Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft"

Transkript

1 Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft

2 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Tfn Webbplats: Beställningsnummer: 5165 Tryckeri: 08 Tryck AB Kontaktperson på SKL: Fredrik Gunnarsson och Lena Lundström För information om SKLs projekt Samverkan med civilsamhället kontakta Cecilia Berglin eller Anna-Karin Berglund Foto: Matton Form och produktion: KLF Grafisk Produktion 2009 Distribution: Tfn , fax ,

3 Förord I Sverige har vi en lång tradition av ett livskraftigt och aktivt civilsamhälle. Civilsamhället har en framträdande roll i den svenska samhällsmodellen och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Det är framförallt på lokal och regional nivå som det civila samhällets aktörer är betydelsefulla då de utifrån platsens förutsättningar och behov samlar människor utefter deras intressen, skapar verksamhet och utvecklingsidéer samt driver på för demokrati- och välfärdsutveckling. Det finns en tydlig vilja i kommuner, landsting och regioner att vidareutveckla och förbättra samspelet med det civila samhället, vilket är synligt bland annat i de senaste årens framväxt av handlingsprogram och policyarbeten lokalt och regionalt. Även på central nivå pågår utvecklingsarbeten och under 2008 har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting fattat beslut om att ingå en överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området. Detta positionspapper redovisar Sveriges Kommuner och Landstings syn på civilsamhället som utvecklingskraft. Positionspappret antogs av förbundets styrelse 23 januari Det bildar underlag för kontakter med regering och myndigheter såväl som med nationella företrädare för det civila samhällets aktörer. Det kan även utgöra ett stöd till medlemmarna i deras arbete. Sveriges Kommuner och Landsting i december 2008 Anders Knape

4 Sammanfattning Ett gott samspel mellan offentlig sektor och civilt samhälle är centralt för en god samhällsutveckling. Det är sedan länge en naturlig uppgift för kommuner, landsting och regioner att samspela med och understödja det civila samhället och dess aktörer. Samhällsförändringarna i vår tid har dock påverkat samspelets förutsättningar och möjligheterna att stärka civilsamhället som utvecklingskraft har därmed blivit annorlunda. I detta positionspapper har civilsamhället schematiskt delats in i: föreningslivet och folkbildningen, frivilligt arbete och volontärskap, företagande med samhällsmål, samt samhällsentreprenörer och eldsjälar. Kommuner, landsting och regioner har en direkt geografisk närhet till det civila samhällets aktörer. Det betyder att kommuner, landsting och regioner genom sin närhet kan anpassa sig till civilsamhällets varierande utbredning och livaktighet över landet. Men det betyder också att lokala och regionala beslutsfattare i ett pågående samspel med civilsamhället måste hantera balansen mellan den representativa demokratins funktionssätt å ena sidan och medborgarnas engagemang och deltagande å den andra. Möjligheten för kommuner, landsting och regioner att understödja och tillvarata utvecklingskraften i det civila samhällets aktörer har två sidor. Primärt handlar det om att erkänna, uppmärksamma och bekräfta det civila samhällets aktörer i det lokala och regionala sammanhanget. Det innebär att utrymme skapas för både gamla och nytillkomna aktörer, och samtidigt slår det vakt om att framtida aktörer kan växa fram utifrån nya intressen och behov i befolkningen. Det handlar vidare om en utveckling av redan idag praktiserade arbetssätt lokalt och regionalt. Detta positionspapper koncentreras på dessa arbetssätt som schematiskt delas upp i: bidrag och stöd, upphandling, partnerskap, samt alternativ finansiering. Kommuner, landsting och regioner måste också i framtiden ha goda förutsättningar att utveckla dessa arbetssätt efter egna överväganden och prioriteringar. Förbundet menar att stöd och stimulans till ett varierande och livskraftigt civilt samhälle runt om i Sverige förutsätter ett starkt kommunalt självstyre. kommuners, landstings och regioners aktiva insatser spelar en avgörande roll för att stärka civilsamhället som utvecklingskraft vilket med fördel kan uppmärksammas i övergripande utvecklingsstrategier och styrdokument lokalt och regionalt relationen mellan kommuner/landsting/regioner och civilsamhället ska präglas av dialog och ömsesidig respekt.

5 Vidare anser SKL i förhållande till staten att: staten bör sträva efter regelverk som underlättar och stödjer föreningslivets ställning som ickeprofessionella och ideella organisationer det är rimligt att personer som har sin försörjning från trygghetssystemen och står till arbetsmarknadens förfogande, liksom sjukskrivna, som vill utföra frivilligarbete, har möjlighet att göra det i viss omfattning staten bör bättre uppmärksamma och stödja företagande med samhällsmål regeringen bör anpassa/förenkla upphandlingsreglerna och se över möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för aktörer inom civilsamhället nationell statistik ska utvecklas för att synliggöra idéburna aktörers marknadsandel staten bör se över möjligheterna att utveckla system som stödjer små aktörers kreditvärdighet, samt utveckla nationella och regionala mikrolånesystem för civilsamhällets aktörer det är positivt att staten utreder skatteincitamenten för gåvor till ideell verksamhet, och angeläget att ett sådant system är transparent. Vidare anser SKL i förhållande till civilsamhället att: offentlig sektors samtliga nivåer har ett gemensamt ansvar för grundläggande finansiering till föreningsliv och folkbildning ideellt arbete är ett komplement till och inte en ersättning för ordinarie betalt arbete inom ramen för offentlig sektors egna åtaganden och ansvar organisering av frivilligt arbete kan genomföras såväl i offentlig som annan regi företag med medlems-/samhällsmål bidrar till lokal och regional utveckling, och kan med fördel inkluderas i lokala och regionala näringspolitiska strategier ökad kunskap om samhällsentreprenörskap, eldsjälar och nätverk, samt utveckling av metoder för god samverkan kan frigöra potential lokalt och regionalt lokala och regionala stödsystem som bygger på dialog och överenskommelser med god framförhållning och tydliga besked bidrar till att främja civilsamhället som utvecklingskraft utöver ekonomiska bidrag, finns det andra ändamålsenliga medel för att stödja civilsamhället som bör vidareutvecklas civilsamhällets utvecklingskraft kan tas bättre tillvara i lokalt och regionalt utvecklingsarbete genom stärkt integration mellan olika partnerskap, politiska nivåer och sektorer.

6 Civilsamhället som utvecklingskraft Inledning Runt om i Sveriges kommuner, landsting och regioner finns ett ökande intresse för civilsamhället som samhällsaktör, vilket visar sig i handlingsprogram och samarbeten av olika slag. Ett gott samspel grundar sig i intresse och respekt för varandras drivkrafter och förutsättningar. För förtroendevalda lokalt och regionalt är det en viktig uppgift att hantera den spänning som kan uppstå mellan den representativa demokratin och medborgarnas aktiva, direkta deltagande. Det är förtroendevaldas ansvar att värna om allmän- och helhetsintressen och rättssamhällets principer. Historiskt sett går det inte att nog understryka folkrörelsernas betydelse för samhällsreformer, välfärd och ekonomisk utveckling under 1900-talets början. Under rekordåren då offentlig sektor växte kraftigt kommunaliserades många uppgifter och föreningslivet koncentrerades främst till kulturoch fritidsaktiviteter. Former och omfattning för samspel med civilsamhället idag har påverkats av den ekonomiska krisen på 1990-talet, det svenska EU-medlemskapet och förändringar i människors ideella engagemang. Civilsamhället är en kraft för demokratisk förankring och vitalisering, för lokal och regional utveckling och för välfärdens förnyelse. Ett gott samspel mellan offentlig sektor och civilt samhälle är centralt för en god samhällsutveckling. Det senaste decenniets samhällsförändringar har dock påverkat förutsättningarna för att stärka civilsamhället som utvecklingskraft. Den svenska kombinationen av välgrundad tilltro till samhällets institutioner och ett livskraftigt civilsamhälle har varit och är en framgångsfaktor för social sammanhållning och ekonomisk utveckling. kommuners, landstings och regioners aktiva insatser spelar en avgörande roll för att stärka civilsamhället som utvecklingskraft vilket med fördel kan uppmärksammas i övergripande utvecklingsstrategier och styrdokument lokalt och regionalt relationen mellan kommuner/landsting/regioner och civilsamhället ska präglas av dialog och ömsesidig respekt.

7 Aktörer Det finns en lång tradition av samarbete mellan kommuner och landsting, respektive föreningsliv och folkbildning, som varit en styrka för samhällsutvecklingen. De senaste åren har dock en rad utmaningar blivit allt tydligare, varav några är särskilt oroande. Deltagandet i föreningslivet minskar och koncentreras i högre grad till mer resursstarka medborgare. Ungdomars deltagande har successivt minskat och den ökade viljan till ideellt engagemang på individuell grund i befolkningen har svårt att kanaliseras in i svenskt föreningsliv. Det finns även tendenser till större professionalisering och byråkratisering, delvis som en reaktion på bidragsgivarnas redovisnings- och uppföljningskrav. Föreningsliv och folkbildning Det svenska föreningslivets omfattning är unik i världen och den svenska förenings- och folkbildningstraditionen representerar starka demokrativärden. Föreningslivet och folkbildningen fungerar som sociala mötesplatser där samspel mellan människor utvecklas och demokratisk skolning sker, vilket i sin tur utgör en grund för mellanmänsklig tillit och samhällstillhörighet. Sammantaget ger föreningslivet röst åt breda grupper i samhället och står för omistlig verksamhet. Det är därför viktigt att föreningsliv och folkbildning förblir en självständig kraft i svenskt samhällsliv, geografiskt och socialt närvarande. offentlig sektors samtliga nivåer har ett gemensamt ansvar för grundläggande finansiering till föreningsliv och folkbildning staten bör sträva efter regelverk som underlättar och stödjer föreningslivets ställning som ickeprofessionella och ideella organisationer.

8 Frivilligarbete/volontärskap Frivilligt arbete utan ekonomisk ersättning utförs i stor omfattning i Sverige, även med internationella mått mätt, och fyller en viktig funktion i vardagen såväl som vid katastrofsituationer. Känslan av tillhörighet och delaktighet är grundläggande för en människas hälsa. Här kan det frivilliga arbetet bidra till att skapa sociala relationer och gemenskaper. Människors vilja till ideellt arbete är positiv, men det kan finnas anledning att beakta de röster som uttrycker oro för en utveckling där social välfärd alltmer byggs på välgörenhet med ojämlika förhållanden mellan givare och mottagare. Frivilligarbete kan kanaliseras genom föreningsliv, frivilligcentraler eller i anslutning till kommunal verksamhet. I samtliga fall gäller att ta ställning till frågor kring etik, försäkringar, långsiktigt ansvar och vilka uppgifter som är lämpade för volontärer. En pågående diskussion rör gränsdragning gentemot professionellt utfört arbete i ordinarie verksamhet. För arbetslösa och sjukskrivna, som har sin försörjning från trygghetssystemen, innebär det en balansgång gentemot regelverket att samtidigt arbeta ideellt. Vid räddningsarbete, katastrofsituationer och krishantering är frivilliginsatser en ovärderlig resurs för det kommunala samordningsarbetet. ideellt arbete är ett komplement till och inte en ersättning för ordinarie betalt arbete inom ramen för offentlig sektors egna åtaganden och ansvar organisering av frivilligt arbete kan genomföras såväl i offentlig som annan regi det är rimligt att personer som har sin försörjning från trygghetssystemen och står till arbetsmarknadens förfogande, liksom sjukskrivna, som vill utföra frivilligarbete, har möjlighet att göra det i viss omfattning. Positionspapper Civilsamhället som utvecklings

9 Företagande med medlems-/samhällsmål I början av 1900-talet spelade kooperation och näringsföreningar en avgörande roll för lokal och regional utveckling. Under de senaste åren har nya former av företagande med medlems- eller samhällsnytta som mål vuxit fram, under beteckningar som nykooperation, sociala företag och icke-vinstdrivande företag. De kan skapa företagsverksamhet på platser och i sammanhang där de ser behov som inte privat och offentlig verksamhet fyller. Vid nystart av företag bland unga idag är ekonomisk förening/kooperativ den vanligaste associationsformen. Sociala företag, som bedrivs i arbetsintegrerande syfte och stärker egenmakt-processer kan spela en växande roll för att integrera människor som har svårt att etablera sig på ordinarie arbetsmarknad. Icke-vinstdrivna organisationer inom sjukvård och social omsorg innefattar både väletablerade och mindre aktörer, som eventuellt blir fler där valfrihetssystem införs. Företagande med medlems-/samhällsmål bidrar till samhällsnyttig verksamhet och ökad mångfald av aktörer. För att detta företagande ska bli av betydelse framöver behöver det ges erkännande och olika former av stimulans. företag med medlems-/samhällsmål bidrar till lokal och regional utveckling, och kan med fördel inkluderas i lokala och regionala näringspolitiska strategier staten bör bättre uppmärksamma och stödja företagande med samhällsmål.

10 Samhällsentreprenörer, eldsjälar och nätverk Till civilsamhällets utvecklingskraft bidrar också individuella och kollektiva aktörer som samhällsentreprenörer, eldsjälar och nätverk. Dessa kännetecknas av att de tar initiativ för att fylla behov som vare sig offentlig eller privat sektor tillgodoser, som förbättrar det som inte fungerar i samhällsbygget, ofta med nyskapande grepp. De står ofta bakom tillfälliga kulturarrangemang o. dyl. och utvecklar ofta beständiga, innovativa lösningar i större och mindre städer likväl som på landsbygden. De är framgångsrika genom att vara gränsgångare, bygga allianser mellan och hämta kunskap hos ideellt arbetande och föreningar, företag och offentliga verksamheter. I den omvandling av samhällsstrukturer som vi befinner oss i kan samhällsentreprenörer, eldsjälar och nätverk visa på möjligheter till framkomliga arbetsformer och förnyelse av samhällsbyggandet. Brett anslag, erkännande och möjlighetstänkande behövs hos de kommuner, landsting och regioner som vill skapa rum för denna potential. ökad kunskap om samhällsentreprenörskap, eldsjälar och nätverk, samt utveckling av metoder för god samverkan kan frigöra potential lokalt och regionalt.

11 Relationer Allt offentligt stöd till det civila samhället innehåller de motstridiga målen att å ena sidan bidra till självständighet för organisationerna och å andra sidan påverka och ge uppdrag. Det senaste decenniet har kartläggningar visat att antalet projektbidrag och tillfälliga stöd vuxit kraftigt. Det råder delade meningar om detta är en positiv utveckling. Kommuner, landsting och regioner söker, istället för normerade bidragssystem, allt oftare i dialog med det civila samhällets aktörer nå en överenskommelse om stödets omfattning, inriktning och förväntningar. Detta möjliggör långsiktig och framåtsyftande planering för båda parter. Dialogen ger möjlighet att välja, följa upp och legitimera stöd, samtidigt som civilsamhället kan ställa krav och erkännas för sina insatser. Bidrag och stöd Kommuner och landsting ger omfattande materiellt, immateriellt och finansiellt stöd, till det civila samhällets aktörer, i synnerhet till idrott, folkbildning och ungdomsorganisationer, men också till religiösa församlingar, intresseföreningar, brukarorganisationer, sociala frivilligorganisationer, byalag, stiftelser m.m. lokala och regionala stödsystem som bygger på dialog och överenskommelser med god framförhållning och tydliga besked bidrar till att främja civilsamhället som utvecklingskraft utöver ekonomiska bidrag, finns det andra ändamålsenliga medel för att stödja civilsamhället som bör vidareutvecklas.

12 Upphandling Det mervärde som idéburna organisationer kan ge utifrån sina skilda verksamhetsgrunder är värdefullt för utveckling och inflöde av nya idéer i offentligt finansierad verksamhet. Sedan länge har kommuner upphandlat drift av anläggningar från föreningsliv inom idrott och kulturmiljövård. Det är en delvis ny situation när upphandling från idéburna aktörer i ökande grad aktualiseras för vård och omsorg. Syftet med upphandling är att stimulera näringslivsutveckling, motverka monopol och konkurrenssnedvridning och att använda skattemedel effektivt. Det finns vägar att utforma upphandling så att mindre, ideella, aktörer kan delta på lika villkor. LOU, lagen om offentlig upphandling, kritiseras dock ofta för att försvåra samverkan med civilsamhället. Gränsdragningen mellan bidragsfinansierad och upphandlad verksamhet är delvis otydlig. Beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner har därmed en viktig roll att göra lokala och regionala politiska överväganden samt att driva utvecklingen i önskad riktning. Införandet av lagen om valfrihetssystem LOV, förändrar där det införs förutsättningarna för bland andra idéburna aktörer att utföra kommunala och landstingskommunala stöd-, vård- och omsorgstjänster. Det är angeläget att staten framåt särskilt följer vad lagförändringen får för praktiskt betydelse för de idéburna aktörerna. regeringen bör anpassa/förenkla upphandlingsreglerna och se över möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för aktörer inom civilsamhället nationell statistik ska utvecklas för att synliggöra idéburna aktörers marknadsandel. 10

13 Partnerskap I och med EU-medlemskapet har det svenska samhället kommit att tillämpa mer av internationellt influerade och formaliserade partnerskapsarbeten som varit sällsynta tidigare. Partnerskap har blivit ett vanligt sätt att finansiera större idrotts- och kulturanläggningar, där har även föreningslivet en roll. Partnerskapen inom Leader har fört samman lokala offentliga, ideella och privata aktörer, och är ett exempel på hur ett EU-program har inneburit både en ny finansieringskälla för aktörer på landsbygden och ett nytt tänkande kring offentlig medfinansiering. ingår. Det gemensamma arbetet har också kommit att knytas till övergripande planeringsdokument och utvecklingsprogram kommunalt och regionalt. civilsamhällets utvecklingskraft kan tas bättre tillvara i lokalt och regionalt utvecklingsarbete genom stärkt integration mellan olika partnerskap, politiska nivåer och sektorer. Det ökade partnerskapsarbetet hänger samman med en samhällsutveckling där fler parter behövs för att samla resurser och ta ansvar för att förankra, skapa legitimitet i bredare led, och genomdriva projekt där offentliga, ideella och privata aktörer 11

14 Alternativ finansiering Det civila samhällets aktörer har ibland behov av kortare och längre krediter för att finansiera investeringar och genomföra större satsningar inom ramen för sin egen verksamhet. Delar av civilsamhället är ekonomiskt starka och omsätter stora belopp. Men de flesta är små och kan inte leva upp till marknadens logik för ekonomisk avkastning och uppfyller därmed inte de lånevillkor som sätts av banker och andra kreditinstitut. Kreditgarantiföreningar, mikrokrediter och gåvor från privatpersoner är några uttryck för en internationell och svensk utveckling, där stödstrukturer och kreativa lösningar för riskkapital och borgensgarantier för organisationer och företag växer fram. Mycket av detta är fortfarande relativt outvecklat och handlingsutrymmet för kommuner, landsting och regioner är relativt oprövat men fler önskar dock ta en aktivare roll. staten bör se över möjligheterna att utveckla system som stödjer små aktörers kreditvärdighet, samt utveckla nationella och regionala mikrolånesystem för civilsamhällets aktörer det är positivt att staten utreder skatteincitamenten för gåvor till ideell verksamhet, och angeläget att ett sådant system är transparent. 12

15

16 Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft Svenska kommuners, landstings och regioners samspel med det civila samhället vilar på en lång historia. Samspelet mellan offentliga verksamheter och det civila samhällets verksamheter har intensifierats under det senaste decenniet och nya former för dialoger och samverkan har vuxit fram runt om i landet. I positionspappret slås civilsamhällets betydelsefulla roll för samhällsutvecklingen fast, i såväl demokratisk mening, för utvecklingen av välfärdens verksamheter och som en kraft i lokal och regional utveckling. Det är viktigt att kommuner, landstings och regioners bild av civilsamhällets aktörer liksom relationerna mellan offentlig sektor och civilt samhälle fortsätter utvecklas på ett ansvarsfullt och positivt sätt. Detta positionspapper antogs av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) styrelse den 23 januari Positionspappret bildar underlag för kontakter med regering och myndigheter såväl som med nationella företrädare för det civila samhällets aktörer. Det kan även utgöra ett stöd till SKLs medlemmar i deras arbete. En längre bakgrundstext finns att hämta på SKLs webbplats för samverkan med civilsamhället under rubriken Demokrati. Beställningsnummer: Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: Webbplats: Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn , fax eller förbundets publikationswebbplats

Civilsamhället som utvecklingskraft, demokratiaktör och samverkanspartner

Civilsamhället som utvecklingskraft, demokratiaktör och samverkanspartner POSITIONSPAPPER 2017-03-09 1 (11) Ekonomi och styrning Anna-Karin Berglund Civilsamhället som utvecklingskraft, demokratiaktör och samverkanspartner Sammanfattning För att lösa dagens och framtida samhällsutmaningar

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS 2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Policy för frivilliga i Kristianstads kommun

Policy för frivilliga i Kristianstads kommun Policy för frivilliga i Kristianstads kommun Fastslagen av Omsorgsnämnden 2011-10-27 ON 103 Dnr 2011/239 Dpl 760 Policy för frivilliga i Kristianstads kommun. Kristianstads kommun har för att förbättra

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete Ansökan om medel till en förstudie Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete - För framgångsrik samverkan mellan ideella organisationer och kommuner/landsting/regioner och Sveriges

Läs mer

Överenskommelse om partnerskap mellan NybyVision och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, Uppsala kommun

Överenskommelse om partnerskap mellan NybyVision och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, Uppsala kommun Överenskommelse om partnerskap mellan NybyVision och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, Uppsala kommun Beskrivning av den överenskommelse som slutits mellan utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Uppsala

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Etablering och utveckling av idéburet företagande på det sociala området.

Etablering och utveckling av idéburet företagande på det sociala området. 2010-11-22 Näringsdepartementet Att. 103 33 Stockholm Etablering och utveckling av idéburet företagande på det sociala området. 1. Ansökan. På uppdrag av Samordningsgruppen för idéburna organisationer

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898

Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898 STYRELSENS Vårt dnr BESLUT NR 10 2009-09-18 Avdelningen för vård och omsorg Bengt Lundberg Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelsen i Gotlands kommun Nationell

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld

Läs mer

Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år)

Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Utgångspunkter Antagen av förbundsstämman den 11 oktober 2015. Medborgarnas och därmed samhällets behov av säkerhet och trygghet är grunden för Civilförsvarsförbundets

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Linköping 20130212 Gordon Hahn 1 2 - AGENDA Vad är civilsamhället idéburet företagande social ekonomi socialt företagande Hur stor är denna

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Remissvar 2008-05-26 S2008/2022/ST 013-2008-1852 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Bakgrund Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har anmodats

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30

Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30 Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Rosie Rothstein, VGR Marie-Ann

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010 Företagande med LOV Svend Dahl Juni 2010 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund...3 Införandet av LOV... 4 De privata utförarna i LOV...5 Många nystartade företag tack vare LOV... 6 Positiva

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114 Kommittédirektiv Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur Dir. 2008:114 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4255 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Sara Meunier Anders Nordh Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Katarina Svärdh Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

2013-09-23. Överenskommelsen har träffats mellan

2013-09-23. Överenskommelsen har träffats mellan Överenskommelse om en Etisk Plattform för öppenhet om kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor hos utförare inom vård och omsorg med offentlig finansiering 2013-09-23 1 2013-09-23 Överenskommelse om

Läs mer

Skattefrihet för ideell second hand-försäljning

Skattefrihet för ideell second hand-försäljning Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Skattefrihet för ideell second hand-försäljning Maj 2015 1 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att skattefriheten för allmännyttiga ideella föreningars

Läs mer

Frivillighet på modet!

Frivillighet på modet! Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens

Läs mer

Möckelnföreningarna. Kultur- och föreningsnämndens protokoll 2012-09-13 66

Möckelnföreningarna. Kultur- och föreningsnämndens protokoll 2012-09-13 66 Tjänsteskrivelse 2014-09-02 KFN 2012.0069 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Möckelnföreningarna Sammanfattning Karlskoga Folkhögskola tog 2012 initiativet till ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

Arbetslöshet och utanförskap

Arbetslöshet och utanförskap Arbetslöshet och utanförskap Jan Edling Vid SKLs arbetsmarknadsdagar i Uppsala 12 mars 2015 20 mars 2015 1 Historisk tillbakablick 20 mars 2015 2 Nya regler i sjukförsäkring, förtidspensionering och a-kassa

Läs mer

Rådgivarkonferens Jobs &Society 2008-05-27. Ulf Lindberg, Almega

Rådgivarkonferens Jobs &Society 2008-05-27. Ulf Lindberg, Almega Rådgivarkonferens Jobs &Society 2008-05-27 Ulf Lindberg, Almega Tjänstesektorns framfart Utvecklingen sedan mitten av 90-talet har präglats av en snabb tjänstefiering av ekonomin. Globalisering, outsourcing

Läs mer

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till

Läs mer

REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag

REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Förslag Lisa Alm Projektledare Botkyrka kommun Maj 2010 1 Här presenteras ett förslag till hur en regional verksamhet för samhällsorientering

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer