Studien kommer att belysa fyra delområden: 1. Vattenkraft och mineraler 2. Handel, turism och näringsliv 3. De samiska näringarna 4.

Transkript

1 1 (5) Municipality of Gällivare Date Referens Lapland/Sweden UTVECKLINGSENHETEN, Bernt Wennström Projektbeskrivning: Studie avseende samverkan för tillväxt Gällivare- Tysfjord Bakgrund i Sverige och Tysfjords kommune i Norge är grannkommuner och har en lång gemensam historia. Den samiska befolkningen har sedan urminnes tider levt och verkat i området, oförhindrade av eventuella gränser. Samhörigheten har på så vis främst manifesterats genom befolkningens kontakter. I modern tid har samarbetet utvecklats genom ett vänortsavtal och gemensamma projekt mellan kommunerna. Detta samarbete inom vissa konkreta områden har lett till en önskan om en fördjupad samverkan för att skapa tillväxt, utveckling och arbetstillfällen i denna region. Genom de tidigare och pågående samarbetsprojekten har det vuxit fram en insikt om de gemensamma möjligheter som regionen besitter, men också ett behov av att på ett fördjupat sätt studera och analysera dessa möjligheter. Idéstudie Av den anledningen vill kommunerna nu initiera ett Interreg Nordkalottenprojekt innebärande en idéstudie kring det ömsesidiga resursutnyttjandet och den gemensamma infrastrukturen. Studien syftar till att undersöka möjligheterna till tillväxtskapande insatser i regionen utifrån dagens situation och möjliga framtidsscenarios. Studien ska utgöra ett underlag för kommunerna samt de regionala och nationella myndigheterna för samhälleliga satsningar, men även ett underlag för företag, rennäring och andra aktörer för deras satsningar. Studien kommer att belysa fyra delområden: 1. Vattenkraft och mineraler 2. Handel, turism och näringsliv 3. De samiska näringarna 4. Infrastruktur 1. Vattenkraft och mineraler Luleälvens vattensystem är ett av landets vikigaste områden för vattenkraft med betydande kraftverksanläggningar i Stora Luleälv. Genom systematiskt utvecklingsarbete har Vattenfall AB kunnat öka produktionen av elkraft i anläggningarna. Detta har dock skett till priset av regleringar och dammanläggningar som tagit i anspråk mark som tidigare använts i rennäringen. Det fortsatta utvecklingsarbetet på vattenkraftanläggningarna är Adress Phone Fax Bankgiro GÄLLIVARE

2 idag inriktat på att öka effektiviteten i turbiner och generatorer samt att höja dammsäkerheten. Några ytterligare regleringar genom höjning av dämningsgränserna är inte aktuellt. För att ytterligare kunna öka kapaciteten i kraftsystemet har Vattenfall tagit kontakter med Sörkaitums Sameby och angränsande norska kommuner för att utröna möjligheterna att genom nya lösningar öka tillflödena till vattenmagasinet utan att vidta de genomgripande regleringar som tidigare varit fallet. I det sammanhanget måste man även beakta möjligheterna till gränsöverskridande projekt. Studien avser att studera dessa möjligheter, deras effekter för vattenkraften, konsekvenser för miljö, konsekvenser för de samiska näringarna, samt de behov av infrastruktur som en fortsatt utveckling av vattenkraften kräver. På norska sidan om riksgränsen finns kartlagda mineralförekomster. Studien avser att beskriva omfattningen av dessa, samt analysera vilka möjligheter och hinder det finns för en framtida exploatering. I bilaga X framgår studiens aktiviteter när det gäller att kartlägga och analysera möjligheterna till tillväxtsskapande insatser när det gäller den fortsatta exploateringen av vattenkraft och mineraler i området 2. Handel, turism och näringsliv Genom de pågående samarbetsprojekten mellan kommunerna har konkreta idéer vuxit fram avseende samverkan inom turistområdet. Båda kommunerna har stor potential att gemensamt utveckla den naturbaserade turismen. I ligger världsarvet Laponia som kommer att lyftas fram som landets kanske viktigaste område för fjällturism. Här finns även övrig fjällvärld, skidturism på Dundret, jakt och fiske. Tysfjord, med ett storslaget fjordlandskap med ett sammanhängande system av fem fjordar har blivit något av ett centrum för valsafari på norra halvklotet. I Tysfjord är också Stetindnationalfjället- ett objekt för en offensiv turismsatsning. Genom samverkan mellan företag i båda länderna kan den moderne turisten erbjudas högklassiga upplevelser med unik variation mellan fjäll och hav. Studien avser att kartlägga möjligheterna och beskriva effekterna av en utökad samverkan inom turistområdet, samt vilka samhälleliga insatser beträffande infrastruktur m m, som en positiv utveckling förutsätter. Förutom en utvecklad tusim ska det övriga näringslivets möjligheter studeras. Studien avser även att kartlägga vilka möjligheter till utveckling av handel, export/ import och transporter inom olika branscher såsom fiskindustri, träindustri, transportindustri m m, som kan bli möjliga om man gör en satsning på infrastruktur i området. I sammanhanget har också Kjöpsviks hamnanläggning betydelse för framtida utvecklingsmöjligheter. Området Gällivare fjällvärld- Tysfjorden har alltså stor tillväxtpotential när det gäller turismen. I området finns flera attraktioner som enskilt men framförallt i samverkan kan ge underlag för tillväxt i branschen. I olika projekt har Gällivare och Tysfjords kommun tagit de första steget till samverkan inom besöksnäring. Turistföretag har sökt utvecklingsmedel för att gemensamt paketera och marknadsföra turistiska produkter med aktiviteter över gränsen. 2

3 Utvecklingen av Gränsleden/ Rádjebálges mellan Ritsem och Tysfjorden är ett exempel på en gemensam samhällelig satsning för att bygga turistisk I Norge är fiskeindustrin en viktig exportnäring. Norska fiskeföretag har vid ett flertal tillfällen sökt möjligheter till affärssamarbete i Sverige för att underlätta exporten inom EU- området. Studien avser att undersöka de potentialer som en utvecklad infrastruktur ger för norsk fiskenäring och möjligheterna till affärsutveckling i Sverige. Det norska transportväsendet är beroende av det svenska vägnätet för att höja sin effektivitet. En kartläggning av norsk transportverksamhet i Sverige ingår i studien och vilka möjligheter till effektiviseringar som en utvecklad infrastruktur i området kan medföra. Malmbanan har redan idag begränsad kapacitet och en viktig del i studien är att belysa behovet av utvecklad Vidare ska effekterna av en utvecklad infrastruktur analyseras när det gäller övrigt näringsliv som t ex handel, trä-/ massaindustri m fl. I bilaga Y framgår studiens aktiviteter när det gäller att kartlägga och analysera möjligheterna till tillväxtsskapande insatser för turism, handel och näringsliv. 3. De samiska näringarna I båda kommunerna är rennäringen en traditionell och betydelsefull basnäring för den lokala ekonomin. Rennäringen upplever dock idag en vikande lönsamhet. Det är därför av gemensamt intresse att finna utvecklingsmöjligheter för rennäringen. Ett alternativ för den moderne samen är att komplettera renskötseln med annan näringsverksamhet eller anställning. Studien avser att kartlägga möjligheterna till och effekterna av samverkan kring renskötsel, förädling och infrastruktur, men också analysera möjligheterna till kompletterande verksamhet. Samtidigt är finns en inbyggd och historisk intressekonflikt mellan samhällets behov av att exploatera naturresurser och rennäringens behov av ostörda och orörda betesmarker och kalvningsland. Den frågan är utomordentligt viktig eftersom renskötseln är den viktigaste grunden för hela den samiska kulturen och det berörda området är ett mycket viktigt för rennäringen, säärskilt på svensk sida. Området är också ett basområde för det samiska husbehovsfisket. Studien ska därför belysa effekterna på de samiska näringarna och det samiska samhället som följer av utbyggnad av infrastruktur och exploatering av naturresurser. I bilaga Z framgår studiens aktiviteter när det gäller att kartlägga möjligheterna och analysera effekterna av samverkan över gränsen när det gäller samverkan kring renskötsel, förädling och infrastruktur, samt effekterna av ytterligare exploateringar i området. 4. Infrastruktur Ända sedan vattenkraften i Luleälvssystemet exploaterades och därmed sammanhängande vägar anlades har en diskussion förts att sammanbinda Vägen Västerut med det norska vägsystemet. Frågan har fått förnyad aktualitet 3

4 genom det allt intensivare samarbetet över gränsen. I har frågan rests ett antal gånger sedan slutet på 60- talet, bl a genom flera motioner i Sveriges Riksdag, men man kan konstatera att någon utredning om en vägförbindelse aldrig har kommit till stånd. Eftersom arbetet med norsk vägplanering pågår parallellt är det av särskild vikt att belysa effekterna av en vägförbindelse från Sverige som ansluter till väg E6 i Norge. För en väl fungerande infrastruktur måste de bägge ländernas vägsystem planeras i ett sammanhang. Studien avser att belysa samhällsekonomiska kostnader och vinster på en utbyggd vägförbindelse, kopplat till de utvecklingspotentialer som angetts i punkterna 1-3. En viktig aspekt i studien är att ta fram underlag för en konveretering av vägsträckan Stora Sjöfallet- Ritsem till allmän väg. Aktiviteterna inom detta område framgår av bilaga Å. 5. Organisation och arbetssätt Studien sker genom ett aktivt samarbete mellan intressenterna. Intressenterna/ medfinansiärerna ingår i projektets styrgrupp på lika villkor. Till styrgruppens förfogande står ett antal kompetenser och resurser som ska ta fram det nödvändiga faktaunderlaget och göra de analyser som krävs. I slutrapporten ska samtliga intressenters synpunkter och överväganden redovisas. Den historiska erfarenheten av stora samhälleliga satsningar i vårt område, är att det samiska samhället och deras intressent oftast kommit i andra hand när det gällt t ex utbyggnad av vattenkraft, vägar, skogsbruk eller gruvor. De samiska intressena har fått lämna synpunkter, i bästa fall, men sällan givits möjligheter att delta i utredningsprocessen på lika villkor som andra. Avsikten med vår projektorganisation är att bereda de samiska intressena att delta på samma villkor i utredningsarbetet och att tillmäta fakta, analyser och överväganden från det samiska samhället samma vikt som övriga intressenter i studien. Den närmare beskrivningen av organisationen framgår av bilaga Ä och Ö. 4

5 5 Bilaga Ä Organisation Projektägare: Projektets styrgrupp: Projektchef Sverige: Projektchef Norge: Projektpersonal: Tysfjords kommune Sörkaitums sameby Vattenfall AB Länsstyrelsen i Norrbottens län Bernt Wennström, Utvecklingsenheten, Stig Eriksen, Projektkontoret, Tysfjords kommune Gemensam projektledare köpes Projektadministratör, köpes Konsulter, experter; inhyrs samt deltar från medfinansiärerna (ex Vattenfall, länsstyrelsen) Uppläggning och arbetsflöde Projektplanering, uppläggning av arbetet: Gemensam förstudie kring ömsesidigt resursnyttjande och Studien syftar till att gemensamt undersöka möjligheterna till tillväxtsskapande insatser i regionen, utifrån dagens förutsättningar och möjliga framtidsscenarios. 1. Vattenkraft och mineraler 2. Handel, turism och näringsliv 3. De samiska näringarna 4. Infrastrukt ur Sammanställning, slutrapport Gemensam förstudie kring ömsesidigt resursnyttjande och