FRÅGOR OCH SVAR M.M. *) BOLAGSSTÄMMA SCANIA AB (publ) den 7 maj 2009

Transkript

1 Bilaga 10 FRÅGOR OCH SVAR M.M. *) BOLAGSSTÄMMA SCANIA AB (publ) den 7 maj 2009 Får jag be sekreteraren redogöra för om det inkommit några skriftliga frågor till dagens stämma? Sekreteraren Det har inte inkommit några skriftliga frågor till den här stämman. Då är frågan i vad mån det kan finnas muntliga frågor från någon eller några aktieägare som är här. Då är det på det här viset att det finns värdinnor som har mikrofoner. Om ni bara ger er till känna så kommer ni få en mikrofon. Jag ska också be den som vill ställa en fråga att klart ange sitt namn så att vi kan notera det till protokollet. I och med detta så är ordet fritt. Gunnar Ek Jag företräder Sveriges Aktiesparares Riksförbund och vår indexfond. Först, herr ordförande, det är ett utomordentligt fantastiskt resultat som bolaget presterade under föregående år. En omsättning på nästan 90 miljarder kronor och en vinst efter skatt som är näst intill 10 % av omsättningen. Det saknar nästan motstycke i svensk verkstadsindustri. Det är också väldigt positivt att bolaget under föregående år har infört en global standard för lastbilar så att dom är utbytesbara trots att dom är tillverkade i Sydamerika eller i Europa eller eventuellt på andra ställen. Det skapar betydande möjligheter. Så skulle jag vilja gå in på några frågeställningar. Produktionsenheterna i Falun och Sibbhult har lagts ner och dessa verksamheter är överflyttade hit till Södertälje. Det fanns en hel del skriverier kring dessa nedläggningar. Jag tycker det kan vara värt för oss aktieägare att få reda på om det har gått som ni räknade med. Det var den ena biten. Soliditeten i bolaget var för två år sedan näst intill 30 %. Med soliditet menas hur stor andel av bolagets tillgångar som är finansierade med ägarnas egna kapital. Nu är den nere i under 20 % eller mer exakt 19,9 %. Till saken hör att 47 miljarder av de 110 miljarderna i tillgångar är kundfinansiering och där kan man diskutera soliditetsvillkoren. Jag tycker ändå det är *) Utskrift efter bandupptagning, varvid viss redigering för bättre läsbarhet gjorts av sekreteraren.

2 2 (9) värt att fråga om ni är ni nöjda med den här soliditeten, för den är totalt sett väldigt låg för en verkstadsindustri? Mot den bakgrunden tycker jag också det kan vara värt att få lyssna till kommentarer och synpunkter på utdelningspolicyn. Föregående år kom bolaget att ha en utdelning på 5 kr och dessutom inlöstes aktier för 7,50 kr per aktie.tillhopa transporterades ut till oss aktieägare sammanlagt 12,50 kr per aktie eller totalt 10 miljarder kronor. Delar man upp det här på två år kan vi säga att vi har fått ut 6,25 kr per aktie från bolaget. Bolaget befinner sig i en tid då det är oerhört tufft. Ändå gick det med vinst första kvartalet. Hur ser ni från styrelsens sida, mot bakgrund av att detta det bästa året någonsin, att ändå behålla utdelningen i bolaget? Man kan säga så här, en bank förväntar sig att få ränta på de pengar man lånat ut. Det är många aktieägare som också förväntar sig att få en utdelning på de aktier man har i bolaget. Lite populärt, man vill också ha en slags ränta på de pengar man har satt i bolaget. Nu föreslår styrelsen halvering av utdelningen. Varför gör ni det? Varför vill ni inte helt inställa utdelningen? Det är många som har diskuterat det här i massmedia och jag tror att om bolaget önskade att vi ägare inte skulle ta någon utdelning alls för att skapa fina möjligheter för bolaget under dom kommande eventuellt svåra åren, så tror jag många skulle ställa upp på det. Jag tror det är värdefullt att få en ordentlig diskussion kring den här frågan. Sen bekantgjorde vår bolagsordförande, Martin Winterkorn, att bolaget Scania ska vara fortsatt noterat på börsen. Huvudkontoret ska ligga kvar här och företagskulturen ska lämnas orörd. Han sa ytterligare några saker. Det tycker jag är väldigt värdefullt för oss aktieägare. Men jag skulle ändå vilja höra: Vad betyder det som stod i massmedia igår att Porsche som nu är största ägare i Volkswagen vill gå ihop med Volkswagen? Vad har det för betydelse för vårt bolag, vårt Scania? Innebär det några drastiska händelser längre fram? Sen, herr ordförande, bussarna är en strålande verksamhet. Förra året såldes 7277 bussar. Varför lyckas inte bolaget ännu bättre? Även om vi är mycket stora och duktiga på det här området, varför lyckas vi inte bättre? Kollektivtrafiken expanderar något alldeles otroligt. Alla talar om att åka kollektivt. Ändå säljer vi inte mer än 7300 bussar. Borde inte det här kunna bli åtminstone en fördubbling och väsentligt mer kanske än det? Sen, många av er fick när ni kom in ett nummer av tidningen Aktiespararna, aktiespararnas egen tidning. Där finns en lång intervju med. Läs den, då får ni ännu mer spännande inblickar i denna fantastiska VD:s sätt att tänka och leva. Sen sista frågan, herr ordförande. berörde lite grann leverantörerna till bolaget, underleverantörerna. Det finns många underleverantörer som idag är näst intill konkursfärdiga. Hur kommer Scania att klara sig om

3 3 (9) en eller annan av dessa leverantörer går i konkurs? Man har inte så många alternativ, man måste köpa från dem. Det tar lång tid att ställa om. Vilka risker är förenat med det här? Måste vårt bolag gå in med betydande stöd? Herr ordförande, jag är fortsatt imponerad av vårt bolag. Tack Tack så mycket. Då hade vi, om jag räknar rätt, sex stycken frågor och jag undrar: Är det så att VD vill svara på någon eller några av dessa? Det gällde Falun/Sibbhult, soliditeten, bussar, leverantörerna till bolaget och sen vet jag inte vem som eventuellt vill svara på utdelningspolicyn. Frågan om Porsche och Volkswagen kanske inte direkt är en fråga för denna stämma, men frågan kan naturligtvis ställas, så får vi se om det blir något svar på den. Herr ordförande, får jag föreslå att vi gör en liten ändring av frågeordningen. Jag svarar på frågorna om Falun/Sibbhult, bussar, leverantörer och sedan så föreslår jag att Staffan Bohman svarar på soliditet och utdelning. Staffan Bohman är ju vice ordförande i styrelsen plus också ordförande i vår revisionskommitté. Jaha, då gör vi så. Staffan Bohman Gunnar Ek, du är ju en kunnig och på bolaget påläst person. Egentligen har du ju i din fråga nästan sammanfattat styrelsens överväganden, men jag kan väl ändå ytterligare redogöra för detta. Ni har ju fått en betydande bakgrundsmusik i form av s anförande tidigare, inklusive de bilder på 2008 års resultat och första kvartalets resultat som har visats och i den film som visades inledningsvis. Men jag tänkte ändå säga att det är viktigt att styrelsen föreslår 2,50 per aktie, totalt 2 miljarder. Det ska ställas mot precis den siffran som Gunnar Ek nämnde, nämligen ett resultat efter skatt, nettoresultat, på nästan 9 miljarder, så att det per definition blir kvar 7 miljarder i bolaget. Scania har inte en utdelningspolicy i den meningen att vi delar ut ett visst fixt procentbelopp, men som ni kan läsa på sidan 46 i den tryckta årsredovisningen, avsnittet om utdelning, framgår det att under dom senaste fem åren har det i genomsnitt delats ut 50 % av nettoresultatet. Som Gunnar Ek mycket riktigt påpekade så var 2008 det hittills bästa resultatet i bolagets historia. Det talade alltså isolerat väl för att åtminstone behålla utdelningen på nivån 5 kr. När vi förde diskussionen om utdelning i styrelsen under början av februari, så hade vi erfarenheterna från det fjärde kvartalet väldigt klara för oss. Vi hade också en utblick in på det här året,

4 4 (9) även om det var behäftat med stor osäkerhet, som tydde på att det kommer att bli ett besvärligt år. Då var det självklart för styrelsen att lägga stor vikt vid att bevara den finansiella stabiliteten och en sund balansräkning. Nu säger Gunnar Ek att soliditeten är på den låga sidan. Det är riktigt att den är lägre än vad den var tolv månader tidigare. Då fick man dock nästan betrakta bolaget som överkapitaliserat. Vid den tidpunkten var själva fordonsrörelsen helt skuldfri. Det fanns till och med en nettokassa. I det här läget, om man precis som Gunnar Ek gör, tittar på balansräkningen i sina beståndsdelar, fordonsrörelsen inkl service å ena sidan och kundfinansieringsdelen å andra sidan, så ser man att i fordonsrörelsen har vi en fullt tillfredsställande soliditet. Vi har också, som har framgått av siffrorna som ni har sett, en god kassagenereringsförmåga i bolaget även under de här besvärliga tiderna. Så sammanfattningsvis vägde styrelsen olika argument mot varandra och kom fram till att vi med gott samvete kunde föreslå en utdelning på 2,50 kr per aktie, vilket är en halvering trots det fina resultatet Det är gjort mot bakgrund av nödvändigheten av att säkerställa den finansiella stabiliteten. Och det är så styrelsens förslag ligger. Tack så mycket. Gunnar Ek En liten kommentar till denna fråga: Ska det här tolkas som att ni har en viss optimism inför framtiden, eftersom ni föreslår visserligen en halverad utdelning men ändå en utdelning? Lite grann kontrasterande mot vad var inne på förut, då han inte ser något ljus i tunneln. Det kanske var lite bildspråk men alternativet hade varit en ännu mer sänkt utdelning eller en inställd utdelning. Mot det här står naturligtvis att både storägaren Volkswagen liksom naturligtvis många småaktieägare förväntar att få avkastning på sina pengar. Många pensionärer som har behov att få ett litet tillskott i sin kanske svåra situation. Det är ändå på lång sikt bolagets bästa, bolagets långsiktiga överlevnad, bolagets möjligheter att fortsätta forska och utveckla sig, som är det avgörande. Staffan Bohman När styrelsen överväger denna typ av fråga så väger vi naturligtvis dom stora och små aktieägarnas rättigheter på precis samma sätt. När det gäller marknadsbedömningen så har vi i styrelsen naturligtvis ingen annan bedömning än den som har redovisat. Men jag vill säga väldigt tydligt att när vi diskuterade utdelningsförslaget så fanns det ett par olika scenarier presenterade av företagsledningen kring den möjliga utvecklingen under Det fanns också ett alternativ som är ganska precis den som vi nu ser framför oss för 2009, alltså ett ganska bistert scenario, men där bolaget klarar att prestera svarta siffror som det heter och ett positivt kassaflöde, trots den svaga volymutvecklingen. Det är

5 5 (9) detta som har legat till grund för vår bedömning från början på februari. Som ni kunde se av första kvartalsrapporten så har egentligen ingenting inträffat som har ändrat den bilden, utan övervägandena i början av februari kvarstår. Var så god herr Pötsch. Hans Dieter Pötsch - Tolkens översättning: Jag skulle helt kort vilja yttra mig gällande frågan om det som har stått i pressen och diskuterats i pressen om eventuella effekter för Scanias del och om ett eventuellt sammangående mellan Porsche och Volkswagen. Jag hänvisar då indirekt till vad representanter för Porsche/Piech-familjen uttalade sig om igår i ett pressmeddelande. Detta pressmeddelande finns bara på tyska och därför så skulle jag helt kort vilja ta upp två saker därifrån. Familjen har sagt att dom är för en integration inom fordonskoncernen, men jag vill också med tanke på vad som har sått i pressen säga att man inte alls får tolka det som att integration och fusion är samma sak. Ytterligare står i detta pressmeddelande att läsa att familjen har uttalat sig om att det finns 10 märken där man har en operativ verksamhet och att man kommer att fortsätta att arbeta för att ha en självständighet för alla dessa märken. Det här betyder ju då, med tanke på vad Volkswagens ledning har sagt tidigare och vad styrelseordförande Winterkorn sa här idag, att samma sak gäller för Scania, där man har för avsikt att bevara denna självständighet. Tack så mycket. Då var det verkställande direktören som hade ett antal frågor att svara på också. Var så god. Om jag vågar göra en liten kommentar av vad Gunnar Ek diskuterade så är det väl en fingervisning om vad han anser utdelningsnivån kan komma att vara Vi får väl ta det med oss. När det gäller Falun och Sibbhult så har ju den omstruktureringen gjorts under en väldigt ansträngande period 2006, 2007, Den har också gjorts på det sättet att väsentliga delar av verksamheterna i Falun och Sibbhult har tagits över av ett antal underleverantörer efter flytten till Södertälje. I slutändan tror jag att det var personer som inte ville flytta till

6 6 (9) Scania. Alla hade ett erbjudande att fortsätta att jobba antingen i Södertälje eller Oskarshamn eller Luleå, men av olika skäl kunde inte vissa flytta utan har valt att lämna företaget. Sen har ju naturligtvis den pågående krisen påverkat leverantörerna som vi nu har i Falun och Sibbhult. Vi har naturligtvis ett ansvar att hjälpa dom i den svåra period som vi är inne i nu. När det gäller leverantörer generellt så har vi på alla viktiga områden två leverantörer av samma typ av komponent. Vi äger normalt verktygen som dom tillverkar våra komponenter med själva. Det gör att vi rätt lätt kan lägga över volymer till den andra leverantören om en slutar att fungera. Vi har en viss riskspridning om man nu får uttrycka det på det sättet. Om det skulle hända en olycka med båda leverantörerna så kan vi också flytta över verktygen till en ny leverantör. Det är en mödosam period som P-O Svedlund och hans folk inom inköp har idag. Ibland undrar jag om dom är mer företagsdoktorer än inköpare. Det är mycket utryckningar, det är mycket arbete med att hjälpa leverantörer. Hitintills har detta gått bra. Samtidigt kan vi konstatera att det också finns möjligheter nu, när det finns så pass mycket kapacitet i industrin, att faktiskt göra bra inköp. Både vad gäller kvalitet och pris på produkten. Det såg vi inte för ett par år sedan. Det finns möjligheter för en bra utveckling framåt och vi har goda möjligheter att genomföra en del förändringar på leverantörssidan, som vi hade velat göra för ett antal år sedan. Då fanns ingen kapacitet, men det finns det idag. Nu ska vi ta tillfället för att få ännu bättre produkter, ännu säkrare leveranser och ett bättre pris. Vi sålde 7277 bussar Med detta är vi ju faktiskt nummer två efter Mercedes. Dom säljer fyra gånger så mycket, uppåt För ett antal år sedan låg vi på 5:e, 6:e plats. Vi har gjort en omstrukturering av vår bussverksamhet. Vi flyttade den från Katrineholm till Polen och viss del också till St Petersburg. Vi har haft en väldigt bra utveckling när det gäller våra bussar. Och det är klart, får vi några år till på oss, så ska vi nog kunna öka till bussar. Då så, det var dom frågorna. Finns det någon annan som har en fråga? Gunnar Tjellström Mitt namn är Gunnar Tjellström. Jag har en fråga om Euro 5 och Euro 6. Har jag missuppfattat eller är det så att utsläppsnormen Euro 5 bara gäller inom EU och att det är ett frivilligt åtagande från Scania att alltid använda den, eller är det tvingande även i Brasilien och Kina och Indien och när kommer 6:an? Jag ska svara på den frågan direkt. Det är bestämmelser som gäller inom EU-området. Just nu gäller Euro 5. Det är också många länder

7 7 (9) utanför Europa som har sin historiska grund i Europa - som latinamerikanska länder, södra Afrika, Australien, Nya Zeeland, även ute i Asien som gör de här bestämmelserna till sina egna lokala bestämmelser. Det är viktigt att vi inte bara kan klara av bestämmelserna i Europa utan också utanför Europa. Bestämmelserna påverkar Ryssland med en viss tidsfördröjning. Euro 6-reglerna kommer 2013 i Europa. Tack så mycket. Kerstin Fagerholm Söderberg Jag har två frågor. Jag ser i broschyren Scania Value att Scania har fått ett stort lån från Europeiska Investeringsbanken och nu skulle jag vilja höra lite kortfattat vad det är för villkor förenat med det lånet. Vid entrén här så fick vi alla ett förslag från facket, en förfrågan eller en vädjan från facket att vi aktieägare skulle sänka aktieutdelningen från 2,50 till 2 kr per aktie och det skulle i så fall göra att samtliga anställda kan behålla sina löner opåverkade och fortfarande ha sina trygga anställningar under denna tillfälliga kris. Hur är det med den uträkningen? Är det så? Tack. Vem vill svara på frågorna? Det kan jag göra. På den första frågan om EIB-lånet. Det lånet gäller för vår tekniska utveckling och det finns ett antal krav för det lånet. Det är för olika utvecklingsprojekt som vi håller på med och det gäller framför allt för att kunna utveckla motorer med låga emissioner. Det är väldigt dyra projekt. Sen när det gäller utdelningen. Jag vet inte, jag har inte gjort den uträkningen så det är någon annan som får stå för den, men jag vet inte om det finns något mer att tillägga från styrelsens sida till det som Staffan Bohman hade att säga. Staffan Bohman Ingenting mer därifrån. Emilie Westholm Mitt namn är Emilie Westholm och jag representerar Folksam. Enligt Folksams bedömning så har Scania en relativt hög nivå på sin miljöhantering. Det finns relevanta policys och företaget rapporterar regelbundet

8 8 (9) inom det området. Scania har till en hög nivå lyckats hantera sin mest centrala miljöpåverkan vad gäller t ex energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Min fråga till VD är om det kärvare finansiella klimatet kommer att påverka prioriteringen av miljöfrågorna eller om man kommer att fortsätta jobba på ett lika bra sätt? Det var min första fråga. Min andra fråga gäller jämställdhet. I en artikel i Länstidningen i Södertälje från oktober förra året så uttalar sig Scanias VD om jämställdhet. Jämställdhetssträvan kallas då en konstig debatt som drivs av rödstrumpefalangen och det sägs att det är genetiskt betingat att så få kvinnor söker sig till tekniska utbildningar och arbeten. Därefter säger VD även att pojkar tränas genom olika lagidrotter tidigt i gruppdynamiska processer och att han tror att det har stor inverkan på deras utveckling. Jag har två frågor angående den här artikeln. Den första gäller slutsatsen om lagidrott: Vad är det för vetenskapliga undersökningar som den grundas på? För det andra: Vilket värde tillför den här typen av uttalanden Scanias aktieägare? Vi ska inte så mycket förlänga debatten och vad journalister skriver, och hur man ibland blir felciterad. Om vi går till det här med lagidrott och att jobba i lag. Det är faktiskt väldigt viktigt. Jag har i snart 40 år arbetat i Scania. Jag har väldigt tydligt sett att många mycket duktiga ledare som vi har ute i vår produktion och inom olika områden i företaget nästan alltid har hållit på med fotboll och ishockey och andra lagidrotter när de var unga. I sådana här stora organisationer är det väldigt mycket lagarbete. Det gäller att förstå hur ett lag kan jobba ihop. Tyvärr är det så orättvist när vi då tittar demografiskt, att det mest har varit killar som har fått den här fina träningen. Nu kommer det mycket mer tjejer och vi ser hur den utvecklingen går fort i företaget. Det tycker jag är en mycket glädjande utveckling. När det gäller den tekniska utvecklingen har vi mycket diskussioner inom Scania. Scania gör mycket för att stimulera barn i grundskolan och uppåt för att få ett teknikintresse, därför att det är ett problem inte bara i Sverige utan i väldigt många länder i Europa, att unga människor inte är intresserade av teknik, matematik, fysik och kemi. Den typen av ämnen som är väldigt viktiga för att man ska kunna ta sig an tekniska frågor och ta sig an tekniska utbildningar. Det jobbar inte bara Scania utan också Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen i Sverige väldigt mycket med. Det är viktigt att intressera unga människor för dessa ämnen. I Sverige är det ungefär 25 % som går in i naturvetenskapliga och tekniska utbildningar generellt och det är inte mer än 20 % av dom som är tjejer. Mer än 80 % är killar. Det är ett stort problem för oss när det gäller rekrytering. Varför är det det? I produktionen måste man ha teknisk kunskap, läggning och intresse för teknik i ungefär 80 % av jobben. På utvecklingssidan är det samma sak. Det är väldigt mycket teknik och det krävs en teknisk grundutbildning för att man ska kunna komma tillrätta där. Vi ser då också att könsfördelningen i stort sett speglar rekryteringen

9 9 (9) till gymnasier och tekniska högskolor. Företaget är bara en reflex av hur det ser ut i samhället. Det här är naturligtvis inte bra, det är väldigt skevt. Men rekryteringsunderlaget är också väldigt skevt. Går vi däremot till ekonomi, finans och juridik - då har vi en 50/50-fördelning, ungefär en jämn fördelning mellan könen. Inom dessa områden hittar vi också oerhört mycket lättare kompetent personal med handelsutbildning, med utbildning inom sociala vetenskaper. Inom dessa områden kommer tjejer fram på ett helt annat sätt. Vi har alla ett stort gemensamt problem att ta tag i, dels hur vi ska få betydligt fler människor, unga människor, och dels betydligt fler tjejer att intressera sig för teknik och ta sig an tekniska utbildningar. Här ser ni vad vi gör i Södertälje. Vi jobbar med sommarskolor för barn, vi har speciella teknikgrupper för unga flickor i åldern år som kommer till företaget för att se hur det är att jobba med teknikfrågor. Alla är väldigt positiva. Vi stödjer också Campus i Södertälje. Vi har också ett väldigt tätt samarbete med tekniska högskolor och andra utbildningsanstalter för att dels väcka teknikintresse, dels få en större andel kvinnor att söka. När jag gick på Chalmers var 3 % tjejer av en årsgrupp. Nu är lyckligtvis 20 % av en årsgrupp tjejer men det är ändå alldeles för lite. Alldeles för lite. Här har vi en gemensam uppgift att göra. Stor gemensam uppgift. Arbetet med miljöfrågor kommer inte att påverkas av den finansiella krisen. Emilie Westholm Ett litet tillägg bara. Det är närmare 30 % som är kvinnor på Tekniska Högskolan idag enligt Högskoleverket. Det stämmer om du tittar generellt och räknar in bland annat arkitekter och mikrobiologer. Om vi tittar på var vi rekryterar någonstans ifrån maskin, design och en del från elsidan så är det inte mer än 20 %. Vi behöver inte så många arkitekter eller mikrobiologer. Det är min minnesbild. Jag har suttit ganska många år i Tekniska Högskolans styrelse. Jag ser inte några fler som räcker upp handen utan då avslutar vi i och med detta frågestunden som var punkten 10 på dagordningen och går till punkt 11.