Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft

Transkript

1 Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft

2 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Tfn Webbplats: Beställningsnummer: 5165 Tryckeri: 08 Tryck AB Kontaktperson på SKL: Fredrik Gunnarsson och Lena Lundström För information om SKLs projekt Samverkan med civilsamhället kontakta Cecilia Berglin eller Anna-Karin Berglund Foto: Matton Form och produktion: KLF Grafisk Produktion 2009 Distribution: Tfn , fax ,

3 Förord I Sverige har vi en lång tradition av ett livskraftigt och aktivt civilsamhälle. Civilsamhället har en framträdande roll i den svenska samhällsmodellen och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Det är framförallt på lokal och regional nivå som det civila samhällets aktörer är betydelsefulla då de utifrån platsens förutsättningar och behov samlar människor utefter deras intressen, skapar verksamhet och utvecklingsidéer samt driver på för demokrati- och välfärdsutveckling. Det finns en tydlig vilja i kommuner, landsting och regioner att vidareutveckla och förbättra samspelet med det civila samhället, vilket är synligt bland annat i de senaste årens framväxt av handlingsprogram och policyarbeten lokalt och regionalt. Även på central nivå pågår utvecklingsarbeten och under 2008 har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting fattat beslut om att ingå en överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området. Detta positionspapper redovisar Sveriges Kommuner och Landstings syn på civilsamhället som utvecklingskraft. Positionspappret antogs av förbundets styrelse 23 januari Det bildar underlag för kontakter med regering och myndigheter såväl som med nationella företrädare för det civila samhällets aktörer. Det kan även utgöra ett stöd till medlemmarna i deras arbete. Sveriges Kommuner och Landsting i december 2008 Anders Knape

4 Sammanfattning Ett gott samspel mellan offentlig sektor och civilt samhälle är centralt för en god samhällsutveckling. Det är sedan länge en naturlig uppgift för kommuner, landsting och regioner att samspela med och understödja det civila samhället och dess aktörer. Samhällsförändringarna i vår tid har dock påverkat samspelets förutsättningar och möjligheterna att stärka civilsamhället som utvecklingskraft har därmed blivit annorlunda. I detta positionspapper har civilsamhället schematiskt delats in i: föreningslivet och folkbildningen, frivilligt arbete och volontärskap, företagande med samhällsmål, samt samhällsentreprenörer och eldsjälar. Kommuner, landsting och regioner har en direkt geografisk närhet till det civila samhällets aktörer. Det betyder att kommuner, landsting och regioner genom sin närhet kan anpassa sig till civilsamhällets varierande utbredning och livaktighet över landet. Men det betyder också att lokala och regionala beslutsfattare i ett pågående samspel med civilsamhället måste hantera balansen mellan den representativa demokratins funktionssätt å ena sidan och medborgarnas engagemang och deltagande å den andra. Möjligheten för kommuner, landsting och regioner att understödja och tillvarata utvecklingskraften i det civila samhällets aktörer har två sidor. Primärt handlar det om att erkänna, uppmärksamma och bekräfta det civila samhällets aktörer i det lokala och regionala sammanhanget. Det innebär att utrymme skapas för både gamla och nytillkomna aktörer, och samtidigt slår det vakt om att framtida aktörer kan växa fram utifrån nya intressen och behov i befolkningen. Det handlar vidare om en utveckling av redan idag praktiserade arbetssätt lokalt och regionalt. Detta positionspapper koncentreras på dessa arbetssätt som schematiskt delas upp i: bidrag och stöd, upphandling, partnerskap, samt alternativ finansiering. Kommuner, landsting och regioner måste också i framtiden ha goda förutsättningar att utveckla dessa arbetssätt efter egna överväganden och prioriteringar. Förbundet menar att stöd och stimulans till ett varierande och livskraftigt civilt samhälle runt om i Sverige förutsätter ett starkt kommunalt självstyre. kommuners, landstings och regioners aktiva insatser spelar en avgörande roll för att stärka civilsamhället som utvecklingskraft vilket med fördel kan uppmärksammas i övergripande utvecklingsstrategier och styrdokument lokalt och regionalt relationen mellan kommuner/landsting/regioner och civilsamhället ska präglas av dialog och ömsesidig respekt.

5 Vidare anser SKL i förhållande till staten att: staten bör sträva efter regelverk som underlättar och stödjer föreningslivets ställning som ickeprofessionella och ideella organisationer det är rimligt att personer som har sin försörjning från trygghetssystemen och står till arbetsmarknadens förfogande, liksom sjukskrivna, som vill utföra frivilligarbete, har möjlighet att göra det i viss omfattning staten bör bättre uppmärksamma och stödja företagande med samhällsmål regeringen bör anpassa/förenkla upphandlingsreglerna och se över möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för aktörer inom civilsamhället nationell statistik ska utvecklas för att synliggöra idéburna aktörers marknadsandel staten bör se över möjligheterna att utveckla system som stödjer små aktörers kreditvärdighet, samt utveckla nationella och regionala mikrolånesystem för civilsamhällets aktörer det är positivt att staten utreder skatteincitamenten för gåvor till ideell verksamhet, och angeläget att ett sådant system är transparent. Vidare anser SKL i förhållande till civilsamhället att: offentlig sektors samtliga nivåer har ett gemensamt ansvar för grundläggande finansiering till föreningsliv och folkbildning ideellt arbete är ett komplement till och inte en ersättning för ordinarie betalt arbete inom ramen för offentlig sektors egna åtaganden och ansvar organisering av frivilligt arbete kan genomföras såväl i offentlig som annan regi företag med medlems-/samhällsmål bidrar till lokal och regional utveckling, och kan med fördel inkluderas i lokala och regionala näringspolitiska strategier ökad kunskap om samhällsentreprenörskap, eldsjälar och nätverk, samt utveckling av metoder för god samverkan kan frigöra potential lokalt och regionalt lokala och regionala stödsystem som bygger på dialog och överenskommelser med god framförhållning och tydliga besked bidrar till att främja civilsamhället som utvecklingskraft utöver ekonomiska bidrag, finns det andra ändamålsenliga medel för att stödja civilsamhället som bör vidareutvecklas civilsamhällets utvecklingskraft kan tas bättre tillvara i lokalt och regionalt utvecklingsarbete genom stärkt integration mellan olika partnerskap, politiska nivåer och sektorer.

6 Civilsamhället som utvecklingskraft Inledning Runt om i Sveriges kommuner, landsting och regioner finns ett ökande intresse för civilsamhället som samhällsaktör, vilket visar sig i handlingsprogram och samarbeten av olika slag. Ett gott samspel grundar sig i intresse och respekt för varandras drivkrafter och förutsättningar. För förtroendevalda lokalt och regionalt är det en viktig uppgift att hantera den spänning som kan uppstå mellan den representativa demokratin och medborgarnas aktiva, direkta deltagande. Det är förtroendevaldas ansvar att värna om allmän- och helhetsintressen och rättssamhällets principer. Historiskt sett går det inte att nog understryka folkrörelsernas betydelse för samhällsreformer, välfärd och ekonomisk utveckling under 1900-talets början. Under rekordåren då offentlig sektor växte kraftigt kommunaliserades många uppgifter och föreningslivet koncentrerades främst till kulturoch fritidsaktiviteter. Former och omfattning för samspel med civilsamhället idag har påverkats av den ekonomiska krisen på 1990-talet, det svenska EU-medlemskapet och förändringar i människors ideella engagemang. Civilsamhället är en kraft för demokratisk förankring och vitalisering, för lokal och regional utveckling och för välfärdens förnyelse. Ett gott samspel mellan offentlig sektor och civilt samhälle är centralt för en god samhällsutveckling. Det senaste decenniets samhällsförändringar har dock påverkat förutsättningarna för att stärka civilsamhället som utvecklingskraft. Den svenska kombinationen av välgrundad tilltro till samhällets institutioner och ett livskraftigt civilsamhälle har varit och är en framgångsfaktor för social sammanhållning och ekonomisk utveckling. kommuners, landstings och regioners aktiva insatser spelar en avgörande roll för att stärka civilsamhället som utvecklingskraft vilket med fördel kan uppmärksammas i övergripande utvecklingsstrategier och styrdokument lokalt och regionalt relationen mellan kommuner/landsting/regioner och civilsamhället ska präglas av dialog och ömsesidig respekt.

7 Aktörer Det finns en lång tradition av samarbete mellan kommuner och landsting, respektive föreningsliv och folkbildning, som varit en styrka för samhällsutvecklingen. De senaste åren har dock en rad utmaningar blivit allt tydligare, varav några är särskilt oroande. Deltagandet i föreningslivet minskar och koncentreras i högre grad till mer resursstarka medborgare. Ungdomars deltagande har successivt minskat och den ökade viljan till ideellt engagemang på individuell grund i befolkningen har svårt att kanaliseras in i svenskt föreningsliv. Det finns även tendenser till större professionalisering och byråkratisering, delvis som en reaktion på bidragsgivarnas redovisnings- och uppföljningskrav. Föreningsliv och folkbildning Det svenska föreningslivets omfattning är unik i världen och den svenska förenings- och folkbildningstraditionen representerar starka demokrativärden. Föreningslivet och folkbildningen fungerar som sociala mötesplatser där samspel mellan människor utvecklas och demokratisk skolning sker, vilket i sin tur utgör en grund för mellanmänsklig tillit och samhällstillhörighet. Sammantaget ger föreningslivet röst åt breda grupper i samhället och står för omistlig verksamhet. Det är därför viktigt att föreningsliv och folkbildning förblir en självständig kraft i svenskt samhällsliv, geografiskt och socialt närvarande. offentlig sektors samtliga nivåer har ett gemensamt ansvar för grundläggande finansiering till föreningsliv och folkbildning staten bör sträva efter regelverk som underlättar och stödjer föreningslivets ställning som ickeprofessionella och ideella organisationer.

8 Frivilligarbete/volontärskap Frivilligt arbete utan ekonomisk ersättning utförs i stor omfattning i Sverige, även med internationella mått mätt, och fyller en viktig funktion i vardagen såväl som vid katastrofsituationer. Känslan av tillhörighet och delaktighet är grundläggande för en människas hälsa. Här kan det frivilliga arbetet bidra till att skapa sociala relationer och gemenskaper. Människors vilja till ideellt arbete är positiv, men det kan finnas anledning att beakta de röster som uttrycker oro för en utveckling där social välfärd alltmer byggs på välgörenhet med ojämlika förhållanden mellan givare och mottagare. Frivilligarbete kan kanaliseras genom föreningsliv, frivilligcentraler eller i anslutning till kommunal verksamhet. I samtliga fall gäller att ta ställning till frågor kring etik, försäkringar, långsiktigt ansvar och vilka uppgifter som är lämpade för volontärer. En pågående diskussion rör gränsdragning gentemot professionellt utfört arbete i ordinarie verksamhet. För arbetslösa och sjukskrivna, som har sin försörjning från trygghetssystemen, innebär det en balansgång gentemot regelverket att samtidigt arbeta ideellt. Vid räddningsarbete, katastrofsituationer och krishantering är frivilliginsatser en ovärderlig resurs för det kommunala samordningsarbetet. ideellt arbete är ett komplement till och inte en ersättning för ordinarie betalt arbete inom ramen för offentlig sektors egna åtaganden och ansvar organisering av frivilligt arbete kan genomföras såväl i offentlig som annan regi det är rimligt att personer som har sin försörjning från trygghetssystemen och står till arbetsmarknadens förfogande, liksom sjukskrivna, som vill utföra frivilligarbete, har möjlighet att göra det i viss omfattning. Positionspapper Civilsamhället som utvecklings

9 Företagande med medlems-/samhällsmål I början av 1900-talet spelade kooperation och näringsföreningar en avgörande roll för lokal och regional utveckling. Under de senaste åren har nya former av företagande med medlems- eller samhällsnytta som mål vuxit fram, under beteckningar som nykooperation, sociala företag och icke-vinstdrivande företag. De kan skapa företagsverksamhet på platser och i sammanhang där de ser behov som inte privat och offentlig verksamhet fyller. Vid nystart av företag bland unga idag är ekonomisk förening/kooperativ den vanligaste associationsformen. Sociala företag, som bedrivs i arbetsintegrerande syfte och stärker egenmakt-processer kan spela en växande roll för att integrera människor som har svårt att etablera sig på ordinarie arbetsmarknad. Icke-vinstdrivna organisationer inom sjukvård och social omsorg innefattar både väletablerade och mindre aktörer, som eventuellt blir fler där valfrihetssystem införs. Företagande med medlems-/samhällsmål bidrar till samhällsnyttig verksamhet och ökad mångfald av aktörer. För att detta företagande ska bli av betydelse framöver behöver det ges erkännande och olika former av stimulans. företag med medlems-/samhällsmål bidrar till lokal och regional utveckling, och kan med fördel inkluderas i lokala och regionala näringspolitiska strategier staten bör bättre uppmärksamma och stödja företagande med samhällsmål.

10 Samhällsentreprenörer, eldsjälar och nätverk Till civilsamhällets utvecklingskraft bidrar också individuella och kollektiva aktörer som samhällsentreprenörer, eldsjälar och nätverk. Dessa kännetecknas av att de tar initiativ för att fylla behov som vare sig offentlig eller privat sektor tillgodoser, som förbättrar det som inte fungerar i samhällsbygget, ofta med nyskapande grepp. De står ofta bakom tillfälliga kulturarrangemang o. dyl. och utvecklar ofta beständiga, innovativa lösningar i större och mindre städer likväl som på landsbygden. De är framgångsrika genom att vara gränsgångare, bygga allianser mellan och hämta kunskap hos ideellt arbetande och föreningar, företag och offentliga verksamheter. I den omvandling av samhällsstrukturer som vi befinner oss i kan samhällsentreprenörer, eldsjälar och nätverk visa på möjligheter till framkomliga arbetsformer och förnyelse av samhällsbyggandet. Brett anslag, erkännande och möjlighetstänkande behövs hos de kommuner, landsting och regioner som vill skapa rum för denna potential. ökad kunskap om samhällsentreprenörskap, eldsjälar och nätverk, samt utveckling av metoder för god samverkan kan frigöra potential lokalt och regionalt.

11 Relationer Allt offentligt stöd till det civila samhället innehåller de motstridiga målen att å ena sidan bidra till självständighet för organisationerna och å andra sidan påverka och ge uppdrag. Det senaste decenniet har kartläggningar visat att antalet projektbidrag och tillfälliga stöd vuxit kraftigt. Det råder delade meningar om detta är en positiv utveckling. Kommuner, landsting och regioner söker, istället för normerade bidragssystem, allt oftare i dialog med det civila samhällets aktörer nå en överenskommelse om stödets omfattning, inriktning och förväntningar. Detta möjliggör långsiktig och framåtsyftande planering för båda parter. Dialogen ger möjlighet att välja, följa upp och legitimera stöd, samtidigt som civilsamhället kan ställa krav och erkännas för sina insatser. Bidrag och stöd Kommuner och landsting ger omfattande materiellt, immateriellt och finansiellt stöd, till det civila samhällets aktörer, i synnerhet till idrott, folkbildning och ungdomsorganisationer, men också till religiösa församlingar, intresseföreningar, brukarorganisationer, sociala frivilligorganisationer, byalag, stiftelser m.m. lokala och regionala stödsystem som bygger på dialog och överenskommelser med god framförhållning och tydliga besked bidrar till att främja civilsamhället som utvecklingskraft utöver ekonomiska bidrag, finns det andra ändamålsenliga medel för att stödja civilsamhället som bör vidareutvecklas.

12 Upphandling Det mervärde som idéburna organisationer kan ge utifrån sina skilda verksamhetsgrunder är värdefullt för utveckling och inflöde av nya idéer i offentligt finansierad verksamhet. Sedan länge har kommuner upphandlat drift av anläggningar från föreningsliv inom idrott och kulturmiljövård. Det är en delvis ny situation när upphandling från idéburna aktörer i ökande grad aktualiseras för vård och omsorg. Syftet med upphandling är att stimulera näringslivsutveckling, motverka monopol och konkurrenssnedvridning och att använda skattemedel effektivt. Det finns vägar att utforma upphandling så att mindre, ideella, aktörer kan delta på lika villkor. LOU, lagen om offentlig upphandling, kritiseras dock ofta för att försvåra samverkan med civilsamhället. Gränsdragningen mellan bidragsfinansierad och upphandlad verksamhet är delvis otydlig. Beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner har därmed en viktig roll att göra lokala och regionala politiska överväganden samt att driva utvecklingen i önskad riktning. Införandet av lagen om valfrihetssystem LOV, förändrar där det införs förutsättningarna för bland andra idéburna aktörer att utföra kommunala och landstingskommunala stöd-, vård- och omsorgstjänster. Det är angeläget att staten framåt särskilt följer vad lagförändringen får för praktiskt betydelse för de idéburna aktörerna. regeringen bör anpassa/förenkla upphandlingsreglerna och se över möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för aktörer inom civilsamhället nationell statistik ska utvecklas för att synliggöra idéburna aktörers marknadsandel. 10

13 Partnerskap I och med EU-medlemskapet har det svenska samhället kommit att tillämpa mer av internationellt influerade och formaliserade partnerskapsarbeten som varit sällsynta tidigare. Partnerskap har blivit ett vanligt sätt att finansiera större idrotts- och kulturanläggningar, där har även föreningslivet en roll. Partnerskapen inom Leader har fört samman lokala offentliga, ideella och privata aktörer, och är ett exempel på hur ett EU-program har inneburit både en ny finansieringskälla för aktörer på landsbygden och ett nytt tänkande kring offentlig medfinansiering. ingår. Det gemensamma arbetet har också kommit att knytas till övergripande planeringsdokument och utvecklingsprogram kommunalt och regionalt. civilsamhällets utvecklingskraft kan tas bättre tillvara i lokalt och regionalt utvecklingsarbete genom stärkt integration mellan olika partnerskap, politiska nivåer och sektorer. Det ökade partnerskapsarbetet hänger samman med en samhällsutveckling där fler parter behövs för att samla resurser och ta ansvar för att förankra, skapa legitimitet i bredare led, och genomdriva projekt där offentliga, ideella och privata aktörer 11

14 Alternativ finansiering Det civila samhällets aktörer har ibland behov av kortare och längre krediter för att finansiera investeringar och genomföra större satsningar inom ramen för sin egen verksamhet. Delar av civilsamhället är ekonomiskt starka och omsätter stora belopp. Men de flesta är små och kan inte leva upp till marknadens logik för ekonomisk avkastning och uppfyller därmed inte de lånevillkor som sätts av banker och andra kreditinstitut. Kreditgarantiföreningar, mikrokrediter och gåvor från privatpersoner är några uttryck för en internationell och svensk utveckling, där stödstrukturer och kreativa lösningar för riskkapital och borgensgarantier för organisationer och företag växer fram. Mycket av detta är fortfarande relativt outvecklat och handlingsutrymmet för kommuner, landsting och regioner är relativt oprövat men fler önskar dock ta en aktivare roll. staten bör se över möjligheterna att utveckla system som stödjer små aktörers kreditvärdighet, samt utveckla nationella och regionala mikrolånesystem för civilsamhällets aktörer det är positivt att staten utreder skatteincitamenten för gåvor till ideell verksamhet, och angeläget att ett sådant system är transparent. 12

15

16 Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft Svenska kommuners, landstings och regioners samspel med det civila samhället vilar på en lång historia. Samspelet mellan offentliga verksamheter och det civila samhällets verksamheter har intensifierats under det senaste decenniet och nya former för dialoger och samverkan har vuxit fram runt om i landet. I positionspappret slås civilsamhällets betydelsefulla roll för samhällsutvecklingen fast, i såväl demokratisk mening, för utvecklingen av välfärdens verksamheter och som en kraft i lokal och regional utveckling. Det är viktigt att kommuner, landstings och regioners bild av civilsamhällets aktörer liksom relationerna mellan offentlig sektor och civilt samhälle fortsätter utvecklas på ett ansvarsfullt och positivt sätt. Detta positionspapper antogs av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) styrelse den 23 januari Positionspappret bildar underlag för kontakter med regering och myndigheter såväl som med nationella företrädare för det civila samhällets aktörer. Det kan även utgöra ett stöd till SKLs medlemmar i deras arbete. En längre bakgrundstext finns att hämta på SKLs webbplats för samverkan med civilsamhället under rubriken Demokrati. Beställningsnummer: Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: Webbplats: Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn , fax eller förbundets publikationswebbplats