Ambulanscentrum NU-sjukvården Version 2011:12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ambulanscentrum NU-sjukvården Version 2011:12"

Transkript

1 Ambulansinstruktion Titel: Medicinska behandlingsriktlinjer Datum: Utfärdad av: Anders Johansson/Björn Lantz Fastställd/Godkänd av: Tom Brokopp Förvaras/Arkiveras: Amb.centrums hemsida Utgåva nr: 2011:4 Sida: 1(55) Dokumentnr: 1 Reviderad/Datum/Av: /andjo Behandlingsriktlinjer Ambulanscentrum NU-sjukvården Version 2011:12 Detta dokument skall inte ses som svaret på alla frågor utan är just riktlinjer. Handläggningen av enskilda fall sker utifrån egna bedömningar med riktlinjerna som grund. Alla avvikelser från riktlinjerna ska journalföras. Utarbetat av Björn Lantz ssk och Anders Johansson ssk

2 Register Sida 1 ALLMÄN DEL 1.1 Undersökningsteknik Basal övervakning Intraosseös infart Assistans dålig patient 5 2 SPECIELL DEL 2.1 Airway - Luftvägsproblematik Främmande kropp Epiglottit Breathing - Andningsproblem Astma/KOL Circulation Central bröstsmärta Hjärtstopp Algoritm för avbrytande av HLR Lungödem Anafylaktisk reaktion/svår allergisk reaktion Disability - Medvetandepåverkan Intoxikation 18 Brandrök, cyanidförgiftning Diabetes mellitus vuxen Avbrytande av ambulanssjukvård Kramper Stroke Akut buk 24 3 OLYCKSFALL 3.1 Trauma allmänt Trauma typskador Höftfrakturer Drunkningstillbud Brännskador Hypotermi Ögonskador 33 4 GYNEKOLOGI 4.1 Graviditetskomplikation Förlossning 35 5 BARN 5.1 Akut astma barn Pseudokrupp barn Akut epiglottit barn Anafylaktisk reaktion barn Kramper barn Trauma barn Intoxikationer barn Akut buk barn Diabetes mellitus barn Drunkningstillbud barn Hypotermi barn Brännskador barn Hjärtstopp 50 6 DOSERINGAR BARN 52 7 NORMALVÄRDEN BARN 54 8 Appendix :Viktiga telefon nummer 55

3 1. ALLMÄN DEL Vid alla akuta sjukdomstillstånd och akuta skador är en systematiskt genomförd undersökning grundläggande för bedömning och val av behandling. Upprepade undersökningar skall fortlöpande genomföras. Förutsätt aldrig att patientens tillstånd är stabilt. Läget kan förändras när som helst, både till det bättre och till det sämre. Genom att hela tiden upprepa kontrollerna av vitala funktioner kan man tidigt fånga tecken som tyder på en ogynnsam utveckling. Standardiserad undersökningsteknik optimerar diagnostik och behandling samt förebygger misstag. Glöm inte att dokumentera relevanta fynd eller avsaknad av fynd och åtgärder. Förändringar i de vitala tecknen säger allt om hur patienten mår! I de flesta fall är nedanstående flödesschema ett ändamålsenligt sätt att arbeta. Börja på A och gå vidare först då funktionen är kontrollerad och säkrad. Airway = Luftväg Breathing = Andning Circulation = Cirkulation Disability = Medvetandepåverkan Exposure = Exponering i samband med systematisk kroppsundersökning. Tänk på hypotermi! 1.1 UNDERSÖKNINGSTEKNIK Airway with cervical spine control Undersökningsteknik och åtgärder vid luftvägsproblem, med stabilisering av halskotpelaren Undersökning/Symtom Åtgärd Kontroll/Övervägande Se, lyssna, känn Fri luftväg o syrgas? o biljud? o käklyft/haklyft? o ytterligare åtgärder före o assymetri? o suga rent? transport? o indragningar? o lägesändring? o larma assistans o cyanos? o svalgtub? o ångest? o nästub? o ofri luftväg? o larynxmask? o blödning? o intubation? o främmande kropp? Halskotpelarskada? Smärta lokalt? Bortfall? Stabilisera halsryggen? Halskrage eller annan fixation? Sitter halskragen bra? Breathing Undersökningsteknik och åtgärder vid andningspåverkan Undersökning/Symtom Åtgärd Kontroll/Övervägande Se, lyssna, känn o syrgas 10 l/min med Värdera tidigare åtgärder o spontanandning? reservoarmask o andningsfrekvens? o bröstkorgsrörelser? o ventilationsunderstöd? o andningsmönster? o ansträngd andning? o specifik behandling o saturation? o biljud, indragningar? o astmabehandling? o annan kroppsställning? o flail-chest, asymmetri? o CPAP? o hudfärg? o nedsatt andningsljud?

4 Circulation Undersökningsteknik och åtgärder vid cirkulationspåverkan Undersökning/Symtom Åtgärd Kontroll/Övervägande Se, lyssna, känn o puls, blodtryck o hudfärg? o hudtemperatur? o kapillär återfyllnad? o chock? o o o o stoppa synlig blödning höjda ben? stabilisera frakturer eventuellt varmt dropp Värdera tidigare åtgärder Bedöm felkällor som perifer kyla, tremor, extrem fetma, storlek på blodtrycksmanschett m.m. Disability Undersökning och åtgärder vid medvetandepåverkan eller neurologisk skada Undersökning/Symtom Åtgärd Kontroll/Övervägande Se, lyssna, känn o Stabilisera hela Värdera tidigare åtgärder Påverkan av kotpelaren vid behov RLS 85 eller o medvetande? o Dokumentera Glasgow Coma Scale o distalstatus? medvetande, pupiller, o motorik? bortfallssymtom, o sensorik? rörelsemönster o autonoma nervsystemet? Exposure Undersökning och åtgärder i samband med systematisk kroppsundersökning Undersökning/Symtom Åtgärd Kontroll/Övervägande Se, lyssna, känn o smärtor från mindre skador? o felställningar? o Svullnad? o blåmärken? o o o o o o undersök i tillämpliga delar hela kroppen leta efter perifera skador smärtstilla förhindra nedkylning grovreponera stabilisera frakturer Värdera tidigare åtgärder o varmt i sjukhytten o filtar o undvik drag o varma droppvätskor 1.2 BASAL ÖVERVAKNING I SAMBAND MED AMBULANSTRANSPORT (=VITALPARAMETRAR) VITALPARAMETRAR SKALL VARA DOKUMENTERADE! Andningsfrekvens Saturation Puls Blodryck Medvetandegrad

5 1.3 INTRAOSSEÖS INFART Om patientens tillstånd kräver omedelbar access till blodbanan och två misslyckade PVKförsök har gjorts så skall intraosseös nål sättas. De infusioner och intravenösa läkemedelsordinationer som finns i behandlingsanvisningarna kan ges intraosseöst. 1.4 ASSISTANS DÅLIG PATIENT Begär assistans om patienten behöver extra resurser. Kontakta SOS som larmar ut den eller de enheter som behövs, eventuellt ambulans eller ambulanshelikopter. Om telefonkonsultation behövs, kontakta läkaren på mottagande sjukhus eller läkaren på ambulanshelikoptern.

6 2. SPECIELL DEL 2.1 AIRWAY - LUFTVÄGSPROBLEM Allmänt Högt andningshinder karakteriseras av inspiratorisk stridor, eventuellt med allmänpåverkan. Tänkbara anledningar till andningshinder kan vara: o Främmande kropp o Epiglottit, supraglottiskt ödem, bakteriell infektion (Haemofilus influenzae) som numera sällan drabbar barn pga. att de flesta är vaccinerade o Falsk krupp (pseudokrupp), subglottiskt ödem, virusinfektion som oftast drabbar barn 1-6 år i samband med ÖLI (se under barnavsnittet, pseudokrupp sidan 37) o Mycket luft i ventrikeln! Små barn! o Allergiskt ödem, larynxödem (se avsnitt allergisk reaktion/anafylaxi vuxna sid 16 barn sidan 39) Uttalad obstruktivitet kan medföra stora svårigheter att ventilera Främmande kropp Behandling Delvis luftvägsstopp o Uppmana patienten att fortsätta hosta o Ge syrgas utan att störa patienten o Transportera i läge som patienten valt själv, oftast sittande, speciellt viktigt med barn o Förvarna sjukhuset tidigt, anestesi- och ÖNH-läkare Totalt luftvägsstopp - vaken patient o Utför Heimlich s manöver (upp till 5 kompressioner) o Ge upp till 5 ryggslag med patienten framåtlutad o Upprepa - Se schema Luftvägsstopp Om patienten blir medvetslös: Inspektera svalget med hjälp av laryngoscop och försök fiska upp den främmande kroppen med till exempel Magills tång. Försök i annat fall att ventilera ner föremålet i ena lungan. Totalt luftvägsstopp - medvetslös patient Undersökningar och åtgärder enligt HLR-programmet.

7 2.1.2 Epiglottit Allmänt Bakteriell sjukdom som kan drabba både vuxna och barn. Patienten har mycket ont i halsen, kan ha svårt att tala och svälja sin saliv och sitter därför ofta framåtlutad. Påverkat allmäntillstånd och oftast feber. Tillståndet kan snabbt ge totalt stopp i luftvägen. Numera ovanligt hos barn i Sverige pga. vaccination mot Haemofilus Influenzae. Behandling Lugna patienten. Stoppa aldrig något i patientens mun risk för laryngospasm! Transport i ställning som underlättar andningen, ej liggande. Undvik höjning av kroppstemp, håll patienten lätt klädd. Snabb transport till sjukhus. Förvarna i god tid: Epiglottit eller högt andningshinder Vid andningsstopp: Ventilera mun till mask med syrgastillförsel, helst i sittande ställning och med normalställt huvud och framdragen underkäke. Larma! Intubation får endast göras av anestesipersonal på vitalindikation. Kan vara utomordentligt svårt då inga normala strukturer kan ses. Syrgas, 10 l/min på reservoarmask. Adrenalin inhalationsvätska 1 mg/ml, 2 mg. Behöver ej spädas. Kan upprepas.

8 2.2 BREATHING - ANDNINGSPÅVERKAN Astma/KOL Allmänt Astma: Förträngning av luftvägarna genom bronkspasm, ökad slembildning och ökad slemhinnesvullnad. Hos barn ofta utlöst av allergisk reaktion, hos vuxna mer ospecifikt; luftvägsinfektion, fysisk ansträngning, kall luft, läkemedel (t.ex. ASA, NSAID, penicillin), psykisk stress eller något annat som irriterar luftvägarna. Liknande symtom kan också utlösas av hjärtsvikt (vänsterkammarinsufficiens) astma cardiale. KOL: kronisk obstruktiv lungsjukdom, karakteriserad av olika grader av emfysem obstruktivitet och ökad sekretion. I slutstadier svårighet att syresätta sig och svårighet att vädra ut koldioxid. Symtom vid astma Hosta, oro, ångest, andnöd, tachycardi, snabb ytlig andning, användande av accessoriska andningsmuskler, förlängd utandning. Samtalsdyspne patienten kan inte fullborda en mening i ett andetag. Över lungorna hörs ronki, ibland även distansronki. I riktigt svåra fall kan andningsljud saknas. Symtom vid KOL Kan vara samma som vid astma med alla variationer till ren respiratorisk svikt med svåra syresättningsproblem och/eller koldioxidretention. Behandling o Lugnt och förtroendeskapande bemötande o Fri luftväg, lossa åtsittande kläder o Behandling och transport i ställning som underlättar andningen = känns bra för patienten o Mät och dokumentera fortlöpande SpO 2 o PVK o EKG rytmövervakning o Aktiv utandningshjälp upplevs positivt av många astmapatienter o CPAP kan provas om inhalationsbehandling inte har tillräcklig effekt, avbryt omedelbart om patienten försämras Inhalation Ventoline 2mg/ml 5 mg samt 0,5 mg Atrovent 0,25mg/ml via nebuliseringsmask, 7-8 l/min syrgas. Vid behov kan Ventoline-dosen upprepas 1 gång. Adrenalin injektionsvätska 1 mg/ml, 2 mg i nebulisator kan prövas i svåra eller terapiresistenta fall. Efter inhalationsbehandling: ge syrgas 2-4 l/min på grimma. Vid fortsatt saturation <90%: ge syrgas 10 l/min på reservoarmask. Vid KOL-misstanke: ge syrgas 1-2 l/min på grimma, acceptera saturation %. Bricanyl injektionsvätska 0,5 mg/ml, om patienten inte orkar inhalera eller vid utebliven effekt: ge 0,25 mg i.v. Kan upprepas en gång.

9 Betapred injektionsvätska 4 mg/ml, 8 mg kan ges långsamt i.v. vid svår andningspåverkan och hypoxi. Betapred tablett 0,5 mg. 15 tabletter kan ges vid kvarstående besvär och lång transportsträcka alternativt ingen PVK. Nödfallsbehandling, om inget annat hjälper: Ge Adrenalin injektionsvätska 0,1 mg/ml, 0,05 mg i.v. Vid behov i upprepade doser. Om PVK saknas ge en dos Adrenalin injektionsvätska 1 mg/ml, 0,3mg 0,5mg i.m Försiktighet vid uttalad tachycardi (>150) Undvik sederande läkemedel.

10 2.3 CIRCULATION - CIRKULATION Central bröstsmärta Anamnes Smärtdebut, smärtkaraktär Tidigare stroke/hjärnblödning Större operation eller svårt trauma de senaste 2 veckorna Annan svår sjukdom Pågående Waranbehandling Behandling Fri luftväg, assistera andningen med syrgas vid behov (Larynxmask vid behov!) Hjärtläge, vid systoliskt blodtryck <100 mmhg dock höjda ben Syrgas, nitroglycerin och ASA 12 kanals-ekg PVK helst i vänster armveck, fortsatt läkemedelsbehandling EKG rytmövervakning, syrgastillförsel och hög beredskap att omedelbart defibrillera ska finnas hela vägen från hämtplats till avdelning Vid följande tillstånd skall EKG sändas till avd. 43 NÄL: Pågående bröstsmärtor mer än 15 minuter. Bröstsmärta mer än 15 minuter under senaste 24 timmarna utan uppenbar icke kardiell genes. Stark misstanke om pågående hjärtinfarkt. Klinisk bedömning av ambulanspersonal. Lungödem Synkope Observera att diabetiker ofta har diffusa symtom. Kvinnor och äldre har ofta mindre uttalade symtom. Obehagskänsla är ibland en bättre beskrivning än smärta av symtomen. Efter att 12 kanals EKG har sänts till NÄL, får ambulanspersonalen ett telefonsamtal och får då reda på vart patienten skall föras. Om det är aktuellt med PCI så får vi reda på om vi skall köra till NÄL eller Sahlgrenska sjukhuset Vardagar gäller normalt NÄL och helger Sahlgrenska sjukhuset. Syrgas ges på mask >6 l/min eller grimma 2-4 l/min om patienten tolererar detta bättre. Nitroglycerin ska ges vid cardiella bröstsmärtor om systoliskt blodtryck är över 100 mmhg. Nitrolingual 0,4 mg/dos, 1-2 puffar under eller på tungan. Ger effekt inom 1-2 minuter. Kan upprepas vid behov. Nitro minskar preload främst genom att dilatera kärlen på vensidan. Kontraindikation: Fosfodiesterashämmare som Viagra Cialis, Levitra eller liknande senaste dygnet. Detta på grund av risken för kraftig hypotension. Vid svåra klaffel, t ex uttalad aorta- eller mitralisstenos kan blodtrycket sjunka dramatiskt och coronarcirkulationen drastiskt försämras. Använd inte CPAP om patienten har buckal tablett i munnen. ASA i form av Trombyl tabl. 160 mg, ge 2 tabl. till alla med bröstsmärta av misstänkt cardiell genes om inga kontraindikationer finns mot ASA/NSAID. Tabletterna kan tuggas och sväljas med vatten för snabbare effekt. Kontraindikation: känd överkänslighet mot ASA. Aktivt magsår, nyligen genomgången magblödning, graviditet i 3:e trimestern

11 Betablockad kan efter läkarordination i varje enskilt fall ges vid misstanke om hjärtinfarkt och/eller starka cardiella smärtor framför allt i kombination med tachycardi. Effekten är snabb och innebär effektiv smärtlindring pga. minskat syrgasbehov i hjärtmuskelcellerna. Ge Seloken injektionsvätska 1 mg/ml, 5 mg i.v. med 1-2 mg/min. Upprepas till max 15 mg. Pulsen bör vara >50/min och systoliskt blodtryck >100 mmhg. Kontraindikation: AV-block II eller III, cardiogen chock. Försiktighet vid bakväggsinfarkt. Morfin ska ges om så krävs för att nå smärtfrihet. Om stor ångestkomponent kan tillägg göras med Stesolid intravenöst. Ge Morfin injektionsvätska spädd med NaCl till 1 mg/ml, i doser om 2,5 mg i.v. som upprepas till smärtfrihet, max. 20 mg. Kontraindikation: Systoliskt blodtryck <100 mmhg. Midazolam kan ges i samband med Lindra-studien. Midazolam 1mg/ml skall ej spädas. Doseringen är följande: Väger patienten över 70 kg kan man ge upp till max 2mg Väger patienten under 70 kg kan man ge upp till max 1mg Är patienten yngre än 70 år kan man ge upp till max 2mg Är patienten äldre än 70 år kan man ge upp till max 1mg Midazolam skall ges långsamt intravenöst. OBS! Kan ges peroralt. Exempel blandas i vatten i samband med att man ger Trombyl eller/och Plavix. Kontraindikationer: Överkänslighet mot läkemedlet, manifest cirkulatorisk chock eller intoxikation med alkohol eller annat läkemedel. Primperan injektionsvätska 5 mg/ml, 10 mg i.v kan ges som engångsdos vid illamående. Det har en centralt verkande antiemetisk effekt och verkar motilitetsfrämjande i magtarmkanalen. Om det är aktuellt med PCI så kan efter läkarordination Plavix tabl. 300 mg x 2 ges p.o. Heparin injektionsvätska 5000 E/ml, 5000 E/ml ges iv. enligt läkarordination före akut-pci. Minskar blodets levringsförmåga. Atropin injektionsvätska 0,5 mg/ml, 0,5 mg i.v. kan ges vid symtomgivande bradykardi. Sammanfattning: Vid centrala bröstsmärtor där man bedömer att orsaken är cardiell: 1. Syrgas 2. Nitroglycerin 3. ASA 4. Sänd 12 kanals EKG 5. Morfin 6. Midazolam s.k.lindrastudien 7. Primperan v.b. 8. ev. Seloken enligt läkarordination

12 2.3.2 Hjärtstopp Symtom o Medvetslöshet o Ingen andning eller agonal andning. o Ingen puls o Pågående ventrikelflimmer Behandling Svenska Hjärtlungräddningsrådets riktlinjer för A-HLR med följande regionala anpassningar: o Vid hjärtstopp som inte bevittnats av ambulansteamet ska 2 minuter HLR utföras före första EKG-analys och defibrillering. o Manuell HLR ska utföras med två-livräddarteknik för att minimera paustiderna. o Använd halvautomatiken vid första analysen. Vid första defibrilleringen höj energimängden till 360 J. Vid kvarstående VF använd manuellt läge. o Ventilation utförs med syrgastillförsel 10 l/min och pocketmask eller mask och ballong. Intubation är en fördel om detta kan utföras snabbt och utan problem. Hos hjärtfriska småbarn beror cirkulationsstopp oftast på ofri luftväg. Ventilation är därför den viktigaste åtgärden på dessa patienter. Använd med fördel larynxmask! o Patienten ska normalt behandlas på hämtplats tills cirkulationen är återupprättad eller tills minst tre kompletta behandlingsomgångar (= HLR samt defibrillering och/eller läkemedel) är utförda. o Påbörjad HLR upprätthålls tills patienten har egen cirkulation eller är avlämnad på sjukhus. Vid avbrytande av HLR skall man följa de kriterier som finns anvisade i algoritmen på nästa sida. o Dödsfall utanför sjukhus ska konstateras av läkare. Adrenalin injektionsvätska 0,1 mg/ml, 1 mg ges i.v. var 4:e minut under HLR. Vid asystoli ges maximalt 3 behandlingsomgångar. Vid ventrikelflimmer saknas denna begränsning. Cordarone injektionsvätska 50 mg/ml, 300 mg (6 ml) snabbt intravenöst. om kvarstående VF/VT efter 4 defibrilleringar enligt behandlingsriktlinjerna för A-HLR. Tilläggsdos 150 mg ges efter ytterligare 3 defibilleringar och kvarstående VF/VT. Behöver ej spädas.

13

14 2.3.3 Algoritmen beskriver arbetsflödet vid hjärtstopp utanför sjukhus enligt följande: 1. Konstatera hjärtstopp: o Finns säkra dödstecken? (likfläckar, likstelhet, skador ej förenliga med liv) o Finns beslut om att inte starta HLR? Har patienten uttryckt någon sista vilja? Lider patienten av terminal sjukdom? Om Ja på någon av ovanstående frågor - starta ej HLR/avbryt återupplivningsförsök Om Nej - starta HLR, anslut defibrillator - analysera EKG 2. EKG-analys o Defibrilleringsbar rytm - starta A-HLR enligt schema o Ej defibrilleringsbar rytm - gå till punkt 3 3. Kriterier för avbrytande av HLR o Visar EKG asystoli? o Är hjärtstoppet obevittnat? o Ingen bystander HLR? o Är tid från larm till ambulansens ankomst på plats >15 minuter? Om samtliga fyra kriterier är uppfyllda - avbryt HLR (I beslutsprocessen tas hänsyn till patientens biologiska ålder, A-HLR enligt schema kan t ex påbörjas för yngre patienter även om ovanstående fyra kriterier är uppfyllda). Om nej/vet ej på någon eller några av kriterierna - starta A-HLR enligt schema 4. När misstanke om: o Drunkning? o Hypotermi? o Intoxikation? o Synlig graviditet? Om Ja - fortsatt effektiv A-HLR, transport till NÄL. 5. Om kontinuerlig asystoli trots >20 minuter A-HLR o Om Ja - avbryt återupplivning. o Om Nej - fortsatt återupplivning, transport till NÄL.

15 Anders Johansson/Björn Lantz

16 2.3.4 Lungödem Allmänt Lungödem orsakas vanligen av hjärtsvikt, särskilt vänsterkammarsvikt. Symtomen kan komma plötslig vid en akut försämring av hjärtats pumpförmåga (t.ex. förmaksflimmer eller hjärtinfarkt) eller smygande efter en tids successiv försämring. Liknande symtom kan också förekomma efter inandning av vissa giftiga gaser. Behandling o Lugnt och förtroendeskapande bemötande o Fri luftväg, lossa åtsittande kläder o Hjärtläge o Mät och notera puls, blodtryck, SpO 2 och andningsfrekvens o Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam o PVK o Om det systoliska blodtrycket är > 100 mmhg ge Nitrolingual 0,4 mg/dos 1-2 puffar. o Starta CPAP-behandling om andningsfekvensen är > 25 och SpO 2 <95%. Det systoliska blodtrycket måste vara över 100 mmhg. Börja med motstånd på 5 cm H 2 O öka motståndet vid behov. o Sänd 12 kanals EKG för bedömning om svikttendensen är nytillkommen Nitrolingual 0,4 mg/dos 1-2 puffar ska ges vid lungödem med eller utan bröstsmärtor om det systoliska blodtrycket är >100 mmhg. Nitro minskar preload främst genom att dilatera kärlen på vensidan. Kontraindikation: Fosfodiesterashämmare som Viagra Cialis, Levitra eller liknande senaste dygnet. Detta på grund av risken för kraftig hypotension. Vid svåra klaffel, t ex uttalad aorta- eller mitralisstenos kan blodtrycket sjunka dramatiskt och coronarcirkulationen drastiskt försämras. Syrgas ges med 10 l/min på reservoarmask om ej CPAP. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam. Furosemid injektionsvätska10 mg/ml, 40 mg i.v. ges för att öka diuresen och minska cirkulerande blodvolym. Dosen kan upprepas till högst 8 ml om systoliskt blodtryck >100 mmhg. Morfin injektionsvätska 10mg/ml spädd med NaCl till 1 mg/ml, 2,5 mg i.v. ges för att lindra ångest och effektivisera andningsarbetet. Dosen kan upprepas till max. 10 mg om systoliskt blodtryck >100 mmhg. Primperan injektionsvätska 5 mg/ml, 10 mg i.v kan ges som engångsdos vid illamående. Det har en centralt verkande antiemetisk effekt och verkar motilitetsfrämjande i magtarmkanalen.

17 2.3.5 Anafylaktisk reaktion/svår allergisk reaktion Allmänt Anafylaktiska reaktioner kan inträffa helt oväntat men oftast finns en känd utlösande händelse t.ex. getingstick, intag av nötter eller annat födoämne vid allergi. Initiala symtom är ofta obehagskänsla, oro, diffus klåda och illamående. Tillståndet kan sedan progrediera och förvärras med urticaria, quinckeödem, andningssvårigheter, uttalad oro, tachycardi, hypotension, gastrointestinala smärtor och kräkning. Utan effektiv behandling kan tillståndet ytterligare förvärras med anafylaktisk chock med svår obstruktivitet, medvetslöshet och cirkulationssvikt och/eller livshotande ödem i luftvägarna Behandling o Fri luftväg, undvik dock irritation av luftvägarna! o Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam o Ge adrenalin im. se nedan. Obs! Ges innan PVK försök. o PVK Inj. Adrenalin 1mg/ml 0,3mg i.m. Syrgas, ge 10 l/min på reservoarmask. Om ej tillräcklig effekt ges ytterligare Adrenalin injektionsvätska 0.1 mg/ml i doser om ,1 mg iv, varje minut upp till 0,3 mg eller lägre dos om önskad effekt uppnåtts. Kan upprepas. Betapred injektionsvätska 4 mg/ml, 8 mg iv till vuxen. Alternativt Solucortef injektionsvätska 100mg iv. Betapred tablett 0,5 mg, 15 tabletter ges om patienten kan svälja och vid måttlig reaktion. Detta för att minska reaktionen på längre sikt. Tavegyl injektionsvätska 1 mg/ml 2 mg iv. alternativt im. Vid bronkobstruktion Ventoline inhalationsvätska 2 mg/ml, ge 10 mg i nebulisator. Om obstruktionen ej avtar kan man eventuellt lägga till Adrenalin injektionsvätska 1 mg/ml, 2 mg i nebulisator. Det behöver inte spädas, Ringer-acetat infunderas för att öka cirkulerande blodvolym vid hypotoni. Ge max 2000 ml. Venofundin 500 ml kan infunderas snabbt vid anafylaktisk chock. Nödfallsbehandling, om inget annat hjälper: Ge Adrenalin injektionsvätska 0,1 mg/ml, 0,1-0,3 mg i.v. Detta kan övervägas om dålig effekt av den första dosen av Adrenalin i.m.

18 2.4 DISABILITY - MEDVETANDEPÅVERKAN Allmänt En rad olika tillstånd kan ge medvetslöshet. Orsaken är inte alltid uppenbar. Tillståndet behandlas primärt symtomatiskt men om orsakerna inte undanröjs är det risk för bestående skada. Behandling o Säkra luftväg och andning, notera SpO 2 och ge syrgas o Övervaka medvetandegrad, bedöm RLS eller GCS o Övervaka puls och blodtryck o PVK, ge Ringer-acetat vid systoliskt blodtryck <100mmHg o EKG rytmövervakning o Kontrollera blodsocker, behandla eventuell hypoglukemi o Vid normalt blodsocker: Intox? Överväg Naloxonhydroklorid om andningsfrekvensen är under10. MIDAS - minnesregel vid oklar medvetslöshet Meningit: I regel feber, huvudvärk, nackstyvhet. Mycket allvarligt vid akut insättande cirkulations- och medvetandepåverkan. Inspektera hud och nagelbädd avseende punktformade blödningar - petekier. I svåra fall krävs mycket snabb handläggning. Intoxikation: Observera patientens omgivning (läkemedel, narkotika, svamp, förpackningar, recept, sprutor, kanyler, notera stickmärken, blåmärken). Ta med eventuella fynd till sjukhuset. Antidotbehandling? Kolmonoxidförgiftning? Diabetes: Vid hypoglykemi är patienten ofta kraftigt påverkad med blekhet, snabb puls, samt kallsvettig. Medvetslösheten kan föregås av oförklarlig aggressivitet. Andning: Hypoxi alternativt koldioxidretention av flera olika orsaker. Subarachnoidal blödning/stroke/skallskada: Olika typer av neurologiska symtom som till exempel nackstyvhet, förlamningar och pupillpåverkan.

19 2.4.1 Intoxikation Tänk på din egen säkerhet och kontaminationsrisken. Behandling av vaken patient: Frätande ämnen: Petroleumprodukter: Övriga orala förgiftningar: Ge snarast dryck 2-4 dl. Framkalla ej kräkning Ge fett, grädde 1-2 dl. Framkalla ej kräkning Ge om möjligt 150 ml kolsuspension Behandling av medvetandesänkt eller medvetslös patient: Fri luftväg, dränageläge, eftersträva normoventilation, det kan i enstaka fall bli aktuellt med assisterad andning. PVK. Syrgas ges på grimma eller reservoarmask Ringer-acetat infunderas (max 2000 ml) Diazepam rektallösning 5 mg/ml, 10 mg kan ges rektalt om ej PVK, kan upprepas efter 10 minuter till max 20 mg. Stesolid Novum injektionsvätska 5 mg/ml, 5-10 mg i.v. ges vid kramper, kan upprepas till max 20 mg. Atropin injektionsvätska 0,5 mg/ml, 0,5 mg i.v. ges vid symtomgivande (lågt blodtryck eller påverkat medvetande) bradykardi, kan upprepas till max 1,5 mg. Naloxonhydroklorid injektionsvätska 0,4 mg/ml kan ges vid misstanke om överdos av opioider och medvetslös patient med inadekvat andning om man bedömer att man kan handskas med patienten som kan bli våldsam när opiateffekten reduceras. Om så ej är fallet understöds vitala funktioner tills patienten kommer till sjukhus. Naloxonhydroklorid späds med 9 ml natriumklorid till 0,04 mg/ml och ges i små upprepade doser intravenöst tills patienten börjar andas. Oftast behövs inte mer än 0,2 mg. Om man inte har PVK kan samma dos ges intramuskulärt. Missbrukare ges outspätt 0,4mg s.c omedelbart före den intravenösa dosen. Detta på grund av den längre durationen av subcutant läkemedel.

20 Rökförgiftning, CO, cyanid Tänk på din egen säkerhet och kontaminationsrisken! Behandling o Om kritiskt skadad prioritera avtransport och behandla under färd. o Fri luftväg risk för ödem/ larynxmask vid behov. o Eftersträva normoventilation, assistera vid ytlig eller långsam andning <10 andetag/ min. o Håll patienten varm. o Vid syresättningsproblem eller tecken till lungödem CPAP-behandling. o PVK Syrgas 10 l/min på reservoarmask Starta CPAP-behandling om andningsfekvensen är > 25 och SpO 2 <95%. Det systoliska blodtrycket måste vara över 100 mmhg. Börja med motstånd på 5 cm H 2 O öka motståndet vid behov. Ventoline inhalationsvätska 2 mg/ml, ge 10 mg i nebulisator vid hosta/luftvägssymtom tillsammans med Pulmicort inhalationsvätska 0,5mg/ml 1 mg därefter Pulmicort 0,5mg/ml 3 mg. Ringer-acetat infunderas (max 2000 ml) Primperan injektionsvätska 5 mg/ml, 10 mg i.v kan ges som engångsdos vid illamående. Det har en centralt verkande antiemetisk effekt och verkar motilitetsfrämjande i magtarmkanalen. Kontakta narkosjouren NÄL för eventuell direkt transport och behandling i tryckkammaren i Uddevalla.

21 2.4.2 Diabetes mellitus Allmänt Diabetes mellitus är en allt vanligare sjukdom. Normal blodsockernivå är cirka 5 mmol/l vilket innebär en total mängd av 4-5 g glukos i den cirkulerande blodvolymen. Kroppens förbrukning uppgår till cirka 7-8 g/tim. Stora depåer finns bland annat i levern där cirka 250 g glukos finns lagrat i form av glykogen. Diabetes typ 1 debuterar i regel i unga år och innebär att produktionen av insulin helt upphör. Behandlingen är injektioner av insulin flera gånger per dygn i syfte att efterlikna den normala insöndringen. Diabetes typ 2 debuterar oftast i högre ålder och innebär en gradvis minskande insulinproduktion. Vällevnad med bl.a. övervikt är en mycket vanlig riskfaktor. Sjukdomen kan behandlas med väl anpassad kost, en sund livsstil och tabletter som stimulerar insulinproduktionen. Det blir allt vanligare att även diabetes typ 2 behandlas med insulin. Vid båda typerna av diabetes måste patienten hålla en god balans mellan födointag, energiåtgång och insulindosering för att undvika svängningar i blodsockernivå och risk för farligt höga eller låga nivåer. Behandling av hypo- eller hyperglykemi o Fri luftväg, övervaka andning och SpO 2 o PVK o Blodsocker mäts på alla medvetandesänkta patienter samt på alla diabetiker. Hypoglykemi vaken patient: Ge druvsocker/socker peroralt tillsammans med mjölk/ saft/ juice etc. Glucos 300 mg/ml kan ges per os om inget annat finns att tillgå. Hypoglykemi medvetslös patient: Glucos injektionsvätska 300 mg/ml, ge tills patienten vaknar, eller max 40 ml. Glucos infusionssvätska 50 mg/ml ges som snabb infusion om patienten inte vaknat eller långsammare om patienten vaknat men inte kan eller vill äta. Syrgas på grimma eller reservoarmask vid saturation < 95% Hyperglykemi: Ringer-acetat infunderas. I övrigt ges symtomatisk behandling.

22 2.4.3 Avbrytande av ambulanssjukvård Riktlinjer angående patient som ej vill medfölja ambulansen Initiativet till att avbryta ett ambulansuppdrag skall komma från patienten, det får inte initieras av ambulanspersonalen. Ett avbrytande av ambulansuppdrag ska så långt det är möjligt ske i samråd mellan patient och ambulanspersonal. I de fall patient önskar avstå från hjälp av ambulanssjukvård gäller följande: För ambulanssjukvården gäller alltså att ambulansuppdrag inte avbryts förrän patienten bedömts enligt nedanstående beskrivning. Ett avbrytande av ambulanssjukvård skall alltid vara väl genomtänkt, väl baserat på medicinska, etiska och medmänskliga grunder. Vid komplicerade fall med uppenbart vårdbehov kontaktas läkare för vidare hantering av det aktuella vårdfallet. Ingen patient kan medtagas med tvång i ambulansen såvida inte vårdintyg föreligger. Vid omhändertagande utifrån ett vårdintyg överväg polisiär assistans. Riktlinjer for dokumentation vid avbrytande av ambulanssjukvård Vid avbrytande av ambulanssjukvård skall i Ambulink alltid dokumenteras saturation, blodtryck, puls, neurologisk bedömning (RLS alt GCS) och VAS-skattning. I den löpande texten noteras patientens allmäntillstånd samt varför avbrytande av ambulanssjukvård sker. Om det inte är möjligt att ta ovanstående kontroller, dokumentera varför. Dokumentera även i Ambulink att patienten väljer att på egen risk avstå vård i ambulans. Ärendenummer på den signerade Ambulinkjournalen, skall sedan så snart som möjligt, mailas till sekreteraren på Ambulanscentrum

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Behandlingsriktlinjer ambulanssjukvården Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.

Behandlingsriktlinjer ambulanssjukvården Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1. Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.1 sid 1(2) Flik 1 Allmänt Forts. Flik 5 Förord 1.1 Kramper 5.6 Innehållsförteckning Meningit 5.7 Symtom/iakttagelser

Läs mer

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral ANAFYLAXI, INSEKTSBETT, ALLERGI... 2 ASTMA HOS VUXNA... 3 AKUT ASTMA HOS BARN OCH UNGDOMAR... 4 EPIGLOTTIT... 5 GALLSTEN OCH NJURSTEN...

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer 2013 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Innehållsförteckning Rev nr: 1 Ersätter Utarbetad av: Godkänd av: Datum: Sida: 1 2013-01-14 Av: 243 Innehållsförteckning Sida A Allmänt 3 Förord

Läs mer

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01 Bar 963 Ru Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Allergimottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akutmottagning Norra Version: 15 Älvsborgs Länssjukhus; Akutklinik gemensamt Innehållsansvarig: Anna-Lena

Läs mer

Vårdprogram. Akut omhändertagande av allergisk reaktion

Vårdprogram. Akut omhändertagande av allergisk reaktion Vårdprogram Akut omhändertagande av allergisk reaktion Innehåll: Inledning Patofysiologi Prehospitalt omhändertagande Undersökning, anamnes, bedömning Behandling Allergisk reaktion Behandling Anafylaktisk

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Svårare olycksfall och akut sjukdom. Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller skadad innan hjälp har hunnit anlända.

Svårare olycksfall och akut sjukdom. Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller skadad innan hjälp har hunnit anlända. ELEVHÄLSAN Sidan 1 av 5 s kommun Svårare olycksfall och akut sjukdom För telefonnummer och adresser se telefonlista. Inledning Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Luftveishåndtering og venevei hos barn. Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall

Luftveishåndtering og venevei hos barn. Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall Luftveishåndtering og venevei hos barn Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall Anders Åvall, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Barnenestesi/IVA Luftambulansen Brønnøysund Ambulanshelikoptern Västra

Läs mer

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2 Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 1 UTBILDNINGSPLAN Grundutbildning Första Hjälpen och HLR med hjärtstartare (RS1) 3,5 timmar UTBILDNINGSINNEHÅLL Utbildningen är en grundläggande

Läs mer

Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner

Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner Riktlinjerna är uppdelade i avsnitt. Avsnitt 1 beskriver vårt generella patientarbete. De direktiv som anges gäller för alla patienter om inget annat

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer Detta exemplar tillhör:... Arbetsnummer:... INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ANDNING 1.1 AKUT ASTMA 1.2 HÖGA ANDNINGSHINDER 1.3 EPIGLOTTIT och TRACHEIT 1.4 ALLERGI / ANAFYLAKTISK REAKTION

Läs mer

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... o Ambulans:... o HKP:... o Söker själv:... Olyckstid:. Ankomst akutrum:...

Läs mer

en för sjukvården NU-s Revision nr: 3

en för sjukvården NU-s Revision nr: 3 Behandlingsriktlinjer för sjuksköterskor inom ramer en för Samverkande sjukvård NU-s sjukvården 2013 Revision nr: 3 Behandlingsriktlinjer Innehållförteckning Innehåll Kapitel: 0: 00 Rev nr: 2 Ersätter:

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare. Definition: Allergi är en överkänslighetsreaktion orsakad av en immunologisk mekanism. En akut allergisk reaktion är ofta IgE-medierad och kan börja med symtom av varierande svårighetsgrad och utvecklas

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för AMBULANSSJUK- VÅRDEN 2013. Foto: Carl Johan Ludwig, Norrlandsflyg

Behandlingsriktlinjer för AMBULANSSJUK- VÅRDEN 2013. Foto: Carl Johan Ludwig, Norrlandsflyg Behandlingsriktlinjer för AMBULANSSJUK- VÅRDEN 2013 Foto: Carl Johan Ludwig, Norrlandsflyg Behandlingsriktlinjer Rev nr 3. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 A. ALLMÄNT... 5 A1 Undersökning - standardpatient...

Läs mer

Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning

Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning ABCDE Baseras på potentiell mortalitetsrisk Ofri luftväg dödar snabbare

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

SLAS PBT AMLS PHTLS Behandlingsriktlinjerna

SLAS PBT AMLS PHTLS Behandlingsriktlinjerna Förord Behandlingsriktlinjerna utarbetade av nätverket SLAS (Sveriges medicinskt Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan) publicerades på FLISAs hemsida första gången oktober 2002 och reviderades

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för. NU-ambulansen 2015. Revision nr: 5

Behandlingsriktlinjer för. NU-ambulansen 2015. Revision nr: 5 Behandlingsriktlinjer för NU-ambulansen 2015 Revision nr: 5 Behandlingsriktlinjer Innehållförteckning Innehåll Kapitel: 0: 00 Anders Johansson Innehållsförteckning 1 Allmänt Förord 1: 01 Undersökning Standard

Läs mer

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 1177 uppdrag Samverkande sjukvård NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 Innehållsförteckning 1. Allergisk reaktion - av lindrig allergisk reaktion 2 Brännskador - Bedömning/behandling

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Dubbla laryngoskopblad, kitdump, kapnograf, koniotomi, reponera ansiktsfrakturerna, mental förberedelse, glad överraskning vid normal luftväg 2

Dubbla laryngoskopblad, kitdump, kapnograf, koniotomi, reponera ansiktsfrakturerna, mental förberedelse, glad överraskning vid normal luftväg 2 Gabriel Skallsjö 1 Dubbla laryngoskopblad, kitdump, kapnograf, koniotomi, reponera ansiktsfrakturerna, mental förberedelse, glad överraskning vid normal luftväg 2 Vänta inte med att säkra luftvägen, den

Läs mer

Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte

Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte Sjukvård L-ABCDE Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte 1 Innehåll Vad är L-ABCDE? L- Livsfarligt läge A - Luftväg med cervical spine control B Andning C Cirkulation D Medvetande E Expose Sjukdomstillstånd

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Du kan rädda andras liv

Du kan rädda andras liv Första Hjälpen Du kan rädda andras liv Det är viktigt att kunna första hjälpen. Att gå en kurs i första hjälpen är en utsträckt hand till dina medmänniskor. Denna vägledning är bara ett smakprov. Kom ihåg

Läs mer

BEHANDLINGS- RIKTLINJER

BEHANDLINGS- RIKTLINJER BEHANDLINGS- RIKTLINJER Akutsjukvården i Västerbotten, Ambulans Giltig fr o m 2014-06-01 Behandlingsriktlinjer Ambulans/allmänt /innehållsförteckning Kapitel 01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänt 5. Trauma/Olycksfall

Läs mer

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB.

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB. Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB Feelgood Ca 600st anställda, 14st företagsenheter, på fler än 150

Läs mer

AKUTA FÖRGIFTNINGAR. A. Mycket vanliga. B. Mindre vanliga. C. Ovanliga

AKUTA FÖRGIFTNINGAR. A. Mycket vanliga. B. Mindre vanliga. C. Ovanliga AKUTA FÖRGIFTNINGAR A. Mycket vanliga ofta "harmlösa", men utgör kvantitativt ändå huvudproblemet 1. etylalkohol 2. bensodiazepiner och andra sedativa / hypnotika B. Mindre vanliga potentiellt letala förgiftningar

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator. salbutamol

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator. salbutamol BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator salbutamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland

Prehospital akutsjukvård. Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland Prehospital akutsjukvård Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland INTRODUKTION Knappt 30.000 invånare Över 2 miljoner inresande/år främst genom kryssningstrafiken Över 6.500 namngivna öar,

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

LATHUND I KRISSITUATIONER

LATHUND I KRISSITUATIONER Bodals skola läsåret 09/10 LATHUND I KRISSITUATIONER utdrag ur beredskapsplanen Vid akut situation RING 112 AMBULANS BRANDKÅR POLIS Därefter kontaktar du din närmaste chef, skolsköterska eller kurator

Läs mer

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen Lär dig livsviktig kunskap i din surfplatta, mobil eller dator Innehåll Förord... 3 Grunder i hjärt och lungräddning vuxna... 4 Larma 112... 5 Medvetandekontroll...

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 18/1 2013.

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 18/1 2013. Tentamen i klinisk medicin, del 2, 18/1 2013. Lärare: Kristina Byström, fråga 1-3, 9,5p Mårten Widlund, fråga 4-6, 3p. Kristian Thörn, fråga 7-15, 9p. Mathias Sandin, fråga 16-25, 27p. Lars Bergren, fråga

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

Datum: 2010-02-27, tid enligt tentamensenhetens anvisningar

Datum: 2010-02-27, tid enligt tentamensenhetens anvisningar Institutionen för Hälsovetenskap Omtentamen 1 Ambulanssjukvård och trauma, 15 hp Maxpoäng: 72 p A = 72-68 p (95 %) B = 65-67 p C = 58-64 p D = 53-57 p E = 47-52 p (65 %) Specialistutbildning inom akutsjukvård,

Läs mer

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter Detta kompendium ska fungera som en hjälp och checklista för jourhavande läkare som handlägger traumapatienter vid Akademiska Sjukhuset Riktlinjerna

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Preparathandboken för. Ambulanssjukvården. NU-sjukvården. Revision nr: 3

Preparathandboken för. Ambulanssjukvården. NU-sjukvården. Revision nr: 3 för Ambulanssjukvården NU-sjukvården 2013 Revision nr: 3 Sida: 1 Kapitel 12 Preparathandbok Adrenalin 0,1 mg/ 2 Adrenalin 1 mg/ 4 Atropin 0,5 mg/ 6 Betapred Tabl 0,5 mg 7 Betapred inj 4 mg/ 7 Bricanyl

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Om anafylaktisk chock

Om anafylaktisk chock Anafylaxi Om anafylaktisk chock Patientinformation 1 Anafylaktisk reaktion En anafylaktisk reaktion (anafylaxi) är en livshotande överkänslighetsreaktion som påverkar flera organ i kroppen. Vid svårare

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Symtom vid akut förgiftning

Symtom vid akut förgiftning Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh

Läs mer

Tentavakten ombedes ringa om studenter har frågor:

Tentavakten ombedes ringa om studenter har frågor: Ämne: Läkemedelsberäkning, Tentamen Kurs: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik,7.5 Hp, BL1015 Datum: 2015-01-31 Tid: 2 timmar, kl 08.15-10.15 Provkod: 0400 Hjälpmedel: Miniräknare Lärare: Annika Hickisch

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

C cirkulation och blödning. Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster

C cirkulation och blödning. Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster C cirkulation och blödning Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster C cirkulation och blödning Kärlsystemet är vägnätet de röda blodkropparna cirkulerar i och som transporterar

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Del C 1 april 2010. Region Skånes Prehospitala Centrum. Denna del ska besvaras av samtliga läkare.

Del C 1 april 2010. Region Skånes Prehospitala Centrum. Denna del ska besvaras av samtliga läkare. Region Skånes Prehospitala Centrum Del C 1 april 2010 Denna del ska besvaras av samtliga läkare. C1) Vad är en delegering? a) En sjukvårdsåtgärd som en person med formell kompetens har uppdragit åt annan

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

patient information För dig som använder Effentora

patient information För dig som använder Effentora patient information För dig som använder Effentora OBSERVERA Du har ordinerats Effentora för behandling av genombrottssmärta vid cancer Använd inte Effentora om du inte regelbundet använder andra opioidläkemedel

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Ambulanssjukvård och trauma, 15 hp ht 07

Ambulanssjukvård och trauma, 15 hp ht 07 Tentamen för kursen Ambulanssjukvård och trauma, 15 hp ht 07 Max poäng: 77 Betygsgränser: A 75 77 poäng (97%) B 69 74 poäng (90%) C 62 68 poäng (81%) D 55 61 poäng (72%) E 50 54 poäng (65%) F< 50 poäng

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010 Maternella dödsfall i Sverige 2009 MM-ArG SFOG Visby 2010 MM-ARG Systematisk granskning av maternella dödsfall Avidentifierade fall Maternell död: död under graviditet eller < 42 dagar post partum Anhörigtillstånd

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Målbeskrivning AT-akutdagar SU - slutredovisning

Målbeskrivning AT-akutdagar SU - slutredovisning Målbeskrivning AT-akutdagar SU - slutredovisning Bakgrund Akutdagarna är ett mycket uppskattat utbildningstillfälle under AT på SU. När vi gick kursen hösten 2011 upplevde vi dock att informationen och

Läs mer

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR. buckal fentanyltablett. För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga

FRÅGOR OCH SVAR. buckal fentanyltablett. För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga FRÅGOR OCH SVAR buckal fentanyltablett För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga 1 VIKTIGT Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta orsakad av cancer. Effentora

Läs mer