllt, välja att inte investera i de bolag som identifierats som problematiska eller riskfyllda, eller aktivt välja de bolag som bedöms som bäst i sina respektive branscher. Den som först utvecklade en screeningmetod utifrån internationella normer för miljö och mänskliga rättigheter var Sjunde AP-fonden, som redan år 2000 fick riksdagens uppdrag att ta etik- och miljöhänsyn i förvaltningen utan att göra avkall på målet om hög avkastning. Ethix SRI Advisors tillhandahåller bland annat en systematisk bevakning av mer än bolag över hela världen utifrån fastställda kriterier för till exempel miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption. 3 4 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 3 5 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

19 SPARARNA God etik ett fundament för hela fondbranschen Lena Falk Biträdande chefsjurist, Fondbolagens förening Den här skriften handlar om fondförvaltning där man tar särskild hänsyn till faktorer som etik, miljö och sociala aspekter. Men god etik gäller i allra högsta grad alla fondbolag, oavsett förvaltningens karaktär, eftersom all fondförvaltning ska ske i andelsägarnas gemensamma intresse. Att skapa och upprätthålla förtroende för fondmarknaden är en viktig uppgift för hela branschen. Därför finns, vid sidan av lag och föreskrifter, sedan många år självreglering som syftar till att sammanfatta de principer som bör råda vid utövande av fondverksamhet i Sverige. Fondbolagens förenings egen Svensk kod för fondbolag är god sed på svensk fondmarknad och binder alla bolag som är medlemmar i föreningen. En grundläggande princip i koden är att fondverksamhet ska vara sund och betecknas av hög integritet. Dessutom kräver koden att alla som företräder ett fondbolag ska handla på ett etiskt godtagbart sätt. Etiska ställningstaganden ska vara en del av alla fondbolags verksamhet, och det följer av lag att fondbolaget alltid ska handla hederligt, rättvist och professionellt. Vid sidan av koden har Fondbolagens förening instiftat ett antal riktlinjer. I föreningens riktlinje om fondbolagens ägarutövande poängteras fondbolagets skyldighet att sträva efter bästa möjliga avkastning till andelsägarna och att agera i andelsägarnas gemensamma intresse. I vilken utsträckning finns i denna formulering utrymme att ta hänsyn till andra aspekter än just avkastning? Självklart underlättar det om fondens särskilda placeringsinriktning tagit höjd för att miljömässiga eller sociala aspekter ska beaktas vid förvaltningen. Samtidigt står det klart att etiska hänsyn som inte påverkar avkastningen negativt aldrig kan anses strida mot andelsägarnas gemensamma intresse.* Det kommer sannolikt rent av att bli allt tydligare att det inte är en fråga om hur dyrt det är att analysera företagen utifrån hållbara principer, utan om hur dyrt det kan bli om man inte gör den analysen. Ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa sund fondverksamhet är öppenhet och god information. Därför tar Fondbolagens förenings riktlinjer upp hur information ska lämnas av fondbolag som marknadsför fonder som etikfonder eller som har en placeringsinriktning med särskilda miljömässiga, sociala eller andra liknande hänsyn. Tydliga ställningstaganden för grundläggande etiska hänsyn såsom mänskliga rättigheter eller miljöhänsyn har betydelse för att upprätthålla förtroendet för allt fondsparande. Lag och föreskrifter tillsammans med föreningens kod och riktlinjer garanterar en hög standard och en bransch som tar sitt ansvar för god etik i fondsparandet. Därigenom föreligger förutsättningar för en fondmarknad där grundläggande principer om ansvar och hållbarhet genomsyrar alla investeringar. På webben Fondbolagens förenings kod och riktlinjer finns i sin helhet på * ) Se Sebastian Siegl (2011), Förvaltaransvar mot ett tydligare regelverk. I: L G Hassel, L-O Larsson & E Nore (red), Hållbar utveckling: Från risk till värde. Lund: Studentlitteratur, s 124. Det kommer sannolikt rent av att bli allt tydligare att det inte är en fråga om hur dyrt det är att analysera företagen utifrån hållbara principer, utan om hur dyrt det kan bli om man inte gör den analysen. 3 6 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 3 7 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

20 OLIKA FONDTYPER SAMMA ANSVAR? Hållbart synsätt gäller alla typer av fonder Aktiefonder är troligen de fonder som de flesta sparare sammankopplar med hållbara investeringar. Det finns en god anledning till att det är så, då man som aktieägare har ansvar för hur företagets verksamhet sköts. För tjugofem år sedan verkade svenska och andra nordiska bolag i stor utsträckning endast på våra hemmamarknader, där lagar satts enligt tydliga demokratiska spelregler. Det var då relativt enkelt att hantera en nordisk aktiefond genom att helt enkelt undvika bolag med oönskade produkter. Globaliseringen har bidragit till att nordiska företag utsatts för nya risker. Nordiska bolag har i dag i allt högre grad tillverkning och underleverantörer förlagda i utvecklingsländer, och bolagen möts då ofta av problem och utmaningar som karakteriserar dessa marknader, exempelvis låg ekonomisk standard och odemokratiskt styre. Till detta kommer en galopperande ekologisk kris, med klimathotet i spetsen, vilket medfört att företag som vill vara en del av en hållbar framtid måste ändra sin produktion och sin energikonsumtion. Företag har i allt större utsträckning insett att de måste se över hela livscykeln av en produkt och att även indirekta utsläppskällor såsom transporter är av betydelse. Med dessa förändringar har också fondverksamheten fått ändra på sig. En förvaltare för en hållbar aktiefond måste i dag väga in en mängd nya faktorer i sina investeringsbeslut. Har företaget system som förhindrar medverkan till brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt? Vad har man för inställning till korruption? Vad är riskerna i ett bolag som är alltför beroende av fossila bränslen? Vi arbetar i dag aktivt med att analysera och bedöma hållbarhetsrisker Josefine Ekros och Pär Löfving hållbarhetsanalytiker på DNB och har dedikerat specifika resurser till ändamålet. Fondernas förvaltare försöker också aktivt minska riskerna genom att i dialog med bolagen diskutera åtgärder som företagen kan vidta. De nordiska företagens internationella verksamheter gör att denna dialog kan gälla allt från arbetsvillkor i Bangladesh till skogsbruk och biologisk mångfald i Uruguay. Att se företags tillväxtmöjligheter har alltid varit en central del inom vår aktieförvaltning, och i dag innebär detta till exempel att förvaltarna i högre grad har blivit experter inom områden som energieffektivisering, hälsotrender och vattenrening. Hållbarhetsriskerna är ofta reella finansiella risker för företagen, och det är lika viktigt för förvaltaren att ha kontroll över dessa risker i vanliga aktiefonder som i specifika etikfonder. Därför arbetar vi med en etisk plattform som sätter en miniminivå för vilka hållbarhetsrisker som vi tolererar i våra fonder, oavsett om fonderna benämns etiska eller inte. Företag har i allt större utsträckning insett att de måste se över hela livscykeln av en produkt och att även indirekta utsläppskällor såsom transporter är av betydelse. 3 8 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 3 9 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING

ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING VÄGLEDANDE UTTALANDE meddelat den 17 november 2015, i ärende 8/2015 angående marknadsföring av fonder som hållbara. Sammanfattning Etiska nämnden för fondmarknadsföring

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 21 november 2014 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Optimized Portfolio Management 1 Ansvarsfulla investeringar, inledning OPM

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande F O N D B O L A G E N S F Ö R E N I N G Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 6 februari 2007 Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Följande

Läs mer

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6)

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6) 2013 Ägarpolicy 1(6) 2(6) 1. Ägarpolicy för Sjunde AP-fonden 1.1 Inledning Ägarpolicyn anger riktlinjer för hur AP7 ska ta det ägaransvar som följer av innehaven i de fonder som fonden förvaltar. Ägaransvaret

Läs mer

Kyrkans pensionskassas policy för hållbara investeringar

Kyrkans pensionskassas policy för hållbara investeringar Kyrkans pensionskassas policy för hållbara investeringar Fastställd av styrelsen 2017-05-12 Kyrkans pensionskassa har antagit en hållbarhetsstrategi för alla sina placeringar som: Ingår i Placeringsriktlinjer

Läs mer

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning 2010 1 (5) I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning Nordeas fonder 1 har antagit följande riktlinjer för ägarstyrning avseende bolag verksamma på den finländska och svenska

Läs mer

http://www.easyresearch.se/s.asp?id=27275423&pwd=4lrkvm8l&showresponses=true

http://www.easyresearch.se/s.asp?id=27275423&pwd=4lrkvm8l&showresponses=true Page 1 of 14 Language: Svenska Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell

Läs mer

ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING

ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING VÄGLEDANDE UTTALANDE avgivet den 19 januari 2004 i ärende 1/03 angående marknadsföringen av etiska fonder Sökande Konsumentverket/KO Bakgrund och frågeställningar

Läs mer

Stora investerare starka påtryckare i svenska börsbolagens hållbarhetsutveckling

Stora investerare starka påtryckare i svenska börsbolagens hållbarhetsutveckling Pressmeddelande 2017-02-15 Stora investerare starka påtryckare i svenska börsbolagens hållbarhetsutveckling Hållbart värdeskapande, ett samarbetsprojekt mellan Sveriges största investerare som pågått sedan

Läs mer

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY antagen den 19 december 2005 1. Skandia Livs principer för ägarutövande 1.1 Syfte Skandia Liv har närmare 1,2 miljoner försäkringstagare. För försäkringstagarnas räkning förvaltar

Läs mer

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

Ansvarsfulla investeringar

Ansvarsfulla investeringar Ansvarsfulla investeringar Handelsbanken Fonders arbete 2014 MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Detta är Handelsbanken Handelsbanken är en fullsortimentsbank för både privat- och företagskunder. Banken har ett landsomfattande

Läs mer

Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet

Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet Denna promemoria innehåller statistik om etiska fonder inom premiepensionssystemet. Som etiska fonder räknas de fonder som har fått en M/Emärkning

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(6) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Koppling till övrig styrdokumentation 2015:1 2016:1 2015-12-11 Förslag Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

SRI-rapport 31 december 2013

SRI-rapport 31 december 2013 SRI-rapport 31 december 2013 Lidköpings kommun Agenta 08-402 19 00 www.agenta.nu Bakgrund Agenta har i samarbete med GES Investment Services genomfört en etisk screening av Agenta Svenska Aktier, Agenta

Läs mer

SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING

SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING 1. Bakgrund, syfte & mål Bolag som bedriver verksamhet enligt lag (2004:46) om värdepappersfonder ( LVF ) eller lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden

Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden Bokpresentation 18 september 2014 Civilekonomerna, Bio Rio, Stockholm Dr. Emma Sjöström emma.sjostrom@nuwa.se Finansmarknaden och en

Läs mer

Ansvarsfulla investeringar

Ansvarsfulla investeringar 1 (5) Ansvarsfulla investeringar Allmänt Direkta aktie- och ränteplaceringar Bästa praxis och rutiner inom ansvarsfulla investeringar har utvecklats markant under de senaste åren. Principerna för ansvarsfulla

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 Finansdepartementet Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 (Aktiespararna) välkomnar möjligheten att få lämna synpunkter på Kommittén

Läs mer

Pensionskassan Prometheus Etiska regler

Pensionskassan Prometheus Etiska regler Pensionskassan Prometheus Etiska regler 1 Inledning... 2 1.1 Kapitalförvaltning... 2 1.2 Översyn av etiska regler... 2 2 Etiska placeringsregler... 3 2.1 Grundläggande utgångspunkter... 3 2.2 Prometheus

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Europa och Folksams Aktiefond Europa

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Europa och Folksams Aktiefond Europa Stockholm juni 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Europa och Folksams Aktiefond Europa Vi har beslutat att sammanlägga Swedbank Robur Indexfond Europa (Indexfond

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige Stockholm juni 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige Vi har beslutat att sammanlägga Swedbank Robur Indexfond Sverige (Indexfond

Läs mer

Den 17 oktober slås Ethica Offensiv ihop med Ethica Sverige Global som sedan ändrar placeringsinriktning och namn

Den 17 oktober slås Ethica Offensiv ihop med Ethica Sverige Global som sedan ändrar placeringsinriktning och namn Stockholm augusti 2013 1(4) Den 17 oktober slås Ethica Offensiv ihop med Ethica Sverige Global som sedan ändrar placeringsinriktning och namn Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt

Läs mer

Hållbara och ansvarfulla investeringar

Hållbara och ansvarfulla investeringar Hållbara och ansvarfulla investeringar En översikt Sammanställt av: Frank Eriksson-Wingårdh Praktikant VT14 Global Utmaning är en fristående tankesmedja. Vi är ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv

Läs mer

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING Fastställd av styrelsen 19 maj 2011 1. Bakgrund och inledning Styrelsen i ett bolag som bedriver fondverksamhet skall fastställa interna regler där det anges

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Inledning Detta policydokument utgör regelverk för Kvinna till Kvinnas kapitalförvaltning. Syfte, mål och avgränsning Syfte Syftet med placeringspolicyn

Läs mer

Styrelsens regler för ägarfrågor

Styrelsens regler för ägarfrågor 2015-12-04 Styrelsens regler för ägarfrågor Principer och ställningstaganden Utgångspunkter för ansvarsfullt ägande Bakgrund AMF förvaltar tillgångar åt nära 4 miljoner sparare och är en av de största

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information

Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information Antagna av Fondbolagens förening vid styrelsemöte den 6 december 2004 samt uppdaterade senast den 29 januari 2016 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM,

Läs mer

Bolag Dokumenttyp Funktion Dok nr Säkerhetsklass Sidnr Länsförsäkringar AB Policy Kapitalförvaltning LF:2011:0:23 Intern 1

Bolag Dokumenttyp Funktion Dok nr Säkerhetsklass Sidnr Länsförsäkringar AB Policy Kapitalförvaltning LF:2011:0:23 Intern 1 1 Ägarpolicy Fastställd av styrelsen för Länsförsäkringar AB 2014-06-18 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation och införande...

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Inledande ord Jämtkraft är ett ansvarsfullt företag, som tar ansvar för den påverkan som verksamheten faktiskt innebär. Vi är medvetna om att

Läs mer

Hållbart värdeskapande 2011

Hållbart värdeskapande 2011 Hållbart värdeskapande 2011 Vi vill börja med att tacka för den fina responsen i samband med projektlanseringen 2009. Med en svarsfrekvens på hela 84 procent fick vi som investerare en bra bild av hur

Läs mer

Hållbarhet vägen framåt

Hållbarhet vägen framåt Hållbarhet vägen framåt Moderator: Tommy Borglund, Hallvarsson & Halvarsson 2 Emma Sjöström, Ek dr, Handelshögskolan Stockholm Peter Van Berlekom Förvaltare Alfred Berg fonder Eva Gottfridsdotter-Nilsson,

Läs mer

Ägarpolicy. AFA Försäkring

Ägarpolicy. AFA Försäkring Sida 1 (6) Ägarpolicy AFA Försäkring Sida 2 (6) shistorik Uppdaterad av Kommentarer Aktier uppdatering av tidigare version 02.00 2011-10-05 Aktier 01.10 2011-09-20 Aktier Uppdatering av tidigare version

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT ÄGARPOLICY

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT ÄGARPOLICY 1 (5) LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT ÄGARPOLICY Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2013-12-18 Träder ikraft 2014-01-01 Ersätter - Gäller för

Läs mer

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR Inledning 3 Etiska hänsynstaganden 3 Rapportering och uppföljning 3 Fördelning av ansvar och befogenheter 3 Definitioner av risk 4 Önskad placeringsstrategi 5 Policy för Teknologkårens placeringar 2 (6)

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond

Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond Stockholm augusti 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Globala Aktiefond med en ny fond, Swedbank Robur Access Global (Access

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Skandias policy om ägarstyrning

Skandias policy om ägarstyrning Intern Policy 1/5 Skandias policy om ägarstyrning Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2016-12-16 Ersätter Skandias policy om ägarstyrning beslutad 2015-12-16

Läs mer

Därför fokuserar staten på hållbarhet

Därför fokuserar staten på hållbarhet Därför fokuserar staten på hållbarhet Finansmarknadsminister Peter Norman 9 april 2014 Staten en stor bolagsägare En av Sveriges största bolagsportföljer 51 bolag 42 helägda och 9 delägda 2 noterade bolag

Läs mer

Viktig information till dig som sparar Folksams Aktiefond Japan

Viktig information till dig som sparar Folksams Aktiefond Japan Stockholm augusti 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar Folksams Aktiefond Japan Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Aktiefond Japan med en ny fond, Swedbank Robur Access Japan (Access

Läs mer

Fondspararundersökningen 2014

Fondspararundersökningen 2014 Fondspararundersökningen 2014 TNS Sifo Prospera har genomfört 1 500 telefonintervjuer, i ett slumpmässigt urval av svenskar i åldern 18-76 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 9 januari

Läs mer

Styrelsens regler för hur rösträtt ska utövas

Styrelsens regler för hur rösträtt ska utövas Styrelsens regler för hur rösträtt ska utövas Bakgrund Fondbolaget ska i alla frågor som rör förvaltningen av en värdepappersfond utgå från andelsägarnas gemensamma intresse. Fondbolaget ska således även

Läs mer

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Beslutad 2007-10-05 Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Denna policy gäller i första hand verksamhet inom KF-koncernen och dess bolag. Det är vår strävan att denna policy även ska

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Asien och Folksams Aktiefond Asien

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Asien och Folksams Aktiefond Asien Stockholm juni 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Asien och Folksams Aktiefond Asien Vi har beslutat att sammanlägga Swedbank Robur Indexfond Asien (Indexfond Asien)

Läs mer

Riktlinjer kapitalplacering för Håll Sverige Rent

Riktlinjer kapitalplacering för Håll Sverige Rent Riktlinjer kapitalplacering för Håll Sverige Rent I den mån det inte följer av stiftelseförordnandet hur stiftelsens förmögenhet ska vara placerad, svarar styrelsen eller förvaltaren för att förmögenheten

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ÄGARSTYRNING

SKANDIAS POLICY OM ÄGARSTYRNING Klassificering Sida Intern 1/5 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Version/Nr SKANDIAS POLICY OM ÄGARSTYRNING Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2014-12-16

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

H ållbarhet är en integrerad del av vår placeringsverksamhet

H ållbarhet är en integrerad del av vår placeringsverksamhet PRINCIPER FÖR ANSVARSFULLA PLACERINGAR Godkända av Ilmarinens styrelse 17.12.2015 Direkta värdepappersplaceringar 2 Direkta placeringar i onoterade aktier och investeringslån 3 Fastighetsplaceringar 3

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Stor potential om etik vägs in i alla investeringar

Stor potential om etik vägs in i alla investeringar Stor potential om etik vägs in i alla investeringar - men där är branschen inte ännu Att ta hänsyn till miljö, sociala aspekter och bolagsstyrning i investeringar har gått från att vara en nischprodukt

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert

Läs mer

Andra AP-fondens Ägarpolicy. Beslutad av styrelsen i april 2011 1/ 9

Andra AP-fondens Ägarpolicy. Beslutad av styrelsen i april 2011 1/ 9 Andra AP-fondens Ägarpolicy Beslutad av styrelsen i april 2011 1/ 9 Andra AP-fondens ägarpolicy Andra AP-fondens roll som aktieägare Andra AP-fondens uppgift är att långsiktigt maximera avkastningen på

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

2014-05-28 Ks 625/2014. Placeringspolicy för Örebro kommun

2014-05-28 Ks 625/2014. Placeringspolicy för Örebro kommun 2014-05-28 Ks 625/2014 Placeringspolicy för Örebro kommun Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Ansvarsfördelning... 3 2.1 Kommunfullmäktige... 3 2.2 Kommunstyrelsen... 3 3 Kommunens kapitalförvaltning av

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Ansvarfullt ägande en jämförelse av pensionsförvaltare

Ansvarfullt ägande en jämförelse av pensionsförvaltare Ansvarfullt ägande en jämförelse av pensionsförvaltare Ansvarsfullt ägande är idén att investerare bör arbeta mot målet att skapa en hållbar utveckling, vilket innefattar såväl ekonomisk avkastning som

Läs mer

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Ålandsbanken och hållbarhet tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 2014 Vår väg till hållbarhet Vi ska vara den självklara värdeskapande

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Swedbank Robur Fonder AB:s. Ägarstyrning. juli 2009 juni 2010 1 (6)

Swedbank Robur Fonder AB:s. Ägarstyrning. juli 2009 juni 2010 1 (6) Swedbank Robur Fonder AB:s Ägarstyrning juli 2009 juni 2010 1 (6) Som en av Nordens största kapitalförvaltare, och därmed betydande aktieägare i många bolag börsnoterade i Sverige, arbetar Swedbank Robur

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26

Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26 Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26 1 Inledning 1.1 Utgångspunkt Kyrkans Akademikerförbunds (KyrkA) kapitalförvaltning ska vara långsiktig och

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för kapitalförvaltningen Antagen av kommunstyrelsen 2016-10-03 183 Innehållsförteckning Regler för kapitalförvaltningen... 1 1 Inledning... 2 2 Tillåtna tillgångsslag... 2 2.1 Fördelning av det

Läs mer

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse.

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse. Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab Fastställd: 2014-12-11 Fastställd av: Riksgäldens styrelse Hållbarhetspolicy Sammanfattning Hållbarhetspolicyn är ett övergripande

Läs mer

SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING

SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING 1 (6) SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING Fastställd av styrelsen 17 december 2013 1. Bakgrund och inledning Bolag som bedriver verksamhet enligt lag (2004:46) om värdepappersfonder ( LVF ) eller lag

Läs mer

Code of Conduct för leverantörer

Code of Conduct för leverantörer Code of Conduct för leverantörer Endast tillsammans når vi våra mål Swedavias Code of Conduct för leverantörer är grundläggande för ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete mellan oss på Swedavia och

Läs mer

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE Fondspara 2010 råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE 1 Välkommen till Fondspara 2010 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Alla kan genom att spara

Läs mer

Söderberg & Partners Hållbart sparande Kajsa Brundin

Söderberg & Partners Hållbart sparande Kajsa Brundin Söderberg & Partners Hållbart sparande Kajsa Brundin Avkastning eller etik? Etiska investeringar Att inte köpa exempelvis tobaksbolag, alkoholrelaterade bolag, kolbolag, etc. Varken bättre eller sämre

Läs mer

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia

Läs mer

Handledning för broschyren Fonder

Handledning för broschyren Fonder Handledning för broschyren Fonder Broschyren Fonder är framtagen av Fondbolagens förening i samarbete med det landsomfattande nätverket Gilla Din Ekonomi som drivs av Finansinspektionen. Broschyren innehåller

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Examensfrågor: Fondspara

Examensfrågor: Fondspara Examensfrågor: Fondspara Det finns över 3000 fonder på den svenska marknaden med olika inriktning. Strax över 70 procent av alla barn har sparande i fonder. Nu till frågorna G Ska man välja att spara i

Läs mer

Copyright 2010 TNS SIFO Prospera AB 1

Copyright 2010 TNS SIFO Prospera AB 1 Fondspararundersökning d 2010 Copyright 2010 TNS SIFO Prospera AB 1 Genomförande Hela Urvalet 1 501 personer iåld åldrarna 1874 18-74 år med deklarerad d inkomst Fondsparare Alla som sparar i fonder, privata

Läs mer

Vad behöver vi för avkastning? Uppnår vi god avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet?

Vad behöver vi för avkastning? Uppnår vi god avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet? Uppnår vi god avkastning? Vad behöver vi för avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet? Har vi en god kontroll över finansförvaltningen? Betalar vi rätt avgifter? Vilka risker tar vi?

Läs mer

Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder

Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder Finansinspektionen Enheten för konsumentskydd Box 7821 103 97 Stockholm Stockholm 2014-03-19 Anmälan mot Avanza Bank AB avseende vissa marknadsföringsåtgärder (516401-6718) anmäler härmed Avanza Bank AB

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Kvinnor och män som fondsparare 2012 och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under

Läs mer

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och

Läs mer

SRI-rapport, 31 December 2014

SRI-rapport, 31 December 2014 SRI-rapport, 31 December 2014 Lidköpings kommun Februari, 2015 Agenta 08-402 19 00 www.agenta.nu Bakgrund Agenta har i samarbete med GES Investment Services genomfört en etisk screening av Agenta Svenska

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

En ansvarsfull fastighetsägare

En ansvarsfull fastighetsägare En ansvarsfull fastighetsägare Vi har rivstartat Folksamgruppens fastighetsverksamhet har gjort ett starkt resultat 2016. Efter att ha förändrat både orga nisation och arbetssätt under 2015 har vi visat

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik SKAPA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR 1 INNEHÅLL Vår uppgift 4 Vilka vi är 6 Nära våra kunder 7 Samhälle och miljö 8 Arbetsmiljö och medarbetare

Läs mer

Välkommen. Pressträff 16 januari 2017

Välkommen. Pressträff 16 januari 2017 Välkommen Pressträff 16 januari 2017 Om föreningen Grundades 1979 Medlemsbolag 45 Associerade 12 Antal anställda 10 Föreningen ska tillvarata fondandelsägarnas och fondbolagens gemensamma intressen och

Läs mer

CARNEGIE TOTAL. En fond för ditt långsiktiga sparande

CARNEGIE TOTAL. En fond för ditt långsiktiga sparande CARNEGIE TOTAL En fond för ditt långsiktiga sparande Beprövade fonder. Om du är långsiktig i ditt sparande ska du investera långsiktigt i välskötta företag. Du gör det genom Total, en multifond som investerar

Läs mer

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER Innehållsförteckning 1. MÅL... 3 2. HÄLSA OCH SÄKERHET... 3 3. RELATIONEN TILL MEDARBETAREN... 3 4. AFFÄRSMETODER... 4 5. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 4 6. SOCIALT ANSVAR...

Läs mer