IT-infrastrukturprogram för

Transkript

1 IT-infrastrukturprogram för Krokoms kommun Upprättad av

2 Innehållsförteckning. 1. UPPDRAGSBESKRIVNING UPPDRAGSGIVARE MÅLSÄTTNING / SYFTE BAKGRUND INNEHÅLL OCH AVGRÄNSNINGAR IT-INFRASTRUKTURPROGRAMMETS FÖRVALTNING ARBETSGRUPP HUR UPPFYLLER VI STATENS KRAV PÅ IT-INFRASTRUKTURPROGRAM KOMMUNENS ROLL OCH ORGANISATION FÖR IT-INFRASTRUKTURFRÅGOR KOMMUNENS MÅLSÄTTNING KOMMUNENS ORGANISATION BEREDANDE OCH BESLUTANDE ORGAN KOMMUNENS FÖRUTSÄTTNINGAR, UTVECKLING OCH BEHOV AV IT-INFRASTRUKTUR BEFOLKNINGSSTRUKTUR NÄRINGSLIV OFFENTLIG SERVICE SWOT-ANALYS, MÅL 1 OCH REGIONALT TILLVÄXTAVTAL MARKNADSBEDÖMNING BEFINTLIG OCH PLANERAD UTBYGGNAD AV IT-INFRASTRUKTUR SAMT DESS TILLGÄNGLIGHET NATIONELL OCH REGIONAL IT-INFRASTRUKTUR MÅLET FÖR NÄTETS UTFORMNING PÅ LÅNG SIKT PRINCIPERNA FÖR DE VILLKOR SOM SKALL GÄLLA NÄTENS UTBREDNING, TIDSPERIODER FÖR NÄTENS UTBYGGNAD SAMT PRISSTRUKTUR FÖRHANDLAD UPPHANDLING PRIORITERING LOKALA INITIATIV, BYAKRAFT SAMT LEVERANTÖRSINTRESSE HUR MONOPOLISERING AV NÄTEN SKALL KUNNA UNDVIKAS OCH HUR NÄTKAPACITET SKALL TILLHANDAHÅLLAS PÅ SKÄLIGA OCH ICKE DISKRIMINERANDE VILLKOR HUR SAMVERKAN MED NÄRBELÄGNA KOMMUNER OCH DELTAGANDE I REGIONALT SAMARBETE SKALL SKE HUR TOTALFÖRSVARETS KRAV SKALL BEAKTAS SÄKERHET OCH REDUNDANS GEOGRAFISKT ÅTSKILDA LEDNINGSVÄGAR AVBROTTSFRI KRAFT ANSLUTNING TILL LEDNINGS- OCH RÄDDNINGSCENTRAL HPM-SKYDD AV HUVUDNODER (HÖGEFFEKT PULSAD MIKROVÅGSSTRÅLNING) DRIFT OCH ÖVERVAKNING LÖSNINGAR, GENOMFÖRANDE OCH KOSTNADER FÖRSLAG TILL TEKNISKA LÖSNINGAR OMRÅDESNÄT ORTSAMMANBINDANDE NÄT GENOMFÖRANDE FINANSIERING IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 2

3 4. ORDLISTA OCH DEFINITIONER Bilagor: 1. Områdeskartor med anslutningspunkter. 2. Målnät. 3. Exempel på upphandlingsmodell. 4. Teknikbilaga. 5. Preliminär tidplan för utbyggnad. 6. Kort beskrivning av förutsättningar inom orter i prioritetsgrupp 1. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 3

4 1. Uppdragsbeskrivning 1.1. Uppdragsgivare Ägare av IT-infrastrukturprogrammet är Krokoms kommun som också ansvarar för dess upprättande. IT-infrastrukturprogrammet har upprättats under tiden till ADeBra Nordic AB har i samarbete med en av kommunen tillsatt arbetsgrupp lett arbetet Målsättning / syfte IT-infrastrukturprogrammets målsättning är att redogöra för utformning och utbyggnad av IT-infrastruktur i Krokoms kommun enligt de krav och riktlinjer staten beslutat. Programmet är också en del av Krokom kommuns insatser inom ramen för SPD Mål 1 dokumentet (Utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt) i åtgärden 4.2 Informationsteknisk infrastruktur. Vidare är IT-infrastrukturprogrammet ett krav för att erhålla regeringens stödpengar för utbyggnad av IT-infrastruktur enligt förordningarna SFS 2001:350 och SFS 2001:351. Detta stöd finns tillgängligt fram till 31/ Programmet är ett strategiskt underlag för kommunens fortsatta prioritering avseende utbyggnad av IT-infrastruktur. Dokumentet skall också kunna användas som underlag vid ansökan om finansiering för IT-infrastrukturprojekt samt som underlag i diskussioner rörande strategiska beslut inom ramen för olika IT-infrastrukturprojekt Bakgrund Krokoms kommun har under en längre period byggt upp en ITkommunikationsstruktur för kommunens egen verksamhet. Kommunens medborgare och näringsliv har under senare år på olika sätt gjort gällande ett allt mera trängande behov av effektiva kommunikationstjänster. Detta i kombination med de senaste årens fokus på bredbandskommunikation uppmärksammat bland annat i nationella utredningar samt regeringens ITproposition åskådliggör en utveckling där kommunerna kommer att ha ett större ansvar för att en grundläggande IT-infrastruktur, tillgänglig för alla som önskar nyttja den, byggs upp och koordineras med närliggande kommuners ITinfrastruktursatsningar. För att möjliggöra en koordination mellan näringsliv, operatörer och tjänsteleverantörer är IT-infrastrukturprogrammet en viktig plattform att utgå från i kommande diskussioner. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 4

5 De tre förordningar om stöd till IT-infrastruktur regeringen beslutat innebär i korthet följande: Krokom kommun kan få cirka 31 mkr i statligt stöd för anläggande av ITinfrastruktur med hög kapacitet. För att få stöd krävs att kommunen upprättat ett IT-infrastrukturprogram vilket skall godkännas av länsstyrelsen. Detta program tillsammans med en ansökan om stödmedel utgör det underlag som länsstyrelsen sedan använder vid beslutsfattandet. Vidare krävs att kommunen förhandlar (upphandlar) tillhandahållandet av ITinfrastrukturen. Endast om inga skäliga anbud kommer in får kommunen själv bygga, äga och driva näten. Statens stöd får utgöra 76 procent (ortssammanbindande nät) respektive 70 procent (orts/områdesnät) av den totala projektkostnaden. Kommunen ska medfinansiera med minst fem procent av den totala projektkostnaden, d.v.s.ca 2,1 mkr. Övrig medfinansiering kan utgöras av exempelvis privata företags insats och EU-medel. Länsstyrelsen beslutar om stödet. Stödet utbetalas under perioden 2002 till och med Innehåll och avgränsningar IT-infrastrukturprogrammet följer kraven enligt SFS 2001:349. IT-infrastrukturprogrammet innehåller inte fullständiga projekteringar av ITinfrastruktur IT-infrastrukturprogrammets förvaltning IT-infrastrukturprogrammet skall vid behov revideras för att, utifrån förändrade förutsättningar vara aktuellt. Detta kan vara förändringar vilka under arbetets gång uppkommer i förutsättningar och/eller i behovsbilden. IT-enheten ansvarar för att bevaka detta. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 5

6 1.6. Arbetsgrupp Arbetet att framställa IT-infrastrukturprogrammet för Krokoms kommun har genomförts i nära samarbete mellan och en lokal arbetsgrupp i Krokom med kännedom om befintlig IT-infrastruktur, näringslivsfrågor, byutveckling samt kommunala strategier och planeringsfrågor. Gruppen har svarat för den lokala delen av faktainsamlingen samt för definition och formulering av kommunens mål och visioner. Den lokala arbetsgruppen har bestått av följande deltagare: Mats Forslund, ekonomichef Erik Lundin, utredare Carl Jonsson, näringslivsrådgivare Siv Gahlin, kanslichef Tomas Nilsson, GIS-tekniker Bengt Petterson, IT-samordnare skola Lars Wiklund, administrativ samordnare Bo Risslen Krokom kommun. Krokom kommun. Krokom kommun. Krokom kommun. Krokom kommun. Krokom kommun. Krokom Kommun. ADeBra Nordic AB. Se även avsnitt 2.1, kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 6

7 2. Hur uppfyller vi statens krav på IT-infrastrukturprogram IT-infrastrukturprogrammet skall enligt SFS 2001:349 beskriva följande områden: 1. Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor. 2. Förutsättningarna inom hela kommunen för och behov av IT-infrastruktur. 3. Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet. 4. Målet för nätens utformning på lång sikt. 5. Principerna för de villkor som skall gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur. 6. Hur monopolisering av näten skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke-diskriminerande villkor. 7. Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske. 8. Hur totalförsvarets krav skall beaktas Kommunens roll och organisation för IT-infrastrukturfrågor Kommunens målsättning Kommunens roll i IT-infrastrukturfrågor är att skapa förutsättningar för ett teknik- och operatörsneutralt nät med en icke diskriminerande prissättning i syfte att nå kunden (offentlig verksamhet, allmänhet och företag). Kommunen skall medverka till att skapa goda förutsättningar för företagandet i Krokom, vidareutveckla samarbete med högskola och universitet samt skapa förutsättningar för en billig och bra Internetaccess och utökat tjänsteutbud. Den fortsatta utbyggnaden av befintliga nät kommer här att vara en viktig del. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 7

8 Krokoms kommuns målsättning med infrastrukturprogrammet och utbyggnaden av bredband i kommunen är att: Så många hushåll och företag som möjligt ska till en rimlig kostnad kunna ansluta sig till en fast, utvecklingsbar dataförbindelse. Förbindelsen skall vara tillgänglig för flera tjänsteleverantörer. För att få så stor effekt som möjligt av de resurser som ställs till förfogande ska ett nära samarbete utvecklas med lokala och regionala intressenter såsom byalag, näringslivs- och andra organisationer. Utbyggnaden av bredband i enlighet med kommunens infrastrukturprogram ska ge goda förutsättningar för att: Öka utbudet av distansutbildningar och göra det mer lättillgängligt Öka kommunens attraktionsvärde och konkurrenskraft inför omvärlden Stimulera och stödja företagare som vill utveckla elektronisk handel Utveckla demokratin genom enklare kommunikation mellan medborgare och politiker Ge kommuninvånarna större valfrihet och ökad tillgänglighet i nyttjandet av offentlig och annan service. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 8

9 Kommunens organisation Enligt SOU 2000:68 Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur och efterföljande förordningar SFS 2001:350 och SFS 2001:351 skall de kommuner som via statliga stödpengar avser anlägga nya ortssammanbindande nät och områdesnät inte äga IT-infrastrukturen. Kommunen skall med stöd av statsbidrag upphandla IT-infrastrukturen och sedan överlåta ägandet till den part vilken utvaldes i upphandlingen. I samband med upphandlingen skall kommunen tillförsäkra sig om att ägaren på ett kostnads- och leverantörsneutralt sätt tillhandahåller oförädlad nätkapacitet. Det är av vikt att långa avtalstider eftersträvas för att kunna garantera bra grundläggande ekonomiska förutsättningar för nyttjande av IT-infrastrukturen. Om inte skäliga anbud kommer in får kommunen själv anlägga en ITinfrastruktur. Vad som betraktas som skäliga anbud och vilka utvärderingskriterier som skall gälla är upp till varje kommun att redogöra för i upphandlingsunderlaget. Denna modell innebär att IT-infrastrukturfrågan mer handlar om samhällsplanering än teknik. Det innebär också att planeringsfrågan lyfts till kommunen och skall handläggas och hanteras i likhet med annan kommunal planering. I Krokoms kommun blir följden av detta att kommunens uppgifter i nuvarande skede huvudsakligen består i planering och upphandling, en organisation för att hantera detta presenteras i rutan nedan. I Krokoms kommun ansvarar IT-enheten och arbetsgruppen för ITinfrastrukturprogrammet samt planering och upphandling. Vid upphandlings- utvärderings- och uppföljningsärenden skall gruppen kunna nyttja andra förvaltningars kompetens eller hyra in extern kompetens i den mån det är behövligt. Beslutande organ är kommunstyrelsen. Om inte skäliga anbud anses föreligga och kommunen därför beslutar sig för att i egen regi bygga en IT-infrastruktur så förändras kommunens roll och därmed den organisation vilken är nödvändig för att ta hand om och driva en stor IT-infrastruktur. En organisation för detta scenario beskrivs ej i detta dokument. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 9

10 Beredande och beslutande organ Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (KF) fastställer övergripande planer och finansiering. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen (KS) beslutar i frågor kring utbyggnad av IT-infrastruktur. KS avgör vilka orter som skall byggas ut och de kriterier som ligger till grund för dessa beslut. IT-enheten och arbetsgrupp. Ansvaret för förvaltningen av IT-infrastrukturprogrammet i Krokoms kommun ligger på IT-enheten och den av kommunen tillsatta arbetsgruppen för bredbandsfrågor. Dessa ansvarar även för planering och upphandling av nät enligt SFS:350 och 351. Vid upphandling och utbyggnadsplanering assisteras IT-enheten och arbetsgruppen av andra förvaltningar eller extern kompetens i den mån det är behövligt. IT-infrastrukturprogrammet skall vid behov revideras för att, utifrån förändrade förutsättningar vara aktuellt. Detta kan vara förändringar vilka under arbetets gång uppkommer i förutsättningar och/eller i behovsbilden. IT-enheten i kommunen ansvarar för att bevaka detta. IT-enheten fungerar även som kontaktyta mot allmänheten i de frågor som berör den IT-infrastruktur som beskrivs i detta dokument. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 10

11 Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor framgår av bilden nedan: Kommunfullmäktige Godkänner ITinfrastrukturprogram Övergripande planer och finansiering. Kommunstyrelsen Beslutar i frågor om infrastrukturutbyggnad och upphandling. IT-enheten, Arbetsgruppen Övergripande ledning och samordning. Förvaltar ITinfrastrukturprogrammet samt informerar internt och externt. Hanterar projekt och ansökningar. Länsstyrelsen Stöd till kommunen i ITinfrastrukturfrågor. Externa enheter / konsulter Stöd till kommunen i ITinfrastrukturfrågor IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 11

12 Kommunens nuvarande organisation framgår av skissen nedan. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 12

13 2.2. Kommunens förutsättningar, utveckling och behov av IT-infrastruktur Krokoms kommun är belägen i västra delen av Jämtlands län. Kommunen har en areal omfattande 6211 km 2 och är med detta en av de större kommunerna i länet. Inom kommunen finns en Europaväg E14 vilken från Östersund sträcker sig norrut till Norge via Krokom, Åre och Storlien. Övriga större vägar är väg 321 vilken förbinder Krokom i norr med Svenstavik i Bergs kommun, väg 339 förbinder Trångsviken med Hammerdal i Strömsunds kommun och väg 340 vilken sträcker sig från Krokom i söder via Valsjöbyn och vidare in i Norge. Avståndet från Krokom vilken är kommunens största ort till närmaste städerna Östersund, Sundsvall och Sollefteå är 21, 211 respektive 180 km. Flygplatser finns i Östersund ( Frösön ), Sundsvall ( Midlanda ) och Kramfors vilka erbjuder flertalet dagliga turer till bland annat Stockholm. Kommunen befinner sig liksom flertalet andra mitt i en strukturomvandling där den offentliga sektorn och det traditionella jord- och skogsbruket får en allt mindre del i den totala sysselsättningsprofilen. Den privata sektorn med olika typer av tjänsteföretag blir allt mera framträdande och ställer med detta krav på en god infrastruktur. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 13

14 Befolkningsstruktur Antalet innevånare var 14047, befolkningstätheten är med detta cirka 2,3 innevånare per km 2 vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 1999 vilket var 21,6 innevånare per km 2. Under åren 1994 till 2000 minskade kommunens innevånarantal med 661 personer. Ett stort underskott i födelsestatistiken de senaste åren kombinerat med ett under vissa år betydande flyttningsunderskott är faktorer som i hög grad påverkar befolkningsstatistiken i negativ bemärkelse. Åldersfördelningen i kommunen påvisar ett överskott i av innevånare ( i synnerhet män ) i åldersgrupp år i förhållande till riket som helhet. Motsvarande underskott finns i åldersgrupp år. Statistik visar att dagspendling in och ut från kommunen är av betydande omfattning, detta är antagligen en följd av kommunens geografiska närhet till residensstaden Östersund. Befolkning i några av de större tätorterna Krokom Ås Nälden /Vaplan Föllinge Änge Näringsliv Befolkning och näringsverksamhet är fördelade över hela kommunen men med en stark koncentration till södra delarna. Den offentliga sektorn ( vård och omsorg ) sysselsätter ca 25 % av arbetskraften. Industrin är den näst största sektorn med ca 15 % av den arbetsföra befolkningen sysselsatt. Jordbruk- och skogsbruk är också en betydelsefull näring i kommunen och sysselsätter 9 % av arbetskraften. Totalt finns det ca 1000 registrerade företag i kommunen varav 60 % ( 6 företag/100 inv. ) finns i området från Ås till Trångsviken, 22 % ( 11 företag/100 inv. ) ligger i området Föllinge/Laxsjö/Hotagen samt 18 % ( 8 företag/100 inv. ) inom området Offerdal. ( Se bilaga 1 & 2. ) De större företagen i kommunen finns lokaliserade till orterna Krokom, Nälden, Trångsviken, Föllinge, Vaplan, samt Änge. Det finns 8 st IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 14

15 företagarföreningar som via sitt näringslivsråd utgör en viktig samarbetspartner till kommunen. Antal registrerade företag enligt postnummerort Bil Antal företag Föllinge Krokom Nälden Offerdal Trångsviken Valsjöbyn Ås Orter Vår bedömning är att en väl utbyggd infrastruktur för IT-kommunikation är en av faktorerna för en framtida fortsatt tillväxt hos våra företag och samhällen. Vi kan också konstatera att vid merparten av alla nyetableringar av företag efterfrågas möjligheten till uppkoppling via bredband. Följande diagram med siffror från SCB 1999 ger en bild över hur arbetskraften fördelas mellan olika sektorer i kommunen. Arbetstillfällen 1999, angiven i procent av total arbetskraft 1. Energi, vatten och avfall 2. Jordbruk, skogsbruk och fiske 3. Ej spec. verksamhet 4. Offentlig förvaltning m.m 5. Byggindustri 6. Personliga, kulturella tjänster 7. Utbildning och forskning 8. Finansiell verksamhet, media och företagstjänster 9. Vård och omsorg 10. Handel och kommunikation 11. Tillverkning, utvinning Offentlig service Kommun: IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 15

16 Kommunen har sin verksamhet i huvudsak lokaliserad till de större orterna i kommunen bl.a. så finns ett sjukhem (långtidsboende) i Krokom, äldreboeenden i Offerdal (Ede), Föllinge, Dvärsätt, och Nälden. Kooperativa boenden finns i Storåbränna, Hotagen (Rötviken), och Alsen (Alsens kyrkby). Landstinget: Landstinget har sin verksamhet koncentrerad till orterna Krokom Föllinge och Änge där hälsocentraler finns placerade. Distriktssköterskemottagning finns i Krokom, Föllinge, Nälden, Trångsviken, och Alsen. Folktandvård återfinns i Krokom, Nälden Föllinge och Änge. Skolor: Högstadieskolor återfinns i orterna Föllinge, Änge, Dvärsätt, Ås och Krokom. Distansteknik används och bland annat har videokonferenssystem kompletterade med Internetuppkopplade datorer använts för att kunna erbjuda B-språk och samiska på distans inom Föllingebygden. Mellan- och lågstadieskolor finns i Alsen, Aspås, Dvärsätt, Föllinge, Kaxås, Krokom, Landön, Laxsjö, Nälden, Rödön, Rönnöfors, Skärvången, Trångsviken, Valsjöbyn, Ytterån, Ås och Änge. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 16

17 SWOT-analys, mål 1 och regionalt tillväxtavtal Enligt SWOT-analysen för inlandet i det samlade programdokumentet för Mål1 södra skogslänsregionen, (Jämtlands- och Västernorrlands län samt delar av dalarna, Gävleborg och Värmlands län) är några av regionens främsta styrkor följande. - Stabil arbetskraft - Många IT-företag med hög produktivitet. Svagheterna är framförallt en gles befolkning vilket fördyrar infrastruktur och service samt en låg formell utbildningsnivå och övergångsfrekvens från gymnasieskola till högre utbildning. Möjligheterna präglas av följande faktorer. - Kvalificerad arbetskraft och teknikutveckling inom IT- och telekommunikationer vilket ger förutsättningar för utveckling av befintliga och etablering av nya tjänste- och IT-företag. - Teknik och metodutveckling, satsningar på IT-infrastruktur förstärker möjligheterna till distansutbildning och höjd utbildningsnivå. Hotbilden uppvisar en fortsatt befolkningsminskning och åldrande befolkning, låg andel arbetstillfällen inom tjänstesektorn vilket minskar kvinnornas arbetsmarknad och ett allt mindre engagemang från bankväsendet i glesbygd. I SPD-dokumentet ( punkt 1.13 Infrastruktur ) görs följande bedömning: "IT-infrastruktur med god eller medelgod kapacitet har möjliggjort bl.a. etablering av ett stort antal Call-center verksamheter inom regionen, varav de flesta i inlandet. En fortsatt utveckling av dessa liksom nyetableringar av ITtjänster, bedöms kräva stora investeringar, särskilt som volymen på överförd information ständigt ökar. I det regionala tillväxtavtalet är ett av de grundläggande urvalskriterierna inom flertalet områden "IT-integration". I punkt "Ökad tillgänglighet - infrastruktur och kommunikationer" bedöms behovet av en förstärkning av länets infrastruktur avseende informationsöverföring vara motiverad. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 17

18 Marknadsbedömning Enligt SFS 2001:349 skall en bedömning göras av vilka delar av en framtida IT-infrastruktur som inte kommer att byggas på marknadsmässig grund under de närmaste fem åren. Marknadsmässighet skall ses ur ett företagsekonomiskt perspektiv där kapitalkostnader på gjorda investeringar i kombination med driftskostnader skall täckas av de intäkter nätet genererar. Till detta skall också läggas det faktum att kostnaden för att anlägga en IT-infrastruktur i stort sett är densamma oavsett hur många slutanvändare som ansluter sig. Behovet av kostnadseffektiv data- telekommunikation i Krokoms kommun är stort. Inom kommunen verkar ett antal expansiva företag som inom en snar framtid har tillgången till bandbredd som en väsentlig flaskhals för sin fortsatta verksamhet. Ett flertal företagsetableringar inom tjänstesektorn har skett de senaste åren och fler är troligen att vänta. Kommunen bedriver en verksamhet som idag omfattar ett stort antal enheter vilka är geografiskt utspridda och i hög grad beroende av en snabb och tillförlitlig IT-infrastruktur. Det faktum att IT-användningen och internationaliseringen inom skolan de senaste åren ökat medför att kraven på bandbredd och utrustning ökar i en snabb takt. Detta innebär troligen att en utbyggnad på marknadsmässiga villkor inom fem år knappast kommer att infinna sig annat än i delar av de största tätorterna. Behoven, påkallade av såväl näringsliv som offentlig verksamhet är stora, avsaknaden av konkurrens inom kommunikationsområdet har inneburit att kostnaden för mera kraftfulla kommunikationsförbindelser är höga Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur samt dess tillgänglighet. Förfrågan har ställts till IT-infrastrukturägare med begäran om att redovisa befintlig och planerad IT-infrastruktur samt dess tillgänglighet. Inkomna svar redovisas nedan. Informationen får dock betraktas som översiktlig och utgör inte ett bra underlag för kommunens fortsatta planering. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 18

19 Nationell och regional IT-infrastruktur Banverket Banvallens sträckning genom kommunen tangerar flertalet av de prioriterade orterna. Enligt uppgift kan Banverket erbjuda punkt till punkt access baserad på transmissionstekniken SDH, till nod placerad i Trångsviken, vidare finns en skarv i Krokom tätort denna kan vid förfrågan kontakteras och anslutas med elektronik. Banverket uppgraderar för närvarande sitt nät till en nyare teknik vid namn SDH för att öka tillgänglighet och säkerhet. Skanova, (Telia) I Krokom likväl som i de övriga av länets kommuner så finns Telias fiberinfrastruktur tillgänglig i varierande omfattning. En exakt redovisning över fibersträckningen har ej erhållits. Detta torde innebära att Telia kan erbjuda kapacitet på utvalda sträckor i paritet med Banverket även om tjänst för detta ej är definierad. I Telias IT-infrastruktur är följande av kommunen prioriterade stationsområden inom Krokoms kommun fiberanslutna per den 31/1-01: Stationsnamn KROKOM NÄLDEN ÄNGE ÅS FÖLLINGE LANDÖN NYHEDEN TRÅNGSVIKEN Omr. kat Glesbygd Glesbygd Glesbygd Glesbygd Glesbygd Glesbygd Glesbygd Glesbygd Fiberanslutna stationer är en förutsättning för att snabbt kunna etablera nya stora kapaciteter (mer än ett par 2 Mbit/s). Fiber till telestationer är dock inget krav för att kunna driftsätta tekniker som ADSL. Dock begränsas antalet kundanslutningar till ca st om telestationen inte är fiberoptiskt ansluten. Enligt uppgifter från Telia finns stationer till vilka transmissionskapaciteten måste förstärkas för att kunna etablera bredband. Det kommer också senare att behövas förstärkningar då nya tjänster och förhoppningsvis mer intresse för bredband ökar bandbreddsbehovet. Telia planerar inom kort att driftsätta eller har driftsatt ADSL i tätorterna Krokom och Nälden. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 19

20 TeraCom I TeraComs stamnät erbjuds SDH och ATM tjänster. Främst förknippas företaget med luftburen kommunikation över mikrovågslänkar eller satellit via dotterbolaget NSAB. I paketerade tjänster kan även markbaserad teknik användas. Främsta styrkan med TeraCom är att en etablering av högkapacitetsförbindelser går snabbt samt att täckningen är i det närmaste total. Maximal erbjuden kapacitet torde vara i linje med andra operatörer. Jämtkraft Jämtkraft är Östersund kommuns energibolag i vilket även Krokoms kommun återfinns som en minoritetsägare. Inom ramen för sin verksamhet har företaget under ett flertal år byggt upp en infrastruktur och ett koncept vilket kallas Bredband i påse. Denna infrastruktur finns idag tillgänglig för flertalet kommuner i länet där Krokom är en, Infrastrukturen byggs succesivt ut och kommer troligen inom några år att kunna erbjudas till flertalet större orter i länets olika kommuner. De orter inom Krokoms kommun som ligger i närheten av Östersund har eller kommer med stor sannolikhet att kunna erbjudas bredband i påse när behovet påtalas och antalet intressenter är tillräckligt stort. Jämtkraft kan redan idag erbjuda sitt koncept Bredband i påse till delar av orterna Nälden, Rödön, Krokom, Ås, och Änge. Företaget förknippas främst med luftburen kommunikation över mikrovågslänkar eller mindre radioutrustningar vilka används som spridningsnät inom olika orter. Det skall tilläggas att företaget liksom övriga aktörer anpassar tekniken efter behovet, detta innebär att kombinationslösningar med luft och markbunden kommunikation är vanlig. Vattenfall Vattenfall har inga anläggningar inom kommunens gränser, detta medför att bolaget i nuläget inte visat intresse av att etablera en infrastruktur inom kommunen, Vattenfall via bolaget Vattenfall Connections arbetar på övriga orter tillsammans med bl.a. Svenska Kraftnät. Vattenfall ser sig själva i första hand som en leverantör av kommunikationskapacitet mellan orter ( ortssammanbindande nät ). Företaget förknippas främst med fiberkablage vilket hängs upp i stolpar. Tack vare den egna infrastrukturen så har bolaget möjlighet att gå fram med fiberkablage till de flesta orter. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 20

21 Lokal IT-infrastruktur Inom Krokoms kommun har under 90-talet förlagts fiberoptiska nätverk och kanalisation för den egna verksamheten i Krokoms tätort. Kanalisation och fiberkablage vilken ägs av kommunen sträcker sig från kommunhuset enligt nedanstående skiss. Kommunens fiberkablage IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 21

22 2.4. Målet för nätets utformning på lång sikt Nationellt är målsättningen att nätet som växer fram med hjälp av statsbidragen skall bli ett rikstäckande öppet nät med lång livslängd. Med detta menas att stommen i nätet skall kunna nyttjas under lång tid, år eller mera. Nätet skall vidare medge en hög kapacitet och säkerhet vid nyttjandet. För att detta skall vara möjligt skall strukturen på nätet möjliggöra att det i alla situationer skall finnas ett antal olika vägar för informationen att färdas mellan två givna punkter (redundans). En viktig del i kommunernas arbete är att tillse att redundanta vägar inom kommunen byggs. Att skapa redundans till varje enskild abonnent eller by kan dock inte försvaras kostnadsmässigt. Ett mål skall vara att redundans finns mellan de större orterna i kommunen. Målet för nätets utformning på 5 10 års sikt framgår av bilaga 1 och 2. Konkreta mål på 10 års sikt är: - Anslutningsnoder och områdesnät etableras i varje ort i prioritetsgrupp 1 och 2. ( Se avsnitt 5.2 prioritering ). - Nätet bör vara redundant. - Nätet som växer fram skall främja konkurrens och innebära att slutkund ges möjlighet att välja tjänsteleverantör. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 22

23 2.5. Principerna för de villkor som skall gälla nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur Förhandlad upphandling Villkor för att erhålla statsstöd är att kommunen upphandlar tillhandahållandet av nät eller nätkapacitet. Avsikten är att nätet skall anläggas, ägas och drivas av privata operatörer. I de fall inga skäliga anbud inkommer kan kommunerna anlägga, äga och driva näten själva. Nämnden för offentlig upphandling påpekar i sitt remissyttrande över statens offentliga utredning SOU 2000:111 att den upphandling som kan komma till stånd inte synes avse sådana offentliga kontrakt som regleras av Lagen om Offentlig Upphandling(LOU). Endast i de fall som en kommun samtidigt upphandlar bredbandstjänster för sina egna behov kan LOU vara tillämplig. Statsbidraget har som syfte att stimulera marknaden att bygga IT-infrastruktur i de delar av landet som av marknadsmässiga skäl är ointressanta. Den aktör som får uppdraget och därmed äganderätten till IT-infrastrukturen skall på icke diskriminerande villkor kunna tillhandahålla kapacitet i infrastrukturen till andra operatörer eller tjänsteleverantörer. Krav i upphandlingsprocessen skall följa den grundläggande målsättningen enligt punkt i detta dokument. Några av de krav vilka kan ligga till grund för en förhandlad upphandling kan sammanfattas i följande punkter: Redovisning av teknik som leverantörer avser nyttja. Leverantörens utbyggnadsplaner efter upphandlingen. Leverantörens finansiella styrka. Redovisning av befintlig och planerad IT-infrastruktur inom regionen (länet). Leverantörens möjlighet/vilja till medfinansiering. Redovisning av priser samt hur kommunens upphandling påverkar denna. Krav på enhetlig prissättning mot andra operatörer eller tjänsteleverantörer. Krav på tillgång till ny infrastruktur för övriga operatörer och tjänsteleverantörer. För en närmare beskrivning av en upphandlingsmodell se bilaga 4. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 23

24 Prioritering Enligt lag SFS 2001:349 skall kommunen göra en prioritering av ITinfrastrukturutbyggnaden. De orter som prioriterats fram i detta program saknar idag en bra IT-infrastruktur. Kommunikationen inom de olika orterna hänför sig i första hand till de möjligheter Telias kopparbaserade nät medför. Detta nät utgör redan idag en flaskhals såväl tekniskt som prismässigt. En närmare beskrivning av respektive orts nuvarande IT-infrastruktur återfinns längre fram i detta stycke. De orter som finns med i denna prioritering utgör den första utbyggnadsetappen i Krokoms kommun. Prioriteringen föreslås ha sin utgångspunkt i följande ej inbördes prioriterade grunder. Skola. Näringsliv. Offentlig Service. Orter med utvecklingspotential. Exempel på faktorer vilka utgör utvecklingspotential kan vara en planerad företagsetablering, turistsatsningar, egna initiativ eller inflyttning. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 24

25 Inom respektive ansluten ort anläggs förslagsvis ett accessnät enligt följande urvalskriterier: Företag med stort uttalat behov. Områden med näringslivskoncentration, t.ex. industriområden. Områden med serviceverksamhet t.ex. turistorter. Skola eller annan offentlig verksamhet. Områden med flerbostadshus. Områden med enbostadshus. Nedan föreslås en prioritering av orter enligt ovanstående urvalskriterier. Kommunen avser här att i en första- och eventuell andra utbyggnadsetapp tillhandahålla ett data/telenät med hög kapacitet. En preliminär tidplan för detta redovisas i bilaga 5. Prio. Ort Bef Näringsliv Skola Off. Serv. Annan Verksamhet, utv-pot. Ant / företag 1 Krokom Ja Ja 1 Ås Ja Ja 1 Föllinge Ja Ja 1 Änge Ja Ja 1 Dvärsätt Ja Ja 1 Alsen Ja Ja 1 Nälden / Ja Ja 2 Vaplan 2 Aspås Ja Ja 2 Kaxås Ja Ja Ja 2 Kluk Ja 2 Landön Ja 2 Laxsjö Ja 2 Trångsviken Ja Ja 2 Ytterån Ja Ja 2 Valsjöby Ja 2 Rönnöfors Ja 2 Rödön Ja Ja 2 Skärvången Ja * Kolumnen näringsliv avser orter med ett mera omfattande näringsliv. * Källa ang. antalet företag är IT-jamtlands företagsregister, värdet avrundat * Orterna inom respektive prioritetsgrupp i tabellen ovan är ej inbördes prioriterade. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 25

26 Prioriteringen ej bindande. Avsikten är de statliga stödmedel som nu finns beslutade (september 2001) i första hand skall användas för utbyggnad till de orter som ingår i prioritet 1 inklusive de landsbygdsområden som senare kan tillkomma. Det finns dock ingen knivskarp gräns mellan de prioriteringsgrupperna. Vägledande är istället att utifrån efterfrågan, initiativ, kostnad och effekter som kan påvisas bygga IT-infrastruktur där stödmedlen gör mest nytta. Vilka förbindelser som slutligen blir utbyggda med statligt stöd, kan avgöras först när upphandlingen är genomförd och kostnaderna preciserade. Då kan det också visa sig att det är motiverat att ta med andra orter i prioritet 1, om merkostnaden för detta bedöms rimlig. Upphandlingen kommer också att visa hur heltäckande orts/områdesnätet på de prioriterade orterna kan göras. Avgörande för detta är de behov som finns på orten, hur den befintliga IT-infrastrukturen ser ut samt kostnaderna för att anlägga det nya nätet. Nätet kommer att upphandlas så långt stödmedlen räcker och i den omfattning som är ekonomiskt rimlig i förhållande till kostnader och efterfrågan. Dessa frågor får lösas av den nätbyggare som vinner upphandlingen i dialog med kommunen och med invånare och verksamheter på orten. Vald leverantör bör aktivt medverka vid marknadsföring av tjänster, presentation av tjänsteleverantörer samt tillsammans med kommunen bedöma när utbyggnad kan ske och med vilken teknik. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 26

27 Lokala initiativ, Byakraft samt leverantörsintresse Krokoms kommun avser också att använda en del av stödmedlen till att stödja utbyggnad av IT-infrastruktur till byar och landsbygdsområden där det finns ett starkt engagemang för bygdens utveckling och en uttalad efterfrågan på förbättrade data/teleförbindelser. Kommunens vill genom detta stödja boende och företagande i de mindre orterna i inlandet och på landsbygden. Landsbygdsområden ska identifieras och avgränsas under det fortsatta arbetet. Orter utanför prioritet 1 där ett stort intresse kan påvisas kan komma att utgöra sådana områden. Avsikten är att de sedan att tas med i den upphandling som kommunen skall genomföra. De orter som ligger utanför prioritetsgrupp 1 skall uppfylla följande krav för att bli aktuella för att ingå i kommunens upphandling: Det ska finnas en förening eller annan typ av gemensam organisation för de boende inom området som kan fungera som part i förhandlingar med kommunen och den som ska bygga, äga och driva IT-infrastrukturen. Föreningen ska kunna styrka intresset för bredbandsanslutning i området. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 27

28 2.6. Hur monopolisering av näten skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke diskriminerande villkor Sett ur slutanvändarens synpunkt är en mångfald av tjänsteleverantörer ur konkurrenssynpunkt av godo. Hur vald tjänsteleverantör levererar sin tjänst är av underordnad betydelse. Statsbidraget skall stimulera marknaden och bidra till att slutanvändaren ges möjlighet att välja mellan olika leverantörer som i sin tur har likvärdiga möjligheter att leverera sin tjänst. Statsbidraget har inte som främsta mål att främja en mångfald av ägare av grundläggande IT-infrastruktur. Eftersträvansvärt är istället att nyttja bidraget på ett sådant sätt att maximal nytta för samhället uppnås. PTS har möjlighet att med stöd av telelagen ingripa mot operatörer med betydande inflytande på marknaden för tillhandahållande av förbindelser om dessa erbjuds till priser som inte är kostnadsbaserade, t.ex. på orter där defactomonopol eller oligopol råder. PTS föreslår samtidigt i sin rapport Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom teleområdet 1 ett antal åtgärder som kan minska risken för monopol på bredbandsområdet där en åtgärd är att subventionering av bredbandsanslutningar skall villkoras så att konkurrensfrämjande lösningar gynnas. PTS föreslår 2 ett antal åtgärder för att minska monopoliseringsrisken. Här skall särskilt nämnas vikten av information till beställare och användare av bredbandstjänster. Länsstyrelsen har en viktig informativ uppgift om vilka krav som bör ställas vid tecknande av abonnemang. Vidare framhålls att subventioner för bredbandsanslutningar skall villkoras på ett sätt som främjar konkurrens (se förra stycket). Samtrafik för Internettjänster är en metod för att komma tillrätta med monopoliseringen av tjänsteutbudet. Viss försiktighet med detta förfarande skall dock tas så att villkoret i sig inte blir allt för styrande. Det synes svårt att utifrån statsbidragets form ställa så långtgående villkor att tjänsteleverantörer fråntas möjligheten att avtala om exklusiv rätt att förmedla tjänster direkt till slutkund då full avtalsfrihet råder. Däremot skall det vara möjligt att som villkor för statsbidraget frånta IT-infrastrukturägaren möjlighet att teckna exklusivitet för viss tjänsteleverantör. I detta sammanhang bör också villkor för samtrafik ställas på så sätt att de operatörer eller tjänsteleverantörer som vill ges möjlighet att teckna avtal. Ett konkret krav i upphandlingsförfarandet är att IT-infrastrukturägare vid nyförläggning drar ny IT-infrastruktur till eller i omedelbar närhet av andra ITinfrastrukturägares knutpunkter (noder). Möjligheten för tjänsteleverantörer att välja olika operatörer för att nå sin slutkund ökar då februari 2001, Dnr: /23, s PTS - Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus, s. 50 IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida 28 av 37

29 Det övergripande målet är att kunden skall ha valfrihet beträffande operatör och tjänsteleverantör. Alla kunder privatpersoner likväl som företag och myndigheter skall kunna ta del av ett fritt och konkurrensutsatt utbud av operatörer och tjänster. För att undvika risken för monopolisering och diskriminerande villkor i nätet får kommunen via avtal med vald leverantör förhandla bort detta. Lagstiftning finns att tillgå för att undvika dessa risker. Vid nyförläggning ställs krav på förläggning i eller i närhet av knutpunkter Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske För att åstadkomma regional utveckling med IT som stöd krävs regional samverkan. Länsstyrelsen kommer att tillsätta en regional temporär organisation för ITutveckling. Organisationen har som syfte att: Samordna de kommunala IT-infrastrukturprogrammen. Utarbeta en regional IT-infrastrukturplan. Verka för att alla kommuner upprättar IT-infrastrukturprogram. Att ge ökade möjligheter till medfinansiering. I Jämtlands län har sedan några år tillbaka inletts ett fördjupat samarbete mellan kommunerna och Landstinget bland annat i syfte att koordinera ITinfrastrukturprojekt i länet och samordna länsprojekt med nationella ITinfrastrukturprojekt. Detta samarbete konkretiseras bland annat av den gemensamma lösning för telefoni och tjänster knutna till detta som i dagsläget nyttjas av samtliga kommuner undantaget Östersund. Inom länet har genomförts ett flertal förstudier med syfte att undersöka de tekniska och organisatoriska möjligheterna för etablering av bredbandskommunikation i ett regionalt perspektiv. Ett sådant regionnät skulle sedan kunna nyttjas för att länka samman länet med till exempel Norrsken eller någon av de större aktörernas knutpunkter vilket skulle innebära kraftfulla accessmöjligheter mot mälardalen och dess breda utbud av tjänsteleverantörer. Kommunerna har redan idag samverkansforum där IT och IT-infrastrukturfrågor diskuteras regelbundet. Avsikten är att arbetet i dessa forum skall fortsätta och mynna ut i planer och strategier för att möta de krav som uppstår i samband med en fortsatt IT-infrastrukturutbyggnad. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 29

30 2.8. Hur totalförsvarets krav skall beaktas Funktionsmål enligt totalförsvarsbeslut år 1996 är följande: Verksamheten inom funktionen telekommunikationer m.m. skall bedrivas så att totalförsvarets behov av teletjänster under höjd beredskap tillgodoses. Verksamheten skall även bedrivas så att de resurser och den beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred. 3 Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB) konstaterar också att en konsekvens av centraliserad styrning och övervakning av telenätet ökar risken för att delar av landet kan bli avskurna vid skador på näten. Särskilt nämns Norrland och Gotland. 4 Lösningen på problemet enligt ÖCB och som PTS svarat i sin delutredning 5 är en fortsatt satsning på mångfald och skydd i transmissionsnät som, långsiktigt är en förutsättning för säkerhet åt alla slag av telekommunikationer. Dvs man efterfrågar en högre grad av redundans i stam- och regionnät, se punkt 2.4 Kartläggningen av befintlig och planerad IT-infrastruktur kan i vissa lägen ge svar på om det finns ledningar inom områden där det ur säkerhets synpunkt borde finnas redundans. Detta kan vara ledningsstråk som ur respektive kommuns synpunkt är mindre intressanta. Länspotten vilken tilldelats Länsstyrelsen troligen delvis nyttjas för att binda samman dessa stråk med varandra. Det regionala samarbetet, punkt 2.7, synes här ha en mycket viktig roll att fylla. Operatörer har enligt 5 telelagen anmälningsplikt om man tillhandahåller nätkapacitet inom ett allmänt tillgängligt telenät. Med detta menas att nätet står öppet för anslutning av en vid krets av användare. Televerksamhet som har en omfattning som med avseende på utbredningsområde, antalet användare eller annat jämförbart förhållande är betydande är dessutom tillståndspliktig enligt 7 Telelagen. Enligt prop. 1992/93:200 innebär betydande omfattning marknadsandelar omkring 10-15%. För alla som bedriver tillståndspliktig eller enbart anmälningspliktig verksamhet gäller att de skall beakta totalförsvarets behov av telekommunikationer under höjd beredskap (23 ). Dessa företag omfattas även av PTS föreskrifter om fredstida planering för totalförsvarets behov av telekommunikationer m.m. I dessa föreskrifter ställs vissa krav på fredstida planering och organisation för att tillgodose totalförsvarets behov av telekommunikationer vid höjd beredskap och i krig. Med andra ord kan kommunen i upphandlingsförfarandet stödja sig på telelagen för att beakta totalförsvarets krav. 3 ÖCB Rapport från en genomgång av funktionen Telekommunikationer, Dnr /99, s ÖCB Infrastrukturuppdraget, Dnr 5-183/99, s PTS Information om funktionen Telekommunikationer, , s. 14. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida 30 av 37

31 Säkerhet och redundans Kommunen skall så långt det är möjligt tillse totalförsvarets krav avseende säkerhet och redundans 6. Kommunens ambition är att redundanta vägar skall etableras till/från större orter eller anläggningar med höga krav på tillgänglighet. Av ekonomiska skäl är det inte möjligt att tillgodose detta till samtliga orter i kommunen. Genom länssamarbetet skall det vara möjligt att planera för redundans över kommungränserna. Ett absolut krav är att den operatör som bygger nät skall redovisa hur redundanta vägar kan etableras. Lika så ställs krav på fysiskt skydd avseende kopplingspunkter Geografiskt åtskilda ledningsvägar Den nya IT-infrastrukturen ska så långt som möjligt förläggas på annan plats än redan befintlig IT-infrastruktur. Genom att förlägga infrastrukturen på olika platser, t.ex. på olika sidor av vägkroppen och helst betydligt mer åtskilt, minimeras risken för avbrott på flera ledningsvägar samtidigt Avbrottsfri kraft För att minimera riskerna för avbrott och driftstörningar skall huvudnod vara försedd med reservkraft t ex i form av dieselaggregat för kontinuerlig drift. Områdesnoder eller annan viktig utrustning ska om möjligt förses med avbrottsfri kraft i form av batteribackup eller motsvarande Anslutning till lednings- och räddningscentral Ledningscentral och räddningscentral ska, för att ha maximala möjligheter att fullgöra sina uppdrag, vara ansluten mot all tillgänglig IT-infrastruktur i kommunen HPM-skydd av huvudnoder (Högeffekt Pulsad Mikrovågsstrålning) För att minimera riskerna för elektromagnetiskt sabotage och för att minimera risken för avlyssning ska kommunens huvudnod om möjligt förses med s.k. HPM-skydd. HPM-skyddet skyddar elektronisk utrustning mot störande elektromagnetisk strålning, och förhindrar att elektromagnetisk energi strålar ut till obehöriga eller stör övrig utrustning. 6 Redundans kan översättas med reservväg, dvs om kabel grävs av skall det finnas alternativa vägar för dataoch teletrafik. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida 31 av 37

32 Drift och övervakning Hanteras av den operatör som driver nätet. Målet är att nätet om behovet finns skall övervakas under dygnets alla timmar. De personer som sköter denna övervakning skall sedan via olika samarbetspartners snabbt och om behov finns på plats kunna åtgärda fel som uppstår i nätet. Kunder i nätet skall i första hand kontakta berörd tjänsteleverantör vilken i nästa skede tar kontakt med operatören av nätet. Totalförsvarets krav tillgodoses genom att så långt det är ekonomiskt försvarsbart tillse redundans i näten. I förhandlingssituationer med leverantörer hänvisa till gällande lagstiftning samt PTS föreskrifter om fredstida planering för totalförsvarets behov av telekommunikationer m.m. I detta ingår också krav på fysisk säkerhet i de teknikutrymmen som etableras. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 32

33 3. Lösningar, genomförande och kostnader 3.1. Förslag till tekniska lösningar Under denna rubrik föreslås lämpligt teknikval utifrån tidigare presenterade visioner, mål och behov. Det slutgiltiga teknikvalet kommer antagligen att starkt påverkas av en rad faktorer som bl a berörts tidigare i programmet. Nedanstående exempel på teknikval bör därför ses som ett exempel på hur IT-infrastruktur kan byggas, ej som den slutgiltiga lösningen. För en mera omfattande teknikbeskrivning se bilaga Områdesnät Inom tätorter och bycentrum är optiskt fiberkabel att föredra och är också den lösning som är eftersträvansvärd. Dock innebär detta inte att radiobaserad kommunikation (RadioLan) skall diskvalificeras då detta är en bra lösning för att snabbt upprätta kommunikation. Främsta styrkan med RadioLan är att den är flyttbar och kan användas på andra ställen om den ersätts av fiberoptik. Vad som starkt talar för fiberoptik inom tätorter är att som ägare av ett områdesnät är det av intresse att nätet är så attraktivt som möjligt för att locka operatörer och tjänsteförsäljare. För kommunmedborgaren är det positivt om man ges möjlighet att i nätet enkelt välja tjänsteleverantör, såväl lokala leverantörer som regionala och nationella. Operatörer och tjänsteleverantörer kommer i och med Svenska Kraftnäts och andra IT-infrastrukturägares utbyggnad av nationella nät att ges en möjlighet att kostnadseffektivt nå fram till respektive kommunhuvudort. Via nätet kan medborgaren få tillgång till de tjänster som erbjuds via nätet. Mångfalden av leverantörer och kraftfulla tjänster garanteras inte av en fiberförtätning, dock kommer möjligheten att finnas. Om nätet byggs enbart med RadioLan garanteras däremot inte samma kapacitetsmöjlighet och med detta mångfalden av tjänsteleverantörer. Av den anledningen föreslås att ambitionen skall vara en tätortskärna bestående av fiberoptik vilken kompletteras med annan teknik (radio, basband) för att nå ett större spridningsområde. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 33

34 Ortsammanbindande nät Med ortsammanbindande nät menas kommunikationslänkar mellan orter/byar. Även här är optiskt fiberkabel den plattform som är eftersträvansvärd. Problemet är den höga investeringskostnaden i kombination med att kabeln är svår/omöjlig att nyttja på andra sträckor om behovsbilden drastiskt skulle förändras. Alternativt kan kraftfullare radioförbindelser mikrovågslänkar uppfylla behoven under de närmaste åren Genomförande Ansvaret för upprättande av ortssammanbindande nät ligger på kommunen. På mindre orter förutsätts lokala initiativ innan byggande av ortsnät påbörjas. Varje ort/by ses som egna projekt som tillsammans utgör en helhet. Detta innebär att respektive ort aktivt skall medverka till genomförandet ( se punkt ). IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 34

35 3.3. Finansiering Statsstödet enligt förordningarna ger Krokom totalt kr. Detta stöd fördelas på två delområden ortssammanbindande nät kr och områdesnät kr. För att ta del av statsstödet skall medfinansiering ske av kommunen med minst 5 % av totala projektkostnaden. Förutom detta skall ytterligare medfinansiering ske, denna medfinansiering kan t.ex. komma från näringslivet, EU:s strukturfonder eller ytterligare kommunal finansiering. Den modell på vilket statsstödet vilar ser ut enligt följande: Ortsammanbindande nät, SFS 350 Minsta projektkostnad för att få hela stödet Maximalt stöd enl SFS 2001: % Kommunens minsta medfinansiering % Ej finansierat % 5% 19% 76% Ortsnät, SFS 351 Minsta projektkostnad för att få hela stödet Maximalt stöd enl SFS 2001: % Kommunens minsta medfinansiering % Ej finansierat % 25% 5% 70% Kvar att medfinansiera är kr. Ur EU:s strukturfonder har Krokoms kommun möjlighet att ansöka om en medfinansiering. Medfinansieringen avseende strukturfonderna präglas idag av en stor osäkerhet om hur mycket som kan och skall användas till denna satsning. Annan medfinansiering som skall prövas är anbudsgivares vilja till bidrag eller de företag som verkar inom de orter eller områden som skall byggas. Det finns heller ingenting som hindrar kommunen att finansiera mer än angivna 5 %. IT-infrastrukturprogram slutligt Krokom doc sida av 37 35