Ett Skoldatateks verksamhet - en praktiknära studie. Andreas Martinsson & Bertil Ljungblad

Transkript

1 Ett Skoldatateks verksamhet - en praktiknära studie Andreas Martinsson & Bertil Ljungblad

2 Bakgrund Syfte Metoder Teoretiskt utgångspunkt Resultat Slutsatser

3 Bakgrund Från början ett beställningsuppdrag då det hos Skoldatateket fanns en osäkerhet om hur respektive arbetsmodell fick fäste efter insatsen. Författarna lade till inkluderingsperspektivet som också nämns i Skoldatatekets vision.

4 Syfte Målet var att göra en jämförande studie utifrån Skoldatatekets arbetsmodeller och undersöka i vilken omfattning och hur IKT används i det vardagspedagogiska arbetet. Syftet var att undersöka hur IKT kan användas som ett integrerat verktyg för att uppnå pedagogisk inkludering på den aktuella skolan.

5 Frågeställningar På vilket sätt används IKT och aktuella kompensatoriska program i undervisningssituationen och lärmiljön enligt arbetsmodel 1? På vilket sätt används IKT och aktuella kompensatoriska program i undervisningssituationen och lärmiljön enligt arbetsmodel 2? Vilka likheter och/eller skillnader visar sig i undervisningssituationen och lärmiljön relaterad till IKT-användning mellan arbetsmodellerna?

6 Metod Intervjuer två klasslärare och en specialpedagog Observationer sju stycken i två grupper Enkät webbenkät till alla elever (17+20)

7 Teoretisk utgångspunkt Sociokulturell teoribas med tillhörande specialpedagogisk teoribildning och perspektiv med inkludering som fokusområde. Säljö (2000, 2008), Jonsson (2008), Ahlberg (2007 & 2009), Dyson (2006), Nilholm (2007), Persson (2007) IKT-relaterad teori och forskning. Brodin (2007), Kjällander & Selander (2009), Kroksmark (2011), Puentadura (2006)

8 Resultat Resultaten analyserades utifrån: 1 Utveckling och användning av intellektuella redskap 2 Utveckling och användning av fysiska redskap 3 Kommunikation och utvecklade former för samarbete Säljö (2000)

9 Utveckling och användning av intellektuella och fysiska redskap IKT används som en del i lärmiljön Starka tendenser att val av arbetsmodell påverkar användandet av de kommungemensamma programmen Attityd till Skoldatatekets verksamhet Samlad bild om bristen på organisatoriska förutsättningar

10 Kommunikation och utvecklade former för samarbete Kommunikation om IKT sker på avgränsade lektioner Envägs- och tvåvägskommunikation Kommungemensamma program kommuniceras bara i år 4 Ingen organiserad kommunikation för pedagogerna på skolan

11 Hur kan IKT användas som ett integrerat verktyg för att uppnå pedagogisk inkludering på aktuell skola Gemensam syn att IKT främjar inkludering Motsägelse mellan intention och handling Brister på övergripande organisation Programvara befäst i år 4 men används ej i år 5

12 Slutsatser En betydande skillnad mellan de båda arbetsmodellerna. Arbetsmodell 1 är kraftfullare för implementering av den kommungemensamma programvaran. Svårare att dra slutsatser kring inkludering och integrering av IKT-relaterade lärverktyg. Utan en delaktighet från skolans alla nivåer blir det svårigheter för Skoldatateket att verka för inkludering.

13 Vikten av att utreda kulturen inför en insats. Både relation till IKT och inkludering. Dyson (2006) & Nilholm (2007). IKT och inkludering på organisationsnivå ett Skoldatateksuppdrag?

14 Bertil Ljungblad