Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Transkript

1

2 Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

3 Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström

4 Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Vi gör detta genom att utveckla och sprida kunskap om hinder för delaktighet samt stödja ansvariga samhällsaktörer.

5 Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Funktionshinderspolitiken ska få genomslag i samhället. Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga.

6 Vad är delaktighet? Delaktighet uppstår i samspelet mellan individ och en tillgänglig miljö. Det som avgör möjligheten till delaktighet är tillgängligheten i samhället och de förutsättningar som skapats för individen. Delaktighet rör alla områden i samhället, till exempel på arbetsmarknaden, i skolan eller offentliga miljöer.

7 Vad är tillgänglighet? En förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och delta fullt ut och på jämlika villkor i samhället. Möjliggöra tillträde och tillgång. Samhällets utformning och grupper. Individer.

8 Mänskliga rättigheter Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

9 De mänskliga rättigheternas historia

10 Mänskliga rättigheter vad är det? Stat och invid. Alla människors värdighet och jämlikhet. Mänskliga rättigheter gäller alla och är odelbara. Beskrivs i internationella avtal och konventioner som är juridiskt bindande. Rättighetsbärare och skyldighetsbärare.

11 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inga nya rättigheter Både medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Rätt för individer att klaga till FN Grundläggande principer artikel 1-5 Rättighetsartiklar artikel 6-30 Procedurregler artikel 31-50

12 Vad innebär konventionen? Rättigheter för alla och envar Bekräftar skiftet från objekt till subjekt Tillgänglighet som förutsättning för mänskliga rättigheter Individuellt självbestämmande och frihet att göra egna val

13 Fyra perspektiv på funktionsnedsättning Konventionen 1900-talet Medicinska perspektivet 50-talet 70-talet 90-talet Människorättsperspektivet Offer Medborgare

14 Så vad innebär ett människorättsperspektiv? Framförallt förändrar det Skyldighetsbärarnas ansvar Stat Myndigheter Regioner Skyldighetsbärare Kommuner Rättighetsbärare

15 Livsresan

16 Livsresan

17 Rättigheterna genomsyrar samhället Artikel 25 Hälsa Artikel 20 Personlig rörlighet Artikel 27 Arbete och sysselsättning Artikel 7 Barn med funktionsnedsättning Artikel 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Artikel 23 Respekt för hem och familj Artikel 19 Självständighet och inkludering Artikel 24 Utbildning Artikel 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet

18 Vad har vi då för instrument för att implementera konventionen? Nationell lagstiftning Konventionskonform tolkning och tillämpning Förordningar Nationella strategier Och mer specifikt. Nationella målet för funktionshinderpolitiken Agenda 2030 SKL:s positionspapper

19 Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Proposition 2016/17:188 Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas.

20 Funktionshinderspolitikens inriktning Proposition 2016/17:188 Principen om universell utformning Identifiera och åtgärda befintliga brister i tillgängligheten Individuella stöd och lösningar för individens självständighet Förebygga och motverka diskriminering

21 Att tänka mångfald i processen Vilka är det som ska använda det vi tar fram för andra människor? Vilka är det som inte använder idag? Genom att tänka mångfald i processen exkluderas färre

22 Ett inkluderande perspektiv där mångfald är grunden

23 Tillgänglighetens olika delar I praktiken Handlar det om hur vi utformar (eller omformar) produkter, tjänster, miljöer etc. På vissa områden finns det lagar och regler som ger krav för hur vi ska utforma saker ex. lokaler utifrån nedsatt rörelseförmåga. Det som finns måste förbättras med utgångspunkt i dessa krav. På andra saknas det ex. en skylt i en vallokal utifrån nedsatt kognitiv förmåga.

24 Arbete för full delaktighet i samhället Anpassa efter förutsättningar Styrning, ledning och uppföljning Integrera och separera Det finns stöd att få!

25 Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Tack för uppmärksamheten!

26 Funktionshinderspolitiskt uppdrag Susanna Elmberger Länsstyrelsen Västernorrland Mille Salomaa-Lindström MFD

27 Länsstyrelsens regleringsbrev 2018 Länsstyrelserna ges i uppdrag att i samarbete med Myndigheten fördelaktighet och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting under stödja landsting och kommuner att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier och planer i enlighet med vad som framgår av proposition Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken (2016/17:188).

28 MFD:s regleringsbrev 2018 Myndigheten för delaktighet ska i samarbete med länsstyrelserna ge stöd till landsting och kommuner att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier och planer. Under uppdragets genomförande ska synpunkter inhämtas från Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget ska genomföras i enlighet med den inriktning som redovisas i proposition 2016/17:188.

29 Varför funktionshinderspolitik?

30 Andel (procent) personer med högst förgymnasial utbildning i åldersgruppen som påbörjat, men inte slutfört gymnasiestudier. Studier ej heller huvudsaklig sysselsättning, Källa: SCB:s undersökning av levnadsförhållanden Personer med funktionsnedsättning Kvinnor Män Övrig befolkning

31 Andel (procent) personer år som varken arbetar eller studerar, 2016/17 Källa: SCB:s undersökning av levnadsförhållanden Med funktionsnedsättning Övrig befolkning

32 Risk för fattigdom 25 Andel (procent) över 30 år i risk för fattigdom, 2015/ Kvinnor Med funktionsnedsättning Övrig befolkning Män

33 Andel (procent) över 16 år som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra, 2016/17. Källa: SCB:s undersökning av levnadsförhållanden Kvinnor Män Med funktionsnedsättning Övriga befolkningen

34 Varför detta uppdrag? 290 kommuner 21 regioner Över 1 miljon anställda

35 Utgångspunkter i uppdraget MFD + Länsstyrelserna Kommunala självstyret Långsiktighet Existerande strukturer Dialog Mänskliga rättigheter Jämställdhet och barnrätt

36 Uppdraget 2018 Gemensam tolkning Samarbetsgrupper på flera nivåer Gemensam kommunikation Inledande samtal med funktionshindersrörelsen på nationell och regional nivå

37 Invånare Kommuner Regioner Kommuner Regioner Länsstyrelse Länsstyrelse Nationellt nätverk Samordningsgrupp Arbetsgrupper Stöd MFD Kunskap

38 Kartläggningsarbetet 2018 Internt underlag för kommande insatser och utveckling Kvalitativt komplement till MFD:s uppföljning Tre delar 1. Nuläge 2. Utmaningar 3. Stödbehov Länsvis av respektive länsstyrelse Nationell sammanställning 18 länsstyrelser, 130 kommuner och 14 landsting

39 Nationell kartläggning Stora variationer Positiv inställning till stöd Få upp frågan högre på agendan Checklistor

40 Stärka funktionshindersperspektivet i styrning och ledning Kunskapsinsatser Stöd i att utveckla handlingsplaner, strategier, indikatorer Koppling befintlig lagstiftning och funktionshinderpolitiken Samråd och delaktighet Barnrätt och jämställdhet

41 Preliminära fokusområden Arbetsgivarrollen Digitalisering Fysisk tillgänglighet Kultur och fritid Utbildning Aktuella frågor Verksamhetsområden Villkorning av bidrag Upphandling Verktyg för genomförande av funktionshinderspolitik

42 Regional kartläggning: Västernorrland Få giltiga strategier/planer för funktionshinderarbetet, flera på gång. Samrådsforum i olika former

43 Regional kartläggning: Västernorrland Utmaningar Kunskap Resurser (personella, ekonomi) Ordinarie verksamhet Nå barn och unga i samråd

44 Regional kartläggning: Västernorrland Önskemål/stödbehov Kunskapsstöd Erfarenhetsutbyte Stöd i framtagande av strategier/planer

45 Länsstyrelsens stödjande insatser: Kontaktlista Regionala dialogträffar/nätverk Konferens Integrera i andra uppdrag och konferenser Stöd i framtagande av funktionshinderspolitiska program

46 MFD:s löpande insatser till länsstyrelserna Föreläser och utbildar på konferenser länsstyrelserna anordnar, sammanställer material, utbildar länsstyrelserna, förmedlar kontakter till andra myndigheter. Riktat utbildningspaket till personal på länsstyrelserna. Fysisk tillgänglighet, digitalisering, villkorning av bidrag.

47 Verktyg i MFD:s ordinarie arbete Metodstöd för att integrera funktionshindersperspektivet i styrprocesser. Metodstöd för att ta fram funktionshinderspolitiska strategier. Metodstöd om aktiv involvering. Material om tillämpningen av barnets rättigheter. Utbildningsmaterial om funktionshinderspolitikens mål och inriktning.

48 Tack för uppmärksamheten!

49 Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?

50 Innehåll: - Vad innebär jämlik hälsa? - Vad anser SKL? - När uppstår ojämlikhet? - Vad kan kommuner och regioner göra?

51 Jämlik hälsa! Vad avses? Det finns ojämlikhet i hälsa när vi har systematiska skillnader i hälsa som bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället (CSDH 2008) Hälsan ska vara god oavsett: Kvinnor, män, flickor och pojkar Sociala och ekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomstnivå, social status, Geografiska faktorer Andra faktorer. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder samt funktionsnedsättning Avdelningen för vård och omsorg 3

52 SKL positionspapper Åtgärder för jämlik hälsa bör vara målgruppsanpassad och omfatta alla Bättre möjlighet att följa upp hälsoläget också gällande personer med FNS Alla ska ha tillgång till jämlik hälso-och sjukvård Information om vård behandling hjälpmedel ska målgruppsanpassas Utnyttja teknik inom hjälpmedelsutveckling Personal inom hälso-och sjukvård måste ha kunskap om olika FNS och hur man möter personer med olika behov Staten stimulera forskning kopplat till ojämlik hälsa och minska klyftorna (evidensbaserad vård) Funktionshinder och delaktighet POSITIONSPAPPER

53 Hur ojämlikt är det idag? Några exempel: Lever kortare än befolkningen i övrigt. Får behandling senare i ett sjukdomsförlopp än andra grupper. Får behandling i mindre utsträckning än andra grupper. Rör ofta på sig i mindre utsträckning än andra grupper. Medicinerar ofta mot depression. Personer med schizofreni som insjuknar i hjärtinfarkt har sämre tillgång till medicinsk vård och läkemedel.

54 Chans till ballongutvidgning vid hjärtinfarkt personer med funktionsnedsättning Sannolikheten att en person med funktionsnedsättning som drabbas av akut hjärtinfarkt ska behandlas med ballongutvidgning (PCI) är lägre. Referens 1 Personkrets (medel) Personkrets (medel) Ingen skillnad mellan män och kvinnor Källa: Socialstyrelsen

55 Diabetes Om du har en depression- och ångestsjukdom löper du fyra gånger högre risk att amputeras än de diabetiker som inte är psykiskt sjuka. Källa: Socialstyrelsen

56 Cancer funktionsnedsättning/ psykiatrisk diagnos Om du är kvinna, har LSS-insatser och bröstcancer, löper du en nästan fördubblad risk att dö jämfört med andra bröstcancerpatienter. Bröstcancer upptäcks i senare stadium om du har en psykisk diagnos. Om du har en psykiatrisk diagnos så överlever du kortare tid efter cancerdiagnosen. Källa: Socialstyrelsen 2011,

57 Kognitiv funktion påverkar; Uttrycka sig/beskriva, känna, koppla ihop, förstå Uppmärksamhet, minne, språk Hitta, ta sig iväg, kontinuitet, mötesformalia, organisera, planera

58 Att söka vård Hälsostatus Behov av vård Efterfråga vård Konsumera vård Hälsoutfall (Hälsans bestämnings -faktorer) Förkunskaper om sjukdomar och vården och omsorgen Utbud, Tillgänglighet t.ex. resurser, tidigare erfarenheter etc. Förmåga att boka tid Tillgänglighet, Förtroende och tillit Resurser etc. Ta sig i tid och till rätt plats Kvalitén på vården och omsorgen: bemötande, medicinsk behandling etc. Ta till sig råd förstå behandling (Baserad på modell från: Burström, Market-oriented, demand-driven health care reforms and equity in health care utilization in Sweden, Int J Health Services 2009;39; ) Avdelningen för vård och omsorg 10

59 Påverkbara konsekvenser av funktionsnedsättningen Äta på oregelbundna tider och för mycket fett och socker För lite motion och kanske rökare Leder till metabolt syndrom Diabetes högt blodtryck hjärtinfarkt Avdelningen för vård och omsorg 11

60 Andel (procent) som är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, 2016, 2018

61 Andel (%) som anger att de är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, bland personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen år, 2016/18. Folkhälsomyndighetens folkhälsoundersökning

62 Vari ligger problemet? För personer med intellektuell funktionsnedsättning så är det just innebörden av funktionsnedsättningen som försvårar. Att redogöra för sin sjukdomshistoria - att för hälso- och sjukvården att klara av att kommunicera med någon där detta brister och att känna till speciella förutsättningar/diagnoser/historik. Hur förstår personen vad läkare/ssk har sagt och varför. Hur mycket av det beslutade har personen uppfattat och därför genomför? Ordinationer, har det blivit förstådda?

63

64 Jämlik vård handlar om: Bemötande Information Organisation något som kan vara svårt för personer med psykiska funktionsnedsättningar vill inte/kan inte? 16

65 Bildstöd exemeplvis diabetes

66

67 Ökad kunskap/ändrade arbetssätt Hälso- och sjukvårdspersonal Habilitering Socialtjänsten- handläggare chefer Baspersonal Kommunal hälso- och sjukvård Känna till varandras kompetens Samarbete!

68 Vad behövs? Årliga hälsokontroller med inkluderande hälsosamtal (och genomgång av läkemedelslista och genomförda screeningsundersökningar) Rätten till en kontinuerlig namngiven allmänläkare och distriktssköterska Längre tid för besök Material på lättläst på vanliga sjukdomstillstånd som kräver god egenvård för god hälsa så som diabetes, fetma etc. Rätt till återkommande stöd för hälsosamma levnadsvanor (stöd till att utföra ordination på ökad fysisk aktivitet; stöd till hälsosamma matvanor på lättläst med mera - och kontinuerligt återkommande av professionell personal på området). Kunskap om och användning av AKK, alternativ och kompletterade kommunikation inom Socialtjänst hälso- och sjukvård

69 Det finns goda exempel i Sverige Sörmland arbetar med SMO = Samordnat medicinskt omhändertagande av vuxna personer med komplexa funktionsnedsättningar 21

70 Hur = lära av varandra Fast läkarkontakt på vårdcentralen. Enklare väg in. Ansvarig sjuksköterska. Längre läkartider, 1 timme. Vårdlots / Samordnande sjuksköterska. Kontinuerliga sittningar / mötesplatser tillsammans med kommunernas sjuksköterskor, habiliteringsverksamheten och VC. Ta hjälp av specialistkliniker och samordna vid behov. Årliga kontroller.

71 Framgångsfaktorer/lärdomar Börjat med det lilla. Patient för patient. Ta lärdom av varandra olika huvudmän, olika professioner. SAMVERKAN Lösningsfokuserat synsätt. Det mesta går att göra lite bättre. Envishet ;) - att inte ge upp Stor målgrupp med skilda behov Olika synsätt/behov/förväntningar från olika huvudmän/myndigheter/professioner. Bytt VC fått börja om.

72 Kommunsjuksköterskan Att ha en läkarkontakt att arbeta tillsammans med underlättar massor. Nu vet jag att jag kommer träffa ansvarig läkare varannan vecka. Inte alls lika stressande. Trygghet. Bra med olika kompetenser såsom specialistkliniker, Habiliteringsverksamheten, kommunen, sjukgymnaster, sjuksköterkor, läkare. Alla står vi för en del av patienten som blir en bra helhet.

73 Samverkansavtal Västra götalandsregionen

74 Vad gör SKL? Positionspapper Partnerskapet kommunal HSV Sprider goda exempel Bildstöd vårdsituationer

75 Vad behöver vi göra tillsammans (framtid) Ökad kunskap i kommuner, landsting och regioner om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Forskning om funktionshinder behöver stärkas tillgänglig kunskap ska finnas vid varje möte Gå från synen att personer är mottagare av insats till medskapare av insats Universell utformning Säkerställa att det finns uppgifter för att följa upp hälsoläge, livsvillkor och levnadsförhållanden för befolkningen som helhet. Dessa uppgifter ska kunna brytas ner och analyseras utifrån personer med funktionsnedsättning

76 forts. Vad behöver vi göra Öka personalens kompetens om funktionsnedsättningar och skillnader i hälsa Öka personalen i kommunens kunskap om förebyggande hälsoarbete, kost och motion Tillgänglig information om vård, behandling, hjälpmedel. Utformad utifrån olika förutsättningar Ta tillvara och använda patienters upplevelse med vården SIP (samordnad individuell plan) kan utvecklas för att stötta den enskilda individen Eftergymnasial utbildning för elever som gått gymnasiesärskola, underlätta övergången mellan skola och arbete Ett hållbart och inkluderande arbetsliv Skapa förutsättningar för alla att kunna ha en aktiv fritid, med både kultur och idrott

77 Små förändringar gör stor skillnad! Hur skrivs kallelser? Hur ges information? Muntligt? Skriftligt? Med bilder? När får man hjälp av arbter/ssk/fys? Inspirerar och motiveras till vardagsmotion Inspirerar och motiveras till bra kost

78 Självskattad hälsa och kränkning Data från Hälsa på Lika Villkor HLV-2018 Johannes Dock Folkhälsoplanerare

79

80 Andel som skattar sin hälsa som god Andel svar kvinna man Heterosexuell Bisexuell 3 2 Homosexuell HETEROSEXUELL BISEXUELL HOMOSEXUELL Kvinna Man

81 Andel med god självskattad hälsa kopplat till kränkning KRÄNKT PGA FUNKTIONSNEDSÄTTMNING 27 KRÄNKT PGA ETNISK TILLHÖRIGHET 48 KRÄNKT PGA KÖNSIDENTITET OCH/ELLER KÖNSUTTRYCK 52 KRÄNKT PGA ÅLDER 52 KRÄNKT PGA SEXUELL TILLHÖRIGHET 56 KRÄNKT PGA RELIGION 56 KRÄNKT (ALLA) 56 KRÄNKT PGA KÖN 62 ALLA

82 En likvärdig utbildning för alla En rättighet vi främjar genom kunskap, stöd och utveckling

83 Rådgivare Jenny Hübinette Rådgivare Catharina Månsson Syfte: Att få kännedom om vår myndighet samt att få kännedom om vårt arbete med tillgänglig lärmiljö

84 Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. (Skollagen, kapitel 3)

85 4 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Sveriges största kunskapsbank inom specialpedagogik.

86 5 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd undervisning i specialskolor tillgängliga läromedel statsbidrag

87 6 Vi är en samarbetspartner Vi bidrar med kunskap och kompetens till förskolor och skolors egna specialpedagogiska resurser. Vi finns i hela landet. Vi har kunskap om individers lärande pedagogers arbete verksamhet och organisation.

88 7 Specialpedagogisk rådgivning Vi erbjuder rådgivning, kompetensutveckling och information för pedagoger, arbetslag, elevhälsa, resursteam, rektorer och skolhuvudmän med fokus på samspelet mellan funktionsnedsättningar, pedagogik och lärmiljö i samverkan med de resurser som finns inom den egna verksamheten.

89 8 Specialpedagogiskt stöd Vi ger stöd i frågor om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning. Specialpedagogisk rådgivning. Specialpedagogisk utredning. Information och utbildning. Sök specialpedagogiskt stöd på

90 9 Specialpedagogiska utredningar Vi genomför utredningar för barn och elever som har synnedsättning med eller utan ytterligare funktionsnedsättningar är döva eller har hörselnedsättning kombinerad med utvecklingsstörning har dövblindhet har grav språkstörning.

91 10 Undervisning i specialskolor Vi driver flera specialskolor runtom i landet. Skolorna lär ut samma saker som grundskolan, men på ett sätt som är anpassat till eleverna och deras förutsättningar. Skolor med individuell anpassning av lärmiljö och kommunikation, för fyra specifika målgrupper. Skolor med tvåspråkig inriktning, svenskt teckenspråk och svenska, för en målgrupp.

92 11 Hitta läromedel En söktjänst för dig som söker läromedel som passar i specialpedagogiska sammanhang. Tusentals läromedel. Inspirationssidor. Vi fyller ständigt på!

93 12 Fråga en rådgivare En kundtjänst inom specialpedagogik. Telefontid vardagar: till 12.00, till Telefonnummer: Sök bland redan publicerade frågor och svar. Skicka in frågor via webbformulär.

94 13 Bidrag som stöder och utvecklar Vi fördelar statsbidrag till folkhögskolor, universitet och högskolor riksgymnasieskolor för elever med svåra rörelsehinder förskolor, grundskolor, grund- och gymnasiesärskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning vuxna studerande med funktionsnedsättning vid vissa studier.

95 14 Forskning och samverkan Vi sprider forskningsresultat. Vi samverkar med universitet och högskolor, Skolverket och Skolinspektionen. Vi samarbetar inom European Agency for Development in Special Needs Education.

96 Tillgänglighet och värderingsverktyget

97 Webbaserat värderingsverktyg Förskola, skola och fritidshem Handledning - tryckt och pdf Kartläggning - webbaserat och pdf Handlingsplan - webbaserat och pdf

98 Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning utgår från globala och nationella styrdokument FN:s konvention om barnets rättigheter. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Skollagen Läroplanen Arbetsmiljölagen Plan- och bygglagen Diskrimineringslagen Funktionshinderspolitiken 17

99 Alla har rätt att nå målen 18

100 Tillgänglighetsmodellen 19

101 20 Indikatorer i tillgänglighetsmodellen Förutsättningar för lärande Rätten till lärande och trygghet Delaktighet Hälsa och lärande Språk och kommunikation Meningsskapande och motivation Kroppen i lärandet Social miljö Pedagogisk miljö Fysisk miljö Gemenskap Begripligt sammanhang Planerade aktiviteter utanför förskole- och skolområdet Samverkan med hemmet Normkritik och attityder Pedagogiska strategier och stödstrukturer Arbetslag Olika sätt att lära Lärverktyg Digitalt lärande Hjälpmedel Rum för lärande Ljudmiljö Visuell miljö Luftmiljö Utemiljö

102 21 Indikatorer i tillgänglighetsmodellen Förutsättningar för lärande Rätten till lärande och trygghet Delaktighet Hälsa och lärande Språk och kommunikation Meningsskapande och motivation Kroppen i lärandet Social miljö Pedagogisk miljö Fysisk miljö Gemenskap Begripligt sammanhang Planerade aktiviteter utanför förskole- och skolområdet Samverkan med hemmet Normkritik och attityder Pedagogiska strategier och stödstrukturer Arbetslag Olika sätt att lära Lärverktyg Digitalt lärande Hjälpmedel Rum för lärande Ljudmiljö Visuell miljö Luftmiljö Utemiljö

103 22 Indikatorer i tillgänglighetsmodellen Förutsättningar för lärande Rätten till lärande och trygghet Delaktighet Hälsa och lärande Språk och kommunikation Meningsskapande och motivation Kroppen i lärandet Social miljö Pedagogisk miljö Fysisk miljö Gemenskap Begripligt sammanhang Planerade aktiviteter utanför förskole- och skolområdet Samverkan med hemmet Normkritik och attityder Pedagogiska strategier och stödstrukturer Arbetslag Olika sätt att lära Lärverktyg Digitalt lärande Hjälpmedel Rum för lärande Ljudmiljö Visuell miljö Luftmiljö Utemiljö

104 23 Indikatorer i tillgänglighetsmodellen Förutsättningar för lärande Rätten till lärande och trygghet Delaktighet Hälsa och lärande Språk och kommunikation Meningsskapande och motivation Kroppen i lärandet Social miljö Pedagogisk miljö Fysisk miljö Gemenskap Begripligt sammanhang Planerade aktiviteter utanför förskole- och skolområdet Samverkan med hemmet Normkritik och attityder Pedagogiska strategier och stödstrukturer Arbetslag Olika sätt att lära Lärverktyg Digitalt lärande Hjälpmedel Rum för lärande Ljudmiljö Visuell miljö Luftmiljö Utemiljö

105 24 Indikatorer i tillgänglighetsmodellen Förutsättningar för lärande Rätten till lärande och trygghet Delaktighet Hälsa och lärande Språk och kommunikation Meningsskapande och motivation Kroppen i lärandet Social miljö Pedagogisk miljö Fysisk miljö Gemenskap Begripligt sammanhang Planerade aktiviteter utanför förskole- och skolområdet Samverkan med hemmet Normkritik och attityder Pedagogiska strategier och stödstrukturer Arbetslag Olika sätt att lära Lärverktyg Digitalt lärande Hjälpmedel Rum för lärande Ljudmiljö Visuell miljö Luftmiljö Utemiljö

106 Värdering: 4 områden 22 indikatorer 5 nivåer Tänk på att:

107 Resultat från Värderingen Resultatet mynnar ut i ett underlag för en handlingsplan: Mål? Åtgärder? När i tid? Vem ansvarar och vad kostar det? Uppföljning?

108 Tillgänglig lärmiljö Särskilt stöd Extra anpassningar Tillgänglig lärmiljö 27

109

110 Elevers medverkan DATE lärmaterial Förskola Grundskola F-3 Grundskola 4-9 Gymnasiet

111 30 Kontakta oss Telefon Texttelefon Följ oss på Facebook SPSMsverige Linked in Specialpedagogiska skolmyndigheten Instagram spsmsverige

112