Svensk Förening för Transfusionsmedicin Version 1.3. Handbok för Blodcentraler Datum KAP 14. TRANSFUSIONSÖVERFÖRD SMITTA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Förening för Transfusionsmedicin Version 1.3. Handbok för Blodcentraler Datum 2002-02-01 KAP 14. TRANSFUSIONSÖVERFÖRD SMITTA"

Transkript

1 KAP 14. TRANSFUSIONSÖVERFÖRD SMITTA Revision av kap 14, version 1.2. utgiven Version Datum Avsnitt Ändringar Ansvarig Hela kapitlet Indelning i numrerade avsnitt BE 12, syfilis Ny text efter Inkubationstid: BE 13, malaria Två nya internetadresser (Smittskyddsinstitutet och WHO) BE 18.2, vcjd Svensk plasmafraktionerare (Biovitrum AB) inför BE 01 exklusion av givare som vistats >6 mån. i Storbritannien Under åren och 26 Svensk plasmafraktionerare (Biovitrum AB) införde test av BE HIV-RNA Referenser Internetadress till WHO:s skrift International Travel and Health BE Förslag till ändringar för nästa revision senast: till kap14-v1r doc 1(36)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ÖVERFÖRING AV SMITTÄMNEN. Allmän introduktion 4 2. MÖJLIGHETER ATT UNDVIKA SMITTÖVERFÖRING med blodkomponenter Information Hälsodeklaration Intervju Avstängning vid ökad risk för blodsmitta eller efter utlandsvistelse, permanent eller tidsbegränsad Sållningstester på förekomst av smittämnen samt åtgärder om sållningstest utfaller reaktivt och om bekräftande test blir positivt Utredning av misstänkt transfusionsöverförd sjukdom 6 3. Hepatit A 7 4. Hepatit B 8 5. Hepatit C 9 6. Hepatit D, Hepatit E, Övriga hepatiter HIV- infektion (HIV-1, HIV-2) HTLV-infektion CMV-infektion EBV-infektion, Andra herpesvirus Parvovirus B Syfilis Malaria Chagas sjukdom Toxoplasmos Visceral leishmaniasis (kala-azar) Babesios 20 kap14-v1r doc 2(36)

3 18. Exempel på ANDRA SJUKDOMAR som i sällsynta fall kan eller eventuellt kan överföras vid transfusion Creutzfeldt-Jacobs sjukdom (CJD) Variant Creutzfeldt-Jacobs sjukdom (vcjd) Brucellos Yersinia enterocolitica Borrelios MIKROBIELL KONTAMINATION AV BLODKOMPONENTER MINIMIKRAV och allmänna synpunkter på sållningstest för blodsmitta METODER ELISA RIBA Western blotting Påvisande av nukleinsyra FÖRSLAG TILL FLÖDESSCHEMA för test av HBsAg, anti-hiv och anti-hcv FÖRSLAG TILL FLÖDESSCHEMA för test av anti-htlv I+II FÖRSLAG TILL UTREDNINGSGÅNG vid HCV/HIV-RNA reaktiv blod/plasmagivning FÖRSLAG TILL UTREDNING av misstänkt transfusionsöverförd infektion INFÖRANDE AV OLIKA SÅLLNINGSTEST samt TEST AV NUKLEINSYRA i samband med nyanmälan och vid varje tappningstillfälle 35 REFERENSER 36 kap14-v1r doc 3(36)

4 1. ÖVERFÖRING AV SMITTÄMNEN Allmän introduktion En till synes frisk blodgivare kan vara bärare av smittämne som efter transfusion och viss inkubationstid kan ge sjukdom hos mottagaren. Smitta kan i princip överföras vid alla infektioner där smittämnet förekommer i blod. Om mottagaren blir infekterad eller inte beror på mottagligheten, tillförd dos och smittämnets förmåga att överleva i lagrade blodkomponenter Eftersom det epidemiologiska läget varierar i olika delar av världen, innebär detta att risken för överföring av viss smitta med transfusionsblod är högst olika i olika länder. Globalt sett är det framför allt följande infektioner som överförs med transfusionsblod: hepatit, malaria, HIV-infektion och Chagas sjukdom Risken för transfusionsöverförd smitta är jämförelsevis mycket liten i Sverige på grund av vår för närvarande gynnsamma epidemiologiska situation. Men det är viktigt att tänka på att vissa smittämnen som vi är ovana vid på våra breddgrader kan överföras med blod som tappats från personer som bott länge i utomeuropeiska länder eller varit på besök där. Efter fem år kan dock personer från vissa riskområden accepteras som blodgivare efter ansvarig läkares bedömning. Vid urvalet beaktar man varifrån de kommer, hur lång tid som gått sedan de lämnat området ifråga samt om de utsatt sig för ökad risk för blodburen smitta, t. ex. genom återbesök i sådant område eller genom sexuellt umgänge med person från område där risk för sådan smitta är hög En noggrann och saklig information måste ges till personer som ej accepteras som blodgivare. Detta är en fråga som måste handläggas med takt och finkänslighet, gärna efter utvidgad anamnes. Blodcentralen får inte ge uppfattningen att man diskriminerar etniska grupper i det svenska samhället. Personer som inte accepteras för blodgivning ska erhålla information om varför. Exempel på aktuellt informationsmaterial kan erhållas från Svensk Förening för Transfusionsmedicin (SFTM), t. ex. via föreningens hemsida: 2. MÖJLIGHETER ATT UNDVIKA SMITTÖVERFÖRING VIA BLODKOMPONENTER De möjligheter som står blodcentralerna till buds för att undvika överföring av smitta är: - Information om blodsmitta och riskbeteende - skriftlig och gärna även muntlig, se pkt Ett väl utformat frågeformulär ( hälsodeklaration ) för att inhämta relevanta upplysningar från givaren om hälsotillstånd och eventuella smittrisktillfällen, se pkt Personlig intervju, se pkt Permanent eller tillfällig avstängning av person, som utsätter sig eller blivit utsatt för risk för blodsmitta, se pkt Sållningstest (screening) för att påvisa eventuell förekomst av smittämnen, se pkt Utredning av vissa smittsamma sjukdomar hos mottagare av blodkomponenter för att spåra och avstänga smittkällan, se pkt Övriga åtgärder, exempelvis strikta indikationer för transfusion, egenblodgivning, noggrann aseptik vid blodtappning och hantering av blodkomponenter, bakteriell odling på blodkomponenter (framförallt trombocytpreparationer), virusinaktivering (t.ex. av plasma med S/D-metod eller med metylenblått-ljusbehandling). kap14-v1r doc 4(36)

5 2.1. Information Lättillgänglig, skriftlig information angående blodsmitta ska finnas på alla blodcentraler. Betydelsen av riskbeteende och den fara det utgör för mottagaren om givaren inte ger en sanningsenlig hälsodeklaration måste klart framgå av blodcentralens information. Det ska framgå att personer med riskbeteende självmant ska avstå från blodgivning och att detta kan ske utan att man specifikt behöver motivera sig. Exempel på aktuellt informationsmaterial (om riskbeteende m.m.) kan erhållas från SFTM. Det förekommer att personer som utsatt sig för risk för blodsmitta anmäler sig som blodgivare för att få HIV-test utförd på ett smidigt och diskret sätt. Man måste på allt sätt uppmana dessa att istället vända sig till andra mottagningar. Av informationsmaterialet bör framgå vart man i sådana fall ska vända sig för att få en HIV-test gjord, exempelvis till sin vårdcentral eller infektions/std-mottagning för gratis och, om så önskas, anonym testning Hälsodeklaration Med hjälp av ett frågeformulär utformat så att det täcker alla väsentliga sjukdomar och risker ska varje givare avge en hälsodeklaration. Man bör förvissa sig om att givaren förstått innebörden av hälsodeklarationen. Vid minsta tvivel bör man utvidga anamnesen under samtal med givaren. De flesta infektionssjukdomar föranleder avstängning intill dess hälsotillståndet normaliserats. Avstängningstiden är i de flesta fall = sjukskrivningstiden + eventuellt någon - några veckor, se kapitel 2. På frågeformuläret ska blodgivaren intyga att hälsodeklarationen är sann och att han eller hon har tagit del av blodcentralens information om blodsmitta, veterligen inte utsatts för risk för smitta och inte har eller har haft riskbeteende Intervju Avsikten med en intervju kan vara att bringa klarhet i uppgifter som givits i hälsodeklarationen. Minst lika viktigt är att förvissa sig om att den tilltänkte givaren förstått frågorna, t ex vad riskbeteende innebär. Alla intervjuer angående hälsotillstånd/riskbeteende ska ske på ett konfidentiellt sätt Avstängning vid ökad risk för blodsmitta Av blodcentralens information ska klart framgå när risk för blodsmitta föreligger och när avstängning gäller. Permanent eller tidsbegränsad avstängning: Se kapitel 2 och Socialstyrelsens författning. Regler för avstängning efter utlandsvistelse: Se kapitel 2 och Socialstyrelsens författning Sållningstester på förekomst av smittämnen Sållningstester på förekomst av olika smittämnen har införts successivt (se avsnitt 26). Resultat av blodgivartestning i Sverige redovisas årligen i Kartläggning av Sveriges blodförsörjning, som utges av Socialstyrelsen i samarbete med SFTM. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska samtliga givare och givningar undersökas på förekomst av HBsAg, anti-hiv-1+2 samt anti-hcv. Sållningstest på förekomst av antikroppar mot syfilisrelaterat antigen samt anti-hbc och anti-htlv I+II ska utföras vid nyanmälan. Det är möjligt att fler undersökningar blir obligatoriska om epidemiologiska förhållanden visar att behov finns. kap14-v1r doc 5(36)

6 Åtgärder om sållningstest är reaktivt Resultatet av de obligatoriska sållningstesterna ska avvaktas och vara utan anmärkning innan blodkomponenterna får användas. Undantag får göras i akuta fall, om starka medicinska skäl finns för användning av färskberedda komponenter. Blodgivaren ska i så fall ha testats och befunnits vara utan anmärkning i sållningstest under de senaste 4 veckorna. Blodcentralens läkare ska då informera behandlande läkare om detta förhållande. Om sållningstest på aktuell blodtappning utfaller med upprepad reaktivitet ska blodcentralens läkare vidtaga lämpliga åtgärder. Om sållningstest utfaller med upprepad reaktivitet ska blodkomponenterna från aktuell blodtappning kasseras och blodprovet undersökas med bekräftande test. Förslag till flödesschema för utredningsgången, se avsnitt 22 och 23. Vid misstänkt falskt reaktivt utslag i sållningstest kan kontroll ske i samband med nästa blodtappning. Om separat kontroll bedöms nödvändig ska givaren meddelas detta på ett skonsamt sätt. I vissa fall kan detta ske per brev eller telefon, i andra fall vid personligt samtal med givaren. Misstanke på t.ex. hepatit kan delges per telefon medan misstanke på HIV-smitta bör meddelas av läkare som har erfarenhet av HIV-smittade patienter (se även SOSFS 1986:11). Varje blodcentral bör ha fastlagda rutiner för sådana situationer Åtgärder vid positivt utfall i bekräftande test Vid positivt utfall i bekräftande test (för HBsAg, anti-hiv, -HCV, -HTLV, syfilis) ansvarar läkare vid blodcentralen för att anmälan enligt smittskyddslagen (1988:1472) lämnas och att fortsatt uppföljning och omhändertagande av blodgivaren görs. Om en blodgivare visas vara smittsam och det kan antas att givaren varit smittsam vid tidigare blodtappningstillfälle(n), ska läkaren ansvara för att blodkomponenterna spåras samt att a) blodkomponenter i lager återkallas och förstörs (ev. först efter kompletterande testning av blodkomponenten) b) mottagare spåras och uppgifter om mottagare och transfusionstillfälle lämnas till smittskyddsläkaren c) om blodkomponenter har levererats som råvara för läkemedelstillverkning informera läkemedelsföretaget och Läkemedelsverket om levererade blodkomponenter och testresultat (jfr Läkemedelsverkets allmänna råd om god tillverkningssed för blod- och plasmaferescentralers framställning av blodkomponenter som används som råvara för läkemedelstillverkning (LVFS 1997:7)) Utredning av misstänkt transfusionsöverförd sjukdom Vid misstanke om smitta via blodkomponenter ska blodcentralen meddelas. De inblandade givarna ska om möjligt spåras och kontrolleras för att klarlägga smittvägen. Se även avsnitt 25: Förslag till Utredning av misstänkt transfusionsöverförd infektion kap14-v1r doc 6(36)

7 3. HEPATIT A 3.1. Smittämne Hepatit A virus, HAV, är ett RNA-virus tillhörande familjen Picornavirus dit även enterovirus hör. Fekal-oral smittväg dominerar. Överföring via inokulation eller blodtransfusion kan ske men är ovanlig. HAV saknar lipidhölje och förstörs därför inte av alla virusinaktiveringsprocedurer för plasma. Viabilitet under lagring: Smittämnet överlever lagring i samtliga blodkomponenter. Smitta har även överförts med vissa batcher av faktor VIII-koncentrat. Bärarskap: Viremitiden är mycket kort, 7-10 dagar. En smittad person utsöndrar virus med feces under längre period. Kroniskt bärarskap av HAV finns inte beskrivet. Inkubationstid: 2-6 veckor Risk för PTH-A (Post Transfusions Hepatit A) Extremt liten. Ett fåtal fall finns beskrivna. Risken är liten eftersom viremitiden är kort Mottagarens försvar Frekvensen personer med anti-hav ökar med stigande ålder. HAV är dock inte längre så spritt i vårt land tack vare den förbättrade hygieniska standarden Regler för blodtappning Personer som haft Hepatit A accepteras för givning tidigast 6 månader efter utläkning av sjukdomen. kap14-v1r doc 7(36)

8 4. HEPATIT B 4.1. Smittämne Hepatit B virus, HBV, är ett DNA-virus. HBV finns i blod och i vissa andra kroppsvätskor. Smittöverföringen sker vanligen vid sexuell kontakt eller via kontaminerade injektionssprutor vid användning av narkotika, anabola steroider eller annat preparat utanför ramen för legal förskrivning. Smittöverföring har även beskrivits vid nasal användning av narkotika, där särskilt instrument använts. Viabilitet: Överlever lagring i samtliga blodkomponenter. Vid behandling med fraktionerade plasmaprodukter finns i stort sett ingen risk för HBV-infektion. Bärarskap: Efter akut HBV-infektion blir 5-10% kroniska bärare av smittämnet. Infektion tidigt i livet är ofta asymptomatisk och medför större risk för kroniskt bärarskap. I samband med nyanmälan till blodtappning upptäcks sådant kroniskt bärarskap i en frekvens av % i Sverige. Inkubationstid: 2-6 månader, kan vara kortare vid transfusionsöverförd smitta Risk för PTH-B (Post Transfusions Hepatit B) Mycket liten sedan blodgivartestning infördes i Sverige i början av 70-talet. Fortfarande rapporteras dock enstaka misstänkta fall varje år. I vissa fall kan dessa hänföras till "low level carriers" bland blodgivarna. Vanligare är troligen annan nosokomial smitta Mottagarens försvar C:a 5% i en svensk normalbefolkning har anti-hbs Regler för blodtappning Se kapitel 2. Allt blod som tappas ska testas på förekomst av HBsAg och vara utan anmärkning. Undersökning på förekomst av anti-hbc ska utföras vid nyanmälan. Testet kan påvisa smitta hos en person i tidig konvalescens och även hos en person med muterat hepatit B antigen, vilket inte alltid reagerar i HBsAg testet. De flesta länder i Europa testar inte på anti-hbc. Person som genomgått HBV-infektion eller som är positiv för HBsAg får inte accepteras för blodtappning. En person som har anti-hbc men saknar påvisbart HBsAg kan accepteras för tappning avseende plasma för fraktionering, under förutsättning att även anti-hbs påvisas i titer >100 IE/L och om inga indikationer på riskbeteende föreligger. En person som haft eller kan misstänkas ha haft nära kontakt med HBV accepteras som blodgivare först 6 månader efter sista tänkbara smittotillfället. Detta gäller t ex personer som fått blodtransfusion, haft sexuell kontakt eller hushållskontakt med HBV-smittade, blivit tatuerade eller akupunkterade under tveksamma hygieniska förhållanden eller sjukvårdspersonal som skadat sig på material med känd eller misstänkt HBV-smitta. kap14-v1r doc 8(36)

9 5. HEPATIT C 5.1. Smittämne Hepatit C virus, HCV, är ett RNA-virus och tillhör gruppen Toga-virus. Smittöverföringen sker vanligen med kontaminerade injektionssprutor (narkotikamissbrukare). Sexuell smitta har beskrivits men är ovanlig. Viabilitet: HCV överlever vid lagring i samtliga blodkomponenter. Det finns i stort sett ingen risk för HCV-infektion vid behandling med fraktionerade plasmaprodukter. Bärarskap: HCV-infekterade personer kan vara bärare av virus mycket länge. S-ALAT-nivån genomgår ofta svängningar. Vid tidig HCV smitta fluktuerar också titern av anti-hcv, vid kronisk infektion bibehålls anti-hcv under lång tid. Smittämnet förekommer oftast samtidigt med anti-hcv i blodet, och kan påvisas med exempelvis PCR-teknik. 0,2 0,3% av nyanmälda blodgivare i Sverige är positiva i bekräftande test för anti-hcv. Inkubationstid: 6-8 veckor innan förhöjda leverenzymvärden kan påvisas. Fönsterperioden, dvs tiden från smittotillfälle till dess att antikroppar kan påvisas, är med 3:e generationens anti- HCV test dygn (i genomsnitt 64 dygn). Tillfällig avstängning efter misstänkt smittotillfälle ska vara 6 månader Risk för PTH-C (Post Transfusionshepatit C) Med nuvarande testning är risken för HCV-infektion mycket liten. Sedan 1992 har endast enstaka fall av smittspridning dokumenterats från givare i inkubationsskede av Hepatit C, innan antikroppstest blivit positiv. Troligen är annan nosokomial smitta mera vanligt förekommande Mottagarens försvar Mottagligheten är stor Regler för blodtappning Se kapitel 2. Allt blod som tappas ska testas på förekomst av anti-hcv och vara utan anmärkning. Person som genomgått HCV-infektion får inte accepteras som blodgivare. En person som haft eller kan misstänkas ha haft nära kontakt med HCV accepteras som blodgivare först 6 månader efter sista tänkbara smittotillfället. Detta gäller t ex personer som fått blodtransfusion, haft sexuellt umgänge med misstänkt smittad person, blivit tatuerade eller behandlats med akupunktur under tveksamma hygieniska förhållanden eller sjukvårdspersonal som skadat sig på material med känd eller misstänkt HCV-smitta. kap14-v1r doc 9(36)

10 6.1. HEPATIT D Hepatit D virus, HDV (delta-virus), är ett RNA-virus. HDV är ett defekt virus och kan endast infektera personer som samtidigt är infekterade med HBV, vilket fungerar som hjälpvirus. Hepatit D är ovanlig i Sverige (1999 totalt 9 rapporterade fall). Testning för HBsAg minskar men eliminerar ej fullständigt risken HEPATIT E Hepatit E virus, HEV, är ett RNA-virus. Smittöverföring sker fekalt/oralt som för HAV. HEV är ovanligt i Sverige (1999 totalt 3 rapporterade fall) Regler för blodtappning Personer som haft Hepatit E accepteras för givning tidigast 6 månader efter utläkning av sjukdomen ÖVRIGA HEPATITER (non A - non E) Diagnosen nona - none-hepatit ställs numera sällan och endast då andra kända infektiösa orsaker till hepatit uteslutits (HAV, HBV, HCV, HEV, CMV, EBV). HGV är ett flavi-virus som rätteligen bör benämnas GBV-C (efter patienten hos vilken det påvisades) eftersom det ännu är osäkert huruvida det är ett hepatitvirus. Virus kan påvisas hos 1.5-2% av friska blodgivare, men signifikansen är ännu oklar. Blodgivartestning är för närvarande ej aktuell. TTV är ett DNA virus, som förekommer i hög frekvens bland blodgivare i Japan, där det också först isolerades Prevalensen är 1-4% bland blodgivare i USA, England och Sverige. Liksom för GBV-C är betydelsen oklar. kap14-v1r doc 10(36)

11 7. HIV-INFEKTION 7.1. Smittämnen Humant immunbristvirus, HIV, är retrovirus. Två varianter, HIV-1 och HIV-2, är för närvarande kända. Smittöverföring sker vid samlag och vid injektion eller transfusion av infekterat blod samt från mor till nyfött barn. HIV-2 förekommer speciellt i Västafrika. Viabilitet: Okänsligt för lagring, samtliga blodkomponenter smittsamma. Smittämnet är dock känsligt för alkohol- och värmebehandling. Fraktionerade plasmaprodukter är numera ej smittsamma. Bärarskap: Asymptomatiskt bärarskap kan vara mycket långt (10-20 år?) Inkubationstid: Efter 1-2 veckor får 10-30% av de smittade symptomatisk primärinfektion med feber, halsont, svullna lymfkörtlar, exantem. Symptomen kvarstår 1-2 veckor. Symptom på aids (opportunistiska infektioner på grund av dåligt fungerande immunförsvar, neurologiska symptom, malignitet) kan komma efter 1-20 år. Fönsterperioden, dvs tiden från det man börjar bli smittsam med sitt blod till serokonversion (anti-hiv kan påvisas med Elisa) är i regel 6-36 dygn (i genomsnitt 22 dygn). I undantagsfall dröjer serokonversion upp till 6 månader efter smittotillfället. HIV-1 och HIV-2 ger samma symptom Risk Sedan anti-hiv-1 testning infördes 1985 föreligger praktiskt taget ingen risk, dock med det undantaget att en smittad person kan lämna blod i seronegativ fas. Denna risk bedöms som mycket liten i Sverige. Hittills finns inget känt fall av transfusionsöverförd smitta sedan testning infördes Mottagarens försvar Samtliga patienter som fått blodkomponenter från HIV-positiva blodgivare smittas Regler för blodtappning Personer med riskbeteende (se kapitel 2) får inte accepteras för blodtappning. Allt blod som tappas ska testas på förekomst av anti-hiv och vara utan anmärkning. kap14-v1r doc 11(36)

12 8. HTLV-INFEKTION 8.1. Smittämne HTLV, Humant T-lymfotropt virus, är retrovirus. HTLV-I finns framförallt i södra Japan och Mellanamerika (speciellt Karibiska övärlden). I Europa är prevalensen bland blodgivare 1-30 per Även HTLV-II har påvisats i Sverige hos personer som injicerat narkotika. Virus överförs med cellinnehållande blodkomponenter, med bröstmjölk, vid samlag och via infekterade injektionssprutor. HTLV-I har vistas kunna ge upphov till adult T-cellsleukemi/lymfom (speciellt i Japan) samt progressiv myelopati/tropisk spastisk parapares (speciellt i Karibiska övärlden). Endast 1-5% av HTLV-I-infekterade personer utvecklar någonsin sjukdom. Insjuknande i leukemi kan dröja år. Transfusionsöverförd HTLV-I-smitta har hittills ej givit upphov till leukemi. Ett fåtal fall av myelopati redan några månader efter transfusion har dock beskrivits. HTLV-II har i enstaka fall påvisats hos patienter med hårcellsleukemi och i sällsynta fall vid progressiv myelopati. Serokonversion efter transfusion med HTLV-II-infekterat blod har beskrivits, men hittills ej fall med sjukdomssymptom. Viabilitet: Virus överförs med största sannolikhet endast med leukocytinnehållande blodkomponenter. Risken för smitta är störst med blod som är mindre än 2 veckor gammalt. Inget fall finns hittills beskrivet där smittöverföring skett med fraktionerade plasmaprodukter. Bärarskap: Sannolikt livslångt. Serokonversion: I en svensk undersökning spårade man upp och testade mottagare av transfusionsblod från givare som sedermera visat sig infekterade med HTLV-I. Mindre än 10% (3 av 35) mottagare hade smittats. Serokonversion sker i regel inom dagar. Vid sexuellt överförd smitta kan det ta betydligt längre tid Regler för blodtappning En person med känd/misstänkt HTLV-infektion får ej accepteras för blodtappning. Sållningstest ska göras vid nyanmälan. Se flödesschema avsnitt 23. kap14-v1r doc 12(36)

13 9. CMV-INFEKTION 9.1. Smittämne Cytomegalovirus, CMV, är ett herpesvirus. Liksom andra herpesvirus kan CMV ligga latent med samtidig förekomst av antikroppar. Aktivering kan ske vid maligna sjukdomar och vid immunosuppressiv behandling. CMV är vida spritt. Infektion sker ofta tidigt i livet. Virus har isolerats från saliv, urin, bröstmjölk, cervixsekret, semen och leukocyter. Viabilitet: Vid blodtransfusion överförs CMV främst med leukocyterna i blodkomponenter. Bärarskap:Vid symptomgivande infektion påvisas viremi under några dagar upp till 3 veckor. I Sverige har ca 70% av blodgivarna anti-cmv och virus finns efter den primära infektionen latent i blodet, sannolikt framförallt i monocyter och T-lymfocyter. Inkubationstid: 2-10 veckor, vanligen dock 4-8 veckor. Smittämnet ger inga till måttliga förkylningssymtom dominerade av feber hos personer med normalt immunförsvar. Ibland ses dock en mononukleosliknande sjukdom eller hepatit Risk Virus överförs i latent form, varefter aktivering kan ske. De kliniska symptomen är oftast beskedliga utom då det gäller patienter med nedsatt immunförsvar. Dessa patienter kan få mycket allvarliga, till och med livshotande symptom med pneumonit, hepatit, retinit eller gastroenterit. CMV-infektion under graviditet hos CMV-negativ kvinna kan medföra allvarlig fosterskada Mottagarens försvar Ca 70% av mottagarna har antikroppar mot CMV. Frekvensen är lägre hos ungdomar och ökar med stigande ålder. En person som har anti-cmv kan i vissa fall reinfekteras av en annan CMVstam Prevention Till patienter med risk för svår CMV-sjukdom (kandidater för allogen stamcells-transplantation, i neonatalperioden m.fl.) anses det indicerat med blodkomponenter innehållande <10 6 leukocyter/enhet. kap14-v1r doc 13(36)

14 10. EBV-INFEKTION Smittämne Epstein-Barr virus, EBV, är ett herpesvirus. Infektion sker ofta tidigt i livet och ger då inga symptom. Viruset kan dock ge feber, förstorade lymfkörtlar och membranös tonsillit (körtelfeber, mononukleos, "kissing disease") och även splenomegali och leverpåverkan. Smittöverföring sker via EBV i saliv och har även visats kunna ske med blodtransfusion. Inkubationstid: 4-7 veckor Risk Mycket liten Mottagarens försvar Immuniteten hög, >90% av den vuxna befolkningen i Sverige har antikroppar Regler för blodtappning Givare som haft mononukleos accepteras först 6 månader efter utläkning ANDRA HERPESVIRUS Transfusionsöverförd herpes simplex- eller varicella zoster-infektion har aldrig beskrivits. HHV-6 och HHV-8 har diskuterats som överförbara med transfusion. 11. PARVOVIRUS B19 Parvovirus B19 kan ge aplastisk kris hos patienter med hemolytisk anemi på grund av sin specifika toxiska effekt på erytroblaster. Virus kan överföras med blod och med koncentrat av koagulationsfaktor VIII. Parvovirus saknar liksom HAV lipidhölje och förstörs därför inte av alla fraktioneringsprocedurer. kap14-v1r doc 14(36)

15 12. SYFILIS Smittämne Treponema pallidum är en spiroket. Viabilitet: Överlever inte i transfusionsblod mer än 4-5 dygn vid 4 o C. Kan överföras med plasma men ej med fraktionerade plasmaprodukter. Bärarskap: Smitta kan överföras från givare i seronegativ fas (antikroppar saknas), i primärt och sekundärt stadium av sjukdomen. Inkubationstid: Vid sexuell smitta utvecklas lokaliserad lymkörtelsvullnad och primärlesion (schanker) efter 9-90 (medel 21) dagar. Progress från primärt till sekundärt sjukdomsstadium sker efter (medel 46) dagar. Sekundär syfilis kännetecknas av vävnads- /systemengagemang samt symptom från hud och slemhinnor. Serologisk sållningstest för syfilissmitta blir reaktiv 3-5 veckor efter smittotillfället Risk Risken är liten eftersom incidensen av syfilis numera är mycket låg i Sverige och användningen av färskblod liten. Därför har vissa länder, t ex Danmark, avskaffat testning av blodgivare. Syfilis ökar dock i flera länder i Europa, även i vårt närområde Mottagarens försvar Transfusionsöverförd syfilis-smitta kan behandlas med antibiotika Regler för blodtappning Personer som haft syfilis kan accepteras tidigast 2 år efter avslutad adekvat behandling och utläkning. Testning på förekomst av antikroppar mot syfilis är obligatoriskt endast vid nyanmälan. kap14-v1r doc 15(36)

16 13. MALARIA Smittämne Malaria orsakas av en protozo av släktet Plasmodium. Flera olika arter finns. Smittöverföring sker via infekterade erytrocyter och kan således ske med samtliga blodkomponenter som innehåller erytrocyter. Elektronmikroskopiska studier har visat att även trombocyter kan innehålla plasmodier. Smittöverföring förekommer ej med fraktionerade plasmaprodukter. Viabilitet vid lagring: Plasmodierna håller sig viabla i transfusionsblod vid 4 o C i dygn, upp till 21 dygn har beskrivits. Vid frysning av erytrocyter håller sig plasmodierna i åratal och har kunnat överföra sjukdomen. Plasmodierna överlever inte alkoholfraktionering och värmebehandling. Bärarskap: Smittad person kan vara symptomfri bärare mycket länge: Plasmodium malariae flera decennier (som längst 46 år!) och övriga sällan mer än 3 år. Plasmodium falciparum resulterar dock i allmänhet i sjukdom inom 3 månader. Inkubationstid: varierar för de olika plasmodiearterna och med mängden överförda parasiter: för Pl. falciparum i regel 8-13 dygn (max 29 dygn), för Pl. malariae (vilken är den vanligaste vid transfusionsöverförd malaria) upp till 3,5 månader Risk Endast ett transfusionsöverfört fall beskrivet i Sverige (1980, Pl. falciparum). Risken kan öka i Sverige med ökande invandring och turism. I icke-endemiska regioner är incidensen av transfusionsöverförd malaria under 0,2 fall per 1 miljon transfunderade enheter Mottagarens försvar Dåligt. Patienter med sänkt immunförsvar kan få livshotande infektion Regler för blodtappning Tappning av plasma för fraktionering kan medges utan nedanstående inskränkningar Långvarig vistelse i malariaområde Personer som vistats i malariaområde under de första åren av sitt liv löper ökad risk att bli symtomlösa bärare av malariaparasiten. Den som tillbringat mer än 3 sammanhängande år i malariaendemiskt område accepteras för blodtappning tidigast 5 år efter det att hon/han lämnat sådant område. Efter tillfälligt återbesök i malariaendemiskt område accepteras sådan person för blodtappning tidigast 5 år efter att ha lämnat området Kortvarig vistelse i malariaområde Den som varit på tillfälligt besök (kortare tid än 3 år) i malariaendemiskt område accepteras inte för blodtappning under de närmast följande 6 månaderna efter hemkomsten. kap14-v1r doc 16(36)

17 Den som haft oklar feberepisod under eller inom 6 månader efter vistelse i malariaområde Blodtappning tidigast efter 5 år Haft malaria Får ej ge blod för transfusion. Atlas och aktuell information om i vilka områden malaria förekommer bör finnas på varje blodcentral. Se WHO:s information : International Travel and Health. Vaccination requirements and health advice eller VACC-GUIDEN. Information kan även hämtas på Internet: kap14-v1r doc 17(36)

18 14. CHAGAS SJUKDOM (amerikansk trypanosomiasis) Smittämne Trypanosoma cruzi är en protozo och överförs till människa genom bett av skinnbaggar ("kissing bugs"). I Syd- och Centralamerika smittas många vid blodtransfusion. Parasiterna kan även finnas i plasma. Viabilitet: Trypanosomerna kan överleva i transfusionsblod i upp till dygn, dock anses blod lagrat i mer än 10 dygn relativt säkert. Inget fall av Chagas sjukdom efter behandling med fraktionerade plasmaprodukter finns beskrivet. Bärarskap: Livslångt. I Chagasområdet har miljoner människor antikroppar mot Trypanosoma cruzi. Speciellt gäller detta dem som har vuxit upp på landsbygden eller i storstädernas slumområden där skinnbaggar förekommer rikligt. Av antikroppspositiva har 60% parasitemi men inga symptom. Frekvensen blodgivare med antikroppar är 5-7% i Argentina, Brasilien, Chile och Venezuela. På landsbygden och i storstädernas slumområden kan den uppgå till 60% bland potentiella blodgivare. I Chagasområdet utförs blodgivartestning för antikroppar mot Trypanosoma cruzi på många blodcentraler, på andra tillsätts gentianaviolett till transfusionsblodet för att eliminera smittrisken. Man undviker att ge blod som är mindre än 10 dygn gammalt. Inkubationstid: Vanligen dagar (8-120 dagar). I vissa fall akut sjukdomsdebut med feber som kan vara i 6-8 veckor, och som inte påverkas av antibiotika. Dock kommer symptom ofta först efter många år i form av progredierande hjärtförstoring, hjärtinsufficiens, megaesophagus och megacolon. Andra symptom är lymfadenopati, splenomegali, hepatomegali och exantem Risk Oerhört liten i Sverige, anses mycket stor vid transfusion i Syd- och Centralamerika. I USA finns oro för ökning p g a invandring från Sydamerika Mottagarens försvar Saknas i vår del av världen. Diagnos skulle sannolikt bli mycket svår att ställa vid transfusionsöverförd Chagas sjukdom Regler för blodtappning Personer som har påvisad smitta med Trypanosoma cruzi får ej accepteras som blodgivare. Personer som vistats sammanlagt mer än 3 år i område där Trypanosoma cruzi förekommer eller som fått blodtransfusion i dessa områden accepteras inte som blodgivare. Dessa personer kan dock lämna plasma till industriell fraktionering. Internetadress med bl.a. karta över riskområden: kap14-v1r doc 18(36)

Implementering av patogenreducerade blodkomponenter

Implementering av patogenreducerade blodkomponenter Implementering av patogenreducerade blodkomponenter Linköpingsdagarna, 2015-09-22, Bengt Ekermo Testning av blodgivare i Sverige Obligatorisk omfattning av test- Smittest: Införd: ning (enligt nu gällande

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler;

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2014:XX (M) Utkom från trycket Fylls i av tryckeriet Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna ( 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens

Läs mer

Hälsodeklaration - för den blivande Modern

Hälsodeklaration - för den blivande Modern Hälsodeklaration - för den blivande Modern Denna Hälsodeklaration upprättas i två original varav den blivande Modern behåller originalet i informationshäftet (sidorna 13-16 i informationshäftet 40-03-01)

Läs mer

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund

Läs mer

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har

Läs mer

Syfilis (lues) Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge

Syfilis (lues) Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge Syfilis (lues) 2016-10-18 Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge Syfilis Ovanligt - men ökar! Syfilis = Stor imitatör Tänk tanken!! Fråga alltid om oskyddat sex om någon har ett sår genitalt

Läs mer

15. Hiv och hepatiter

15. Hiv och hepatiter Kapitel 15 1 15. Hiv och hepatiter Hiv-infektion och aids orsakas av humant immunbristvirus, ett så kallat retrovirus. En Hiv infektion kan förlöpa asymtomatisk under många år. En del nysmittade får en

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Sticktillbud Höstmötet 2016

Sticktillbud Höstmötet 2016 Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen 788 Nr 258 1. RAPPORT OM ALLVARLIG SKADLIG VERKNING TILL FÖLJD AV TRANSFUSION AV BLODPREPARAT OCH TRANSFUSION AV FEL BLODPREPARAT (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård) Blanketten används även som

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Hepatiter och blodsmitta

Hepatiter och blodsmitta Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta

Läs mer

SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116

SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116 SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus 120116 Syfilis Kallades först lues venerea (lues = pest på latin) Bevisat att Columbus sjömän tog med den till

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

Centrala funktioner på region Öst

Centrala funktioner på region Öst Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? HIV. Nära 7 000 personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län.

Hur ser det ut i Sverige? HIV. Nära 7 000 personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län. HIV Grundutbildning för lokalt smittskydd och strama ansvariga sjuksköterskor och läkare 14 april 2016 Inger Zedenius sjuksköterska Global estimates for adults and children 2014 People living with HIV

Läs mer

Personnummer: Längd: Vikt: Adress: Tfn bostad: Tfn arb: Etnisk tillhörighet, jag/min familj härstammar ifrån:

Personnummer: Längd: Vikt: Adress: Tfn bostad: Tfn arb:   Etnisk tillhörighet, jag/min familj härstammar ifrån: HÄLSODEKLARATION Fyll i de första 5 sidorna och skicka med vanlig post till Tobias Registret tillsammans med signerad blankett Medgivande (sida 7). OBS! Missa inte att läsa igenom dokumentet om blodsmitta!

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Returhäfte - åter till Cellaviva

Returhäfte - åter till Cellaviva Returhäfte - åter till Cellaviva De dokument som ska fyllas i, undertecknas och skickas åter till Cellaviva så snart som möjligt är samlade i detta häfte. Dessa dokument är märkta Åter till Cellaviva.

Läs mer

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum 4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2015-11-8 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet. Hepatit B. Folkhälsomyndigheten. Peter Iveroth Smittskyddsläkare. Utbildningsdag i Jönköping

Barnvaccinationsprogrammet. Hepatit B. Folkhälsomyndigheten. Peter Iveroth Smittskyddsläkare. Utbildningsdag i Jönköping Barnvaccinationsprogrammet Hepatit B Folkhälsomyndigheten Utbildningsdag i Jönköping 2014-05-05 Peter Iveroth Smittskyddsläkare (ange enhet via Infoga sidfot) 2014-05-13 Hepatit B - sjukdomsbild Barn under

Läs mer

Nya smittämnens relevans i transfusionssammanhang

Nya smittämnens relevans i transfusionssammanhang Nya smittämnens relevans i transfusionssammanhang EQUALIS användarmöte Transfusionsmdicin, Sthlm 2014-10-16 Bengt Ekermo Klin. Imm. & Transfusionsmedicin Universitetssjukhuset i Linköping HIV-smittade

Läs mer

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10 HIV/AIDS Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10 Sverige 1982 Första fallet av AIDS diagnostiseras i Sverige 1983 HIV viruset upptäcks (Montagnier, Nobelpris 2008)

Läs mer

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten Hepatit B och C Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan Hepatit B - epidemiologi 2 miljarder infekterade 1/3-del jordens befolkning 400 miljoner kroniska bärare av HBV 100 x fler än HIV-infekterade

Läs mer

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD Lorraine Eriksson, Kerstin Malm, Maria A Demontis*, Paula Mölling, Martin Sundqvist, Graham

Läs mer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder

Läs mer

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover. Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Virushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle

Virushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle Virushepatiter i primärvården Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle Hepatit C Epidemiologi, smittvägar Globalt: 200 miljoner (iatrogen smitta vanligt) Några 100 i Gävleborg? Ca

Läs mer

Legionella - smittspårning

Legionella - smittspårning Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas

Läs mer

Chagas sjukdom: Aktuell serologisk diagnostik

Chagas sjukdom: Aktuell serologisk diagnostik Chagas sjukdom: Aktuell serologisk diagnostik Användarmöte för Transfusionsmedicin Equalis, oktober 23 2013 Silvia Botero-Kleiven Leg. Läkare, Med. Dr. Parasitologisk Diagnostik (DV-D) PAHO: kontroll av

Läs mer

2015-11-23 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Hepatit A-E. Grundkursen nov 2015. Jenny Stenkvist, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm

2015-11-23 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Hepatit A-E. Grundkursen nov 2015. Jenny Stenkvist, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hepatit A-E Grundkursen nov 2015, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Världshepatitdagen (28/7) 2013: WHO uppmanar regeringar att agera mot hepatit Världshepatitdagen 2014 (WHO) Think again about

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA Utfärdad den 20 november 1986 AFS 1986:23 2 SKYDD MOT BLODSMITTA Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1) Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Transfusionsmedicin -målbeskrivning

Transfusionsmedicin -målbeskrivning Transfusionsmedicin -målbeskrivning Kunna redogöra för de viktigaste hälsokraven och reglerna för blodgivning I stora drag kunna redogöra för framställning, förvaring och hantering av blodkomponenter Känna

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

Hepatit C hos unga. - Fakta

Hepatit C hos unga. - Fakta Hepatit C hos unga - Fakta 2 Kan jag vara smittad med hepatit C? Hepatit C är ett virus som överförs genom kontakt med smittat blod och som kan påverka levern. De vanligaste sätten för unga personer att

Läs mer

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. Sida 1 (5) Ebola (ebolavirusinfektion), läkarinformation Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. 1. Laboratoriediagnostik Diagnostiken

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Malaria och Babesia Likheter och skillnader. Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se

Malaria och Babesia Likheter och skillnader. Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se Malaria och Babesia Likheter och skillnader Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se Malaria och Babesia Gathany Krisp Parasiter som bor inuti röda blodkroppar K Persson

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 2011-03-30 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i

Läs mer

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blod och blodsmitta Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blodsmitta - smittväg Blod blod Via sexuell kontakt Mor-barn Inkubationstid Hepatit B Hepatit C Hiv 2-6 månader 2 veckor 3 (6) månader Infektionstillfället

Läs mer

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014 BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 214 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 215-6-1 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Folkhälsomyndigheten, 2014 Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion Denna titel kan beställas från:

Läs mer

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 213 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING...

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Dugganummer 1 (5) Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 11 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 10 kortsvarsfrågor.

Läs mer

Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför?

Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför? Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför? Kontaktdagarna 15-16 april 2013 Maria Axelsson Mikrobiolog, Smittskyddsinstitutet Hivinfektion Smittskyddslagen: Hivinfektion är en allmänfarlig

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:199

Regeringens proposition 2005/06:199 Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)

Läs mer

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodburen smitta hos barn och ungdomar Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodsmitta Blodburen smitta hos barn och ungdomar smittan sker via kontakt med blod från mor till barn vid förlossningen

Läs mer

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012 HÄLSOSAMTALET Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012 Hepatit B Hepatit C HIV Amöbiasis Giardiasis Gulsot typ B (Hepatit B) Gulsot typ B (Hepatit B) Hepatit; Hepar = levern, -it = inflammation

Läs mer

Kortsvarsfrågor (5)

Kortsvarsfrågor (5) Kortsvarsfrågor 16-11-25 1 (5) 1. 45 årig kvinna söker infektionsakuten efter att ha blivit biten av sin katt i höger hand. I status ses lätt rodnad och svullnad i anslutning till betten över handryggen.

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Utgåva Antal sidor 4 5 Dokumentets namn Riktlinje Blodtransfusion Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-08-10 Reviderad 2014-03-17 RIKTLINJE BLODTRANSFUSION

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

SOSFS 2009:28 (M) Föreskrifter. Blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:28 (M) Föreskrifter. Blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling (M) Föreskrifter Blodverksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler.

Läs mer

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Vårdhandboken översikt Vid venös provtagning ska stickskyddade produkter användas (AFS 2012:7 ändringsföreskrift

Läs mer

Enkla eller dubbla handskar

Enkla eller dubbla handskar Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Hur och när har HBV spridits?

Hur och när har HBV spridits? Hepatit B och C nytta av diagnostik 130312 Magnus Lindh Avd för infektionssjukdomar, Göteborgs universitet Akut Vid smitta i vuxen ålder 200-250/år i Sverige Injektionsmissbruk, sexuellt Sjuk 2-3 veckor,

Läs mer

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast

Läs mer

Sållningstest av blodgivare. Kunskapsunderlag från experter

Sållningstest av blodgivare. Kunskapsunderlag från experter Sållningstest av blodgivare Kunskapsunderlag från experter Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr 26064/2016 1(6)

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr 26064/2016 1(6) Konsekvensutredning 2016-10-06 Dnr 26064/2016 1(6) Avdelningen för regler och behörighet Kristina Swiech kristina.swiech@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till nya föreskrifter om avstängning

Läs mer

INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR PLASMA FOTOKEMISK BEHANDLING AV PLASMA MED AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS

INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR PLASMA FOTOKEMISK BEHANDLING AV PLASMA MED AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR PLASMA FOTOKEMISK BEHANDLING AV PLASMA MED AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS INTERCEPT Blood System för plasma är en medicinsk klass III-produkt som är avsedd för beredning

Läs mer

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-178760 Fastställandedatum: 2016-01-08 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08 Upprättare: Anette M Nygren Fastställare: Signar Mäkitalo Stick- och skärskador samt

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer