Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan Byggande och boende

Transkript

1 Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan Byggande och boende Karin Andersson, Ansvarig tjänsteman

2 Läsanvisning till detta häfte Den slutliga översiktsplanen kommer innehålla en lång rad kapitel som du ser nedan. Fetmarkerade kapitel i listan är de som översiktsplanen kommer fokusera på att utveckla djupast. Det är dessa som delas ut som häften vid Kommunfullmäktige Materialet är planeringsunderlag som ska fortsätta utvecklas. Kontakta ansvarig tjänsteman vid felaktigheter eller synpunkter. Samtliga kapitel nedan ska vara med i det slutliga förslaget till ny översiktsplanen. Materialet ska vara klara och delas ut vid Kommunfullmäktige Strategi Här står kärnfullt formulerade, kortfattade meningar med de långsiktiga strategierna för att utveckla byggande och boende i kommunen. Dessa punkter arbetas fram under septembernovember månad under möten mellan politiker, tjänstemän samt genom medborgardialogen. xxx xxx xxx Byggande, boende Utbildning; barnomsorg, förskola, skola, vuxenutbildning Vård, omsorg, individ- och familjeomsorg Vatten, dricksvatten Avlopp Avfall Infrastruktur, kommunikationer, transporter, IT Näringsliv; arbetsområden, handel, kommersiell service Strandskydd (inkl LIS-områden) Rekreation och friluftsliv Turism (Besöksnäring) Jordbruk, odlingsmark, ängs- och hagmarker Skogsmarker Rennäring Höga naturvärden Våtmark Sjöar, vattendrag, vattenbruk Höga kulturvärden Energi Vindbruk Värdefulla ämnen och mineraler, grus, berg, matjord Riksintressen (inkl kartor och beskrivningar) Sollefteå stad Tätorten Långsele Tätorten Ramsele Tätorten Junsele Tätorten Näsåker Landsbygden (inkl större och mindre byar) Krisberedskap Klimatanpassning Miljö- och riskfaktorer (inkl översvämning samt ras och skred) Horisontella faktorer; hållbarhet, barnperspektiv, jämställdhet och mångfald. Miljöbedömning

3 Inledning På ett globalt plan sker ett stort antal förändringar, så kallade megatrender som är krafter som vi måste ta hänsyn till även i Sollefteå kommun. Den största förändringen är de nya förutsättningar som ett förändrat klimat för med sig både i lokalt i Sollefteå, i Sverige och utomlands. Världen blir mer och mer globaliserad, mer och mer urbaniserad samt mer och mer digitaliserad. Trender Dessa megatrender märks i : o Ett ändrat klimat o En globaliserad värld o En urbaniserad värld o En digitaliserad värld (Källa: Boverket (2012) Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling i Sverige fram till 2050) Miljömål För att möta dessa utmaningar formulerar Sverige ständigt olika mål att arbeta mot. De finns på nationell, regions- och ner på lokalnivå, för för att öka detaljeringen och konkretisera hur man arbetar med detta strategiskt och på lång sikt. Sollefteå kommun har lokala miljömål för hur man ska arbeta lokalt med: o Begränsad klimatpåverkan o Grundvatten av god kvalitet o Ett rikt odlingslandskap o God bebyggd miljö God bebyggd miljö Länsstyrelsen beskriver vikten av en god bebyggd miljö som; stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen, bidrar till bättre folkhälsa samt till ett myllrande stadsliv, ökad trygghet, ökad rörelsefrihet för sårbara grupper, minskat buller och utsläpp samt minskade kostnader för transportinfrastrukturen. En byggd miljö som stödjer fysisk aktivitet skapar attraktiva städer och orter. Detta har Sollefteå tagit fasta på och formuletar att: Kommunen ska i samverkan utveckla en god livsmiljö för alla kommunmedborgare; i stad, tätort, småort och på landsbygden. En god livsmiljö bidrar till en hållbar utveckling i hela Sollefteå kommun socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Detta specificeras i ett antal lokala delmål: Delmål 1. Tydliggöra samhällsplaneringens möjligheter att främja en hållbar utveckling. Målet anses uppfyllt när översiktsplaneringen, ett av de viktigaste verktygen för miljömålsarbetet, bedrivs aktivt och kontinuenligt som en process med delaktighet. Delmål 2.Utverka former för dialog och samverkan med den lokala nivån, medborgarna och näringslivet, så att de stimuleras att engagera sig i samhällsplanering. Delmål 3A. Fortsatt utveckling av staden. Delmål 3B. Initiera ett utvecklingsarbete i kommunens små tätorter med syfte att förbättra och stärka livsmiljön. Delmål 3C. Initiera ett utvecklingsarbete i små orterna och på landsbygden med syfte att förbättra och stärka livsmiljön. Delmål 4. Säkerställa grundläggande tillgänglighet, trygghet- och säkerhetaspekter för alla kommuninvånare. Införliva trygghets och säkerhetsaspekter i planeringen så att boendemiljön och utemiljön utvecklas och formas med tanke på trygghet. Delmål 5 Ambitionen inom det lokala miljömålet God bebyggd miljö/ en attraktiv livsmiljö för alla, ska genomsyra alla förvaltningars och bolags verksamheter. Planera den byggda miljön Den fysiska samhällsplaneringen och byggandet styrs av plan- och bygglagen och miljöbalken. Planläggning och prövningen i ärenden om lov 1

4 eller förhandsbesked ska syfta till att markoch vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning med markoch vattenområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. Detaljplan Det huvudsakliga syftet med detaljplaneläggning är att pröva markens- och vattenområdens lämplighet, göra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen för ett visst ändamål, till exempel bostadsbebyggelse eller verksamhetsområden. En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument. Detaljplaner finns upprättade för tätorterna Sollefteå, Ramsele, Näsåker, Långsele, Junsele, Helgum, Resele, Forsmo och Edsele. Det finns även enstaka mindre planer för specifika områden som fritidsbebyggelse och enstaka villatomter. Bygglov Bygglovplikten varierar beroende på om fastigheten ligger inom detaljplanelagt område, samlad bebyggelse eller utanför planlagt område och samlad bebyggelse. Inom detaljplan finns möjligheten att bygga ett antal åtgärder utan bygglov så länge de är mer än 4,5 meter från tomtgräns eller grannarna går med på byggnationen: Altan med golvnivån på max 1,2 m över mark. Skärmtak på huvudbyggnaden om max 15 m2. Utbyggnad på huvudbyggnaden om max 15 m2, OBS, kräver anmälan och startbesked. Två takkupor på huvudbyggnaden så länge de inte berör bärande konstruktioner. Ett max 1,8 m högt plank eller mur inom 3,6 m till huvudbyggnaden. Inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus. En friggebod om max 15 m2 och 3 m höjd. Ett attefallshus om max 25 m2 och 4 m höjd. OBS, kräver anmälan och startbesked. Bygglovbefriade åtgärder utanför detaljplan och samlad bebyggelse För fastigheter med en- och tvåbostadshus utanför detaljplan och samlad bebyggelse är möjligheten att bygga utan bygglov större. Förutom undantagen från bygglovskraven inom detaljplan och samlad bebyggelse får du utan att ansöka om bygglov göra: tillbyggnad med högst 50 % av byggnadens yta på marken, dock maximalt 40 kvm och till högst det våningstal som befintlig byggnad har. uppföra komplementbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare än 4,5 meter från tomtgränsen. Med komplementbyggnad menas en mindre byggnad som kompletterar huvudbyggnaden, till exempel uthus, garage, förråd, gäststuga och bastu som placeras i omedelbar närhet till huvudbyggnaden. Komplementbyggnaden får inte dominera över huvudbyggnaden varken i orlek eller höjd. Bygga murar eller plank som inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter För samtliga bygglovsbefriade åtgärder. Observera att åtgärden kan kräva strandskyddsdispens trots att den är bygglovsbefriad. Inom utpekade kulturmiljöer krävs bygglov för bygglovsbefriade åtgärder samt bygglov för friggebodar och attefallshus inom försvarets riksintresse och influensområde. Om närmsta grannfastighet är en väg måste alltid 4,5 meters avståndet hållas, ibland kan det krävas längre skyddsavstånd. För järnväg är 2

5 skyddsavståndet 30 meter. Kommunens bostadsbestånd Bostadsbeståndet inom kommunen består till största delen av friliggande villor och hyreslägenheter i flerbostadhus. Bostadsrätter förekommer i Sollefteå tätort och till viss del i Långsele. Inom Sollefteå tätort är fördelningen ungefärligen 50 % villor och 50 % flerbostadshus. Det finns överlag goda möjligheter att kunna finna olika boendeformer till varierande kostnad, både centralt i tätorterna och i mera lantliga miljöer. Det kommunala fastighetsbolaget Solatum Hus & Hem AB är den dominerande aktören på bostadsmarknaden med bostäder i Sollefteå tätort, Långsele, Junsele, Ramsele, Näså och Helgum. Förutom rollen som allmännyttigt bostadsföretag äger och förvaltar Solatum även byggnader för vård- och omsorgsboende på uppdrag av kommunen. Förutom Solatum finns ett flertal privata aktörer på marknaden. Ett stort antal bostäder har försvunnit under den senaste tioårsperioden. Cirka 300 av lägenheterna i flerbostadshus inom kommunen har rivits eller fått annan användning genom den statliga bostadsakuten. Behov av bostäder för speciella ändamål Kommunen bedömer att ett behov av upp till tre sociala bostäder finns i Sollefteåområdet. Det är behov av två till tre kvinnobostäder för utsatta kvinnor och eventuella barn som anses behövas inom en snar framtid. Den kommunala äldreomsorgen disponerar 285 boendeplatser som alla används till särskilt boende. Vid korttids- eller växelvård kan ett antal av boendeplatserna beläggas med fler än en brukare. Kommunen disponerar 90 LSS-boendeplatser. Platserna är koncentrerade i huvudsak till Sollefteå tätort. Trygghetsboenden Solatum Hus&Hem AB har beslutat att det tidigare särskilda boendet i Graningebyn och Nipgården i Ramsele ska utvecklas till trygghetsboende. Vasallen AB håller på att bygga 44 lägenheter plus gemensamma lokaler, på Hågesta, fd I 21, till trygghetsboende. Bostadsbyggande Bostadsbyggandet förväntas att vara lågt de kommande åren. Faktorer som påverkar bostadsbyggandet negativt är svårigheter för byggherrar att få långivare då lånevillkoren har hårdnat kombinerat med höga produktionskostnader samt ett vikande befolkningsunderlag. Den nybyggnad som skett är främst ersättningsbyggnader för skadade hus samt fritidshus. Avvecklingen av ett stort antal bostäder genom rivningar har inneburit att tidigare överskott av bostäder har jämnats ut och anpassats till den minskade befolkningen. Det har tills helt nyligen ansetts vara balans på bostadsmarknaden i kommunen. Det råder numera råder bostadsbrist, speciellt i Sollefteå stad. Källa: Länsstyrelsen Västernorrland ( rapport nr 2015:02) Hur och var vill ni bo. Många bostadhus på landsbygden har övergått till att bli fritidshus och trenden ser ut att fortsätta. I de flesta tätorterna, även på landsbygden, finns byggbara kommunala småhustomter, vilka kan tillgodose den efterfrågan som för närvarande finns. Dessutom behövs kontinuenligt nya bostäder, i viss utsträckning, som ersättning för äldre och för att möjliggöra omflyttning. Många som nu blir pensionärer är längre inte beroende av arbetstillfällen inom pendlingsavstånd. Detta kan dels höja intresset för attraktiva och bekväma bostäder i centrala lägen, dels också på boende i attraktiva lägen på landsbygden. Idag finns en brist på särskilt boende för äldre i centrala lägen. Prisnivån på bostäder i kommunen är lägre än riksgenomsnittet, vilket är en faktor som kan stimulera till en återflyttning av tidigare utflyttade samt även nya inflyttare. Sollefteå kommun ska ha en god planberedskap och god tillgång till mark för bostäder. Det är angeläget att kunna erbjuda attraktiva och önskade boendemiljöer för 3

6 kommunmedborgarna och presumtiva inflyttare. Behov finns att för de kommande åren planera områden med större attraktiva villatomter och även se över hur befintlig bebyggelse kan förtätas med hyreslägenheter i centrala lägen. Kommunen bör även verka för att det finns goda möjligheter att bygga enstaka småhus i spridd form på landsbygden. Det finns tydliga tecken att Sollefteå följer den nationella trenden med en ökande äldre del befolkning. Befolkningsprognosen för äldre är stigande både i gruppen och 80-w. Se bild på nästa sida. Den största ökningen är i Sollefteå tätort där behovet av särskilt boendeplatser bör tas i beaktande inför framtiden. För att minska behovet av särskilt boende och de äldre ska finna det bättre att bo kvar i eget hem med annan form av bistånd är trygghetsbostäder en viktig komponent. Fler utvecklingar som påverkar bostadsförsörjningsbehovet är: Ensamkommandebarn Flyktingfamiljer Studenter Ungdomsbostäder Arbetspendling Det finns ett antal färdigställda småhustomter och mark för flerbostadhus, vilket ger förutsättningar för att snabbt erbjuda en tomtlösning. Kvar att göra/rekomendationer Analysera goda livsmiljöer på orterna En ortsanalys är ett systematiserat sätt att ta fram information om en plats, från historia och nulägesbeskrivningar av ortens karaktär, styrkor och svagheter till att se på olika möjligheter för orten att utvecklas. Syftet med ortsanalyserna är att tillsammans med ortens invånare formulera strategier för ortens framtida utveckling som en gods livsmiljö, sett ur både det lokala och det regionala perspektivet. En medborgardialog planeras hållas under hösten 2015 Sedan tidigare finns sedan ett program för fördjupade översiktsplaner för tätorter i Sollefteå kommun. Förutom Sollefteå stad gäller programmet för Långsele, Ramsele, Junsele och Näsåker. Dessutom finns Centrumförnyelse program för tätorterna från Bebyggelseanalys En analysmetod utvecklad av stadsbyggnadsforskaren Kevin Lynch har tagits fram för att lyfta fram viktiga element som påverkar de boende och besökares visuella upplevelser och användning av orten. Material till denna analys tas fram under medborgardialogen och fokuserar på ett antal element: Stråk - Ett stråk är en led av olika slag utmed vilken människor färdas. Knytpunkter - De huvudsakliga platserna där människor möts. Landmärken - Platser som är lätta att identifiera och fungerar som referenspunkter. Barriär - Olika strukturer som upplevs som att de delar eller förhindrar. Utblickar - Vackra eller viktiga vyer. Utvecklings och bevarandeanalys Med hjälp av en metod som heter SWOT-analys identifieras styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifieras för att kunna få en överskådlig bild av nuläget och framtida möjligheter. (SWOT är en förkortning av engelskans strength, weaknesses, opportunities och threat. ) Materialet tas fram under medborgardialogen. Denna kan ligga till grund för en konsekvensanalys där man kan diskutera olika scenarios i en skala som syns nedan för kommande strategier för utveckling: 0 inget händer 1 Allt byggs ut 2 lite byggs ut 4

7 Övergripande verksamhetsplan med budget BEFOLKNINGSPROGNOS Kommunen totalt per åldersgrupp 31/12 Ålder w Summa Kommunen totalt per församling 31/12 Område Junsele Ramsele Edsele Ådalsliden Resele Ed Helgum Långsele Graninge Sollefteå Multrå-Sånga Överlännäs Boteå Summa Prognoserna är framräknade av Statistiska Centralbyrån och utgör inte kommunens målsättning beträffande befolkningsutvecklingen Från Sollefteå kommuns övergripande verksamhetsplan med budget

8 Barnperspektiv Kommunen bör göra en analys på byggande och boende i Sollefteå kommun ur ett barnperspektiv Materialet tas fram under medborgardialogen. När informationsmöten anordnas i planprocessen är det relevant att informera på förskolor och skolor för att säkerställa barns delaktighet. I vissa frågor kan också enkäter eller fokusgrupper med barn vara ett verktyg för att involvera ett barnperspektiv och säkerställa barns delaktighet i frågor som berör dem. Aspekter som bör analyseras särskilt ur ett barnperspektiv i översiktsplanearbetet är: barns rörelsefrihet kopplad till trafiksäkerhet närheten till grönområden inom kommunens orter och inom bostadsområdena tillgången på lekplatser inom kommunens samtliga bostadsområden tillgången på säkra gång- och cykelvägar inom kommunens orter och mellan skolor och bostadsområden (Källa Länsstyrelsen) Tillgänglighet i översiktsplaneringen att tänka på I översiktsplanen är det främst den fysiska tillgängligheten som bör behandlas. Ett sätt är att ange riktlinjer för tillgänglighet samt att föreslå åtgärder i befintliga och planerade områden. Det kan handla om åtgärder som för olika samhällsgrupper skapar trygghet och orienterbarhet i det offentliga rummet, såsom belysning och en kontinuitet i utformningen. Det kan också handla om att skapa ett samhälle där män och kvinnor i olika åldersgrupper kan transportera sig och då krävs det exempelvis god trafikplanering med trygga gång- och cykelbanor och en fungerande kollektivtrafik. Att det finns sittmöjligheter i det offentliga rummet såsom på torg, längs gångvägar och så vidare är ett annat sätt att öka tillgängligheten. Det finns också möjlighet att ange områden i översiktsplanen där det är särskilt lämpligt att komplettera med tillgängliga bostäder med exempelvis hiss även i nyproducerade tvåvåningshus samt hissinstallation i befintliga flerbostadshus. Bostadsförsörjning i översiktsplaneringen att tänka på Kommunera bör i översiktsplanen redovisa kopplingen mellan bostadsförsörjningsprogrammet och planerade nybyggnads- eller omvandlingsområden för bostäder. Aspekter som berör människors levnadsvillkor vilka behandlas i avsnitten Folkhälsa, Jämställdhet med flera ska vägas in. Planering av bostäder för allas behov är centralt för bl.a. arbetsmarknadens behov av kompetens. Den 1 januari 2014 ändras lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Ändringarna innebär att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen preciseras. Nytt är att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Länsstyrelsen ska ges möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ska regeringen ha en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Ändringen omfattar även att bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet förs in i plan- och bygglagen (2010:900) som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja bl.a. vid planläggning. I dessa sammanhang avses kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen vara ett vägledande underlag. Enligt 2 ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning minst innehålla: 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 6

9 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och form av utbyggnad av kollektivtrafik och fiber. 3. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. (Källa: Förslag till gemensam strategi för tätorterna Se över möjligheterna till sjö/älvnära boende i tätorterna och i de fall det är möjligt utför de åtgärder som behövs för att genomföra nybyggnation. Skapa möjligheter för nya verksamhe ter att kunna etablera sig och befintliga kunna expandera i tätorterna Närheten till tätortsnära grönområden är viktig att bevara och tillgängliggöra Fortsatt centrumförnyelse med omsorg och upprustning av centrala mötesplatser Tillvarata och utveckla utsikter Fortsatt arbete med tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder i samtliga tätorter Oexploaterade markområden som kom munen har till försäljning ska ses över och en plan för skötsel av dessa ska tas fram. Samtliga program, områdesplaner, detaljplaner mm ska systematiskt ses över för att se över och om de behöver ändras, upphävas eller uppdateras för framtida förutsättningar. En fortsatt förbättrad kommunikation i 7

10 Förslag på samrådsfrågor Nedan följer förslag på frågor som kan bearbetas och utvecklas av politiker, tjänstemän samt genom medborgardialogerna, till att bli kommunens utvecklingstrategier för byggande och boende. Vad är bra idag? Vad ska vi värna, bevara eller skydda? Vad är mindre bra idag? Vad är outnyttjade resurser som bör utvecklas? Hur ska outnyttjade resurser utvecklas, med ett långsiktigt perspektiv som tar hänsyn till hållbar utveckling: socialt, ekonomiskt och ekologiskt? Fler egna frågeställningar Spetsa gärna till frågorna så att de blir mer specifika på kommun och ortsnivå. Läs även mer om kring byggande och boende i de övriga häftena som berör samma teman: Tätorterna: Sollefteå, Långsele, Ramsele, Näsåker och Junsele Landsbygd Strandskydd och LIS-områden Rekreation och fritid 8

11 Vill du som företagare delta i arbetet för att utveckla byggande och boende i Sollefteå kommun? Vill du som kommuninvånare delta i arbetet för att utveckla byggande och boende i Sollefteå kommun? Kommunen bjuder in alla som vill, att delta i arbetet med den nya översiktsplanen. Vi behöver samla kunskaper och tankar från många olika håll. Du kan maila kommunen på: medborgardialog@ solleftea.se eller ringa in på: Du kan delta i möten ute i tätorterna: se mer information på kommunens hemsida; På webben finns även en enkät som du är varmt välkommen att fylla i. Du kan även läsa och ha synpunkter på materialet som kontinuerligt uppdateras på kommunens hemsida. Här kommer du även kunna ta del av minnesanteckningar från möten även om du inte har möjlighet att delta själv. Även om inte allt kommer att kunna få plats i översiktsplanen, kommer allt att finnas samlat som kunskapsmaterial. Mycket av det arbete som görs kommer att kunna vara till nytta även i andra sammanhang som har med Sollefteå kommuns fortsatta utveckling. 9