FRÅGOR OCH SVAR M.M. *) BOLAGSSTÄMMA SCANIA AB (publ) den 5 maj 2011

Transkript

1 Bilaga 9 FRÅGOR OCH SVAR M.M. *) BOLAGSSTÄMMA SCANIA AB (publ) den 5 maj 2011 Claes Zettermarck Får jag be sekreteraren redogöra för om det inkommit några skriftliga frågor till dagens stämma? Sekreteraren Nej, herr ordförande, det har inte inkommit några skriftliga frågor. Däremot har det anmälts två frågor. Den första är från KG Lindvall från Swedbank Robur och den andra är från Emelie Westholm från Folksam. KG Lindvall Mitt namn är KG Lindvall och jag företräder Swedbank Robur fonder på årsstämman. Jag skulle vilja rikta mig speciellt till styrelsens ordförande Martin Winterkorn. Jag skulle vilja återkomma till vad ni sade om att styrelsen utreder möjligheterna till ett samgående mellan Scania och MAN. Volkswagen kontrollerar 70.9 % av rösterna i Scania och 29.9 % av rösterna i MAN som i sin tur kontrollerar 17.3 % av rösterna i Scania. Volkswagen har alltså betydande intressen i bägge parter. Vi övriga aktieägare, som utgör en minoritet med 11.7 % av rösterna i Scania, representerar dock så mycket som 41 % av aktiekapitalet. Jag skulle vilja framhålla att för oss är det av yttersta vikt att styrelsens arbete och beslut sker med utgångspunkt från att ha Scanias intressen i främsta rummet, d.v.s. dess kunder och anställda, och som gagnar samtliga aktieägare, även den med hänsyn till aktiekapitalet mycket stora minoriteten. Det skulle kännas tryggt för oss aktieägare om styrelsens ordförande Martin Winterkorn till oss här på årsstämman skulle kunna bekräfta att detta är Volkswagens intentioner när det gäller en eventuell framtida affär mellan Scania och MAN. Jag vill även att detta uttalande från Swedbank Robur fonder, i sin helhet, liksom Martin Winterkorns svar tas till protokollet. Tack för ordet. Tack för det. Önskar Dr. Winterkorn att svara på frågan? Det blir styrelseledamoten Hans Dieter Pötsch som svarar på frågan. Varsågod. *) Utskrift efter bandupptagning, varvid viss redigering för bättre läsbarhet gjorts av sekreteraren.

2 2 (6) Hans Dieter Pötsch Tolkens översättning: Ja, jag kan också tala för VW såsom varande representant för VW och som ledamot i Scanias styrelse. Jag vill då säga att vi känner väl till situationen. Ni har ju själva sett bilden som visade på aktiekursutvecklingen. Det är där svårt att se att det varit något negativt inflytande med oss som stor aktieägare i Scania, men jag vill försäkra alla om att vi respekterar minoriteten och vi gör vårt absolut bästa för att se till att vi arbetar i alla aktieägares intresse. Tack så mycket för det. Sedan har vi en fråga anmäld från Emelie Westholm från Folksam, varsågod. Emelie Westholm, Folksam För våra kunder i Folksam är det viktigt att de företag som vi investerar i tar ansvar i hållbarhetsfrågor. Jag vill till en början tacka VD för presentationen som verkligen hade fokus på hållbarbet. Framförallt vill jag tacka för att han visar att hållbarhet betyder lönsamhet och att det inte skulle finnas något motstånd däremellan. I år har vi låtit våra kunder rösta via vår hemsida om vilka frågor dom tycker att vi ska ta upp på bolagsstämmorna. Då har jämställdhet varit ett populärt svar. För två års sedan var jag här och då ställde jag en fråga som berörde Scanias jämställdhetsarbete och jag tror inte jag behöver citera vad jag frågade då. Jag undrar nu om VD kan berätta vad som hänt sedan dess i bolaget. Det var min första fråga. Mina andra fråga handlar om bränslen. Just nu är det en rad bränslealternativ som håller på att utvecklas för att ersätta olja. Alla dessa har olika för- och nackdelar och är lämpade för olika ändamål. Scania deltar aktivt i att medverka i utvecklingen av motorer för alternativa bränslen. Jag undrar nu om kan beskriva vilka av dessa olika alternativa bränslen som har bäst förutsättningar för att fungera inom de tunga transporterna och vilka är de största hindren som finns för att den här typen av motorer ska kunna ta över efter dieselmotorn. Tack. Tack så mycket. Ja, jämställdhet och bränslen. Några kommentarer från VD? Ja, om vi kan börja med jämställdhet. Vi har sedan mycket, mycket lång tid tillbaka en jämställdhetsplan inom Scania och den jobbar vi med tillsammans med våra fackliga representanter när det gäller både karriärmöjligheter och lönefrågor. Om vi tittar på fördelningen först mellan män/kvinnor i de olika delarna kan vi konstatera att inom administration har vi en annan könsfördelning än inom de övriga områdena med 60% män och 40 % kvinnor, medan FOU har en fördelning med 80 % män och 20% kvinnor, och inom produktion samt försäljningssidan är fördelningen 85% män och 15% kvinnor. Det är en normal bild hos väldigt många svenska verkstadsföretag. Det ser

3 3 (6) ut så här på grund av rekryteringsunderlaget vi har. Inom produktion och inom försäljning så är det väldigt mycket tekniska arbeten, så man måste ha ett tekniskt intresse och utbilda sig tekniskt antingen inom de praktiska områdena eller teoretiskt. När de gäller de mer praktiska bitarna på produktions- och servicesidan så får vi bara konstatera att det är för få unga människor i grundskolan eller gymnasiet som utbildar sig inom tekniska områden.. Det är det största problemet vi har. Det andra är att det är en mycket skev könsfördelning inom tekniska utbildningar. Det är en 80/20 fördelning. Det gör att vår rekryteringsbas är väldigt skev när det gäller könsfördelningen. Det återspeglar sig direkt i könsfördelningen i företaget. Det blir lite annorlunda när man kommer in på forskning och utveckling. Där finns det fler kvinnor och när man kommer in i administrationen betydligt fler kvinnor. Det här speglar i väldigt stor utsträckning vårt rekryteringsunderlag från universitet, högskolor och fackskolor av olika slag. Jag kan bara vädja till alla här är att hjälpa till att få fler tjejer att söka sig in till tekniska utbildningar generellt. Det är där det börjar. Det börjar med utbildningssystemet, det börjar med föräldrars attityder och samhällets attityder i stort. När barn kommer in i grundskolan och när de senare går vidare i olika gymnasieutbildningar. Vi är inget annat än en spegelbild av hur preferenserna ligger i samhället. När vi tittar på kvinnliga chefer så kan vi säga att de flesta kvinnliga chefer vi har finns inom administrationen. Antalet kvinnliga chefer sjunker när vi kommer in på utvecklingssidan men när vi kommer ut i marknaderna kommer lite fler kvinnor in på olika chefsnivåer. Det har att göra med att det finns ett antal administrativa arbeten inom försäljningsorganisationen, som exempelvis ekonomi, där det finns betydligt fler kvinnor. Om vi ser på utvecklingen under de senaste åren i Sverige går det åt rätt håll. Det blir fler och fler kvinnliga chefer. Globalt är det inte lika bra men det är rätt utveckling där också. Om vi går tillbaka 20 år, så var det en helt annan bild. Över tiden så kommer det att bli fler kvinnor på högre och högre nivåer, också i koncernledningen. Inom Scania använder vi väldigt mycket principen om intern rekrytering. Vi tror att det är viktigt att man jobbar i en organisation, man jobbar sig igenom en organisation, man skapar sig ett nätverk och man tillägnar sig kompetens i väldigt många olika jobb på sin väg uppåt. Det som är intressant här är på den akademiska sidan där vi tar in ett antal trainees varje år från universitet och högskolor, civilingenjörer och civilekonomer. Där har vi en helt jämn fördelning mellan könen, det är 50/50, och det har vi haft de senaste 6-7 åren. De här killarna och framför allt tjejerna går nu in i kvalificerade jobb och kommer naturligtvis inom en tidsperiod om år att gå upp i höga positioner. Men det här tar tid. Men vårt stora bekymmer är att det är generellt alldeles för få tjejer som söker sig till tekniska utbildningar. Det är ett stort problem. Om jag sedan tar motorer så har vi pratat väldigt mycket om det. Det går inte att säga vilken typ av bränsle det blir framöver. Vi kommer att få jobba med väldigt många olika typer av bränslen i våra motorer. Vi kan säga, vi brukar säga, utan att raljera, att allting i flytande eller fast form som kan förbrännas kan vi skicka in i våra motorer. Idag har vi dessutom med elektronikens hjälp väldigt bra möjligheter att programmera våra motorer för olika typer av bränslen utan att därför mekaniskt behöva ändra dem alltför mycket. Så det är väldigt mycket en fråga om vad är det som finns tillgängligt ute på marknaden från olika producenter och leverantörer utav

4 4 (6) bränslen. Vi anpassar våra motorer efter dessa bränslen och även hur de skattesubsidier som finns för olika bränslen på olika marknader påverkar situationen. Tack så mycket. Fanns det någon mer fråga? Därnere fanns det någon som ville ställa en fråga. Åsa Wesshagen, Aktiespararna Hej allihop. Jag heter Åsa Wesshagen och jag företräder Sveriges Aktiesparares Riksförbund här på stämman. I goda tider då ledningen får rörlig ersättning, då valberedningen håller sams, då styrelsen arbetar på så ambitiöst som den ska och då vinsterna är goda och då utdelningen räcker till en halv glass. Då Scania kort sagt går bra och vi aktieägare avsatte ,5 miljarder för forskning. Beloppet är hisnande och får den visionärt lagde att tro att vi snart ska åka till månen i en Scania lastbil. Här på stämman och i årsredovisningen beskrivs det vad det forskas om men inte varför det är så kostsamt. Nya lagkrav tvingar Scania att forska, nu är Euro6-kraven i fokus. Men emissionskrav ställdes även för 10 år sedan. De senaste fem åren har Scania satsat över 17 miljarder i forskning. Under femårsperioden dessförinnan var kostnaderna drygt 9 miljarder. Det förefaller som att kostnaderna har permanentats på en hög nivå, över 3 miljarder årligen, 4 % av omsättningen, det är mycket för ett verkstadsbolag. Har Scania byggt upp fläsk i forskningsorganisationen, måste det vara så dyrt? Det var min första fråga. Min andra fråga rör finansiella aspekter. En stor del av Scanias räntebärande skulder, är hänförda till Financial Services. I själva verket har Scania en nettokassa om man bara ser till fordons- och tjänsteverksamheten. Är det bra att inte vara skuldsatt? Borde inte Scania låna mer för att expanders snabbare och ta marknadsandelar? Ni har väldigt god förräntning på de investeringar ni gör, borde ni inte gasa mer med hjälp av lånade pengar så här i goda tider? Tack så mycket. Frågor om Euro6-kostnader och finansiering av verksamheten. Ja, nu ska du få lära dig något som du inte kan. Det är nämligen som så att inom verkstadsindustrin över tiden så går i snitt 4% till forskning och utveckling, och den kostnaden växer då med omsättningen. När jag började här 1972 låg forskning och utvecklingskostnaden också på 4%. Nivån har varit konstant under 40 års tid. Några år har nivån t o m legat på 4,5%. Det måste man avsätta i utveckling av företagets produkter men man måste även göra andra s k kapitalinvesteringar, maskinutrustning, byggnader mm som ligger på ytterligare 4%, då är man uppe i 8%. Det är väldigt konstant inom industrin. Om man tittar på andra framgångsrika verkstadsföretag så ligger man på den nivån. Drar man ner forskning och utveckling till halva nivån, ja då är det inget bra företag för aktieägarna. På kort sikt märks inte så mycket, men på medellång eller lång sikt. Dessutom är det så att vi måste utveckla våra produkter

5 5 (6) för att inte bara klara miljökrav utan också för att klara kundernas förväntningar på oss som en bra leverantör. Kunderna investerar i Scania för att vi ska kunna utveckla våra produkter framåt. Det är därför de betalar dyrt för våra lastbilar. Så är det bara. Så jag är ledsen, det är 4% och det kommer att fortsätta vara 4%. Det är absolut inget slöseri och det är väldigt väl investerade pengar för utvecklingen av värdet på det här företaget. Det är bara att titta på aktiekursens utveckling under de senaste tio åren. Fråga 2, det gällde skuldsättningen i företaget. Ja, det är helt rätt att den finansiella servicen för våra fordon ska vara bankable och ska kunna belånas av bankerna. Ser man bort från det och tittar på industrisidan så har vi ingen skuldsättning idag, bara en nettokassa. Vi har just varit igenom en period när det inte fanns några pengar att låna över huvud taget. Då hade vi varit väldigt glada om vi hade haft mer pengar i kassan och mindre skuldsättning, som vi ju drog på oss 2007/2008 med riktigt höga utdelningar till aktieägarna. Jag tror att de flesta företagsledningar i industriföretag känner att det är bra att ha en solid balansräkning när man går framåt för att då kan man också hålla långsiktiga utvecklingsprogram. Det har blivit väldigt vanligt att utvecklingsprogram sträcker sig över fem, sex, sju år. Det här är inga vindflöjlar som kortsiktigt rör sig från ena halvåret till det andra. Vi har dessutom under den här perioden vuxit någonstans med 7-8% per år. Tittar jag framåt mot målet om enheter så innebär det en tillväxt på nära 10% per år. Och ett företag som Scania kan inte växa organiskt mycket snabbare än så med lönsamhet över tid. Det är förstås annorlunda om man gör aktieemissioner vilket en del andra företag sysslar med. Men organiskt växer det här företaget mycket bra. Åsa Wesshagen, Aktiespararna Jag har en följdfråga. En stor del av Scanias lån förfaller i år och nästa år. Med stigande ränteläge vad innebär det för era finansiella kostnader och lönsamheten inom Financial Services? Ja, det innebär väldigt lite därför att vid stigande räntekostnader så blir det också ett högre pris hos Financial Services till deras kunder. Så de följs åt. Det är faktiskt så att vid stigande ränta så brukar spreaden mellan vår lånekostnad och pris till kunden öka. Då ökar möjligheten att ta tjäna mer pengar. Så fungerar finansmarknaden. Åsa Wesshagen, Aktiespararna Tack för svaret. Tack så mycket. Finns det några fler frågor. Jag ska också säga att det finns värdinnor med mikrofoner tillgängliga så ni behöver inte gå hela vägen fram. Där har vi en fråga.

6 6 (6) Gunnar Tjellström Jag har ett par frågor. Dels en fråga om hur har den här krisen i de s k PIGSländerna påverkat företaget, och sedan en mer generell fråga vad anser ledningen att det finns för fördelar för Scania att slås samman med MAN. Tack. Tack så mycket. Den första frågan om de s k PIGS-länderna. Ja det är ju problem på de marknaderna för närvarande med låg efterfrågan. Men övriga delar av Europa går bättre och bättre. Dessutom har vi en rätt stark försäljning utanför Europa, och någonstans kommer väl den här skuldbördan att rätta till sig och då kommer efterfrågan tillbaka lite, men mycket av efterfrågan i Portugal och Spanien har varit att bygga vägar, hus och semesterbyar. Det finns inte så stor efterfrågan på det längre. Det är lite grann färdigbyggt men det kommer säkert att rätta till sig. Sedan när det gäller frågan om MAN så kan jag i det här sammanhanget inte lämna några kommentarer. Jag kan inte göra det. Tackar för det. Då ska vi se om det finns ytterligare någon fråga? Så verkar inte vara fallet. Kan vi då med de här frågorna och svaren då konstatera att frågestunden är avslutad. Ja.