Handlingsplan för digitalisering vid Musikverket 2016

Transkript

1

2 Dokumentnamn 1(12) Diarienummer: 1435/15 Handläggare: David Jansson Handlingsplan för digitalisering vid Musikverket 2016 Styrning Koppling till myndighetens styrdokument Instruktionen för Statens musikverk (nedan benämnt Musikverket) SFS 2010:1922, föreskriver att: 1 Statens musikverk har till uppgift att främja ett varierat musikaliskt utbud i hela landet som är präglat av konstnärlig förnyelse och hög kvalitet. Myndigheten ska också främja utvecklingen av ett professionellt musikliv. Musikverket ska vidare dokumentera, bevara, främja, bygga upp kunskap om och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Vid myndigheten bedrivs arkiv-, biblioteks- och museiverksamhet. 2 Myndigheten ska särskilt: 2. vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika samlingar och dokumentation av teaterns, dansens och musikens kulturarv, 3 Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. 5 Myndigheten ska samverka och samråda med kulturområdets myndigheter, institutioner och andra organ. Statens musikverk Box Tel Stockholm Org nr Besöksadress: Torsgatan 21 musikverket.se

3 Dokumentnamn 2(12) Diarienummer: 1435/15 Organisation Ansvaret för myndighetens digitalisering delegeras av Generaldirektören till chefen för Arkivoch biblioteksavdelningen. Det strategiska och operativa arbetet med digitalisering samordnas på en myndighetsövergripande nivå av Digitaliseringsansvarig, vilken är placerad under Arkiv och bibliotek. Vid myndigheten finns ett digitaliseringsråd vilket består av digitaliseringsansvarig (sammankallande), representanter för samtliga enheter inom Arkiv och Bibliotek, Scenkonstmuseet, Elektronmusikstudion samt Kommunikations- och Administrativa-staberna. Rådet sammanträder minst en gång per månad och bereder underlag för beslut i Ledningsgruppen rörande digitaliseringsfrågor. Generella målsättningar 2016 Musikverket ska i arbetet med digitalisering av kulturarvsmaterial: Öka såväl produktion och kvalitet som användberhet av det digitaliserade kulturarvsmaterialet Tydligare inkorporera digitaliseringsverksamheten i den löpande planeringen av verksamheten Följa det framtagna underlaget för prioritering (preliminär version: Bilaga 5) Tydligare följa användarnas behov och önskemål, gällande de digitala resursernas sökoch användbarhet Öka kompetensen i verksamheten inom digitalisering av audiovisuella samlingar, samt att genomföra ett pilotprojekt för uppdragsdigitalisering av ljud åt andra statliga verksamheter Sträva efter att maximera den samlade sökbarheten för digitaliserade resurser i Musikverkets samsökningsverktyg I största möjliga utsträckning använda befintlig infrastruktur vid Musikverket, vid arbetet med den digitala produktionskedjan Budget och personella resurser 2016 Musikverket budgeterar SEK, särskilt avsatta medel för digital bild-/ljudfångst. Avdelningen Arkiv och Bibliotek kommer under verksamhetsåret 2016 att hålla sin låneexpedition stängd under måndagar, detta bland annat för att frigöra arbetstid till arbete med digitaliserade resurser. Revision av digitaliseringsstrategi Musikverkets ledning antog under 2012 en strategi för Digitalisering, Dnr /2012 (Bilaga 1), detta efter samråd med det då nyligen inrättade DigiSam, och detta dokument skall

4 Dokumentnamn 3(12) Diarienummer: 1435/15 revideras under Revisionen bereds av digitaliseringsansvarig samt myndighetens digitaliseringsråd. Planerad revision av handlingsplan för Digitalisering Musikverket har under 2015 arbetat med att ta fram ett underlag för en 10-årig digitaliseringsplan, vilken inkluderar samtliga materialkategorier inom Myndighetens kulturarvsavdelningar. Arbetet och urvalet har skett med stöd av Digisams principer och efter överläggningar i Musikverkets Ledningsgrupp samt Digitaliseringsråd och s lutligen utförts på enhetsnivå. Under 2016 ska Scenkonstmuseet rekrytera en ny ansvarig för föremålssamlingarna och detta möjliggör då att formulera en heltäckande plan för den omfattande och överlag prioriterade teaterdelen, något som under 2015 inte varit möjligt. Mot bakgrund av detta kommer Musikverkets handlingsplan för digitalisering att revideras och emenderas under Samlingsstrategi för Scenkonstmuseet Under 2015 har Scenkonstmuséet antagit en strategi för arbetet med sina föremålssamlingar (bilaga 3). I samlingsstrategin framgår tydligt definierade områden för prioriterad digitalisering t.o.m. 2019, samt att leverans av data till K-Samsök skall utredas på teknisk nivå. Samlingsstrategi för avd. Arkiv och Bibliotek Under 2015 har avdelningen Arkiv och Bibliotek antagit en strategi för arbetet med sina fysiska samlingar. Strategin har flera direkta och indirekta kopplingar till arbetet med digitalisering av samlingarna, se Bilaga 4. Jämställdhet Musikverket har sedan 2014/-15 givit särskild prioritet åt kvinnliga upphovspersoner vid katalogisering och inköp, men även vid digitalisering. Exempelvis kan här nämnas Alice Tegnér, Amanda Maier, Ika Peyron och Helena Munktell. 155 verk av kvinnliga tonsättare har hittills digitaliserats ur MTBs rara samlingar och fritt tillgängliggjorts i samsökningsverktyget Encore. Dessutom finns 117 verk i autograf av Alice Tegnér tillgängliga via arkivförteckningen på MTBs webbplats. Denna prioritering av kvinnliga upphovspersoner kommer att tillämpas även under 2016 och prioriterade namn är Laura Netzel, Elfrida Andrée samt Ruth Almén. Samtliga dessa verk är upphovsrättsligt fria och kommer att katalogiseras och därmed tillgängliggöras.

5 Dokumentnamn 4(12) Diarienummer: 1435/15 Samtliga digitaliseringsprojekt som planeras och genomförs vid Musikverket skall som minst omfatta/beakta följande: Bild-/ljudfångst Katalogisering/registrering Rättighetsmärkning Lagring Publicering (inklusive bildbearbetning) Dokumentation/nyttouppföljning Aggregerande tjänster (till exempel Musikverkets eget samsök, nationella aggregationstjänster) Infrastruktur Översikt databaser: Sierra (Innovative Interfaces) Bibliotekssystem för MTBs bestånd för utlåning samt referensmaterial i låneexpeditionen. Katalogisering sker primärt i Libris och posterna importeras sedan till Sierra. Encore (samsökningsverktyg) används som enda sökingång till bibliotekskatalogen. Har inbyggt stöd för OAI-PMH. X-ref Svenskt Visarkivs arkivdatabas. Innehåller: Svenskt visarkivs "Vis- och låtregister" bestående av ca poster över visor och låtar i tryckta publikationer från 1500-talets adelsvisböcker till dagens moderna visor och schlagermelodier Musikverkets URN:NBN-hanterare/poster för Musikverkets C-arkiv Johan Nordlanders digitaliserade register över 800 numrerade barnvisor och -ramsor, de flesta med ett antal olika varianter Musik i konsten vilken är en digitaliserad kortkatalog innehållande bildsamlingen vid Musik- och teaterbiblioteket dokumenterar all slags musikikonografi, vilken finns vid svenska museer, arkiv, bibliotek och hos andra institutioner. SVAs digitaliserade register över Bellmanstidens visor, från perioden ca Svenskt visarkivs Gamla visboksregister, i digitaliserad form, innehållande ett förstaradsregister över visor i ett stort antal sångböcker av olika slag skolsångböcker, studentsångböcker och andra typer av vistextpublikationer från och med ca 1820

6 Dokumentnamn 5(12) Diarienummer: 1435/15 Sångleksregistret efter Nils Denckers typologi, omkring 350 sånglekar med varianter förtecknade, hämtade från samlingar vid en mängd olika institutioner i Sverige och Finland Svenskt visarkivs Ämnesregister över folkliga visor, i vilket man kan söka yrkesanknytningar, ortsnamn, centrala begrepp o.s.v. i första versraden, titeln eller hela visan Svenskt Visarkivs foto-, affisch-, ljudsamlingar, ljuddokumentation samt arkiv Saknar stöd för OAI-PMH, men aktuella poster exporteras i Marc-format till Sierra och blir därigenom åtkomliga via Encore. Metadata för delar av ljudsamlingarna finns även sökbara i DISMARC (dismarc.org). Calm (Axiell) Arkivdatabas för teater- och musikarkiv på MTB samt innehåller en modul för registrering av museiföremål, vilken används till SKMs teatersamlingar. Har inbyggt stöd för export via OAI- PMH Minst (Filermaker) En Filemaker-databas som innehåller SKMs musikinstrument, inklusive digitaliserade bilder av instrumenten samt i tillämpliga fall även digital ljuddokumentation av dem. Metadata, bildoch ljudfiler återfinns även i Europeana-portalen genom MIMO-projektet ( Har i dagsläget endast delvis stöd för OAI-PMH. DigiLellky/DigiBeijer (MySQL/PHP) Den digitala onlineversionen av MTBs kortkatalog över utlåningsbara musiknoter, förvärvade till och med Katalogen omfattar ca katalogkort och 70 procent av bibliotekets utlåningsbara bestånd är fortfarande sökbart endast i denna katalog. För att förbättra och förenkla sökningen i katalogen måste upphovsman, titel och textbörjan läggas in manuellt. Detta ökar tillgängligheten för Musikverkets användare markant. Under 2016 kommer därför resurser att allokeras för att fortsätta indexeringen av katalogen. Hittills har kort indexerats manuellt. Den del av kortkatalogen som omfattar Vokalmusik skall under 2016 göras sökbar i Encore, importen sker med hjälp av OAI-PMH. DigiBeijer är Musik- och Teaterbibliotekets digitaliserade kortkatalog över teaterlitteratur och dramatik ( ). Litteraturen finns indelad i såväl alfabetisk som systematisk sortering. Katalogen går att fritextsöka i med OCR-textstöd samt kan bläddras i med hjälp av en utökad kategoriindelning, digitala ledkort, men är under 2015 inte manuellt indexerad. DigiLellky och DigiBeijer har båda en reservationsfunktion inbyggd så att låntagare kan beställa noter/litteratur/dramatik online.

7 Dokumentnamn 6(12) Diarienummer: 1435/15 Encore (Innovative Interfaces) Musikverkets samsökningsverktyg. Är sedan 2015 enda sökingång till Musik- och Teaterbibliotekets bibliotekskatalog, samt ger tillgång till upphandlade artikel- och externa databastjänster. Under 2016 skall söktjänsten även omfatta X-ref, Calm och DigiLellky. Målsättningen är att successivt inkorporera övriga nämnda lokala databaser. Verktyget stödjer facettering av en mängd universella parametrar såsom materialtyp, förvaltande institution, årtal, ämnesord m.m. Samtliga fria digitala resurser som återfinns i ovan nämnda databaser skall enligt projektplanen vara direkt åtkomliga via det samlade sökverktyget. Ny utrustning för bildfångst Under våren 2016 skall en ny skanner för större pappersformat (A1) upphandlas, detta primärt för att öka bildkvaliteten vid digital bildfångst, att öka effektiviteten i produktionen samt att minimera slitaget på materialet vid inskanning. Persistent länkhantering Myndigheten införde under 2013 ett system för hantering av så kallade persistenta länkar. Denna hantering säkerställer att inga länkar som myndigheten publicerar på webben slutar fungera. Myndigheten har valt att använda Kungl. Bibliotekets standard för detta ändamål (URN:NBN). Målsättningen är att URN:NBN ska användas till alla digitaliserade resurser som myndigheten publicerar. Som databashanterare används X-ref. Bevarande Musikverket använder i dagsläget en digital arkivlösning med tre nivåer: A-arkiv: Långtidslagring B-arkiv: Mellan- och arbetslagring av högupplöst material under pågående digitaliseringsprojekt C-arkiv: Hanterar persistenta länkar och innehåller upphovsrättsligt klarerat material för webbpublicering. C-arkivet indexeras av Googles sökmotortjänst och samtliga filer är därigenom sökbara Under 2016 skall en ny digital arkivlösning upphandlas och Musikverket strävar efter att genom denna tillämpa OAIS-modellen, något som i dagsläget enbart används i Myndighetens

8 Dokumentnamn 7(12) Diarienummer: 1435/15 E-diarium/verksarkiv. C-arkivet är förberett för öppen sökning och browsing bland samtliga digitala resurser med URN:NBN. Sunets nya molntjänst för lagring kommer att testas och utvärderas under Extern produktion Musikverket kommer att låta utföra digital bild- och ljudfångst genom externa statliga/offentligfinansierade verksamheter och andra aktörer, då så är tillämpligt, detta av kostnads- och effektiviseringsskäl. Exempel på ett planerat externt digitaliseringsprojekt är fortsatt mikrofilmsdigitalisering, se nedan. Kompetensutveckling och samverkan Högkvalitativ ljuddigitalisering på uppdrag Under 2014/15 har Musikverket ingått i en arbetsgrupp vid Digisam vars övergripande syfte varit att försöka minska risken att värdefull kulturarvsinformation i form av ljud och rörlig bild på analoga informationsbärare går förlorad, bidra till effektivt resursutnyttjande inom det statliga kulturarvsområdet och öka tillgängligheten till audiovisuella samlingar. Gruppen föreslår i sin slutrapport att bl.a. Musikverket skall tilldelas ett större ansvar inom högkvalitativ ljudöverföring från analoga format till digitalt. Musikverket avser därför att, mot bakgrund av detta, under 2016 ta fram ett avtalsunderlag för att kunna erbjuda andra statliga kulturarvsinstitutioner digitalisering av analoga ljudband mot kostnadstäckning. Inledningsvis blir detta projekt att betrakta såsom en pilot och kommer då primärt att omfatta magnetband av den vanligt förekommande bredden 1/4" (s.k. kvarttumsrullband), detta får sedan under 2017 utvärderas. Beställningar från medborgare och omvärld och i andra hand en prioritetslista [se Bilaga 2]. Musikverket har en maskinpark av professionell kvalitet. Kompetensutveckling Musikverkets kommer att deltaga i en ettårig kurs Sweden Digital Identity Programme ordnad av IdeK. Digitaliseringsansvarig, Arkiv-/Biblioteksavdelningen, Scenkonstmuseet samt Kommunikationsstaben kommer att vara representerade vid utbildningen. Ljudansvarig arkivarie samt digitaliseringsansvarig skall under 2016 genomgå en utbildning inom ljudöverföring/-migrering, för att förstärka kompetensen inför ovan nämnd uppdragsdigitalisering samt stärka rollerna som samordnare samt beställare.

9 Dokumentnamn 8(12) Diarienummer: 1435/15 Produktion Negativ i Landegrensamlingen Samlingen omfattar totalt negativ och dessa digitaliseras fortlöpande vid Stiftelsen föremålsvård i Kiruna st. negativ digitaliserades under 2013 och st. under Paul G. Dekers fotografier (OJ) Paul G. Deker var en tyskfödd fotograf som från 1970-talet var bosatt och verksam i Sverige, som från 1960-talet och framåt dokumenterade jazzscener främst i Tyskland och Sverige. Han arbetade även från och med 1969 som fotograf för tidskriften Orkester Journalen. Under 2016 kommer delar av Dekers fotosamling att digitaliseras och publiceras på Musikverkets webbplats. Beata Bergströms fotosamling Beata Bergström har med fotografiska tekniker dokumenterat teater sedan 1950-talet och det av det material som Musikverket har i sina samlingar är unikt, mycket frekvent efterfrågat samt behöver p.g.a. det instabila analoga formatet digitaliseras av bevarandeskäl. Fotografierna utgörs av bilder från ca 300 föreställningar färgnegativ skall monteras av och digitalisering i Musikverkets egen regi. Digitalisering tar ca 10 minuter per bild, i anspråk. Registrering i arkivdatabas kommer inledningsvis att ske per produktion eller föreställning och fotografierna i fråga omfattar ca 300 föreställningar. Detta tar ca 20 min per föreställning. Musikverket har i dagsläget ett enskilt avtal med upphovsmannen och rättigheter kommer att tydligt märkas upp i bildfilerna. Fortsatt digitalisering av kortkataloger/-register Musikverket utför sedan 2009 fortlöpande digitalisering av kortkataloger och register, vilka i regel utgör en unik ingång till vårt kulturarvsmaterial och oftast bara finns i en fysisk version och därmed enbart åtkomliga i Musikverkets lokaler. Digitalisering medger åtkomst via webben, underlättar sökning för medborgare samt personal och säkrar bevarandet. Katalogerna har prioriterats efter användningsfrekvens och unicitet. Fritextsökning är möjlig med hjälp av OCR-teknik och bläddring efter kategorisering av systematik. Följande kataloger har digitaliserats och skall publiceras Claes Dahlgrens intervjuregister Danska balladtyper Efterklang Högreståndsvisregistret Register över skämtvisor

10 Dokumentnamn 9(12) Diarienummer: 1435/15 Svenskt visarkivs pianonoter Svenskt visarkivs register över vanliga visor i skillingtryck Svenskt visarkivs skillingtryck i original Påbörjade register som skall avslutas Svenskt visarkivs register över vanliga visor i skillingtryck ( SVAS ) (nästan helt färdig, men har inte rörts under 2015) Folkmusikkommissionens och Musikmuseets spelmansböcker (endast skannad, 2015, 299 kort) Kataloger/register att avbilda digitalt, uppställda i prioriteringsordning KB:s skillingtryck Melodiangivelser i skillingtryck Det alfabetiska registret Omkvädesregistret Titelregistret Det alfabetiska registret över visbelägg Småregistren över diverse ämnen Variantregistret över Svenska låtar Resterande småregister över skillingtryck Merparten av Scenkonstmuseets teatersamlingar finns enbart förtecknade i en fysisk accessionskatalog (se Bilaga 3). Digitalisering av bevarandeskäl är påbörjad under hösten 2015 och skall slutföras under Katalogen omfattar 32 arkivkapslar och en pärm. Mikrofilmsdigitalisering Digitalisering av mikrofilmer är en mycket kostnadseffektiv metod för att tillgängliggöra värdefulla delar av samlingarna. Arbetet kommer att utföras av MKC/Riksarkivet i Fränsta. Mikrofilmerna återspeglar ett tidigare noggrant urval vid Musikverket (dåvarande Statens musiksamlingar), det innebär låg risk att skicka iväg materialet och kvaliteten blir hög även om färger utanför gråskalespektrat faller bort. Endast enmycket liten mängd av det mikrofilmade materialet omfattas fortfarande av upphovsrättligt skydd. Skillingtrycken (17-/1800-tal) utgör en frekvent efterfrågad resurs vid Svenskt Visarkiv, även om originalsamlingen i stor utsträckning förvaras vid annan institution. Serien omfattar totalt 126 filmer, se bilaga.

11 Dokumentnamn 10(12) Diarienummer: 1435/15 Mikrofilmer aktuella för digitalisering vid MTB Namn Filmnummer, Xe-R: Tyska Kyrkans samling 88-90, 72, 73, 110, , Alströmersamlingen Från sv. tonsättararkiv, originalmanuskript: Norman, Ludvig 12, 14 Hägg, Jacob Adolf 28, 29 Elfrida Andrée 4, 60, 96-99, 102,103, , 145 Stenhammar, Wilhelm 40 Ahlström, O. 123 Rosenberg, Hilding (upph!) 41 Tubin (upph!) 58, 59 Olsson, Otto 65 Stenborg, Carl 67 Eggert, Joachim 70, 79 Naumann, Joh. Gottl. 35 Rubenson, Albert 100,101 Lindblad, Adolf Fredrik 106, 107 Övriga tons.- Braun Carl A. Phillipp 74 Hasse, Joh. Ad. 112 Bach C.P.E. 111 Telemann, G. Ph. 1, 51 Litteraturhandskr. och musikperiodika rar Palms lexikon 77,78 Echo (musiktidskr t.) 91 Övrigt: Dansböcker 50, Samlingsvolymer (vok och instr) 47, 48 Blandade musikalier rar + KMAs ledamotsmtrl , 94, 105, 132

12 Dokumentnamn 11(12) Diarienummer: 1435/15 Beställningar av Musikverkets användare Beställningar av digital reproduktion från Musikverkets användare expedieras alltid med högsta prioritet. V.g. se Musikverkets Digitaliseringsstrategi (bilaga 1, sida 3) för definition och beskrivning av produktionsflöden. Caprice Records - återutgivning Caprice records genomför fortlöpande återutgivning ur sin digra katalog med mer än 40 års utgivning samt ur Musikverkets samlingar. Klassisk och nutida musik, elektroakustisk musik och jazz, folk- och världsmusik, pop och barn- och ungdomsmusik. Historiska dokumentationer, tonsättarporträtt och samlingsutgåvor. Överföring från analoga masterband utförs av såväl Musikverkets ljudtekniker som externa specialiserade experter. Planerade utgivningsprojekt finns listade i Bilaga 7. Användning Tillgänglighetsskala - samlingar Musikverket har utarbetat en skala rörande samlingarna för att åskådliggöra arbetet med tillgängliggörande. Skalan ser ut som följer: 1. Arkivet (samlingen) är helt oordnat 2. Arkivet (samlingen) är uppställt och översiktligt beskrivet 3. Arkivet (samlingen) är katalogiserat/registrerat/förtecknat 4. Förteckningen finns publicerad på nätet 5. Fulltext finns publicerad (eller digitaliseringen är utförd, men enbart för bevarande). Vid klassning av arkivmaterialet enligt ovanstående framkom att cirka 22 procent av kulturarvsmaterialet i arkivdepån i Gäddviken uppnått nivå fyra och knappt 1 procent uppnått nivå fem. Allt kulturarvsmaterial har där inkluderats utom teaterföremålen. Musikverket skall under 2016 fortsätta tillämpningen av tillgänglighetsskalan samt Målsättningen är att under 2016 utöka användningen av skalan till övriga samlingarna. Christer Landergrens jazzfotografier

13 Dokumentnamn 12(12) Diarienummer: 1435/15 Under 2015 har 40 fotografier av fotografen Christer Landergren ( ) publicerats på Musikverkets webbplats. Ca 200 ytterligare fotografier skall publiceras under Detta fotomaterial utgör ett unikt bidrag till fotodokumentation av jazzscenerna i Sverige från talet och framåt. Helledays samling Samlingen, som i sin helhet digitaliserades 2013, består av fotografier av artister, både privatporträtt och rollporträtt samt fotografier från olika teatrar och föreställningar från perioden och omfattar totalt fotografier. Bilderna är inte skyddade av upphovsrätt. Under 2016 kommer återstående fotografier att tillgängliggöras på webben. Brevsamlingen Musik- och teaterbiblioteket har tidigare låtit digitalisera brev, skickade till och från hovsångerskan Jenny Lind och dessa brev skall under 2016 göras tillgängliga. Publicering via arkivförteckningar på Musikverkets webbplats Ett stort antal digitaliserade autografer i handskrift av upphovsrättsligt fria verk (Svenska tonsättare) har tillgängliggjorts via Musik- och Teaterbibliotekets arkivförteckningar på Musikverkets webbplats. Under 2016 kommer denna princip att behovsprövas från fall. Dessa arkivförteckningar ska införlivas i Calm och därigenom göras sökbara via samsökningen. Wikipedia Personal från kulturarvsenheterna vid Musikverket har under deltagit i Wikipediautbildningar. Kopplingar mellan artiklar och myndighetens digitaliserade fulltextresurser finns upprättade i ett antal fall, då primärt som inlänkade externa resurser. Detta är en bra och effektiv modell för att nå ut med fritt tillgängligt digitaliserat material, vilken skall tillämpas vid digitaliseringsprojekt. EMS - Elektronmusikstudion Under 2016 skall en arbetsstation med åtkomst till digitaliserat ljud ur Elektronmusikstudions samlingar sättas upp i Arkiv och Biblioteksavdelningens låneexpedition på Torsgatan 21 i Stockholm. Digitala ljudfiler levereras enligt avtal fortlöpande till Kungliga Biblioteket och katalogisering sker i Elektronmusikstudions beståndsdatabas.

14 Dnr / Digitaliseringsstrategi för Statens musikverk Digitaliseringsstrategin omfattar digitaliseringsprocessen från urval via överföring till digitala format, bearbetning (t.ex. OCR-tolkning), metadataregistrering, lagring samt publicering. Förankring i myndighetens styrdokument Statens musikverk ska enligt instruktionen... dokumentera, bevara, främja, bygga upp kunskap om och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Myndigheten ska tillgängliggöra dokumentation och samlingar Digitaliseringsstrategin ska spela en central roll i myndighetens strävan att leva upp till instruktionens uppdragsformuleringar följa myndighetens mål och visioner samt myndighetens IT-policy revideras vart tredje år eller vid behov Digitaliseringsplan samt revision av densamma beslutas av myndighetens direktion. Definition av digitalisering Myndighetens definition av digitalisering är att det ursprungliga fysiska objektet avbildats digitalt eller överförts till digitala ljud-/bildformat. Således räknas inte exempelvis katalogposter i Libris som digitalisering. För att ett objekt ska kunna anses vara digitaliserat krävs en adekvat mängd metadata, såväl tekniska som innehållsbeskrivande. Annan typ av digital överföring och bearbetning, exempelvis OCR-tolkning och manuell överföring av text, räknas inte som digitalisering om inte en avbildning av objektet gjorts också. Migrering avser alltid överföring från en informationsbärare till en annan, i analoga såväl som digitala format. Allmänna målsättningar för digitaliseringsarbetet Målsättningen för Statens musikverks digitaliseringsarbete är att tillgängliggöra våra samlingar, att skydda materialet samt att underlätta myndighetens löpande arbete.

15 Dnr / Open Access Digitaliserat material som inte skyddas av upphovsrätt ska vara fritt tillgängligt för kunder. Sekretesslagstiftning Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, 7 kap, 24 och 24 kap. 4) ska alltid beaktas och följas vid digitalisering samt publicering av digitaliserat material. Samarbeten Digitaliseringssamarbeten ska prioriteras, framförallt i de fall samlingar/formatkategorier på olika institutioner på olika sätt hör samman och där påtagliga resursvinster kan göras. Finansiering Digitaliseringen ska vara en central del av den ordinarie verksamheten. Digitalisering där kund beställer en digital kopia ska, om materialet saknar upphovsrättsliga begränsningar, göras fritt tillgängligt. Digitaliseringen bekostas då av beställaren genom en administrativ engångsavgift. Avgiften inkluderar framtagning, digitalisering, registrering av grundläggande metadata samt en kopia till beställaren. Myndigheten ska alltid beakta möjligheter att söka externa medel för digitaliseringsprojekt, även i form av lönesubventionerade projektanställningar och arbetsmarknadspolitiska insatser. Omvärldsbevakning och organisation Myndigheten ska följa med i vad som händer i Sverige och omvärlden rörande exempelvis metadatafrågor, format, tillgängliggörande och internationella projekt. Nationell nivå och internationell nivå Myndigheten ska följa rekommendationer från det sedan 2011 inrättade sekretariatet för nationella digitaliseringsfrågor vid Riksarkivet. Myndigheten är delfinansiär av sekretariatet i enlighet med regleringsbrevet. Lokal nivå Digitaliseringsärenden och projekt ska godkännas av myndighetens övergripande digitaliseringsråd. I rådet ska finnas representanter för myndighetens enheter och staber, i de fall det är tillämplig. Såsom underlag för beslut om beviljande av digitaliseringsprojekt tjänar en checklista vilken ifylles av beställaren. Se bilaga 1.

16 Dnr / Intern eller extern digitalisering Kompetens ska finnas samt underhållas på myndigheten för att kunna bedriva digitalisering av huvudsakliga materialkategorier internt. Myndigheten ska i största möjliga utsträckning låta utföra digitaliseringen med egen personal i egna lokaler, detta då rariteter och material som kräver varsam hantering helst inte ska lämnas ut. I de fall myndigheten saknar utrustning för digitalisering av specifika objektstyper eller där det inte är motiverat att anskaffa dylik utrustning ska arbetet i första hand utföras i samarbete med annan statlig institution, alternativt upphandlas externt i enlighet med Lagen om Offentlig Upphandling. Målgrupper Arbetet med digitalisering har samma målgrupper som myndighetens övriga arbete. Urval för digitalisering Myndighetens digitaliseringsarbete ska ske längs med fem linjer Kundbeställningar av enstaka objekt, inom samtliga materialkategorier Digitalisering av dokument, noter och fotografier (projekt) Digitalisering/migrering av samtliga video- och fonogramtyper (beställningar och löpande) Föremålsfotografering (projekt och löpande) Digitalisering av register och kataloger (projekt) Externa beställningar ges alltid första prioritet. Områden med särskild prioritet för digitalisering Material som ofta efterfrågas av kunder Material som är akut hotat av nedbrytning Icke upphovsrättsskyddat material Kortkataloger och manuella register, vilka är nödvändiga för myndighetens löpande arbete Material som ursprungligen framställts av myndigheten, och där myndigheten således äger vissa rättigheter. Digitaliseringen ska återspegla myndighetens arbete med jämställdhet, mångfald samt barn/ungdom. För fonogramsamlingarna finns en särskild prioriteringslista, upprättad utifrån IASAs (The International Association of Sound and Audiovisual Archives) rekommendationer. Se bilaga 2

17 Dnr / Metadata Myndigheten ska upprätta enhetliga riktlinjer för metadatahantering och inför digitaliseringsprojekt utvärdera vilket metadatadjup som erfordras för att nå en god sökbarhet. Metadata ska alltid finnas i format som underlättar migrering av metadatamängder. Myndigheten ska eftersträva att katalogisera digitaliserade texter/musiknoter i Libris. Dessa ska sedan presenteras även i myndighetens lokala katalog. Katalogiseringen av digitala resurser ska vara en del av den ordinarie katalogiseringsverksamheten. Presentation av arkivmaterial vilket inte lämpar sig för bibliotekskatalogisering (t.ex. material ur personarkiv, fotografier samt video- och fonogram) ska kunna ske genom webbapplikationer i myndighetens övriga databaser och arkivförteckningsprogram. Tillgängliggörande Myndigheten ska sträva efter enhetliga gränssnitt där olika materialtyper kan samsökas samt minimera antalet olika platser att söka digitaliserat material. Myndigheten ska ombesörja fullgod publicering av digitala resurser. Allt digitaliserat material som inte är upphovsrätts- eller sekretesskyddat ska publiceras och vara fritt tillgängligt för alla användare. Dock kan etiska överväganden göras i enskilda fall då publicering inte är tillrådligt, exempelvis för inspelningar där intervjuer förekommer. Användare ska ges möjlighet att ta del av digitaliserat upphovsrättsskyddat material i myndighetens publika lokaler under ordinarie öppettider. Detta ska framgå tydligt genom myndighetens informationskanaler. Myndigheten ska sträva efter att det digitaliserade materialet blir synligt även på internationell nivå, exempelvis via exempelvis K-samsök och Europeana. Alla ska ges möjlighet att ta del av alla publicerade digitala resurser med relevanta och intressanta ingångar till materialet. Indexering gentemot sökmotorer, t.ex Google ska göras då det bedöms tillämpligt. Teknisk kvalitet och långsiktigt digitalt bevarande Filformat och standarder för kvalitet vid digitalisering Myndigheten ska följa samt hålla sig uppdaterad kring riktlinjer avseende kvalitetsnivåer och filformat i Nationell strategi för digitalisering, Riksarkivets samt andra ledande institutioners föreskrifter och standarder. Framtida tillgänglighet ska alltid tas i beaktande vid val av nya filformat.

18 Dnr / Proprietära (ej öppna) filformat ska undvikas. Myndigheten ska prioritera framtagande av en systematik för filstruktur samt upprätta ett system (URN) för säker länkhantering vid publicering av digitala resurser. Digitalt bevarande Myndigheten ska följa sin strategi för bevarande och hantering av digitalt material, vilken godkändes av Riksarkivet i mars Se bilaga 3 Användande av lagringslösningar ska löpande utvärderas. Myndigheten ska se till möjligheten att samarbeta med andra myndigheter. Dokumentation av digitaliseringsprojekt Samtliga nivåer av digitaliseringsprojekt ska dokumenteras, detta för att säkra framtida drift, underhåll och migrering.

19 1 Checklista rörande digitaliseringsprojekt vid Statens musikverk Den här listan är delvis stulen från Kungl. bibliotekets rapport Digsam, vilket härmed tacksamt erkännes. Oavsett antal och storlek kommer arkivet, föremålen, samlingen nedan kallas objektet. FÖRSÄTTSBLAD Projektnamn: Ansvarig institution: Projekttid: Projektledare: Projektdeltagare: Kommer extern institution eller företag att anlitas i någon eller några delar av digitaliseringsprocessen? Vilken/vilka och i vilken omfattning? Beräknad kostnad: Personal Hårdvara/mjukvara Lagring under arbete Arkivlagring Finansiering: Bidrag: Typ av objekt: Fysisk beskrivning: Storlek, antal: Nuvarande kondition: Signum: Beslutsordning Digitaliseringsrådet Institutionschef Om det innebär budgetförändring: Digitaliseringsrådet Direktören Om det innebär organisationsförändring: Digitaliseringsrådet Samverkan Direktören

20 2 KONTROLLFRÅGOR 1. Omfattas objektet av Musikverkets uppdrag? 2. Är objektet upphovsrättsligt fritt att tillängliggöra? 3. Finns objektet fysiskt tillgängligt på annan institution? 4. Finns samlingen tillgänglig som reproduktion på annan institution? Vilken form av reproduktion? 5. Skulle digitalisering skapa möjlighet att koppla samman fysiskt spridda samlingar? 6. Är objektet mycket efterfrågat? 7. Är verket svårt att tillhandahålla som original? Varför? 8. Vilka användargrupper har nytta av att samlingen digitaliseras? 9. Skulle materialet nå ökad användning inom nya grupper genom digitalisering? Vilka? 10. Brukar framtagning av detta verk resultera i reprobeställningar? 11. Vilka skäl (nationellt intresse, unicitet, kondition etc.) väger tyngst för digitalisering av detta objekt? 12. Värdet hos ett objekt eller en samling definieras enligt fyra kriterier: Informationsvärde avser objektets innehållsliga betydelse. Originalvärde avser objektets betydelse som unikt original, t.ex. som administrativt, historiskt, juridiskt dokument eller på grund av upphovsman. Inneboende värde avser objektets symboliska eller sentimentala värde. Ekonomiskt värde. Värdet inom respektive kriterium kan vara Högt, Medel eller Lågt. Informationsvärde: Högt Medel Lågt Originalvärde: Högt Medel Lågt Inneboende värde Högt Medel Lågt Ekonomiskt värde Högt Medel Lågt 13. Beskriv förvaringsbetingelserna för objektet. 14. Är objektet är i behov av förbättrad förvaring? 15. Har objektet ett svårhanterligt format? 16. Finns det lösa delar?

21 3 17. Användning. Ange omfattning av tidigare användning och den förväntade framtida användningen. Tidigare användning Hög Medel Låg Förväntad framtida användning Hög Medel Låg 18. Kondition. Ange omfattning av nedbrytning samt tillståndet hos objektet Omfattning av nedbrytning: Hög Medel Låg Objektets tillstånd: Gott Medel Dåligt FORMATÖNSKEMÅL 1. Önskemål om den digitala kvaliteten. 2. Skall objektet kunna utges i faksimil kvalitet? 3. Skall texten kunna göras sökbar? (tex. genom OCR-läsning) DIGITALISERINGSPROCESSEN 1. Finns det befintliga resurser för att genomföra registrering av metadata? 2. Finns planering för metadata (vad, var, vem) 3. Saknas resurser för ytterligare någon del i digitaliseringsprojektet? 4. Vad är målet med slutprodukten? 5. Finns det befintliga resurser för webbpublicering, paketering/målgruppsanpassad presentation av de digitala filerna? 6. Finns princper för namngivning av filerna? TEKNIK OCH LAGRINGSUTRYMME 1. Ställer objektet/samlingen speciella krav på teknik eller tillvägagångssätt vid digitalisering? 2. Har institutionen den utrustning (hårdvara, mjukvara) som krävs för att digitalisera detta objekt? 3. Hur mycket hårddiskutrymme kommer att krävas under projektet? 4. Har institutionen tillgång till det? 5. Hur mycket utrymme i Digitala arkivet kommer att krävas? 6. Har myndigheten tillgång till det?

22 4 7. Hur mycket utrymme kommer att krävas av B-förvaringen? 8. Har myndigheten tillgång till det?

23 Översikt över samlingarna av analoga magnetband under SVA:s ansvar, och deras migreringsbehov SVA Rullband 7 : drygt band, varav c:a tillhör prioritet 1 för digitalisering Rullband > 5 : drygt band, varav c:a tillhör prioritet 1 Kassetter: drygt , varav c:a tillhör prioritet 1 MTM Egen bandsamling: drygt band, varav c:a 300 tillhör prioritet 1. [De mest prioriterade kommer vara digitaliserade under 2012] Deben Bhattacharya: ca 750 band [kopior] Krister Malm Västindien: 150 band, varav 150 tillhör prioritet 1 [digitaliserade] Malm & Wallis olika projekt: ca band [uppgifterna inte uppdaterade efter 2009] Digitaliseringspolicy Inspelningar digitaliseras utifrån följande urvalskriterier a) efterfrågan (intern/extern) b) formatens långsiktiga bevarandekvalitet, utifrån IASA:s (International Association of Sound and Audiovisual Archives) rekommendationer. Härvidlag tas hänsyn till: c) innehåll: prioritet 1 (unika inspelningar i samlingarna som SVA äger rättigheterna till), prioritet 2 ( unika inspelningar i samlingar som SVA inte äger rättigheterna till), prioritet 3 (övriga inspelningar i praktiken endast aktuella för digitalisering om de efterfrågas)

24 Bilaga 1 Digitaliserade objekt i SVA:s ljudsamlingar Accessionsserie Antal databasposter Varav digitaliserade Antal att digitalisera SVA BA SVA BB SVA BC SVA M MM-band SVA CYL ZORN-band JA JB JC JL Samtliga

25 Bilaga 2 Digitaliserade objekt i SVA:s videosamlingar Accessionsserie Antal databasposter Varav digitaliserade Antal att digitalisera SVAAVA SVAAVB SVAAVC SVA FV SVAAFDV JV Samtliga

26 Bilaga 2 Prioriterade band i SVA:s folkmusiksamlingar Digitaliseringsbeställning till Mats Lundell ( ) SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA 832 SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA 901 SVA BA 903 SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA SVA BA 2321 Påfyllt under MBs föräldraledighet: SVA BB SVA BB Digitaliseringsbeställning SR-kopior från RA där digital kopia saknas samt i några fall original (markerat xxx) /IÅ

27 Bilaga 3 Prioriterade band i SVA:s jazzsamlingar Band för digitalisering, jazzavdelningen Lista över band att digitalisera. OBS! Listan är gjord för ett tag sedan så kolla att inte digitalisering redan skett utan att "bördigprio1" i kodfältet har blivit raderat. JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB JB B JB JB JB JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC 00840

28 JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC 01283:006 JC 01283:007 JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JC JCAvK JCLS JCLS JCLS 00178

29 Till digitaliseringsplanen SVA:s audiovisuella samlingar Wictor Johansson Ljudinspelningar En genomgång av SVA:s större ljudsamlingar, fördelade i elva olika accessionsserier, visar att av registrerade inspelningar i X-ref är ungefär en tredjedel, 10925, i nuläget digitaliserade. Första angivna digitaliseringsdatumet i X-ref är 2005, så i ungefärliga tal kan vi säga att digitaliserade inspelningar är vad som hunnits med under en tioårsperiod. Det ska också påpekas att dessa över inspelningar endast utgörs av de som i nuläget finns registrerade i X-ref. I SVA:s samlingar finns mängder av oaccederade inspelningar, liksom det finns inspelningar som ingår i person- och organisationsarkiv och står angivna i arkivförteckningar men inte registrerats på objektsnivå i X-ref. Till det kommer en relativt jämn ström inkommande material. Volymen inspelningar att digitalisera kommer följaktligen att öka under den kommande tioårsperioden. Påpekas ska också att antalet digitala filer är fler en dessa 10625, då inspelningar som är born digital inte är medräknade här. I digitaliseringsplanen bör dock även hänsyn tas till att redan digitaliserat material kräver underhåll i form av eventuell migrering, säkerhetskopiering etc. För ljudsamlingarna finns sedan en tidigare inventering listor med prioriterade band att digitalisera, som Mats Lundell arbetare med, och som det i nuläget inte finns någon anledning att revidera (se bilaga 2 & 3). Jan Ljungberg jobbar i huvudsak med nyare ljudbärare kassettband, DAT-band, CDR som av hållbarhetsskäl är viktiga att digitalisera. Här finns inte en motsvarande långsiktig prioritering utan digitaliseringsarbetet sker snarare i projektform där en aktuell samling betas av åt gången (i skrivande stund de omkring 400 kassettbanden som ingår i folkmusikgruppen Hedningarnas arkiv). Dessutom sköter en stor del av prioriteringsarbetet sig självt då beställningar från besökare utgör en inte obetydlig andel av det som digitaliseras. Här följer därför ett övergripande resonemang om prioritering utifrån de olika bandserierna i SVA:s samlingar. En första anmärkning är då att långt ifrån alla inspelningar kommer att vara aktuella för digitalisering. En inte obetydlig del av det inspelade materialet i SVA:s samlingar är kopior; material från andra arkivinstitutioner och privatpersoner, radioprogram, avspelade kommersiella fonogram m.m. Mycket av detta är inte aktuellt för digitalisering, men omvänt

30 kan det vara så att material som är kopierat från tex andra arkivinstitutioner kanske finns lättare sökbart och tillgängligt hos oss varför digitalisering kan vara motiverat. Vad gäller äldre radioprogram kan det vara så att de inte längre finns bevarade i radions arkiv. Min bedömning är att samtliga prioriteringskriterier från 1-3 är helt eller delvis tillämpbara, men för att mera exakt fastslå dessa krävs en noggrannare genomgång på objektsnivå både vad gäller innehåll och materialtyp. Nedan följer en översiktlig översyn för respektive bandserie. Antal inspelningar och därav digitaliserade framgår av särskilt dokument (bilaga 1). SVA BA: SVA:s egna originalinspelningar. Bör digitaliseras i sin helhet. Innehållet är frekvent efterfrågat av besökare, och inspelningarna besitter högt kulturhistoriskt värde. SVA BB: Serien består framför allt av kopior av andras inspelningar och måste gås igenom noggrannare för att kunna inordnas i digitaliseringsplanen här finns såväl material som faller inom ramarna för samtliga digitaliseringskriterier som sådant som inte kommer att vara aktuellt för digitalisering. I vissa fall finns här även kopior av inspelningar som finns i original hos SVA! SVA BC: Originalinspelningar gjorda av andra än SVA. Serien bör på sikt digitaliseras i sin helhet, då materialet som regel är av kulturhistoriskt värde och inte finns tillgängligt någon annanstans. Serien är dock till stora delar bristfälligt registrerad vad gäller innehåll, varför det är svårt att bedöma prioriteringsordningen. SVA M: Musiketnologiska samlingen. I huvudsak radiosändningar av konsertupptagningar. Kan finnas guldkorn, men överlag lågprioriterad samling. MM: Inspelningar från dåvarande Musikmuséet/Musikhistoriska muséet som införlivats i SVA:s samlingar. Inspelningar med varierat innehåll och vars kulturhistoriska värde sammantaget måste ses som högt. Flera av dessa inspelningar är gjorda utomlands, vilket gör att det ur ett mångfaldsperspektiv kunde vara motiverat att de digitaliseras och tillgängliggörs. I första hand är det dock inspelningarna av svensk folkmusik som bör prioriteras eftersom de är relativt efterfrågade. SVA CYL: Inspelningar på fonografcylindrar. Kulturhistoriskt högintressant, till delar efterfrågat och i materialhänseende mycket skört. Hela samlingen är dock digitaliserad i

31 nuläget, och de inspelningar som kanske framförallt är intressant för SVA:s besökare (ex Yngve Laurells folkmusikinspelningar) finns dessutom kommersiellt utgivet av bla Caprice. Förekomsten nyförvärv till serien kan ses som obefintligt. ZORN: Inspelningar från de årliga Zornmärkesuppspelningarna. Inspelningarna är inte tillgängliga för allmänheten, men är av stort kulturhistoriskt intresse och bör digitaliseras i sin helhet. Materialet är dessutom ofta efterfrågat av de medverkande, som har rätt att ta del av sina egna uppspelningar. Dessutom är kvalitén på de äldre bevarade, som inte gjorts av SVA, inspelningarna tveksam ur hållbarhetssynpunkt. JL: Innehåller sköra lackskivor. Serien bör digitaliseras i sin helhet, dels ur hållbarhetssynpunkt men också för att den är kulturhistoriskt intressant med i huvudsak unika privatinspelningar från tal. En tid då möjligheten till egenhändigt gjorda inspelningar var få, och därför ett viktigt material att bevara för eftervärlden. JA, JB, JC: Jazzavdelningens inspelningar. Serierna består av såväl egna unika inspelningar, andras original som diverse kopior och måste gås igenom noggrannare för att kunna inordnas i digitaliseringsplanen här finns såväl material som faller inom ramarna för samtliga digitaliseringskriterier som sådant som inte kommer att vara aktuellt för digitalisering. I hög utsträckning förekommer samma inspelningar i flera exemplar! Videoinspelningar Antalet filmer i SVA:s samlingar är mycket mindre än antalet inspelningar. Visserligen finns närmare 5000 videoinspelningar registrerade i X-ref, varav endast en bråkdel är digitaliserade (se bifogat dokument, Bilaga 2). Men en stor andel av dessa filmer är kopior av diverse tvprogram, spelfilmer m.m. Det faktiska antalet filmer som i nuläget kan vara aktuellt för digitalisering räknas i hundratal snarare än tusental. En noggrannare genomgång bör dock göras för att kunna fastslå en mera detaljerad prioritering.

32 (8) Diarienummer: 1373/15 Strategisk plan för Scenkostmuseets samlingar , Inledning 2. Nuläge 3. Handlingsplan Insamlingspolicy 5. Gallringspolicy 6. Sammanfattning 1. Inledning Statens musikverk och Scenkonstmuseet har under senare år genomgått en övergripande omorganisation. Den nya strategiska planen för museets samlingar ska styra arbetet i linje med museets nya inriktning och profil. Musikverkets mångfaldsstrategi ska genomsyra allt arbete som rör samlingarna och utställningarna. Inför varje ny utställning upprättas gemensamt en tidsplan för urval och hantering av de föremål som ska ingå. En medveten strategi utifrån ett genus-, mångfalds- och normkritiskt perspektiv ska bidra till att förändra personalens sätt att se på insamling, registrering, och gallring. Checklistor säkerställer att insamling och hantering sker utifrån de mål som fastställts. Inom en 10-årsperiod ska en tillståndsinventering av hela Scenkonstmuseets samling vara genomförd. Teatersamlingarna bör prioriteras. Brister i samlingarnas tillstånd avhjälps med en långsiktig strategi, kombinerad med handlingsplaner över kortare tid. Scenkonstmuseet Box Tel Stockholm Org nr Besöksadress: scenkonstmuseet.se Sibyllegatan 2 musikverket.se

33 (8) Diarienummer: 1373/15 2. Nuläge 2010 fick myndigheten ett nytt uppdrag med ansvar för teaterns, dansens och musikens kulturarv. I samband med detta bytte Musikmuseet namn till Musik- och teatermuseet. Teaterföremålen från Drottningholms teatermuseum/sveriges teatermuseum (DTM/STM) och Marionettmuseet överfördes till museets samlingar. Den ekonomiska kompensationen för detta stod inte i paritet med det arbete som den utökade samlingen medförde, vilket gjort att stora delar av teatersamlingen ännu inte är uppackad och/eller inventerad. Våren 2014 fick museet det nya namnet Scenkonstmuseet. Namnbytet var det första steget mot en total omdaning av museet med nytt koncept och nya utställningar. 2.1 Samlingarna Scenkonstmuseets samlingar innehåller idag drygt föremål. Siffran är en uppskattning eftersom en stor del av teaterföremålen ligger nedpackade sedan överföringen och ännu inte identifierats och registrerats. Antalet fördelas enligt följande: Drottningholms teatermuseums (DTM)/Sveriges teatermuseums (STM) samling, ca föremål. Marionettmuseet/Marionetteaterns samling, ca 4000 föremål. Musikmuseets instrumentsamling, ca 6000 föremål. Musikmuseets K- och F-serie (införda föremål som inte är instrument), ca 4000 föremål. Utöver dessa ingår ett okänt antal oregistrerade föremål i vad som kallas Eskilstunasamlingen, som kräver en omfattande gallring före registrering. Arkivmaterial med anknytning till museets föremålssamling sorterar under MTB och förvaras i myndighetens arkivdepå i Gäddviken. 2.2 Föremålsarkiv Huvuddelen av Scenkonstmuseets samlingar förvaras i Tumba/Munkhättan, Nacka/Gäddviken och Eskilstuna/Vilsta. Några föremål finns i tillfälliga lokaler förvaltade av Drottningholms slottsteater/statens fastighetsverk. På sikt ska alla museets föremål förvaras i Tumba/Munkhättan där säkerhet, klimat och tillgänglighet är den bästa. 2.3 Klimat Föremålsarkiven i Tumba har reglerad klimatisering. Mätning, kontroll och rapportering utförs regelbundet av Svensk museitjänst (Riksantikvarieämbetet). Föremålsarkivet i Gäddviken är klimatiserat medan lokalen i Vilsta saknar klimatisering.