Behandlingsriktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandlingsriktlinjer"

Transkript

1 Behandlingsriktlinjer 2013

2 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Innehållsförteckning Rev nr: 1 Ersätter Utarbetad av: Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Sida A Allmänt 3 Förord A: 01 4 Klinisk undersökning A: 02 5 Övervakning, Rapport A: 03 9 Avbrytande av uppdrag A: Identifiering av patient A: Patientens önskemål om destination A: Dödsfall utanför sjukhus A: Dokumentation A: Avvikelsehantering A: Fördelningsnyckel A: Delegeringsnivåer A: Triagering A: Läkarkonsultation A: Patienthandlingar A: B Andningsorganen 26 Akut astma/kol B: Epiglottit B: Främmande kropp B: C Cirkulationsorganen 33 Hjärtstopp (Gravid G: 03) C: Central bröstsmärta C: avlednings EKG C: Lungödem C: Cirkulatorisk svikt C: Anafylaktisk reaktion C: Arytmier C: Sida D Centrala nervsystemet 51 Medvetandesänkning D: Neurologisk bedömning D: Stroke D: Epilepsi Kramper D: Meningit D: Intoxikationer D: E Trauma och Olycksfall 69 Trauma generellt E: Immobilisering E: Skallskada E: Spinal skada E: Ansiktsskador E: Thoraxskador E: Bukskador E: Bäckenskador E: Extremitetsskador E: Blödning/Chock E: Drunkning E: Hypotermi E: Brännskada E: Kemisk olycka E: Rökgasinhalation E: Ögonskador E: Höftfraktur hos äldre E: F Kirurgiska sjukdomar 103 Buksmärta F:

3 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Innehållsförteckning Rev nr: 1 Ersätter Utarbetad av: Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Sida G Gynekologi 106 Graviditetskomplikationer G: Gynekologisk blödning G: Förlossning G: Hjärtstopp hos gravid G: H Medicinska sjukdomar 114 Diabetes mellitus H: Binjurebarksvikt H: I Sjukdomar/Olycksfall hos barn 119 Hjärtstopp (Neo G: 02) I: Astma I: Epiglottit I: Pseudokrupp I: Anafylaktisk reaktion I: Kramper I: Intoxikationer I: Meningit I: Trauma I: Extremitetsskada I: Brännskada I: Hypotermi I: Drunkning I: Buksmärta I: Diabetes mellitus I: Kemisk olycka I: Rökgasinhalation I Främmande kropp i luftvägar I: Barn som far illa I: Sida J Akut psykiatri 162 Psykiatrisk sjukdom J: L Arbete på skadeplats och Säkerhet 165 Blodsmitta L: M Patientnära utrustning 167 CPAP M: Intraosseös nål M: KED Väst M: Lucas M: N Luftväg intubation 171 Endotrachel intubation N: Larynxmask N: Preparathandbok A-Ö Doseringstabell, barn

4 Kapitel: A Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Allmänt Förord A: 01 Klinisk undersökn A: 02 Övervakn, rapport A: 03 Avbrytande av uppdrag A: 04 Identifiering av patient A: 05 Pat s önskemål om destination A: 06 Dödsfall utanför sjukhus A: 07 Dokumentation A: 08 Avvikelsehantering A: 09 Fördelningsnyckel A: 10 Delegeringsnivåer A: 11 Triagering A: 12 Läkarkonsultation A: 13 Patienthandlingar A: 14 3

5 Kapitel: A:1 Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Förord Godkänd av: Datum: Sida Av: 243 Förord Behandlingsriktlinjerna är avsedda att vara ett stöd för minnet och utgångspunkt för ett gott prehospitalt omhändertagande. Behandlingsriktlinjerna kommer alltid uppdateras. Hör gärna av er. Orsak Anamnes Symtom Undersökningar Behandling Övervakning De vanligaste orsakerna till sjukdomstillståndet, ibland dock även ovanliga, som kan vara av värde att tänka på. Utöver det som vanligtvis efterfrågas, anges några angelägna frågeställningar. Vanliga symtom, dock uppvisar en patient sällan samtliga av de omnämnda. Relevanta undersökningar, om sjukdomstillståndet så kräver kan dessa utökas. Ambulanssjukvårdaren/Sjuksköterskan ger adekvat behandling i enlighet med riktlinjerna. Patientövervakning under den tid sjuksköterskan har vårdansvaret. Avikelse från behandlingsriktlinjerna måste ha ordinerats efter läkarkontakt. Dokumentera i ambulansjournalen. Trollhättan den 14 januari 2013 Ambulansöverläkare 4

6 Kapitel: A:2 Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Det är av yttersta vikt att utrustning för undersökning, behandling och övervakning alltid tas med till patient, om patienten omhändertas på avstånd från ambulansfordonet. Detta för att man vid oförväntade händelser, t ex hjärtstopp, skall ha livräddande utrustning nära patienten. Avsteg från detta får endast göras om man med mycket stor sannolikhet kan bedöma att man klarar sig utan utrustningen. Klinisk undersökning När du närmar dig patienten, skaffa dig snabbt en överblick Luftväg CNS Andning Cirkulation När vitala funktioner är säkrade utför kroppsundersökning och fortsätt enligt nedan. Allmänt Anamnes Namn, ålder, kön Huvudsakliga besvär Läkemedel Andra sjukdomar Övrig information Skapa lugn runt patienten och arbeta förtroendeskapande. Information av betydelse inhämtas från patienten eller anhöriga och omfattar: Försök alltid fastställa identitet, framför allt om patienten inte kan redogöra för sig. Orsaken/huvudsymtomet (en) till att patienten söker hjälp, sjukdomshistoria, när och hur de nuvarande besvären började. Aktuella läkemedel Andra diagnostiserade sjukdomar, allergier, senaste läkarbesöket läkarebesöket t.ex. sociala förhållanden, om pat har hemtjänst eller hemsjukvård, samt försök få en bild av patientens ADL-status i stort. Försök även att få uppgift om anhöriga 5

7 Kapitel: A:2 Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243.Undersökningsmoment När du närmar dig patienten, skaffa dig snabbt en överblick Se Lyssna Känn Se Lyssna Känn Inspektion av förhållanden runt patienten, position, medvetande, andning, cirkulation, hud. Auskultation kan vara svår att genomföra i fält på grund av buller, men där så är möjligt auskulteras framförallt lungor, allt efter sjukdomstillståndet. Perkussion utförs sällan. Palpation av puls, hud, skador och smärtpunkter Upprepa undersökningarna och minska tidsintervallen mellan dessa vid behandling och/eller om patientens tillstånd är labilt. 6

8 Kapitel: A:2 Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Symtom Patientens symtom kan sammanfattas som kroppens svar på inifrån eller utifrån kommande stimuli vilka kan indelas enligt följande: Objektiva symtom Subjektiva symtom Allmänsymtom Lokalsymtom Allmäntillstånd Symtom som kan iakttas av andra, exempelvis sår, utslag. Symtom som endast kan upplevas av den sjuke, exempelvis smärta, yrsel. Symtom som drabbar hela kroppen, exempelvis andnings- /cirkulationsförändringar, feber, avmagring. Symtom som begränsas till en del eller delar av kroppen, exempelvis lokala förändringar i led, lokala hudförändringar. En sammanvägning av symtom, iakttagelser och ambulanssjukvårdarens/sjuksköterskans allmänna observationer av patienten. Iakttagelser Är de objektiva fynd som ambulanssjukvårdaren/sjuksköterskan gjort vid en undersökning av patienten. Undersökningarna anpassas efter situationen, men 1, 2, 3, 4 och 5 skall alltid anges i journalen. Nedanstående iakttagelse/undersökning anges som Standarpatient vuxen i respektive behandlingsriktlinje 1 Luftväg Fri eller grad av ofrihet. 2 Andning Andningsmönster, frekvens, saturation, (saturation noteras även före insatt behandling) 3 Cirkulation Hjärtrytm, frekvens, blodtryck och perifer cirkulation 4 Medvetande/neurologi Medvetandegrad, pupillstorlek, ljusreaktion, motorik, känselbortfall, kramper 5 Smärta Typ, lokalisation, intensitet (VAS eller KAS) och duration 6 Övriga iakttagelser - Skador Typ, lokalisation och påverkan på patienten ange även typ och grad av våld samt olycksplatsens utseende - Mage/Tarm - Hud - Plasmaglukos Illamående, kräkning och avföring Temperatur, färg och ytkänsla Uppmätt värde 7

9 Kapitel: A:2 Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: Av: Temperatur Uppmätt värde Upprepade iakttagelser de flesta sjukdomstillstånd har ett dynamiskt förlopp, som kräver upprepade observationer för att vara vägledande för nästa länk i vårdkedjan. Övervaknings-EKG Elektrodplacering för bästa möjlighet att registrera ischemi vid användande av 4 avledningar: 8

10 Kapitel: A: 03 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Övervakning, rapport Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Övervakning Allmänt all övervakning skall anpassas efter patientens sjukdomstillstånd/skada, för maximal patientsäkerhet grad av övervakning anges inom respektive avsnitt i behandlingsriktlinjerna tidsintervallet bestäms av hur stabilt patientens tillstånd är. I regel mäts och dokumenteras vitalparametrarna dock minst var femte minut vid sekundärtransporter skall avsändande avdelning ordinera övervakningsgrad. Patient som tillhör triagekategori METTS-Pre Röd eller Orange och/eller om läkemedel givits (undantaget syrgas) eller förväntas behöva ges, skall alltid vårdas av sjuksköterska under ambulanstransport. Sjuksköterskan har i alla lägen mandat att välja att vårda patienten under transport, oavsett triagekategori. Vid all medicinsk behandling given av ambulanspersonal gäller samma ansvarsfördelning som inom sjukvården i övrigt, dvs den med högst medicinsk kompetens har ansvaret oavsett intern rollfördelning. Detta innebär att oavsett vem som för tillfället fungerar som vårdare har den med högst medicinsk kompetens ansvaret för behandlingen av patienten. På skadeplats arbetar man som ett team men ansvarig är den med högst medicinsk kompetens. Det är också denne som tar ställning till vem som under intransport sitter bak. Krävs kvalificerade insatser ska den som har högst kompetens sitta bak. Detta innebär i princip att vid alla transporter till sjukhus som klassificeras som prioritet 1 eller 2 ska legitimerad sjuksköterska åka bak. Om avsteg från denna regel görs ska anledningen till avstegen dokumenteras i ambulansjournalen. Punkterna 1-5 nedan anges som Standard i respektive behandlingsriktlinje och får betraktas som ett minimum. 1. Luftväg - Fri eller grad av orfihet 2. Andning - andningsmönster, frekvens och saturation 3. Cirkulation - hjärtfrekvens, blodtryck (systoliskt och diastoliskt), perifer cirkulation 4. Medvetande - medvetandegrad: GCS eller RLS. Var särskilt observant på förändringar i medvetandegrad 5. Smärta - följ utveckling av smärtan med VAS- skalan samt bedöm effekt av insatt behandling. 6. Övriga iakttagelser vid rygg- och/eller extremitetsskada följs distalstatus 9

11 Kapitel: A: 03 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Övervakning, rapport Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 vid misstänkt skallskada följs dessutom pupillstorlekar och ljusreflexer vid sjukdom/skada i buk följs bukstatus, illamående och kräkning Grundutrustning för patientövervakning Lifepak 12 eller Mobimed. Lös puloxymeter i vissa fall. OBS! Alltid skärpt övervakning i samband med behandling! Kompletterande analysutrustning Avrapportering: Plasmaglucosmätare Alla patienter skall avrapporteras till sjuksköterska/läkare på mottagande enhet. Ansvaret för att korrekta uppgifter rapporteras är patientansvarig sjuksköterska i ambulansen. 10

12 Kapitel: A: 03 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Övervakning, rapport Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Rapporten skall innehålla: 1 Bedömt tillstånd:... 2 Status på hämtplats och vid ankomst till akutmottagning Medvetandegrad:... Medvetandegrad:.... Andning/saturation:... Andning/saturation:.... Puls:.. Puls: Blodtryck: Blodtryck: Triage enligt RETTS... ev förnyad triage enligt RETTS... 3 Skador:.. 4 Övriga iakttagelser:. (när patienten är väl omhändertagen av nästa länk i vårdkedjan) 5 Färdigställ ambulansjournal och besvara ytterligare frågor 5 Uppdraget avslutat! 11

13 Kapitel: A: 04 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Avbrytande av uppdrag Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Avbrytande av uppdrag Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531) skall vården av de sjuka bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt att vården skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten får ej påtvingas vård, undantag gäller för patient som behandlas enligt tvångsvårdslagstiftning. Larmoperatören har oinskränkt rätt att larma ut enhet enligt eget beslut, enligt de instruktioner som meddelats av ambulanssjukvården. Kvittering, oavsett prioriteringsgrad, skall ske omgående oberoende av fastställd anspänningstid. Ambulansbesättningen skall fullfölja uppdraget oaktat eventuella synpunkter på utlarmningen. Har ambulansbesättningen synpunkter på hur entreprenören av alarmering och dirigering utför sitt uppdrag ska detta rapporteras i MedControl. Inom ambulanssjukvården gäller följande riktlinjer för avbrytande av uppdrag Om larmoperatören omprioriterar uppdraget innan ambulansen kommit fram till larmadressen och tilldelar ambulansen ett nytt uppdrag, utförs det nya uppdraget utan vidare åtgärder. Det avbrutna uppdraget dokumenteras i ambulansjournalen som Återkallat av SOS. Ambulanspersonalen får aldrig övertala patient att inte följa med till sjukhus eller vårdinrättning. Om patienten ej önskar följa med, men ambulanspersonalen bedömer att vårdbehov kan föreligga, skall patienten försöka övertalas att åka med till sjukhus. Om patienten trots övertalningsförsök vägrar medfölja skall läkare kontaktas för fortsatt handläggning. Läkarkonsultation sker enligt separat instruktion, (A: 13) Patientstatus noteras i ambulansjournalen tillsammans med egna kommentarer runt händelsen. I de fall patienten är klar och orienterad men ej vill medfölja, och ambulanspersonalen efter klinisk undersökning bedömer det som helt uppenbart att patienten inte är i behov av akut sjukhusvård, dokumenteras händelsen samt patientens status i ambulansjournalen och ambulansen lämnar adressen. I dessa fall är dokumentationen av största vikt. Vid tillfälle skicka ett mail med ärrendenummer till Patienten eller anhöriga skall alltid uppmanas att kontakta sjukvård eller 112 om tillståndet försämras eller förändras. 12

14 Kapitel: A: 05 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Identifiering av patient Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Identifiering av patient Allmänt Det är av största vikt att varje patients identitet är fastställd. Felaktiga uppgifter kan innebära risk att patienten kan få fel vård och behandling. Det är därför av största vikt att säkra rutiner för identitetskontroll tillämpas inom ambulanssjukvården. I SOSFS 2005:12 står: Ledningssytemet skall säkerställa att det finns rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna och att det finns rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter. Följande riktlinje skall tillämpas: Riktlinjer 1. Patienten lämnar själv uppgifter muntligt om namn och födelsedata tillsammans med legitimation/pass/lma-kort (kort för asylsökande). 2. Medvetslösa patienters identitet får försöka fastställas genom medförda identitetshandlingar eller medföljande anhöriga. Kan identiteten ej med säkerhet styrkas skall namn och personnummer ersättas med ett id-löpnummer, vid ankomst till akutmottagningen dit patienten förs. Detta id-löpnummer förs in i ambulansjournalen. 3. Patienten kan ej själv lämna uppgifter om namn och/eller födelsedata på grund av ålder, medicinering eller sjukdom, kan identifiering ske med hjälp av anhörig samt patientens IDhandling. Identiteten kan också fastställas genom annan person eller personal på vårdinrättning, som känner patienten väl till namn, födelsedata. Uppgifterna bör om möjligt kunna styrkas med någon form av identitetshandling. Är uppgifterna inte helt klara och entydiga skall patienten förses med id-löpnummer enligt punkt Patienten lämnar medvetet felaktiga uppgifter eller använder patientbricka tillhörande annan person. Vid minsta misstanke om felaktiga uppgifter skall patienten uppmanas att legitimera sig. Om detta inte är möjligt skall osäkerhet angående identiteten noteras i ambulansjournalen. Dokumentation i ambulansjournal Ange hur ID-kontrollen har skett: legitimation eller av vilken person uppgifter har inhämtats. 13

15 Kapitel: A: 06 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Patientens önskemål om destination Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Patientens önskemål om särskild destination Allmänt Patientens vård skall i möjligaste mån utformas och genomföras i samråd med patienten. Önskemål om vård på speciellt sjukhus (se fördelningsnyckel riktlinje A: 10) Patienters eller ambulansbesättningens önskan om att köra patienten till annat sjukhus, än fördelningsnyckel föreskriver, kan tillgodoses utifrån följande: 1. Vid livshotande tillstånd kan ambulanspersonal välja att köra till närmaste akutmottagning. 2. Om patienten har en etablerad vårdkontakt för aktuellt tillstånd transporteras patienten till motsvarande vårdinrättning, om det inte innebär en avsevärd förlängning av uppdraget. Medföljande anhörig, hjälpmedel/tillhörigheter Ambulanspersonalen avgör i vilken mån medföljande till vuxen kan följa med i ambulans. Anhörig bör i normalfallet ej vistas i vårdutrymmet. Om så ändå är fallet får detta ej påverka möjligheterna till ett akut omhändertagande av patient. Barn transporteras normalt tillsammans med en förälder i vårdutrymmet om detta kan ske utan att möjligheterna till akut vårdinsats påverkas. Hjälpmedel/tillhörigheter kan tas med om det kan ske utan att trafiksäkerheten påverkas eller att möjligheterna till ett akut omhändertagande av patient försämras. Det är föraren av ambulansen som ansvarar för att kraven på trafiksäkerhet uppfylls (fixering av hjälpmedel, etc). Patientens möjlighet till val av behandling Patienten har sin fulla rätt att neka vård och åtgärder enligt behandlingsriktlinjerna. Däremot kan patienten inte kräva annan vård och behandling än den som anges i dessa. Alla avvikelser från behandlingsriktlinjerna skall dokumenteras och det skall klart framgå att detta sker på patientens önskemål. Patienten vill ej motta vård eller medfölja till vårdinrättning, se riktlinje Avbrytande av uppdrag (A: 04). 14

16 Kapitel: A: 07 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dödsfall utanför sjukhus Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Dödsfall utanför sjukhus Allmänt Om ambulanspersonal har en patient som har avlidit och ingen misstanke om brott, olycka, och missbruk så kontaktas dagtid vårdcentral och jourtid växeln NÄL, distriktsläkare kommer ut och konstaterar dödsfallet. Begravningbyrå hämtar patienten. Norra bohuslän: kontakta kommunal beredskapsläkare. Ambulanser skall ej nyttjas för transport av döda personer annat än i undantagsfall. En patient kan aldrig betraktas som död innan hypotermi och/eller förgiftning med stor sannolikhet uteslutits om säkra dödstecken saknas. Akutmottagningen förvarnas alltid vid intransport av avliden. Omhändertagande av död person 1. Patienten är uppenbart död och uppvisar säkra dödstecken som t ex: Likfläckar, uppträder minuter efter dödsfallet Likstelhet, uppträder 2-4 timmar efter dödsfallet och försvinner normalt efter ca 36 timmar. Föruttnelse, (tiden är beroende på omständigheterna) Inga medicinska åtgärder vidtas av ambulanspersonalen. Notera säkra dödstecken i hjärtstoppsjournalen. Vid plötslig död hos barn (< 18 år) transporteras barnet och förälder (-rar) till akutmottagning NÄL som kontaktas innan ankomst. Av psykologiska eller etiska skäl kan det i vissa fall vara lämpligt att medtaga den döde och ibland även anhörig i ambulans till akutmottagning, t ex. vid dödsfall på allmän plats. Kontakta akutmottagning innan ankomst. Vid oväntade och/eller oförklarliga dödsfall, så kallad onaturlig död t ex. misstanke om brott, olycka, missbruk, även i kombination med sjukdom, skall förutom läkare alltid polis kontaktas och vara på plats, alternativt ge tillstånd på telefon innan den döde flyttas eller ambulanspersonalen lämnar platsen. SOS Alarm ombesörjer kontakt med Polisen. Pat som utsatts för trauma, och det är uppenbart att skadorna ej är förenliga med fortsatt liv skall ej bli föremål för återupplivning. Detta innefattar även patienter som utsatt för högenergitrauma och som har asystoli. Om man misstänker att det handlar om ett primärt hjärtstopp som varit orsaken till olyckan kan det dock bli aktuellt med A-HLR. 15

17 Kapitel: A: 07 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dödsfall utanför sjukhus Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Döda får alltid flyttas utan klartecken från polis om kroppen hindrar åtkomst av annan patient eller om kroppen hotas av förstörelse t ex vid brand. Försök att om möjligt inte skilja personliga tillhörigheter från kroppen, då detta kan försvåra en senare identifiering av kroppen. 2. Patienten visar inga livstecken, bevittnad kollaps och/eller saknar säkra dödstecken. Påbörja omedelbart återupplivningsåtgärder enligt A-HLR-schema. Se kapitel I: 01. Barn transporteras alltid till sjukhus under pågående A-HLR. Patient som initialt eller under insatt behandling visar livstecken eller EKG aktivitet, skall alltid intransporteras med ambulans till akutmottagningen under pågående återupplivande åtgärder. Vid stora olyckor eller katastrofer kan dock avlidna täckta ligga kvar på skadeplatsen, efter läkares dödförklaring, eller för att underlätta polisens utredningsarbete. OBS! Samtliga iakttagelser, undersökningar, åtgärder och beslut dokumenteras i ambulansjournal och hjärtstoppsjournal. 16

18 Kapitel: A: 08 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dokumentation Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Ambulansjournalen med mera Allmänt Det föreligger skyldighet att enligt Hälso- och Sjukvårdslagen och Patientjournallagen (1985:562) dokumentera anamnes, undersökningar och åtgärder som utförs på patient på hämtplats samt under transport. För dokumentation av detta används ambulansjournalen. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att Ambulansjournal med korrekta uppgifter alltid förs. När patient ej vill medfölja och ej bedöms vara i akut behov av vård, noggrant dokumentera i ambulansjournalen: status inklusive vitalparametrar. Viktigt att dokumentera vakenhetsgrad, orientering i tid och rum, tecken till läkemedelspåverkan, aggressivitet. Dessutom noteras varför patienten väljer att inte medfölja för vård, samt vilken information som lämnats till patienten (vem denne vid behov skall ta kontakt med vid eventuell försämring). Ärrendenummer mailas till Ambulansjournalen skall fyllas i komplett och akutjournal som används som triageunderlag skall fyllas i och betraktas som komplement till ambulansjournalen. Med nuvarande pappersjournal innebär det tyvärr att viss dubbeldokumentation måste göras, men det är en säkerhets och kvalitetsfråga. Patientjournal signeras, men behöver i normalfallet ej skrivas ut. Vid telefonordination dokumentera ansvarig läkares namn och tjänsteställe. Avvikelser, skada eller tillbud omgående rapportera detta till MedControl Pro. 17

19 Kapitel: A: 09 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Avvikelsehantering Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Avvikelsehantering Varför rapportera avvikelser? Rapportering av negativa händelser, tillbud och klagomål är en skyldighet och ett ansvar för all personal inom hälso- och sjukvården. Den som upptäcker en avvikelse ska rapportera den i MedControl PRO som är ett webbaserat avvikelsehanteringssystem. Rapporteringen och analys av avvikelser är viktigt för att öka säkerheten i verksamheten. 18

20 Kapitel: A: 10 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Fördelningsnyckel Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Fördelningsnyckel Allmänt Följande fördelningsnyckel gäller om patienten ej triageras som primärvårdspatient. Avsteg från fördelningsnyckel kan även ske vid direktinläggning på MÄVA Uddevalla. Önskemål om vård på speciellt sjukhus Patienters eller ambulansbesättningens önskan om att köra patienten till annat sjukhus, än fördelningsnyckel föreskriver, kan tillgodoses utifrån följande: 1. Vid livshotande tillstånd kör ambulanspersonal till Akutmottagningen NÄL. Vid speciella fall körs patienter till t.ex. Karlstad, Kungälv eller Norge. 2. Om patienten har en etablerad vårdkontakt för aktuellt tillstånd transporteras patienten till motsvarande vårdinrättning om det inte innebär en avsevärd förlängning av uppdraget. NÄL Ansiktstrauma Barn Brännskada Förlossning Gynekologi Högenergitrauma ortopedi Kirurgpatienter Kärlskada Medicinpatienter Multitrauma Penetrerande trauma Ryggskada med neurologisk påverkan Skalltrauma Stroke Thoraxtrauma Urologi Öron Näsa Hals 19

21 Kapitel: A: 10 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Fördelningsnyckel Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Uddevalla Ortopedi, lågenergi Tryckkammarbehandling efter kontakt med anestesi-jour NÄL Ögon efter kontakt med ögonjour Uddevalla 20

22 Kapitel: A: 11 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Delegeringsnivåer Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Delegeringsnivåer och befogenheter inom ambulanssjukvården NU-sjukvården Inom gruppen av anställda inom ambulanssjukvården finns en mängd olika kompetenser och erfarenheter. Alla uppfyller vissa baskrav som krävs för att kunna ta hand om patienter på ett bra och säkert sätt. För vissa arbetsuppgifter krävs dock speciell kompetens för att på ett säkert kunna utföra dessa. Följande gäller: Legitimerade sjuksköterskor med godkännande av ambulansöverläkare har rätt att behandla patienter enligt de generella direktiv som råder om inget annat uttrycks i dessa. I de fall speciell kompetens krävs, anges det. Sjuksköterska arbetar under eget yrkesansvar och är ansvarig för att arbetet sker enligt fastställda rutiner. Specialistutbildad sjuksköterska har ingen formellt överordnad ställning gentemot grundutbildad dito, men det förutsätts dock att medarbetarnas totala kompetenser och förmågor används på ett för patienten bästa sätt. Den sjuksköterska som först anländer till patienten blir normalt ansvarig för patienten och dess behandling. Om insatser som kräver särskild delegering behövs, t ex intubation, övertas ansvaret av den sjuksköterska som utfört den delegeringskrävande insatsen. All läkemedelsbehandling, inklusive syrgas, måste ordineras av legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskan kan om så är lämpligt uppdra åt ambulansjukvårdare att ge ordinerade läkemedel. Detta uppdrag ska ske under sjuksköterskans överinseende, och är inte att betrakta som delegering utan mer handräckningshjälp. Sjuksköterskan är helt ansvarig för att momenten utförs korrekt. Om läkemedel givits till patient, undantaget enbart syrgas, skall sjuksköterska vårda patienten under transport in till vårdinrättning. För vissa moment krävs godkänd utbildning för att få utföra dessa, som t ex användning av intraosseös nål. Anestesisjuksköterska med minst ett års klinisk erfarenhet från anestesi, eller anestesisjuksköterska med aktiv rotationstjänstgöring erhåller en utökad personlig delegering. Denna delegering kan även i vissa specialfall av ambulansöverläkare meddelas annan person. Den personliga delegeringen ger möjlighet att Intubera patient, då laryngsmask inte fungerar tillfredställande eller anses mindre lämpligt av annan orsak, se kap N: 01, 02 samt C: 01. Använda Rapifen som analgetiskt alternativ enligt preparatkort. Använda Celokurin för medikamentell intubation i nödläge. 21

23 Kapitel: A: 11 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Delegeringsnivåer Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Använda Propofol för att inducera sömn för intubation i nödläge Använda Propofol för att bryta krampanfall, där tillförsel av Stesolid ej varit framgångsrik. Behandlingsriktlinjerna gäller endast under tjänsteutövning inom Ambulanssjukvården NUsjukvården. Sjuksköterskor som i annan ambulanssjukvårdsorganisation har rätt att arbeta efter de riktlinjer som råder där, kan inte automatiskt importera denna rätt till Ambulanssjukvården NU-sjukvården. 22

24 Kapitel: A: 12 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Triagering Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Triagering Syfte Syftet är att alla patienter ska triageras med RETTS som bedömningsunderlag och att alla som utför triage skall göra lika, detta för att säkerställa det fortsatta patientarbetet samt underlätta överlämningar mellan olika aktörer i vårdkedjan. Innehåll och metodbeskrivning Triagering eller dokumentationen i akutjournalen får aldrig innebära fördröjt patientomhändertagande av allvarligt sjuk patient. I de fall triagering ej kunnat slutföras i ambulans, tar mottagande sjuksköterska på akutmottagningen över och slutför densamma. Aktuellt Fältet Aktuellt ska handla om det aktuella akuta tillståndet samt relevant övrig hälsoinformation t.ex. utlarmningsorsak för ambulansuppdraget. Det är även viktigt att fånga vissa systempåverkande, förvärvade sjukdomar eller tillstånd. Välj den mest lämpliga kontaktorsaken och ESS enligt RETTS, som fångar patientens symtom, initierar och styr den fortsatta vårdprocessen tills läkarbedömning sker. Vid flera aktuella kontaktorsaker välj den som ni bedömer som huvudsymtom, men nämn i texten övriga fynd. Larma/förvarna Förvarna om patient till akutmottagning enl. nedan. Det är mottagande akutmottagning som beslutar om var patientmottagandet och överlämnandet ska ske. Psykiatriskt sjuk patient med RÖD VP ska alltid till somatisk akutmottagning. RÖD/ORANGE traumapatient och övriga RÖDA patienter: Förvarnas alltid till akutmottagningens larmtelefon. Övrig kontakt t.ex. diskussion om patient ring triagesköterskan Ansvar Ansvaret att triageringen är rätt utförd vilar på sjuksköterskan. Bakgrund Alla efterstävar att göra triageringen så noggrann som möjligt i alla dess steg. Enl. RETTS vilar triageringen på uppmätta vitalparametrar samt en bedömning av den aktuella sjukhistorien. Rätt använt med bedömning av sjukhistoria och uppmätta vitalparametrar kommer patientöverlämnadet att ske säkrare och snabbare. 23

25 Kapitel: A: 13 Behandlingsriktlinjer Allmänt Läkarkonsultation Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Läkarkonsultation Ambulanshelikopterläkare kan kontaktas för konsultation. Kontakta denne via SOS. Om vi vill komma i kontakt med läkare på NÄL för konsultation, ring läkarsökning , medicin/kirurg-patienter: efterfrågas mellanjouren. Vårdintyg I de fall där patienten ej vill följa med ambulans till sjukvårdsinrättning men där ambulanspersonalen ändå bedömer att ett akut vårdbehov föreligger så skall läkare inom primärvården kontaktas. Läkare inom primärvård skall kontaktas för att komma ut till patienten och där avgöra om det föreligger ett behov av att utfärda vårdintyg. Dagtid kontaktas den vårdcentral som patienten tillhör, även privata vårdcentraler skall bistå med detta. Privata vårdcentraler kan dock ej utfärda handräckningsbegäran, det får vårdcentralen hjälp med av psykiatriska akutmottagningen. Under kvälls tid kontaktas närmaste jourcentral för hjälp med vårdintyg och nattetid kontaktas jourhavande distriktsläkare som söks via NÄLs växel. Vid tveksamhet läkarkonsultation enligt ovan. 24

26 Kapitel: A: 14 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Patienthandlingar vid sekundärtransport Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Patienthandlingar vid sekundärtransport När patient transporteras mellan vårdinrättningar stoppas ofta patientjournal och dylikt i förseglat kuvert och frågan om huruvida man får ta del av dessa handlingar dyker då och då upp. Följande gäller: Försök att få så mycket adekvat information som möjligt vid överrapportering av patienten, innan avresa. Man måste ha en vårdrelation till patienten. Detta uppfylls normalt genom att man har som uppdrag att vårda patienten under transporten. Man måste ha tillgång till handlingarna för att kunna ge en säker vård. Detta får den enskilde sjuksköterskan ta ställning till i det enskilda fallet. Behövs inte informationen finns normalt ingen anledning att ta del av denna. Men finns minsta tvivel eller om informationen behövs för att säkert handlägga patienten skall ansvarig sjuksköterska ta del av den information som behövs. 25

27 Kapitel: B Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Andningsorganen Astma/KOL B: 01 Epiglottit B: 02 Främmande kropp B. 03 Anafylaktisk reaktion Se kap C 26

28 Kapitel: B: 01 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Akut astma/kol Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Astma/KOL Orsak 1. Spontan försämring av grundsjukdom 2. Underbehandling/ medicinslarv / negligerade symtom 3. Luftvägsinfektion 4. Allergisk reaktion 5. Exponering för luftförorening Anamnes Hur länge har besvären pågått, effekt av pågående medicinering? Vilka läkemedel har patienten tagit och i vilka doser? Infektionstecken? Tål patienten syrgas? Syrgas i hemmet? Tidigare vårdad på lungklinik? Symtom - (Iakttagelser) Försvårad, aktiv utandning, ofta mot slutna läppar Expiratorisk stridor kan upphöra vid försämring, ronki Ökad andningsfrekvens, ofta > andetag/min Segt luftvägssekret Snabb puls, ofta takykardi upp mot och över 130/min Cyanos Medvetanderubbningar, ångest/oro Arytmier, perifera ödem Undersökningar Standard vuxen patient 27

29 Kapitel: B: 01 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Akut astma/kol Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, lossa åtsittande kläder. 3. Vuxna och barn över 12 år ges inhalation Combivent 2,5 ml därefter kan Ventoline 2 mg/ml, 2,5 ml ges om det behövs. 4. Efter inhalationsbehandlingen ge syrgas 2-4 liter på grimma, vid fortsatt saturation 5. < 90 % ge liter på traumamask. Vid KOL misstanke ge 1 2 liter på grimma, acceptera saturation %. Sträva efter patientens normala saturation om denna är känd. Om patientens medvetande sjunker skall patienten uppmanas att hyperventilera alternativt får andningen assisteras samtidigt som syrgastillförseln minskas om patientens saturationen medger detta. 6. Transport i ställning som underlättar andningen. 7. PVK Kompletterande Tabl Betapred 0,5 mg, 10 st (5 mg), alternativt inj Betapred 4 mg/ml, 2 ml (8 mg) i.v. CPAP kan provas om inhalationsbehandling ej har tillräcklig effekt, avbryt omedelbart om patienten försämras. Obs! Starta med lägsta motstånd 5 cm H 2 O Aktiv utandningshjälp Vid livshotande tillstånd ges inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml (0,3 mg) i.m. Om patienten har PVK ges istället inj Adrenalin 0,1 mg/ml 0,3-0,5 ml (0,03-0,05 mg) i.v. Detta kan upprepas varje minut till totalt 2,5 ml (0,25 mg). Undvik sederande läkemedel! Övervakning: Standard, ge särskilt akt på utmattningssymtom och/eller sjunkande medvetandegrad. 28

30 Kapitel: B: 02 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Epiglottit Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Epiglottit Orsak Övre luftvägsinfektion (oftast bakteriell) Anamnes Akut epiglottit är sällsynt men förekommer i alla åldrar. Symtomen utvecklas inom ett par timmar och insjuknandet kan ske dygnet runt. Hos vuxna är förloppet ofta mindre dramatiskt och medför sällan risk för plötsligt andningsstopp. Symtom - (Iakttagelser) Undersökningar Akut halsinfektion med kraftiga svalgsmärta Hög feber Inspiratorisk stridor, andas försiktigt Harklar upp segt slem, hostar ej Sväljningssvårigheter, dreglar Svårt att äta och dricka Sitter ofta med hakan framskjuten och huvudet tillbakaböjt Kraftig allmänpåverkan, trött, gråblek och kan övergå i cyanos Standard vuxen Behandling (Åtgärder) 1. Skapa lugn runt patienten 2. Syrgas, liter på traumamask 3. Stoppa aldrig något i patientens mun risk för laryngospasm 4. Inhalation Adrenalin 1 mg/ml, 2 ml, kan upprepas 5. Transport i ställning som underlättar andningen, ej liggande. 6. Undvik höjning av kroppstemperatur och håll patienten lättklädd 29

31 Kapitel: B: 02 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Epiglottit Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Kompletterande Övervakning Assistera andningen vid behov Vid andningsstopp helst sittande ställning, neutral huvudposition och framdragen underkäke mun/mask andning med syrgastillförsel. Aktiv utandningshjälp Standard 30

32 Kapitel: B: 03 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Främmande kropp Godkänd av: Datum: Sida Av: 243 Främmande kropp Orsak Främmande föremål på olika nivåer i luftvägarna, exempelvis matbitar, tänder, jordnötter etc. Anamnes: Vad hände i samband med insjuknandet, symtomens svårighetsgrad partiellt eller komplett hinder. Symtom - (Iakttagelser) Hostattacker, stridor, indragningar, användning av yttre andningsmuskler. Tar sig ofta om halsen! Andningsstopp Cyanos Medvetslöshet Symtomfritt intervall (främmande kropp som hamnat så perifert i bronkträdet att respiration ej hindras helt) Undersökningar: Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Vid delvis luftvägsstopp Uppmana patienten att fortsätta hosta Ge syrgas utan att störa patienten Transportera i det läge patienten väljer, ofta i sittande Vid totalt luftvägsstopp vaken patient Utför Heimlich s manöver (upp till 5 bukstötar) Ge upp till 5 ryggslag med patienten framåtlutad Upprepa ovanstående 31

33 Kapitel: B: 03 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Främmande kropp Godkänd av: Datum: Sida Av: 243 Vid totalt luftvägsstopp medvetslös patient 1. Titta i mun efter främmande kropp, använd eventuellt försiktigt ett laryngoskop. 2. Starta A-HLR se instruktion (kap C: 01) Övervakning Standard 32

34 Kapitel: C Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Cirkulationsorganen Hjärtstopp C: 01 Central bröstsmärta C: avlednings - EKG C: 03 Lungödem C: 04 Cirkulatorisk svikt C: 05 Anafylaktisk reaktion C: 06 Arytmier C: 07 33

35 Kapitel: C: 01 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Hjärtstopp Orsak 1. Hjärtinfarkt 6. Hypoxi (drunkning, kvävning) 2. Hjärtarytmier 7. Förgiftning 3. Hjärttamponad 8. Hypotermi (kap E: 12) 4. Lungemboli 9. Övertryckspneumothorax 5. Hypovolemi 10. Grav elektrolytrubbning Anamnes Får erhållas av eventuella vittnen Symtom (Iakttagelser) Undersökningar Medvetslöshet Andningsstopp ev. enstaka andetag så kallad agonal andning Pulslöshet primärt undersöks endast vitala funktioner Vid obevittnat hjärtstopp med asystoli eller PEA hos patient som uppskattas vara över 80 år kan man överväga avstå från att påbörja A-HLR. Hjärtstopp i samband med trauma: Vid tydliga tecken till högenergitrauma och om patienten är pulslös, utan andning samt har asystoli på EKG, kan man överväga att avstå för att påbörja HLR. Tänk dock på att orsaken till traumat kan vara ett primärt hjärtstopp och om traumat inte säker varit högenergetiskt skall patienten handläggas enligt vanlig rutin för hjärtstopp. Behandling (Åtgärder) 1. Starta omedelbart återupplivning enligt A-HLR schema. Vid svårighet att etablera fri venväg appliceras intraosseös nål, se riktlinje M. 03. Observera att Cordarone måste spädas innan det ges i.o., se preparatkort för Cordarone. 34

36 Kapitel: C: 01 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: Av: Vid tillgång till LUCAS skall den snarast kopplas. Om pat skall transporteras in till sjukhus under pågående A-HLR begär assistans av ambulans med Lucas om detta inte redan gjorts. Påbörja eventuellt transporten och arrangera möte med tillkommande ambulans. 3. Beträffande luftvägshantering, (kap N: 01, 02 ) Övervakning efter återupprättad cirkulation Standard plus kontinuerlig monitorering via defibrilleringselektroder. Vid resultatlös A-HLR Om genomförd A-HLR ej givit något resultat, det vill säga kvarstående asystoli eller PEA, kan behandling avbrytas efter 20 minuter. Vid misstänkt förgiftning och/eller hypotermi skall patienten transporteras till sjukhus under pågående återupplivning Hjärtstoppsjournal Skall alltid skrivas vid genomförd HLR. Länk finns via ambulansjournalen. 35

37 Kapitel: C: 01 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 A-HLR vuxen Behandling: Ge inj Adrenalin 0,1 mg/ml, 1 mg (10 ml) i.v eller i.o. - Aystoli/PEA omedelbart - VT/VF efter 3:e defibrilleringen - Ge därefter adrenalin var 4:e minut Vid kvarstående VT/VF efter 3 defibrilleringar, ge inj Cordarone 50 mg/ml, 6 ml (300 mg), i.v. Om preparatet skall ges i.o., gör spädning: Cordarone 50 mg/ml, 6 ml (300 mg) späds med 14 ml Glucos 50 mg/ml till en total volym på 20 ml. Koncentrationen blir då 15mg/ml. Hela denna dos ges så snabbt som möjligt i.o. Vid kvarstående VT/VF efter 5:e defibrilleringen ges ytterligare Cordarone 3 ml (150 mg) i.v. eller motsvarande dos spädd för i.o. bruk: Cordarone 50 mg/ml, 3 ml (150 mg) spädes med 7 ml Glukos 50mg/ml. Vid misstänkt förgiftning och/eller hypotermi skall patienten transporteras till sjukhus under pågående återupplivning 36

38 Kapitel: C: 01 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: Av:

39 Kapitel: C: 02 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Central bröstsmärta Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Central bröstsmärta Orsak 1. Angina pectoris (kärlkramp) 2. Hjärtinfarkt 3. Perikardit/Myokardit 4. Aortaaneurysm 5. Lungemboli 6. Pleurit, esofagit, revbensfakturer Anamnes: Var noga med smärtanamnesen, debut, speciellt variationer i intensitet, duration och liknande besvär tidigare. Medicinering (Viagra eller liknande preparat senaste dygnet) Symtom (Iakttagelser) Vart och ett av de nedan uppräknande symtomen kan vara tecken på akut hjärtinfarkt. Central bröstsmärta med utstrålning i armar, hals, nacke, käke, rygg och/eller buk Nitroresistent bröstsmärta, vila hjälper ej Allmänpåverkan ångest och oro, blek, kallsvettig, illamående, kräkning Arytmier VES, förmaksflimmer, AV-block I III med flera Cirkulationssvikt, eventuellt dyspné och/eller lungödem Chock Svimning, matthetskänsla Undersökningar: Standard plus 12-avlednings EKG 38

40 Kapitel: C: 02 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Central bröstsmärta Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Basal Skapa lugn runt patienten Fri luftväg, assistera andningen med syrgas vid behov Syrgas, 3-4 liter på grimma, om fortsatt påverkad patient ge liter på traumamask Hjärtläge, vid syst blodtryck < 90 mmhg dock höjda ben Nitrolingual ska ges vid cardiella bröstsmärtor om systoliskt blodtryck är över 100 mmhg. Nitrolingual 0,4 mg/dos, 1-2 puffar under eller på tungan. Ger effekt inom 1-2 minuter. Kan upprepas vid behov. Nitro minskar preload främst genom att dilatera kärlen på vensidan. Kontraindikation: Fosfodiesterashämmare som Viagra Cialis, Levitra eller liknande senaste dygnet. Detta på grund av risken för kraftig hypotension. Vid svåra klaffel, t ex uttalad aorta- eller mitralisstenos kan blodtrycket sjunka dramatiskt och coronarcirkulationen drastiskt försämras. Tabl Trombyl 160 mg, 2 st oavsett om pat tagit egna tabletter. PVK Injektion Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. upprepas till smärtfrihet, max 20 ml (syst blodtryck >90 mmhg) Övervakning Kompletterande Tabl Brilique 90mg 2 st (180 mg) efter läkarordination om pat accepterats för PCI. Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Vid symtomgivande bradykardi (puls < 45 i kombination med systoliskt BT < 85,) injektion Atropin 0,5 mg/ml, 1 ml (0,5 mg) i.v. Standard, vid konstaterad ischemi övervakas patient med 12-avlednings EKG 39

41 Kapitel: C: 02 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Central bröstsmärta Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, assistera andningen med syrgas vid behov 3. Syrgas, 3-4 liter på grimma, om fortsatt påverkad patient ge liter på traumamask 4. Hjärtläge, vid syst blodtryck < 90 mmhg dock höjda ben 5. Spray Nitroglycerin 0,4 mg/dos, 1 dos (0,4 mg) sublingualt, kan upprepas max 3 ggr (om syst blodtryck >100 mmhg) Kontraindikation: Viagra eller liknande preparat senaste dygnet 6. Tabl Trombyl 160 mg, 2 st oavsett om pat tagit egna tabletter. 7. PVK 8. Injektion Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. upprepas till smärtfrihet, max 20 ml (syst blodtryck >90 mmhg) Kompletterande Tabl. Brilique 90 mg 2 st (180 mg) efter läkarordination om pat accepterats för PCI. Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Vid symtomgivande bradykardi (puls < 45 i kombination med systoliskt BT < 85) ge injektion Atropin 0,5 mg/ml, 1 ml (0,5 mg) i.v. Övervakning Standard, och övervaka patient med 12-avlednings EKG 40

42 Kapitel: C: 03 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen 12 avlednings EKG Godkänd av: Datum: Sida Av: avlednings EKG Arbetsordning 1. Kliniska symtom Central bröstsmärta eller hög buksmärta. Var generös vid atypiska symtom som trötthet, yrsel, matthetskänsla samt vid diabetes mellitus. Kvinnor och äldre kan ha mer diffusa symtom än män och yngre. 2. Påbörja behandling enligt central bröstsmärta. 3. Dokumentera personnummer och namn i defibrillator. 4. Registrera 12 avlednings EKG. 5. Bedöm om EKG är tolkningsbart. 6. EKG som ska bedömas med ST-höjning, nytillkommet vänstergrenblock eller svårtolkat EKG skickas till avd. 43 NÄL. Besked lämnas om vart pat ska föras. Om indikationerna för akut PCI och att ordinarie öppettider så måste ambulanspersonalen vara tydliga med att ange position. 7. Pat som transporteras i ambulans och där EKG tagits enligt RETTS processåtgärd skickas till AVC NÄL för att öppnas i Melior/Megacare. 8. Dokumentera att EKG tagits samt din tolkning (i utvärdering). Infarktlokalisation Avledning Lokalisation Koronarartär avl, I, - avr, V5, V6 Lateral Vänster V1, V2, V3, V4 Framvägg Vänster II, avf, III, Inferior/Diafragmal Höger 41

43 Kapitel: C: 03 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen 12 avlednings EKG Godkänd av: Datum: Sida Av: 243 Placeringar av elektroder: Bröstavledningar V1 4: e interkostalrummet, omedelbart höger om sternum V2 4: e interkostalrummet, omedelbart vänster om sternum V3 i linje mellan V2 och V4 V4 5 :e interkostalrummet, i medioclavikularlinjen (MCL) V5 i nivå med V4, i främre axillarlinjen V6 i nivå med V4, i medioaxillarlinjen Extremitetsavledningar R (röd) L (gul) N (svart) F (grön) Höger axel/arm (RA) Vänster axel/arm (LA) Höger höftkam/ankel (RL) Vänster höftlkam/ankel (LL) Normalt placeras extremitetsavledningarna enligt ovan. Vid svårighet att erhålla störningsfria registreringar, kan elektroderna flyttas närmare bålen. 42

44 Kapitel: C: 03 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen 12 avlednings EKG Godkänd av: Datum: Sida Av:

45 Kapitel: C: 04 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Lungödem Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Lungödem Orsak 1. Hjärtsvikt (framför allt vänsterkammarsvikt, mitralisinsufficiens) 2. Hjärtinfarkt 3. Sepsis med kapillärläckage 4. Inandning av toxisk gas 5. Förgiftning med etylenglykol Anamnes Aktuell sjukdom, förändring senaste tiden, infektion, inandning av gas/brandrök, förgiftning Symtom - (Iakttagelser) Andnöd Ökad andningsfrekvens Rosslande andning Rosafärgade upphostningar Oro/ångest, ofta svårt medtagen och allmänpåverkad Cyanos Halsvenstas Perifera ödem Centrala bröstsmärtor Takykardi, arytmier (SVES och VES) Undersökningar Standard plus 12-avlednings EKG. Auskultera lungorna noga. Leta efter perifera ödem. Behandling (Åtgärder) 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, lossa åtsittande kläder 3. Hjärtläge Basal 4. Nitrolingual ska ges vid cardiella bröstsmärtor om systoliskt blodtryck är över 100 mmhg. Nitrolingual 0,4 mg/dos, 1-2 puffar under eller på tungan. Ger effekt inom

46 Kapitel: C: 04 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Lungödem Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 minuter. Kan upprepas vid behov. Nitro minskar preload främst genom att dilatera kärlen på vensidan. Kontraindikation: Fosfodiesterashämmare som Viagra Cialis, Levitra eller liknande senaste dygnet. Detta på grund av risken för kraftig hypotension. Vid svåra klaffel, t ex uttalad aorta- eller mitralisstenos kan blodtrycket sjunka dramatiskt och coronarcirkulationen drastiskt försämras. 5. CPAP vid systoliskt blodtryck > 90 mmhg, starta med motstånd på 5 cm H²O. Om pat ej orkar detta skruva succesivt ner till acceptabel nivå. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam. 6. Inj Furosemid 10 mg/ml, 4 ml (40 mg) i.v. doseras med hänsyn till patientens blodtryck och svar på behandlingen. Dosen kan upprepas till högst 8 ml (80 mg) vid systoliskt blodtryck >90 mmhg. Till patient som redan står på diuretika eller är njurinsufficient ges inj Furosemid 10mg/ml, 8 ml (80 mg) i.v Kompletterande Inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. kan upprepas till max 20 ml (20 mg) vid systoliskt blodtryck >90 mmhg Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Övervakning Standard, övervakning med 12-avlednings EKG. 45

47 Kapitel: C: 05 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Cirkulatorisk svikt Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Cirkulatorisk svikt - Chock Orsak Kardiell 1. Hjärtinfarkt (kap C: 02) 2. Arytmier (kap C: 07) 3. Klaffel/- ruptur 4. Hjärttamponad, 5. Hjärtkontusion (trauma), peri /myokardit Icke kardiell 6. Lungemboli 7. Hypovolemi (kap E: 10) 8. Sepsis 9. Anafylaxi (kap C: 06) 10. Brännskada (kap E: 13) 11. Spinal skada (kap E: 04) Anamnes Aktuella och tidigare hjärtbesvär? Liknande besvär tidigare? Andra aktuella sjukdomar? Infektion? Olycka? Känd binjurebarkssvikt med steriodbehandling? Symtom (Iakttagelser) Påverkat medvetande agiterad, / apatisk, / komatös Blek kallsvettig hud Dålig perifer genomblödning, / cyanos Snabb ofta ytlig andning kan vara oregelbunden Snabb tunn puls, / kan övergå i bradykardi Sänkt systoliskt blodtryck (< 90 mmhg) Undersökningar (primär undersökning) Standard vuxen plus 12-avlednings EKG. Sänd EKG och ring koordinator för ev direktinläggning vid följande tillstånd: - Bröstsmärta, - EKG förändringar: ST-höjning, ST-sänkning, vänstergrenblock eller pacemakerrytm. - Bröstsmärta utan EKG-förändringar i kombination med allmänpåverkan, t ex andningssvårigheter eller lågt blodtryck. - Förmaksflimmer > 120/min eller breddökad takycardi samt allmänpåverkan - AV-Block III med allmänpåverkan - ICD-tillslag - Hjälp med tolkning eller rådgivning. 46

48 Kapitel: C: 05 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Cirkulatorisk svikt Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Basal 1. Fri luftväg 2. Syrgas liter på traumamask 3. Assistera andning om denna är ytlig eller långsam 4. Höjd fotända/chockläge 5. PVK 6. Vid BT <85 mm Hg ge inf Ringer Acetat, ml som vätskebolus snabbt. Utvärdera effekt och upprepa vid behov. Kompletterande Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Vid symtomgivande bradykardi (puls < 45 i kombination med systoliskt BT < 85 mm Hg), ge inj Atropin 0,5 mg/ml.,1 ml (0,5 mg) i.v. Övervakning Standard 47

49 Kapitel: C: 06 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Anafylaktisk reaktion Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Anafylaktisk reaktion Orsak 1. Läkemedel - exempelvis penicillin, sulfa, ASA 2. Allergen - exempelvis födoämnen 3. Djurgifter - exempelvis insektsstick 4. Övrigt - exempelvis vitaminer, gammaglobulin Anamnes Troligt utlösande ämne, tid efter exposition, tidigare känd allergi? Medicinering Symtom (Iakttagelser) Andning Cirkulation Medvetande Hud Mage/tarm - heshet, stridor, hosta, andnöd, bronkobstruktion, svår hypoxi och respiratorisk insufficiens - svag puls/takykardi alternativt bradykardi, blodtrycksfall kardiovaskulär chock, eventuella arytmier - oro, ångest, svettningsattacker, eventuella kramper - klåda, rodnad, urticaria, ödem - sväljningssvårigheter, illamående, kräkning, diarré, buksmärtor Undersökningar Standard plus inspektion av munhåla samt hudkostym för att finna eventuella nässelutslag och/eller slemhinnesvullnad. Auskultera lungor efter tecken till obstruktivitet (ronki). Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg OBS! Undvik dock irritation av luftvägarna! 3. Syrgas liter på traumamask 4. Vid obstruktivitet inhalation Combivent 2,5 ml, därefter ges Ventoline 2 mg/ml, 2,5 ml om det behövs, se för övrigt kap B: 01 (Akut astma) 5. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 48

50 Kapitel: C: 06 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Anafylaktisk reaktion Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Övervakning 6. Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,5 ml intramuskulärt. Kan upprepas om effekten uteblir eller avtar, alternativt ges enligt PVK / intaosseös nål: inf Ringer Acetat, sträva efter BT >85 mmhg. Om svårighet att nå målblodtryck kan inf Venofundin ges. 8. Vid dålig effekt av intramuskulär injektion överväg inj Adrenalin 0,1 mg/ml, 0,3-0,5 ml (0,03-0,05 mg) i.v. Kan upprepas. 9. Tabl Betapred 0,5 mg 10 st (5 mg) Kompletterande Om patienten inte kan svälja ge inj Betapred 4 mg/ml, 2 ml (8 mg) i.v. Standard. Tänk på att anafylaxiförloppet kan utvecklas snabbt. 49

51 Kapitel: C: 07 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Arytmier, ICD Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Arytmier, ICD Orsak 1. Angina pectoris (kärlkramp) 2. Hjärtinfarkt 3. Perikardit/Myokardit 4. Lungemboli 5. Primära arytmier Anamnes Endast symtomgivande arytmier ska behandlas! Symtom (Iakttagelser) Vanliga symtom som ska föranleda behandling är Bradykardi, HF < 45 Takycardi med allmänpåverkan Lågt blodtryck (< 85 mmhg systoliskt) Svimning/tendens till svimning Svår yrsel Medvetslöshet Undersökningar: Standard vuxen patient plus 12-avlednings EKG. Sänd EKG till avdelning 43 vid följande tillstånd: - Bröstsmärta - EKG-förändring: ST-höjning, ST-sänkning, vänstergrenblock eller pacemakerrytm. - Bröstsmärta utan EKG-förändringar i kombination med allmänpåverkan, t ex andningssvårigheter eller lågt blodtryck. - Förmaksflimmer > 120/min eller breddökad takycardi samt allmänpåverkan - AV-Block III med allmänpåverkan - ICD-tillslag - Hjälp med tolkning eller rådgivning. 50

52 Kapitel: C: 07 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Arytmier, ICD Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Basal Symtomgivande bradykardi (puls < 45/min i kombination med BT < 85 mm Hg), behandlas med inj, Atropin 0,5 mg/ml, 1 ml (0,5 mg) i.v. Kompletterande SVT supra ventrikulär takykardi inkl.snabbt överlätt förmaksflimmer/fladder med HF >150 slag/min och samtidig bröstsmärta och/eller andnöd: Sänd 12- avlednings EKG till Avdelning 43 Symtomgivande VT (BT < 85 mmhg) ge Inj Cordarone 50 mg/ml, 6 ml i.v. (300 mg) ges utan spädning som en bolus (snabbt) i en central ven. Vid hypotension ge inf Ringer Acetat, ml som vätskebolus snabbt. Utvärdera effekt och upprepa vid behov.. Om VT kvarstår efter ca 10 minuter, ge ytterligare inj Cordarone 50 mg/ml, 3 ml i.v. (150 mg). Behandling av hypotension efter inj Cordarone BT < 85 mmhg och hemodynamisk påverkan: Inf Ringer Acetat 250 ml. Vid bradykardi Inj Atropin 0,5 mg/ml 1 ml (0,5 mg) i.v. Om fortfarande BT < 85 mmhg och hemodynamisk påverkan kan Adrenalin 0,1 mg/ml 0,5 ml ges. Kan upprepas var 3 minut vid behov ICD-tillslag. Om pat upplever starka obehag, ge vid behov inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. upprepas tills acceptabel situation, eventuell komplettering med inj Stesolid Novum 5 mg/ml i smådoser om 0,25 ml (1,25 mg) i.v., alternativt inj Midazolam 1 mg/ml, 1,0 ml (1,0 mg) i.v. ges. De båda senare preparaten kan upprepas tills acceptabel situation. Övervakning Standard, Vid kvarstående VT förbered för att applicera defibrilleringselektroder. 51

53 Kapitel: D Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Centrala nervsystemet Medvetandesänkning D: 01 Neurologisk bedömning D: 02 Stroke D: 03 Epilepsi - Kramper D: 04 Meningit D: 05 Intoxikationer D: 06 52

54 Kapitel: D: 01 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Medvetandesänkning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Medvetandesänkning Orsak 1. MENINGIT 2. INTOXIKATION 3. DIABETES 4. ANDNINGSINSUFFICIENS 5. SUBDURAL-/SUBARACHNOIDALBLÖDNING 6. Trauma/hypotermi 7. Stroke 8. Epilepsi 9. Psykogent Anamnes Plötsligt eller gradvis medvetandesänkt? Före eller efter trauma? Fritt intervall? Feber? Tidsintervall, smärtor? Läkemedelsförpackningar? Vittnesuppgifter. Känd sjukdom? Symtom - (Iakttagelser) Sänkt medvetande Tecken på skada/yttre våld Undersökningar Standard vuxen patient. Alltid P-glukos. Behandling (Åtgärder) Basal 1. Fri luftväg, syrgas liter på traumamask 2. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 3. PVK 4. Inf Ringer-Acetat, efterstäva ett systoliskt blodtryck på ca 80 mm Hg (100 vid misstänkt skallskada) 5. Huvudet i neutralläge, lätt höjd huvudända 53

55 Kapitel: D: 01 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Medvetandesänkning Godkänd av: Datum: Sida: Av: Undvik höjning av kroppstemperatur och håll patienten lättklädd Kompletterande Om grundsjukdomen/orsaken är känd eller sannolik, behandla enligt respektive behandlingsriktlinjer Stroke (kap D: 03) Epilepsi/Kramper (kap D: 04) Meningit (kap D: 05) Intoxikationer (kap D: 06) Trauma (kap E: 02) Diabetes (kap H: 01) Övervakning Standard 54

56 Kapitel: D: 02 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Neurologisk bedömning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 GCS Glasgow Coma Scale Glasgow Coma Scale baseras på tre undersökningar, nämligen ögonöppning, verbalt svar, samt motoriskt svar och är en allmänt accepterad metod för att följa förändringar i medvetandegraden hos bland annat traumapatienter. Ögonöppning Verbalt svar (Bästa svar) Motoriskt svar (Bästa svar) 4 Spontant 3 På uppmaning 2 På smärtstimuli 1 Ingen reaktion 5 Orienterad 4 Desorienterad, förvirrad 3 Talar osammanhängande men begripliga ord 2 Oförståeliga ord, grymtar 1 Ingen reaktion 6 Lyder uppmaning 5 Lokaliserar smärta 4 Undandragande rörelse vid smärtstimulering 3 Stereotyp böjrörelse vid smärtstimulering 2 Stereotyp sträckrörelse vid smärtstimulering 1 Ingen reaktion GCS Glasgow Coma Scale Väck sovande patient. Bestäm först om patienten är kontaktbar eller inte. Börja undersökningen med så lite våld som möjligt, det vill säga tala/ropa till patienten. Smärtstimulering görs bäst genom att trycka en penna mot en nagelbädd. Observera om patienten reagerar genom att försöka avvärja (ta bort det som förorsakar smärtan, eller försöker dra undan handen som smärtstimuleras). Om patienten har en mer allvarlig hjärnskada kan så kallat böj- eller sträckmönster uppträda. Dessa reaktioner skall vara globala, d v s böj- eller sträckmönstret skall innefatta alla extremiteter, inte bara den extremitet där smärtstimuleringen utförs. Vid misstanke om hög spinal skada kan smärtstimulering ske i käkvinklar eller ögonbryn. Om patienten har olika reaktion i vänster/höger kroppshalva noteras det bästa svaret. Patient som ej kan öppna ögonen p g a trauma mot ansikte eller ej kan svara p g a slag mot larynx, får man bedöma med lite mer fantasi, verkar det som om patienten är adekvat trots sin oförmåga att tala eller öppna ögonen? Bästa svaret (=högsta nivån) av respektive undersökning skall noteras. Upprepa undersökningarna om patienten varierar i medvetandegrad. 55

57 Kapitel: D: 02 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Neurologisk bedömning Godkänd av: Datum: Sida: Av:

58 Kapitel: D: 02 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Neurologisk bedömning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Väck sovande patient. Bestäm först om patienten är kontaktbar eller inte. Smärtstimulering görs på båda sidor, först mot nagelbädden. Vid misstänkt förgiftning används även annan smärtstimulering: gnuggning av bröstbenet, nyp i trapeziusmuskeln etc. Bästa svaret (=högsta nivån) skall noteras t ex patient som både böjer och sträcker hör till nivå 6 (=böjare) Förklaring av rörelsesvaren: Avvärjer (nivå 3) smärta, finner och försöker föra bort stimuleringen Lokaliserar (nivå 4) försöker finna stimuleringen, men avvärjer ej Undandragande rörelse (nivå 5), drar sig från stimuleringen Äldre patienter kan även helt opåverkade ha svårt att ange såväl de 4 sista siffrorna i personnumret, som månad, veckodag och datum. 57

59 Kapitel: D: 02 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Neurologisk bedömning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Ambulans NIHSS Namn: Datum: Klockslag: Personnummer: Poängbedömning Ambulans Facialispares Medvetandesänkt eller afatisk patient testas genom att skatta reaktionen på smärtsamt stimuli. Pares i arm Pat skall ligga. Lyft armarna ca 45 grader. Be pat hålla kvar i 10 sek. Testa icke paretisk sida först. Poäng avser sämsta sidan. Pares i ben Pat skall ligga. Rakt benlyft ca 30 grader. Be pat hålla kvar i 5 sek. Testa icke paretisk sida först. Poäng avser sämsta sidan. 0 U.a. 1 Partiell central facialispares (utslätad nasolabialfåra, asymetri vid leende). 2 Komplett central facialispares. 3 Perifer facialispares. 0 Håller kvar i 10 sek. 1 Sjunker inom 5 sek, men ej hela vägen till underlaget. 2 Sjunker mot underlaget inom 10 sek, men med visst mothåll. 3 Faller omedelbart, men kan röras mot underlaget. 4 Ingen rörlighet i armen. 0 Håller kvar i 5 sek. 1 Sjunker inom 5 sek, men ej hela vägen mot underlaget. 2 Sjunker mot underlaget, men med visst mothåll. 3 Faller omedelbart, men kan röras mot underlaget. 4 Ingen rörlighet i benet. Språk / kommunikation 0 U.a. 1 Lätt till måttlig dysfasi. Svårt att hitta ord eller uttrycka sig. 2 Svår afasi, svarar i stort sett bara ja och nej 3 Stum, total afasi Total poängsumma: HÖ VÄ HÖ VÄ Undersökningsmomenten görs i tur och ordning, med patienten liggande. Varje delmoment testas så gott det går med hänsyn till patientens förmåga att medverka. Sedvanlig Triage enligt RETTS skall alltid göras först. Om pat har svårt att förstå givna instruktioner, försök att instruera patienten med ditt kroppsspråk. 0-1 poäng tyder på mycket lindrig stroke som normalt ej är aktuell för strokelarm 2-14 poäng tyder på måttlig till allvarlig stroke. 58

60 Kapitel: D: 03 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Stroke Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Stroke Orsak Tromboembolier Intrakraniell blödning Anamnes Smärta, speciellt debut och duration. Tidigare episoder med medvetandepåverkan, svaghet? Känd TIA? Känd hjärtsjukdom. Medicinering? Symtom (Iakttagelser) Allmänna Huvudvärk Illamående, kräkningar Medvetandesänkning Halvsidiga förlamningssymtom, arm ben ansikte, övergående eller kvarstående Talsvårigheter, övergående eller kvarstående Svalgpares (risk för aspiration vid kräkning) Epileptiska kramper med eventuell urin- och faecesavgång Vid subarachnoidalblödning Plötsligt insättande svår huvudvärk - Nackstyvhet - Illamående, kräkningar - Ev. medvetandesänkning, förlamningssymtom, kramper Undersökningar Standard vuxen patient. Neurlogisk undersökning (mnihss eller motsv.) För patient som är aktuell för direktinläggning tas 12-avlednings EKG, se nedan. 59

61 Kapitel: D: 03 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Stroke Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn runt patienten, skydda paretisk extremitet 2. Fri luftväg, syrgas 3-4 liter på grimma, alternativt liter på traumamask 3. Assistera andning om denna är ytlig eller långsam 4. Lätt höjd huvudända (ca 30 ) 5. PVK, inf Ringer-Acetat, sträva efter BT > 90 mm Hg Kompletterande Vid kramper inj Stesolid Novum 5 mg/ml, 2 ml (10 mg) kan upprepas, ge max 6 ml (30 mg). Vid misslyckad venväg ge rektalt Stesolid 10 mg, 1 st, kan upprepas efter 10 minuter, ge max 3 st (30 mg) Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg RÄDDA HJÄRNAN (trombolyslarm) Inklusionskriterier Symtom som vid akut stroke d v s plötsligt påkommen ensidig förlamning, eller svaghet i ena sidans arm och/eller ben och/eller talsvårigheter samt ambulans NIHSS 2-14 p Patienter över 16 år. Tänk på att andra sjukhus än NÄL kan ha en övre åldersgräns. Kontakta respektive sjukhus när det blir aktuellt. RLS 1-3 Till sjukhus inom 4 timmar från symtomdebut P-glucos mellan 3 22 mmol/l Exklusionskriterium Kramper vid insjuknandet Om ovanstående inklusionskriterier uppfylls och inget exklusionskriterium finns, larma akutmottagningen via larmtelefon (alt närmaste sjukhus vg Se RETTS, ESS 12) I ambulans eller på AVC sätts en grön PVK i vardera arm och blodprover tas (dessa rädda hjärnan kit med provrör samt överföringskanyl, ligger i varje ambulans). Strokelarmspatienter ID-märks samt EKG tas. 60

62 Kapitel: D: 03 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Stroke Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 De är av största vikt att anlända akutmottagningen så fort det är möjligt, därför genomförs de som vi inte hunnit med i ambulansen, på akutmottagningen. Akutens personal samt läkare möter upp på akuten. Om pat ej är aktuell för strokelarm kan pat bli aktuell för direktinläggning på strokeavdelning, enligt nedan. RETTS Röd eller orange som ej är strokelarm körs alltid till akutmottagning. DIREKTINLÄGGNING Patienter med symtom som vid misstänkt stroke eller TIA, som kan bli aktuell för direktinläggning men inte för strokelarm. Tydliga symtom talande för stroke/tia (t ex nytillkommen ensidig förlamning, och/eller talstörning) Symtomdebut < 7 dygn sedan P-Glukos < 22 mmol/l RETTS gul eller grön Om ovanstående kriterier uppfylls ring stroke ssk på tel: , som då har möjlighet att möta upp på akutmottagningen för vidare handläggning. För aktuella tider vg Se RETTS, ESS 12. Övervakning Standard. Kontrollera eventuell progress eller regress av symtom. Ambulans NIHSS, se Neurologisk bedömning kap D: 02 61

63 Kapitel: D: 04 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Epilepsi - kramper Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Epilepsi - Kramper Orsak 1. Epilepsi (diagnostiserad) 2. Intrakraniell process Stroke (färsk, gammal) Skalltrauma (nu/tidigare) Tumör 3. Meningit (kap D: 05) 4. Hypoxemi 5. Hypoglykemi (kap H: 01) 6. Förgiftning (kap D: 06) 7. Alkohol (fr a i abstinensfas) 8. Eklampsi 9. Okänd Anamnes Tidigare sjukdom, liknande episoder. Vad föregick krampanfallet, varaktighet? Kramputseende, toniska/kloniska? Medvetslöshet? Infektion, feber? Medicinering? Symtom (Iakttagelser) Kramper grand mal, fokala, - psykomotor, petit mal Tungbett Urin -/faecesavgång Hyperventilerar Postiktal slöhet/medvetslöshet Postiktal förvirring/oro/agitation Undersökningar Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg lossa åtsittande kläder, ev stabilt sidoläge 3. Syrgas, liter på traumamask 4. Assistera andning om denna är ytlig eller långsam 5. PVK (fixera noga då patienten ofta blir orolig) kritiskt sjuk patient som är i omedelbart behov av infart för läkemedel där man inte kan sätta pvk inom 90 sekunder, sätt intraosseös nål. 6. Vid kramper inj Stesolid Novum 5 mg/ml, 2 ml (10 mg) i.v./ i.o. kan upprepas, totalt max 6 ml (30 mg). Det finns möjlighet att ge rektalt om det inte är aktuellt med iv/io, klysma Stesolid 10 mg, 1 st kan upprepas efter 10 minuter, ge max 2 st.. 62

64 Kapitel: D: 04 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Epilepsi - kramper Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Kompletterande SSK med intubationsdelegering kan ge inj Propofol 10mg/ml, i doser om 1-2 ml (10-20 mg), tills kramperna bryts. Övervakning Standard 63

65 Kapitel: D: 05 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Meningit Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Meningit Orsak 1. Bakterier (t ex meningokocker, pneumokocker) 2. Virus Anamnes Var noga med infektionsanamnesen, ofta infektion i andra organ (öron, bihålor, hals) Symtom - (Iakttagelser) Hög feber Huvudvärk Nack- och/eller ryggstelhet (kan saknas!) Sjunkande medvetande Ljuskänslighet Petekier hudblödningar (ofta vid meningkockinfektion, kontrollera även på extremiteter) Illamående, kräkningar Kramper Lågt blodtryck Undersökningar Standard vuxen patient. Inspektera huden för att finna eventuella petekier (punktformiga hudblödningar). Kontrollera om patienten är nackstel. 64

66 Kapitel: D: 05 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Meningit Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn kring patienten 2. Fri luftväg. Syrgas 3-4 liter på grimma, vid fortsatt saturation < 90 % liter på traumamask 3. Assistera andning om denna är ytlig eller långsam 4. PVK/IO Inf Ringer-Acetat 5. Ev. chockläge 6. Snabb transport Kompletterande Vid cirkulatorisk svikt (kap C: 05) Vid kramper (kap D: 04) Övervakning Standard, var uppmärksam på eventuella kramper 65

67 Kapitel: D: 06 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Intoxikationer Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Intoxikationer - förgiftningar Orsak 1. Läkemedel 2. Centralstimulantia 3. Svamp 4. Alkoholer 5. Lösningsmedel 6. Gaser Anamnes Anamnesen är mycket viktig för fastställande av allvarlighetsgraden av intoxikationen: Vilket ämne/läkemedel har förtärts, injicerats (stickmärken?) eller inandats? Hur stor mängd? Vid vilken tidpunkt? Om möjligt skall ämnet/läkemedlet som förtärts/injicerats tas med till sjukhus för att kunna avgöra allvarligheten Symtom - (Iakttagelser) Varierar beroende på ämne och tidsfaktor Medvetandesänkning Illamående, kräkning Andningsdepression/hyperventilation Arytmier VES, förmaksflimmer, AV-block I III med flera Cirkulationssvikt, ev lungödem och/eller dyspné Neurologiska symtom kramper (generella/fokala) Buksmärtor Undersökningar: Standard vuxen patient. Leta eventuellt efter stickmärken. Kontrollera extra noga pupillvidd samt reaktion på ljus. Undersök om hud är kall/varm, torr/fuktig. 66

68 Kapitel: D: 06 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Intoxikationer Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Basal A. Vaken patient 1. Frätande ämnen: - Ge snarast dryck 2-4 dl. Framkalla Ej kräkning 2. Petroleumprodukter: - Ge fett, grädde 1-2 dl. Framkalla Ej kräkning B. Medvetandesänkt eller medvetslös patient 1. Fri luftväg, stabilt sidoläge 2. Syrgas, liter på traumamask 3. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 4. PVK och inf Ringer Acetat om BT (syst) < 85 mmhg Kompletterande Vid kramper, injektion Stesolid Novum 5 mg/ml, 2 ml (10 mg) kan upprepas, ge max 6 ml (30 mg). (kap D: 04). Vid misslyckad venväg sätt intraosseös nål. Vid symtomgivande bradycardi inj Atropin 0,5 mg/ml, 1 ml (0,5 mg) i.v. Kan upprepas Vid uttalad andningsdepression och/eller hypotension (BT (syst) < 80 mmhg) samt misstanke om överdos av opioider: inj Naloxon 0,4 mg/ml, 0,25 ml (0,1 mg) i.v. kan upprepas med några minuters intervall till effekt uppnås (pat behöver ej vakna). Vid uttalad andningsdepression och/eller hypotension (BT (syst) < 80 mmhg) samt misstanke om överdos av bensodiazepiner ge inj Lanexate 0,1 mg/ml, 2 ml (0,2 mg) i.v kan vid otillräcklig effekt inom 60 sek upprepas med ytterligare 1 ml (0,1 mg) upp till 10 ml = 1mg. OBS! Mycket kortvarig effekt! Vid reversering med Naloxon och/eller Lanexat kan patienten bli mycket orolig. Målet med reverseringen är endast att säkra vitala funktioner ej att få en fullständigt vaken patient. Ge Kolsuspension 25 g (150 ml = 1,5 flaska) om patienten ej är medvetandesänkt, eller förtärt petroleumprodukt. Ge ej heller kol om man kan misstänka att patienten kommer att sjunka i medvetande t ex efter reversering med Naloxon eller Lanexate. Vid mycket kort transport tid till sjukhus kan man överväga att ej ge kol om detta fördröjer avtransporten. Vid misstanke på CO- (kolmonoxid) förgiftning, kontakta anestesijouren via växeln NÄL för eventuell tryckkammarbehandling. Se kap. E: 13 Kemisk olycka Kontakta gärna Giftinformationscentralen via SOS Alarm för rådgivning. 67

69 Kapitel: D: 06 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Intoxikationer Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Övervakning Standard. Skärpt övervakning av andning om reverserande antidoter givits. Vanliga iakttagelser och symtom vid intoxikationer Andning: Cirkulation: CNS: Minskad Ökad Lungödem Takykardi Bradykardi Hypertension Hypotension Kramper Coma Hallucinationer Huvudvärk Tremor Opioider, alkohol, kolmonoxid ASA, amfetamin, metanol, cyanid Kolmonoxid, bensinprodukter Alkohol, amfetamin, ASA, kokain Digitalis, svamp, opioider, cyanid Amfetamin, nikotin Lugnande läkemedel, glykol Amfetamin, kokain, kolmonoxid, bensinprodukter GHB/GBL, kolmonoxid, cyanid, alkohol, lugnande läkemedel LSD, svamp, organiska lösningsmedel Kolmonoxid, alkohol, antabus Amfetamin, kolmonoxid Pupiller: Hud: Lukt: Små Stora Klåda Torr, hettande Svettningar Opioider Amfetamin, LSD, kolmonoxid Växtsafter, borsyra Växtsafter, muskotnöt Amfetamin, ASA, svamp 68

70 Kapitel: D: 06 Behandlingsriktlinjer Centrala nervsystemet Intoxikationer Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Bittermandel Vitlök Aceton Cyanid Arsenik metanol, isopropanol, ASA Mun: Salivutsöndring Torr mun ASA, arsenik, kvicksilver Amfetamin, opioider Mag tarm: Alla kända besvär kan ospecifikt förekomma vid förgiftningar. 69

71 Kapitel: E Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Trauma/Olycksfall Trauma E: 01 Immobilisering E: 01 Skallskada E: 02 Spinal skada E: 03 Ansiktsskador E: 04 Thoraxskador E: 05 Bukskador E: 06 Bäckenskador E: 07 Extremitetsskador E: 08 Blödning/Chock E: 09 Drunkning E: 10 Hypotermi E: 11 Brännskada E: 12 Kemisk olycka E: 13 Rökgasinhalation E: 13 Ögonskador E: 14 Höftfraktur hos äldre E: 15 70

72 Kapitel: E: 01 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Trauma allmänt Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Trauma Allmänt, i övrigt se respektive kapitel Definition Som traumapatient räknas alla patienter som utsatts för olyckor, misshandel eller självförvållad skada och som läggs in på sjukhus på grund av sina skador. Patient med isolerad rörbensfraktur efter fall i samma plan räknas ej som traumapatient Orange och rött Trauma enligt RETTS, ESS 39 definieras som patient som utsatts för trauma och som uppfyller något eller några av nedanstående kriterier: SpO 2 <90 %, med O 2 eller ofri luftväg Puls > 130 RLS > 3, GCS < 12 AF > 30 eller < 8 Systoliskt BT < 90 mmhg Neurologiskt bortfall Penetrerande skador på huvud, hals, thorax och/eller bål; Minst två frakturer på långa rörben; Instabil bäcken eller bröstkorg; Amputation ovan hand eller fot Trauma med rökskada eller brännskada > 18 % Trauma med drunkningstillbud eller nedkylning Ryggskada med neurologisk påverkan Bilolycka avkörning vid viss hastighet - > 70 km/h med bälte eller utlöst krockkudde - > 50 km/h utan bälte eller ej utlöst krockkudde Fordonet voltat, personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter MC/Mopedolycka > 30 km/h 6 Uppdraget avslutat! 71

73 Kapitel: E: 01 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Trauma allmänt Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Omhändertagandet av en skadad patient på skadeplatsen skall följa schemat A, B, C, D, E och omfattar dels värdering av fri luftväg, andning och cirkulation och dels riktad undersökning och behandling av åtgärdbara skador. Undersökning och behandling får ej fördröja transport till sjukhus eller riskera hypotermi på allvarligt skadad patient Efter genomförd undersökning avgör triage om patienten är kritiskt eller icke kritiskt skadad. Om patienten är kritiskt skadad prioritera tidig avtransport och fortsatt behandling sker under transport. Förvarning till akutmottagningen Alla röda och orange traumapatienter skall till Akutmottagningen NÄL Ring larmtelefon i god tid innan. Orsak 1. Trubbigt våld t ex ratt i magen, ger ofta dolda skador med risk för sent upptäckt blödning/hypovolemi 2. Penetrerande våld t ex kniv, spetsig stör, kula eller splitter, med risk för ostillbara blödningar från hjärta, lungor och stora kärl. 3. Krosskador hela eller delar av kroppen kommer i kläm med stort våld, ex tung balk över liggande kropp eller i demolerade fordon 4. Vridvåld drabbar oftast leder i extremiteterna 5. Tryckvågsskador Symtom - (Iakttagelser) Respiratoriska Cirkulatoriska Medvetande Neurologi Smärta Skalltrauma Frakturer Mjukdelsskador Organskador - ofri luftväg, snabb/ytlig puls, ojämn andning - takykardi, svårpalperad puls - sänkt medvetande, oro, ångest, panik - pareser, känselbortfall, parestesier - kan vara måttlig initialt - sänkt medvetande, liqvorläckage, blödning ur näsa, öra eller mun - felställningar - öppna sår, vävnadsförluster - chock (inre blödning) 72

74 Kapitel: E: 01 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Trauma allmänt Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Undersökningar Standard vuxen patient, i övrigt beroende på skadetyp eller symtom. Behandling (Åtgärder) Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! Basal 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på reservoarmask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Stabilisera/säkerställ cirkulation, stoppa yttre blödning 5. Immobilisering, se sist i dokumentet. 6. Förhindra nerkylning 7. PVK (ev under färd)/io, Infusion Ringer-Acetat önskvärt systoliskt blodtryck mmhg, vid samtidig skallskada helst > 100 mm Hg. 8. Smärtlindring inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. kan upprepas (max 20 ml (20 mg)). Vid svår smärta ge inj Ketalar 10 mg/ml, 1-2 ml (10 20 mg) i.v kan upprepas med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. i upprepade doser till önskad effekt. För att mildra biverkningar av Ketalar kan inj Midazolam 1 mg/ml, 1, ml (1,0 mg) i.v. ges. Kan upprepas en gång. Svår smärta och avsaknad av PVK (svårt eller olämpligt att etablera) Intranasalt via MAD, Fentanyl 50 mikrogram/ml 1,5 mikrogram/kg (max 2 ml) fördelat i näsborrarna. Kompletterande Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg För patient som inte svarar på infusion Ringer Acetat ge Venofundin ml i.v. Sikta på systoliskt BT ca mmhg (100 mmhg vid misstänkt skallskada). Övervakning Standard Kriterier för att ej starta HLR vid trauma se kap C: 01 73

75 Kapitel: E: 01 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Trauma allmänt Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Riktlinjer för immobilisering Ryggskada skall misstänkas om något av följande kriterier är uppfyllda och patienten skall i så fall helkroppsimmobiliseras. Se undantag nedan. Om du tvekar immobilisera! Neurologiskt bortfall Penetrerande skador på huvud, hals, thorax och/eller bål; Minst två frakturer på långa rörben; Instabil bäcken eller bröstkorg; Amputation ovan hand eller fot Trauma med rökskada eller brännskada > 18 % Trauma med drunkningstillbud eller nedkylning Ryggskada med neurologisk påverkan Bilolycka avkörning vid viss hastighet - > 70 km/h med bälte eller utlöst krockkudde - > 50 km/h utan bälte eller ej utlöst krockkudde Fordonet voltat, personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter Man kan välja att INTE immobilisera patient om samtliga följande kriterier är uppfyllda: 1. Patienten är vid fullt medvetande 2. Inga språk- eller andra kommunikationsproblem finns (afasi, dövhet etc.) 3. Patienten har ingen deformitet, smärta eller ömhet vid undersökning av ryggradens benstruktur(inspektion och palpation muskelömhet kan förekomma) 4. Inget neurologiskt bortfall, eller onormala känselförnimmelser 5. Ingen alkohol- eller annan drogpåverkan 6. Ingen annan skada vars smärtintensitet kan tänkas minska förmågan att urskilja en smärta eller ömhet i ryggraden, inklusive halsrygg. 74

76 Kapitel: E: 01 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Trauma allmänt Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Särskilda problem vid immobilisering Gravida fixeras i vaccummadrass och tippas grader vänster. Patienter med ryggdeformiteter bör ligga på vaccummadrass om sådan finns tillgänglig Väljer man att immobilisera innebär det att hela ryggraden immobiliseras, aldrig enbart halskrage. Ambulanssjuksköterska har rätt att avlägsna krage som anbringats av t ex räddningstjänst om kriterierna för att inte immobilisera uppfylls. 75

77 Kapitel: E: 02 Behandlingsriktlinjer Trauma/olycksfall Skallskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Skallskada Orsak 1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Krosskador Anamnes Medvetslös? Hur länge? Bedöm skademekanism och grad av våld. Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Skallskada medför risk för halsryggskada. Symtom - (Iakttagelser) Påverkat medvetande agiterad apatisk komatös OBS! Fritt intervall Amnesi (retrograd antegrad) Neurologiska symtom kramper, pareser Liqvorläckage/blödning ur öra, näsa Långsam puls/högt blodtryck Patologiska ögonrörelser (blickriktning mot skada ) Ensidig pupilldilatation Ofri luftväg, patologiskt andningsmönster Hematom, svullnad, sårskada Undersökningar Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Basal Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. Undvik hypoventilation 4. Immobilisera, helst med lätt höjd huvudända 76

78 Kapitel: E: 02 Behandlingsriktlinjer Trauma/olycksfall Skallskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: PVK/ IO vid hypotension Inf Ringer-Acetat, sträva efter ett systoliskt blodtryck på >100 mmhg. Alternativt kan inf Venofundin användas. Lägg ner stor möda på att undvika hypotension! Kompletterande Övervakning Vid kramper ge inj Stesolid Novum 5 mg/ml, 2 ml i.v., kan upprepas, max 6 ml (30 mg). Vid otillräcklig andning applicera LMA alt intubera enligt riktlinjer (Se kap N: 01, 02) eftersträva normoventilation, det vill säga EtCO2 4,5 kpa ca. Standard, följ pupillstatus (storlek, position, ljusreaktion). Kramper behandlas. 77

79 Kapitel: E: 03 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Spinal skada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Spinal skada Orsak 1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Krosskador 4. Översträckning 5. Kompression 6. Rotation Anamnes Bedöm skademekanism och grad av våld. Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Överväg alltid möjligheten av halsryggskada efter kraftigt våld mot huvudet eller thorax. Även till synes oskadade, uppegående kan ha instabila frakturer. Är patienten förflyttad? Medvetslös? Symtom - (Iakttagelser) Neurologiska symtom känselbortfall, parestesier, pareser. Påverkan på andningsmönster Smärta/ömhet Blodtrycksfall spinal chock (ofta med varm, torr hud med normal eller lätt sänkt pulsfrekvens) Svullnad Påverkad/upphörd blås-/sfinkterfunktion Undersökningar Standard vuxen patient, kontrollera särskilt motorik och sensibilitet i extremiteterna. Behandling (Åtgärder) Basal Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! Fri luftväg, stabilisera halsryggen Syrgas liter på traumamask Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. Undvik hypoventilation Helkroppsfixering (se kap E: 01). Höjd fotända med plan bår vid blodtrycksfall PVK/ IO vid hypotension inf Ringer-Acetat sträva efter systoliskt blodtryck på > 100 mmhg. Alternativt kan inf Venofundin användas. 78

80 Kapitel: E: 03 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Spinal skada Godkänd av: Datum: Sida: Av: Vid smärta - inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. kan upprepas (max 20 ml (20 mg)). Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. i upprepade doser till önskad effekt. 2. Svår smärta och avsaknad av PVK (svårt eller olämpligt att etablera) Intranasalt via MAD, Fentanyl 50 mikrogram/ml 1,5 mikrogram/kg (max 2 ml) fördelat i näsborrarna. Kompletterande Övervakning Symtomgivande bradykardi (puls < 45/min i kombination med BT < 85 mm Hg), behandlas med inj, Atropin 0,5 mg/ml, 1 ml (0,5 mg) i.v. Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Vid fortsatta smärtor inj Ketalar 10 mg/ml, 1-2 ml (10 20 mg) i.v. Kan upprepas med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. För att mildra biverkningar av Ketalar kan inj Midazolam 1 mg/ml, 1 ml (1 mg) ges. Kan upprepas en gång. Standard Nivåer för innervation av muskler och hud: Motoriskt Sensoriskt C4 Diafragma C4/Th2 Axlar C6/C7 Handled Th10 Navel C8/T1 Fingerflexion L1 Höft/underliv L2/L3 Höftflexion 79

81 Kapitel: E: 04 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Ansiktsskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Ansiktsskador (ögonskador se kap E: 15) Orsak 1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Krosskador Anamnes Bedöm skademekanism och grad av våld. Ansiktsskador är ofta kombinerade med skallskada/halsryggskada. Blödning/svullnad i svalg/hals kan snabbt hota luftvägen. Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Medvetslös hur länge? Symtom - (Iakttagelser) Ofri luftväg, luftvägshinder Svullnad/blödning Fraktur/deformation, bettasymmetri Dubbelseende Ansiktsförlamning Halsryggskada Undersökningar Standard vuxen patient. Undersök ansiktsskelett, munhåla, ögon. Bedöm synskärpa (grovt), ögonrörelser och pupillreaktion. Undersök halsrygg/nacke för att ta ställning till immobilisering (se kap F: 01) Behandling (Åtgärder) Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! Basal 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. Undvik hypoventilation 4. Stoppa aldrig kantarell eller sugkateter i näsan 80

82 Kapitel: E: 04 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Ansiktsskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: Morgan-linsen är ett hjälpmedel vid ögonsköljning av ögon. Skadorna kan härröra från syra, alkali, lösningsmedel, petroleumprodukter, främmande kroppar etc. Som sköljmedel använder vi i första hand Ringer-acetat,för bedövning ges en droppe Tetracain ögondroppar 1% i ögat. 6. PVK, vid hypotension inf Ringer acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på mmhg. 7. Lossade tänder läggs i NaCl fuktade kompresser 8. Täck öppna sår/skador 9. Vid smärta inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0-2,5 mg) i.v. kan upprepas (max 20 ml (20 mg)). Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. i upprepade doser till önskad effekt. Kompletterande Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Övervakning Standard. Speciellt fokus på luftväg och medvetandegrad. 81

83 Kapitel: E: 05 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Thoraxskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Thoraxskador Orsak 1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Krosskador Anamnes Bedöm skademekanism och grad av våld. Har bilbälte använts, krockkudde utlösts? Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Medvetslös hur länge? Symtom - (Iakttagelser) Lufthunger dyspné - cyanos Oro, ångest Smärta vid djupandning, oregelbunden andning Instabil/asymmetrisk bröstkorg, asymmetriska andningsrörelser. Sår/kontusioner Subkutant emfysem Sänkt medvetande Halsvenstas= överfyllda halskärl. Tracheaförskjutning Cirkulationskollaps Undersökningar Standard vuxen patient. Om möjligt auskultera lungorna för att leta efter sidoskillnader i andningsljud. Behandling (Åtgärder) Basal Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Medvetslös: stabilt sidoläge helst med skadad sida nedåt Vaken: bekväm ställning, oftast sittande 5. PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på mmhg. alternativt kan inf Venofundin användas. 82

84 Kapitel: E: 05 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Thoraxskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: Öppen skada täcks med förband som tillåter evakuering av luft (kompress) 7. Vid smärta inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. kan upprepas (max 20 ml (20 mg)). Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. i upprepade doser till önskad effekt. 8. Svår smärta och avsaknad av PVK (svårt eller olämpligt att etablera) Intranasalt via MAD, Fentanyl 50 mikrogram/ml 1,5 mikrogram/kg (max 2 ml) fördelat i näsborrarna. Kompletterande Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Vid fortsatta smärtor inj Ketalar 10 mg/ml, 1-2 ml (10 20 mg) i.v kan upprepas med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. För att mildra biverkningar av Ketalar kan inj Midazolam 1 mg/ml, 1 ml (1 mg) i.v. ges. Kan upprepas en gång. Tilltagande andnings-/cirkulationspåverkan kan vara ventilpneumothorax alternativt hemothorax vilket kräver punktion för dränering, tänk på att prioritera avstransport. Övervakning Standard. Tilltagande andningsproblem kan vara pneumothorax under utveckling. 83

85 Kapitel: E: 06 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Bukskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Bukskador Orsak 1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Krosskador Anamnes Bedöm skademekanism och grad av våld. Har bilbälte använts, krockkudde utlösts? Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Medvetslös hur länge? Symtom - (Iakttagelser) Buksmärtor Patologiskt andningsmönster, avsaknad av bukandning Ökad muskelspänning i bukväggen defense Sår i bukväggen eller missfärgad hud, efter bilbälte etc. Illamående, kräkning var observant om denna är blodig Tilltagande chocksymtom, pulsstegring Hjärtrytmrubbningar Cirkulatorisk kollaps Undersökningar Standard vuxen patient. Inspektera och palpera buken försiktigt. Behandling - (Åtgärder) Basal Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Säkerställ adekvat cirkulation, sträva efter ett systoliskt blodtryck mmhg 5. Täck öppna sårskador, skydda inre organ med fuktiga förband 6. Pressa ej tillbaka inre organ som blottlagts genom skada 84

86 Kapitel: E: 06 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Bukskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: Främmande föremål som penetrerat in i bukhålan lämnas kvar i läge och stabiliseras under transporten till sjukhus 8. Planläge med böjda ben, höjd fotända vid cirkulationssvikt 9. PVK, vid hypotension inf Ringer Acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på > 90 mmhg. Alternativt kan inf Venofundin användas. 10. Vid smärta kan försiktig smärtlindring ges med inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. kan upprepas, max 20 ml (20 mg). Vid oklar buksmärta var mycket restriktiv med smärtlindring. Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. i upprepade doser till önskad effekt. Övervakning Kompletterande Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Vid fortsatta smärtor inj Ketalar 10 mg/ml, 1-2 ml (10 20 mg) i.v kan upprepas med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. För att mildra biverkningar av Ketalar kan inj Midazolam 1 mg/ml, 1,0 ml (1,0 mg) i.v. ges. Kan upprepas en gång. Standard 85

87 Kapitel: E: 07 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Bäckenskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Orsak 1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Krosskador 4. Tryckvågsskador 5. Patologisk benskörhet Bäckenskador Anamnes Bedöm skademekanism och grad av våld. Har bilbälte använts, krockkudde utlösts? Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Medvetslös hur länge? Symtom - (Iakttagelser) Lokal smärta, hudskada, svullnad Instabilitet i bäckenet Nedsatt cirkulation/känselstörning i benen Låga buksmärtor Takykardi, blodtrycksfall Skador i genitalia Cyanos Undersökningar Standard vuxen patient. Undersök bäckenregionen MYCKET försiktigt vid misstänkt bäckenskada. Testa ej stabilitet om sådan misstanke finns. Behandling (Åtgärder) Basal Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Förband avlägsna ej penetrerande föremål 86

88 Kapitel: E: 07 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Bäckenskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: Fixera mycket varsamt vid misstänkt instabilt bäcken. KED-väst eller SAM sling kan användas i tillägg till helkroppsinnobiliseing 6. PVK, vid hypotension inf Ringer Acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på mmhg. Alternativt kan inf Venofundin användas 7. Vid smärta inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 (1,0 2,5 mg) ml i.v. kan upprepas (max 20 ml (20 mg)). Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. i upprepade doser till önskad effekt. Kompletterande Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Övervakning Vid fortsatta smärtor inj Ketalar 10 mg/ml, 1-2 ml (10 20 mg) i.v kan upprepas med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. För att mildra biverkningar av Ketalar kan inj Midazolam 1 mg/ml, 1,0 ml (1,0 mg) i v ges. Kan upprepas en gång. Svår smärta och avsaknad av PVK (svårt eller olämpligt att etablera) Intranasalt via MAD, Fentanyl 50 mikrogram/ml 1,5 mikrogram/kg (max 2 ml) fördelat i näsborrarna. Standard 87

89 Kapitel: E: 08 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Extremitetsskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Orsak 1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Krosskador 4. Tryckvågsskador 5. Patologisk benskörhet Extremitetsskador (Höftfraktur hos äldre, se E: 15) Anamnes Bedöm skademekanism och grad av våld. (hastighet, fallhöjd m.m.) Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Medvetslös hur länge? Symtom - (Iakttagelser) Lokal smärta Svullnad, missfärgad hud Öppen fraktur fri luftförbindelse till skelettdelen Sluten fraktur intakt hud täcker frakturen Felställning, onaturlig rörlighet Funktionsnedsättning, känselbortfall Nedsatt perifer puls, cirkulationssvikt, chock Luxation (er) Undersökningar Standard vuxen patient plus distalstatus. 88

90 Kapitel: E: 08 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Extremitetsskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! Basal 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Avlägsna smycken och hårt sittande kläder 5. Täckförband vid öppen fraktur 6. Grovreponera vid känsel- och/eller cirkulationsstörning. Kontroll av distalstatus efteråt. 7. Fixera frakturen, med skadad extremitet i högläge 8. Vid tilltagande smärta efter fixering/ justera fixationen 9. PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på mmhg. Alternativt kan inf Venofundin användas. 10. Vid smärta inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. kan upprepas (max 20 ml = 20 mg)). Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. i upprepade doser till önskad effekt. Kompletterande Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Vid fortsatta smärtor inj Ketalar 10 mg/ml, 1-2 ml (10 20 mg) i.v kan upprepas med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. För att mildra biverkningar av Ketalar kan inj Midazolam 1 mg/ml (1,0 mg). Kan upprepas en gång. Svår smärta och avsaknad av PVK (svårt eller olämpligt att etablera) Intranasalt via MAD, Fentanyl 50 mikrogram/ml 1,5 mikrogram/kg (max 2 ml) fördelat i näsborrarna. Amputerad kroppsdel transporteras i sterila NaCl indränkta kompresser, se nedan: Övervakning Standard plus distalstatus. 89

91 Kapitel: E: 08 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Extremitetsskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Förvaring av amputerat finger/amputerad hand Amputatet ska förvaras kallt (ca. 4 ºC) men inte direkt på is eftersom vävnaden då fryser och kan inte användas. Linda in amputatet i en lätt fuktad, ren kompress. Lägg kompressen med amputatet i en plastpåse. Lägg påsen i en annan påse innehållande vatten och isbitar. 90

92 Kapitel: E: 09 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Blödning/Chock Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Blödning/Chock Orsak 1. Trauma kärlskada annan inre organskada fraktur, sluten/öppen öppen sårskada 2. Organsjukdom 3. Blod-/benmärgssjukdom 4. Läkemedel Anamnes Bedöm skademekanism och grad av våld. Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Smärtanamnes, framför allt debut tid och karaktär. Blödning tidigare? Blödningssjukdom. Aktuella läkemedel. Symtom - (Iakttagelser) Ökad andningsfrekvens Blek, kallsvettig, törst, frusenhet Snabb, svag puls Ömhet, svullnad, retroperitoneala blödningar kan ge ryggsmärtor Sjunkande blodtryck, illamående, kräkning Medvetandesänkning, oro Hjärtrytmrubbningar, cirkulatorisk kollaps Undersökningar Standard vuxen patient 91

93 Kapitel: E: 09 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Blödning/Chock Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! Basal 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Högläge på skadad extremitet. Stabilisera frakturer 5. Stoppa blödning, chockläge vid behov 6. Förhindra nedkylning 7. PVK, vid hypotension inf Ringer Acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på mmhg. Alternativt kan inf Venofundin användas. Om patienten efter vätskebehandling fortfarande upplevs cirkulatoriskt instabil, var försiktig med smärtlindring. 8. Vid smärta inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2, 5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. kan upprepas (max 20 ml (20 mg)) Kompletterande Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Immobiliserig enligt instruktion E: 01 (Trauma) Övervakning Standard. Om patienten är immobiliserad var förberedd på att hantera kräkning. 92

94 Kapitel: E: 10 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Drunkning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Drunkning Orsak 1. Akut kvävning i vätska 2. Dykning mot föremål på botten 3. Tillbud under fridykning Anamnes Händelseförlopp, tid under vatten, djup, vattentemperatur, dykning. Fråga vittnen, dykledare Symtom - (Iakttagelser) Undersökningar Lufthunger Oro, panik Nedsväljning av vatten - aspirationsrisk Känselbortfall thorax, armar eller ben Bröstsmärta, svårt att djupandas Ledsmärtor Rosslande hosta, rosa/skummande upphostningar Bradykardi/ asystoli Hypotermi Cyanos Standard vuxen patient. Behandling (Åtgärder) Basal Livlös patient alltid HLR/A-HLR (se kap C: 01) in till sjukhus. Patient med livstecken 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Nedkyld patient alltid i måttligt chockläge 5. Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder 93

95 Kapitel: E: 10 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Drunkning Godkänd av: Datum: Sida: Av: PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat sträva efter systoliskt blodtryck på mmhg, alternativt kan inf Venofundin användas. 7. EKG - övervakning 8. Vid lungödem (se C:04) 9. Transporttemperatur i ambulans grader Kompletterande Helkroppsfixering vid alla tillbud vid dykolycksfall där man inte kan utesluta att personen haft kontakt med botten med huvud/hals. Övervakning Standard Alla drunkningstillbud skall till sjukhus för bedömning även om de till synes mår bra! Vid dykolycksfall kontaktas anestesi-jour på NÄL. 94

96 Kapitel: E: 11 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Hypotermi Kylskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Hypotermi/kylskada Orsak Allmän nedkylning Lokal nedkylning - förfrysningsskada - KFI skada (kyla, fukt, immobilisering) Kombination av lokal och allmän nedkylning Anamnes - Notera väderförhållanden speciellt temperatur och vind, exponeringstid och patientens klädsel Symtom: - (Iakttagelser) - Trötthet, dåligt humör, förvirring ångest, dåligt omdöme - Hunger, illamående - Blek, kall hud - Lokal smärta - Sänkt kroppstemperatur - Kyldiures kronisk hypotermi - Lokala skador - 35 C huttring maximal - 33 C huttring avtar - 32 C hjärtarytmier, förvirring, vidgade pupiller - 31 C blodtrycket svårt att känna - 30 C andningen avtar, AF 5-10/ min - 28 C bradykardi, ev VF vid stimuli - 27 C viljemässiga rörelser borta, inga senreflexer, inga pupillreflexer - 26 C de flesta medvetslösa - 25 C ev spontant VF eller asystoli 95

97 Kapitel: E: 11 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Hypotermi Kylskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Undersökningar: - Standard vuxen patient. Behandling (Åtgärder) hantera patienten varsamt med tanke på arytmirisken! Basal Fri luftväg Syrgas liter på traumamask Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder Behandlas i måttligt chockläge, får ej sättas eller resas upp Varsam transport, temperatur om möjligt grader PVK, inf Glucos 50 mg/ml 500 ml i.v. Vid större volymsbehov fortsätt med infusion Ringer-Acetat, alternativt kan inf Venofundin användas. Lokal kylskada: isolera med torra, varma kläder. Massera ej. Kompletterande: - Varm dryck till medveten patient som uppenbart ej skall opereras. - A-HLR utförs i normal fart. Om ej effekt av 3 omgångar med Adrenalin + defibrillering, fortsätt med HLR (utan läkemedel och/eller defibrilleringar) in till sjukhus Övervakning: - Standard. Efter hjärtstopp eller vid kvarvarande sådant skall patienten vara övervakad via defibrilleringselektroder. 96

98 Kapitel: E: 12 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Brännskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Orsak Brännskada Flamskador, öppen eld Brandgaser Annan energi ånga, flytande metall etc. Elektricitet Syra, lut Anamnes Exponeringstid, typ av energi, lokalisation av skada. Inandning av heta gaser och/eller brandrök. Medvetslöshet? Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Vid elbrännskada spänning, typ av ström, utnyttjad skyddsutrustning (handskar, skor etc.) Symtom - (Iakttagelser) Hudskada Hosta, dyspné, stridor, lungödem Sot i luftvägarna Oro/ångest medvetslöshet Cyanos cirkulationspåverkan Undersökningar Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Basal Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Kyl skadat område 5 10 minuter från skadetillfället. Ytlig brännskada kan täckas med brännskadeförband till max 10 % av kroppsytan. Behandla till smärtfrihet, max 15 min. 5. Ytlig och djup brännskada skyddas med rena dukar eller kompresser. 97

99 Kapitel: E: 12 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Brännskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: Håll patienten varm 7. PVK, infusion Ringer Acetat, sträva efter ett BT > 90 mm Hg. Alternativt kan inf Venofundin användas. 8. Vid hosta, luftvägssymtom inhalation Ventoline 2 mg/ml, 2 x 2,5 ml, kan upprepas. Ge därefter inh Pulmicort 0,5 mg/ml 6 ml. (3 mg), kan upprepas 1-2 ggr under första timmen vid massiv exponering 9. Vid smärta inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. kan upprepas (max 20 ml (20 mg)). Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan använda Rapifen 0,5 mg/ml, 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. som alternativ. Kompletterande Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Vid fortsatta smärtor inj Ketalar 10 mg/ml, 1-2 ml (10 20 mg) i.v kan upprepas med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. För att mildra biverkningar av Ketalar kan inj Midazolam 1 mg/ml, 1 ml (1,0 mg) i.v ges. Kan upprepas en gång. Svår smärta och avsaknad av PVK (svårt eller olämpligt att etablera) Intranasalt via MAD, Fentanyl 50 mikrogram/ml 1,5 mikrogram/kg (max 2 ml) fördelat i näsborrarna. Kompletterande vid inhalation av brandrök CPAP vid misstänkt lungödem Inhalationsskador (även i kombination med brännskada) ta telefonkontakt med anestesi-jouren NÄL via växeln för eventuell tryckkammarvård. Medvetslös patient som inhalerat rökgaser skall skyndsamt till sjukhus. Övervakning Standard 98

100 Kapitel: E: 12 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Brännskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: regeln Schablon utvisande kroppsdelarnas procentuella del av totala kroppsytan 99

101 Kapitel: E. 13 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Kemisk olycka, inkl. rökgasinhalation Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Kemisk olycka, inkl. rökgasinhalation Orsak Gaser - Het gas ex brandgaser Retande gaser - ex klor, ammoniak, syror Systemtoxisk gas - ex cyanväte, svavelväte Inert gas - ex lustgas, gasol Syror - ex saltsyra, salpetersyra, svavelsyra Alkali - ex lut, kaustiksoda Korrosiva ämnen Radioaktiva ämnen Anamnes Kontakt med Räddningsledaren för information om risker. Brytpunkt? Väderförhållanden? Typ av kemisk förening och expositionstid. Patientens klädsel/skyddskläder. Vid brand: Brand i slutet utrymme? Brand i plastmaterial (cyanväteexposition)? Symtom: - (Iakttagelser) Lokala hudskador frätskador/köldskador Slemhinneskador ofta med brännande känsla Andnöd, kvävningskänsla, hosta, stridor Huvudvärk Cyanos Sjunkande blodtryck, chock Kramper, medvetslöshet Undersökningar: Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! Basal Fri luftväg risk för ödem, stabilisera halsryggen Syrgas, liter på traumamask Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. Sanering före ambulanstransport, håll patienten varm Vid hosta, luftvägssymtom inh Ventoline 2 mg/ml, 2 x 2,5 ml (10 mg) och inh Pulmicort 0,5 mg/ml, 2 ml (1,0 mg). Vid uttalade symtom ges ytterligare inh Pulmicort 0,5 mg/ml, 6 ml (3,0 mg). Vid misstänkt lungödem CPAP - behandling 100

102 Kapitel: E: 14 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Ögonskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 PVK, infusion Ringer-acetat Kompletterande: Vid smärta ge inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 (1,0 2,5 mg) ml i.v. kan upprepas (max 20 ml (20 mg)). Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. i upprepade doser till önskad effekt. Vid fortsatta smärtor injektion Ketalar 10 mg/ml, 1-2 ml i.v kan upprepas med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. För att mildra biverkningar av Ketalar kan inj Midazolam 1 mg/ml, 1,0 ml (1,0 mg) i v. Kan upprepas en gång. Svår smärta och avsaknad av PVK (svårt eller olämpligt att etablera) Intranasalt via MAD, Fentanyl 50 mikrogram/ml 1,5 mikrogram/kg (max 2 ml) fördelat i näsborrarna. Vid illamående, inj Primperan 5 mg/ml 1-2ml i.v. Om Cyanokit behöver rekvireras kontakta jour ambchef eller SOS som ser till att Cyanokit kommer ut. Vid misstanke om allvarlig händelse! där det kan föreligga misstanke om cyanidförgiftning, bör det övervägas om cyanokit skall rekvireras direkt efter utalarmering. Sådan händelse kan vara medvetslös som varit utsatt för rök från bostads eller industribrand. Om patient efter rökgasinhalation t ex efter brand i platsmaterial eller andra inredningsmaterial är kraftigt medvetandepåverkad eller medvetlös trots syrgasbehandling, överväg specifik antidotbehandling mot cyanväteförgiftning, Ambulanssjukvården har två styrkor med Cyanokit 2,5 g löst i 100 ml vätska x 2, ges under 15 minuter i.v. Cyanokit 5 g löst i 200 ml vätska, ges under 15 minuter i.v. Fördröj ej avtransport utan ge eventuellt infusionen under transport. Tänk på risk för samtidig COförgiftning, se rutan nedan. Patientens saturation kan visa normala värden trots kraftig COförgiftning. Ge patienten syrgas 15 l/min på traumamask. Grundläggande regler: Räddningstjänsten står för den livräddande saneringen, avklädningen och första avspolningen. Transport till NÄL:s saneringsenhet sker genom att patienten som blivit livräddande sanerad lindas in i filtar och endast har ansiktet frilagt. Vissa industrier har fullständiga saneringsenheter. Förvarna sjukhusen om risk finns att kontaminerade personer kommer med egen bil. Vid osäkerhet om risk använd skyddsmask 90 samt kemskyddsdräkt. Sanering: Exponerad för gas, utan hudsymtom: avklädning Exponerad för gas, med hudsymtom: avklädning, avspolning och fullständig personsanering. Exponerad för vätska eller fast ämne: avklädning, avspolning och fullständig personsanering. Länk till Behandlingsanvisningar vid kemisk olycka PKMC: pdf Övervakning: Standard 101

103 Kapitel: E: 14 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Ögonskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Ögonskador Orsak 1. Främmande kropp 2. Penetrerande våld 3. Etsande, frätande ämnen, gaser 4. UV strålning/svetsblänk 5. Infektion, inflammation Anamnes Olycksorsak? Inspektera ögat försiktigt, synpåverkan? Kontaktlinser? Fråga vittnen Symtom - (Iakttagelser) Smärta Rodnad, svullnad Blödning Tårsekretion Dubbelseende Sårskada Undersökningar Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! Basal 1. Fri luftväg, säkerställ andning 2. Morgan-linsen är ett hjälpmedel vid ögonsköljning av ögon. Skadorna kan härröra från syra, alkali, lösningsmedel, petroleumprodukter, främmande kroppar etc. Som sköljmedel använder vi i första hand Ringer-acetat,för bedövning ges en droppe Tetracain ögondroppar 1% i ögat. 3. Fastsittande främmande kropp tas ej bort. 4. Täckande förband över båda ögonen, gäller ej vid etsande/frätande ämnen 102

104 Kapitel: E: 14 Behandlingsriktlinjer Trauma/Olycksfall Ögonskador Godkänd av: Datum: Sida: Av: Tag ur eventuella kontaktlinser 6. Vid tårgasexponering skall hela ansiktet torkas med fuktig duk Övervakning Standard Övrigt: Telefonkontakt med ögonjouren via växeln. 103

105 Kapitel: F Behandlingsriktlinjer Kirurgiska sjukdomar Kirurgiska sjukdomar Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Höftfraktur hos äldre Anamnes Ta utförlig anamnes; socialt, tidigare sjukdomar, allergier och mediciner. Har patient snubblat? Kan fallet bero på synkope, hjärtarytmi eller stroke? Hur länge kan patienten ha legat? Varit uppe och gått efter traumat? ADL funktioner? Rörlighet, gångförmåga (rullstol, rullator) hemhjälpsbehov Symtom - (Iakttagelser) Undersökningar Smärta i höftområdet eller lårets insida (knät) Benförkortning, utåtrotation etc Svullnad, hematom höga femurfrakturer kan ge betydande blödning Standard vuxen patient. Notera särskilt smärta i höft/ljumsktrakt. Kontrollera om benet är förkortat och eventuellt utåtroterat. Behandling (Åtgärder) Basal Fri luftväg. Tänk på eventuell immobilisering vid högenergitrauma Mät saturation och ge syrgas vid behov (saturation < 92%, vid KOL < 88%) Säkerställ andning, assistera om ytlig eller långsam (<10 andetag/minut) Mät blodtryck och etablera PVK Påbörja försiktigt smärtlindring med inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 (1,0 2,5 mg) ml i.v. kan upprepas (max 20 ml (20 mg)). Tänk på risken för överdosering, då många av höftfrakturpatienterna är gamla och sköra. Smärtlindring: inj Ketalar 10 mg/ml, 1-2 ml (10 20 mg) i.v kan upprepas med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. i upprepade doser till önskad effekt.för att mildra biverkningar av Ketalar kan inj Midazolam 1 mg/ml, 1,0 ml (1,0 mg) i v ges. Kan upprepas en gång. 104

106 Kapitel: F Behandlingsriktlinjer Kirurgiska sjukdomar Kirurgiska sjukdomar Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Kirurgiska sjukdomar Buksmärta F:

107 Kapitel: F: 01 Behandlingsriktlinjer Kirurgiska sjukdomar Buksmärta Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Buksmärta Orsak 1. Cholecystit/pancreatit 2. Ulcus (ev. perforerat) 3. Ileus 4. Appendicit 5. Njursten 6. Aneurysm/cirkulationsstörning 7. Utomkvedshavandeskap 8. Mb Crohn/ulcerös colit 9. Hjärtinfarkt 10. Infektion/Divertiklar Anamnes Smärtanamnes och liknande besvär tidigare. Medicinering? Tidigare sjukdomar/operationer? Feber? Akut hjärtinfarkt kan ge höga buksmärtor! Symtom - (Iakttagelser) Buksmärta typ av lokalisation, intensitet, duration, utstrålning, smärtvandring Illamående/kräkning blodig/kaffesumpslik/gallfärgad Diarré obstipation Bukstatus Nedsatt perifer cirkulation/känselstörningar i benen Ikterus Snabb, ytlig andning (chock, smärta, aspiration) Takykardi Blodtrycksfall Undersökningar Standard vuxen patient 106

108 Kapitel: F: 01 Behandlingsriktlinjer Kirurgiska sjukdomar Buksmärta Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Basal Om kritiskt sjuk prioritera transport och behandla under färd! 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg 3. Syrgas, liter på traumamask 4. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam OBS! Hög aspirationsrisk! 5. PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat alternativt kan Venofundin användas sträva efter ett systoliskt blodtryck på mmhg 6. Vid smärta inj Morfin 1 mg/ml, 1,0-2,5 ml (1,0 2,5 mg) i.v. kan upprepas (max 20 ml) Vid buksmärta av oklar orsak var försiktig med smärtlindring. Sträva i dessa fall om smärtan är outhärdlig, att lindra, ej helt kupera smärtan. Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,5 1,0 ml (0,25 0,5 mg) i.v. i upprepade doser till önskad effekt. Kompletterande Vid kända stensmärtor, injektion Toradol 30 mg/ml, 1 ml i.v. Vid illamående, injektion Dridol 2,5 mg/ml 0,4 ml (1 mg) i.v om BT > 100 mmhg Övervakning Standard 107

109 Kapitel: G Behandlingsriktlinjer Gynekologi Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Gynekologiska sjukdomar Graviditetskomplikationer / gynblödning G: 01 Förlossning, Neonatal HLR G: 02 Hjärtstopp hos gravida G:

110 Kapitel: G: 01 Behandlingsriktlinjer Gynekologi Graviditetskomplikationer Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Graviditetskomplikationer/gynekologisk blödning Orsak 1. Oförberedd start av förlossningsarbetet 2. Avlossad, eller lågt sittande moderkaka 3. Navelsträngsframfall 4. Uterusruptur 5. Intrauterin fosterdöd 6. Preeklampsi/ Eklampsi 7. Utomkvedshavandeskap Anamnes Graviditetslängd? Tidigare komplikationer under graviditeten? Aktuell medicinering Symtom - (Iakttagelser) Vattenavgång med eller utan värkar Krystvärkar Smärta som kan vara mycket intensiv Blödning Chock Ikterus Tryckkänsla nedåt, bak mot ändtarmen, regelbundna krystningar och barnets huvud syns i slidöppningen förlossning oundviklig Undersökningar Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg 3. Syrgas, liter på traumamask 4. PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat alt inf Venofundin kan användas, sträva efter ett systoliskt blodtryck på > 90 mmhg 5. Transportera helst i vänster sidoläge, ev. med ben i högläge 109

111 Kapitel: G: 01 Behandlingsriktlinjer Gynekologi Graviditetskomplikationer Godkänd av: Datum: Sida: Av: Gravid fram till vecka dagar: måndag torsdag kl och fredag ring gynmottagningen. Jourtid akutmottagningen NÄL. Gravid från vecka 22 kontakta förlossningen NÄL. 7. Vid navelsträngsframfall täck navelsträngen med rena dukar. OBS! Tryck ej tillbaka barnet eller navelsträngen. Transportera patienten med bäckenhögläge 8. Gynblödning måndag torsdag kl och fredag 08-15, ring gynmottagningen. Ring via växeln NÄL. Jourtid akutmottagningen NÄL. Om patienten har kraftig blödning och är allmänpåverkad (vitalparametrar) ska patienten transporteras till akutmottagningen NÄL. Kompletterande Vid kramper se kap D: 04 (epilepsi - kramper) Handläggning av gravid kvinna med värkar och/eller vaginal blödning Om patienten har kraftig blödning och är allmänpåverkad (vitalparametrar) ska patienten transporteras till akutmottagningen NÄL. 110

112 Kapitel: G: 02 Behandlingsriktlinjer Gynekologi Förlossning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Förlossning Neonatal HLR sist i dokumentet, sid 3! Orsak Oplanerad start av förlossningsarbete Anamnes Graviditetslängd? När började värkarna? Tid mellan värkar? Problem vid ev. tidigare graviditeter och förlossningar? Vattenavgång? Komplikationer under graviditeten? Symtom - (Iakttagelser) Tryckkänsla nedåt, bak mot ändtarmen, regelbundna krystningar och barnets huvud syns i slidöppningen Förlossning oundviklig: Undersökningar Standard vuxen patient. Se om fosterdel syns under krystvärk Behandling (Åtgärder) Basal 1. Fri luftväg. 2. Ryggläge, gärna halvsittande, med uppdragna ben. I ambulansen med benen i färdriktningen. Öka värmen i sjukhytten! 3. Förvarna BB-avdelning, se telefonlista. 4. Om situationen medger, PVK, inf Ringer-Acetat. 111

113 Kapitel: G: 02 Behandlingsriktlinjer Gynekologi Förlossning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Om förlossning ej kan undvikas 1. Konstatera krystvärkar (fosterhuvud syns under värk). 2. När barnets huvud är framme: Känn om navelsträngen ligger runt halsen? För den över huvudet eller över axlar inför nästa krystning. Dra ej. I yttersta nödfall sätt 2 peanger nära varandra på navelsträngen och klipp emellan. Vira loss navelsträngen. Låt peangerna sitta kvar. 3. Låt huvudet rotera spontant så att barnet tittar åt sidan. 4. Om axeln sitter fast: Fatta huvudet över öronen. Vid krystning tryck lätt nedåt. För in fingret i barnets armhåla och hjälp axeln ut. Lyft uppåt så nedre axeln framföds och barnet slinker ut. 5. Notera födelsetiden. 6. Torka av barnet och lägg barnet direkt på moderns bröst/mage. Svep över torr duk/filt. Täck även huvud. 7. Vid behov följ NEONATAL HLR (kap I: 01) 8. Moderkakan lossnar i regel inom 30 minuter. Ofta syns en begränsad blödning. Håll i navelsträngen, men dra ej, och be patienten krysta. Lägg handen som ett lätt stöd på magen. Notera tidpunkt för placentavgång. 9. Vid kort navelsträng överväg avnavling, ca 10 cm från navelfästet (efter avslutade pulsationer). Låt peangerna sitta kvar. Sätersbjudning (synligt säte och/eller fot/fötter) Försök undvika krystning under värk. Eventuellt bäckenhögläge. Prioritera snabb intransport om inte kraftigt framåtskridande förlopp under nästa värk, för då måste förlossning ske på plats. Rör ej barnet förrän navelfästet är ute. Drag aldrig i barnet men uppmana till krystning när navelfästet syns. Då måste hela barnet ut under nästa värk. Fatta om barnets höfter och hjälp barnet ut i en mjuk rörelse mot moderns mage. Övervakning Standard. Kontrollera vaginal blödningsmängd. Undvik till varje pris avkylning av barnet. 112

114 Kapitel: G: 02 Behandlingsriktlinjer Gynekologi Förlossning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Neonatal HLR Algoritmen nedan täcker in komplett omhändertagande av nyfödd med avseende på vitala funktioner. Kompetens och utbildningsnivån hos medarbetarna skiljer sig markant och nedanstående algoritm skall användas omdömesgillt efter den kunskap och kompetens som den enskilde medarbetaren har. Flödesschemat till höger (A-D) kan följas av de flesta, dock utförs eventuell läkemedelsbehandling endast om man känner sig väl förtrogen med densamma. Vid prematurfödsel: Graviditetslängd: t o m v Ingen upplivning Graviditetslängd: 22+0 t o m 22+6 Stötta livsfunktioner (sug rent etc.) Graviditetslängd 23+0 och framåt Neonatal HLR 113

115 Kapitel: G: 03 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Gynekologi Hjärtstopp Gravida Godkänd av: Datum: Sida: Av: 241 Hjärtstopp Gravida Orsak 1. Lungemboli 2. Blödning i samband med förlossning 3. Hjärtsjukdom hos modern/ Cardiomyopathi 4. Fostervattenemboli pågående värkarbete 5. Svår eklampsi 6. Sepsis 7. Stroke 8. Trauma Graviditetsfysiologi av betydelse vid A-HLR Anamnes Livmodern trycker på de stora kärlen och ger blodtrycksfall efter 20:e gravveckan (=cavaocclusion/kompression) små lungvolymer och hög metabolism ger snabb hypoxi, svårventilerad hög aspirationsrisk svårintuberad liten buffertkapacitet Graviditetslängd? Tidpunkt för kollaps, insjuknandebild urakut, föregående andnöd, chock? Symtom - (Iakttagelser) Undersökningar Andingsstopp/suckandning Pulslöshet Medvetslöshet Som vid hjärtstopp Behandling (Åtgärder) Prio 1 är att rädda mammans liv, ej barnets) 114

116 Kapitel: G: 03 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Gynekologi Hjärtstopp Gravida Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Basal 1. För omedelbart livmodern ordentligt åt vänster manuellt. (detta för att få tillgång till de 30% blodmängd som finns nedom bäckenet) Den som utför kompressioner lägger sina knän under patientens högra bäckenhalva så att det kommer cm upp alt kilkudde/lakan tillmotsvarande höjd 2. Defibrillera som vanligt barnet får ej arytmier av det 3. PVK sätt helst ej i benen p.g.a. venacavaocclusionen. Ev IO nål enl instruktion. Kompletterande Inj Adrenalin minskar placentablodflödet, ges dock i vanliga doser. Vid tillgång till LUCAS skall den snarast kopplas. Om pat skall transporteras in till sjukhus under pågående A-HLR begär assistans av ambulans med Lucas om detta inte redan gjorts. Transport Kalla omedelbart på hjälp/möte av andra bil om ej detta gjorts tidigare! En urakut situation! Prioritera avtransport under pågående A-HLR Transport till akutmottagningen NÄL. Larma tidigt akutmottagningen och påpeka att det är en gravid kvinna. 115

117 Kapitel: H Behandlingsriktlinjer Medicinska sjukdomar Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Medicinska sjukdomar Diabetes mellitus H: 01 Binjurebarksvikt H:

118 Kapitel: H: 01 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Medicinska sjukdomar Diabetes Mellitus Godkänd av: Datum: Sida: Av: 241 Diabetes Mellitus Orsak 1. Hypoglykemi överdosering av insulin fysisk hyperaktivitet uppskjuten eller överhoppad måltid alkohol 2. Hyperglykemi debuterande diabetes för låg insulindos, inaktivtet försämring av känd diabetes infektion kirurgi/trauma Anamnes Aktuell medicinering, doser? Aktivitet och kost under dagen? Tecken till infektion? Kända diabeteskomplikationer? Symtom - (Iakttagelser) Hypoglykemi - Plötsligt insjuknande - Hungerkänslor - Huvudvärk - Dubbelseende - Kallsvett - Vidgade pupiller - Tremor/kramper - Oro/ångest/aggressivitet - Blek hud - Sänkt medvetande/koma Hyperglykemi - Långsamt insjuknande - Törst/torra slemhinnor - Stora urinmängder - Illamående/kräkningar - Buksmärtor - Torr, varm, röd hud - Hyperventilerar - Normala/små pupiller - Acetondoft - Koma

119 Kapitel: H: 01 Behandlingsriktlinjer Medicinska sjukdomar Diabetes Mellitus Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Undersökningar Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, syrgas 3-4 liter på grimma, om fortsatt låg saturation ge liter på traumamask 3. PVK 4. Vid hypoglykemi, P-glukos < 3,0 mmol/l eller stark misstanke på att patientens symtom beror på för patienten väl lågt P-glukos Vaken Medvetslös ge druvsocker/socker peroralt tillsammans med mjölk/saft/juice etc. ge inj Glukos 300 mg/ml, 30 ml (9 g) i.v. Om pat inte vaknar upp ges upprepade 10 ml doser av Glukos 300 mg/ml upp till ytterligare 30 ml (9 g). Om P-Glucos efter detta är < 3,0 mmol/l kan ytterligare 20 ml (6 g) Glukos ges. Sätt en långsam inf Glukos 50 mg/ml i.v. om patienten ej kan/vill äta 5. Vid hyperglykemi symtomatisk behandling, infusion Ringer-Acetat., om patienten är kraftigt cirkulatoriskt påverkad och pvk saknas sätt intraosseös nål. Övervakning Standard

120 Kapitel: H:02 Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Binjurebarksvikt Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Orsak Binjurebarksvikt 1. Primär sjukdom (Addisons sjukdom) 2. Steroidbehandlad patient som inte tagit ordinarie behandling eller ej fått behålla denna (kräkning, diarré etc.) 3. Steroidbehandlad patient som drabbas av infektion, trauma, hjärtinfarkt eller annan stress Anamnes Patienter som är steroidbehandlade för binjurebarkssvikt vet ofta mycket om sin sjukdom. Fråga pat om: Ordinarie behandling? Om patienten fått i sig ordinerad dos? Eventuellt tagit extra dos enligt ordination? Haft svårt att behålla tagen dos, kräkts eller haft diarré? Gastroenterit, feber, större trauma eller operation nyligen? Symtom - (Iakttagelser) Hypotension, takycardi, dehydreringstecken. Undersökningar: Standard vuxen patient. Behandling (Åtgärder) Basal A. Medvetandesänkt eller medvetslös patient 1. Fri luftväg, stabilt sidoläge 2. Syrgas, liter på traumamask 3. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 4. PVK och inf Ringer Acetat om BT (syst) < 80 mmhg 5. Inj Betapred 4mg/ml, 1 ml (4 mg) i.v.

121 Kapitel: H:02 Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Binjurebarksvikt Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 B. Vaken patient 1. PVK och inf Ringer Acetat om BT (syst) < 80 mmhg 2. Tabl. Betapred 0,5 mg, 12 st (6 mg) p.o. alt. inj enligt medvetslös patient (ovan). Övervakning Standard.

122 Kapitel: I Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Sjukdomar/olycksfall hos barn Hjärtstopp (neonatal se G: 02) I: 01 Astma I: 02 Epiglottit I: 03 Pseudokrupp I: 04 Anafylaktisk reaktion I: 05 Kramper I: 06 Intoxikationer I: 07 Meningit I: 08 Trauma I: 09 Extremitetsskada I: 10 Brännskada I: 11 Hypotermi I: 12 Drunkning I: 13 Buksmärta I: 14 Diabetes mellitus I: 15 Kemisk olycka I: 16 Rökgasinhalation I: 16 Främmande kropp i luftvägar I: 17 Barn som far illa I: 18

123 Kapitel: I: 01 Barn Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Hjärtstopp hos barn Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Hjärtstopp hos barn Neonatal HLR, se kap G: 02, Förlossning Orsak 1. Medfödd hjärtsjukdom 2. Hypoxi/Anoxi 3. Drunkning 4. Övre luftvägshinder 5. Hjärttamponad 6. Lungemboli 7. Hypovolemi 8. Elektrolytrubbning 9. Hypotermi 10. Förgiftning 11. Övertryckspneumothorax Hjärtstopp hos barn föregås ofta av andningsstopp! Anamnes Får erhållas från närvarande, tidigare sjukdom. Vad föregick hjärtstoppet? Begär assistans från annan ambulans! Symtom (Iakttagelser) Medvetslöshet Andningsstopp ev. enstaka andetag (agonal andning) Pulslös Undersökningar - primärt undersöks endast vitala funktioner snabbt, undvik fördröjning av HLR Barn standard Behandling (Åtgärder) 1. Fri luftväg 2. Starta omedelbart ventilation med 5 långsamma inblåsningar med syrgas 3. Kontrollera puls 4. Hjärtkompressioner 100/min, (15:2) 5. Vid svårighet att ventilera, LMA

124 Kapitel: I: 01 Barn Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Hjärtstopp hos barn Godkänd av: Datum: Sida: Av: Koppla defibrillator analysera EKG, v b defibrillera halvautomatiskt eller med 4J/kg. 7. PVK/ IO nål. 8. Fortsätt vidare enligt schema, fortsätt återupplivning in till sjukhus Övervakning efter återupprättad cirkulation Standard OBS! Behåll defibrillatorn uppkopplad! Vid upprepat cirkulationsstillestånd Stanna omedelbart oavsett avstånd till sjukhus och påbörja A-HLR. Kalla på assistans Hjärtstoppsjournal Skall alltid skrivas vid genomförd HLR. DOSERINGSSCHEMA kg Adrenalin 0,1mg/ml (0,01 mg/kg) IV/IO ml (mg) 0,5 (0,05) 1,0 (0,1) 1,5 (0,15) 2,0 (0,2) 2,5 (0,25) 3,0 (0,3) 4,0 (0,4) 5,0 (0,5) Cordarone 15 mg/ml (5 mg/kg) IV/IO OBS spädd! ml (mg) 1,7 (25,5) 3,0 (45) 4,5 (67,5) 6,0 (90) 7,5 (112) 9,0 (135) 12,0 (180) 18,0 (270)

125 Kapitel: I: 01 Barn Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Hjärtstopp hos barn Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243

126 Kapitel: I: 02 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Astma Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Astma Orsak 1. Luftvägsinfektion (bakterie/virus) 2. Allergi 3. Underbehandling, medicinslarv Anamnes Tidigare astmatiska besvär? Infektion? Allergi? Insektsbett? Hur länge har anfallet pågått? Nuvarande och tidigare medicinering? Tidigare sjukhusvård för liknande symtom? Symtom - (Iakttagelser) Försvårad, aktiv utandning Kraftiga indragningar, näsvingeandning Snabb andningsfrekvens Segt luftvägssekret Expiratorisk stridor Distansronki Oro/agitation Arytmier, bradykardi Uttalad blekhet/cyanos Undersökningar Barn standard Behandling 1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Syrgas - flöda 3. Transport i sittande 4. Assistera andningen vid utmattning 5. Inh Ventoline 2 mg/ml, 0,15 mg/kg: 125

127 Kapitel: I: 02 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Astma Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Ventoline 2 mg/ml Kg (0,15 mg/kg) späd med NaCl till 3 ml ml (mg) 0,4 (0,8) 0,75 (1,5) 1,0 (2,0) (Barn < 1 år svarar för ofta dåligt på inhalationsbehandling) 6. EMLA på två ställen 7. Vid otillräcklig effekt av 5, ge inh Adrenalin 1 mg/ml 1,5 (3,0) 2,0 (4,0) 2,25 (4,5) 3,0 (6,0) 4,0 (8,0) Adrenalin 1mg/ml, INH kg späd till 2 ml med NaCl ml (mg) 0,25 (0,25) 0,5 (0,5) 0,75 (0,75) 1,0 (1,0) 1,25 (1,25) 1,5 (1,5) 2,0 (2,0) 2,0 (2,0) Kompletterande Tabl Betapred 0,5 mg. Alternativt inj Betapred: i.v. Betapred 4 mg/ml IV ml (mg) Betapred 0,5 mg, PO st (mg) - 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) Överväg inj Adrenalin kg Adrenalin 0,1mg/ml (0,01 mg/kg) IV/IO ml (mg) 0,5 (0,05) 1,0 (0,1) 1,5 (0,15) 2,0 (0,2) 2,5 (0,25) 3,0 (0,3) 4,0 (0,4) 5,0 (0,5) Övervakning: Standard 126

128 Kapitel: I: 03 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Epiglottit Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Epiglottit Orsak Övre luftvägsinfektion (bakteriell) Akut epiglottit förekommer i alla åldrar, ofta 2-7 år. Symtomen utvecklas inom ett par timmar och insjuknandet kan ske dygnet runt. Förloppet är ofta dramatiskt hos barn med risk för plötsligt andningsstopp Anamnes Hur länge har anfallet pågått? Feber? Vaccinerad? Symtom - (Iakttagelser) Akut halsinfektion med halsont Feber upp till 40ºC Inspiratorisk stridor, andas försiktigt Harklar upp segt slem, hostar ej Sväljningssvårigheter, dreglar Vägrar äta eller dricka Sitter ofta med hakan framskjuten Kraftig allmänpåverkan, trött, gråblek Uttalad blekhet, cyanos Undersökningar Barn standard 127

129 Kapitel: I: 03 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Epiglottit Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Syrgas - flöda 3. Transportera i det läge barnet väljer, ofta i sittande 4. Assistera andningen vid utmattning 5. Stoppa aldrig något i barnets mun då detta lätt utlöser en laryngospasm! 6. Inhalation Adrenalin 1 mg/ml: Adrenalin 1mg/ml, INH kg (späd till 2 ml med NaCl ) ml (mg) 0,25 (0,25) 0,5 (0,5) 0,75 (0,75) 1,0 (1,0) 1,25 (1,25) 1,5 (1,5) 2,0 (2,0) 2,0 (2,0) Barn tillgodogör sig sällan hela läkemedelsdosen, varför denna kan behöva upprepas omgående. Vid kraftig pulsökning/tremor, gör paus i behandlingen och ge enbart syrgas. 7. EMLA på två ställen. Undvik att sticka barnet då gråt kan försvåra andningen 8. Undvik höjning av kroppstemperatur. Håll lätt klädd 9. Snabb transport till sjukhus, förvarna i god tid Kompletterande Vid andningsstopp helst sittande ställning, med normalställt huvud och framdragen underkäke. Mun/mask andning med syrgastillförsel! Övervakning Standard 128

130 Kapitel: I: 04 Barn Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Pseudokrupp Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Pseudokrupp Orsak Övre luftvägsinfektion med laryngit (viros) Anamnes Hur länge har anfallet pågått? Liknande besvär tidigare? Sjukhusvårdad för liknande symtom? Symtom: - (Iakttagelser) Snuva Feber, ofta måttlig eller kan saknas Hes, ofta grötig röst Näsvingeandning Stridor Interkostala indragningar Skällande hosta Uttalad blekhet, cyanos Undersökningar Barn standard Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Syrgas - flöda 3. Transportera i det läge barnet väljer, ofta i sittande 4. Assistera andningen vid utmattning 5. Stoppa aldrig något i barnets mun då detta lätt utlöser en laryngospasm! 6. Ge Inhalation Adrenalin 1 mg/ml vid uttalad andningspåverkan. Adrenalin 1mg/ml, INH kg späd till 2 ml med NaCl ml (mg) 0,25 (0,25) 0,5 (0,5) 0,75 (0,75) 1,0 (1,0) 1,25 (1,25) 1,5 (1,5) 2,0 (2,0) 2,0 (2,0) 129

131 Kapitel: I: 04 Barn Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Pseudokrupp Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Barn tillgodogör sig sällan hela läkemedelsdosen, varför denna kan behöva upprepas omgående. Vid kraftig pulsökning/tremor, gör paus i behandlingen och ge enbart syrgas. 7. EMLA på två ställen 8. Vid uttalade andningsbesvär, snabb transport till sjukhus, förvarna i god tid Kompletterande Tabl Betapred 0,5 mg. Alternativt inj Betapred: i.v. Betapred 4 mg/ml IV ml (mg) Betapred 0,5 mg, PO st (mg) - 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) Vid feber överväg Panodil Panodil, tabl el. supp kg mg/kg mg Övervakning Standard 130

132 Kapitel: I: 05 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Anafylaktisk reaktion Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Anafylaktisk reaktion Orsak Anamnes 1. Allergen - ex födoämnen 2. Djurgifter - ex insektsstick 3. Läkemedel - ex penicillin, sulfa, ASA 4. Övrigt - ex vitaminer, hälsopreparat Troligt utlösande ämne? Tid efter exposition. Tidigare känd allergi? Medicinering Symtom (Iakttagelser) Andning Cirkulation Medvetande Hud Mage/tarm Heshet/stridor/ hosta/andnöd/ bronkobstruktion/ svår hypoxemi och respiratorisk insufficiens Svag puls/takykardi alternativt bradykardi/ blodtrycksfall kardiovaskulär chock/ eventuella arytmier Oro, ångest, kramper Klåda/ rodnad/ urticaria/ ödem Sväljningssvårigheter, klåda i svalg, illamående, kräkning, diarré Undersökningar Barn standard Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Syrgas - flöda 3. Injektion Adrenalin i.m. Upprepas v.b. Adrenalin 1 mg/ml i.m. Kg Adrenalin 1 mg/ml i.m. ml mg 0,15 (0,15) 0,15 (0,15) 0,15 (0,15) 0,2 (0,2) 0,25 (0,25) 0,3 (0,3) 0,4 (0,4) 0,5 (0,5) 4. Transport i sittande 5. Assistera andningen vid utmattning 131

133 Kapitel: I: 05 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Anafylaktisk reaktion Godkänd av: Datum: Sida: Av: Vid uttalade andningsbesvär ge Inhalation Adrenalin 1 mg/ml, upprepas v b Kg Adrenalin 1mg/ml, INH (späd till 2 ml med NaCl ) ml (mg) 0,25 (0,25) 0,5 (0,5) 0,75 (0,75) 1,0 (1,0) 1,25 (1,25) 1,5 (1,5) 2,0 (2,0) 2,0 (2,0) Vid kraftig pulsökning/tremor, gör paus i behandlingen och ge enbart syrgas. 7. EMLA på två ställen 8. PVK Kompletterande Tabl Betapred 0,5 mg. Alternativt inj Betapred: i.v. Betapred 4 mg/ml IV ml (mg) Betapred 0,5 mg, PO st (mg) - 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) 10 (5,0) Vid chock: inf Ringer-Acetat, 20 ml/kg iv/ io, kan upprepas 2 ggr Ringer-Acetat kg (20 ml/kg) ml Vid progress eller chock ge injektion Adrenalin 0,1 mg/ml i.v. Upprepas v.b. Kg Adrenalin 0,1mg/ml (0,01 mg/kg) IV/IO ml (mg) 0,5 (0,05) 1,0 (0,1) 1,5 (0,15) 2,0 (0,2) 2,5 (0,25) 3,0 (0,3) 4,0 (0,4) 5,0 (0,5) Övervakning Standard 132

134 Kapitel: I: 06 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Kramper Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Kramper Orsak 1. Feber > ca 39º C 2. Infektion (ÖLI, meningit) 3. Epilepsi 4. Psykogent, t ex affektkramper 5. Hypoglykemi 6. Skalltrauma 7. Vätskbalansrubbning Anamnes Aktuellt och ev. tidigare anfall utseende och varaktighet. Medicinering. Förgiftning. Feber, infektion Symtom - (Iakttagelser) Undersökningar Kramper, toniska/kloniska - fokala/generella Medvetandepåverkan Ofrivillig urin- och faecesavgång Tungbett, salivutsöndring Kortvarigt andningsuppehåll, cyanos Feber Barn standard Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Fri luftväg, syrgas - flöda 3. Transportera i sittande, anpassa klädsel vid feber 4. Assistera andningen vid utmattning 5. Stabilt sidoläge vid medvetslöshet 6. EMLA på två ställen 7. PVK 8. Om PVK ej finns,: sätt intraosseös nål. Inj. Stesolid, 5 mg, kan upprepas en gång 133

135 Kapitel: I: 06 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Kramper Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Stesolid Novum 5 mg/ml, 0,2 mg/kg iv./ io, kan upprepas 1 gång Stesolid Novum 5 mg/ml IV/IO 0,2 mg/kg kg ml (mg) 0,2 (1,0) 0,4 (2,0) 0,6 (3,0) 0,8 (4,0) 1,0 (5,0) 1,2 (6,0) 1,6 (8,0) 2,0 (10,0) 7. Det finns möjlighet att ge rektalt om det inte är aktuellt med iv/io, klysma Stesolid 5 mg, 1 st kan upprepas efter 10 minuter, ge max 2 st.. Klysma Stesolid 5 mg kg st (mg) 1 (5,0) 1 (5,0) 2 (10,0) 2 (10,0) 2 (10,0) 2 (10,0) 2 (10,0) 2 (10,0) När intranasal tillförsel via MAD är infört så kommer klysma Stesolid tas bort. Midazolam intranasal via MAD vid kramper: Midazolam 5 mg/ml intranasalt ffördelat i bägge näsborrarna 0,2 mg/kg kg ml (mg) 0,2 (1,0) 0,4 (2,0) 0,6 (3,0) 0,8 (4,0) 1,0 (5,0) 1,2 (6,0) 1,6 (8,0) 2,0 (10,0) Kompletterande Vid hög feber: Panodil Panodil, tabl el. supp kg mg/kg mg Övervakning Standard 134

136 Kapitel: I: 07 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Intoxationer Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Intoxikationer - förgiftningar Orsak 1. Hushållskemikalier 2. Växter 3. Läkemedel 4. Alkoholer 5. Andra droger 6. Brandgaser, se kap. I: 17 Anamnes Vilket/vilka förgiftningsmedel är aktuella? Mängd? Tag med aktuella rester och förpackningar! Tidpunkt? Bedöm risken Symtom - (Iakttagelser) Illamående, kräkning Buksmärtor Medvetandesänkning Frätskador i mun/svalg Andningsdepression/hyperventilation, dyspné eller lungödem Arytmier Cirkulationssvikt Neurologiska symtom kramper (generella/fokala) Undersökningar Barn standard Behandling (Åtgärder) Basal A. Vaken patient 1. Frätande ämnen: Ge snarast dryck, gärna mjölk 1-2 dl. Framkalla EJ kräkning 2. Petroleumprodukter: Ge fett, några matskedar grädde. Framkalla EJ kräkning 3. Övriga förgiftningar: Om möjligt Kolsuspension 135

137 Kapitel: I: 07 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Intoxationer Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Kolsuspension kg ,5 g 3/4 flaska g ,5 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 B. Medvetandesänkt eller medvetslös patient (misstanke om brandgasinhalation se I: 17) 1. Fri luftväg, stabilt sidoläge 2. Syrgas - flöda 3. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 4. EMLA på två ställen alternativt PVK direkt 5. Överväg infusion Ringer-Acetat 20 ml/kg iv/io, kan upprepas 2 ggr Ringer-Acetat kg (20 ml/kg) IV/IO ml Kompletterande Vid kramper (se kap I: 06) Vid symtomgivande bradykardi: inj Atropin 0,5 mg/ml i.v., 0,01 mg/kg Atropin 0,5 mg/ml kg (0,01 mg/kg) IV/IO ml (mg) 0,1 (0,05) 0,2 (0,1) 0,3 (0,15) 0,4 (0,2) 0,5 (0,25) 0,6 (0,3) 0,8 (0,4) Vid opioidförgiftning: injektion Naloxon 0,4 mg/ml i.v. Kan behöva upprepas många gånger tills effekt nås 1,0 (0,5) Naloxon 0,4 mg/ml kg (0,01 mg/kg) IV/IO ml (mg) 0,1 (0,05) 0,25 (0,1) 0,35 (0,14) 0,5 (0,2) 0,6 (0,24) 0,75 (0,3) 1,0 (0,4) 1,25 (0,5) Övervakning Standard 136

138 Kapitel: I: 08 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Meningit Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Meningit Orsak 1. Bakterier (t ex, meningokocker, pneumokocker m fl) 2. Virus Anamnes Infektionsanamnes, ofta infektion i andra organ (öron, bihålor, hals). Antibiotika behandling? Spädbarn har ofta ospecifika symtom, som t.ex. dålig aptit, irritabilitet, kräkningar. Symtom - (Iakttagelser) Huvudvärk, ljusskygghet, oro agitation, medvetandesänkning Illamående, kräkningar Hög feber Nack- och/eller ryggstelhet (kan saknas!) Petekier hudblödningar (ofta vid meningokockinfektion, kontrollera även på extremiteter) Hyperventilation, olikstora pupiller, blodtrycksstegring Kramper Undersökningar Barn standard, inspektera hudkostym, leta efter eventuella peteckier. Behandling (Åtgärder) Basal 3. Skapa lugn och ro kring barnet 4. Fri luftväg, syrgas - flöda 5. Assistera andningen vid utmattning 6. Anpassa klädsel vid feber 7. Stabilt sidoläge, ev chockläge 8. EMLA på två ställen, alternativt PVK/IO direkt 9. Snabb transport till behandling 137

139 Kapitel: I: 08 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Meningit Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Kompletterande Vid cirkulatorisk svikt Ringer-Acetat, 20 ml/kg, kan upprepas 2 gånger Ringer-Acetat kg (20 ml/kg) IV/IO ml Vid kramper (se kap I: 06) Vid hög feber ge Panodil: Panodil, tabl el. supp 125, 250, 500 mg kg mg/kg mg Övervakning Standard 138

140 Kapitel: I: 09 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Trauma Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Orsak Trauma 1. Trubbigt våld ger ofta dolda skador med risk för sent upptäckt blödning/hypovolemi 2. Penetrerande våld stick och skottskador, medför risk för ostillbara blödningar 3. Krosskador hela eller del av kroppen kommer i kläm med stort våld, ex. tung balk över liggande kropp eller i demolerade fordon 4. Vridvåld drabbar oftast leder 5. Tryckvågsskador Symtom - (Iakttagelser) Respiratoriska Cirkulatoriska Medvetande Neurologi Smärta Skalltrauma Frakturer Mjukdelsskador Organskador - ofri luftväg, snabb/ytlig, ojämn andning - takykardi, svårpalperad trådfin puls - sänkt medvetande, oro, ångest, panik - pareser, känselbortfall, parestesier - kan initialt vara måttlig - sänkt medvetande, blödning, liqvorläckage - felställningar - öppna sår, vävnadsförluster - chock (inre blödning) Undersökningar Barn standard Behandling (Åtgärder) Basal 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas - flöda 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Stabilisera/säkerställ cirkulationen, stoppa yttre blödning 5. Immobilisering, se nedan: 6. Förhindra nedkylning 7. EMLA på två ställen 8. PVK/IO (ev. under färd), inf Ringer-Acetat 20 ml/kg, kan upprepas 2 ggr Ringer-Acetat kg (20 ml/kg) IV/IO ml

141 Kapitel: I: 09 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Trauma Godkänd av: Datum: Sida: Av: Vid smärta, ge injektion Morfin 10 mg/ml, spädd till 1 mg/ml. Börja med 0,05 mg/kg, upprepa denna dos efter 5-10 minuter om otillräcklig effekt. Vid behov ge ytterligare 0,025 mg/kg i taget tills totalt 0,2 mg/kg. Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan använda Rapifen 0,005mg/kg i.v. som alternativ. Se nedan: Startdos Morfin 1 mg/ml (0,05 mg/kg) Obs spädd! Upprepningsdos Morfin 1 mg/ml (0,025 mg/kg) Obs spädd! Maxdos Morfin 1 mg/ml (0,2 mg/kg) Obs spädd! Naloxon 0,4 mg/ml (0,01 mg/kg) IV/IO kg ml (mg) ml (mg) ml (mg) ml (mg) 0,25 (0,25 0,12 (0,12) 1,0 (1,0) 0,1 (0,05) 0,5 (0,5) 0,25 (0,25) 2,0 (2,0) 0,25 (0,1) 0,75 (0,75) 0,4 (0,4) 3,0 (3,0) 0,35 (0,14) 1,0 (1,0) 0,5 (0,5) 4,0 (4,0) 0,5 (0,2) 1,25 (1,25) 0,6 (0,6) 5,0 (5,0) 0,6 (0,24) 1,5 (1,5 0,75 (0,75) 6,0 (6,0) 0,75 (0,3) 2,0 (2,0) 1,0 (1,0) 8,0 (8,0) 1,0 (0,4) 2,5 (2,5) 1,25 (1,25) 10,0 (10,0) 1,25 (0,5) Rapifen 0,5 mg/ml (0,005 mg/kg) ml (mg) - - 0,075 (0,15) 0,1 (0,2) 0,125 (0,25) 0,15 (0,3) 0,2 (0,4) 0,25 (0,5) Svår smärta och avsaknad av pvk (svårt eller olämpligt att etablera) Intranasal via MAD, smärtlindring med Fentanyl. Fentanyl 50 mikrogram /ml Fördelat i båda näsborrarna 1,5 mikrogram/kg kg ml 0,15 0,3 0,45 0,6 0,7 0,8 1,2 1,5 140

142 Kapitel: I: 09 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Trauma Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Vid fortsatt svår smärta Ketalar 10 mg/ml används och skall administreras i.v. Initial dos är 0,2 mg/kg. Doser om ytterligare 0,1 mg/kg kan ges upp till totalt 0,5 mg/kg. För att minska biverkningar av Ketalar kan Midazolam ges, dosering nedan. Om morfin är givet kan man ofta hoppa över bensodiazepin tillförsel. Se nedan: Ketalar 10 mg/ml kg Startdos (0,2 mg/kg) Upprepningsdos (0,1 mg/kg) Maxdos (0,5 mg/kg) ml (mg) ml (mg) ml (mg) ,2 (2,0) 0,1 (1,0) 0,5 (5,0) 0,3 (3,0) 0,15 (1,5) 0,75 (7,5) 0,4 (4,0) 0,2 (2,0) 1,0 (10,0) 0,5 (5,0) 0,25 (2,5) 1,25 (12,5) 0,6 (6,0) 0,3 (3,0) 1,5 (15,0) 0,8 (8,0) 0,4 (4,0) 2,0 (20,0) 1,0 (10,0) 0,5 (5,0) 2,5 (25,0) Midazolam 1 mg/ml kg ,05 mg/kg ml (mg) - - 0,5 (0,5) 0,75 (0,75) 1,0 (1,0) 1,25 (1,25) 1,5 (1,5) 2,0 (2,0) 2,5 (2,5) Kompletterande Panodil, tabl el. supp kg mg/kg mg Immobilisering Ett barn som inte låter sig immobiliseras utan fysiska protester riskerar att skadas mer än skyddas! Avstå i så fall från konventionell immobilisering, och försök istället att få barnet att ligga stilla genom att lugna, eventuellt i förälders famn. 141

143 Kapitel: I: 09 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Trauma Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Riktlinjer för immobilisering Ryggskada skall misstänkas om något av följande kriterier är uppfyllda och patienten skall i så fall helkroppsimmobiliseras. Se undantag nedan. Om du tvekar immobilisera! Tänk på att små barn ibland måste byggas upp med filtar under kroppen för att undvika böjning i halsryggen Neurologiskt bortfall Penetrerande skador på huvud, hals, thorax och/eller bål; Minst två frakturer på långa rörben; Instabil bäcken eller bröstkorg; Amputation ovan hand eller fot Trauma med rökskada eller brännskada > 18 % Trauma med drunkningstillbud eller nedkylning Ryggskada med neurologisk påverkan Bilolycka avkörning vid viss hastighet - > 70 km/h med bälte eller utlöst krockkudde - > 50 km/h utan bälte eller ej utlöst krockkudde Fordonet voltat, personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter Man kan välja att INTE immobilisera patient om samtliga följande kriterier är uppfyllda 1. Patienten är vid fullt medvetande 2. Inga språk- eller andra kommunikationsproblem finns (afasi, dövhet etc.) 3. Patienten har ingen deformitet, smärta eller ömhet vid undersökning av ryggradens benstruktur(inspektion och palpation muskelömhet kan förekomma) 4. Inget neurologiskt bortfall, eller onormala känselförnimmelser 5. Ingen alkohol- eller annan drogpåverkan 6. Ingen annan skada vars smärtintensitet kan tänkas minska förmågan att urskilja en smärta eller ömhet i ryggraden, inklusive halsrygg 142

144 Kapitel: I: 09 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Trauma Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Väljer man att immobilisera innebär det att hela ryggraden immobiliseras, aldrig enbart halskrage. Ambulanssjuksköterska har rätt att avlägsna krage som anbringats av t ex räddningstjänst om kriterierna för att inte immobilisera uppfylls. Övervakning Standard 143

145 Kapitel: I: 10 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Extremitetsskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Orsak 1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Vridvåld 4. Krosskador 5. Patologisk benskörhet Extremitetsskada Anamnes Bedöm skademekanism och grad av våld (hastighet, fallhöjd m.m.) inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Medvetslöshet hur länge? Symtom - (Iakttagelser) Lokal smärta Svullnad, hudmissfärgning Öppen/sluten fraktur Felställning, onaturlig rörlighet Funktionsnedsättning, känselbortfall Nedsatt perifer puls Undersökningar Barn standard Behandling (Åtgärder) Basal Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas - flöda 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Täckförband vid öppen fraktur 5. Grovreponera vid känsel- och/eller cirkulationsstörning, var annars restriktiv med reponering. 6. Avlägsna hårt sittande kläder och eventuella smycken 7. Fixera frakturer, med skadad extremitet i högläge 8. EMLA på två ställen 9. PVK/IO vid hypotension inf Ringer-Acetat 20 ml/kg, kan upprepas 2 ggr 144

146 Kapitel: I: 10 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Extremitetsskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Ringer-Acetat kg (20 ml/kg) IV/IO ml ge injektion Morfin 10 mg/ml, spädd till 1 mg/ml. Börja med 0,05 mg/kg, upprepa denna dos efter 5-10 minuter om otillräcklig effekt. Vid behov ge ytterligare 0,025 mg/kg i taget tills totalt 0,2 mg/kg. Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan som alternativ använda Rapifen 0,005 mg/kg i.v. Se nedan: Startdos Morfin 1 mg/ml (0,05 mg/kg) Obs spädd! Upprepningsdos Morfin 1 mg/ml (0,025 mg/kg) Obs spädd! Maxdos Morfin 1 mg/ml (0,2 mg/kg) Obs spädd! Naloxon 0,4 mg/ml (0,01 mg/kg) IV/IO Rapifen 0,5 mg/ml (0,005 mg/kg) kg ml (mg) ml (mg) ml (mg) ml (mg) ml (mg) 0,25 (0,25 0,12 (0,12) 1,0 (1,0) 0,1 (0,05) 0,5 (0,5) 0,25 (0,25) 2,0 (2,0) 0,25 (0,1) - - 0,75 (0,75) 0,4 (0,4) 3,0 (3,0) 0,35 (0,14) 0,075 (0,15) 1,0 (1,0) 0,5 (0,5) 4,0 (4,0) 0,5 (0,2) 0,1 (0,2) 1,25 (1,25) 0,6 (0,6) 5,0 (5,0) 0,6 (0,24) 0,125 (0,25) 1,5 (1,5 0,75 (0,75) 6,0 (6,0) 0,75 (0,3) 0,15 (0,3) 2,0 (2,0) 1,0 (1,0) 8,0 (8,0) 1,0 (0,4) 0,2 (0,4) 2,5 (2,5) 1,25 (1,25) 10,0 (10,0) 1,25 (0,5) 0,25 (0,5) Kompletterande Panodil mg/kg. Panodil, tabl el. supp kg mg/kg mg Vid fortsatt svår smärta inj Ketalar. 145

147 Kapitel: I: 10 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Extremitetsskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Ketalar 10 mg/ml används och skall administreras i.v. Initial dos är 0,2 mg/kg. Doser om ytterligare 0,1 mg/kg kan ges upp till totalt 0,5 mg/kg. För att minska biverkkningar av Ketalar kan Midazolam ges, dosering nedan. Om morfin är givet kan man ofta hoppa över bensodiazepin tillförsel. Se nedan: Ketalar 10 mg/ml kg Startdos (0,2 mg/kg) Upprepningsdos (0,1 mg/kg) Maxdos (0,5 mg/kg) ml (mg) ml (mg) ml (mg) ,2 (2,0) 0,1 (1,0) 0,5 (5,0) 0,3 (3,0) 0,15 (1,5) 0,75 (7,5) 0,4 (4,0) 0,2 (2,0) 1,0 (10,0) 0,5 (5,0) 0,25 (2,5) 1,25 (12,5) 0,6 (6,0) 0,3 (3,0) 1,5 (15,0) 0,8 (8,0) 0,4 (4,0) 2,0 (20,0) 1,0 (10,0) 0,5 (5,0) 2,5 (25,0) Midazolam 1 mg/ml kg ,05 mg/kg ml (mg) - - 0,5 (0,5) 0,75 (0,75) 1,0 (1,0) Vid tilltagande smärta efter fixering, justera fixationen Överväg, supp Voltaren 25 mg, doseringstabell nedan 1,25 (1,25) 1,5 (1,5) 2,0 (2,0) 2,5 (2,5) Voltaren 25 mg supp kg st (mg) - - ½ (12,5) 1 (25,0) 1 (25,0) 1 (25,0) 2 (50,0) 2 (50,0) 2 (50,0) Svår smärta och avsaknad av PVK (svårt eller olämpligt att etablera) Intranasal via MAD, smärtlindring med Fentanyl. Fentanyl 50 mikrogram /ml Fördelat i båda näsborrarna 1,5 mikrogram/kg kg ml 0,15 0,3 0,45 0,6 0,7 0,8 1,2 1,5 Övervakning Standard 146

148 Kapitel: I: 11 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Brännskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Orsak Anamnes Brännskada 1. Flamskador, öppen eld 2. Brandgaser 3. Annan energi ånga, flytande metall etc. 4. Elektricitet 5. Syra, lut Exponeringstid, typ av energi, lokalisation av skada. Inandning av heta gaser och/eller brandrök. Medvetslöshet? Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Vid elbrännskada spänning, typ av ström Symtom - (Iakttagelser) Hudskada (rodnad blåsbildning förkolning) Hosta, dyspné, stridor, lungöden Sot i luftvägarna Oro/ångest, medvetslöshet Cyanos, cirkulationspåverkan Undersökningar Barn standard, tänk på att förhindra nedkylning Behandling (Åtgärder) Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! Basal 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas - flöda 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Kyl skadat område 5 10 minuter från skadetillfället, med vatten eller vad som finns till hands 5. Skydda huden med med rena dukar eller kompresser 6. Applicera eventuellt Brännskadeförband. 7. Håll patienten varm 8. PVK/IO inf Ringer-Acetat 20 ml/kg, kan upprepas 2 ggr 147

149 Kapitel: I: 11 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Brännskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Ringer-Acetat kg (20 ml/kg) IV/IO ml Vid hosta, luftvägssymtom inh Ventolin 2 mg/ml 0,15 mg/kg (se dosering I: 02). Vid misstanke om rökgasinhalation ge även Pulmicort dosering se I Vid smärta: ge injektion Morfin 10 mg/ml, spädd till 1 mg/ml. Börja med 0,05 mg/kg, upprepa denna dos efter 5-10 minuter om otillräcklig effekt. Vid behov ge ytterligare 0,025 mg/kg i taget tills totalt 0,2 mg/kg. Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan använda Rapifen 0,005 mg/kg i.v. som alternativ Se nedan: Startdos Morfin 1 mg/ml (0,05 mg/kg) Obs spädd! Upprepningsdos Morfin 1 mg/ml (0,025 mg/kg) Obs spädd! Maxdos Morfin 1 mg/ml (0,2 mg/kg) Obs spädd! Rapifen 0,5 mg/ml (0,005 mg/kg) Naloxon 0,4 mg/ml (0,01 mg/kg) IV/IO kg ml (mg) ml (mg) ml (mg) ml (mg) ml (mg) 0,25 (0,25 0,12 (0,12) 1,0 (1,0) 0,5 (0,5) 0,25 (0,25) 2,0 (2,0) - - 0,1 (0,05) 0,25 (0,1) 0,75 (0,75) 0,4 (0,4) 3,0 (3,0) 0,075 (0,15) 0,35 (0,14) 1,0 (1,0) 0,5 (0,5) 4,0 (4,0) 0,1 (0,2) 0,5 (0,2) 1,25 (1,25) 0,6 (0,6) 5,0 (5,0) 0,125 (0,25) 0,6 (0,24) 1,5 (1,5 0,75 (0,75) 6,0 (6,0) 0,15 (0,3) 0,75 (0,3) 2,0 (2,0) 1,0 (1,0) 8,0 (8,0) 0,2 (0,4) 1,0 (0,4) 2,5 (2,5) 1,25 (1,25) 10,0 (10,0) 0,25 (0,5) 1,25 (0,5) Kompletterande Panodil, tabl el. supp kg mg/kg mg Vid fortsatt svår smärta: inj Ketalar 10 mg/ml Ketalar 10 mg/ml används och skall administreras i.v. Initial dos är 0,2 mg/kg. Doser om ytterligare 0,1 mg/kg kan ges upp till totalt 0,5 mg/kg. För att minska 148

150 Kapitel: I: 11 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Brännskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Se nedan: biverkningar av Ketalar kan Midazolam ges, dosering nedan. Om morfin är givet kan man ofta hoppa över bensodiazepin tillförsel. Ketalar 10 mg/ml kg Startdos (0,2 mg/kg) Upprepningsdos (0,1 mg/kg) Maxdos (0,5 mg/kg) ml (mg) ml (mg) ml (mg) ,2 (2,0) 0,1 (1,0) 0,5 (5,0) 0,3 (3,0) 0,15 (1,5) 0,75 (7,5) 0,4 (4,0) 0,2 (2,0) 1,0 (10,0) 0,5 (5,0) 0,25 (2,5) 1,25 (12,5) 0,6 (6,0) 0,3 (3,0) 1,5 (15,0) 0,8 (8,0) 0,4 (4,0) 2,0 (20,0) 1,0 (10,0) 0,5 (5,0) 2,5 (25,0) Midazolam 1 mg/ml kg ,05 mg/kg ml (mg) - - 0,5 (0,5) 0,75 (0,75) 1,0 (1,0) 1,25 (1,25) 1,5 (1,5) 2,0 (2,0) Svår smärta och avsaknad av PVK (svårt eller olämpligt att etablera) intranasal via MAD, smärtlindring med Fentanyl där nål är svårt att sätta. 2,5 (2,5) Fentanyl 50 mikrogram /ml Fördelat i båda näsborrarna 1,5 mikrogram/kg kg ml 0,15 0,3 0,45 0,6 0,7 0,8 1,2 1,5 Övervakning Standard 149

151 Kapitel: I: 11 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Brännskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: regeln Schablon utvisande kroppsdelarnas procentuella del av totala kroppsytan: 150

152 Kapitel: I: 12 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Hypotermi/kylskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Hypotermi/kylskada Orsak 1. Allmän nedkylning 2. Lokal nedkylning - förfrysningsskada KFI skada (kyla, fukt, immobilisering) 3. Kombination av 1. och 2. Anamnes Notera väderförhållande speciellt temperatur och vind, exponeringstid och patientens klädsel Symtom - (Iakttagelser) Trötthet, dåligt humör, förvirring ångest, dåligt omdöme Hunger, illamående Blek, kall hud Lokal smärta Sänkt kroppstemperatur Kyldiures, kronisk hypotermi Lokala skador - 35 C huttring maximal - 33 C huttring avtar - 32 C hjärtarytmier, förvirring, vidgade pupiller - 31 C blodtrycket svårt att känna - 30 C andningen avtar, AF 5-10/ min - 28 C bradykardi, ev VF vid stimuli - 27 C viljemässiga rörelser borta, inga senreflexer, inga pupillreflexer - 26 C de flesta medvetslösa - 25 C ev spontant VF eller asystoli 151

153 Kapitel: I: 12 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Hypotermi/kylskada Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Undersökningar Barn standard Behandling (Åtgärder) Basal 1. Fri luftväg 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder. 5. Behandlas i måttligt chockläge, får ej sättas eller resas upp 6. Varsam transport, temperatur om möjligt 25 30ºC 7. PVK/IO, infusion Glucos 50 mg/ml i.v., 10 ml/kg. Vid volymbehov ge inf Ringer- Acetat, 20 ml/kg. Kan upprepas 2 ggr. Ringer-Acetat kg (20 ml/kg) IV/IO ml Lokal kylskada: isolera med torra, varma kläder. Massera ej. Kompletterande Varm dryck till vaken patient som tror ej skall opereras eller sövas A-HLR, fortsätt alltid in till sjukhus (se kap I: 01) Övervakning Standard. Under/efter hjärtstopp övervakning med hjälp av defibrilleringselektroder 152

154 Kapitel: I: 13 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos Barn Drunkning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Drunkningstillbud Orsak 1. Akut kvävning i vätska 2. Dykning mot föremål på botten 3. Tillbud under fridykning Anamnes Händelseförlopp, tid under vatten, djup, vattentemperatur, dykning. Fråga vittnen Symtom - (Iakttagelser) Lufthunger Oro, panik Nedsväljning av vatten - aspirationsrisk Känselbortfall thorax, armar eller ben Bröstsmärta, svårt att djupandas Rosslande hosta, rosa/skummande upphostningar Bradykardi/ asystoli Hypotermi Cyanos Undersökningar Barn standard undersök vitala funktioner snabbt Behandling (Åtgärder) Basal Livlös patient alltid HLR/A-HLR in till sjukhus. Patient med livstecken 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Nedkyld patient alltid i måttligt chockläge 5. Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder 6. PVK/IO, vid hypotension infusion Ringer-Acetat 20 ml/kg 153

155 Kapitel: I: 13 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos Barn Drunkning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Ringer-Acetat kg (20 ml/kg) IV/IO ml EKG - övervakning 2. Transporttemperatur i ambulans grader Kompletterande Helkroppsfixering vid alla tillbud vid dykolycksfall, (se kap I: 09) Övervakning Standard Alla drunkningstillbud skall till sjukhus för bedömning även om de till synes mår bra! 154

156 Kapitel: I: 14 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Buksmärta Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Buksmärta Orsak Kirurgisk Medicinsk Infektion appendicit ileus ljumskbråck testistorsion obstipation gastrit psykogena orsaker allergi UVI körtelbuk gastroenterit pneumoni Anamnes Vanlig åkomma som är svår att bedöma. Symtomdebut? Liknande symtom tidigare? Smärtor, typ, lokalisation, intensitet och duration, smärtvandring? Matvägran. Bukopererad? Menstruationsproblem, graviditet? Medicinering. Symtom - (Iakttagelser) Undersökningar Buksmärta, ofta diffus Illamående/kräkningar Diarré Förstoppning Defense (brädhård buk)- kan saknas hos små barn (<1-2 år) Feber Barn standard Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, syrgas - flöda 3. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam OBS! Aspirationsrisk! 4. Bekväm ställning liggande eller sittande 5. EMLA på två ställen 6. PVK om det är nödvändigt för behandling 155

157 Kapitel: I: 14 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Buksmärta Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Kompletterande Vid oklar buksmärta var försiktig med smärtlindring! Vid cirkulatorisk svikt, infusion Ringer Acetat, 20 ml/kg. Kan upprepas 2 ggr Ringer-Acetat kg (20 ml/kg) IV/IO ml Smärtlindring. Vid oklar buksmärta som tolereras av patienten, var försiktig med smärtlindring. Vid behov ge injektion Morfin 10 mg/ml, spädd till 1 mg/ml. Börja med 0,05 mg/kg, upprepa denna dos efter 5-10 minuter om otillräcklig effekt. Vid behov ge ytterligare 0,025 mg/kg i taget tills totalt 0,2 mg/kg. Anestesisjuksköterska med personlig delegering kan använda Rapifen 0,005 mg/kg i.v. som alternativ. Se nedan: Startdos Morfin 1 mg/ml (0,05 mg/kg) Obs spädd! Upprepningsdos Morfin 1 mg/ml (0,025 mg/kg) Obs spädd! Maxdos Morfin 1 mg/ml (0,2 mg/kg) Obs spädd! Naloxon 0,4 mg/ml (0,01 mg/kg) IV/IO Rapifen 0,5 mg/ml (0,005 mg/kg) kg ml (mg) ml (mg) ml (mg) ml (mg) ml (mg) 0,25 (0,25 0,12 (0,12) 1,0 (1,0) 0,1 (0,05) 0,5 (0,5) 0,25 (0,25) 2,0 (2,0) 0,25 (0,1) - - 0,75 (0,75) 0,4 (0,4) 3,0 (3,0) 0,35 (0,14) 0,075 (0,15) 1,0 (1,0) 0,5 (0,5) 4,0 (4,0) 0,5 (0,2) 0,1 (0,2) 1,25 (1,25) 0,6 (0,6) 5,0 (5,0) 0,6 (0,24) 0,125 (0,25) 1,5 (1,5 0,75 (0,75) 6,0 (6,0) 0,75 (0,3) 0,15 (0,3) 2,0 (2,0) 1,0 (1,0) 8,0 (8,0) 1,0 (0,4) 0,2 (0,4) 2,5 (2,5) 1,25 (1,25) 10,0 (10,0) 1,25 (0,5) 0,25 (0,5) Övervakning Standard 156

158 Kapitel: I: 15 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Diabetes Mellitus Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Orsak Anamnes 1. Hypoglykemi överdosering av insulin fysisk hyperaktivitet uppskjuten eller överhoppad måltid Diabetes Mellitus 2. Hyperglykemi debuterande diabetes för låg insulindos, inaktivtet infektion kirurgi/trauma Aktuell medicinering, doser? Aktivitet och kost under dagen? Tecken tilll infektion? Kända diabeteskomplikationer? Symtom (Iakttagelser) Hypoglykemi Plötsligt insjuknande Hungerkänslor Huvudvärk Dubbelseende Kallsvett Vidgade pupiller Tremor/kramper Oro/ångest/aggressivitet Blek hud Sänkt medvetande/koma Hyperglykemi Långsamt insjuknande Törst/torra slemhinnor Stora urinmängder Illamående/kräkningar Buksmärtor Torr, varm, röd hud Hyperventilerar Normala/små pupiller Acetondoft Koma Undersökningar Barn standard. P-glukos Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, syrgas - flöda 3. PVK. EMLA om man inte har för avsikt att sticka barnet i nuläget 157

159 Kapitel: I: 15 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Diabetes Mellitus Godkänd av: Datum: Sida: Av: Vid hypoglykemi: P-glukos < 3,0 mmol/l eller stark misstanke på att patientens symtom beror på för patienten väl lågt P-glukos. Vaken: Medvetslös: ge druvsocker/socker peroralt tillsammans med mjölk/saft/juice. ge injektion Glukos 300 mg/ml, 1 ml/kg i.v., kan upprepas en gång Glukos 300 mg/ml kg (0,3 g/kg ) IV/IO ml (g) 5 (1,5) 10 (3,0) 15 (4,5) 20 (6,0) 25 (7,5) 30 (9,0) 30 (9,0) 30 (9,0) Om patienten ej vaknar ta nytt P-Glukos Kan/vill patienten ej äta koppla en långsam infusion Glukos 50 mg/ml i.v. 5. Vid hyperglykemi symtomatisk behandling, infusion Ringer-Acetat 20 ml/kg Ringer-Acetat kg (20 ml/kg) ml Övervakning Standard Alla barn som drabbats av hypoglykemi skall transporteras till sjukhus för observation och bedömning. 158

160 Kapitel: I: 16 Barn Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Kemisk olycka, inkl. rökgasinhalation Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Orsak Kemisk olycka, inkl. rökgasinhalation 1. Gaser- Het gas - ex brandgaser Retande gaser - ex klor, ammoniak, syror Systemtoxisk gas - ex cyanväte, svavelväte Inert gas - ex lustgas, gasol Organiska fosforföreningar - t ex kemiska stridsmedel och insekticider), se specialkapitel nedan! 2. Syror - ex saltsyra, salpetersyra, svavelsyra 3. Alkali - ex lut, kaustiksoda 4. Korrosiva ämnen 5. Radioaktiva ämnen Anamnes Kontakt med räddningsledaren för information om risker. Brytpunkt? Väderförhållanden? Typ av kemisk förening och expositionstid. Patientens klädsel/skyddskläder Symtom - (Iakttagelser) Undersökningar Lokala hudskador frätskador/köldskador Slemhinneskador ofta med brännande känsla Andnöd, kvävningskänsla, hosta, stridor Huvudvärk Cyanos Sjunkande blodtryck/ chock Kramper, medvetslöshet Standard Behandling (Åtgärder) Om kritiskt skadad prioritera transport och behandla under färd! Basal 1. Fri luftväg risk för ödem, stabilisera halsryggen 2. Syrgas, liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Sanering före ambulanstransport, håll patienten varm 5. Vid hosta, luftvägssymtom inh Pulmicort 0,5 mg/ml: 159

161 Kapitel: I: 16 Barn Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Kemisk olycka, inkl. rökgasinhalation Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Kg Pulmicort, 0,5 mg/ml inh.vätska + Ventoline 2 mg/ml ml ml , , , ,5 Vid uttalad obstruktivitet se Astma (kap I: 02) 6. Vid misstänkt lungödem CPAP - behandling 7. PVK, infusion Ringer acetat Ringer-Acetat Kg (20 ml/kg) IV/IO ml Om patient efter rökgasinhalation t ex efter brand i platsmaterial eller andra inredningsmaterial är kraftigt medvetandepåverkad eller medvetlös trots syrgasbehandling, överväg specifik antidotbehandling mot cyanväteförgiftning. Ambulanssjukvården har två förpackningar med Cyanokit 2,5 g löst i 100 ml vätska x 2, ges under 15 minuter i.v. Cyanokit 5 g löst i 200 ml vätska, ges under 15 minuter i.v. Skaka ej!. Cyanokit 0,025 mg/ml (70 mg/kg) ml (mg) 15 (350) 30 (700) 40 (1050) 55 (1400) 70 (1750) 80 (2100) 110 (2800) 140 (3500) Om Cyanokit behöver rekvireras kontakta jour ambchef eller SOS som drar närmsta ambulans utifrån där Cyanokit är placerat. Vid misstanke om allvarlig händelse! där det kan föreligga misstanke om cyanidförgiftning, bör det övervägas om cyanokit skall rekvireras direkt efter utalarmering. Sådan händelse kan vara medvetslös som varit utsatt för rök. Fördröj ej avtransport utan ge eventuellt infusionen under transport. Tänk på risk för samtidig CO-förgiftning, se rutan nedan. Patientens saturation kan visa normala värden trots kraftig CO-förgiftning. Ge patienten syrgas 15 l/min på traumamask Vid smärta: (se t ex kap I: 09) Övervakning Standard OBS! Patienten måste vara sanerad före transport i ambulans! Akutmottagningen NÄL har saneringsanläggning. Patienten skall alltid till sjukhus för bedömning! 160

162 Kapitel: I: 17 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Främmande kropp Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Främmande kropp i luftvägar Orsak Främmande föremål på olika nivåer i luftvägarna, exempelvis matbitar, tänder, jordnötter etc. Anamnes: Vad hände i samband med insjuknandet, symtomens svårighetsgrad partiellt eller komplett hinder. Symtom - (Iakttagelser) Undersökningar: Hostattacker, stridor, indragningar, användning av yttre andningsmuskler. Tar sig ofta om halsen! Andningsstopp Cyanos Medvetslöshet Symtomfritt intervall (främmande kropp som hamnat så perifert i bronkträdet att respiration ej hindras helt) Standard Behandling (Åtgärder) Se även handlingsplaner på kommande sidor. Övervakning Vid delvis luftvägsstopp Uppmana patienten att fortsätta hosta Ge syrgas utan att störa patienten Transportera i det läge patienten väljer, ofta i sittande Vid totalt luftvägsstopp vaken patient Se handlingsplaner på kommande sidor! Standard 161

163 Kapitel: I: 17 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Främmande kropp Godkänd av: Datum: Sida: Av:

164 Kapitel: I: 17 Barn Behandlingsriktlinjer Sjukdomar/olycksfall hos barn Främmande kropp Godkänd av: Datum: Sida: Av:

165 Kapitel: I:18 Barn Sjukdomar/Olycksfall hos barn Barn som far illa Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 HANDLÄGGNING AV BARN SOM FAR ILLA Myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd Socialtjänstlagen, 14 kap 1 Alla som arbetar inom sjukvården har en absolut skyldighet att till sociala myndigheter anmäla så snart det finns en misstanke om att ett barn far illa. Detta är en skyldighet och det räcker med att det finns en misstanke, det är sedan de sociala myndigheternas skyldighet att utreda omständigheterna. Att fara illa är ett vitt begrepp, men kan bland annat innefatta misshandel, sexuella övergrepp eller att ha drabbats av bristande omsorg på grund av förälders oförmåga, missbruk eller psykisk sjukdom. Vid misstanke om att barn far illa: Vid misstanke om pågående brott eller fara för sådant, kontakta Polisen via SOS. I andra fall kontakta Sociala jouren: Dagtid: via kommunväxeln i den kommun det gäller. Jourtid: Polis Vid tveksamheter om hur du skall agera kontakta jourhavande ambulanschef via SOS. 164

166 Kapitel: J Behandlingsriktlinjer Psykiatri Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Psykiatri Psykatrisk sjukdom J:

167 Kapitel: Rev nr: 1 Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Andra sjukdomstillstånd Psykiatriska symtom Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Orsak Psykiatriska symtom Akuta psykatriska tillstånd, intoxikation, hypoglykemi, hypotermi, cerebral ischemi, demens, missbruk, skalltrauma, elektrolytrubbning, hyperthyreos, postiktal förvirring (EP), meningit Anamnes Tidigare sjukdomar, missbruk, diabetes, demens, EP eller thyreoidearubbning. Vad föregick insjuknandet (droger, psykisk press, utmattning, sömnbrist, kramper, trauma, infektion eller huvudvärk) Symtom - (Iakttagelser) Nedstämdhet? Upprymdhet? Vanföreställningar? Agitation? Aggressivitet?, Suicid önskan- eller plan? Panik? Hyperventilation? Konfusion? Obegripligt tal? Medvetandesänkning? Undersökningar Behandling Basal Standard vuxen patient Tänk på egen säkerhet Polisassistans vid behov Skapa lugn och ro, inga häftiga rörelser PVK vid hypoglykemi, EP, dehydrering eller misstanke om sepsis Patient får ej tvångsmedicinera utan läkarbedömning Kompletterande Symtomatisk behandling Vid identifierad somatisk åkomma se respektive kapitel Övervakning Beroende på symtomatologi och bedömt tillstånd 166

168 Kapitel: Rev nr: 1 Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer Andra sjukdomstillstånd Psykiatriska symtom Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Vårdintyg I de fall där patienten ej vill följa med ambulans till sjukvårdsinrättning men där ambulanspersonalen ändå bedömer att ett akut vårdbehov föreligger så skall läkare inom primärvården kontaktas. Läkare inom primärvård skall kontaktas för att komma ut till patienten och där avgöra om det föreligger ett behov av att utfärda vårdintyg. Dagtid kontaktas den vårdcentral som patienten tillhör, även privata vårdcentraler skall bistå med detta. Privata vårdcentraler kan dock ej utfärda handräckningsbegäran, det får vårdcentralen hjälp med av psykiatriska akutmottagningen. Under kvälls tid kontaktas närmaste jourcentral för hjälp med vårdintyg och nattetid kontaktas jourhavande distriktsläkare som söks via NÄLs växel. Finns minsta misstanke om somatisk (kroppslig) orsak till patientens symtom skall patienten transporteras till somatisk akutmottagning. Patient som inte frivilligt vill följa med, och som inte anses vara en fara för sig själv eller andra, och inte har ett uppenbart vårdbehov lämnas på plats. Dokumentera noga ställningstagandena och patientens status i ambulansjournalen. Iaktta miljön där patienten hämtades (social anamnes). Ambulans får aldrig kvarhålla patient annat än om det är för att förhindra skada (nödvärn). Finns inget vård- eller omvårdnadsbehov kan andra alternativ väljas. Detta gäller både för somatiskt och psykiatriskt sjuka patienter. Ambulanspersonalen får aldrig övertala patient att inte följa med till sjukhus eller vårdinrättning. 167

169 Kapitel: L Behandlingsriktlinjer Säkerhet Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Säkerhet Blodsmitta L:

170 Kapitel: L: 01 Behandlingsriktlinjer Säkerhet Blodsmitta Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Blodsmitta Akuta åtgärder Vid stick och skärskada Skölj bort blodet med riklig mängd vatten och alkoholdesinfektera området. Vid stänk i ögon Skölj rikligt med ögondusch eller natriumklorid i första hand. Alternativt kan kranvatten användas. Ta ut ev. kontaktlinser och skölj igen. Vid stänk i mun, på slemhinnor Skölj snarast rikligt med vatten. Vid exposition för blod från dokumenterat HIV-smittad individ Dagtid måndag till fredag: Kontakta omedelbart dagjouren på infektion via växeln. Jourtid och helger: Kontakta infektionsjouren via växeln. Tala om att det är en stickskada. Rapportera till vårdenhetschef dagtid och jourhavande ambulanschef jourtid. 169

171 Kapitel: M Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Innehållsförteckning Patientnära utrustning CPAP M: 01 Intraosseös nål M: 03 KED väst M: 04 Lucas M:

172 Kapitel: M: 01 Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning CPAP Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 CPAP Användningsområde CPAP betyder kontinuerligt positivt luftvägstryck. Det innebär att man andas ut mot ett motstånd. Storleken på detta bestäms av det gasflöde du väljer. Godkänd utbildning krävs för handhavande. Bruksanvisning Placera den vita filterdelen av CPAP generatorn i maskens öppning CPAP generatorns gröna slag kopplas till gaskällan, anslut den genomskinliga slangen till mätklockan. Håll CPAP masken tätt mot en slät yta. Sätt på ett flöde av 25 liter och läs av mätklockan som skall visa ungefär 5 cm H²O motstånd. Sätt på 15 liter syrgas CPAP-masken på patienten och fäst med gummiremmarna. Ett flöde på 25 liter motsvarar 5 cm H²O motstånd, 30 liter 7,5 cm motsånd H²O och 35 liter 10 cm H²O motstånd. Välj flödesmotstånd beroende på tillstånd, se respektive kapitel (C: 04 Lungödem, B: 01 Astma KOL) Lyft på masken om du måste ex. patienten kräks med risk för aspiration, patienten försämras (sjunkande BT, stigande andningsfrekvens), byte av syrgastub, trassel med utrustningen etc. Ge då istället syrgas liter på traumamask Övrig medicinsk behandling enligt gällande riktlinjer för respektive indikation. Det går bra att kombinera Nitrolingual och CPAP vid cardiellt lungödem Om behandlingen fungerar Larma in till akutmottagningen eller HIA och avbryt inte behandlingen förrän läkare på akutmottagningen övertagit ansvaret. 171

173 Kapitel: M: 01 Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning CPAP Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Intraosseös nål EZ-IO Indikationer: Kritiskt sjuk/skadad patient som är i omedelbart behov av infart för administrering av läkemedel eller vätska och där man inte kan sätta PVK inom 90 sek. Kontraindikationer: (är relativa då ingreppet alltid görs på vitalindikation) Frakturer eller tidigare större ortopediska ingrepp (protes i knäled etc) i aktuellt ben Tecken på infektion vid tilltänkt punktionsställe. Instruktion: 1. Informera patienten (om vaken patient) 2. Kontroll av överkänslighet mot bedövning! 3. Placera med fördel benet i en 30 vinkel i knäleden 4. Palpera ut instickstället: Proximala tibia: 1 tvärfinger (1-2 cm) distalt och 1-2 cm medialt om tibiala tuberositan, (Barn: Om tuberositan är svår att lokalisera kan man ta 2 fingerbredder nedom patella) 5. Desinfektera med klorhexidinsprit. 6. Iordningställ EZ- I0 handtaget och välj rätt nål: Blå över 40kg, Röd under 39 kg (Mager vuxen person bör ändå få vuxennål) 7. Ställ nålen mot huden, pressa ner mot benet och borra in med 90 vinkel. Låt borren göra jobbet. 8. När man kommer igenom benet (=motståndet försvinner) och därmed in i benmärgen, slutar man borra. 9. Ta bort borren och mandrinen. 10.Vaken patient, ge Xylocain 10mg/ml:vuxen + Barn: 1 2 ml infiltreras från hud ner till periost. Därefter: Vuxna: kan 2 4 ml (20-40 mg) Barn: 0,5 mg/kg, max 4 ml (40 mg) injiceras i IO- nålen för att reducera smärta vid infusion/injektion. 11. Flusha med10 ml NaCl. FLUSH = FLÖDE! (Obs! Trögt i början, lättar senare) 12. Koppla på förfylld (NaCl) trevägskran på förlängningsadaptern. 13. Sätt på patienten det medföljande armbandet som indikerar att patienten har en intraosseös nål. 14. Trots övertryck så minskar flödet i nålen efter hand. OBS! Vid längre transporter skall man FLUSCH med 10 ml NaCl var 20:e minut, detta för att hålla kaviteten öppen. 15. Informera mottagande vårdavdelning och lämna informationsbladet. Dokumentera i journalen. 172

174 Kapitel: M: 05 Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning Lucas Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Användningsområde KED-väst Immobilisering vid misstänkt spinal/halsryggskada eller stabilisering av frakturer hos barn och vuxna. Används istället för spineboard vid immobilisering av spädbarn Indikationer användning vid losstagning enligt PHTLS losstagning till vaccummadrass Spinal immobilisering spädbarn enligt PHTLS Fixation av misstänkt instabil bäckenfraktur Kontraindikationerl Utrustning Grav ryggdeformitet som kan försämras av plant underlag Uppenbar andningsvikt KED-väst (Kendrick Extrication Device) 1 polstringsdyna 2 spännband för huvudet bruksanvisning Ovanstående finns i förvaringsväska märkt FERNO KED Underhåll Inspektion av KED västen ska göras 1 gång per månad eller oftare, beroende på hur mycket den används Rengjöres med mild, ljummen tvållösning, vid behov användes Virkon Om KED-västen blivit utsatt för väta, måste den torka ordentligt i timmar i ca 20 grader, helt utvikt Arbetsbeskrivning Se bruksanvisning som medföljer varje KED-väst 173

175 Kapitel: M: 05 Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning Lucas Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 LUCAS 2 Bröstkompressionssystem - PÅ/AV Manöverpanel: - JUSTERA - PAUS (låst) - AKTIV (kontinuerligt) LUCAS ger kontinuerliga kompressioner. Grön lysdiod blinkar 8 ggr/min som hjälp vid ventilering - AKTIV (30:2) LUCAS ger 30 kompressioner och stannar i 3 sek för att tillåta 2 ventilationer. Därefter återgår LUCAS till ytterligare 30 kompressioner. Blinkande grön lysdiod samt en ljudsignal föregår ventilationspausen - LJUD AV - Batteriindikator - Larmindikator 174

176 Kapitel: M: 05 Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning Lucas Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Bekräfta hjärtstopp Påbörja manuell HLR, undvik avbrott i kompressionerna Lägg väskan på golvet/marken med bärremmarna nedåt och toppen emot dig Placera vänsterhanden i den svarta remmen på vänster sida, och dra i det röda handtaget så att väskan öppnas 175

177 Kapitel: M: 05 Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning Lucas Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Ta ut ryggplattan ur ryggsäcken Avbryt manuell HLR Se till att patientens huvud har stöd Placera ryggplattan under patienten, precis nedanför armhålorna Fortsätt manuell HLR Notera: Rätt placering av ryggplattan gör att placering av sugkoppen går snabbare och enklare Fatta stödbenens handtag och lyft upp LUCAS ur väskan Dra en gång i lösgörningsringarna för att öppna klolåsen Släpp lösgörningsringarna 176

178 Kapitel: M: 05 Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning Lucas Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 Anslut stödbenet närmast dig till ryggplattan Avbryt manuell HLR Anslut det andra stödbenet till ryggplattan så att båda stödbenen är låsta till ryggplattan. Lyssna efter klickljudet Kontrollera att båda stödbenen har låst fast i ryggplattan genom att dra dem uppåt 177

179 Kapitel: M: 05 Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning Lucas Godkänd av: Datum: Sida: Av: 243 För att kompressionerna ska bli effektiva och för att undvika allvarliga patientskador är det mycket viktigt att sugkoppen är korrekt placerad och centrerad över sternum på patienten: Kompressionspunkten för LUCAS skall vara på samma ställe som för manuell HLR och i enlighet med riktlinjerna När tryckplattan i sugkoppen är positionerad korrekt är sugkoppens nedre kant rakt över bröstbenets nedre kant Om sugkoppen på LUCAS behöver justeras, drag i stödbenen tills rätt position uppnås Komprimera på rätt ställe för att undvika allvarliga patientskador samt för att erhålla effektiva kompressioner Om det ej är möjligt att positionera LUCAS säkert och korrekt på patientens bröstkorg, tag av LUCAS och påbörja manuell HLR igen 178

Behandlingsriktlinjer för AMBULANSSJUK- VÅRDEN 2013. Foto: Carl Johan Ludwig, Norrlandsflyg

Behandlingsriktlinjer för AMBULANSSJUK- VÅRDEN 2013. Foto: Carl Johan Ludwig, Norrlandsflyg Behandlingsriktlinjer för AMBULANSSJUK- VÅRDEN 2013 Foto: Carl Johan Ludwig, Norrlandsflyg Behandlingsriktlinjer Rev nr 3. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 A. ALLMÄNT... 5 A1 Undersökning - standardpatient...

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för. NU-ambulansen 2015. Revision nr: 5

Behandlingsriktlinjer för. NU-ambulansen 2015. Revision nr: 5 Behandlingsriktlinjer för NU-ambulansen 2015 Revision nr: 5 Behandlingsriktlinjer Innehållförteckning Innehåll Kapitel: 0: 00 Anders Johansson Innehållsförteckning 1 Allmänt Förord 1: 01 Undersökning Standard

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Vårdprogram. Akut omhändertagande av allergisk reaktion

Vårdprogram. Akut omhändertagande av allergisk reaktion Vårdprogram Akut omhändertagande av allergisk reaktion Innehåll: Inledning Patofysiologi Prehospitalt omhändertagande Undersökning, anamnes, bedömning Behandling Allergisk reaktion Behandling Anafylaktisk

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

en för sjukvården NU-s Revision nr: 3

en för sjukvården NU-s Revision nr: 3 Behandlingsriktlinjer för sjuksköterskor inom ramer en för Samverkande sjukvård NU-s sjukvården 2013 Revision nr: 3 Behandlingsriktlinjer Innehållförteckning Innehåll Kapitel: 0: 00 Rev nr: 2 Ersätter:

Läs mer

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01 Bar 963 Ru Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Allergimottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akutmottagning Norra Version: 15 Älvsborgs Länssjukhus; Akutklinik gemensamt Innehållsansvarig: Anna-Lena

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral ANAFYLAXI, INSEKTSBETT, ALLERGI... 2 ASTMA HOS VUXNA... 3 AKUT ASTMA HOS BARN OCH UNGDOMAR... 4 EPIGLOTTIT... 5 GALLSTEN OCH NJURSTEN...

Läs mer

Behandlingsriktlinjer ambulanssjukvården Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.

Behandlingsriktlinjer ambulanssjukvården Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1. Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.1 sid 1(2) Flik 1 Allmänt Forts. Flik 5 Förord 1.1 Kramper 5.6 Innehållsförteckning Meningit 5.7 Symtom/iakttagelser

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

BEHANDLINGS- RIKTLINJER

BEHANDLINGS- RIKTLINJER BEHANDLINGS- RIKTLINJER Akutsjukvården i Västerbotten, Ambulans Giltig fr o m 2014-06-01 Behandlingsriktlinjer Ambulans/allmänt /innehållsförteckning Kapitel 01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänt 5. Trauma/Olycksfall

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Ambulanscentrum NU-sjukvården Version 2011:12

Ambulanscentrum NU-sjukvården Version 2011:12 Ambulansinstruktion Titel: Medicinska behandlingsriktlinjer Datum: 2009-05-04 Utfärdad av: Anders Johansson/Björn Lantz Fastställd/Godkänd av: Tom Brokopp Förvaras/Arkiveras: Amb.centrums hemsida Utgåva

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

SLAS PBT AMLS PHTLS Behandlingsriktlinjerna

SLAS PBT AMLS PHTLS Behandlingsriktlinjerna Förord Behandlingsriktlinjerna utarbetade av nätverket SLAS (Sveriges medicinskt Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan) publicerades på FLISAs hemsida första gången oktober 2002 och reviderades

Läs mer

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 1177 uppdrag Samverkande sjukvård NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 Innehållsförteckning 1. Allergisk reaktion - av lindrig allergisk reaktion 2 Brännskador - Bedömning/behandling

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Om anafylaktisk chock

Om anafylaktisk chock Anafylaxi Om anafylaktisk chock Patientinformation 1 Anafylaktisk reaktion En anafylaktisk reaktion (anafylaxi) är en livshotande överkänslighetsreaktion som påverkar flera organ i kroppen. Vid svårare

Läs mer

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare. Definition: Allergi är en överkänslighetsreaktion orsakad av en immunologisk mekanism. En akut allergisk reaktion är ofta IgE-medierad och kan börja med symtom av varierande svårighetsgrad och utvecklas

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2 Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 1 UTBILDNINGSPLAN Grundutbildning Första Hjälpen och HLR med hjärtstartare (RS1) 3,5 timmar UTBILDNINGSINNEHÅLL Utbildningen är en grundläggande

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1

Läs mer

Del C 1 april 2010. Region Skånes Prehospitala Centrum. Denna del ska besvaras av samtliga läkare.

Del C 1 april 2010. Region Skånes Prehospitala Centrum. Denna del ska besvaras av samtliga läkare. Region Skånes Prehospitala Centrum Del C 1 april 2010 Denna del ska besvaras av samtliga läkare. C1) Vad är en delegering? a) En sjukvårdsåtgärd som en person med formell kompetens har uppdragit åt annan

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner

Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner Prehospitala direktiv, riktlinjer och instruktioner Riktlinjerna är uppdelade i avsnitt. Avsnitt 1 beskriver vårt generella patientarbete. De direktiv som anges gäller för alla patienter om inget annat

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Grankulla stad 6.4.2010 Social- och hälsovård Småbarnsfostran och förskola PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Som grund för denna plan för läkemedelsbehandling är Social- och

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland

Prehospital akutsjukvård. Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland Prehospital akutsjukvård Fältchefens funktion i ambulansorganisationen på Åland INTRODUKTION Knappt 30.000 invånare Över 2 miljoner inresande/år främst genom kryssningstrafiken Över 6.500 namngivna öar,

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Rutin Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Vård och omsorg 1 2014-03-11 Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Försämrat hälsotillstånd MAS, MAR, SAS, (VoU och

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Datum: 2010-02-27, tid enligt tentamensenhetens anvisningar

Datum: 2010-02-27, tid enligt tentamensenhetens anvisningar Institutionen för Hälsovetenskap Omtentamen 1 Ambulanssjukvård och trauma, 15 hp Maxpoäng: 72 p A = 72-68 p (95 %) B = 65-67 p C = 58-64 p D = 53-57 p E = 47-52 p (65 %) Specialistutbildning inom akutsjukvård,

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 18/1 2013.

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 18/1 2013. Tentamen i klinisk medicin, del 2, 18/1 2013. Lärare: Kristina Byström, fråga 1-3, 9,5p Mårten Widlund, fråga 4-6, 3p. Kristian Thörn, fråga 7-15, 9p. Mathias Sandin, fråga 16-25, 27p. Lars Bergren, fråga

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd, Biståndskontoret Karlstad 2015-09-01 verksamhetsutvecklare Instruktion gällande omhändertagande av avliden

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning

Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning ABCDE Baseras på potentiell mortalitetsrisk Ofri luftväg dödar snabbare

Läs mer

Preparathandboken för. Ambulanssjukvården. NU-sjukvården. Revision nr: 3

Preparathandboken för. Ambulanssjukvården. NU-sjukvården. Revision nr: 3 för Ambulanssjukvården NU-sjukvården 2013 Revision nr: 3 Sida: 1 Kapitel 12 Preparathandbok Adrenalin 0,1 mg/ 2 Adrenalin 1 mg/ 4 Atropin 0,5 mg/ 6 Betapred Tabl 0,5 mg 7 Betapred inj 4 mg/ 7 Bricanyl

Läs mer

Utfärdat av: MLA: AISAB, Falck, Samariten. Godkänt av: Åke Östman (AISAB) Kerstin Norrbin (Falck), Torbjörn Kanfjäll (Samariten)

Utfärdat av: MLA: AISAB, Falck, Samariten. Godkänt av: Åke Östman (AISAB) Kerstin Norrbin (Falck), Torbjörn Kanfjäll (Samariten) Medicinska riktlinjer för Förord Utfärdat av: Rev.nr 1 Förord sid 1 (1) Beställarläkarens förord Revideringen av de medicinska riktlinjerna för ambulanssjukvården i SLL är ett ständigt pågående arbete.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Reviderat 2006 06 09 1 (8) Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Organisation och Målbeskrivning vid Länssjukvården Kronoberg Innehållet godkänt av Ledningsgruppen för Länssjukvården och Styrgruppen för Hjärt-Lung-Räddning

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Tentavakten ombedes ringa om studenter har frågor:

Tentavakten ombedes ringa om studenter har frågor: Ämne: Läkemedelsberäkning, Tentamen Kurs: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik,7.5 Hp, BL1015 Datum: 2015-01-31 Tid: 2 timmar, kl 08.15-10.15 Provkod: 0400 Hjälpmedel: Miniräknare Lärare: Annika Hickisch

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator. salbutamol

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator. salbutamol BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator salbutamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

Du kan rädda andras liv

Du kan rädda andras liv Första Hjälpen Du kan rädda andras liv Det är viktigt att kunna första hjälpen. Att gå en kurs i första hjälpen är en utsträckt hand till dina medmänniskor. Denna vägledning är bara ett smakprov. Kom ihåg

Läs mer

Till dig som fått EpiPen

Till dig som fått EpiPen Till dig som fått EpiPen 1. Vad är EpiPen och hur verkar det? EpiPen är en säker och snabb akutbehandling av anafylaktisk chock. EpiPen är en automatisk injektionspenna med en engångsdos adrenalin. Anafylaktisk

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Utfärdat av: MLA: AISAB, Falck, Samariten. Godkänt av: Åke Östman (AISAB) Kerstin Norrbin (Falck), Torbjörn Kanfjäll (Samariten)

Utfärdat av: MLA: AISAB, Falck, Samariten. Godkänt av: Åke Östman (AISAB) Kerstin Norrbin (Falck), Torbjörn Kanfjäll (Samariten) Medicinska riktlinjer för Förord Utfärdat av: Rev.nr 1 Förord sid 1 (1) Chefläkarens förord I den nya reviderade upplagan av Medicinska Behandlingsriktlinjer 2014 har vårdgivarnas fulla medicinska ansvar

Läs mer

Dubbla laryngoskopblad, kitdump, kapnograf, koniotomi, reponera ansiktsfrakturerna, mental förberedelse, glad överraskning vid normal luftväg 2

Dubbla laryngoskopblad, kitdump, kapnograf, koniotomi, reponera ansiktsfrakturerna, mental förberedelse, glad överraskning vid normal luftväg 2 Gabriel Skallsjö 1 Dubbla laryngoskopblad, kitdump, kapnograf, koniotomi, reponera ansiktsfrakturerna, mental förberedelse, glad överraskning vid normal luftväg 2 Vänta inte med att säkra luftvägen, den

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer