Svensk Förening för Transfusionsmedicin Version 1.3. Handbok för Blodcentraler Datum KAP 14. TRANSFUSIONSÖVERFÖRD SMITTA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Förening för Transfusionsmedicin Version 1.3. Handbok för Blodcentraler Datum 2002-02-01 KAP 14. TRANSFUSIONSÖVERFÖRD SMITTA"

Transkript

1 KAP 14. TRANSFUSIONSÖVERFÖRD SMITTA Revision av kap 14, version 1.2. utgiven Version Datum Avsnitt Ändringar Ansvarig Hela kapitlet Indelning i numrerade avsnitt BE 12, syfilis Ny text efter Inkubationstid: BE 13, malaria Två nya internetadresser (Smittskyddsinstitutet och WHO) BE 18.2, vcjd Svensk plasmafraktionerare (Biovitrum AB) inför BE 01 exklusion av givare som vistats >6 mån. i Storbritannien Under åren och 26 Svensk plasmafraktionerare (Biovitrum AB) införde test av BE HIV-RNA Referenser Internetadress till WHO:s skrift International Travel and Health BE Förslag till ändringar för nästa revision senast: till kap14-v1r doc 1(36)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ÖVERFÖRING AV SMITTÄMNEN. Allmän introduktion 4 2. MÖJLIGHETER ATT UNDVIKA SMITTÖVERFÖRING med blodkomponenter Information Hälsodeklaration Intervju Avstängning vid ökad risk för blodsmitta eller efter utlandsvistelse, permanent eller tidsbegränsad Sållningstester på förekomst av smittämnen samt åtgärder om sållningstest utfaller reaktivt och om bekräftande test blir positivt Utredning av misstänkt transfusionsöverförd sjukdom 6 3. Hepatit A 7 4. Hepatit B 8 5. Hepatit C 9 6. Hepatit D, Hepatit E, Övriga hepatiter HIV- infektion (HIV-1, HIV-2) HTLV-infektion CMV-infektion EBV-infektion, Andra herpesvirus Parvovirus B Syfilis Malaria Chagas sjukdom Toxoplasmos Visceral leishmaniasis (kala-azar) Babesios 20 kap14-v1r doc 2(36)

3 18. Exempel på ANDRA SJUKDOMAR som i sällsynta fall kan eller eventuellt kan överföras vid transfusion Creutzfeldt-Jacobs sjukdom (CJD) Variant Creutzfeldt-Jacobs sjukdom (vcjd) Brucellos Yersinia enterocolitica Borrelios MIKROBIELL KONTAMINATION AV BLODKOMPONENTER MINIMIKRAV och allmänna synpunkter på sållningstest för blodsmitta METODER ELISA RIBA Western blotting Påvisande av nukleinsyra FÖRSLAG TILL FLÖDESSCHEMA för test av HBsAg, anti-hiv och anti-hcv FÖRSLAG TILL FLÖDESSCHEMA för test av anti-htlv I+II FÖRSLAG TILL UTREDNINGSGÅNG vid HCV/HIV-RNA reaktiv blod/plasmagivning FÖRSLAG TILL UTREDNING av misstänkt transfusionsöverförd infektion INFÖRANDE AV OLIKA SÅLLNINGSTEST samt TEST AV NUKLEINSYRA i samband med nyanmälan och vid varje tappningstillfälle 35 REFERENSER 36 kap14-v1r doc 3(36)

4 1. ÖVERFÖRING AV SMITTÄMNEN Allmän introduktion En till synes frisk blodgivare kan vara bärare av smittämne som efter transfusion och viss inkubationstid kan ge sjukdom hos mottagaren. Smitta kan i princip överföras vid alla infektioner där smittämnet förekommer i blod. Om mottagaren blir infekterad eller inte beror på mottagligheten, tillförd dos och smittämnets förmåga att överleva i lagrade blodkomponenter Eftersom det epidemiologiska läget varierar i olika delar av världen, innebär detta att risken för överföring av viss smitta med transfusionsblod är högst olika i olika länder. Globalt sett är det framför allt följande infektioner som överförs med transfusionsblod: hepatit, malaria, HIV-infektion och Chagas sjukdom Risken för transfusionsöverförd smitta är jämförelsevis mycket liten i Sverige på grund av vår för närvarande gynnsamma epidemiologiska situation. Men det är viktigt att tänka på att vissa smittämnen som vi är ovana vid på våra breddgrader kan överföras med blod som tappats från personer som bott länge i utomeuropeiska länder eller varit på besök där. Efter fem år kan dock personer från vissa riskområden accepteras som blodgivare efter ansvarig läkares bedömning. Vid urvalet beaktar man varifrån de kommer, hur lång tid som gått sedan de lämnat området ifråga samt om de utsatt sig för ökad risk för blodburen smitta, t. ex. genom återbesök i sådant område eller genom sexuellt umgänge med person från område där risk för sådan smitta är hög En noggrann och saklig information måste ges till personer som ej accepteras som blodgivare. Detta är en fråga som måste handläggas med takt och finkänslighet, gärna efter utvidgad anamnes. Blodcentralen får inte ge uppfattningen att man diskriminerar etniska grupper i det svenska samhället. Personer som inte accepteras för blodgivning ska erhålla information om varför. Exempel på aktuellt informationsmaterial kan erhållas från Svensk Förening för Transfusionsmedicin (SFTM), t. ex. via föreningens hemsida: 2. MÖJLIGHETER ATT UNDVIKA SMITTÖVERFÖRING VIA BLODKOMPONENTER De möjligheter som står blodcentralerna till buds för att undvika överföring av smitta är: - Information om blodsmitta och riskbeteende - skriftlig och gärna även muntlig, se pkt Ett väl utformat frågeformulär ( hälsodeklaration ) för att inhämta relevanta upplysningar från givaren om hälsotillstånd och eventuella smittrisktillfällen, se pkt Personlig intervju, se pkt Permanent eller tillfällig avstängning av person, som utsätter sig eller blivit utsatt för risk för blodsmitta, se pkt Sållningstest (screening) för att påvisa eventuell förekomst av smittämnen, se pkt Utredning av vissa smittsamma sjukdomar hos mottagare av blodkomponenter för att spåra och avstänga smittkällan, se pkt Övriga åtgärder, exempelvis strikta indikationer för transfusion, egenblodgivning, noggrann aseptik vid blodtappning och hantering av blodkomponenter, bakteriell odling på blodkomponenter (framförallt trombocytpreparationer), virusinaktivering (t.ex. av plasma med S/D-metod eller med metylenblått-ljusbehandling). kap14-v1r doc 4(36)

5 2.1. Information Lättillgänglig, skriftlig information angående blodsmitta ska finnas på alla blodcentraler. Betydelsen av riskbeteende och den fara det utgör för mottagaren om givaren inte ger en sanningsenlig hälsodeklaration måste klart framgå av blodcentralens information. Det ska framgå att personer med riskbeteende självmant ska avstå från blodgivning och att detta kan ske utan att man specifikt behöver motivera sig. Exempel på aktuellt informationsmaterial (om riskbeteende m.m.) kan erhållas från SFTM. Det förekommer att personer som utsatt sig för risk för blodsmitta anmäler sig som blodgivare för att få HIV-test utförd på ett smidigt och diskret sätt. Man måste på allt sätt uppmana dessa att istället vända sig till andra mottagningar. Av informationsmaterialet bör framgå vart man i sådana fall ska vända sig för att få en HIV-test gjord, exempelvis till sin vårdcentral eller infektions/std-mottagning för gratis och, om så önskas, anonym testning Hälsodeklaration Med hjälp av ett frågeformulär utformat så att det täcker alla väsentliga sjukdomar och risker ska varje givare avge en hälsodeklaration. Man bör förvissa sig om att givaren förstått innebörden av hälsodeklarationen. Vid minsta tvivel bör man utvidga anamnesen under samtal med givaren. De flesta infektionssjukdomar föranleder avstängning intill dess hälsotillståndet normaliserats. Avstängningstiden är i de flesta fall = sjukskrivningstiden + eventuellt någon - några veckor, se kapitel 2. På frågeformuläret ska blodgivaren intyga att hälsodeklarationen är sann och att han eller hon har tagit del av blodcentralens information om blodsmitta, veterligen inte utsatts för risk för smitta och inte har eller har haft riskbeteende Intervju Avsikten med en intervju kan vara att bringa klarhet i uppgifter som givits i hälsodeklarationen. Minst lika viktigt är att förvissa sig om att den tilltänkte givaren förstått frågorna, t ex vad riskbeteende innebär. Alla intervjuer angående hälsotillstånd/riskbeteende ska ske på ett konfidentiellt sätt Avstängning vid ökad risk för blodsmitta Av blodcentralens information ska klart framgå när risk för blodsmitta föreligger och när avstängning gäller. Permanent eller tidsbegränsad avstängning: Se kapitel 2 och Socialstyrelsens författning. Regler för avstängning efter utlandsvistelse: Se kapitel 2 och Socialstyrelsens författning Sållningstester på förekomst av smittämnen Sållningstester på förekomst av olika smittämnen har införts successivt (se avsnitt 26). Resultat av blodgivartestning i Sverige redovisas årligen i Kartläggning av Sveriges blodförsörjning, som utges av Socialstyrelsen i samarbete med SFTM. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska samtliga givare och givningar undersökas på förekomst av HBsAg, anti-hiv-1+2 samt anti-hcv. Sållningstest på förekomst av antikroppar mot syfilisrelaterat antigen samt anti-hbc och anti-htlv I+II ska utföras vid nyanmälan. Det är möjligt att fler undersökningar blir obligatoriska om epidemiologiska förhållanden visar att behov finns. kap14-v1r doc 5(36)

6 Åtgärder om sållningstest är reaktivt Resultatet av de obligatoriska sållningstesterna ska avvaktas och vara utan anmärkning innan blodkomponenterna får användas. Undantag får göras i akuta fall, om starka medicinska skäl finns för användning av färskberedda komponenter. Blodgivaren ska i så fall ha testats och befunnits vara utan anmärkning i sållningstest under de senaste 4 veckorna. Blodcentralens läkare ska då informera behandlande läkare om detta förhållande. Om sållningstest på aktuell blodtappning utfaller med upprepad reaktivitet ska blodcentralens läkare vidtaga lämpliga åtgärder. Om sållningstest utfaller med upprepad reaktivitet ska blodkomponenterna från aktuell blodtappning kasseras och blodprovet undersökas med bekräftande test. Förslag till flödesschema för utredningsgången, se avsnitt 22 och 23. Vid misstänkt falskt reaktivt utslag i sållningstest kan kontroll ske i samband med nästa blodtappning. Om separat kontroll bedöms nödvändig ska givaren meddelas detta på ett skonsamt sätt. I vissa fall kan detta ske per brev eller telefon, i andra fall vid personligt samtal med givaren. Misstanke på t.ex. hepatit kan delges per telefon medan misstanke på HIV-smitta bör meddelas av läkare som har erfarenhet av HIV-smittade patienter (se även SOSFS 1986:11). Varje blodcentral bör ha fastlagda rutiner för sådana situationer Åtgärder vid positivt utfall i bekräftande test Vid positivt utfall i bekräftande test (för HBsAg, anti-hiv, -HCV, -HTLV, syfilis) ansvarar läkare vid blodcentralen för att anmälan enligt smittskyddslagen (1988:1472) lämnas och att fortsatt uppföljning och omhändertagande av blodgivaren görs. Om en blodgivare visas vara smittsam och det kan antas att givaren varit smittsam vid tidigare blodtappningstillfälle(n), ska läkaren ansvara för att blodkomponenterna spåras samt att a) blodkomponenter i lager återkallas och förstörs (ev. först efter kompletterande testning av blodkomponenten) b) mottagare spåras och uppgifter om mottagare och transfusionstillfälle lämnas till smittskyddsläkaren c) om blodkomponenter har levererats som råvara för läkemedelstillverkning informera läkemedelsföretaget och Läkemedelsverket om levererade blodkomponenter och testresultat (jfr Läkemedelsverkets allmänna råd om god tillverkningssed för blod- och plasmaferescentralers framställning av blodkomponenter som används som råvara för läkemedelstillverkning (LVFS 1997:7)) Utredning av misstänkt transfusionsöverförd sjukdom Vid misstanke om smitta via blodkomponenter ska blodcentralen meddelas. De inblandade givarna ska om möjligt spåras och kontrolleras för att klarlägga smittvägen. Se även avsnitt 25: Förslag till Utredning av misstänkt transfusionsöverförd infektion kap14-v1r doc 6(36)

7 3. HEPATIT A 3.1. Smittämne Hepatit A virus, HAV, är ett RNA-virus tillhörande familjen Picornavirus dit även enterovirus hör. Fekal-oral smittväg dominerar. Överföring via inokulation eller blodtransfusion kan ske men är ovanlig. HAV saknar lipidhölje och förstörs därför inte av alla virusinaktiveringsprocedurer för plasma. Viabilitet under lagring: Smittämnet överlever lagring i samtliga blodkomponenter. Smitta har även överförts med vissa batcher av faktor VIII-koncentrat. Bärarskap: Viremitiden är mycket kort, 7-10 dagar. En smittad person utsöndrar virus med feces under längre period. Kroniskt bärarskap av HAV finns inte beskrivet. Inkubationstid: 2-6 veckor Risk för PTH-A (Post Transfusions Hepatit A) Extremt liten. Ett fåtal fall finns beskrivna. Risken är liten eftersom viremitiden är kort Mottagarens försvar Frekvensen personer med anti-hav ökar med stigande ålder. HAV är dock inte längre så spritt i vårt land tack vare den förbättrade hygieniska standarden Regler för blodtappning Personer som haft Hepatit A accepteras för givning tidigast 6 månader efter utläkning av sjukdomen. kap14-v1r doc 7(36)

8 4. HEPATIT B 4.1. Smittämne Hepatit B virus, HBV, är ett DNA-virus. HBV finns i blod och i vissa andra kroppsvätskor. Smittöverföringen sker vanligen vid sexuell kontakt eller via kontaminerade injektionssprutor vid användning av narkotika, anabola steroider eller annat preparat utanför ramen för legal förskrivning. Smittöverföring har även beskrivits vid nasal användning av narkotika, där särskilt instrument använts. Viabilitet: Överlever lagring i samtliga blodkomponenter. Vid behandling med fraktionerade plasmaprodukter finns i stort sett ingen risk för HBV-infektion. Bärarskap: Efter akut HBV-infektion blir 5-10% kroniska bärare av smittämnet. Infektion tidigt i livet är ofta asymptomatisk och medför större risk för kroniskt bärarskap. I samband med nyanmälan till blodtappning upptäcks sådant kroniskt bärarskap i en frekvens av % i Sverige. Inkubationstid: 2-6 månader, kan vara kortare vid transfusionsöverförd smitta Risk för PTH-B (Post Transfusions Hepatit B) Mycket liten sedan blodgivartestning infördes i Sverige i början av 70-talet. Fortfarande rapporteras dock enstaka misstänkta fall varje år. I vissa fall kan dessa hänföras till "low level carriers" bland blodgivarna. Vanligare är troligen annan nosokomial smitta Mottagarens försvar C:a 5% i en svensk normalbefolkning har anti-hbs Regler för blodtappning Se kapitel 2. Allt blod som tappas ska testas på förekomst av HBsAg och vara utan anmärkning. Undersökning på förekomst av anti-hbc ska utföras vid nyanmälan. Testet kan påvisa smitta hos en person i tidig konvalescens och även hos en person med muterat hepatit B antigen, vilket inte alltid reagerar i HBsAg testet. De flesta länder i Europa testar inte på anti-hbc. Person som genomgått HBV-infektion eller som är positiv för HBsAg får inte accepteras för blodtappning. En person som har anti-hbc men saknar påvisbart HBsAg kan accepteras för tappning avseende plasma för fraktionering, under förutsättning att även anti-hbs påvisas i titer >100 IE/L och om inga indikationer på riskbeteende föreligger. En person som haft eller kan misstänkas ha haft nära kontakt med HBV accepteras som blodgivare först 6 månader efter sista tänkbara smittotillfället. Detta gäller t ex personer som fått blodtransfusion, haft sexuell kontakt eller hushållskontakt med HBV-smittade, blivit tatuerade eller akupunkterade under tveksamma hygieniska förhållanden eller sjukvårdspersonal som skadat sig på material med känd eller misstänkt HBV-smitta. kap14-v1r doc 8(36)

9 5. HEPATIT C 5.1. Smittämne Hepatit C virus, HCV, är ett RNA-virus och tillhör gruppen Toga-virus. Smittöverföringen sker vanligen med kontaminerade injektionssprutor (narkotikamissbrukare). Sexuell smitta har beskrivits men är ovanlig. Viabilitet: HCV överlever vid lagring i samtliga blodkomponenter. Det finns i stort sett ingen risk för HCV-infektion vid behandling med fraktionerade plasmaprodukter. Bärarskap: HCV-infekterade personer kan vara bärare av virus mycket länge. S-ALAT-nivån genomgår ofta svängningar. Vid tidig HCV smitta fluktuerar också titern av anti-hcv, vid kronisk infektion bibehålls anti-hcv under lång tid. Smittämnet förekommer oftast samtidigt med anti-hcv i blodet, och kan påvisas med exempelvis PCR-teknik. 0,2 0,3% av nyanmälda blodgivare i Sverige är positiva i bekräftande test för anti-hcv. Inkubationstid: 6-8 veckor innan förhöjda leverenzymvärden kan påvisas. Fönsterperioden, dvs tiden från smittotillfälle till dess att antikroppar kan påvisas, är med 3:e generationens anti- HCV test dygn (i genomsnitt 64 dygn). Tillfällig avstängning efter misstänkt smittotillfälle ska vara 6 månader Risk för PTH-C (Post Transfusionshepatit C) Med nuvarande testning är risken för HCV-infektion mycket liten. Sedan 1992 har endast enstaka fall av smittspridning dokumenterats från givare i inkubationsskede av Hepatit C, innan antikroppstest blivit positiv. Troligen är annan nosokomial smitta mera vanligt förekommande Mottagarens försvar Mottagligheten är stor Regler för blodtappning Se kapitel 2. Allt blod som tappas ska testas på förekomst av anti-hcv och vara utan anmärkning. Person som genomgått HCV-infektion får inte accepteras som blodgivare. En person som haft eller kan misstänkas ha haft nära kontakt med HCV accepteras som blodgivare först 6 månader efter sista tänkbara smittotillfället. Detta gäller t ex personer som fått blodtransfusion, haft sexuellt umgänge med misstänkt smittad person, blivit tatuerade eller behandlats med akupunktur under tveksamma hygieniska förhållanden eller sjukvårdspersonal som skadat sig på material med känd eller misstänkt HCV-smitta. kap14-v1r doc 9(36)

10 6.1. HEPATIT D Hepatit D virus, HDV (delta-virus), är ett RNA-virus. HDV är ett defekt virus och kan endast infektera personer som samtidigt är infekterade med HBV, vilket fungerar som hjälpvirus. Hepatit D är ovanlig i Sverige (1999 totalt 9 rapporterade fall). Testning för HBsAg minskar men eliminerar ej fullständigt risken HEPATIT E Hepatit E virus, HEV, är ett RNA-virus. Smittöverföring sker fekalt/oralt som för HAV. HEV är ovanligt i Sverige (1999 totalt 3 rapporterade fall) Regler för blodtappning Personer som haft Hepatit E accepteras för givning tidigast 6 månader efter utläkning av sjukdomen ÖVRIGA HEPATITER (non A - non E) Diagnosen nona - none-hepatit ställs numera sällan och endast då andra kända infektiösa orsaker till hepatit uteslutits (HAV, HBV, HCV, HEV, CMV, EBV). HGV är ett flavi-virus som rätteligen bör benämnas GBV-C (efter patienten hos vilken det påvisades) eftersom det ännu är osäkert huruvida det är ett hepatitvirus. Virus kan påvisas hos 1.5-2% av friska blodgivare, men signifikansen är ännu oklar. Blodgivartestning är för närvarande ej aktuell. TTV är ett DNA virus, som förekommer i hög frekvens bland blodgivare i Japan, där det också först isolerades Prevalensen är 1-4% bland blodgivare i USA, England och Sverige. Liksom för GBV-C är betydelsen oklar. kap14-v1r doc 10(36)

11 7. HIV-INFEKTION 7.1. Smittämnen Humant immunbristvirus, HIV, är retrovirus. Två varianter, HIV-1 och HIV-2, är för närvarande kända. Smittöverföring sker vid samlag och vid injektion eller transfusion av infekterat blod samt från mor till nyfött barn. HIV-2 förekommer speciellt i Västafrika. Viabilitet: Okänsligt för lagring, samtliga blodkomponenter smittsamma. Smittämnet är dock känsligt för alkohol- och värmebehandling. Fraktionerade plasmaprodukter är numera ej smittsamma. Bärarskap: Asymptomatiskt bärarskap kan vara mycket långt (10-20 år?) Inkubationstid: Efter 1-2 veckor får 10-30% av de smittade symptomatisk primärinfektion med feber, halsont, svullna lymfkörtlar, exantem. Symptomen kvarstår 1-2 veckor. Symptom på aids (opportunistiska infektioner på grund av dåligt fungerande immunförsvar, neurologiska symptom, malignitet) kan komma efter 1-20 år. Fönsterperioden, dvs tiden från det man börjar bli smittsam med sitt blod till serokonversion (anti-hiv kan påvisas med Elisa) är i regel 6-36 dygn (i genomsnitt 22 dygn). I undantagsfall dröjer serokonversion upp till 6 månader efter smittotillfället. HIV-1 och HIV-2 ger samma symptom Risk Sedan anti-hiv-1 testning infördes 1985 föreligger praktiskt taget ingen risk, dock med det undantaget att en smittad person kan lämna blod i seronegativ fas. Denna risk bedöms som mycket liten i Sverige. Hittills finns inget känt fall av transfusionsöverförd smitta sedan testning infördes Mottagarens försvar Samtliga patienter som fått blodkomponenter från HIV-positiva blodgivare smittas Regler för blodtappning Personer med riskbeteende (se kapitel 2) får inte accepteras för blodtappning. Allt blod som tappas ska testas på förekomst av anti-hiv och vara utan anmärkning. kap14-v1r doc 11(36)

12 8. HTLV-INFEKTION 8.1. Smittämne HTLV, Humant T-lymfotropt virus, är retrovirus. HTLV-I finns framförallt i södra Japan och Mellanamerika (speciellt Karibiska övärlden). I Europa är prevalensen bland blodgivare 1-30 per Även HTLV-II har påvisats i Sverige hos personer som injicerat narkotika. Virus överförs med cellinnehållande blodkomponenter, med bröstmjölk, vid samlag och via infekterade injektionssprutor. HTLV-I har vistas kunna ge upphov till adult T-cellsleukemi/lymfom (speciellt i Japan) samt progressiv myelopati/tropisk spastisk parapares (speciellt i Karibiska övärlden). Endast 1-5% av HTLV-I-infekterade personer utvecklar någonsin sjukdom. Insjuknande i leukemi kan dröja år. Transfusionsöverförd HTLV-I-smitta har hittills ej givit upphov till leukemi. Ett fåtal fall av myelopati redan några månader efter transfusion har dock beskrivits. HTLV-II har i enstaka fall påvisats hos patienter med hårcellsleukemi och i sällsynta fall vid progressiv myelopati. Serokonversion efter transfusion med HTLV-II-infekterat blod har beskrivits, men hittills ej fall med sjukdomssymptom. Viabilitet: Virus överförs med största sannolikhet endast med leukocytinnehållande blodkomponenter. Risken för smitta är störst med blod som är mindre än 2 veckor gammalt. Inget fall finns hittills beskrivet där smittöverföring skett med fraktionerade plasmaprodukter. Bärarskap: Sannolikt livslångt. Serokonversion: I en svensk undersökning spårade man upp och testade mottagare av transfusionsblod från givare som sedermera visat sig infekterade med HTLV-I. Mindre än 10% (3 av 35) mottagare hade smittats. Serokonversion sker i regel inom dagar. Vid sexuellt överförd smitta kan det ta betydligt längre tid Regler för blodtappning En person med känd/misstänkt HTLV-infektion får ej accepteras för blodtappning. Sållningstest ska göras vid nyanmälan. Se flödesschema avsnitt 23. kap14-v1r doc 12(36)

13 9. CMV-INFEKTION 9.1. Smittämne Cytomegalovirus, CMV, är ett herpesvirus. Liksom andra herpesvirus kan CMV ligga latent med samtidig förekomst av antikroppar. Aktivering kan ske vid maligna sjukdomar och vid immunosuppressiv behandling. CMV är vida spritt. Infektion sker ofta tidigt i livet. Virus har isolerats från saliv, urin, bröstmjölk, cervixsekret, semen och leukocyter. Viabilitet: Vid blodtransfusion överförs CMV främst med leukocyterna i blodkomponenter. Bärarskap:Vid symptomgivande infektion påvisas viremi under några dagar upp till 3 veckor. I Sverige har ca 70% av blodgivarna anti-cmv och virus finns efter den primära infektionen latent i blodet, sannolikt framförallt i monocyter och T-lymfocyter. Inkubationstid: 2-10 veckor, vanligen dock 4-8 veckor. Smittämnet ger inga till måttliga förkylningssymtom dominerade av feber hos personer med normalt immunförsvar. Ibland ses dock en mononukleosliknande sjukdom eller hepatit Risk Virus överförs i latent form, varefter aktivering kan ske. De kliniska symptomen är oftast beskedliga utom då det gäller patienter med nedsatt immunförsvar. Dessa patienter kan få mycket allvarliga, till och med livshotande symptom med pneumonit, hepatit, retinit eller gastroenterit. CMV-infektion under graviditet hos CMV-negativ kvinna kan medföra allvarlig fosterskada Mottagarens försvar Ca 70% av mottagarna har antikroppar mot CMV. Frekvensen är lägre hos ungdomar och ökar med stigande ålder. En person som har anti-cmv kan i vissa fall reinfekteras av en annan CMVstam Prevention Till patienter med risk för svår CMV-sjukdom (kandidater för allogen stamcells-transplantation, i neonatalperioden m.fl.) anses det indicerat med blodkomponenter innehållande <10 6 leukocyter/enhet. kap14-v1r doc 13(36)

14 10. EBV-INFEKTION Smittämne Epstein-Barr virus, EBV, är ett herpesvirus. Infektion sker ofta tidigt i livet och ger då inga symptom. Viruset kan dock ge feber, förstorade lymfkörtlar och membranös tonsillit (körtelfeber, mononukleos, "kissing disease") och även splenomegali och leverpåverkan. Smittöverföring sker via EBV i saliv och har även visats kunna ske med blodtransfusion. Inkubationstid: 4-7 veckor Risk Mycket liten Mottagarens försvar Immuniteten hög, >90% av den vuxna befolkningen i Sverige har antikroppar Regler för blodtappning Givare som haft mononukleos accepteras först 6 månader efter utläkning ANDRA HERPESVIRUS Transfusionsöverförd herpes simplex- eller varicella zoster-infektion har aldrig beskrivits. HHV-6 och HHV-8 har diskuterats som överförbara med transfusion. 11. PARVOVIRUS B19 Parvovirus B19 kan ge aplastisk kris hos patienter med hemolytisk anemi på grund av sin specifika toxiska effekt på erytroblaster. Virus kan överföras med blod och med koncentrat av koagulationsfaktor VIII. Parvovirus saknar liksom HAV lipidhölje och förstörs därför inte av alla fraktioneringsprocedurer. kap14-v1r doc 14(36)

15 12. SYFILIS Smittämne Treponema pallidum är en spiroket. Viabilitet: Överlever inte i transfusionsblod mer än 4-5 dygn vid 4 o C. Kan överföras med plasma men ej med fraktionerade plasmaprodukter. Bärarskap: Smitta kan överföras från givare i seronegativ fas (antikroppar saknas), i primärt och sekundärt stadium av sjukdomen. Inkubationstid: Vid sexuell smitta utvecklas lokaliserad lymkörtelsvullnad och primärlesion (schanker) efter 9-90 (medel 21) dagar. Progress från primärt till sekundärt sjukdomsstadium sker efter (medel 46) dagar. Sekundär syfilis kännetecknas av vävnads- /systemengagemang samt symptom från hud och slemhinnor. Serologisk sållningstest för syfilissmitta blir reaktiv 3-5 veckor efter smittotillfället Risk Risken är liten eftersom incidensen av syfilis numera är mycket låg i Sverige och användningen av färskblod liten. Därför har vissa länder, t ex Danmark, avskaffat testning av blodgivare. Syfilis ökar dock i flera länder i Europa, även i vårt närområde Mottagarens försvar Transfusionsöverförd syfilis-smitta kan behandlas med antibiotika Regler för blodtappning Personer som haft syfilis kan accepteras tidigast 2 år efter avslutad adekvat behandling och utläkning. Testning på förekomst av antikroppar mot syfilis är obligatoriskt endast vid nyanmälan. kap14-v1r doc 15(36)

16 13. MALARIA Smittämne Malaria orsakas av en protozo av släktet Plasmodium. Flera olika arter finns. Smittöverföring sker via infekterade erytrocyter och kan således ske med samtliga blodkomponenter som innehåller erytrocyter. Elektronmikroskopiska studier har visat att även trombocyter kan innehålla plasmodier. Smittöverföring förekommer ej med fraktionerade plasmaprodukter. Viabilitet vid lagring: Plasmodierna håller sig viabla i transfusionsblod vid 4 o C i dygn, upp till 21 dygn har beskrivits. Vid frysning av erytrocyter håller sig plasmodierna i åratal och har kunnat överföra sjukdomen. Plasmodierna överlever inte alkoholfraktionering och värmebehandling. Bärarskap: Smittad person kan vara symptomfri bärare mycket länge: Plasmodium malariae flera decennier (som längst 46 år!) och övriga sällan mer än 3 år. Plasmodium falciparum resulterar dock i allmänhet i sjukdom inom 3 månader. Inkubationstid: varierar för de olika plasmodiearterna och med mängden överförda parasiter: för Pl. falciparum i regel 8-13 dygn (max 29 dygn), för Pl. malariae (vilken är den vanligaste vid transfusionsöverförd malaria) upp till 3,5 månader Risk Endast ett transfusionsöverfört fall beskrivet i Sverige (1980, Pl. falciparum). Risken kan öka i Sverige med ökande invandring och turism. I icke-endemiska regioner är incidensen av transfusionsöverförd malaria under 0,2 fall per 1 miljon transfunderade enheter Mottagarens försvar Dåligt. Patienter med sänkt immunförsvar kan få livshotande infektion Regler för blodtappning Tappning av plasma för fraktionering kan medges utan nedanstående inskränkningar Långvarig vistelse i malariaområde Personer som vistats i malariaområde under de första åren av sitt liv löper ökad risk att bli symtomlösa bärare av malariaparasiten. Den som tillbringat mer än 3 sammanhängande år i malariaendemiskt område accepteras för blodtappning tidigast 5 år efter det att hon/han lämnat sådant område. Efter tillfälligt återbesök i malariaendemiskt område accepteras sådan person för blodtappning tidigast 5 år efter att ha lämnat området Kortvarig vistelse i malariaområde Den som varit på tillfälligt besök (kortare tid än 3 år) i malariaendemiskt område accepteras inte för blodtappning under de närmast följande 6 månaderna efter hemkomsten. kap14-v1r doc 16(36)

17 Den som haft oklar feberepisod under eller inom 6 månader efter vistelse i malariaområde Blodtappning tidigast efter 5 år Haft malaria Får ej ge blod för transfusion. Atlas och aktuell information om i vilka områden malaria förekommer bör finnas på varje blodcentral. Se WHO:s information : International Travel and Health. Vaccination requirements and health advice eller VACC-GUIDEN. Information kan även hämtas på Internet: kap14-v1r doc 17(36)

18 14. CHAGAS SJUKDOM (amerikansk trypanosomiasis) Smittämne Trypanosoma cruzi är en protozo och överförs till människa genom bett av skinnbaggar ("kissing bugs"). I Syd- och Centralamerika smittas många vid blodtransfusion. Parasiterna kan även finnas i plasma. Viabilitet: Trypanosomerna kan överleva i transfusionsblod i upp till dygn, dock anses blod lagrat i mer än 10 dygn relativt säkert. Inget fall av Chagas sjukdom efter behandling med fraktionerade plasmaprodukter finns beskrivet. Bärarskap: Livslångt. I Chagasområdet har miljoner människor antikroppar mot Trypanosoma cruzi. Speciellt gäller detta dem som har vuxit upp på landsbygden eller i storstädernas slumområden där skinnbaggar förekommer rikligt. Av antikroppspositiva har 60% parasitemi men inga symptom. Frekvensen blodgivare med antikroppar är 5-7% i Argentina, Brasilien, Chile och Venezuela. På landsbygden och i storstädernas slumområden kan den uppgå till 60% bland potentiella blodgivare. I Chagasområdet utförs blodgivartestning för antikroppar mot Trypanosoma cruzi på många blodcentraler, på andra tillsätts gentianaviolett till transfusionsblodet för att eliminera smittrisken. Man undviker att ge blod som är mindre än 10 dygn gammalt. Inkubationstid: Vanligen dagar (8-120 dagar). I vissa fall akut sjukdomsdebut med feber som kan vara i 6-8 veckor, och som inte påverkas av antibiotika. Dock kommer symptom ofta först efter många år i form av progredierande hjärtförstoring, hjärtinsufficiens, megaesophagus och megacolon. Andra symptom är lymfadenopati, splenomegali, hepatomegali och exantem Risk Oerhört liten i Sverige, anses mycket stor vid transfusion i Syd- och Centralamerika. I USA finns oro för ökning p g a invandring från Sydamerika Mottagarens försvar Saknas i vår del av världen. Diagnos skulle sannolikt bli mycket svår att ställa vid transfusionsöverförd Chagas sjukdom Regler för blodtappning Personer som har påvisad smitta med Trypanosoma cruzi får ej accepteras som blodgivare. Personer som vistats sammanlagt mer än 3 år i område där Trypanosoma cruzi förekommer eller som fått blodtransfusion i dessa områden accepteras inte som blodgivare. Dessa personer kan dock lämna plasma till industriell fraktionering. Internetadress med bl.a. karta över riskområden: kap14-v1r doc 18(36)

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116

SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116 SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116 Syfilis Kallades först lues venerea (lues = pest på latin) Bevisat att Columbus sjömän tog med den till

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD Lorraine Eriksson, Kerstin Malm, Maria A Demontis*, Paula Mölling, Martin Sundqvist, Graham

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014 BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 214 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Sållningstest av blodgivare. Kunskapsunderlag från experter

Sållningstest av blodgivare. Kunskapsunderlag från experter Sållningstest av blodgivare Kunskapsunderlag från experter Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Hiv och hepatit - vad behöver jag som personal veta? 150304, Piperska Muren Överläkare/bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Hiv Hepatit C Hepatit B

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Blodsmitta. Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015

Blodsmitta. Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Blodsmitta Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Blodsmitta i vården Hepatit B och C, hiv Risk vid: - stickskada - blodstänk i ögon eller mun (slemhinnor) - blod på öppna sår Blodsmitta i vården

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv) Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26

Läs mer

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet 2014-11-12 Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hiv- Humant Immunbrist Virus Isolerades 1983 i Frankrike. Namn HIV-1 1985.

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

EBV och CMV Klinik. Det beror på

EBV och CMV Klinik. Det beror på EBV och CMV Klinik Det beror på EBV Vanlig infektion Seroprevalens: 5 åå 50% 10 åå 60-70% 25 åå 90-95% Oftast subklinisk infektion Om primär infektion vid 15-25 åå, symtomatisk i ca 15-25% Immunkompetenta

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Bara för män. Allt om säkrare sex

Bara för män. Allt om säkrare sex Bara för män Allt om säkrare sex innehåll 4 Förord 8 Vanliga missförstånd och fördomar om hiv 9 13 sjukdomar som smittar vid sex 10 PRIMÄR HIVINFEKTION virus 12 HEPATIT A GULSOT virus 14 HEPATIT B GULSOT

Läs mer

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Smittskydd Västra Götaland Information till sjuksköterskor inom beroendevården Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Procent Vaccination mot hepatit A och B till personer som

Läs mer

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener

Läs mer

INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR FOTOKEMISK BEHANDLING (PCT) AV TROMBOCYTER MED HJÄLP AV AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS

INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR FOTOKEMISK BEHANDLING (PCT) AV TROMBOCYTER MED HJÄLP AV AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR FOTOKEMISK BEHANDLING (PCT) AV TROMBOCYTER MED HJÄLP AV AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVALJUS INTERCEPT Blood System för trombocyter INTERCEPT Blood System för trombocyter är en

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter till barn

Transfusion av blodkomponenter till barn 1 (7) Transfusion av blodkomponenter till barn Aktuella rekommendationer från VPH Anders Kreuger och Olof Åkerblom, UAS * Reviderade 2010-11-20 av Agneta Wikman, Stella Larsson, Viveka Stiller och Emma

Läs mer

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV I. Underlag för beslut om tillvaratagande BAKGRUND Den avlidnes identitet är styrkt av polisen. Polisdistrikt Kontaktad polis Bevittnad död Sågs senast i

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Skillnader mellan manlig och kvinnlig Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få.

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Kvinnor emellan Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Njutning Sex är njutning och lust, kåthet och avkoppling.

Läs mer

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006:16) om blodverksamhet; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Stephan Stenmark Smittskyddsläkare i Västerbotten Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och

Läs mer

Ett fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner. www.fasting.nu

Ett fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner. www.fasting.nu Ett fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner. www.fasting.nu Du är väl vaccinerad mot TBE? Fästingöverförd hjärninflammation är det svenska

Läs mer

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. 1 Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet BLODTJÄNSTVERKSAMHET

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet BLODTJÄNSTVERKSAMHET Föreskrift 10.12.2013 Dnr 640/03.01.01/2013 6/2013 Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet BLODTJÄNSTVERKSAMHET Lääkealan turvallisuus- ja kehittämiskeskus Säkerhets- och

Läs mer

Kommer du att stöta på fästingar i sommar?

Kommer du att stöta på fästingar i sommar? FAKTA OM FÄSTINGAR OCH FÄSTINGÖVERFÖRDA INFEKTIONER Kommer du att stöta på fästingar i sommar? FÄSTINGAR KAN SPRIDA TBE Nu kan du snabbvaccineras mot TBE-virus med FSME-IMMUN för att snabbt få ett skydd

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Gonorré Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Gonorré en sexuellt överförbar infektion Gonorré förekommer i Sverige, men är vanligare i vissa andra länder. Gonorré kan infektera

Läs mer

Infektioner och graviditet. Gunnar Briheim Infektionskliniken, US 2009

Infektioner och graviditet. Gunnar Briheim Infektionskliniken, US 2009 Infektioner och graviditet Gunnar Briheim Infektionskliniken, US 2009 Hepatit A Aldrig kronicitet Kortvarig viremi = liten risk för perinatal smitta Ingen transplacentär överföring Ingen säkert ökad morbiditet

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Hälsoundersökningar 4

Hälsoundersökningar 4 Hälsoundersökningar 4 Bakgrund Omfattningen av hälsoundersökningarna har behandlats i propositionen 1992/93:50 (Bilaga 8, sid. 3) om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin, där bl.a. följande

Läs mer

Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vanligaste sexuellt överförda infektionerna (STI) Klamydia Herpes Kondylom

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

STI inom primärvården klinik och diagnostik

STI inom primärvården klinik och diagnostik STI inom primärvården klinik och diagnostik STI och inte STD. Sexually Transmitted Infections istället för Diseases betonar att det rör sig om just infektioner och att man dessutom kan bära många av dessa

Läs mer

Denna broschyr producerades av

Denna broschyr producerades av Denna broschyr producerades av Lust på resan Det är härligt att resa! Nya platser, nya upplevelser och nya bekantskaper. Det är spännande och berikande. Vare sig du reser i arbete eller för nöjes skull

Läs mer

Projektrapport från två gårdar

Projektrapport från två gårdar Fästingar sprider smitta till lamm på bete Projektrapport från två gårdar Fästing sprider smittor Fästingen brukar i sig inte orsaka så mycket problem, men den kan sprida diverse bakterier, parasiter och

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp

Läs mer

STI, hiv och kondomer. STI, hiv och kondomer

STI, hiv och kondomer. STI, hiv och kondomer STI, hiv och kondomer 1 Checklista Allmänt om STI Kondom som skydd mot klamydia och hiv Kondomkunskap Kondomhaveri Fakta om hiv och STI Fakta Allmänt om STI STI ger oftast inga symptom, du kan bära på

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5

Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5 Godkänd av: Annika Wistedt Datum: 2013-09-02 Sidan 1 av 6 Ackrediterade metoder Komponent/ undersökning System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet Nivå/ Mätosäkerhet Lab/ Ort Klinisk bakteriologi Bakterier,

Läs mer

Frågor och svar om hiv och aids

Frågor och svar om hiv och aids Frågor och svar om hiv och aids I början av 1980-talet upptäckte man en sjukdom i USA som fick namnet AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome. Viruset som orsakar sjukdomen upptäcktes 1983 och kallas

Läs mer