Qualis Granskningsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qualis Granskningsrapport"

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Järla skola Nacka Granskning genomförd i april 2012 av Inger Nordén och Agneta Lange Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Järla skola ligger i Nacka kommun och är en kommunal skola med undervisning i årskurs F-6 med integrerat fritidshem och musikklasser, dit eleverna får söka. Detta ger skolan en tydlig profil. Eleverna känner sig trygga och trivseln är god. Skolan har relativt låg lärartäthet men personaltätheten på fritidssidan är högre, vilket ger en god tillsyn på raster och luncher för eleverna. Detta ombesörjs av skolans fritidspedagoger. Det har skapats en organisation som möjliggör en nära samverkan mellan de olika yrkesgrupperna. Det erbjuds många aktiviteter under och efter skoltid. Föräldrarna uttrycker en stor nöjdhet över detta. Skolledningen finns på nära håll och är lättillgänglig. Det finns en tydlig mötesstruktur för all personal i verksamheten och ledningen deltar i många av verksamhetens möten. Kommunikationen internt på skolan är ett styrkeområde. Personalen är organiserad i parallella arbetslag och ämnesgrupper. Varje arbetslag tar ett helhetsansvar för arbetslagets elever. Arbetslagen har delegation inom en del beslutsområden, vilket ger ett stort ansvar för personalen, men också befogenheter. Pedagogerna har god kompetens, både mentorer och stödresurspersoner, såsom fritidspedagoger och speciallärare/pedagog och elevhälsa och ett stort engagemang finns för eleverna. Alla elever har en individuell utvecklingsplan, som används vid utvecklingssamtal, där också eleverna är delaktiga tillsammans med lärare och föräldrar. För att få eleverna att reflektera över sitt eget lärande behöver skolans arbetsmetoder systematiseras och detta är ett viktigt utvecklingsområde. Skolan visar en viss variation när det gäller arbetssätt. Både traditionell undervisning och tematiska arbetsmetoder med delaktiga elever förekommer. Eleverna når goda resultat, men ett förbättringsområde är att lärarna behöver arbeta mera med analyser av elevernas kunskapsresultat och se bästa inlärningssättet hos varje individ och låta eleverna arbeta mera utifrån sina förutsättningar. På skolan är alla måna om ett gott bemötande och årets verksamhetsmål, de sociala, är kända av personal, elever och föräldrar. Elevrådet träffas regelbundet och rektorn deltar i alla möten. Eleverna känner sig delaktiga och lyssnade på. Föräldrarna erbjuds också att vara delaktiga i skolans verksamhet via föräldraforum och i olika arbetsgrupper. I föräldragruppen finns ett stort engagemang för att arbeta med skolans olika utvecklingsområden och lära mera om Lgr 11. Skolledningen behöver tydliggöra verksamhetsidén, värdegrunden samt skolans vision ut i alla led. Där råder en viss osäkerhet hos personalen och eleverna. Skolan har 97 procent behörig lärarpersonal och skolans styrka är att flertalet på fritidshemmen är utbildade fritidspedagoger eller lärare. Planer för kompetensutveckling saknas. Det gäller både kortsiktiga och långsiktiga planer, individuella och för verksamheten. Kompetensutvecklingen är dock ofta kopplad till verksamhetens och individernas behov. Ett förbättringsområde är att upprätta individuella planer för att få långsiktighet och också se det framtida rekryteringsbehovet av rätt kompetens. Medel finns för kompetensutveckling och det framgår tydligt i budget vad som finns att tillgå per person. Skolan har inte budget balans. Flera av kommunens skolor visade 2011 ett underskott i bokslutet på grund av felaktiga datainvesteringar, vilka beslutats centralt av Nacka kommun. Det finns ett effektivt nyttjande av personalen mellan fritidshem och skola och i arbetslagen, vilket är ett styrkeområde i verksamheten. 1

3 Järla skola saknar en marknadsföringsplan, men behovet är inte så stort då skolan har en mycket god image. Bidragande orsaker till detta är skolans musikklasser, skolans goda kunskapsresultat samt kompetensen hos personalen. Det får många elever att söka till skolan varje år. Den tillbyggnad av lokalerna som nu sker är nödvändig för att kunna ta emot alla elever. Vår granskning och våra bedömningar visar att Järla skola har god kvalitet inom många av granskningsområdena men vi ser också en del förbättringsområden inom kunskap och färdigheter, styrning och ledarskap och arbetssätt och lärarroll. Totalt sett når skolan 67 poäng och blir därmed Qualiscertifierad. Järla skola- en kort presentation Järla skola ligger centralt i Nacka kommun och är en kommunal skola med undervisning i årskurs F-6 med integrerat fritidshem och en fritidsklubb för elever i årskurserna 4,5 och 6. Skolan har 525 elever och 60 medarbetare. Skolan har sex musikklasser i årskurs 4-6. Många av eleverna reser lång väg för att få gå musikinriktning. Till skolan hör också tre förskolor. Skolan är populär och trycket hårt från föräldrar som vill att deras barn ska gå i Järla skola. En ny byggnad håller på att färdigställas och beräknas vara klar hösten Tack vare tillbyggnaden kan flera elever få plats. Järla skola har en lång och anrik historia och startade Skolans värdegrund är barnet i fokus, trygghet och lärande och ett professionellt förhållningssätt. Skolverksamheten pågår i olika byggnader. Tillgång till kommunal sporthall finns. Tillagningskök finns men skolmåltidspersonalen tillhör företaget Amica, likaså lokalvården. Vaktmästare och IT-ansvarig är anställda av skolan. Skolan har en organisation med tio arbetslag. Varje årskurs bildar ett eget arbetslag med klasslärare/förskollärare och fritidshemspersonal. Resursteamet består av stödpersonal och specialpedagog. Administrationen bildar ett eget arbetslag. Ansvarig rektor är Henrik Ahlberg, som tillsammans med biträdande rektor Agneta Näslund och lagledare bildar ledningsgrupp på skolan. Skolsköterska, skolpsykolog, talpedagog samt skolläkare anlitas från Barn och Elevhälsan i Nacka kommun. Tre resurspersoner och en specialpedagog finns också anställda. Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva olika områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har kompletterat med planer och rapporter som ledningen funnit relevanta för att belysa skolans kvalitet. En kvalitetsredovisning finns att tillgå för läsåret 2010/2011. Den skrivs enligt en central kommunal mall med beslutade utvecklingsområden för att kunna jämföras med andra skolor i kommunen. De båda granskarna har under två dagar träffat ett stort antal personer från alla arbetslag inom skolan, hela elevvårdsteamet, föräldrar, elever och även skolledningen, som redovisat hur skolans inre arbete bedrivs. Mycket material har presenterats framförallt i Järla skolas arbetsplan. Där finns 2

4 presenterat organisationsplan, kalendarium, konferensschema, information för anställda, utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun, Järla skolas vision, verksamhetsidé och värdegrund, informations-och beslutsvägar, uppdrag för arbetslagledare, utvärderingsklocka, regler för elevernas portfolio, IUP (individuella utvecklingsplaner) och utvecklingssamtal. Där finns en jämställdhetsplan, kommunikationspolicy och plan för övergången mellan de olika åldersgrupperna. Ett policydokument för samarbetet mellan hem och skola och ett förväntansdokument finns skrivet. En likabehandlingsplan med trivselregler och handlingsplan vid mobbing och kränkande behandling finns i samma dokument. En årsklocka för trygghetsarbetet under året och en årsklocka för PODB-samtal (Personlig Omdömes Digital Bedömning) finns som stöd för personalen under läsåret. Vid besök och intervjuer har fokuseringen legat på områden och kriterier i anslutning till Qualistrappan. Särskild vikt har lagts vid frågor runt resultatet av självvärderingen, där några arbetslag skiljer sig från de andra. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. En medarbetarundersökning har genomförts 2011 av Nacka kommuns utbildningsförvaltning, där resultatet visar en högre nöjdhetsgrad inom de flesta områden på Järla skola jämfört med övriga skolor. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 525 elever har 491 elever svarat (94 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 254 föräldrar av totalt 525 föräldrar vilket innebär 48 procents svarsfrekvens. Av skolans 60 personal har 49 svarat (82 procent). Svarsfrekvensen är hög hos alla grupper som svarat på enkäterna. Ovan nämnda material från skolan har kunnat studeras i god tid innan besöket. Under de två dagarna har vi besökt 17 lektioner/arbetspass och intervjuat sju grupper av ledning, personal, elever och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Självvärdering arbetslag resurst eam Självvärd ering Rektor Extern värdering granskare Kvalitetsområde F adm A. Trygghet och trivsel B. Elevernas ansvar för eget lärande C. Arbetssätt och lärarroll D. Kunskaper och färdigheter E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

5 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Verksamhetsbesöket vid Järla skola visar att stämningen mellan elever och mellan lärare och elever är god och präglas av respekt och förtroende. Eleverna är öppna och trevliga. De visar nyfikenhet för oss besökare och de hjälper oss gärna att hitta rätt i lokalerna. Under lektionsbesöken visar de glatt sina arbetspärmar och berättar om innehållet. Skolan har rutiner för att följa upp elevernas närvaro och frånvaro och den har rutiner för mottagande av nya elever. De lektioner som vi besökte startade på avtalad tid. Klassrummen öppnar för eleverna klockan åtta och lektionerna startar klockan Vi bedömer således att skolan klarar kriterierna i steg 1 som innebär att Verksamheten startar på avtalad tid, Skolan följer upp närvaro/frånvaro och Skolan har förankrade rutiner för mottagandet av nya elever. Elever och föräldrar trivs på skolan. Det framkommer både i enkäter och i samtal med elever och föräldrar. Föräldrar utrycker vid intervjun att de känner sig trygga med skolan. 91 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i enkäten att deras barn trivs i skolan. En förälder uttryckte vid intervjun att skolan visar tydliga gränser och mycket kärlek. Vid samtliga besök i klassrummen rådde stor arbetsro. I personalenkäten instämmer 79 procent helt eller till stor del i att det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. Arbetsron är en av skolans framgångsfaktorer. Rektorn säger vid intervjun att han tror att arbetsron bidrar till elevernas höga kunskapsresultat. I elevenkäten för de yngre åldrarna instämmer 83 procent helt eller till stor del i att de får lugn och ro när de behöver. Bland de äldre eleverna instämmer 75 procent helt eller till stor del. Det finns klassrumsregler i de flesta klassrum. I likabehandlingsplanen beskrivs förebyggande verksamhet som skapar trygghet. Under rubriken åtgärder i Likabehandlingsplanen skriver skolan att personal agerar direkt om de ser eller får kännedom om kränkande behandling. I personalenkäten instämmer 98 procent helt eller till stor del i att vuxna reagerar på regelbrott, okamratligt beteende, mobbning och andra trakasserier. Vid intervjun med eleverna framkom att de tycker att vuxna reagerar och hjälper till om det händer något. Eleverna intygar att det alltid finns vuxna ute på rasterna. Skolan har genomfört en ny organisation för rastverksamheten som både elever och vuxna är mycket nöjda med. Skolgården delas in i fyra områden där en fritidspedagog ansvarar för var sitt område. Vid varje område finns olika aktiviteter för eleverna att välja på. Sedan detta infördes har rasterna blivit lugnare och tryggare för eleverna. Lärarna har också noterat att tiden för att diskutera konflikter och bråk som hänt på rasten har minskat betydligt. Det innebär att lektionerna nu mer än tidigare kan ägnas åt undervisning. Kriterierna för steg 2 är Det råder arbetsro, Vuxna reagerar på regelbrott och Skolan har ett främjande och förebyggande arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. I personalenkäten instämmer 98 procent helt eller till stor del i att vuxna reagerar på regelbrott, okamratligt beteende, mobbning och andra trakasserier. Vi ser under våra besök i klassrummen att det råder arbetsro. Vi kan verifiera att skolan väl uppfyller kriterierna i steg 2. 4

6 Vi ser och hör vid vårt besök att det råder arbetsglädje och trivsel i skolan. Ett tydligt tecken är att personal blir kvar på sin arbetsplats och skolan måste tacka nej till elever som vill börja. I Nacka kommuns medarbetarenkät 2011 svarar 83 procent av medarbetarna att de ser fram emot att gå till arbetet. Det positiva svaret ligger över snittet i kommunen. Under en intervju berättar flera av lärarna att de stortrivs på skolan. Den bästa skolan i hela Nacka. Jag arbetar på flera av Nackas skolor och kan jämföra, var ett omdöme. Arbetsglädje och trivsel präglar skolan, Skolan mäter och följer upp arbetsglädje och trivsel och Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt är kriterierna för steg 3. Hur gör då skolan för att följa upp och säkerställa detta? Ledningens svar är att det sker diskussioner i klassråd, elevråd och matråd. Ledningen gör också klassrumsbesök. Kommunens kundenkät analyseras och åtgärdas. I skolans egen elevenkät årskurs F-2 svarar 94 procent att de vuxna i skolan bryr sig om eleverna och hjälper dem. I samma enkät för årskurs 3-6 svarar 91 procent att lärarna hjälper dem i skolarbetet om de behöver hjälp. I personalenkäten instämmer 90 procent helt eller till stor del i att de trivs på sin arbetsplats. I självvärderingen har fem arbetslag placerats sig på steg 3. Resterande fem arbetslag har skattat sig på steg 4, steg 6 och steg 7. Vår bedömning är att skolan utan tvekan klarar kriterierna i steg 3. För att komma vidare måste skolan arbeta aktivt för att motverka traditionella könsroller. Vid vårt besök frågade vi medarbetare och fick svaret att det inte förekommer något aktivt arbete inom området i skolans verksamhet, förutom på fritids där man arbetar aktivt med detta och riktlinjer har tagits fram under året. Styrdokument som t.ex. kvalitetsredovisning, likabehandlingsplan och arbetsplaner visar inte heller att skolan arbetar med det. I intervjun med föräldrarna framkom förslag att personalen skulle styra upp vilka som skulle få spela på bandyplanen. I nuläget spelade inga flickor bandy. Skolan har ett tydligt förbättringsområde. Åtgärdas detta område når skolan snabbt efterföljande steg. Elevernas ansvar för eget lärande Alla elever har en individuell utvecklingsplan och en portfolio som är den dokumentation som ligger till grund för utvecklingssamtalen och nya målbeskrivningar Alla elever har en individuell utvecklingsplan (steg 1). Enligt personalenkäten anger 80 procent helt eller till stor del att Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt lärande i förhållande till ålder och mognad. Kriteriet i steg 2 innebär att Eleverna tränas i att ta egna initiativ och att öka sin förmåga att ta ansvar för sitt lärande i förhållande till och mognad. I några av klassrummen finns kunskapsmålen nerbrutna från kursplanerna och uppsatta på väggarna. En viss förvirring råder om vilka skolans mål är. Det finns en tydlig vision, men sedan är det osäkert om vilka mål som prioriteras, verksamhetsidén, tre K eller värdegrunden, Järlas tre ALLTID. Årets mål finns i alla klassrum och är väl förankrade och sitter uppsatta i stora delar av skolan. Vid intervjuer med föräldrarna bekräftas att de är väl insatta i skolans verksamhetsidé. Det är mer tveksamt när det gäller kursplanemålen. I intervjuer med eleverna säger de sig veta vilka mål de arbetar med och det är då främst de mål som de har i de individuella utvecklingsplanerna. Vi fick inte ta del av något lektionspass där det nämndes eller diskuterades några mål. Vid samtal med personalen sade de att kunskapsmålen är grunden för deras undervisning. Eleverna sätter upp sina egna mål i sin IUP. 70 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att De 5

7 individuella utvecklingsplanerna och målen styr uppläggningen av lärandet. Intervjuerna med eleverna bekräftar att de har en IUP som de använder i utvecklingssamtal med sina föräldrar. De känner till sina mål. Föräldrarna anser att utvecklingssamtalen utifrån IUP är bra. I enkäten instämmer 92 procent av föräldrarna helt eller till stor del i att Utvecklingssamtalen bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan och annan dokumentation. När det gäller elevernas ansvar för eget lärande, värderar arbetslagen sig mellan steg 2 och steg 7. Steg 3 Eleverna känner till och förstår målen i de aktuella kurserna/arbetsområdena. Steg 4 Kursplanerna styr tillsammans med den individuella utvecklingsplanen uppläggningen av kunskapsinhämtningen och steg 5 Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Ett arbetslag skattar sig på steg 6 Eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande och ett annat på steg 7 Skolan utvecklar ett allt större ansvar hos eleverna för det egna lärandet och Skolan bedriver ett systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Ledningen har placerat sig på steg 4. Vi placerar Järla skola på steg 4. Däremot bedömer vi inte att lärarna stimulerar eleverna att reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära (steg 5). Detta är därför det naturliga förbättringsområdet. Tydligare diskussioner med eleverna avseende mål och medel för att nå olika kunskapsmål skulle höja kvaliteten ytterligare. Vi såg en del hårt lärarstyrda lektioner, där elevernas delaktighet i planeringen endast förekom i liten skala. Styrkan vid Järla skola är de engagerade lärarna och det gemensamma förbättringsarbetet i arbetslagen. Arbetssätt och lärarroll Vid våra besök i klassrum, idrottssal, musiksal, textil- och träslöjdslokaler ser vi att Eleverna har tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor (steg 1). Under klassrumsbesöken kunde vi se en del variationer och flexibilitet vad gäller lärarnas arbetssätt. Vi såg många exempel på traditionell undervisning, där eleverna skriver och räknar i sina böcker. Läraren går runt i klassrummet och hjälper till. Vi ser också exempel på laborativ matematik, elevernas datoranvändning, projektorer som hjälpmedel och elever som gör tidningar genom att klippa och klistra. Arbetssätt och lärarroll präglas av variation och flexibilitet, Kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande och Lärarna tillämpar överlag arbetssätt och arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende är kriterierna för steg 2. Ett exempel som visade på kreativitet och skapande inslag i elevens lärande var fadderverksamheten som årskurs 6 hade tillsammans med förskoleklassernas elever. De gjorde filmer tillsammans med hjälp av kameror och datorer. Både de äldre och yngre eleverna visade entusiasm, nyfikenhet och glädje. Rektorn beskriver på vilket sätt skolan säkerställer att problemlösningar och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet. Skolans verksamhetsidé är Kraft, Kultur och Kunskap. Verksamhetsidén är ett självklart inslag vid medarbetarsamtalen samt Järlas alltid. Genom fortlöpande diskussioner i ämnesgrupper och arbetslag uppmuntras inslag av kreativitet, kritiskt granskande och problemlösning i undervisningen. I personalenkäten svarar 77 procent att de instämmer helt eller till stor del i att deras arbetssätt stimulerar och utmanar varje elevs utveckling. 6

8 95 procent av eleverna i årskurs F-2 instämmer helt eller till stor del i att de får arbeta på många olika sätt i skolan. Bland de äldre eleverna instämmer 90 procent helt eller till stor del i att de får arbeta på många olika sätt. Kriterierna för steg 3 lyder Lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt från målen, elevernas intressen och de individuella utvecklingsplanerna, Problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet och Arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet Att lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt från målen, elevernas intressen och de individuella utvecklingsplanerna får vi verifierat av elever vid besök i klassrummen. De berättar gärna om sina individuella utvecklingsplaner. De är medvetna om vilka mål de ska uppnå till nästa utvecklingssamtal. Vid påståendet i personalenkäten att Vi utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer tillsammans med eleverna instämmer helt eller till stor del endast 56 procent av personalen. I personalintervjun gav flera lärare exempel på hur de utvärderar sitt arbetssätt och sina arbetsformer med hjälp av skoldagbok, tankekartor, veckobrev, elevdiskussioner i tvärgrupper etc. Vi kunde dock notera under personalintervjun att skolan har ett förbättringsarbete att göra. Arbetet med utvärdering av arbetssätt och arbetsformer är inte systematiskt. Att det råder en spridning i arbetslagens självvärdering från steg 2 till steg 6 beror säkert på den ojämna nivån. Vi placerar skolan på steg 3. Vi ser att den till största delen uppfyller kriterierna i steg 3. För att komma vidare måste skolan oftare tillämpa arbetssätt och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära. Vid vårt besök såg vi många exempel där undervisningen inte låter eleverna pröva och uttrycka olika arbetsformer som språk, bild, musik, drama och dans. I skolans utvecklingsarbete måste arbetssätt som ger eleverna utmaningar prioriteras. När skolan ska arbeta med detta förbättringsområde finns många kompetenta pedagoger på skolan som kan användas och nyttjas som mentorer. Kunskaper och färdigheter Skolan befinner sig i en utvecklingsprocess, där några lärare har ett mera elevaktivt arbetssätt än andra som har mer traditionellt. Vi får ta del av flera åtgärdsprogram, som finns utarbetade och används till elever i behov av särskilt stöd. Dessa elever får stöd av specialpedagog/lärare. Vid intervju med specialpedagogen, som fungerar som lagledare för resursteamet, framkom det att hon eller någon av de övriga resurslärarna finns med i klassrummet eller låter eleverna som behöver extra stöd arbeta i grupprummen i anslutning till klassrummet. De har tillgång till datorstöd. Alla resurslärarna har inte adekvat utbildning. Vid behov görs kartläggning av elevens behov och åtgärdsprogram utarbetas. Föräldrarnas delaktighet i åtgärdsprogrammen varierade från att skriva under till att samverka vid framarbetandet av dessa. Uppföljning av alla elevers kunskapsnivåer genomförs enligt en årsklocka under året. Den innehåller tid för samtal och PODB (Pedagogisk Omdömes Digital Bedömning) ett digitalt verktyg för bedömning av elevernas uppnådda kunskapsnivå. I elevernas IUP och portfolios såg vi exempel på hur de sätter upp egna mål samt att skolan har Varierade metoder för att följa upp, dokumentera och mäta elevernas kunskaper och färdigheter, Skolan har ett elevhälsoteam som förebygger och främjar elevernas utveckling mot 7

9 utbildningsmålen och Skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). Vi kunde också konstatera att "Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar, och Skolan har metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever med svårigheter" (steg 3). Detta bekräftades också i intervjuer med elevhälsoteamet (skolläkare, skolsköterska, specialpedagog, skolpsykolog) och skolledningen. Skolan har god måluppfyllelse och når delar av (steg 4) Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar och jämförbara skolor, men vi kunde inte se att Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat kriterier och metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Resultat ämnesprov i årskurs 3 och årskurs 5 år 2010/11 (procentuell andel elever som nått målen) Åk 3 Svenska Åk 5 Åk 3 Matematik Åk 5 Åk 5 Engelska Granskad skola Jämförbar skola 96, , Genomsnitt kommunen 97-94,8 - - Resultatet 2010/2011 i svenska visar att 99 procent av eleverna nått målen. I matematik har 100 procent i årskurs 3 och 97 procent i årskurs 5 av eleverna nått målen. Den höga måluppfyllelsen kan bero på en medveten strategi från skolan att förstärka stödet till elever, som riskerar att inte nå målen. En speciallärare eller en specialpedagog arbetar i varje arbetslag och många utredningar görs runt elever i behov av särskilt stöd i samverkan med elevhälsan. I föräldraenkäten anser 93 procent av föräldrarna att de instämmer helt eller till stor del i att Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Arbetslagens självvärderingar spretar från steg 2 Varierade metoder används för att följa upp, dokumentera och mäta elevernas kunskaper och färdigheter till steg 7 Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Steg 6 Skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid är relevant men skolledningen bedömer att skolan ligger på steg 3 Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar och Skolan har metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. Vår bedömning är att vi instämmer med skolledningens självvärdering och lägger skolan på steg 3. Två förbättringsområden är att skolan behöver utveckla tydliga kriterier för att säkerställa likvärdig bedömning och säkerställa att alla elever och föräldrar känner till kunskapsmålen i alla ämnen och att dessa ligger i linje med de nya nationella styrdokumenten. Styrkeområdet är de goda kunskapsresultaten och att skolan har satsat på specialpedagog och elevhälsoteam som kontinuerligt träffas och följer upp elever i behov av stöd. 8

10 Delaktighet När vi samtalar med elevrådet berättar de att skolans ledning alltid lyssnar på deras förslag om förbättringar i miljö- och trivselfrågor. Elevrådet anser också att deras förslag ofta leder till förändringar. Vid intervjun med föräldrarna är alla ense om att det finns många möjligheter för föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet. Personal och ledning uppmuntrar föräldrarna att vara delaktiga. Elever och föräldrar har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor och Skolan har ett klimat som inbjuder till delaktighet (steg 1). 74 procent av föräldrarna i enkäten instämmer helt eller till stor del i att skolan uppmuntrar dem att engagera sig i skolans verksamhet. 71 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att de uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Föräldrarna uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet och Skolan har system för formellt inflytande för elever (steg 2). Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser och Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet (steg 3). Vi tar del av olika styrdokument innan besöket som visar att skolan uppfyller kriterierna i steg 2 och steg 3. Vi får också detta bekräftat under våra intervjuer med pedagoger och föräldrar. Skolan har ett formellt system för elevinflytande via elevråd, klassråd och matråd. När rektorn beskriver hur skolan följer upp och mäter elevernas och föräldrarnas delaktighet nämns skolans egen elevenkät och kommunens kundenkät. I personalenkäten instämmer 50 procent helt eller till stor del i att ledning och personal systematiskt tar med elever i skolans planeringsprocesser. När vi diskuterade det relativt låga resultatet med personalgruppen uttryckte fritidspersonalen att de inte visste hur skolan arbetade. Detta kan vara en förklaring till det svaga resultatet. Av eleverna i årskurs F-2 instämmer 81 procent helt eller till stor del i att de får vara med och bestämma hur de ska ha det i skolan. Vid samtal med elever i klassrummen berättade de att de får vara med i planeringen av olika teman. Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga (steg 4). Genom skolans elevenkät, via klassråd och elevråd utvärderas och utvecklas kontinuerligt metoder för att göra eleverna delaktiga. Föräldrar har möjlighet att delta i Föräldraforum och i de olika arbetsgrupper som föräldrar med hjälp av skolans ledning initierat. Exempel på olika arbetsgrupper är mat, trafik och skolutveckling. En förälder som varit engagerad i matgruppen kunde berätta att de åstadkommit en del förbättringar inom skolmåltidsområdet. Även inom detta område är självvärderingen från arbetslagen mycket ojämn. Arbetslagen gör skattningar från steg 2 till steg 6. Vi, liksom skolledning placerar skolan på steg 5, Skolan involverar elever och föräldrar i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten. Vi kan konstatera att skolan uppfyller mer än väl alla kriterier från steg 1 till steg 5. Vi anser att föräldrarnas delaktighet i skolans utveckling är en framgångsfaktor för skolan. Skolans förbättringsområde är att arbeta mer med att öka elevernas delaktighet i lärprocessen. Vi kan under vårt besök se och höra att eleverna är mycket medvetna om sina egna mål och vad de ska göra för att uppnå dessa. Vid våra besök i klassrummen saknar vi dock synliga underlag för kursplanemålen i de flesta klassrum. I årskurs 3 fanns de nationella målen uppsatta på väggen. Eleverna kan inte redogöra för vad de ska lära sig efter det att pågående arbete är avklarat. 9

11 Förklaringar från lärarna är att det tidigare har funnits kursplanemål men att de har tagits bort på grund av den nya läroplanen (Lgr 11) som håller på att implementeras. De mål som fanns i klassrummen var skolans egna mål, verksamhetsmålen. Vid frågor i klassrummen om eleverna kände till skolans egna mål, var svaren svävande. I en klass kändes målen aktuella och i en annan klass verkade elever inte veta vad pappret med målen innehöll. Skolan är redan i gång med förbättringsområdet och kan nå flera steg inom en snar framtid. Organisation Granskad skola År 2010 Genomsnitt kommunen år 2010 Genomsnitt hela riket år 2010 enligt Skolverket Total sjukfrånvaro/år 3, Sjukfrånvaro mer än 91 dagar 0, Antal inskrivna elever/årsarbetare 7,6 7,8 5,4 Järla skola är en F-6 skola med fritidshem och fritidsklubb. Inom organisationen finns även förskolor och sedan 1984 finns integrerade musikklassverksamhet i form av sångklasser för årskurserna 4-6, Nacka musikklasser. Dessa är sökbara för elever och föräldrar. Personalen arbetar i årskursvisa arbetslag och dessutom finns kompletterande resursteam och elevhälsoteam. Fritidspersonalen ingår i ordinarie arbetslag. Varje arbetslag har en ansvarig ledare. Rektorn har till sitt stöd en biträdande rektor, en intendent, en IT/vaktmästaransvarig och en fritidspedagog/vaktmästare. Rektorn har det övergripande ansvaret och har medarbetar/lönesamtal med lärare i årskurs 4-6, resursteamet och administrativ personal. Biträdande rektorn ansvarar för samtal med lärare i årskurs F-3, förskolorna och omsorgspersonalen, men i övrigt har skolledarna gemensamt ansvar för elevhälsoteamet, resursteamet samt alla övriga grupper på skolan (samverkansgrupp, arbetsplatsträffar, föräldraforum, elevråd samt matråd). Eftersom enheten har två skolledare, en rektor och en biträdande rektor, finns ett dubbelt ledarskap, som innebär att vi har svårt att få en tydlighet i beslutsordningen på skolan. I personalenkäten framkommer att 78 procent instämmer helt eller till stor del i att skolan har en väl fungerande organisation medan18 procent av personalen instämmer till viss del. Vid intervjuer med personalen uttrycker de att fördelningen av ansvar mellan skolledarna är otydlig. Skolledarna är lokalt placerade vägg i vägg, vilket innebär att personalen vänder sig till den som är nåbar just för tillfället, således inte på grund av frågans art eller vem som är ansvarig för just den frågan. Skolan bygger ut med en ny huskropp och där kan rektor få möjlighet att delegera ett tydligt ansvar till flera personer. Arbetslagen har stor frihet att utforma sin verksamhet utifrån skolans egna styrdokument och har fasta mötestider varje vecka. Det finns en årsklocka och ett kalendarium för arbetslagens arbete och tydliga uppdrag för lagledarna. Organisationen bedöms i huvudsak som väl fungerande. Enligt de intervjuade tar arbetslagen gemensamt ansvar för elevernas lärande. I personalenkäten instämmer 84 procent helt eller till stor del i påståendet att Mitt arbetslag fungerar väl. Vidare instämmer 84 procent helt eller till stor del i att I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 84 procent av personalen 10

12 instämmer helt eller till stor del i att man är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Det är stor spridning på arbetslagens självvärderingar från steg 3 till steg 7 Skolan har ett välfungerande beslutssystem samt utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer och Skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Arbetslagen tar fullt ansvar för att stödja alla elevers lärande och kunskapsutveckling och Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). Skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). Ledningen bedömer att skolan ligger på steg 4 Skolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet och Skolan har en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Det finns upparbetade metoder bl.a. fadderskap mellan förskoleklass och årskurs 6 och fungerande ämnesgrupper hos lärarna. Vår bedömning är att Arbetslagen tar fullt ansvar för att stödja alla elevers lärande och kunskapsutveckling och Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). Vi fick detta bekräftat i intervjuerna då lärarna även undervisar i de ämnen, som de är behöriga i sin utbildning. Vi placerar skolan på steg 5. Det naturliga förbättringsområdet är att skolan utvecklar en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Vi upplevde en försiktighet i att införa de nya nationella uppdragen. Skolans styrka är arbetslagsorganisationen med kontinuerliga möten i lagen och även inbokade möten med skolledningen. Arbetslagen tar ett stort ansvar för eleverna i laget och fördelar arbetsuppgifter i detsamma. Det är också en styrka med både ett elevhälso- och resursteam så tätt kopplade till arbetslagen. Styrning och ledarskap Steg 1 i kvalitetstrappan innebär att Skolan har egna verksamhetsmål utifrån styrdokumenten. Steg 2 innebär att Personalen känner till skolans egna verksamhetsmål och Skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Järla skola har egna verksamhetsmål som arbetats fram efter analyser av enkäter, likabehandlingsplanen samt kapitel 1 och 2 i Lgr procent av personalen instämmer helt eller till stor del i personalenkäten i att skolan har gemensamma mål som är tydliga. Under vårt besök kan vi säkerställa att skolans ledning har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Detta bekräftas under besöket av både personal, föräldrar och elever. I personalenkäten instämmer 79 procent helt eller till stor del i att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Kriterierna på steg 3 innebär att Eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna verksamhetsmål och Skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Som vi redan beskrivit under området Delaktighet noterar vi under vårt besök att kursplanemålen inte finns uppsatta i klassrummen. Vi fick också en förklaring att det berodde på att de nya målen i Lgr 11 inte är implementerade ännu. Lärarna ville inte att målen skulle vara felaktiga. Vid diskussioner med lärare förstod vi att de tidigare visat och gjort eleverna involverade i kursplanemålen. 11

13 Som granskare har vi haft svårigheter med skattningen inom detta område. Vi har enats om att placera skolan på steg 3, liksom skolledningen, trots att ovanstående kriterier inte uppnåtts fullt ut. Vi tar hänsyn till lärarnas förklaringar att detta beror på att de inte hunnit arbeta med alla nya mål i läroplanen. Skolan arbetar aktivt med implementeringen och lärarna har påbörjat ett arbete med Lokala pedagogiska planeringar, där målen inom varje arbetsområde tydliggörs för eleverna. Vi kan i elevenkäterna se att 85 procent av eleverna i årskurs 3-6 instämmer helt eller till stor del i att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. För eleverna i årskurs F-2 instämmer 77 procent helt eller till stor del i påståendet. För att nå steg 4 krävs att Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling och Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Skolan har förbättringsområden att arbeta med för att komma vidare i kvalitetstrappan. Skolan har idag för många olika styrdokument som pedagogerna ska förhålla sig till som t.ex.: Värdegrund Vision & Idé Verksamhetsidé Egna mål Arbetslagens arbetsdeklarationer Under vårt besök kan vi konstatera att alla olika styrdokument inte är helt förankrade hos personalen. När vi som granskare tog del av alla styrdokument och underlag som ledningen skickat innan besöket, hade vi svårigheter att få en klar bild över var skolan vill lägga sitt fokus. Under intervjuer med personalgrupperna får vi svävande svar om vad skolans verksamhetsidé innehåller. De är osäkra på vilken som är skolans värdegrund. Arbetslagens arbetsdeklarationer har mycket varierande innehåll i sina uppdrag. Skolans egna verksamhetsmål, som finns i klassrummen finns inte med i deklarationerna. Vi noterar att det råder begreppsförvirring om olika styrdokument. Förbättringsområdet innebär att mål och utvärderingar på alla nivåer måste förankras hos personalen. Ledningen måste bli tydlig och strategisk på alla nivåer. Vidare måste målen göras mätbara med nyckeltal som jämförelse. Med mätbara mål kan mål och utvärderingar utgöra grund för systematiska förbättringar. Kommunikation Järla skola uppvisar en tydlig kommunikationsstruktur. Det finns ett kalendarium för årets alla återkommande möten. Föräldramöten hålls kontinuerligt och utvecklingssamtal genomförs med elev och förälder två gånger per läsår. Skolan använder eleverna själva som informationsbärare till sina föräldrar med utgångspunkt från IUP och skriftliga omdömen (PODB). Det finns alltid en lärare tillgänglig som stöd. Föräldrarna kan även begära att få enskilda samtal. Skolan har en digital mötesplats Skolportalen men dit har föräldrarna inte tillgång. Det är en förhoppning att föräldrarna ska få inloggningsmöjligheter snarast, vilket föräldragruppen som vi träffade också uttryckte är deras önskemål. Elevernas IUP skulle då kunna följas upp digitalt. Skolan har en hemsida enligt en gemensam modell för kommunen. Här finns lättillgänglig och utförlig information för alla. Skolledningen skickar hem månadsbrev till föräldrarna. I den fackliga 12

14 samverkansgruppen ingick endast en facklig organisation. Arbetsplatsträffar sker ofta kvällstid. Där informeras och tas beslut som gäller hela verksamheten. Föräldrarna har en föräldraförening som är mycket aktivt och träffas kontinuerligt tillsammans med skolledningen. Protokoll skrivs och finns på hemsidan. Vid intervjuerna bekräftade föräldrarna detta och berättade att det även finns arbetsgrupper som arbetar med utvecklingsfrågor för verksamheten, t.ex. mat och miljö. Arbetslagen har kontinuerligt pedagogiska möten, där aktuella frågor diskuteras. Det finns centrala kommunala beslut tagna att använda IT som pedagogiskt- och informationsverktyg men det visar sig att kostnaden blir för stor vid inköp av datorer och system, vilket har utmynnat i en stor frustration. I dag har lärarna tillgång till datorer och i vissa klasser i skolan har även eleverna tillgång till egna datorer. I vissa klasser finns klassuppsättningar att låna, men internet fungerar inte tillfredsställande. Det finns intentioner att stödja utvecklingen av IT-verktyg både för att skriva IUP och även fortsätta göra bedömningar i PODB. Den pedagogiska planeringen sker med hjälp av LPP-lokal pedagogisk planering- och används av många lärare som stöd under läsåret. Personalen uppgav vid intervjuerna att de har möjlighet till dialog med ledningen om behov finns, vilket även föräldrarna uttryckte. Skolledningen finns ofta ute i verksamheten. Vi upplevde under vårt besök att Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar och att Det interna samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3). Information externt och internt ges via skolans hemsida om kommande evenemang såsom Öppna Hus och konserter. Alla styrdokument finns att tillgå där, liksom läsårstider och upplysning om hur man får kontakt med olika personer på skolan. Det finns tydliga planer för hur övergångarna mellan de olika åldrarna i verksamheten ska ske t.ex. hur information ska överlämnas om eleverna, om hur inskolning i nästa årskurs ska ske och hur fadderskap mellan olika åldersklasser kan ske. Vi såg också reella exempel på detta vid besöket. Omvärldsbevakning sker oftast via skolledningen. Nätverk mellan skolor finns för vissa ämnesgrupper. En upparbetad kontakt med jämförbara skolor på elevnivå kunde vi inte se för att kunna analysera och jämföra kunskapsresultaten och hitta förbättringsområden. Besök och samverkan sker i närsamhället men inget systematiskt arbete eller upprättad plan finns för kommunikation med arbetslivet eller olika myndigheter. Avtal med sociala myndigheter finns och används vid behov. I Qualis personalenkät instämmer 74 procent helt eller till stor del i att skolan har en bra mötesstruktur. 76 procent instämmer helt eller till stor del i att "Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation". 77 procent instämmer i att de har en förtroendefull kommunikation, medan endast 37 procent instämmer i att de har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. I Qualis föräldraenkät instämmer 91procent i att de får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. Vid våra intervjuer med föräldrarna upplevde vi att de är aktiva för att skaffa information och att skolan varje månad skickar informationsblad. I Qualis självvärdering ligger fem arbetslag på steg 3 och 4. Fyra arbetslag har placerat skolan på steg 5. "Skolan har en öppen kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt". 13

15 Vi granskare, precis som skolledningen, placerar skolan på steg 4 "Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt och Skolan har en fungerande pedagogisk samverkan med förskola/ gymnasieskola. Styrkan i Järla skola är den strukturerade och planerade kommunikationen mellan olika grupper i verksamheten, pedagoger, elever, föräldrar och stödpersonal och att det alltid finns en vuxen för samtal i barnens närhet, även raster och fritid. Ett förbättringsområde är att skapa strategier för samarbete med jämförbara skolor och utbyta tankar om nya pedagogiska sätt att utveckla lärandet för eleverna. Ett förbättringsområde är även att införa IKT ((Informations-och kommunikationsteknik) som ett naturligt verktyg i lärandet. Kompetens Uppgifterna avser år 2010 Granskad skola Jämförbar skola i Nacka kommun Genomsnitt i hela riket enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk examen 97 % 85 % 82 % Uppgifterna avser år 2010 Granskad skola Jämförbar skola Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare och år kr kr Skolan har 97 procent lärare med lärarexamen och uppfyller därmed ett av kriterierna i steg 1. Skolan har även en hög andel utbildade fritidspedagoger, vilket i dagsläget får anses som en framgångsfaktor. På skolan finns en introduktionsplan för nyanställda. Skolan har en hög andel lärare med lärarexamen och Skolan har en plan för introduktion av nyanställda (steg 1). Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas som till verksamhetens behov är kriteriet för steg 2. Rektorn beskriver att individens kompetensbehov alltid diskuteras under medarbetarsamtalen. Vidare att skolans mål ligger till grund för vilken kompetens som ska prioriteras. I personalenkäten instämmer helt eller till stor del 58 procent i att kompetensutvecklingen har en hög prioritet på skolan. Åtta av 48 svarar att de inte tar ställning. Vid vårt besök får vi uppfattningen att lärarna anser att det har satsats mycket på kompetensutveckling. Personal inom skolbarnsomsorgen var mer tveksamma. För att nå steg 3 krävs att Skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Ledningen uppger kronor per år och medarbetare. Ledningen och medarbetarna berättar om studieresor där alla medarbetare har deltagit. Medel för kompetensutveckling får anses som mycket god i jämförelse med skolor i riket. Arbetslagens självvärdering är mycket spritt. Från steg 1 till steg 6. För att försöka förstå hur personalen har diskuterat vid självskattningen bad vi om extra intervjutillfälle under andra dagen. Det framgick att arbetslaget som placerat sig på steg 1 saknade en introduktion av nyanställda. Vi har som granskare tagit del av introduktionsplanen. Vid fortsatta samtal med personalen framkommer att de tolkat begreppen i kriterierna olika. Steg 4 i kvalitetstrappan innebär att Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet och Skolan har god kontinuitet i bemanningen. 14

16 Ledningen har placerat skolan på steg 3. Vår bedömning är att skolan klarar kriterierna i steg 4. Personalen berättar under intervjun att det ingår i uppdraget att redovisa för varandra både muntligt och skriftligt när de genomgått en utbildning eller varit på en föreläsning. Rektorn beskriver att det förs regelbundna diskussioner i arbetslagen om kompetensutveckling. Vidare att skolan gör regelbundna utvärderingar av kompetensutvecklingen. Vid frånvaro av personal på grund av fortbildning anställer skolan vikarier vid behov. För att komma vidare måste skolan visa hur de arbetar med framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och på lång sikt. Att skolan inte kan uppvisa detta beror med största sannolikhet att de sällan behöver rekrytera nya medarbetare. Skolan är på god väg att nå steg 6. Det finns en tydlig koppling mellan skolans behov av högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Ledningen strävar redan nu efter kollektiv kompetens för all personal för att få en gemensam syn på skolutveckling. Resursutnyttjande Område Kostnad per barn Granskad förskola år2010 Genomsnitt kommunen år 2010 Genomsnitt hela riket år 2010 enligt Skolverket Totalkostnad per elev kr kr kr Kostnad per elev för undervisning kr kr kr Totalkostnad per elev exklusive lokaler kr kr kr Kostnad per elev för läromedel 3000 kr 3500 kr kr Nettoresultat vid senaste bokslut kr Lokalkostnad per elev kr kr Skolans senaste bokslut visade ett nettounderskott på kr. Orsaken till detta är att ITkostnaderna har ökat i kommunen och dessa beslut har tagits centralt, vilket gör att flertalet skolor har fått lov att gå med motsvarande underskott. När det gäller kostnaderna per elev är dessa något lägre än övriga skolor i kommunen, och speciellt då totalkostnaden per elev. Skolan har en lägre lärartäthet än andra jämförbara skolor men personalresurserna är effektivt använda då de nyttjar fritidshemmens personal även dagtid som stöd i klassrummen och förstärker även rastvaktstiden och därmed ökar vuxentätheten under elevernas skoldag. Vaktmästeriet sköts av en IT-pedagog på halvtid och en fritidspedagog på halvtid. Specialpedagogen är tillgänglig som handledare för personalen men gör också utredningar av elever som har ett behov av detta. Speciallärare, inte alla färdigutbildade, finns att tillgå för elever i behov av särskilt stöd. Vid utredningar av barn finns även elevhälsoteamet med, där skolläkare, skolpsykolog och skolsköterska ingår. Lokalerna utnyttjas maximalt då fritidshemmet finns i skollokalerna på morgnar och eftermiddagstid. Läromedelskostnaden är låg jämfört med andra skolor och där framkom vid intervjuer med oss granskare, önskemålet om elevdatorer. Det kopieras mycket och mycket tid går åt till detta. I några av klassrummen finns elevdatorer att tillgå, som delvis kan ersätta läromedel. Elevantalet i klasserna är högt och skolan är populär att söka till tack vare sina musikklasser men också de goda resultaten som eleverna på skolan uppnår. 15

17 Skolan har ett fungerande budgetsystem med månatliga prognoser och uppföljningar. Intendenten på skolan är ansvarig för detta. Rektorn har huvudansvaret för ekonomin. Kompetensutvecklingspengar ligger hos rektorn. Medel för inköp av undervisningsmateriel finns ämnesvis, där medlen fördelas mellan årskurserna, inte ute i arbetslagen, men medel för elevaktiviteter är utlagda i arbetslagen. Arbetslaget kan fördela resurspersoner mellan lagen vid behov. När det gäller arbetet med den interna miljön och hållbar utveckling finns ett återvinningsoch sopsorteringssystem och skolan var certifierad för Grön flagg 2010/2011. På den fråga i Qualis personalenkät som berör området instämmer 61procent helt och till stor del i att Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser medan 26 procent instämmer bara till viss del. Vi får samma resultat vid våra samtal. På arbetsplatsträffarna informeras det om det ekonomiska läget, men vid samtal med personalen säger de sig inte känna till hur resurserna fördelas i budgeten. På samverkansmötena diskuteras budgeten med de fackliga representanterna men större delaktighet och uppföljning av hur resurserna används kan förbättras säger dessa. Kunskap om ekonomin behöver förbättras i hela verksamheten för en större förståelse och ett effektivt resursutnyttjande. Arbetslagen lägger sig i sina självvärderingar på steg 2 Budget i balans och Prognoser görs i relation till budget och utfall, steg 3 Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin och Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd, steg 4 "Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer och steg 5 Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Skolledningen placerar skolan på steg 3. Vi bedömer att skolan når steg 3 Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin och Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Förbättringsområdet för att komma vidare är att metoder och rutiner skapas i hela verksamheten för hur resurserna kan och ska nyttjas för att nå både de sociala målen på skolan och de nya kunskapskraven. Styrkor på skolan är den goda samverkan mellan skola och fritidshemmen, som nyttjar gemensamma personalresurser och därmed får eleverna också tillgång till maximal personalkompetens och att man nyttjar lärarnas ämneskompetens i arbetslagen. Image Skolan har en hög andel utbildade och kompetenta medarbetare, värnar om traditioner och har Nacka kommuns musikklasser. Detta är några faktorer som bidrar till skolans image. Skolan låter verksamhetens olika delar bidra till skolans image (steg 1). Steg 2 innebär att Skolan gör försök att påverka sin image. Steg 3 att Skolan ha flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolan uppfyller fullt ut steg 2 och 3 genom bl.a. veckobrev till föräldrarna, uppdatering av skolans hemsida och informationsmöten för nya elever och föräldrar. Skolan marknadsför sig också genom annonsering i tidningar och har ett professionellt informationsmaterial. Skolan har bibehållit eller förbättrat sin image över tid (steg 4). Skolan får fler och fler sökande för varje år. För att kunna ta emot alla utökas nuvarande lokaler genom en stor byggnation som kommer att stå klar under år

18 Genom att följa upp kommunens kundenkäter får skolan kontinuerlig information om sin image. Genom föräldraforum och olika intressegrupper för föräldrar, lyssnar skolan in föräldrarnas åsikter och kan åtgärda problem som dyker upp. Skolan har metoder för att kontinuerligt veta vilken image den har (steg 5). Vi placerar skolan på steg 6, Skolan har en god image. Skolans ledning skattar skolan på steg 4. I föräldraenkäten instämmer 89 procent helt eller till stor del i att skolan har ett gott rykte och att de kan rekommendera skolan till sina vänner. 92 procent av föräldrarna är helt eller till stor del nöjda med sin skola. I elevenkäten årskurs F-2 instämmer 99 procent helt eller till stor del i att de är nöjda med sin skola. I elevenkäten årskurs 3-6 instämmer 81 procent helt eller till stor del i att de kan rekommendera sin skola till sina kompisar. 89 procent av eleverna är helt eller till stor del nöjda med sin skola. 94 procent av personalen är helt eller till stor del nöjd med sin skola. För att nå steg 7 ska skolan arbeta mer systematiskt med utvecklingen av sin image. 17

19 Slutomdöme Granskningen visar att Järla skola är en trivsam och trygg arbetsplats för både personal och barn. Skolan är eftertraktad både för hög måluppfyllelse och sin välkända musikinriktning och har gott rykte bland föräldrar. Lokalerna är inte tillräckliga för att kunna möte efterfrågan på elevplatser. Det goda ryktet innebär även att det har varit lätt att rekrytera kompetent och behörig personal. Skolan har en låg personalomsättning. Personalenkäterna och självvärderingarna i de olika arbetslagen spretar en del, vilket vi efter besöket tror kan bero på att skolan sedan rektorsbytet för tre år sedan, fokuserar på andra utvecklingsområden än tidigare. Vid klassrumsbesöken upplevde vi olika arbetssätt, både traditionell katederundervisning och mera elevorienterat arbetssätt och även ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi upplever att många processer pågår i verksamheten bl.a. på grund av nya läroplansreformen och dessa kommer att bidra till en mycket god utveckling. Personalens förmåga att vara goda ledare i klassrummen samt skolledarnas stora engagemang och närvaro ger goda resultat hos eleverna. Ett led i att ena skolan och fortsätta den positiva utvecklingen är att lägga stor vikt vid det påbörjade arbetet med ett tydligt ledarskap hos rektor och med tydliga delegerade beslutsfrågor ut i verksamheten. Lärarna behöver också utveckla ett analyserande och reflekterande arbetssätt tillsammans med eleverna och följa upp deras kunskapsresultat och tydliggöra både de lokala och nationella kunskapsmålen. Skolenheten uppnår 67 poäng. Skolenhetens styrkeområden är: Trygghet och trivsel med sina tydliga sociala mål De goda kunskapsresultaten Arbetsron som råder i hela verksamheten Fritidshemmens strukturerade arbete och tillgången på vuxna hela dagen. Skolans goda image Skolenhetens förbättringsområden är: Tydliga kunskapsmål som är förankrade och kända av alla Analysera elevernas resultat och upprätta en plan för förbättringsåtgärder Tydligt och strategiskt ledarskap på alla nivåer och tydliga ansvarsområdena inom organisationen Systematisera och analysera kompetensbehovet för individen och verksamheten Öka elevernas delaktighet i lärprocessen 18

20 Sammanfattningsvis vill vi tacka Järla skola för det varma och öppna bemötande vi fick. Vårt besök var väl förberett, alla på skolan var informerade och vi kände oss mycket välkomna. Vi vill uppmuntra skolan att fortsätta sitt förbättringsarbete, då vi ser många processer som startat och indikatorer på att skolan kommer att nå fina resultat inom en snar framtid. Stockholm Inger Nordén Agneta Lange Bilaga: Sammanställning av poäng 19

Utvärdering och uppföljning

Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Qualis kvalitet i skolan

Qualis kvalitet i skolan Qualis kvalitet i skolan Säkra kvaliteten i din skola I Sverige finns över 6 000 skolor, en del av dem är mycket bra, men många har brister, i form av stressade medarbetare, dålig arbetsmiljö eller svagt

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29

Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Lena Hansson och Mikael Skeensgård Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 Sammanfattning av rapporten Komvux i Ängelholm har genomgått Qualis

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Qualis kvalitet i skolan

Qualis kvalitet i skolan Qualis kvalitet i skolan Säkra kvaliteten i din skola I Sverige finns över 6 000 skolor, en del av dem är mycket bra, men många har brister, i form av stressade medarbetare, dålig arbetsmiljö eller svagt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Valåsskolan Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Vårt val av problem/område

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Borgmästarskolan i Helsingborgs stad Granskning genomförd i november 2012 av Inger Nordén och Hans Sandberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten - Borgmästarskolan

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014

Kvalitetsrapport 2013/2014 Kvalitetsrapport 2013/2014 Ekdungens förskola Susanne Ahlberg 1 Beskrivning av verksamheten Förskolan Ekdungen ligger i natursköna Kågeröd med skogen runt knuten. Förskolan består av åtta avdelningar,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan. Inledning

Arbetsplan. Inledning Arbetsplan Inledning Oxhagsskolan är en F 6-skola i Akalla/Kista. Skolan har cirka 315 inskrivna barn i grundskola, grundsärskola och förskoleklasser. Cirka 195 elever är inskrivna på fritidshem. Varje

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Selma Lagerlöfgymnasiet Landskrona Granskning genomförd i maj 2012 av Leif Jarlén och Malcolm Hansson Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Selma Lagerlöfgymnasiet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014/2015

Kvalitetsrapport 2014/2015 Kvalitetsrapport 2014/2015 Ekdungens förskola Susanne Ahlberg 1 Beskrivning av verksamheten Förskolan Ekdungen ligger i natursköna Kågeröd med skogen runt knuten. Förskolan består av åtta avdelningar,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare FÖRSKOLA: Vigelsjö gårds förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Hästens AB. Friskolan & Fritidshemmet. Läsåret 11-12

Hästens AB. Friskolan & Fritidshemmet. Läsåret 11-12 Läsåret 11-12 Friskolan & Fritidshemmet Hästens AB Vår idé är att driva en småskalig och sammanhållen skola och fritidshems verksamhet för åldrarna 6-9 år med en tydlig praktisk estetisk profil Skola och

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Qualis kvalitet i förskolan

Qualis kvalitet i förskolan Qualis kvalitet i förskolan Säkra kvaliteten i din förskola I Sverige har vi över lag en mycket bra förskoleverksamhet. Kvaliteten mellan förskolor kan dock variera, en del av dem är mycket bra, men en

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Södervångs förskola Vellinge Granskning genomförd i september 2013 av Helena Esbjörnsson och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Södervångs förskola är

Läs mer