Kungsbacka, Må 3:13, detaljplan Geoteknisk PM

Transkript

1 Reviderad text är markerad med ett streck i kanten

2 Beställare: Kungsbacka kommun Storgatan Kungsbacka Beställarens representant: Maria Malone Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box Göteborg Bengt Askmar, Norconsult Mikael Lindström & Mathias Pettersson, GEOS Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n- Data\104\21\ \5 Arbetsmaterial\01 Dokument\G\Beskr PM\PM\PM_ _rev Bengt Askmar

3 3 (22) Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Syfte Underlag Styrande dokument Befintliga förhållanden Topografi och markbeskaffenhet Erosion Jordlagerbeskrivning Hydrogeologiska förhållanden Härledda egenskaper Odränerade egenskaper Dränerade egenskaper Stabilitet Geoteknisk kategori, säkerhetsklass och laster Omräkningsfaktorer Karakteristiska värden Dimensionerande värden Indata till beräkningsprogram värden Antaganden Resultat Sammanfattning Sättningar Bergras och blocknedfall Radon Rekommendationer Bilagor Stabilitetsberäkningar, befintliga förhållanden, sektion A-B Stabilitetsberäkningar, framtida förhållanden, sektion A Stabilitetsberäkning, förhöjd grundvattenyta, sektion A Bilaga A:1-A:4 Bilaga B:1-B:2 Bilaga C1:-C:2 Ritning Lastrestriktioner Ritning G102

4 4 (22) 1 Förutsättningar På uppdrag av Kungsbacka kommun har Norconsult utfört en geoteknisk undersökning vid Må 3:13 i Fjärås, Kungsbacka kommun. Inom området planeras främst bostäder att uppföras. Detaljplaneområdet begränsas i söder av Vallbyvägen, i norr av Måvägen och i öster av Gåsevadholmsvägen, se även figur 1.1. Figur 1.1 Ungefärligt rödmarkerat detaljplaneområde i Må 3:13, Fjärås, Kungsbacka. ( ) 2 Syfte Undersökningarna har i detta skede utförts med syfte att utreda de geotekniska förhållandena inför detaljplanearbetet inom aktuellt område.

5 5 (22) 3 Underlag Nu utförda geotekniska fältundersökningar samt laboratorieundersökningar utfördes i april 2016 och resultaten redovisas i separat handling Markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR/Geo) med samma uppdragsnummer, daterad Styrande dokument Denna PM ansluter till SS-EN med tillhörande nationell bilaga. Nedan uppräknade tillämpningsdokument har använts i beräkningarna: IEG:s tillämpningsdokument Rapport 2:2008, Rev 2 Grunder IEG:s tillämpningsdokument Rapport 6:2008, Rev 1 Slänter och bankar 5 Befintliga förhållanden 5.1 Topografi och markbeskaffenhet För detaljer avseende topografi, se ritning G101 Plan i MUR/Geo. Aktuellt planområde utgörs i huvudsak av ängsmark. Markytan inom detaljplaneområdet sluttar väldigt svagt från som högst nivå ca +23 i nordväst till som lägst ca +14 i sydost. Medellutningen inom planområdet är flackare än 1:50. Bild 5.1 Aktuellt område, vy från befintlig bäck i öster.

6 6 (22) För befintligt dike i östra delen av området ligger botten i avvägd sektion A på nivån ca +13,2 (motsvarar ca 2 m under befintlig markyta vid släntkrön ned mot bäcken). Bild 5.2 Befintligt dike i öster (norra delen), vy från norr. Bild 5.3 Befintligt dike i öster (södra delen), vy från norr.

7 7 (22) 5.2 Erosion I mars 2018 har en kontroll av dikets erosionsaktivitet vid befintligt dike i öster av plaområdet utförts. Syftet var att bedöma eventuell erosion samt bedöma om erosionsskydd krävs map framtida exploatering av området. Djupet från släntkrön till dikesbotten är ca 2 m och slänten utgörs främst av gräs, vass och mindre buskar. Botten bedöms utgöras av sand, silt och lera, stenar förekommer också. Diket är relativt rakt, flödet i diket var lågt och vattenståndet i diket var också lågt (ca 0,2-0,3 m över dikesbotten) vid platsbesöket i mars 2018 men även vid platsbesöket i mars Vid platsbesöket i mars 2018 upptäcktes mindre erosion i diket samt mindre släpp /ras i slänten på några ställen. Släppen beror främst på att jord har spolats bort i den undre delen av diket och på så sätt skapat brantare slänter som till slut har orsakat dessa släpp/ras i slänten. Vissa delar av diket har från början relativt branta slänter vilket också har medfört mindre släpp/ras. Bild 5.4 Mindre släpp /ras vid befintligt dike.

8 8 (22) Bild 5.5 Erosion i befintligt dike. För befintliga förhållanden förekommer viss erosion som i sin tur har orsakat mindre släpp /ras på vissa platser utmed diket. För framtida förhållanden så finns det risk för att mer vatten kommer att tillföras till diket trots att tanken är att inte belasta diket mer än vad det görs idag (tex anläggande av dagvattenmagasin mm).för att undvika fortsatt erosion och släpp /ras i dikets slänter så rekommenderas det därför att det befintliga diket erosionsskyddas samt att dikets slänter flackas ut något jämfört med dagens förhållanden. Förslag på utförande redovisas i nedanstående figur. Figur 5.1 Typsektion, förslag på utflackning och erosionssskydd av befintligt dike.

9 9 (22) 5.3 Jordlagerbeskrivning Enligt utförda undersökningar inom aktuellt planområde består naturlig jordlagerföljd från markytan i huvudsak av: Mulljord till ca 0,1-0,3 m djup Torrskorpelera till ca 1,5-2 m djup Lera till mellan ca 5-45 m djup. Friktionsjord. Enligt utförda undersökningar i området bedöms djupet till fast botten variera från som minst ca 5 m i norr till som mest ca 50 m i söder. Mulljorden bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA. Torrskorpeleran är grå och kan innehålla silt samt växtdelar. Dess vattenkvot varierar mellan ca %. Torrskorpan bedöms utgöras av materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt Anläggnings AMA. Den lösare leran under torrskorpeleran är grå och kan innehålla silt samt enstaka växt- och skalrester. Enligt utförda sonderingar förekommer från ca 8 m djup samt på större djup skikt (sand- och siltskikt) i leran. Detta gäller de flesta utförda undersökningarna. Tjockleken på skikten varierar från ca 0,2-1 m. Flest skikt har noterats i punkt 6 (se ritning G101 och G301 i MUR/Geo) som ligger i nordöstra delen av området. Lerans vattenkvot och konflytgräns varierar mellan ca % respektive mellan ca %, med de lägre värdena mot djupet. Dess densitet varierar mellan ca 1,55 och 1,65 ton/m 3, med de högre värdena mot djupet. Sensitiveten uppmätt från konprov varierar mellan ca Leran bedöms utifrån uppmätta värden på sensitiveten vara högsensitiv och kvick och därmed känslig för störningar (tex pålningsarbeten mm). Leran bedöms utgöras av materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt Anläggnings AMA. Enligt utförda ving- och konförsök varierar lerans odränerade skjuvhållfasthet (okorrigerad) från kpa på 3-5 m djup till kpa på ca 25 m djup. Friktionsjorden under leran bedöms utifrån utförda undersökningar ha en mäktighet som varierar mellan ca 0-5 m.

10 10 (22) 5.4 Hydrogeologiska förhållanden Den övre grundvattenytan har mätts i skruvborrhålen och låg vid undersökningstillfället i september 2015 på mellan ca 1,6-2,2 m djup under befintlig markyta. Vid undersökningstillfället låg vattenytan i befintligt dike i avvägd/ lodad sektion A i öster (se även ritning G101 och G302 i MUR/Geo) på nivån ca +13,5 (motsvarar ca 1,6 m under befintlig markyta vid släntkrön ned mot diket). Grundvattenytan fluktuerar under året beroende på nederbördsmängd och påverkas lokalt av topografiska-, vegetations- och jordlagerförhållanden. Utifrån utförda undersökningar bedöms den övre grundvattenytan variera mellan ca 1-2 m under befintlig markyta beroende på årstid och nederbörd. 6 Härledda egenskaper 6.1 Odränerade egenskaper Valda värden för lerans korrigerade odränerade skjuvhållfasthet redovisas i tabell 6.1 och figur 6.1 Tabell 6.1 Valda värden (linjär interpolering), korrigerad odränerad skjuvhållfasthet Djup c u [m] [kpa] ,

11 11 (22) Figur 6.1 Valda hållfasthetsvärden, korrigerad odränerad skjuvhållfasthet. 6.2 Dränerade egenskaper Kohesionsjordens dränerade hållfasthetsparametrar bestäms empiriskt enligt: φ = 30 c = 0,1 c u Dessa empiriska värden ska ses som karakteristiska, vilket medför att η=1,0 skall tillämpas.

12 12 (22) 7 Stabilitet 7.1 Geoteknisk kategori, säkerhetsklass och laster Dimensionering och beräkningar för stabiliteten i området har utförts i geoteknisk kategori 2, GK 2 samt i säkerhetsklass 3, SK 3. SK3 Partialkoefficient som beaktar säkerhetsklass γ d = 1,0 F EN = 1,1 Trafiklaster (karakteristiska värden) för odränerad analys väljs enligt TK Geo 13, Publikation 2013:0667: Långa brottytor 10 kpa Korta brottytor 15 kpa Dimensionerande laster uppgår därmed till: Långa brottytor = γ d 1,4 Q = 1,0 1,4 10 = 14 kpa Korta brottytor = γ d 1,4 Q = 1,0 1,4 15 = 21 kpa I kombinerad analys har all trafiklast reducerats med 50 % vilket kan medföra att beräknad säkerhetsfaktor för kombinerad analys är högre jämfört med odränerad analys. 7.2 Omräkningsfaktorer Antalet oberoende undersökningspunkter n=8 st. Leran förutsätts motsvara normalsvensk lera. η (1,2)=1,0 3 olika metoder har använts (CPT, konförsök och vingsondering) för att bestämma c u och dessa bedöms ha en liten spridning i resultat. η (3)=1,0 Brottytan bedöms vara stor och flera undersökningspunkter ligger inom brottytan. η (4,5,6,7)=1,0

13 13 (22) För dimensionering av slänter och bankar sätts η (8)=1,0 Sammantaget ger detta: c u= η (1,2) x η (3) x η (4,5,6,7) x η (8) = 1,0 x 1,0 x 1,0 x 1,0 = 1,0 7.3 Karakteristiska värden Det karakteristiska värdet för en materialparameter definieras som: X k = η X Tabell 7.1 Karakteristiska hållfasthetsvärden, släntstabilitet Djup [m] c uk [kpa] c k (= 0,1 c u ) [kpa] 2 13,5 1, ,5 Värden enligt tabell 7.1 gäller för leran inom undersökningsområdet. Det skall förutsättas att jordprofilen överst utgörs av torrskorpelera till ca 1,5-2 m djup. Denna jord ges en karakteristisk (η=1) odränerad skjuvhållfasthet c uk= 25 kpa, baserat på de mest ytliga lerlagrens hållfasthet. Denna jord ges karakteristisk tunghet/effektiv tunghet på k=17 kn/m 3 / k=7 kn/m 3. Friktionsjorden under leran samt friktionsjord (vägfyllning) under befintliga vägar (tex Gåsevadholmsvägen i öster) ges en karakteristisk (η=1) friktionsvinkel k = 35º samt en karakteristisk tunghet/effektiv tunghet på k=19 kn/m 3 / k=11 kn/m 3. Den lösare lerans tunghet har valts enligt tabell 7.2. Tabell 7.2 Jordmaterialens tunghet, karakteristiska värden Djup k [kn/m 3 ]

14 14 (22) 7.4 Dimensionerande värden Det dimensionerande värdet beräknas enligt: X d = 1 γ M X k För friktionsvinkeln innebär det: φ d = tan 1 ( 1 η γ φ tanφ ) φ Partialkoefficienter för jordmaterial, γ M, enligt Tabell 7.3 nedan. Tabell 7.3 Partialkoefficienter för jordmaterial Jordparameter Värde Friktionsvinkel (tan ) γ φ 1,3 Effektiv kohesion (c ) γ c 1,3 Odränerad skjuvhållfasthet (c u) γ cu 1,5 Tunghet ( ) γ γ 1,0 En sammanställning av dimensionerande hållfasthetsvärden för kohesionsjorden redovisas i Tabell 7.4 nedan. Tabell 7.4 Dimensionerande hållfasthetsvärden för kohesionsjorden, släntstabilitet Djup c ud [kpa] c d [kpa] d [º] 2 9 1,0 23, ,5 23,9 7.5 Indata till beräkningsprogram värden Följande värden används som indata i beräkningsprogrammet, Geostudio Slope/W, för att kunna göra stabilitetsanalyser med partialkoefficienter enligt IEG:s Tillämpningsdokument EN Slänter och bankar.

15 15 (22) Tabell 7.5 Indata till beräkningsprogram Djup [m u my] Material c ud [kpa] c d [kpa] d [º] [kn/m 3 ] Varierar Friktionsjord/vägfyllning ,3 19 (21) 0-2 Torrskorpelera 16,7 1,9 23,9 17 (7) 2 Lera#1 9 (+0,75*z) 1,0 23,9 16 (6) 30 Lera#1 30 3,5 23,9 16 (6) Som indata i beräkningsprogrammet motsvarar värdena på den dränerade hållfastheten i Tabell 7.5 följande: c d = 0,115 c ud 7.6 Antaganden Vid beräkningar har portrycket modellerats som ett hydrostatiskt tryck från 1,5 m djup under befintlig markyta map noterade grundvattenytor i utförda skruvprovtagningshål. Befintligt dike i öster har vid beräkningar valts att vara torrlagd i alla beräkningar förutom i en av beräkningarna för känslighetsanalysen. 7.7 Resultat För stabilitetsberäkningar har Geostudio Slope/W använts. Stabilitetsberäkningar har utförts i två sektioner (se lägen enligt ritning G102). I sektion A har totalstabiliteten och lokalstabiliteten vid befintligt dike i öster kontrollerats. I sektion B har totalstabiliteten för området kontrollerats. Beräkningar har utförts i odränerad och kombinerad analys. Befintliga förhållanden Utförda beräkningar för befintliga förhållanden visar att säkerheten mot skred är tillfredställande i både odränerad och kombinerad analys (F 1,1). Säkerheten mot skred har som lägst beräknats till 1,2 (lokalstabilitet vid befintligt dike) i sektion A och 3,0 i sektion B. Resultaten från de utförda beräkningarna för befintliga förhållanden redovisas i tabell 7.6 samt mer i detalj i Bilaga A:1-A:4. Tabell 7.6 Beräknad säkerhet mot skred, befintliga förhållanden. Sektion Odränerad analys Kombinerad analys Bilaga A 1,8 1,2 A:1-2 B 3,1 3,0 A:3-4

16 16 (22) Framtida förhållanden Inom området planeras i huvudsak bostäder och gator att uppföras. För framtida förhållanden har beräkningar därför utförts med en utbredd dimensionerande last av 5-30 kpa (enbart pådrivande last). I de fall där befintliga laster mm (tex trafiklaster) har en mothållande effekt har dessa laster satts till 0 kpa. Då det finns vissa tecken på erosion bedöms det vara lämpligt med en viss utflackning av dikets slänter. I beräkningarna för framtida förhållanden har släntlutning satts till 1:2. Beräkningar för framtida förhållanden har endast utförts i sektion A (odränerad och kombinerad analys) då denna sektion är dimensionerande. I sektion A är dimensionerande last 5 kpa inom en zon av ca 10 m öster och väster om bäcken. På större avstånd än 5 m från bäcken kan en dimensionerande marklast av 15 kpa påföras öster om diket och motsvarande område på den västra sidan kan belastas med 30 kpa, se även ritning G102 samt bilaga B och C. Säkerheten mot skred är vid denna markbelastning som lägst 1,1 (lokalstabilitet vid befintligt dike i kombinerad analys) vilket är tillfredställande (F 1,1). Resultaten från de utförda beräkningarna för framtida förhållanden redovisas i tabell 7.7 samt mer i detalj i Bilaga B:1-B:2. Tabell 7.7 Beräknad säkerhet mot skred, framtida förhållanden. Sektion Odränerad analys Kombinerad analys Bilaga A 1,3 1,1 B:1-2 Känslighetsanalys Grundvattenytan bedöms variera mellan ca 1-2 m under befintlig markyta. För att kontrollera hur stor inverkan en högre grundvattenyta har på säkerheten mot skred så har en känslighetsanalys utförts. Två beräkningar har utförts för sektion A i kombinerad analys där grundvattenytan har höjts upp till att ligga i markytan. I den första beräkningen har vattendjupet i diket satts till 1,5 m djup. I den andra beräkningen har diket torrlagts. Resultatet från dessa beräkningar visar att säkerheten är i princip tillfredställande för båda fallen eftersom dom är väldigt extrema situationer samt att glidytan främst går i lera som ej är kvick, se tabell 7.8 samt beräkningen i detalj Bilaga C:1-C:2. Tabell 7.8 Beräknad säkerhet mot skred, förhöjt portryck. Sektion Odränerad analys Kombinerad analys Bilaga A 1,5 m vattendjup - 1,2 C:1 A torrlagt dike - 1,0 C:2

17 17 (22) Fördröjningsmagasin Inom planområdet planeras ett fördröjningsmagasin att anläggas. Enligt dagvattenutredning utförd av Tyréns (daterad , uppdragsnr ) planeras därför en damm att anläggas i sydöstra delen av området map detta. Map översvämningsrisk så behöver dammens volym vara 2161 m 3, vilket blir en area på 5400 m 2 med ett djup på 0,4 m enligt denna rapport. Totalstabiliteten i området är tillfredställande (F 3,0) och denna damm kommer inte påverka stabiliteten nämnvärt, dvs stabiliteten i området är även tillfredställande med den damm som planeras anläggas. Om marken schaktas av något i området mot det befintliga diket så kan dammen tom ha positiv betydelse map lokalstabiliteten vid diket. Känslighetsanalys Grundvattenytan bedöms variera mellan ca 1-2 m under befintlig markyta. För att kontrollera hur stor inverkan en högre grundvattenyta har på säkerheten mot skred så har en känslighetsanalys utförts. Två beräkningar har utförts för sektion A i kombinerad analys där grundvattenytan har höjts upp till att ligga i markytan. I den första beräkningen har vattendjupet i diket satts till 1,5 m djup. I den andra beräkningen har diket torrlagts. 7.8 Sammanfattning För befintliga förhållanden är totalstabiliteten i området och den mer lokala stabiliteten ned mot diket tillfredställande. Viss erosion har dock skapat mindre släpp /ras i dikesslänten. För framtida förhållanden har en markbelastning av 5-30 kpa påförts vilket också gav resultat som påvisade tillfredställande stabilitet. Beräkningarna som utfördes med en markant förhöjning av grundvattenytan visar dock på något för låg säkerhet i det fall då diket är torrlagt men har med god marginal tillfredställande säkerhet då vattendjupet i diket är 1,5 m. För att portrycket skulle höjas till markytan skulle stora nederbördsmängder erfordras vilket då skulle leda till större vattenflöde i diket varför beräkningen med 1,5 m vattendjup bedöms vara den mer realistiska beräkningen. Utöver ovanstående så går större delen av glidytan i lerjord som ej är kvick (F 1,0).

18 18 (22) 8 Sättningar Utförda belastningsförsök (CRS-försök) i leran har utförts från upptagna prover i punkt 9 (se läge enligt ritning G101 i MUR/Geo). Med en vald grundvattenyta på 2 m djup under befintlig markyta samt hydrostatiskt grundvattentryck från denna nivå är leran överkonsoliderad med ca kpa (OCR ~1,4-2,4) med lägre överkonsolidering mot djupet. Med hänsyn till krypning genom 20 % reduktion av uppmätta förkonsolideringstryck är leran i huvudsak svagt överkonsoliderad med ca kpa (OCR kryp ~1,1-1,9). 10 kpa (10 kn/m 2 ) motsvarar tex 0,5 m uppfyllnad eller ett enplanshus och belastningar upp till detta värde bedöms ge en totalsättning på ca 0-5 cm. Lerans kompressionsmodul, M L varierar i huvudsak mellan ca 500 och 800 kpa. 9 Bergras och blocknedfall I området förekommer inget ytligt berg eller block och varvid det inte föreligger någon risk för bergras eller blocknedfall. 10 Radon Aktuellt område har ej undersökts map radon. Eftersom lera förekommer inom hela planområdet bedöms de naturliga jordlagren kunna hänföras till lågradonmark och därmed behöver inga speciella radonskyddande eller radonsäkrande åtgärder vidtas.

19 19 (22) 11 Rekommendationer Ur geoteknisk synpunkt kan planens intentioner genomföras under beaktande av nedan angivna restriktioner och synpunkter. Totalstabiliteten i området är tillfredställande för befintliga förhållanden samt med en utbredd dimensionerande last (Geo.last = γd 1,1 Gk j + γd 1,4 Qkj enligt IEG:s Rapport 6:2008) av 5-30 kpa, se ritning G102 för lastrestriktioner ur stabilitetssynpunkt. En last av 30 kpa motsvarar tex 1,5 m uppfyllnad. Närmast utmed diket i öster är dock den lokala stabiliteten något lägre vilket främst beror på att slänter ned mot diket ställvis är branta. Detta beror dels på mindre erosion som i sin tur har orsakat mindre släpp /ras i slänter ned mot dikesbotten. Därför rekommenderas att erosionsskydd läggs ut samt att dikesslänten flackas ut med tex lutning 1:2 för att ta bort risken för fortsatt erosion samt släpp /ras i framtiden, se figur 5.1 i kapitel 5.2. Utöver detta så bör endast mindre markbelastningar utföras i detta området (se ritning G102) och därför bör inga lokalgator eller hus anläggas i närheten det befintliga diket. Om diket däremot tex kulverteras kan högre markbelastningar ur stabilitetssynpunkt tillåtas där. Planerad damm som ska anläggas i sydöstra delen av området påverkar knappt totalstabiliteten i området, den är snarare positiv map lokalstabiliteten mot befintligt dike om avschaktning av jord utförs i närheten av detta dike. Vad gäller marklaster ur sättningssynpunkt, se nedan. Vid byggnation kan eventuella undermarkkonstruktioner ur stabilitetsskäl kräva temporära stödkonstruktioner. För att minimera belastningarna och eventuella sättningsrörelser bör höjdsättningen i området preliminärt vara sådan att befintliga nivåer i huvudsak följs. Mindre uppfyllnader (<0,5 m) i området kan troligtvis utföras utan att stora sättningar utbildas men omfattningen på detta får studeras mer i detalj i samband med detaljprojektering. Ytterligare belastningsförsök (CRS-försök) rekommenderas att utföras på lerprover för få mer underlag map lerans sättningsegenskaper. Beroende på höjdsättning (ev uppfyllnader mm), laster från planerade byggnader, sättningskrav mm så kommer grundläggning utföras med platta på mark (tex som kompensationsgrundläggning), med pålar (kohesions- eller stödpålar) eller med kalkcementpelare. Vilken grundläggning det blir för respektive hus/ område får studeras närmare vid detaljprojektering.

20 20 (22) Vid detaljprojektering bör det utföras kompletterande geotekniska fält- och laboratorieundersökningar för planerade anläggningar i området för att få ett bättre underlag map grundläggning mm. Ledningar till pålgrundlagda byggnader bör förses med flexibla kopplingar för att förhindra ledningsbrott vid eventuella sättningar av omkringliggande mark. Byggnadstekniska åtgärder som medför en permanent grundvattensänkning bör ej utföras. Detta är viktigt inte enbart för planerade byggnader utan även för närliggande mark som kan utsättas för sättningar vid sänkning av grundvattenytan. Jordlagren innehåller silt varpå risk för tjällyftning samt jordflytning skall beaktas. Vibrationer i byggnader kan uppstå vid byggnation av lätta konstruktioner på lös lera i anslutning till trafikerade vägar. Vibrationsproblematiken har ej utretts i detta uppdrag och kan därför behöva studeras närmare i en riskanalys. Norconsult AB Väg och Bana Geoteknik Mikael Lindström mikael@geos.se Bengt Askmar bengt.askmar@norconsult.com

21 21 (22)

22 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

23 Må 3:13, Kungsbacka Uppdragsnummer: Bilaga A:1 Sektion A Befintliga förhållanden Odränerad analys Skala (A4): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line F.EN = 1,8 Nivå F.EN = 3,6 Trafiklast 14 kpa F.EN = 2,4 Fy Let Le 1 Le Längd Name: Let Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 17 kn/m³ Cohesion: 16.7 kpa Name: Le 1 Model: S=f(depth) C-Top of Layer: 9 kpa C-Rate of Change: 0.75 kpa/m Limiting C: 0 kpa Name: Le 2 Model: Undrained (Phi=0) Cohesion: 30 kpa Name: Fy Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kn/m³ Unit Wt. Above Water Table: 19 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 28.3 Phi-B: 0 Datum: :20:11 Senast editerad av: Pettersson Mathias Sökväg: N:\104\21\ \5 Arbetsmaterial\04 Beräkningar\G\Stabilitet\Sektion A\Sektion A bef odrän.gsz

24 Må 3:13, Kungsbacka Uppdragsnummer: Bilaga A:2 Sektion A Befintliga förhållanden Kombinerad analys Skala (A4): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line F.EN = 1,7 Nivå F.EN = 2,3 Trafiklast 7 kpa F.EN = 1,3 F.EN = 1,2 Fy Let Le 1 Le Längd Name: Let Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 17 kn/m³ Phi: 23.9 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Datum: 16.7 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: Elevation: 0 m Name: Le 1 Model: Combined, S=f(depth) Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 9 kpa Cu-Rate of Change: 0.75 kpa/m C/Cu Ratio: Name: Le 2 Model: Combined, S=f(depth) Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 30 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: Name: Fy Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kn/m³ Unit Wt. Above Water Table: 19 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 28.3 Phi-B: 0 Datum: :14:50 Senast editerad av: Pettersson Mathias Sökväg: N:\104\21\ \5 Arbetsmaterial\04 Beräkningar\G\Stabilitet\Sektion A\Sektion A bef komb.gsz

25 Må 3:13, Kungsbacka Uppdragsnummer: Bilaga A:3 Sektion B Befintliga förhållanden Odränerad analys Skala (A4): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line F.EN = 3,1 Name: Let Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 17 kn/m³ Cohesion: 16.7 kpa Name: Le 1 Model: S=f(depth) C-Top of Layer: 9 kpa C-Rate of Change: 0.75 kpa/m Limiting C: 0 kpa Nivå Detaljplanegräns Let Le 1 Fr Le Längd Name: Le 2 Model: Undrained (Phi=0) Cohesion: 30 kpa Name: Fr Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kn/m³ Unit Wt. Above Water Table: 19 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 28.3 Phi-B: 0 Datum: :45:53 Senast editerad av: Pettersson Mathias Sökväg: N:\104\21\ \5 Arbetsmaterial\04 Beräkningar\G\Stabilitet\Sektion B\Sektion B bef odrän.gsz

26 Nivå Må 3:13, Kungsbacka Uppdragsnummer: Sektion B Befintliga förhållanden Kombinerad analys Skala (A4): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line F.EN = 3,0 Detaljplanegräns Le Längd Let Fr Le 2 Name: Let Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 17 kn/m³ Phi: 23.9 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Datum: 16.7 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: Elevation: 0 m Name: Le 1 Model: Combined, S=f(depth) Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 9 kpa Cu-Rate of Change: 0.75 kpa/m C/Cu Ratio: Name: Le 2 Model: Combined, S=f(depth) Phi: 23.9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 30 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: Bilaga A:4 Name: Fr Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kn/m³ Unit Wt. Above Water Table: 19 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 28.3 Phi-B: 0 Datum: :43:03 Senast editerad av: Pettersson Mathias Sökväg: N:\104\21\ \5 Arbetsmaterial\04 Beräkningar\G\Stabilitet\Sektion B\Sektion B bef komb.gsz

27 Sektion A Framtida förhållanden Odränerad analys Skala (A4): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line Bilaga B:1 Nivå F.EN = 1,5 30 kpa 5 kpa 5 kpa 15 kpa F.EN = 1,3 F.EN = 1,3 Trafiklast 14 kpa F.EN = 2,4 F.EN = 1,7 Let 1:2 1:2 Fy Le 1 Le Längd Name: Fy Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 28,3 Phi-B: 0 Constant Unit Wt. Above Water Table: 19 kn/m³ Name: Le 1 Model: S=f(depth) C-Top of Layer: 9 kpa C-Rate of Change: 0,75 (kn/m²)/m C-Maximum: 0 kpa Name: Le 2 Model: Undrained (Phi=0) Cohesion: 30 kpa Name: Let Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 17 kn/m³ Cohesion: 16,7 kpa Datum: :53:43 Senast editerad av: Mathias Pettersson Sökväg: A:\Projekt\18008-Kungsbacka Må 3_13 DP\Arbetsdokument\Beräkningar\Stabilitet\Sektion A\New\Sektion A framtid odrän.gsz

28 Sektion A Framtida förhållanden Kombinerad analys Skala (A4): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line Bilaga B:2 Nivå F.EN = 1,5 30 kpa 5 kpa 5 kpa 15 kpa F.EN = 1,2 F.EN = 1,1 Trafiklast 7 kpa F.EN = 1,2 F.EN = 1,4 Let 1:2 1:2 Fy Le 1 Le Längd Name: Fy Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 28,3 Phi-B: 0 Constant Unit Wt. Above Water Table: 19 kn/m³ Name: Le 1 Model: Combined, S=f(depth) Phi': 23,9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Top of Layer: 9 kpa Cu-Rate of Change: 0,75 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Name: Le 2 Model: Combined, S=f(depth) Phi': 23,9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Top of Layer: 30 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Name: Let Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 17 kn/m³ Phi': 23,9 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 16,7 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Datum (Elevation): 0 m Datum: :44:20 Senast editerad av: Mathias Pettersson Sökväg: A:\Projekt\18008-Kungsbacka Må 3_13 DP\Arbetsdokument\Beräkningar\Stabilitet\Sektion A\New\Sektion A framtid komb.gsz

29 Må, Kungsbacka Uppdragsnummer: Bilaga C:1 Sektion A Framtida förhållanden, höjd GV-yta, 1:2-slänt och 1,5 m vattendjup i dike Kombinerad analys Skala (A4): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line Nivå F.EN = 1,7 30 kpa 5 kpa 5 kpa 15 kpa F.EN = 1,4 F.EN = 1,2 F.EN = 1,3 Trafiklast 7 kpa F.EN = 1,5 1:2 Let 1:2 Fy Le 1 Le Längd Name: Fy Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 28,3 Phi-B: 0 Constant Unit Wt. Above Water Table: 19 kn/m³ Name: Le 1 Model: Combined, S=f(depth) Phi': 23,9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Top of Layer: 9 kpa Cu-Rate of Change: 0,75 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Name: Le 2 Model: Combined, S=f(depth) Phi': 23,9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Top of Layer: 30 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Name: Let Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 17 kn/m³ Phi': 23,9 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 16,7 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Datum (Elevation): 0 m Datum: :06:26 Senast editerad av: Mathias Pettersson Sökväg: A:\Projekt\18008-Kungsbacka Må 3_13 DP\Arbetsdokument\Beräkningar\Stabilitet\Sektion A\New\Sektion A framtid komb hög PP 1_5 m vatten.gsz

30 Må, Kungsbacka Uppdragsnummer: Bilaga C:2 Sektion A Framtida förhållanden, höjd GV-yta, 1:2-slänt och torrt dike Kombinerad analys Skala (A4): 1:500 Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line Nivå F.EN = 1,5 30 kpa 5 kpa 5 kpa 15 kpa F.EN = 1,2 Trafiklast 7 kpa F.EN = 1,0 F.EN = 1,1 Let 1:2 1:2 Fy Le 1 Le Längd Name: Fy Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 28,3 Phi-B: 0 Constant Unit Wt. Above Water Table: 19 kn/m³ Name: Le 1 Model: Combined, S=f(depth) Phi': 23,9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Top of Layer: 9 kpa Cu-Rate of Change: 0,75 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Name: Le 2 Model: Combined, S=f(depth) Phi': 23,9 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Top of Layer: 30 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Name: Let Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 17 kn/m³ Phi': 23,9 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 16,7 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Datum (Elevation): 0 m Datum: :59:15 Senast editerad av: Mathias Pettersson Sökväg: A:\Projekt\18008-Kungsbacka Må 3_13 DP\Arbetsdokument\Beräkningar\Stabilitet\Sektion A\New\Sektion A framtid komb hög PP tomt dike.gsz

31 Måvägen Måvägen Gåsevadholmsvägen Fjärås Blåklintsväg Vallbyvägen Bäckas väg Karnelundsvägen Måvägen :1 s:1 10:1 3:18 s:1 3:15 s:1 3:22 5 5:5 5:6 5:3 s:7 3:13 5:4 14:2 8:1 3:21 7:1 14:1 3:26 2:25 2:20 s:3 s:3 s:1 3:26 s:5 s:5 1:3 s:5 3:16 2:3 3:13 1:3 Förskola MÅ VALLBY TORP VALLBY MÅ MÅ Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn