Ombyggnad av Årsta brygga, väg

Transkript

1 TEKNISK BESKRIVNING Ombyggnad av Årsta brygga, väg Haninge kommun, Stockholms län Vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken Utställelsehandling januari 2011 Projektnummer: W:\A833\-45\A _TB.doc

2 Dokumenttitel: Ombyggnad av Årsta brygga, väg , Haninge kommun Dokumentdatum: Senast reviderad: Dokumenttyp: Teknisk beskrivning - Vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken Projektnummer: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Dragana Mimovic, Projektledare, tfn Konsult: KFS AnläggningsKonstruktörer AB, Industrivägen 5, Solna Kontaktperson: David Horn, Uppdragsledare, tfn Distributör: Trafikverket, Sundbyberg, Besöksadress: Sundbybergvägen 1, Solna telefon:

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Höjd- och koordinatsystem Karakteristiska havsvattenstånd Topografi och grundförhållanden Marknivåer Vattendjup Geoteknik Befintliga förhållanden Brygganläggningar Hamnplan Väg Trafikförhållanden Ledningar och tekniska funktioner Planerade arbeten i vatten Rivning Muddring Erosionsskydd Brygga Arbetsordning Alternativa konstruktionslösningar Omhändertagande av muddermassor Planerade arbeten på land Hamnplan Väg Ledningar och övriga funktioner Skyddsåtgärder Tidplan Kostnader... 13

4 Bilagor 1. Huvudfix 2. Geoteknisk undersökning 2.1 Geotekniska ritningar Beteckning Benämning G101 Plan G102 Sektioner A-A, B-B, C-C och D-D G103 Sektioner E-E och F-F G104 Sektioner G-G och H-H 2.2 Jordprovsanalys 2.3 Konprovstabell 3. Förslagsritningar Beteckning Benämning K01 Sammanställningsritning K11 Brygga, plan K12 Brygga, sektion K13 Brygga, sektion K21 Befintligt utförande K41 Uppställningsplats för charterbussar K102 Funktioner, illustration K201 Etapp 1 K202 Etapp 2

5 1. Bakgrund Trafikverket planerar att bygga om den nuvarande allmänna bryggan vid Årsta havsbad genom att riva befintlig brygga, uppföra ny brygga med tillhörande hamnplan samt förbättra trafikmiljön och miljön i övrigt vid bryggan. Den befintliga bryggans bärighet och dess storlek innebär restriktioner för tung trafik vid på- och avlastning. De planerade åtgärderna har till syfte att säkerställa tillgängligheten och trafiksäkerheten vid Årsta brygga. Den nya bryggan kommer att uppfylla gällande krav på bärighet med avseende på biloch fartygstrafik. Årsta brygga är belägen i Årsta havsbad i Haninge kommun, se figur 1 och orienteringskarta under flik 1. Årsta havsbad är ett fritidshusområde omfattande drygt 800 fastigheter vid Horsfjärden i Haninge kommun. Figur 1. Översiktskarta, Årsta Havsbad. (Trafikverket) 2. Höjd- och koordinatsystem Följande höjd- och koordinatsystem gäller vid projektering: - Höjdsystem RH00 - Koordinatsystem St74 Som huvudfix föreslås fixpunkt nr med nivån +12,775 belägen ca 600 m nordväst om Årsta brygga. För planläge se figur 1 och bilaga 1. 1 (13)

6 3. Karakteristiska havsvattenstånd Följande havsvattenstånd gäller vid projektering: - Högsta högvattenstånd, HHW +0,79 m - Medelhögvattenstånd, MHW +0,22 m - Medelvattenstånd, MW -0,39 m - Medellågvattenstånd, MLW -0,84 m - Lägsta lågvattenstånd, LLW -1,08 m Differens mellan högsta och lägsta vattenstånd är 1,87 m Landhöjningskoefficienten i Stockholm är ca 3,9 mm/år. 4. Topografi och grundförhållanden 4.1. Marknivåer Marken närmast bryggan är kuperad och sluttar mot Horsfjärden. Markytan på hamnplanet har nivåer mellan +1,2 och +1,7 m Vattendjup Intill strandkanten sluttar botten ganska brant ned till djupnivån -5 m, ca 20 m ut från stranden varefter bottnen planar ut. Djupnivån vid befintlig brygga varierar mellan -1 till -4 m. Aktuella bottennivåer framgår av förslagsritning K Geoteknik Jordlagerföljden utgörs i huvudsak av sand närmast strandlinjen. I det yttersta läget där schakt (muddring) ska utföras, d v s m från strandlinjen, överlagras friktionsjorden av ca 0,5 m sandig lergyttja eller sandig gyttjelera på lera med en mäktighet av ca 3-4 m på friktionsjord. Bergets djupnivå i bryggläget varierar mellan -6 och -9 m. Berg i dagen finns norr om bryggan. Vid den befintliga bryggan finns det ett erosionsskydd av sprängsten och i norra delen av muddringsområdet består botten av sand. Geoteknisk undersökning är utförd av PG Geoteknik. Undersökning omfattade bestämning av fast botten och provtagning av sediment, se bilaga 2. Jordprovsanalys av ytliga sediment har utförts av Sweco Geolab, (13)

7 5. Befintliga förhållanden 5.1. Brygganläggningar Den allmänna bryggan byggdes 1953 och är uppbyggd av ett betongdäck grundlagt på träpålar nedförda till fast botten. Bryggan är 20 m lång och 4,5 m bred. Bryggan är idag upplåten för 8 tons axeltryck och 15 tons bruttovikt och tillhör bärighetsklass 3 (BK 3). Den allmänna bryggan ägs och förvaltas av Trafikverket. Nordost om den allmänna bryggan ansluter en träbrygga som är grundlagd på stenkistor. Utanför träbryggan ligger en flytbrygga av betong. Bryggorna ägs av Skärgårdsstiftelsen respektive en bryggförening på Utö. Ungefär 20 m sydväst om den allmänna bryggan finns det en brygga för fritidsbåtar som ägs av Årsta havsbads samfällighetsförening. Se förslagsritning K Hamnplan Befintligt hamnplan har en yta på ca 200 m 2 och är enligt äldre ritning uppbyggd av en grus- och stenfyllning. På hamnplanen finns i dagsläget tillgång till el och sommarvatten, en bunkeranläggning, plats för varuvagnar samt parkeringsplats för servicebil, se vidare om ledningar och tekniska funktioner under avsnitt Väg Väg förbinder Årsta brygga med väg 560. Vägen har en vägbredd på cirka 6 meter och går i en enkelriktad slinga moturs förbi bryggan. Gällande hastighetsbegränsning är 50 km/h och stoppförbud råder utmed hela vägen. Väg är BK1 klassad och vägprofilens lutning uppfyller Trafikverkets krav på mindre god standard Trafikförhållanden Trafiken på väg uppgick (2003) till cirka 500 fordon/dygn varav 130 fordon (25%) utgörs av tung trafik. Trafiken består av buss-, gods- och persontrafik till och från bryggan. Under sommarperioden ökar trafikmängden betydligt på grund av sommarboende, båtresenärer från Årsta brygga samt övriga besökare. 2 Årsta brygga nyttjas i huvudsak av Utö Rederi som bedriver passagerartrafik till och från Utö på uppdrag av Waxholmsbolaget. Bryggan används även av taxibåtar. Upp till tre fartyg kan ligga vid bryggan samtidigt. Därtill kan fartyg ligga inne vid bryggan för reparationsarbeten. 1 Vägar och gators utformning, VGU, Linjeföring. Vägverket publikation 2004: Arsta-Havsbad/. Haninge kommun (13)

8 Viss godstrafik sker med passagerarfartygen. Söderby brygga nyttjas normalt för tung godstrafik och tunga transporter. Vintertid går all godstrafik från Årsta brygga då det är den enda bryggan i området som hålls isfri. I Stockholms skärgård finns nio replipunkter utpekade i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, varav Årsta brygga är en av dessa. En replipunkt är en strategisk knutpunkt på fastlandet med en robust trafikinfrastruktur och med bastrafik hela året. Replipunkterna ska ha en god trafikstandard för både person- och godstrafik. Utrymme bör reserveras för vänd- och lastningsplatser, parkering, bryggor samt terminaler för gods och passagerare Ledningar och tekniska funktioner I detta avsnitt redogörs för de ledningar och tekniska funktioner som förekommer eller kan komma att förekomma inom området som berörs av ombyggnadsarbetena Belysning Idag finns det en ca 25 m hög belysningsmast med flexibel armaturkrona och fem armaturer på hamnplan. Utmed vägen finns det idag ingen belysning Dagvattenhantering Dagvattnet från väg leds idag till havet via öppna diken. Dagvattnet på hårda ytor såsom bryggan och hamnplanen rinner direkt ut i havet El En luftledning har anslutning till ett elskåp och en belysningsmast på hamnplan Vatten och avlopp Idag finns det ett sommarvattennät med gemensamma vattentäkter och vattenverk som administreras av Årsta havsbads samfällighet. Uttag för sommarvatten finns vid befintlig brygga. Det finns inget avlopp vid bryggan Bunkeranläggning Befintlig bunkeranläggning består av två cisterner, en för fartygsbränsle på 10 m³ respektive en för maskinrumsavfall på 6 m³. Påfyllning av bränsle sker ca 1 gång per vecka under lågsäsong och ca 2-3 gånger per vecka under sommaren Avfallshantering och varuvagnar Idag finns det en oinhägnad uppställningsplats för varuvagnar på hamnplan. 3 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS (13)

9 Sjövattenledning Haninge kommun planerar att bygga en sjövattenledning mellan Årsta havsbad och Dalarö. Sjövattenledningen kommer att ligga ca 20 m väster om Årsta brygga, se figur 2. Figur 2. Föreslaget läge för ny vattenledning vid Årsta brygga visas med röd linje. (Haninge kommun) Haninge kommun har för avsikt att påbörja arbetena med att bygga sjövattenledningen vid Årsta brygga under hösten Arbetena beräknas vara avslutade våren Om arbetena med sjövattenledningen fördröjs till hösten 2011 kan det komma att krävas samordning av entreprenaderna. 6. Planerade arbeten i vatten De åtgärder som planeras omfattar ombyggnad av brygga och hamnplan samt uppförande av nya uppställningsplatser för charterbussar utmed anslutningsvägen till bryggan. Utformningen framgår av förslagsritningarna K01, K11-K13 samt K41. Ytan för vattenområde som kommer att överbyggas uppgår till ca 750 m² varav brygga över vatten utgör ca 450 m² samt utfyllnad av hamnplan utgör ca 300 m² Rivning Befintlig brygga med sitt betongdäck rivs eftersom den inte uppfyller krav på funktion och bärighet. Vid rivning kommer befintliga träpålar att kapas strax ovanför sjöbottennivån då risk för markrörelser finns om pålar dras upp. Övriga konstruktioner såsom träbryggan, inklusive stenkistorna, samt betongsargen kring bränslecistern rivs i sin helhet. Rivningsmassor transporteras till godkänd deponi. 5 (13)

10 6.2. Muddring Muddring av sediment, lera och friktionsjord utförs lokalt vid bryggan så att erosionsskydd kan grundläggas på fast botten. Muddringen utförs lämpligen med grävmaskin med stor räckvidd från land. En grävmaskin är lämplig då det finns hårda material som grus- och stenfyllning som måste muddras. Samma maskin kan även nyttjas för utläggning av erosionsskydd. Uppgrumlingen av de lösa sedimenten begränsas genom att vatteninblandningen i muddermassor blir begränsad vid grävmuddring. Alternativa muddringsmetoder är inte aktuella Erosionsskydd Uppbyggnaden av ett erosionsskydd i slänt under bryggan motverkar vågreflexer och erosionsproblem. Erosionsskyddet utformas genom utläggning av ett filterlager av sten preliminärt med stenstorlek mm. Ytterst läggs storsten med stenstorlek minst mm. Dimensionering av erosionsskydd kommer att utföras i kommande projektering. Slänten läggs i lutning ca 1:1,5. Erosionsskyddets yta i vattenområdet är ca 800 m 2 och total fyllnadsvolym är ca 1200 m 3. Figur 3. Exempel på utläggning av erosionsskydd från ett större hamnbygge. (KFS) 6.4. Brygga Med hänsyn till grundförhållandena föreslås att bryggan byggs som en betongdäckskaj. Alternativa konstruktionslösningar som övervägts beskrivs under kapitel 6.6. Den nya bryggan utförs som en betongdäckskaj grundlagd på betongfyllda stålrörspålar som förses med is- och korrosionsskydd, se figur 4. På pålarna gjuts balkar, ca 1,5x0,5 m, och på balkarna läggs förtillverkade betongelement, som pågjuts till en ca 0,5 m tjock betongplatta, se figur 5. 6 (13)

11 Figur 4. Exempel på pålning från ett större hamnbygge. (KFS) Figur 5. Byggprincipen för ny brygga. På bilden visad kaj är 150 m lång och 20 m bred. (KFS) Plattformen avslutas mot vattnet med en frontbalk. I kajens bakkant installeras en betongskärm som skall förhindra massor bakom kajen att rasa ut inunder plattformen. Markplanet bakom kajen ges nivåer mellan +1,2 och +1,7 m. För att erhålla tillräckligt vattendjup för båttrafiken sticker bryggan ut ca m utanför strandlinjen. Bryggdäcket placeras på nivån +1,0 till +1,1 m, d v s ca 1,4 1,5 m över medelvattenytan. Se figur 6 och 7. 7 (13)

12 Figur 6. Plan, mått i mm. Figur 7. Sektion 0/013 0/031, mått i mm. Den nya bryggan och hamnplanet kommer att uppfylla gällande krav på bärighet, bärighetsklass 1 (BK 1). Bryggan blir större vilket medför förbättrade möjligheter för tilläggning. Tilläggning tillåts för både stäv- och bogtillägg vid alla vindförhållanden. Bryggans uppbyggnad tillåter etappvis utbyggnad. Bryggan förses med belysning och reflexer enligt anvisningar från Sjöfartsverket, Ostkustens sjötrafikområde, och Transportstyrelsen. 8 (13)

13 6.5. Arbetsordning Arbetsordningen för arbetena i vatten är i korthet: Rivning av befintlig brygga och dess pålgrundläggning. Muddring lokalt vid bryggan för nytt erosionsskydd. Utläggning av erosionsskydd av sten. Pålning. Betongarbeten. Marköverbyggnad, kajutrustning m m. Arbetena med bryggan utförs i två etapper vilket möjliggör fortsatt trafikering under byggtiden. I etapp 1 utförs arbeten norr om befintlig brygga. I etapp 2 utförs arbeten vid befintlig brygga. I etapp 1 går trafiken på befintlig brygga och i etapp 2 går trafiken på den norra delen av den nya bryggan. Etappindelningen framgår av figur 6 och förslagsritning K201 och K202, under flik Alternativa konstruktionslösningar Alternativa konstruktionslösningar som övervägts är spontkaj, massivkajer och ombyggnad av befintlig brygga. Nedan presenteras dessa alternativa konstruktionslösningar med motiv till varför de har förkastats Spontkaj En spont utförd i en linje motsvarande den föreslagna bryggans kajlinje. Innanför sponten fylls det upp med lämpliga massor. Upptill förses sponten med en krönbalk av betong, vilken dras ned till ca 1 meter under medellågvatten. Sponten bakåtförankras upptill med snedstag till förankring i berg alternativt till ankarplattor. Bryggans utstickande del utförs som dubbelspont. Sponter är för sin stabilitet beroende av att få horisontellt stöd även för spontfoten, vilket normalt förutsätter fast lagrad jord av viss mäktighet. I annat fall riskerar spontväggen att rotera runt staginfästningspunkten. Motivering till att förslaget valts bort: - Ett relativt tunt lager lös lera och friktionsjordslager på berg kan medföra problem med stabiliseringen av spontfoten. För att spontfoten ska bli stabilt förankrad måste sponten drivas ner några meter i friktionsjorden, vilket kan vara svårt på grund av blockförekomst. Detta kan kräva dyrbara åtgärder för förankring av spontfoten i berg, t ex med inborrning av grova stålrör utanför spontplankorna. - En spontkaj ger ett sämre vågklimat. - Risk för störningar med driftstopp i byggskedet. - Svårare att hålla bort isen under kalla vintrar. - Risk för högre byggkostnader. 9 (13)

14 Massivkajer Kajer av typen vinkelstödmurskajer och kassunkajer. Motivering till att förslaget valts bort: - Förslaget kräver en stabil och jämn undergrund vilket skulle medföra omfattande behov av muddring med undervattenssprängning och utfyllnad med stabila massor av friktionsjord. - En massivkaj ger ett sämre vågklimat. - Svårt att upprätthålla båttrafiken i byggskedet. - Tekniken medför mycket högre byggkostnad Ombyggnad av befintlig brygga Befintlig brygga breddas med pågjutning och nya pålar. Motivering till att förslaget valts bort: - Den befintliga bryggan kommer om den bibehålls att ha en begränsad livslängd, jämfört med övriga nybyggda delar. - Det är svårt att säkerställa att erforderlig samverkan mellan ny och befintlig konstruktion uppnås med hänsyn till krav på bärighet. - Pålning för breddning av bryggan riskerar att störa befintlig pålgrundläggning Slutsats Sammanfattningsvis kan konstateras att lösningen med en pålgrundlagd betongbrygga ger en konstruktion som uppfyller både krav på liten risk för miljöstörning, god stabilitet och god samhällsekonomi samt att båttrafiken kan upprätthållas i byggskedet. Alternativa lösningar är därför mindre lämpliga. 7. Omhändertagande av muddermassor Totalt uppskattas schaktvolymen till 2500 m 3 på en yta av ca 1200 m 2. Schaktning i vatten ska utföras på en yta av ca 1000 m 2 och schaktvolym under vatten är ca 2000 m 3. Muddermassorna bedöms bestå av sediment, lera och friktionsjord med föroreningshalter som understiger gränsvärdet för mindre känslig markmiljö (MKM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. De förorenade massorna transporteras direkt till godkänd deponi utan mellanlagring och avvattning av muddermassor vid Årsta brygga. Hantering av förorenade massor beskrivs vidare i miljökonsekvensbeskrivningen. 10 (13)

15 8. Planerade arbeten på land 8.1. Hamnplan Befintligt hamnplan har en areal på ca 200 m 2 och är enligt äldre ritning uppbyggd av fyllnadsmaterial bestående av grus- och stenfyllning. Den ombyggda hamnplanen får en yta av ca 750 m 2 och utförs med utfyllnad av bergkrossmaterial och en överbyggnad med asfaltsbeläggning på toppen. Hamnplanets utformning har anpassats till aktuella förutsättningar såsom stora nivåskillnader inom området, tillgängligt utrymme samt tekniska krav vid uppförandet av ny väganläggning, t ex krav på vägens och hamnplanens lutning med hänsyn till tillgängligheten samt krav på vändplanens utformning Väg Vägen till och från bryggan breddas på norra sidan för uppställning av charterbussar, se figur 8. Det blir två uppställningsplatser på vardera ca 30 m. Gångbanan utmed vägen förlängs upp till uppställningsplatserna för parkerade charterbussar. Förändringar av vägens utformning framgår av förslagsritning K41. Figur 8. Vägsektion, befintligt och nytt utseende. Mått i mm Ledningar och övriga funktioner I detta avsnitt redogörs för de ledningar och övriga funktioner som berörs av ombyggnadsarbetena inom området. Ledningarnas läge framgår av ritning K31 och övriga funktioners läge framgår av förslagsritning K (13)

16 Belysning Den befintliga belysningsmasten på hamnplanen kommer att rivas. Vägen och gångbanan förses med 12 st belysningsstolpar som står med ca 30 m mellanrum. På hamnplan placeras 2 st belysningsmaster som belyser bryggan och hamnplan. Belysningsstolparnas läge framgår av förslagsritning K01. Belysningen ska uppfylla anvisningar från Sjöfartsverket, Ostkustens sjötrafikområde. Belysningsmasterna ska förses med reflexer och bländningsskydd för att ej blända grannar och övrig sjöfart Dagvattenhantering Dagvattnet på hamnplan tas om hand i en dagvattenränna som leder dagvattnet till en oljeavskiljare innan det leds ut i havet. Bryggans överbyggnad utförs med fall mot vattnet vilket innebär att dagvattnet på bryggan kommer att rinna direkt ut i havet, se ritning K31. Dagvattnet vid uppställningsplatsen för charterbussarna ska ledas utmed gångbanans kantstöd till perkolationsbrunnar och därefter genom infiltration ned i marken, se ritning K El I ombyggnadsarbetena ingår installation av kabelskyddsrör för elledniningar. Installation av elledningar utförs av ledningsägaren Vatten och avlopp Haninge kommun planerar att ordna gemensamt vatten och avlopp genom att bygga ut ledningar för dricksvatten och spillvatten. Avloppsvattnet planeras att ledas till Fors reningsverk med ett LTA-system (lätt tryckavlopp). Avloppsvattnet kommer då att pumpas bort med hjälp av avloppspumpar placerade på respektive fastighet. Installation av avloppspump ombesörjs av fastighetsägaren Bunkeranläggning Befintliga cisterner kommer att återanvändas efter ombyggnaden av hamnplan. Installation av befintliga cisterner i nytt läge kommer att ombesörjas av verksamhetsutövaren för skärgårdstrafiken. Anslutningen till bränslecisternen kommer att vara markförlagd ledning och anslutningen till cistern för maskinrumsavfall kommer att vara lös slang på marken Avfallshantering och varuvagnar Verksamhetsutövaren för skärgårdstrafiken kommer att ombesörja att ett inhägnat området för hantering av avfall och varuvagnar uppförs på hamnplan Bullerskydd En 2 m hög bullerskärm uppförs till skydd för Stadsberga 9:1. Bullerskärmen ska ha en sträckning från strandlinjen och ansluta till de befintliga garagen på Stadsberga 2:21, se förslagsritning K (13)

17 9. Skyddsåtgärder Arbeten i vatten omfattar schakt-, fyllnings- och pålningsarbeten. Arbetena med muddring beskrivs under kapitel 6.2. Genom att nyttja en stor grävmaskin för muddringsarbetena och schakta med fylld skopa kommer arbetet att kunna utföras snabbt och grumling i vattenområdet begränsas. Skyddsåtgärder omfattar noggrann beskrivning av arbetena samt kontroll vid arbetenas utförande. De förorenade massorna transporteras till godkänd deponi. Utläggning av erosionsskydd omfattar hantering av krossmaterial, sten och block vilket inte bedöms ge upphov till grumling av betydelse. Vid utläggning av erosionsskydd skall skopan med massor sänkas ner under vattnet och tömmas strax ovan sjöbotten vilket minskar den lokala uppgrumlingen. Vattenarbetena, muddring och fyllning, kommer att utföras under perioden 1 oktober till 31 mars, då fiskar inte leker. Pålning ger inte upphov till grumling varför särskilda skyddsåtgärder inte erfordras. Föreskrift om riktvärdena för byggbuller, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15), ska införas i entreprenadkontrakt. Kontrollprogram för grumling och buller ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Länsar och absorptionsmedel för eventuellt oljespill ska finnas tillgängligt på arbetsplatsen under byggtiden. Samtliga temporära installationer, flytetyg och arbetsbåtar skall förses med belysning enligt anvisningar från Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. 10. Tidplan Arbetet med ombyggnad av bryggan, hamnplanen och vägen planeras att inledas under hösten 2011 och pågå som längst till maj 2013, varav huvuddelen av arbetet beräknas pågå under perioden september 2012 maj Vattenarbeten utförs under perioden oktober mars. I händelse av oförutsedda förseningar i arbetet kommer sökande att föreslå som villkor i domen att det till Länsstyrelsen delegeras att medge utökning av arbetstiden. 11. Kostnader Totalkostnaden för arbetena bedöms uppgå till ca 13 miljoner kronor, varav byggkostnaderna för anläggningsarbetena bedöms uppgå till ca 11 miljoner kronor. 13 (13)

18 Trafikverket, Sundbyberg, Besöksadress: Sundbybergvägen 1, Solna Telefon: , Texttelefon: