Ambulanscentrum NU-sjukvården Version 2011:12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ambulanscentrum NU-sjukvården Version 2011:12"

Transkript

1 Ambulansinstruktion Titel: Medicinska behandlingsriktlinjer Datum: Utfärdad av: Anders Johansson/Björn Lantz Fastställd/Godkänd av: Tom Brokopp Förvaras/Arkiveras: Amb.centrums hemsida Utgåva nr: 2011:4 Sida: 1(55) Dokumentnr: 1 Reviderad/Datum/Av: /andjo Behandlingsriktlinjer Ambulanscentrum NU-sjukvården Version 2011:12 Detta dokument skall inte ses som svaret på alla frågor utan är just riktlinjer. Handläggningen av enskilda fall sker utifrån egna bedömningar med riktlinjerna som grund. Alla avvikelser från riktlinjerna ska journalföras. Utarbetat av Björn Lantz ssk och Anders Johansson ssk

2 Register Sida 1 ALLMÄN DEL 1.1 Undersökningsteknik Basal övervakning Intraosseös infart Assistans dålig patient 5 2 SPECIELL DEL 2.1 Airway - Luftvägsproblematik Främmande kropp Epiglottit Breathing - Andningsproblem Astma/KOL Circulation Central bröstsmärta Hjärtstopp Algoritm för avbrytande av HLR Lungödem Anafylaktisk reaktion/svår allergisk reaktion Disability - Medvetandepåverkan Intoxikation 18 Brandrök, cyanidförgiftning Diabetes mellitus vuxen Avbrytande av ambulanssjukvård Kramper Stroke Akut buk 24 3 OLYCKSFALL 3.1 Trauma allmänt Trauma typskador Höftfrakturer Drunkningstillbud Brännskador Hypotermi Ögonskador 33 4 GYNEKOLOGI 4.1 Graviditetskomplikation Förlossning 35 5 BARN 5.1 Akut astma barn Pseudokrupp barn Akut epiglottit barn Anafylaktisk reaktion barn Kramper barn Trauma barn Intoxikationer barn Akut buk barn Diabetes mellitus barn Drunkningstillbud barn Hypotermi barn Brännskador barn Hjärtstopp 50 6 DOSERINGAR BARN 52 7 NORMALVÄRDEN BARN 54 8 Appendix :Viktiga telefon nummer 55

3 1. ALLMÄN DEL Vid alla akuta sjukdomstillstånd och akuta skador är en systematiskt genomförd undersökning grundläggande för bedömning och val av behandling. Upprepade undersökningar skall fortlöpande genomföras. Förutsätt aldrig att patientens tillstånd är stabilt. Läget kan förändras när som helst, både till det bättre och till det sämre. Genom att hela tiden upprepa kontrollerna av vitala funktioner kan man tidigt fånga tecken som tyder på en ogynnsam utveckling. Standardiserad undersökningsteknik optimerar diagnostik och behandling samt förebygger misstag. Glöm inte att dokumentera relevanta fynd eller avsaknad av fynd och åtgärder. Förändringar i de vitala tecknen säger allt om hur patienten mår! I de flesta fall är nedanstående flödesschema ett ändamålsenligt sätt att arbeta. Börja på A och gå vidare först då funktionen är kontrollerad och säkrad. Airway = Luftväg Breathing = Andning Circulation = Cirkulation Disability = Medvetandepåverkan Exposure = Exponering i samband med systematisk kroppsundersökning. Tänk på hypotermi! 1.1 UNDERSÖKNINGSTEKNIK Airway with cervical spine control Undersökningsteknik och åtgärder vid luftvägsproblem, med stabilisering av halskotpelaren Undersökning/Symtom Åtgärd Kontroll/Övervägande Se, lyssna, känn Fri luftväg o syrgas? o biljud? o käklyft/haklyft? o ytterligare åtgärder före o assymetri? o suga rent? transport? o indragningar? o lägesändring? o larma assistans o cyanos? o svalgtub? o ångest? o nästub? o ofri luftväg? o larynxmask? o blödning? o intubation? o främmande kropp? Halskotpelarskada? Smärta lokalt? Bortfall? Stabilisera halsryggen? Halskrage eller annan fixation? Sitter halskragen bra? Breathing Undersökningsteknik och åtgärder vid andningspåverkan Undersökning/Symtom Åtgärd Kontroll/Övervägande Se, lyssna, känn o syrgas 10 l/min med Värdera tidigare åtgärder o spontanandning? reservoarmask o andningsfrekvens? o bröstkorgsrörelser? o ventilationsunderstöd? o andningsmönster? o ansträngd andning? o specifik behandling o saturation? o biljud, indragningar? o astmabehandling? o annan kroppsställning? o flail-chest, asymmetri? o CPAP? o hudfärg? o nedsatt andningsljud?

4 Circulation Undersökningsteknik och åtgärder vid cirkulationspåverkan Undersökning/Symtom Åtgärd Kontroll/Övervägande Se, lyssna, känn o puls, blodtryck o hudfärg? o hudtemperatur? o kapillär återfyllnad? o chock? o o o o stoppa synlig blödning höjda ben? stabilisera frakturer eventuellt varmt dropp Värdera tidigare åtgärder Bedöm felkällor som perifer kyla, tremor, extrem fetma, storlek på blodtrycksmanschett m.m. Disability Undersökning och åtgärder vid medvetandepåverkan eller neurologisk skada Undersökning/Symtom Åtgärd Kontroll/Övervägande Se, lyssna, känn o Stabilisera hela Värdera tidigare åtgärder Påverkan av kotpelaren vid behov RLS 85 eller o medvetande? o Dokumentera Glasgow Coma Scale o distalstatus? medvetande, pupiller, o motorik? bortfallssymtom, o sensorik? rörelsemönster o autonoma nervsystemet? Exposure Undersökning och åtgärder i samband med systematisk kroppsundersökning Undersökning/Symtom Åtgärd Kontroll/Övervägande Se, lyssna, känn o smärtor från mindre skador? o felställningar? o Svullnad? o blåmärken? o o o o o o undersök i tillämpliga delar hela kroppen leta efter perifera skador smärtstilla förhindra nedkylning grovreponera stabilisera frakturer Värdera tidigare åtgärder o varmt i sjukhytten o filtar o undvik drag o varma droppvätskor 1.2 BASAL ÖVERVAKNING I SAMBAND MED AMBULANSTRANSPORT (=VITALPARAMETRAR) VITALPARAMETRAR SKALL VARA DOKUMENTERADE! Andningsfrekvens Saturation Puls Blodryck Medvetandegrad

5 1.3 INTRAOSSEÖS INFART Om patientens tillstånd kräver omedelbar access till blodbanan och två misslyckade PVKförsök har gjorts så skall intraosseös nål sättas. De infusioner och intravenösa läkemedelsordinationer som finns i behandlingsanvisningarna kan ges intraosseöst. 1.4 ASSISTANS DÅLIG PATIENT Begär assistans om patienten behöver extra resurser. Kontakta SOS som larmar ut den eller de enheter som behövs, eventuellt ambulans eller ambulanshelikopter. Om telefonkonsultation behövs, kontakta läkaren på mottagande sjukhus eller läkaren på ambulanshelikoptern.

6 2. SPECIELL DEL 2.1 AIRWAY - LUFTVÄGSPROBLEM Allmänt Högt andningshinder karakteriseras av inspiratorisk stridor, eventuellt med allmänpåverkan. Tänkbara anledningar till andningshinder kan vara: o Främmande kropp o Epiglottit, supraglottiskt ödem, bakteriell infektion (Haemofilus influenzae) som numera sällan drabbar barn pga. att de flesta är vaccinerade o Falsk krupp (pseudokrupp), subglottiskt ödem, virusinfektion som oftast drabbar barn 1-6 år i samband med ÖLI (se under barnavsnittet, pseudokrupp sidan 37) o Mycket luft i ventrikeln! Små barn! o Allergiskt ödem, larynxödem (se avsnitt allergisk reaktion/anafylaxi vuxna sid 16 barn sidan 39) Uttalad obstruktivitet kan medföra stora svårigheter att ventilera Främmande kropp Behandling Delvis luftvägsstopp o Uppmana patienten att fortsätta hosta o Ge syrgas utan att störa patienten o Transportera i läge som patienten valt själv, oftast sittande, speciellt viktigt med barn o Förvarna sjukhuset tidigt, anestesi- och ÖNH-läkare Totalt luftvägsstopp - vaken patient o Utför Heimlich s manöver (upp till 5 kompressioner) o Ge upp till 5 ryggslag med patienten framåtlutad o Upprepa - Se schema Luftvägsstopp Om patienten blir medvetslös: Inspektera svalget med hjälp av laryngoscop och försök fiska upp den främmande kroppen med till exempel Magills tång. Försök i annat fall att ventilera ner föremålet i ena lungan. Totalt luftvägsstopp - medvetslös patient Undersökningar och åtgärder enligt HLR-programmet.

7 2.1.2 Epiglottit Allmänt Bakteriell sjukdom som kan drabba både vuxna och barn. Patienten har mycket ont i halsen, kan ha svårt att tala och svälja sin saliv och sitter därför ofta framåtlutad. Påverkat allmäntillstånd och oftast feber. Tillståndet kan snabbt ge totalt stopp i luftvägen. Numera ovanligt hos barn i Sverige pga. vaccination mot Haemofilus Influenzae. Behandling Lugna patienten. Stoppa aldrig något i patientens mun risk för laryngospasm! Transport i ställning som underlättar andningen, ej liggande. Undvik höjning av kroppstemp, håll patienten lätt klädd. Snabb transport till sjukhus. Förvarna i god tid: Epiglottit eller högt andningshinder Vid andningsstopp: Ventilera mun till mask med syrgastillförsel, helst i sittande ställning och med normalställt huvud och framdragen underkäke. Larma! Intubation får endast göras av anestesipersonal på vitalindikation. Kan vara utomordentligt svårt då inga normala strukturer kan ses. Syrgas, 10 l/min på reservoarmask. Adrenalin inhalationsvätska 1 mg/ml, 2 mg. Behöver ej spädas. Kan upprepas.

8 2.2 BREATHING - ANDNINGSPÅVERKAN Astma/KOL Allmänt Astma: Förträngning av luftvägarna genom bronkspasm, ökad slembildning och ökad slemhinnesvullnad. Hos barn ofta utlöst av allergisk reaktion, hos vuxna mer ospecifikt; luftvägsinfektion, fysisk ansträngning, kall luft, läkemedel (t.ex. ASA, NSAID, penicillin), psykisk stress eller något annat som irriterar luftvägarna. Liknande symtom kan också utlösas av hjärtsvikt (vänsterkammarinsufficiens) astma cardiale. KOL: kronisk obstruktiv lungsjukdom, karakteriserad av olika grader av emfysem obstruktivitet och ökad sekretion. I slutstadier svårighet att syresätta sig och svårighet att vädra ut koldioxid. Symtom vid astma Hosta, oro, ångest, andnöd, tachycardi, snabb ytlig andning, användande av accessoriska andningsmuskler, förlängd utandning. Samtalsdyspne patienten kan inte fullborda en mening i ett andetag. Över lungorna hörs ronki, ibland även distansronki. I riktigt svåra fall kan andningsljud saknas. Symtom vid KOL Kan vara samma som vid astma med alla variationer till ren respiratorisk svikt med svåra syresättningsproblem och/eller koldioxidretention. Behandling o Lugnt och förtroendeskapande bemötande o Fri luftväg, lossa åtsittande kläder o Behandling och transport i ställning som underlättar andningen = känns bra för patienten o Mät och dokumentera fortlöpande SpO 2 o PVK o EKG rytmövervakning o Aktiv utandningshjälp upplevs positivt av många astmapatienter o CPAP kan provas om inhalationsbehandling inte har tillräcklig effekt, avbryt omedelbart om patienten försämras Inhalation Ventoline 2mg/ml 5 mg samt 0,5 mg Atrovent 0,25mg/ml via nebuliseringsmask, 7-8 l/min syrgas. Vid behov kan Ventoline-dosen upprepas 1 gång. Adrenalin injektionsvätska 1 mg/ml, 2 mg i nebulisator kan prövas i svåra eller terapiresistenta fall. Efter inhalationsbehandling: ge syrgas 2-4 l/min på grimma. Vid fortsatt saturation <90%: ge syrgas 10 l/min på reservoarmask. Vid KOL-misstanke: ge syrgas 1-2 l/min på grimma, acceptera saturation %. Bricanyl injektionsvätska 0,5 mg/ml, om patienten inte orkar inhalera eller vid utebliven effekt: ge 0,25 mg i.v. Kan upprepas en gång.

9 Betapred injektionsvätska 4 mg/ml, 8 mg kan ges långsamt i.v. vid svår andningspåverkan och hypoxi. Betapred tablett 0,5 mg. 15 tabletter kan ges vid kvarstående besvär och lång transportsträcka alternativt ingen PVK. Nödfallsbehandling, om inget annat hjälper: Ge Adrenalin injektionsvätska 0,1 mg/ml, 0,05 mg i.v. Vid behov i upprepade doser. Om PVK saknas ge en dos Adrenalin injektionsvätska 1 mg/ml, 0,3mg 0,5mg i.m Försiktighet vid uttalad tachycardi (>150) Undvik sederande läkemedel.

10 2.3 CIRCULATION - CIRKULATION Central bröstsmärta Anamnes Smärtdebut, smärtkaraktär Tidigare stroke/hjärnblödning Större operation eller svårt trauma de senaste 2 veckorna Annan svår sjukdom Pågående Waranbehandling Behandling Fri luftväg, assistera andningen med syrgas vid behov (Larynxmask vid behov!) Hjärtläge, vid systoliskt blodtryck <100 mmhg dock höjda ben Syrgas, nitroglycerin och ASA 12 kanals-ekg PVK helst i vänster armveck, fortsatt läkemedelsbehandling EKG rytmövervakning, syrgastillförsel och hög beredskap att omedelbart defibrillera ska finnas hela vägen från hämtplats till avdelning Vid följande tillstånd skall EKG sändas till avd. 43 NÄL: Pågående bröstsmärtor mer än 15 minuter. Bröstsmärta mer än 15 minuter under senaste 24 timmarna utan uppenbar icke kardiell genes. Stark misstanke om pågående hjärtinfarkt. Klinisk bedömning av ambulanspersonal. Lungödem Synkope Observera att diabetiker ofta har diffusa symtom. Kvinnor och äldre har ofta mindre uttalade symtom. Obehagskänsla är ibland en bättre beskrivning än smärta av symtomen. Efter att 12 kanals EKG har sänts till NÄL, får ambulanspersonalen ett telefonsamtal och får då reda på vart patienten skall föras. Om det är aktuellt med PCI så får vi reda på om vi skall köra till NÄL eller Sahlgrenska sjukhuset Vardagar gäller normalt NÄL och helger Sahlgrenska sjukhuset. Syrgas ges på mask >6 l/min eller grimma 2-4 l/min om patienten tolererar detta bättre. Nitroglycerin ska ges vid cardiella bröstsmärtor om systoliskt blodtryck är över 100 mmhg. Nitrolingual 0,4 mg/dos, 1-2 puffar under eller på tungan. Ger effekt inom 1-2 minuter. Kan upprepas vid behov. Nitro minskar preload främst genom att dilatera kärlen på vensidan. Kontraindikation: Fosfodiesterashämmare som Viagra Cialis, Levitra eller liknande senaste dygnet. Detta på grund av risken för kraftig hypotension. Vid svåra klaffel, t ex uttalad aorta- eller mitralisstenos kan blodtrycket sjunka dramatiskt och coronarcirkulationen drastiskt försämras. Använd inte CPAP om patienten har buckal tablett i munnen. ASA i form av Trombyl tabl. 160 mg, ge 2 tabl. till alla med bröstsmärta av misstänkt cardiell genes om inga kontraindikationer finns mot ASA/NSAID. Tabletterna kan tuggas och sväljas med vatten för snabbare effekt. Kontraindikation: känd överkänslighet mot ASA. Aktivt magsår, nyligen genomgången magblödning, graviditet i 3:e trimestern

11 Betablockad kan efter läkarordination i varje enskilt fall ges vid misstanke om hjärtinfarkt och/eller starka cardiella smärtor framför allt i kombination med tachycardi. Effekten är snabb och innebär effektiv smärtlindring pga. minskat syrgasbehov i hjärtmuskelcellerna. Ge Seloken injektionsvätska 1 mg/ml, 5 mg i.v. med 1-2 mg/min. Upprepas till max 15 mg. Pulsen bör vara >50/min och systoliskt blodtryck >100 mmhg. Kontraindikation: AV-block II eller III, cardiogen chock. Försiktighet vid bakväggsinfarkt. Morfin ska ges om så krävs för att nå smärtfrihet. Om stor ångestkomponent kan tillägg göras med Stesolid intravenöst. Ge Morfin injektionsvätska spädd med NaCl till 1 mg/ml, i doser om 2,5 mg i.v. som upprepas till smärtfrihet, max. 20 mg. Kontraindikation: Systoliskt blodtryck <100 mmhg. Midazolam kan ges i samband med Lindra-studien. Midazolam 1mg/ml skall ej spädas. Doseringen är följande: Väger patienten över 70 kg kan man ge upp till max 2mg Väger patienten under 70 kg kan man ge upp till max 1mg Är patienten yngre än 70 år kan man ge upp till max 2mg Är patienten äldre än 70 år kan man ge upp till max 1mg Midazolam skall ges långsamt intravenöst. OBS! Kan ges peroralt. Exempel blandas i vatten i samband med att man ger Trombyl eller/och Plavix. Kontraindikationer: Överkänslighet mot läkemedlet, manifest cirkulatorisk chock eller intoxikation med alkohol eller annat läkemedel. Primperan injektionsvätska 5 mg/ml, 10 mg i.v kan ges som engångsdos vid illamående. Det har en centralt verkande antiemetisk effekt och verkar motilitetsfrämjande i magtarmkanalen. Om det är aktuellt med PCI så kan efter läkarordination Plavix tabl. 300 mg x 2 ges p.o. Heparin injektionsvätska 5000 E/ml, 5000 E/ml ges iv. enligt läkarordination före akut-pci. Minskar blodets levringsförmåga. Atropin injektionsvätska 0,5 mg/ml, 0,5 mg i.v. kan ges vid symtomgivande bradykardi. Sammanfattning: Vid centrala bröstsmärtor där man bedömer att orsaken är cardiell: 1. Syrgas 2. Nitroglycerin 3. ASA 4. Sänd 12 kanals EKG 5. Morfin 6. Midazolam s.k.lindrastudien 7. Primperan v.b. 8. ev. Seloken enligt läkarordination

12 2.3.2 Hjärtstopp Symtom o Medvetslöshet o Ingen andning eller agonal andning. o Ingen puls o Pågående ventrikelflimmer Behandling Svenska Hjärtlungräddningsrådets riktlinjer för A-HLR med följande regionala anpassningar: o Vid hjärtstopp som inte bevittnats av ambulansteamet ska 2 minuter HLR utföras före första EKG-analys och defibrillering. o Manuell HLR ska utföras med två-livräddarteknik för att minimera paustiderna. o Använd halvautomatiken vid första analysen. Vid första defibrilleringen höj energimängden till 360 J. Vid kvarstående VF använd manuellt läge. o Ventilation utförs med syrgastillförsel 10 l/min och pocketmask eller mask och ballong. Intubation är en fördel om detta kan utföras snabbt och utan problem. Hos hjärtfriska småbarn beror cirkulationsstopp oftast på ofri luftväg. Ventilation är därför den viktigaste åtgärden på dessa patienter. Använd med fördel larynxmask! o Patienten ska normalt behandlas på hämtplats tills cirkulationen är återupprättad eller tills minst tre kompletta behandlingsomgångar (= HLR samt defibrillering och/eller läkemedel) är utförda. o Påbörjad HLR upprätthålls tills patienten har egen cirkulation eller är avlämnad på sjukhus. Vid avbrytande av HLR skall man följa de kriterier som finns anvisade i algoritmen på nästa sida. o Dödsfall utanför sjukhus ska konstateras av läkare. Adrenalin injektionsvätska 0,1 mg/ml, 1 mg ges i.v. var 4:e minut under HLR. Vid asystoli ges maximalt 3 behandlingsomgångar. Vid ventrikelflimmer saknas denna begränsning. Cordarone injektionsvätska 50 mg/ml, 300 mg (6 ml) snabbt intravenöst. om kvarstående VF/VT efter 4 defibrilleringar enligt behandlingsriktlinjerna för A-HLR. Tilläggsdos 150 mg ges efter ytterligare 3 defibilleringar och kvarstående VF/VT. Behöver ej spädas.

13

14 2.3.3 Algoritmen beskriver arbetsflödet vid hjärtstopp utanför sjukhus enligt följande: 1. Konstatera hjärtstopp: o Finns säkra dödstecken? (likfläckar, likstelhet, skador ej förenliga med liv) o Finns beslut om att inte starta HLR? Har patienten uttryckt någon sista vilja? Lider patienten av terminal sjukdom? Om Ja på någon av ovanstående frågor - starta ej HLR/avbryt återupplivningsförsök Om Nej - starta HLR, anslut defibrillator - analysera EKG 2. EKG-analys o Defibrilleringsbar rytm - starta A-HLR enligt schema o Ej defibrilleringsbar rytm - gå till punkt 3 3. Kriterier för avbrytande av HLR o Visar EKG asystoli? o Är hjärtstoppet obevittnat? o Ingen bystander HLR? o Är tid från larm till ambulansens ankomst på plats >15 minuter? Om samtliga fyra kriterier är uppfyllda - avbryt HLR (I beslutsprocessen tas hänsyn till patientens biologiska ålder, A-HLR enligt schema kan t ex påbörjas för yngre patienter även om ovanstående fyra kriterier är uppfyllda). Om nej/vet ej på någon eller några av kriterierna - starta A-HLR enligt schema 4. När misstanke om: o Drunkning? o Hypotermi? o Intoxikation? o Synlig graviditet? Om Ja - fortsatt effektiv A-HLR, transport till NÄL. 5. Om kontinuerlig asystoli trots >20 minuter A-HLR o Om Ja - avbryt återupplivning. o Om Nej - fortsatt återupplivning, transport till NÄL.

15 Anders Johansson/Björn Lantz

16 2.3.4 Lungödem Allmänt Lungödem orsakas vanligen av hjärtsvikt, särskilt vänsterkammarsvikt. Symtomen kan komma plötslig vid en akut försämring av hjärtats pumpförmåga (t.ex. förmaksflimmer eller hjärtinfarkt) eller smygande efter en tids successiv försämring. Liknande symtom kan också förekomma efter inandning av vissa giftiga gaser. Behandling o Lugnt och förtroendeskapande bemötande o Fri luftväg, lossa åtsittande kläder o Hjärtläge o Mät och notera puls, blodtryck, SpO 2 och andningsfrekvens o Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam o PVK o Om det systoliska blodtrycket är > 100 mmhg ge Nitrolingual 0,4 mg/dos 1-2 puffar. o Starta CPAP-behandling om andningsfekvensen är > 25 och SpO 2 <95%. Det systoliska blodtrycket måste vara över 100 mmhg. Börja med motstånd på 5 cm H 2 O öka motståndet vid behov. o Sänd 12 kanals EKG för bedömning om svikttendensen är nytillkommen Nitrolingual 0,4 mg/dos 1-2 puffar ska ges vid lungödem med eller utan bröstsmärtor om det systoliska blodtrycket är >100 mmhg. Nitro minskar preload främst genom att dilatera kärlen på vensidan. Kontraindikation: Fosfodiesterashämmare som Viagra Cialis, Levitra eller liknande senaste dygnet. Detta på grund av risken för kraftig hypotension. Vid svåra klaffel, t ex uttalad aorta- eller mitralisstenos kan blodtrycket sjunka dramatiskt och coronarcirkulationen drastiskt försämras. Syrgas ges med 10 l/min på reservoarmask om ej CPAP. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam. Furosemid injektionsvätska10 mg/ml, 40 mg i.v. ges för att öka diuresen och minska cirkulerande blodvolym. Dosen kan upprepas till högst 8 ml om systoliskt blodtryck >100 mmhg. Morfin injektionsvätska 10mg/ml spädd med NaCl till 1 mg/ml, 2,5 mg i.v. ges för att lindra ångest och effektivisera andningsarbetet. Dosen kan upprepas till max. 10 mg om systoliskt blodtryck >100 mmhg. Primperan injektionsvätska 5 mg/ml, 10 mg i.v kan ges som engångsdos vid illamående. Det har en centralt verkande antiemetisk effekt och verkar motilitetsfrämjande i magtarmkanalen.

17 2.3.5 Anafylaktisk reaktion/svår allergisk reaktion Allmänt Anafylaktiska reaktioner kan inträffa helt oväntat men oftast finns en känd utlösande händelse t.ex. getingstick, intag av nötter eller annat födoämne vid allergi. Initiala symtom är ofta obehagskänsla, oro, diffus klåda och illamående. Tillståndet kan sedan progrediera och förvärras med urticaria, quinckeödem, andningssvårigheter, uttalad oro, tachycardi, hypotension, gastrointestinala smärtor och kräkning. Utan effektiv behandling kan tillståndet ytterligare förvärras med anafylaktisk chock med svår obstruktivitet, medvetslöshet och cirkulationssvikt och/eller livshotande ödem i luftvägarna Behandling o Fri luftväg, undvik dock irritation av luftvägarna! o Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam o Ge adrenalin im. se nedan. Obs! Ges innan PVK försök. o PVK Inj. Adrenalin 1mg/ml 0,3mg i.m. Syrgas, ge 10 l/min på reservoarmask. Om ej tillräcklig effekt ges ytterligare Adrenalin injektionsvätska 0.1 mg/ml i doser om ,1 mg iv, varje minut upp till 0,3 mg eller lägre dos om önskad effekt uppnåtts. Kan upprepas. Betapred injektionsvätska 4 mg/ml, 8 mg iv till vuxen. Alternativt Solucortef injektionsvätska 100mg iv. Betapred tablett 0,5 mg, 15 tabletter ges om patienten kan svälja och vid måttlig reaktion. Detta för att minska reaktionen på längre sikt. Tavegyl injektionsvätska 1 mg/ml 2 mg iv. alternativt im. Vid bronkobstruktion Ventoline inhalationsvätska 2 mg/ml, ge 10 mg i nebulisator. Om obstruktionen ej avtar kan man eventuellt lägga till Adrenalin injektionsvätska 1 mg/ml, 2 mg i nebulisator. Det behöver inte spädas, Ringer-acetat infunderas för att öka cirkulerande blodvolym vid hypotoni. Ge max 2000 ml. Venofundin 500 ml kan infunderas snabbt vid anafylaktisk chock. Nödfallsbehandling, om inget annat hjälper: Ge Adrenalin injektionsvätska 0,1 mg/ml, 0,1-0,3 mg i.v. Detta kan övervägas om dålig effekt av den första dosen av Adrenalin i.m.

18 2.4 DISABILITY - MEDVETANDEPÅVERKAN Allmänt En rad olika tillstånd kan ge medvetslöshet. Orsaken är inte alltid uppenbar. Tillståndet behandlas primärt symtomatiskt men om orsakerna inte undanröjs är det risk för bestående skada. Behandling o Säkra luftväg och andning, notera SpO 2 och ge syrgas o Övervaka medvetandegrad, bedöm RLS eller GCS o Övervaka puls och blodtryck o PVK, ge Ringer-acetat vid systoliskt blodtryck <100mmHg o EKG rytmövervakning o Kontrollera blodsocker, behandla eventuell hypoglukemi o Vid normalt blodsocker: Intox? Överväg Naloxonhydroklorid om andningsfrekvensen är under10. MIDAS - minnesregel vid oklar medvetslöshet Meningit: I regel feber, huvudvärk, nackstyvhet. Mycket allvarligt vid akut insättande cirkulations- och medvetandepåverkan. Inspektera hud och nagelbädd avseende punktformade blödningar - petekier. I svåra fall krävs mycket snabb handläggning. Intoxikation: Observera patientens omgivning (läkemedel, narkotika, svamp, förpackningar, recept, sprutor, kanyler, notera stickmärken, blåmärken). Ta med eventuella fynd till sjukhuset. Antidotbehandling? Kolmonoxidförgiftning? Diabetes: Vid hypoglykemi är patienten ofta kraftigt påverkad med blekhet, snabb puls, samt kallsvettig. Medvetslösheten kan föregås av oförklarlig aggressivitet. Andning: Hypoxi alternativt koldioxidretention av flera olika orsaker. Subarachnoidal blödning/stroke/skallskada: Olika typer av neurologiska symtom som till exempel nackstyvhet, förlamningar och pupillpåverkan.

19 2.4.1 Intoxikation Tänk på din egen säkerhet och kontaminationsrisken. Behandling av vaken patient: Frätande ämnen: Petroleumprodukter: Övriga orala förgiftningar: Ge snarast dryck 2-4 dl. Framkalla ej kräkning Ge fett, grädde 1-2 dl. Framkalla ej kräkning Ge om möjligt 150 ml kolsuspension Behandling av medvetandesänkt eller medvetslös patient: Fri luftväg, dränageläge, eftersträva normoventilation, det kan i enstaka fall bli aktuellt med assisterad andning. PVK. Syrgas ges på grimma eller reservoarmask Ringer-acetat infunderas (max 2000 ml) Diazepam rektallösning 5 mg/ml, 10 mg kan ges rektalt om ej PVK, kan upprepas efter 10 minuter till max 20 mg. Stesolid Novum injektionsvätska 5 mg/ml, 5-10 mg i.v. ges vid kramper, kan upprepas till max 20 mg. Atropin injektionsvätska 0,5 mg/ml, 0,5 mg i.v. ges vid symtomgivande (lågt blodtryck eller påverkat medvetande) bradykardi, kan upprepas till max 1,5 mg. Naloxonhydroklorid injektionsvätska 0,4 mg/ml kan ges vid misstanke om överdos av opioider och medvetslös patient med inadekvat andning om man bedömer att man kan handskas med patienten som kan bli våldsam när opiateffekten reduceras. Om så ej är fallet understöds vitala funktioner tills patienten kommer till sjukhus. Naloxonhydroklorid späds med 9 ml natriumklorid till 0,04 mg/ml och ges i små upprepade doser intravenöst tills patienten börjar andas. Oftast behövs inte mer än 0,2 mg. Om man inte har PVK kan samma dos ges intramuskulärt. Missbrukare ges outspätt 0,4mg s.c omedelbart före den intravenösa dosen. Detta på grund av den längre durationen av subcutant läkemedel.

20 Rökförgiftning, CO, cyanid Tänk på din egen säkerhet och kontaminationsrisken! Behandling o Om kritiskt skadad prioritera avtransport och behandla under färd. o Fri luftväg risk för ödem/ larynxmask vid behov. o Eftersträva normoventilation, assistera vid ytlig eller långsam andning <10 andetag/ min. o Håll patienten varm. o Vid syresättningsproblem eller tecken till lungödem CPAP-behandling. o PVK Syrgas 10 l/min på reservoarmask Starta CPAP-behandling om andningsfekvensen är > 25 och SpO 2 <95%. Det systoliska blodtrycket måste vara över 100 mmhg. Börja med motstånd på 5 cm H 2 O öka motståndet vid behov. Ventoline inhalationsvätska 2 mg/ml, ge 10 mg i nebulisator vid hosta/luftvägssymtom tillsammans med Pulmicort inhalationsvätska 0,5mg/ml 1 mg därefter Pulmicort 0,5mg/ml 3 mg. Ringer-acetat infunderas (max 2000 ml) Primperan injektionsvätska 5 mg/ml, 10 mg i.v kan ges som engångsdos vid illamående. Det har en centralt verkande antiemetisk effekt och verkar motilitetsfrämjande i magtarmkanalen. Kontakta narkosjouren NÄL för eventuell direkt transport och behandling i tryckkammaren i Uddevalla.

21 2.4.2 Diabetes mellitus Allmänt Diabetes mellitus är en allt vanligare sjukdom. Normal blodsockernivå är cirka 5 mmol/l vilket innebär en total mängd av 4-5 g glukos i den cirkulerande blodvolymen. Kroppens förbrukning uppgår till cirka 7-8 g/tim. Stora depåer finns bland annat i levern där cirka 250 g glukos finns lagrat i form av glykogen. Diabetes typ 1 debuterar i regel i unga år och innebär att produktionen av insulin helt upphör. Behandlingen är injektioner av insulin flera gånger per dygn i syfte att efterlikna den normala insöndringen. Diabetes typ 2 debuterar oftast i högre ålder och innebär en gradvis minskande insulinproduktion. Vällevnad med bl.a. övervikt är en mycket vanlig riskfaktor. Sjukdomen kan behandlas med väl anpassad kost, en sund livsstil och tabletter som stimulerar insulinproduktionen. Det blir allt vanligare att även diabetes typ 2 behandlas med insulin. Vid båda typerna av diabetes måste patienten hålla en god balans mellan födointag, energiåtgång och insulindosering för att undvika svängningar i blodsockernivå och risk för farligt höga eller låga nivåer. Behandling av hypo- eller hyperglykemi o Fri luftväg, övervaka andning och SpO 2 o PVK o Blodsocker mäts på alla medvetandesänkta patienter samt på alla diabetiker. Hypoglykemi vaken patient: Ge druvsocker/socker peroralt tillsammans med mjölk/ saft/ juice etc. Glucos 300 mg/ml kan ges per os om inget annat finns att tillgå. Hypoglykemi medvetslös patient: Glucos injektionsvätska 300 mg/ml, ge tills patienten vaknar, eller max 40 ml. Glucos infusionssvätska 50 mg/ml ges som snabb infusion om patienten inte vaknat eller långsammare om patienten vaknat men inte kan eller vill äta. Syrgas på grimma eller reservoarmask vid saturation < 95% Hyperglykemi: Ringer-acetat infunderas. I övrigt ges symtomatisk behandling.

22 2.4.3 Avbrytande av ambulanssjukvård Riktlinjer angående patient som ej vill medfölja ambulansen Initiativet till att avbryta ett ambulansuppdrag skall komma från patienten, det får inte initieras av ambulanspersonalen. Ett avbrytande av ambulansuppdrag ska så långt det är möjligt ske i samråd mellan patient och ambulanspersonal. I de fall patient önskar avstå från hjälp av ambulanssjukvård gäller följande: För ambulanssjukvården gäller alltså att ambulansuppdrag inte avbryts förrän patienten bedömts enligt nedanstående beskrivning. Ett avbrytande av ambulanssjukvård skall alltid vara väl genomtänkt, väl baserat på medicinska, etiska och medmänskliga grunder. Vid komplicerade fall med uppenbart vårdbehov kontaktas läkare för vidare hantering av det aktuella vårdfallet. Ingen patient kan medtagas med tvång i ambulansen såvida inte vårdintyg föreligger. Vid omhändertagande utifrån ett vårdintyg överväg polisiär assistans. Riktlinjer for dokumentation vid avbrytande av ambulanssjukvård Vid avbrytande av ambulanssjukvård skall i Ambulink alltid dokumenteras saturation, blodtryck, puls, neurologisk bedömning (RLS alt GCS) och VAS-skattning. I den löpande texten noteras patientens allmäntillstånd samt varför avbrytande av ambulanssjukvård sker. Om det inte är möjligt att ta ovanstående kontroller, dokumentera varför. Dokumentera även i Ambulink att patienten väljer att på egen risk avstå vård i ambulans. Ärendenummer på den signerade Ambulinkjournalen, skall sedan så snart som möjligt, mailas till sekreteraren på Ambulanscentrum

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Hjärtstopp Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Innehåll Hjärtstopp (bakgrund-hjärtstoppsregistret) Hjärtstopp på DS Nya riktlinjer 2011 Defibrillator och mediciner

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för räddningstjänsten i Skåne

Behandlingsriktlinjer för räddningstjänsten i Skåne Rregi Behandlingsriktlinjer för räddningstjänsten i Skåne Allmänt Delegerad brandman/brandbefäl skall arbeta enligt undersökningsteknik ABCDE- systemet. A= airway + cervical spine control B= breathing

Läs mer

Andningspåverkan A01 Anafylaktisk reaktion A02 Astma/KOL A03 Epiglottit A04 Främmande kropp A05 Inhalation av skadliga ämnen A99 Andningsbesvär övrigt

Andningspåverkan A01 Anafylaktisk reaktion A02 Astma/KOL A03 Epiglottit A04 Främmande kropp A05 Inhalation av skadliga ämnen A99 Andningsbesvär övrigt Andningspåverkan A01 Anafylaktisk reaktion A02 Astma/KOL A03 Epiglottit A04 Främmande kropp A05 Inhalation av skadliga ämnen A99 Andningsbesvär övrigt SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (13) Anafylaktisk

Läs mer

HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016

HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016 HLR & ABCDE En minnesregel som talar om i vilken ordning man ska prioritera undersökning och behandling vid en olycka/sjukdomstillstånd ABCDE Första hjälpen och kontroll av vitala funktioner. Internationellt

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer 2005 SLAS Arbetsgrupp Behandlingsriktlinjer Innehållsförteckning FÖRORD 4 Andning/Respiration 5 Astma/KOL 5 Epiglottit 5 Främmande kropp 6 Cirkulation 7 Hjärtstopp 7 Central bröstsmärta

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

ANELÄK Barn och akut smärta

ANELÄK Barn och akut smärta 1 (7) ANELÄK Barn och akut smärta RIKTLINJER FÖR SJUKSKÖTERSKA: När barn kommer till akuten smärtpåverkade och/eller när smärtsam åtgärd troligen skall vidtagas; sätt EMLA-/Rapydanplåster på 2 presumtiva

Läs mer

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (33)

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (33) Trauma T01 Trauma allmänt T02 Ansiktsskada T03 Brännskada/frätskada T04 Bukskada T05 Bäckenskada T06 Drunkningstillbud T07 Dykeriolycka T08 Extremitetsskada, nedre T09 Extremitetsskada, övre T10 Hypotermi

Läs mer

Anamnes och vitalparametrar

Anamnes och vitalparametrar Patientfall 1 76 årig kvinna som söker för sveda vid miktion och lågt sittande buksmärtor av lättare karaktär. Ringde igår och fick tid till idag. Dottern medföljer, de sitter nu i väntrummet då hon plötsligt

Läs mer

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Läkemedel enligt generella direktiv, barn Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med

Läs mer

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (15) Central

Läs mer

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral ANAFYLAXI, INSEKTSBETT, ALLERGI... 2 ASTMA HOS VUXNA... 3 AKUT ASTMA HOS BARN OCH UNGDOMAR... 4 EPIGLOTTIT... 5 GALLSTEN OCH NJURSTEN...

Läs mer

Behandlingsriktlinjer ambulanssjukvården Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.

Behandlingsriktlinjer ambulanssjukvården Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1. Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.1 sid 1(2) Flik 1 Allmänt Forts. Flik 5 Förord 1.1 Kramper 5.6 Innehållsförteckning Meningit 5.7 Symtom/iakttagelser

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: - Kontroll av medvetande. - Kontroll av andning

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer 2012, Stockholms läns landsting

Ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer 2012, Stockholms läns landsting 1 Ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer 2012, Stockholms läns landsting Viktiga förändringar och nyheter Inledning Ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer i SLL har genomgått en genomgripande förändring

Läs mer

Behandlingsriktlinjer version 6

Behandlingsriktlinjer version 6 Behandlingsriktlinjer version 6 Godkänd 2015-12-21 av: Hans Blomberg, Ambulansöverläkare Akademiska Sjukhuset Landstinget i Uppsala län Innehållsförteckning Allmänt... 6 Förord... 6 Symtom/iakttagelser...

Läs mer

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (16)

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (16) Akut buk & Obstetrik B01 Buksmärta B02 Förlossning B03 Graviditetskomplikation B04 Illamående/Kräkning B05 Mag-tarm blödning B06 Stensmärta B99 Buk/Obstetrik övrigt SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: Bedöm medvetande och därefter andningen. Cirkulation:

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01 Bar 963 Ru Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Allergimottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akutmottagning Norra Version: 15 Älvsborgs Länssjukhus; Akutklinik gemensamt Innehållsansvarig: Anna-Lena

Läs mer

Behandlingsriktlinjer. Ambulanssjukvården i. Sörmland

Behandlingsriktlinjer. Ambulanssjukvården i. Sörmland Dokumentnamn: AMB Behandlingsriktlinjer Utfärdande förvaltning: HSF Utfärdande enhet: Ambulanssjukvården LtS Framtagen av: SLAS Version: 2.0 Sökord: Målgrupp: Ambulanssjukvården Beslutad av: Stig Lindberg,

Läs mer

Riktlinjerna får kopieras för icke kommersiellt bruk om källan är tydligt angiven. Lund den 8 augusti 2014,

Riktlinjerna får kopieras för icke kommersiellt bruk om källan är tydligt angiven. Lund den 8 augusti 2014, Dessa behandlingsriktlinjer är utarbetade för ambulanssjukvården i Region Skåne. Riktlinjerna är avsedda att följas av ambulansteamen och är skrivna med utgångspunkt från de förutsättningar och den kompetens

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder

Läs mer

Andning P01 Anafylaktisk reaktion P02 Epiglottit P03 Falsk krupp P04 Främmande kropp P05 Inhalation av skadliga ämnen P06 Obstruktiva besvär

Andning P01 Anafylaktisk reaktion P02 Epiglottit P03 Falsk krupp P04 Främmande kropp P05 Inhalation av skadliga ämnen P06 Obstruktiva besvär Barn Prehospital undersökning och behandling, barn Andning P01 Anafylaktisk reaktion P02 Epiglottit P03 Falsk krupp P04 Främmande kropp P05 Inhalation av skadliga ämnen P06 Obstruktiva besvär Cirkulation

Läs mer

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2 Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 1 UTBILDNINGSPLAN Grundutbildning Första Hjälpen och HLR med hjärtstartare (RS1) 3,5 timmar UTBILDNINGSINNEHÅLL Utbildningen är en grundläggande

Läs mer

Riktlinjerna får kopieras för icke kommersiellt bruk om källan är tydligt angiven.

Riktlinjerna får kopieras för icke kommersiellt bruk om källan är tydligt angiven. Dessa behandlingsriktlinjer är utarbetade för ambulanssjukvården i Region Skåne. Riktlinjerna är avsedda att följas av ambulansteamen och är skrivna med utgångspunkt från de förutsättningar och den kompetens

Läs mer

Vårdprogram. Akut omhändertagande av allergisk reaktion

Vårdprogram. Akut omhändertagande av allergisk reaktion Vårdprogram Akut omhändertagande av allergisk reaktion Innehåll: Inledning Patofysiologi Prehospitalt omhändertagande Undersökning, anamnes, bedömning Behandling Allergisk reaktion Behandling Anafylaktisk

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdrutin Ambulanssjukvården 4 3

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdrutin Ambulanssjukvården 4 3 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdrutin Ambulanssjukvården 4 3 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Charlotta Nelsson Wolmer Edqvist & Petra Lundgren 2015-03-01

Läs mer

SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.

SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. SJUKVÅRD Kliv in och hjälp till DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. Att lära sig rädda liv är inte så svårt Varje år är det tusentals

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer Detta exemplar tillhör:... Arbetsnummer:... INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ANDNING 1.1 AKUT ASTMA 1.2 HÖGA ANDNINGSHINDER 1.3 EPIGLOTTIT och TRACHEIT 1.4 ALLERGI / ANAFYLAKTISK REAKTION

Läs mer

Behandling av svår akut astma hos vuxna

Behandling av svår akut astma hos vuxna Behandling av svår akut astma hos vuxna Sten Lindgren, överläk. Lung-Allergisekt. Borås las. I samarbete med gruppen för Astmavårdkedjan i Älvsborgs läns Södra Sjukvårdsområde. febr 2001 1. Behandling

Läs mer

Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner

Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner Riktlinjerna är uppdelade i avsnitt. Avsnitt 1 beskriver vårt generella patientarbete. De direktiv som anges gäller för alla patienter om inget annat

Läs mer

Förkortningsordlista finns på www.skane.se/kamber där dessa riktlinjer också finns i pdf-format. Här finns också kamber-skånes prehospitala

Förkortningsordlista finns på www.skane.se/kamber där dessa riktlinjer också finns i pdf-format. Här finns också kamber-skånes prehospitala Det här är behandlingsriktlinjer utarbetade 2007 för akut prehospital sjukvård i Region Skåne. Handboken är avsedd för ambulansteam samt prehospitala akutteam. Handboken är ett levande dokument. Genom

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Allergi och urtikaria Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar.

Läs mer

LATHUND FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING

LATHUND FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING LATHUND FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING VID AKUTA TILLSTÅND PÅ VÅRDCENTRAL VITALA FUNKTIONER... 1 A-B-C-D-E INITIALT OMHÄNDERTAGANDE... 2 A-HLR, VUXEN... 3 A-HLR, BARN... 4 ANAFYLAKTISK REAKTION, VUXEN... 5 ANAFYLAKTISK

Läs mer

Ambulanssjukvård och trauma, 15 hp Specialistutbildning inom akutsjukvård, 60 hp, hk -08

Ambulanssjukvård och trauma, 15 hp Specialistutbildning inom akutsjukvård, 60 hp, hk -08 Institutionen för Hälsovetenskap Tentamen 2 för kursen Ambulanssjukvård och trauma, 15 hp Specialistutbildning inom akutsjukvård, 60 hp, hk -08 Maxpoäng: 74 A = 70-74 p (95 %) B = 65-69 p C = 58-64 p D

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer 2013 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Innehållsförteckning Rev nr: 1 Ersätter Utarbetad av: Godkänd av: Datum: Sida: 1 2013-01-14 Av: 243 Innehållsförteckning Sida A Allmänt 3 Förord

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdrutin Ambulanssjukvården 4 3

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdrutin Ambulanssjukvården 4 3 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdrutin Ambulanssjukvården 4 3 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Charlotta Nelsson Wolmer Edqvist & Petra Lundgren 2015-03-30

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Svårare olycksfall och akut sjukdom. Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller skadad innan hjälp har hunnit anlända.

Svårare olycksfall och akut sjukdom. Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller skadad innan hjälp har hunnit anlända. ELEVHÄLSAN Sidan 1 av 5 s kommun Svårare olycksfall och akut sjukdom För telefonnummer och adresser se telefonlista. Inledning Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

LATHUND FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING

LATHUND FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING LATHUND FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING VID AKUTA TILLSTÅND PÅ VÅRDCENTRAL VITALA FUNKTIONER...1 A-B-C-D-E INITIALT OMHÄNDERTAGANDE...2 A-HLR, VUXEN...3 A-HLR, BARN...4 ANAFYLAKTISK REAKTION, VUXEN...5 ANAFYLAKTISK

Läs mer

Del 1. Totalt 19p. Vad är blir din första åtgärd? (2 p) Sidan 1 av 8

Del 1. Totalt 19p. Vad är blir din första åtgärd? (2 p) Sidan 1 av 8 Totalt 19p. Du är primärjour på anestesi och larmas till akuten pga en bilolycka. Patienten, en kvinna i 30-årsåldern, har kört av vägen med sin bil, sannolikt varit obältad och slungats ut genom framrutan.

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Hjälpen kan vara allt från fem minuter till en timme bort!

Hjälpen kan vara allt från fem minuter till en timme bort! Slide 1 Första hjälpen samlingsnamn för livräddande insatser, ska kunna upprätthålla livsfunktioner som den skadade inte klarar av själv! Ju fler som kan första hjälpen desto fler liv kan räddas! Slide

Läs mer

Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Traumatologi - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Traumatologi En solig tisdagsmorgon i mars: - en 42-årig kvinna är på väg in till

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för

Behandlingsriktlinjer för Behandlingsriktlinjer för AMBULANSSJUK- VÅRDEN 2016 Behandlingsriktlinjer Rev nr 4. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 A. ALLMÄNT... 5 A1 Undersökning... 6 A2 Triagering... 8 A3 Identifiering av patient...

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

BEHANDLINGS- ANVISNINGAR

BEHANDLINGS- ANVISNINGAR BEHANDLINGS- ANVISNINGAR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS Kapitel: Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning Översikt innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 1 2011-05-01 Av: 193 Översikt

Läs mer

Akut omhändertagande av barn

Akut omhändertagande av barn Akut omhändertagande av barn Kristina Bergentz Barnkliniken Universitetssjukhuset i Lund Hur vanligt är barntrauma? - Över 200 000 barn skadas varje år så att de måste söka sjukvård - 21 000 vårdas i sluten

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Luftveishåndtering og venevei hos barn. Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall

Luftveishåndtering og venevei hos barn. Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall Luftveishåndtering og venevei hos barn Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall Anders Åvall, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Barnenestesi/IVA Luftambulansen Brønnøysund Ambulanshelikoptern Västra

Läs mer

Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner

Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner Riktlinjerna är uppdelade i avsnitt. Avsnitt 1 beskriver vårt generella patientarbete. De direktiv som anges gäller för alla patienter om inget annat

Läs mer

Säker traumavård självvärderingsformulär

Säker traumavård självvärderingsformulär Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.

Läs mer

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... o Ambulans:... o HKP:... o Söker själv:... Olyckstid:. Ankomst akutrum:...

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer 2012 Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Behandlingsriktlinjer - Allmänt Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 1 2011-12-01 Av: 262 Innehållsförteckning Sida A Allmänt

Läs mer

Assisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma

Assisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma Assisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma Litteraturstudie och fallbeskrivning Margareta Rosenfeld Sjuksköterska Lungmedicin och Allergologi, Allergimottagningen, SU/Sahlgrenska i

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

en för sjukvården NU-s Revision nr: 3

en för sjukvården NU-s Revision nr: 3 Behandlingsriktlinjer för sjuksköterskor inom ramer en för Samverkande sjukvård NU-s sjukvården 2013 Revision nr: 3 Behandlingsriktlinjer Innehållförteckning Innehåll Kapitel: 0: 00 Rev nr: 2 Ersätter:

Läs mer

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 Innehållsförteckning 3 Inledning 5 Medborgaren/patienten 6 Sjukvårdsrådgivningen

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:.

Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:. Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:. Du arbetar som AT-läkare på kirurgakutmottagningen.till akutmottagningen kommer en tidigare väsentligen frisk 24-årig man, han berättar att han har trillat av en häst och

Läs mer

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (20)

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (20) Medvetandepåverkan M01 Generell kramp med medvetandepåverkan M02 Hyperglykemi M03 Hypoglykemi M04 Intoxikation M05 Meningit M06 Stroke M07 Huvudvärk M08 Syncope/kortvarig medvetslöshet M99 Medvetandepåverkan

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Lycka till! Örebro Universitet, IHM. Kurs: BL1407 Ämne: Läkemedelsberäkning, Datum: 2015-05-16. Hjälpmedel: Miniräknare. Lärare: Maria Hälleberg Nyman

Lycka till! Örebro Universitet, IHM. Kurs: BL1407 Ämne: Läkemedelsberäkning, Datum: 2015-05-16. Hjälpmedel: Miniräknare. Lärare: Maria Hälleberg Nyman Kurs: BL1407 Ämne: Läkemedelsberäkning, Datum: 2015-05-16 Hjälpmedel: Miniräknare Lärare: Maria Hälleberg Nyman Instruktion: Läs uppgifterna noggrant!!! Vad efterfrågas? Tydliggör vad som är svaret bland

Läs mer

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi 1 (6) ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi Kontinuerlig epiduralanestesi kan med fördel utnyttjas vid behov av postoperativ smärtlindring. För att underlätta för vårdavdelningarna

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer Detta exemplar tillhör:... Arbetsnummer:... INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ANDNING 1.1 AKUT ASTMA 1.2 HÖGA ANDNINGSHINDER 1.3 EPIGLOTTIT och TRACHEIT 1.4 ALLERGI / ANAFYLAKTISK REAKTION

Läs mer

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset 6 maj 2015 Jeanette född 1970 Blev i somras stucken i handen av en geting. Fick efter 15 min kraftig lokal svullnad och klåda som försvann

Läs mer

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB.

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB. Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB Feelgood Ca 600st anställda, 14st företagsenheter, på fler än 150

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Första hjälpen. Din arbetsplats i handeln lär om arbetsmiljö

Första hjälpen. Din arbetsplats i handeln lär om arbetsmiljö Första hjälpen Innan något händer Ta del av instruktioner om vad du ska göra och tänka på. Ta reda på var första hjälpen-utrustning finns. Ta reda på vem som har kunskap om första hjälpen. Ta reda på vilken

Läs mer

Behandlingsriktlinjer SLAS 2011-02-11

Behandlingsriktlinjer SLAS 2011-02-11 Behandlingsriktlinjer SLAS 2011-02-11 SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (154) Förord Behandlingsriktlinjerna utarbetade av nätverket SLAS (Sveriges medicinskt Ledningsansvariga Ambulansläkare

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Traumaomhändertagande

Traumaomhändertagande Traumaomhändertagande Rev 2009-09-03 Traumaomhändertagande lasarettet Ljungby Målsättning Tre samtida multitrauma skall kunna tas om hand enligt nedanstående riktlinjer. Det direkta patientomhändertagandet

Läs mer

Tillägg SBAR, MEWS och ABCDE (A-E), 30 min

Tillägg SBAR, MEWS och ABCDE (A-E), 30 min Tillägg SBAR, MEWS och ABCDE (A-E), 30 min Inledning: Att kunna förebygga livshotande tillstånd och upptäcka riskpatienten i tid är viktigt så att rätt behandling kan inledas i tid. På flera sjukhus runt

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare. Definition: Allergi är en överkänslighetsreaktion orsakad av en immunologisk mekanism. En akut allergisk reaktion är ofta IgE-medierad och kan börja med symtom av varierande svårighetsgrad och utvecklas

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för AMBULANSSJUK- VÅRDEN 2013. Foto: Carl Johan Ludwig, Norrlandsflyg

Behandlingsriktlinjer för AMBULANSSJUK- VÅRDEN 2013. Foto: Carl Johan Ludwig, Norrlandsflyg Behandlingsriktlinjer för AMBULANSSJUK- VÅRDEN 2013 Foto: Carl Johan Ludwig, Norrlandsflyg Behandlingsriktlinjer Rev nr 3. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 A. ALLMÄNT... 5 A1 Undersökning - standardpatient...

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer