- uppdrag och utmaningar

Transkript

1 Framtidens fritidshem - uppdrag och utmaningar

2 I historiens ljus och andra ljus Lev S. Vygotskij Fil dr Ann S Pihlgren / UTEP

3 Fritidspedagog/fritidslärare Fil mag Anneli Hippinen / UTEP

4 Skoldagen Några exempel Arbetar med läraren i klassen; matteböcker, läsning, skrivning SO/NO Arbetar med praktiska/estetiska ämnen Arbetar med halvklasser/ smågrupper Utomhuspedagogik- Matte Bild-Matte Arbetar med grupprelationer Fil mag Anneli Hippinen / UTEP

5 Fritidshemmet Arrangerar mellanmål Arrangerarar utomhus aktiviteter Arrangerar lärarledda aktiviteter som t ex: Fysisk aktivitet Skapande verksamhet Bakning Drama, musik, teater uppträdanden Fil mag Anneli Hippinen / UTEP

6 Miljöer Skapa miljöer för en meningsfull fritid ej lärarledda utan barnledda. Miljöerna är skapade så att barnen själv kan leka och utforska i dem. Förutsättningar lokaler, barngruppens intresse och förutsättningar. Exempel: -Lekmiljöer -Bygglek -Lugn plats för lugn lek och läsning -Rörelse -Data -Kreativitet Fil mag Anneli Hippinen / UTEP

7 Integrering fritidshem - skola Det pedagogiska syftet var att barnens utveckling och inlärning skulle underlättas och att barnens behov av helhet, kontinuitet och trygghet skulle bli bättre tillgodosedda. Ny yrkesroll? Fil mag Anneli Hippinen / UTEP

8 Yrkesrollen enligt forskning Här och nu Olika ledarroller både i skolan och på fritidshemmet Lek, rörelse, skapande och praktiskt arbete Barns lärande i praktiska och konkreta sammanhang Helhetssyn Barns behov Socialt samspel grupprelationer Relationellt lärande subjektskapande/identitet Vardagslärande Barns kulturella skapande Meningsfull fritid Samtal Fil mag Anneli Hippinen / UTEP

9 Barns tankar om fritidspedagogen Att fritidshemspersonalen läste böcker för dem och tog med dem på spännande utflykter, ordnade diskotek, och bli schysst behandlad av vuxna. Normer och värden Barnen bestämmer innehållet vuxna formen I fritidshemmet leker man och är tillsammans, i skolan lär man sig saker och arbetar med vissa uppgifter som ska klaras av. Socialt och praktiskt lärande Lärande av varandra Vuxna som förebild Fil mag Anneli Hippinen / UTEP

10 Kompisskap Genom kompisskapets grundläggande innebörd finns det ett meningsskapande. Genom att vara tillsammans med någon eller några som respekterar varandra och som har liknande intressen, väljer barn/ ungdomar vad de vill göra tillsammans. I kompisrelationen finns det också en hög potential för informella lärprocesser. Otaliga är de exempel där barn lär sig av andra barn... (Maud Ihrskog, 2006, sid 154; Kompisar och kamrater) Fil mag Anneli Hippinen / UTEP

11 Vilka är de viktigaste delarna i fritidslärarens yrkesroll, anser du? Fil mag Anneli Hippinen / UTEP

12 Fritidshemmet Fil dr Malin Rohlin / UTEP

13 Fil dr Malin Rohlin / UTEP Anna Hierta Retzius

14 Arbetsstugan Fil dr Malin Rohlin / UTEP

15 Fil dr Malin Rohlin / UTEP

16 Eftermiddagshemmet Fil dr Malin Rohlin / UTEP

17 Det tidiga fritidshemmet Malin Rohlin / UTEP

18 Fil dr Malin Rohlin / UTEP

19 Informella, formella lärandemiljöer Raster, friluftsdagar Fritidshemmet Kontinuerlig samverkan inom olika kunskapsområden Periodvisa temaarbete, etc Fil dr Malin Rohlin / UTEP

20 Hur påverkas fritidshemmet idag av de tidigare uppdragen? Fil dr Malin Rohlin / UTEP

21 - Olika teorier Olika förväntningar Olika uppväxtvillkor. Uppfattningar om barnet och barndomen/ungdomen - visar sig i behandlingen av och attityder till barn/unga. Traditionell utvecklingspsykologiskt perspektiv/barn Sociokulturellt perspektiv/barn Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

22 Traditionell utvecklingspsykologi Universell kunskap Mognad/utveckling föregår lärande Socialisation Är Kunskapsbildning som förmedling Sociokulturellt perspektiv Kulturellt och historiskt bunden kunskap Lärande föregår utveckling Barnet som aktör Blir Kunskapsbildning som (re)konstruktion, i mellan-rummet mellan individ och omvärld Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

23 I det kompensatoriska perspektivet ses särskilda behov som; en individuell egenskap, sådana behov avgränsas och kategoriseras. speciellt, snarare än inkluderande stöd förespråkas. specialpedagogisk kompetens ses som att kompetent stöd ges direkt, relaterat till de diagnostiserade problemen hos eleverna, skälet till specialpedagogiska behov ses som beroende på att elever har svårigheter som är antingen medfödda eller på annat sätt bundna till individen (Nilholm, 2006, s. 17) Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

24 Ur ett sociokulturellt perspektiv, ses särskilda behov som; något som sker i en process bundet till ett (socialt, historiskt, kulturellt) sammanhang. Barnet kan ha en funktionsnedsättning men frågan om funktionsnedsättningen blir ett funktionshinder är beroende av sammanhanget. Specialpedagogisk kompetens kopplas framförallt till sammanhanget (de vuxna, normer, fysisk miljö, material, instruktioner mm) Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

25 Var vi förlägger problemet får konsekvenser Barnet individen Barnet har problem Barnet har problem med en text Barnet har problem med instruktioner Barnet har problem med gruppen HAR Barnet i ett sammanhang Barnet får problem Texten kan vara problemet Instruktionerna kan vara problemet Det uppstår ett problem i gruppen FÅR Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

26 Sociokulturell syn på lärande Vi föds in i en/olika kultur/er sätt att tänka Kunskaper och färdigheter kommer från de insikter handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhälle och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra människor. (Säljö, 2000 s. 21) Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

27 Kunskap (språk) är aldrig neutral och alltid medierad (förtolkad). Mediering innebär att vårt tänkande och våra föreställningsvärldar är framvuxna ur, och därmed färgade av, vår kultur och dess intellektuella och fysiska redskap. (Säljö, 2000 s. 81) Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

28 Barns perspektiv - Barnperspektiv Barns perspektiv barnen själva måste bidra Barns perspektiv vad visar sig för barnet? Barnperspektiv vuxnas syn på Barns villkor; hur är det att vara barn här? Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

29 Förskolepedagogers samspel med barn mot bakgrund av närhet och distans till barns perspektiv, till det som visar sig för barnet Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

30 BARN ÄR MEDMÄNNISKOR Pedagogerna riktar sig till barnet som en person med behov, önskningar, vilja och skilda förmågor som det gäller att försöka förstå och ta hänsyn till. Man strävar efter att möta barnet på dess egna villkor, försöker få en insikt i barns upplevelser, behov och individualitet. (Johansson, s. 48, 2003) Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

31 VUXNA VET BÄTTRE Pedagogerna agerar i första hand utifrån sitt eget perspektiv på vad som är bra för barnet. Pedagogerna tycks se sina mål som de bästa för barnet. Det betyder inte nödvändigtvis att de vuxna saknar känsla för eller insikt i barns perspektiv. (Johansson, 2003) Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

32 BARNS INTENTIONER ÄR IRRATIONELLA De vuxna har varken någon avsikt att närma sig, se någon förtjänst med eller använda sig av barnets perspektiv i sitt pedagogiska uppdrag. Vuxna förefaller att ta sitt perspektiv för givet och barns intentioner som vore de utan rationell mening, alternativt att barn agerar för att utmana vuxna eller de regler som verksamheten bygger på. (Johansson, 2003) Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

33 Möjligheten att förstå och hur vi förstår barns perspektiv handlar i grunden om våra egna perspektiv Fil dr Anna-Lena Ljusberg/ UTEP

34 Delar alla i er verksamhet samma barnsyn? Fil dr Ann S Pihlgren / UTEP

35 Pedagogiska idéer i fritidshemmet har växlat kraftigt Fil dr Ann S Pihlgren / UTEP

36 Skolverkets/inspektionens rapporter 1999, 2005, 2009 Fri lek som ofta störs av de vuxna Verksamheten är statisk Inget reellt inflytande för barnen Verksamheten utgår inte från barnens behov, intressen och olikheter Verksamheten stödjer inte barnens intellektuella utveckling och lärande på ett systematiskt sätt Personalen är osäker på fritidshemmets mål och sin roll Personalen saknar yrkesspråk Fil dr Ann S Pihlgren / UTEP

37 Vad händer nu? Ny skollag Nya kursplaner Ny lärarutbildning Fil dr Ann S Pihlgren / UTEP

38 Förändringen innebär: Fritidshemmet är en del av skolan: Fritidshemmet ska erbjuda lärande enligt skollagens 14 kap: Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem Barnen på fritids kallas elever Vi ska integrera fritidspedagogisk verksamhet med undervisning under schemalagd tid Fritidspedagogen blir fritidslärare med 3-årig grundlärarutbildning och behörighet i t.ex. praktiska och estetiska ämnen Behörig lärare undervisar, övriga lärare tillhandahåller utbildning Fil dr Ann S Pihlgren / UTEP

39 Fritidslärarens Fritidslärarens arbetsfält arbetsfält Fritidspedagogik som identitetsskapande Fritidspedagogiken i skolans lärande Lära i och om fritid Fil dr Ann S Pihlgren / UTEP

40 Vad är lärande på fritids? Slumpvis eller inget lärande Ofokuserat Formellt lärande Fokus på resultatet Informellt lärande Fokus på processen Fil dr Ann S Pihlgren / UTEP

41 Några viktiga didaktiska områden på fritidshemmet Leken Barns inflytande och värdegrund, socialisering och identitetsskapande Tematiskt arbete Barns egna kultur Barns fritid, nu och sen Praktiskt och estetiskt arbete Rigga miljön för formellt och informellt lärande (studiopedagogik) Fil dr Ann S Pihlgren / UTEP

42 Vad gör vi redan? Vad behöver vi förstärka? Fil dr Ann S Pihlgren / UTEP

43 UTEP