LOKALRESURSPLAN. Förslag FÖR ALE KOMMUN. År

Transkript

1 LOKALRESURSPLAN FÖR ALE KOMMUN Förslag År

2 Innehållsförteckning Lokalresursplan för Ale kommun Lokalresursplan för Ale kommun Vision... 4 Social hållbarhet... 4 Ekologisk hållbarhet... 5 Ekonomisk hållbarhet Inledning Mål och strategier Lokalplaneringsprocess... 6 Lokalstyrgrupp förvaltningsledning... 6 Beredningsgrupp lokaler... 6 Lokalresursplan Förutsättningar för lokalplaneringsprocessen Kostnader och ytor Befolkningsprognoser Kapacitet och behovsanalys för bostäder Särskilt boende för äldre Behov av särskilt boende för äldre Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning Behov av bostad särskild service för personer med funktionsnedsättning Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning Behov av daglig verksamhet Lägervistelser och korttidstillsyn Behov av korttidsplatser/läger Bostäder och lägenheter Behov av lägenheter IFO-huset verksamhetslokaler Behov av verksamhetslokaler Kapacitet och behovsanalys för kommunala behov Sektor kommunstyrelse lokalbehov Måltider och kök Kapacitet och behovsanalys för skola och förskola Surte Kapacitet Surte Prognoser för antal barn 1-5 år Surte Prognos antal elever åk F-6 Surte

3 Behovsanalys Surte Bohus Kapacitet Bohus Prognos för antal barn 1-5 år Bohus Prognos antal elever åk F-9 Bohus Behovsanalys Bohus Nödinge Kapacitet Nödinge Prognos för antal barn i Nödinge Prognos för antal elever åk F-6 Nödinge Prognos för antal elever åk 7-9 Nödinge Behovsanalys för Nödinge Nol / Alafors Kapacitet Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd Prognos antal barn 1-5 år Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd Prognos antal elever åk F-6 Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd Behovsanalys för Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd Älvängen Kapacitet i Älvängen Prognos för barn 1-5 år i Älvängen Prognos för antal elever åk F-6 Älvängen Prognos för antal elever åk 7-9 Älvängen Behovsanalys för Älvängen Skepplanda Kapacitet Skepplanda Prognos för barn 1-5 år Skepplanda Prognos för antal elever åk F-6 Skepplanda Behovsanalys Skepplanda Alvhem Kapacitet Alvhem Prognos antal barn Alvhem Behovsanalys Kommande utredningar och behovsanalyser Kapacitetsutredning för skolor Lokaliseringsutredning Utredning av måltider och kök Internhyra Nyckeltal och volymstudier Källor

4 1 LOKALRESURSPLAN F Ö R ALE KOMMUN Ale är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer därför att öka betydligt under kommande år. Genom god framförhållning och planering kan rätt lokal finnas i rätt tid så att kommuninvånarna får en bra kommunal service även under tillväxtfasen. Lokalresursplanen är kommunens verktyg för att arbeta strategiskt och strukturerat med lokalfrågor. Planen ger en helhetsbild och överblick av kommunens lokalprojekt med ett tidsperspektiv fram till år VISION Lokalplaneringen ska arbeta för en ändamålsenlig, attraktiv, sund, tillgänglig och säker verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet och god arbetsmiljö. Kommunens lokaler ska användas effektivt och den negativa miljöpåverkan ska vara låg. Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. En god livsmiljö baseras på hållbarhetens tre dimensioner ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det betyder att vi har en hushållning i balans och inte lånar av kommande generationer. Social hållbarhet För att skapa socialt hållbara miljöer är det viktigt att säkra delaktighet, tillgänglighet och trygghet i och i anslutning till fastigheter. Delaktighet innebär att både pedagoger och elever ska ges möjlighet att delta i och påverka utformandet av fastigheten samt att processen på ett tydligt sätt ska kommuniceras till berörda parter. Dialogstöd kan tillhandahållas av KS. Fastigheterna ska utformas utifrån ett barnperspektiv där tillgänglighet för alla oavsett kön och ålder tas i beaktande. Öppna och trygga miljöer för alla oavsett bakgrund eller fysisk och psykisk funktionsvariation ska prioriteras. 4

5 Ekologisk hållbarhet Byggnaders miljöfrågor ska hanteras på ett systematiskt sätt och framförallt fokuseras på energianvändning, ytter- och innemiljön samt materialval och källsortering. Nya byggnader ska projekteras utifrån det miljöcertifieringssystem som anses hållbart och optimalt för projektet utifrån helhet och hållbarhetsperspektiv. System som är aktuella är passivhus, miljöbyggnad silver, LCC-kalkyler, lågenergihus och gällande byggnormer. Solcellsanläggningar ska installeras på alla nya byggnader om takets riktning och lutning ger rätt förutsättningar för det. Ekonomisk hållbarhet Den ekonomiska utvecklingen ska baseras på de förutsättningar som ges av naturresurser och välfärd. Nya lokaler ska byggas utifrån de framtida behoven. Hänsyn ska tas till hur befolkningens sammansättning förändras i antal och sammansättning. Rimliga avskrivningstider ska användas för att säkerställa att dagens lokaler inte påverkar förutsättningar för framtida generationer. 1.2 INLEDNING Lokalresursplanens syfte är att få fram ett tydligt och samlat planeringsunderlag för nuvarande och kommande lokaler. Här redogörs för kommunens behov av lokaler och vilka lokalprojekt som ska genomföras. Behovsnämnder beslutar årligen om lokalbehovet 10 år fram i tiden. Kommunens alla lokalbehov samlas ihop till en helhet och kompletteras med uppgifter om samhällsplanering, exploatering, fastigheters status och ekonomi. Planen sträcker sig tidsmässigt mellan 2018 till Beredningsgruppen för lokaler gör sedan en bedömning och sammanställning utifrån ett helhetsperspektiv för kommunen. Därefter tar lokalstyrgruppen ett ställningstagande och lämnar ett förslag på beslut. Sedan överlämnas ett förslag på lokalresursplanen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för politisk hantering och beslut. Lokalresursplanen arbetas fram av utvecklingsavdelningen, KS, i ett nära samarbete och med stöd av olika arbetsgrupper som arbetar med lokalfrågor. Underlag är nämndernas lokalbehov, relevanta nyckeltal och befolkningsprognoser. Planen revideras årligen i samband med budgetprocessen och det innebär att projekt kan komma att flyttas mellan år om förutsättningar av någon anledning förändras. 1.3 MÅL OCH STRATEGIER Kommunfullmäktige antog i beslut dnr. KS följande mål och strategier för lokalförsörjning. Endast de sammanfattade målsättningarna återges här: Målsättningen är att ha en överkapacitet i förskola motsvarande fyra förskoleavdelningar. Kommunens förskole- och skoltomter skall i möjligaste 5

6 mån förberedas så att paviljonger upp till 4 klassrum enkelt kan ställas upp på lämplig yta. Målsättningen är att kommunens förskolor har 6 10 avdelningar Målsättningen är att alla skolverksamheter ska ha lokaler som baserat på senare förordningsändringar och i övrigt är rationella senast 2020 Målsättningen är att kommunens nybyggda lokaler ska ha minst två möjliga användningsområden Målsättning är att tidig planering med detaljplan, och projektering ska ske för att möta förväntad exploateringstakt i kommunen. Framförhållningen i hela processen ska vara minst fem år i relation till pågående projekteringsprojekt. Byggstart ska i allmänhet inte ske innan exploateringsprocessen kommit så långt så att behoven är konkreta. Målsättningen är att ha ett långsiktigt perspektiv på hållbarhet när ställning tas till om en lokal skall renoveras eller om nybyggnation är ett bättre alternativ. Målsättningen är att i alla större detaljplaneförslag skapa utrymme för bostäder med särskild service. Målsättning är att alla barn i en ort går och möts i samma skola. 1.4 LOKALPLANERINGSPROCESS Kommunfullmäktige antog en lokalplaneringsprocess dnr KS Här beskrivs ansvar, roller och processen för lokalplanering. Förvaltningsledningen är lokalstyrgrupp och ombesörjer att förslag till beslut tas fram till kommunstyrelsen som är ansvarig nämnd för lokalförsörjningen. I Ale kommun ska alla investeringar i lokaler handläggas enligt en fyrstegsprocess som är gemensam för hela kommunen. Processen ska användas för investeringar i egna lokaler. Genom att arbeta efter processen skapas kvalificerade beslutsunderlag där projektets konsekvenser beskrivs och rätt beslut kan fattas. En gemensam och tydlig styrning säkerställer att investeringar görs utifrån ett helhetsperspektiv i kommunen och att det är långsiktigt hållbara lösningar. Lokalstyrgrupp förvaltningsledning Förvaltningsledningen är lokalstyrgrupp och ska på strategisk och kommungemensam nivå föreslå prioriteringar mellan olika önskemål och behov. En betydelsefull uppgift för gruppen är att samordna lokalresursplanering med övrig strategisk planering inom organisationen. I lokalstyrgruppen ingår kommunchef, ekonomichef, personalchef, kommunikationschef, utvecklingschef och samtliga sektorchefer. Beredningsgrupp lokaler Gruppen bereder lokalfrågor till lokalstyrgruppen och tar fram beslutsunderlag. Gruppen har kontinuerliga möten under året i löpande lokalfrågor. I gruppen ingår fastighetschef, projektchef, utvecklingschef och utvecklingsledare lokaler. Gruppen utökas regelbundet med planchef, mark- och exploateringschef, ekonomichef och controller. Den utökade gruppen bereder förslaget till årlig revidering av lokalresursplanen. 6

7 Lokalresursplan I lokalresursplanen finns det samlade framtida lokalbehovet för verksamheten och det sträcker sig över en 10-årsperiod. Planen ger också en översikt av var lokaler finns och var det kommer att bli ett över- eller underskott av lokalyta. Med hjälp av planen startas projekt och bedömning kan göras av det framtida behovet av resurser för att lösa framtida lokalbehov. Lokalresursplanen är också underlag för investeringsbudget och investeringsplan. En ny befolkningsprognos görs årligen av Utvecklingsavdelningen och prognosens utfall följs upp under året, allt för att fånga trender och förändringar som uppkommer. Kommunens översiktsplan, bostadsförsörjningsprogram, planerat bostadsbyggande och befolkningsprognosen används i arbetet med lokalresursplanen. Utifrån dessa dokument görs prioriteringar och ett förslag tas fram som sedan beslutas av förvaltningsledning och därefter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Givetvis är träffsäkerheten i befolkningsprognosen mindre exakt ju längre fram i planens 10- årsperspektiv man kommer. 7

8 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LOKALPLANERINGSPROCESSEN 2.1 KOSTNADER OCH YTOR Kommunens totala kostnader för lokaler beräknas ha ökat från nästan 175 mkr för budgetåret 2017 till drygt 189 mkr för år I summan ingår alla lokalkostnader varav 59 % är internhyra och övriga 41 % är externhyra. För den kommunala verksamheten finns en total lokalyta på m² vilket är en ökning m². Lokalkostnader och ytor budget Tkr Yta m² Internhyra Externhyra Internhyra Externhyra Figur 1. Lokalkostnader och ytor. Förändring Lokalkostnad tkr Lokalyta m² Figur2. Förändring mellan 2017 och

9 Den största lokalanvändaren är utbildningsnämnden och merparten av dessa lokaler ägs av kommunen. Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden har också ett stort behov av lokaler och större delen hyrs in. Den tredje största lokalanvändaren är kultur och fritid och där är de flesta lokalerna är kommunens egna. Samhällsbyggnad och kommunstyrelsen använder lokaler i mindre omfattning och merparten är kommunala ytor. Lokalkostnad per verksamhet i tkr Utbildning Kultur fritid Arbete trygghet omsorg Samhällsbyggnad Kommunstyrelse Externt Internt Internt Externt Figur 3. Lokalkostnader per verksamhet. Verksamhetens lokalytor m² Utbildning Kultur fritid Arbete trygghet omsorg Samhällsbyggnad Kommunstyrelse Externt Internt Internt Externt Figur 4. Lokalytor per verksamhet. 9

10 2.2 BEFOLKNINGSPROGNOSER Varje år upprättas en ny befolkningsprognos och varje gång används statistikunderlag utifrån SCB:s senaste befolkningsstatistik. Hänsyn tas också till pågående utbyggnader och exploateringar samt fruktsamhetstal, in- och utflyttning och dödsrisker. Säkerheten i prognosen är störst de närmaste åren och blir mer osäker längre fram i tiden. Totalt beräknas befolkningen öka från personer år 2016 till personer år Figur 5. Befolkningsprognos för kommunens orter fram till år Antal invånare i Ale kommun Antal invånare Figur 6. Befolkningsprognos för hela kommunen fram till år

11 3 KAPACITET OCH BEHOVSANALYS FÖR BOSTÄDER 3.1 SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Ale har en relativt ung befolkning men antalet äldre kommer att öka kommande år. Utifrån befolkningsprognosen kommer antalet yngre äldre minska marginellt medan antalet äldre över 80 år ökar från till personer under perioden Det är viktigt att fortsatt följa utvecklingen av både yngre äldre och äldre äldre. I och med färdigställande av Ale seniorcentrum kommer kommunen att ha ett överskott av 24 lägenheter för särskilt boende. Detta överskott kommer att succesivt behövas under 10-årsperioden och de tomma platser som finns hyrs ut till andra kommuner. Förekomsten av tillgängliga lägenheter i flerbostadshus med rimlig boendekostnad centralt belägna nära affär, apotek, och kommunikationer skulle kunna dämpa behovet av särskilt boende. Behov av särskilt boende för äldre Att kommunen centralt fortsätter att stimulera byggandet av tillgängliga, väl anpassande, bostäder i centrumnära lägen (så kallade trygghetsbostäder), för att bidra till möjligheten för äldre att bo kvar hemma och därmed minska behovet av ytterligare platser inom ramen för särskilt boende. För att ytterligare främja möjligheten till kvarboende är det av vikt att dialogen med fastighetsägare kring bostads- och tillgänglighets anpassningar intensifieras. I slutet av planperioden bedömer verksamheten att det, trots ett ökat kvarboende, ändå kommer finnas behov av att utöka kapaciteten inom särskilt boende. 3.2 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Det finns två former av bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättningar service- och gruppbostad. Utöver dessa boendeformer finns en insats inom LSS som benämns annan särskilt anpassad bostad. De olika boendeformerna erbjuder stöd och hjälp från personal och ofta även anpassningar i bostaden efter behov hos den boende. Statistiskt sett är 1 % av befolkningen i behov av insatser enligt LSS. Bedömningen är att 0,2 % av befolknings ökningen har behov av särskild service för vuxna. Enligt prognos ökar Ales befolkning med i snitt 861 personer per år vilket resultera i att två personer per år har behov av en bostad med särskild service. Utifrån det behövs ett tillskott med en servicebostad innehållande 6 lägenheter vart fjärde år. 11

12 Behov av bostad särskild service för personer med funktionsnedsättning I beslutad lokalresursplan finns beslut om följande: 12 lägenheter fördelade på två servicebostäder i Skepplanda, planerat färdigställande till Projektet inväntar besked om bygglov vilket gör att tidpunkt för färdigställande för närvarande är oklart. 6 lägenheter i gruppbostad färdigt till För närvarande pågår förhandling om inköp av tomt med detaljplan. Om det är en möjlig lösning kan färdigställande vara möjligt under 2020/21. 6 lägenheter färdiga , tomt saknas i dagsläget. Utöver dessa projekt kommer det att behövas ytterligare 15 lägenheter i form av servicebostäder. Dessutom behövs en löpande utökning av lägenheter för psykiskt funktionsnedsatta i storleksordningen 4-6 lägenheter. 3.3 DAGLIG VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING En av LSS-lagens tio insatser är daglig verksamhet som ska bidra till att stärka individens personliga utveckling och skapa möjligheter för en ökad delaktighet i samhället. På 1-3 års sikt behövs en utökning av verksamheten för 10 personer och med ytterligare 10 års perspektiv kommer ytterligare 10 platser att behövas. Behov av daglig verksamhet I beslutad lokalresursplan finns med en utökning av daglig verksamhet för 20 personer under planeringsperioden varav 10 platser behövs inom en treårsperiod. En samlokalisering är optimalt utifrån personalresurser och effektivisering. 3.4 LÄGERVISTELSER OCH KORTTIDSTILLSYN Inom korttidsverksamheten finns det möjlighet för barn och unga med funktionshinder att få korttidstillsyn och lägervistelse. Verksamhetens nuvarande lokaler på Häljered ska lämnas och då behöver ett alternativ tas fram. Det är i dagsläget oklart när lokalerna ska lämnas. Behov av korttidsplatser/läger Om nuvarande lokal övergår till annan verksamhet finns behov av 10 korttidsplatser samt 10 platser för lägerverksamhet. 3.5 BOSTÄDER OCH LÄGENHETER Mottagandet av nyanlända sker genom anvisning enligt bosättningslagen. Anvisningstalet under 2017 har varit 94 och för 2018 är det 94. Kommunen ansvar är att erbjuda lägenheter till nyanlända. Flertalet av de ensamkommande barnen ha uppnått en ålder på år vilket innebär att det finns behov av lägenheter för eget boende. För att stötta personer som står långt från ordinarie bostadsmarknad i kombination med ett missbruk ges möjlighet till Bostad 1 vilket är en väg till eget boende. Det interna stödboendet behöver utökas från nuvarande 6 platser till platser och bemannas dygnet runt. 12

13 Vid ett akut behov av bostad finns jourboende eller referenslägenhet. Inför kommande femårsperiod finns ett ökat behov av båda boendeformerna med cirka 3 lägenheter om året. Behov av lägenheter Lägenheter för utslussning av ensamkommande som uppnår myndighetsålder under Lägenheter för nyanlända och anknytningsinvandring under Bostad 1, 3-5 lägenheter de närmaste 5 åren. Jourboende, 3 lägenheter/år de närmaste 5 åren. Referenslägenheter, 3 lägenheter/år de närmaste 5 åren. Härbärge 6 platser. 3.6 IFO-HUSET VERKSAMHETSLOKALER I IFO-huset i Nödinge finns IFO:s personal och lokalerna består av kontorsplatser, mötesrum, samtalsrum och personalutrymmen. Verksamheten är sedan länge trångbodda och lokalerna är inte fullt ut funktionella och ändamålsenliga. På längre sikt kommer verksamheten att flytta in i det nya kommuns hus. I väntan på det finns behov av en helhetslösning för IFO-huset för att utveckla lokalerna och vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda en god arbetsmiljö. Behov av verksamhetslokaler En helhetslösning för medarbetare på IFO-kontoret till dess att ett nytt kommunhus står färdigt. Detta omfattar arbetsplatser för 70 medarbetare, personalutrymmen, mötesrum, reception, väntrum, etc. 4 KAPACITET OCH BEHOVSANALYS FÖR KOMMUNALA BEHOV 4.1 SEKTOR KOMMUNSTYRELSE LOKALBEHOV Sektor kommunstyrelsen behöver omlokalisera cirka 40 arbetsplatser för internservice och utöka personalavdelningen med cirka 5 arbetsplatser. På längre sikt finns behov av ett kommunens hus i Nödinge som är gemensamt för alla sektorer. Volymen beräknas 2017 till 400 platser. I det nya huset kommer flera verksamheter och kontor att samlas på en central plats i kommunen. Det förbättrar och underlättar samverkan mellan olika funktioner vilket i sin tur ökar servicen till kommuninvånare. Kommunens hus är också ett viktigt steg för utbyggnad av centrala Nödinge och kommer att förstärka kommunens profil mot omvärlden. 4.2 MÅLTIDER OCH KÖK Utfallet av Kostutredningen 2017 kommer att ange inriktning för måltidsverksamheten och kopplade lokalbehov framåt i tiden. Hur kommunen väljer att utforma köken får direkt konsekvenser för hur mathanteringen ska inom verksamheten och innebär troligen även behov av lokalanpassningar och investeringar i ett flertal kök inom sektor ATO och sektors UKF verksamhet. 13

14 5 KAPACITET OCH BEHOVSANALYS FÖR SKOLA OCH FÖRSKOLA 5.1 SURTE Kapacitet Surte Förskola Antal platser Kommentar Nordgärdet 57 Surte förskola 77 Glasblåsaren 70 Tidsbegränsat bygglov fram till Summa förskoleplatser 204 Grundskola Antal platser Kommentar Surteskolan, F Tidsbegränsade paviljonger 265 m², bygglov till Figur 7. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Surte. Prognoser för antal barn 1-5 år Surte Surte 1-5 år Ny förskola Glasblåsaren Surte Nordgärdet Prognos antal barn 1-5 år Utfall 83 % av prognos Figur 8. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Surte, år Under 2017 var utfallet och andelen barn i förskolan 83 % av prognosen. 14

15 Prognos antal elever åk F-6 Surte Surte åk F Surte Prognos antal barn Utfall 106 % av prognosen Figur 9. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Surte år Under 2017 var utfallet och andelen barn i grundskolan 106 % av prognosen. Behovsanalys Surte I Surte ökar antal barn i åldern 1-5 år med ca 70 förskolebarn under perioden Det finns idag två permanenta förskolor med en teoretisk kapacitet på 134 platser. Utöver det finns Glasblåsaren som har ett tillfälligt bygglov. Glasblåsaren har 72 platser och kommer att ersättas med en ny permanent förskola år Den nya förskolan beräknas ha en kapacitet på 8 avdelningar och tomt och detaljplan måste tas fram för placering av förskolan. Förslag på placering är i närheten av Surteskolan där kommunen äger mark. Befolkningsprognosen visar på ett underskott av platser år I dagsläget skrivs omkring 83 % av barnen in i förskoleverksamheten. Planeringen utgår därför från att antalet förskoleplatser räcker till och ett eventuellt underskott på platser kan lösas med placering av barn på andra orter och förtätning i befintliga förskolor. På sikt bör även möjligheten att ha en ny gemensam förskola för orterna Surte och Bohus undersökas. Surteskolan har ett ökat elevunderlag under perioden och antalet elever kommer att öka med 138 personer Under våren 2016 kompletterades skolan med två paviljonger. Bygglovet för paviljonger måste förlängas alternativt att skolan byggs ut. Surteskolan har utöver kommunens egna elever ett inflöde från grannkommuner vilket påverkar skolans kapacitet. Skolan bör i första hand reserveras för elever som bor i kommunen. En kapacitetsutredning pågår för att kartlägga skolans långsiktiga lokalbehov. 15

16 5.2 BOHUS Kapacitet Bohus Förskola Antal platser Kommentar Bohus förskola 111 Byvägens förskola 55 Tidsbegränsat bygglov fram till Svenska Kyrkan 34 Fristående förskola. Summa förskoleplatser 200 Grundskola Antal platser Kommentar Bohusskolan, F Tidsbegränsade paviljonger 300 m², bygglov till Figur 10. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Bohus. Prognos för antal barn 1-5 år Bohus Ny förskola Svenska Kyrkan Byvägen Bohus Prognos antal barn 1-5 år Bohus Bohus 1-5 år Utfall 92 % av prognos Figur 11. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Bohus, år Under 2017 var utfallet och andelen barn i förskolan 92 % av prognosen. 16

17 Prognos antal elever åk F-9 Bohus Bohus Prognos antal barn 6-15 år Bohus Bohus åk F Utfall 105 % av prognos Figur 12. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Bohus år Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 105 % av prognosen. Behovsanalys Bohus Bohus uppvisar en marginell ökning av antalet förskolebarn under perioden som helhet. Prognosen uppvisar dock en ökning i mitten av perioden med ca 20 barn för att sedan åter sjunka i nivå. Det finns idag två kommunala förskolor i Bohus varav en har tidsbegränsat bygglov. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är drygt 160 barn. Utöver detta finns en fristående enhet med cirka 30 barn. Dessa platser bör räcka under perioden. Det har tillkommit ett externt alternativ till förskola i Bohus/Surte inom pedagogisk omsorg som på sikt kan inverka på behovet av platser inom barnomsorgen. Byvägens förskola har ett tidsbegränsat bygglov fram till 2021 som kan förlängas med fem år fram till 2026 och därefter måste förskolan ersätts med en permanent förskola. Den nya förskolan beräknas ha en kapacitet på 8 avdelningar och tomt med detaljplan måste tas fram. I första hand bör det undersökas om nuvarande förskola går att göra om till en permanent lösning. På sikt bör även möjligheten att ha en ny gemensam förskola för orterna Surte och Bohus utredas. Bohusskolans elevunderlag förväntas öka med 136 barn fram till 2028 enligt prognosen. Bohusskolan har utökats med paviljonger innehållande fyra klassrum med tillhörande grupprum, kapprum mm. Bohusskolan har utöver detta tre byggnader som inte är ändamålsenliga för elever, lärare och övrig personal. Bygglovet behöver förlängas för paviljonger alternativt att skolan byggs ut permanent Även Bohusskolan har ett tillskott av elever från grannkommuner vilket inverkar på behovet av lokaler. Alla skolplatser bör reserveras för kommunens egna elever. Under hösten 2017 slutförs en kapacitetsutredning för att belysa Bohusskolans övergripande och långsiktiga behov. 17

18 5.3 NÖDINGE Kapacitet Nödinge Förskola Antal platser Kommentar Rödklövergatan 72 Vitklövergatan 90 Storgården 108 Paviljong 226 m² bygglov finns fram till Äppelgårdens 111 Nygården 72 Paviljong med tidsbegränsat bygglov fram till 2019 som kan förlängas. Pedagogisk omsorg 4 Ny förskola, Norra Kilandavägen Summa platser 170 Ny förskola öppnar under Kapacitet när nya förskolan öppnar 627 platser. Grundskola Antal platser Kommentar Nödingeskolan F Kyrkbyskolan Summa platser F Da Vinci Ombyggnad planeras till 600 platser. Summa platser Figur 13. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Nödinge. 18

19 Prognos för antal barn i Nödinge Figur 14. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Nödinge, år Under 2017 var utfallet och andelen barn i förskolan 95 % av prognosen. Prognos för antal elever åk F-6 Nödinge Norra Kilandavägen Ny förskola Ny förskola Pedagogisk omsorg Nygården Äppelgården Storgården Vitklövergatans Rödklöver Prognos antal barn 1-5 år Nödinge Nödinge 1-5 år Utfall 95 % av prognos Nödinge åk F Utbyggnad F Kyrkby Nödinge F Prognos antal barn Utfall 101 % av prognos Figur 15. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Nödinge år Under 2017 var utfallet och andelen barn i grundskolan 101 % av prognosen. 19

20 Prognos för antal elever åk 7-9 Nödinge Nödinge åk Da Vinciskolan Prognos antal barn Utfall 73 % av prognos Figur 16. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever år i Nödinge år Under 2017 var utfallet och andelen barn i grundskolan 73 % av prognosen. Behovsanalys för Nödinge Barnantalet i Nödinge ökar enligt prognosen med ca 450 barn. Fram till 2020 är ökningen relativt blygsam men från 2021 och fram till 2028 är det en kraftig ökning årligen. Det finns fyra permanenta förskolor i Nödinge samt en paviljonglösning, Nygårdens förskola, som även används för att täcka upp bristen på förskoleplatser i andra orter. Nygårdens förskola har tidsbegränsat bygglov fram till 2019 med möjlighet till 5 års förlängning. I Nödinge finns också familjedaghem i mindre format. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är närmare 450 platser. Utöver detta finns en fristående enhet med cirka 20 barn. Från 2021 fram till 2028 är den årliga ökningen i snitt ca 55 barn vilket exempelvis medför ett behov av tre nya förskolor på ca 8-10 avdelningar fram till Behov av förskoleplatser påverkas också av platsbrist på andra orter som Nol samtidigt som paviljonger behöver avvecklas. Den planerade nya förskolan på Norra Kilandavägen kommer att användas för att evakuera befintliga förskolor när nya bostadsområden byggs. För nya förskolor 1 och 2 måste tomt och detaljplan tas fram och placeringen är också beroende av var nya bostadsområden placeras. 20

21 I Nödinge finns tre skolor, Nödingeskolan med F-3, Kyrkbyskolan med 4-6 samt Da Vinci med 7-9. Elevunderlaget ökar under perioden för årskurs F-3 med 271 barn, för årskurs 4-6 med 162 barn och årskurs 7-9 uppskattas öka med 248 elever. Da Vinci tar emot elever från Nödinge, Nol, Alafors och Starrkärr dessutom tar Ahlafors fria skola emot elever från detta område, därför är det lite svårare att uppskatta antalet elever i dessa åldrar. Ale kulturrum kommer de kommande åren att genomgå en upprustning och anpassning för att bättre tillgodose behovet av ändamålsenliga lokaler för Da Vinciskolan. Ambitionen är att skolan skall kunna hantera ett elevunderlag på ca 600 elever när upprustningen är avslutad. I dagsläget har Da Vinci ca 400 elever. Med utgångspunkt från dagens elevunderlag och med hänsyn taget till ökningen enligt befolkningsprognosen så kommer Da Vinci att ha ett elevantal på 600 elever i slutet av tidsperioden. Detta är dock under förutsättning att övriga skolor som Arosenius och Ahlafors Fria skola kan ta emot lika stor andel elever som de gör idag. Den svaga länken är specialsalar och framförallt hemkunskap där del av undervisningen sker i en paviljong med tidsbegränsat bygglov. Lokalen behöver därför få en permanent lösning. Idag bedrivs undervisning i hemkunskap, textilslöjd och trä-metallslöjd för Da Vinciskolan i Kyrkbyskolans lokaler. Det möjliggör även ett samutnyttjande av övriga lokaler med Da Vinciskolan årskurs 7-9. Preliminärt kommer behovet av fler skolplatser komma tidigare än det går att få fram fler permanenta platser. En tidsbegränsad flexibel lösning kan därför behövas under en tidperiod. I Nödinge finns det en genomgående tanke att öka integration i skolan genom det organisationsförslag som sektorn tagit fram. Planeringen är därför att bygga ut skolan inom befintligt skolstråk. Det ger en sammanhållen skola vilket är positivt för orten. Behovet av fler elevplatser i skolan kommer därför i första hand att lösas genom utbyggnad av befintliga skolor. 21

22 5.4 NOL/ALAFORS Kapacitet Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd Förskolor Antal platser Kommentar Mor Annas Väg 75 Nolhagen 72 Förskolan renoveras och öppnar igen under Nolängen 36 Änggårdens 72 Starrkärr 49 Alkotten 22 Fristående förskola. Kristallen 41 Fristående förskola. Pedagogisk omsorg 12 Nol ny förskola 144 Ny förskola öppnas 2020/2021 Summa platser Nol, Alafors, Starrkärr, m.fl platser när nya förskolan öppnas och ersätter Nolhagen. Grundskola Antal platser Kommentar Himlaskolan F Nolskolan F Paviljonger 135 m² med bygglov till Alafors fria skola 255 Fristående skola. Summa platser Nol 775 Figur 17. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Nol/Alafors. 22

23 Prognos antal barn 1-5 år Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd Nol, Alafors m.fl. 1-5 år Norra Nol 170 Folkets husvägen Kristallen Alkotten föräldrar koop Starrkärrs Änggården Nolängen Nolhagen Mor Annas Väg Pedagogisk omsorg Prognos antal barn 1-5 år Utfall 83 % av prognosen Figur 18. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Nol, m.fl. år Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 83 % av prognosen. Prognos antal elever åk F-6 Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd Nol/Alafors Grundskola Alafors fria F Nol F Himla F Prognos 6-12 år Utfall 110 % av prognos Figur 19. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Nol, m.fl. år Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 110 % av prognosen. 23

24 Behovsanalys för Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd Under perioden ökar antalet barn med knappt 200 och merparten av ökningen sker i Nol. I Nol finns idag tre befintliga förskolor medan Alafors inklusive Starrkärr har två stycken. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är cirka 300 barn. Det finns också familjedaghem med mellan barn. Alafors har dessutom två stycken fristående förskolor med cirka 60 barn. I Nol räcker antalet förskoleplatser inte till. Detta har medfört att barn även placeras i Nödinge. Under sommaren fick Ale kommun besked om att ett bidrag beviljats med ca 60 mkr för att sanera marken där en ny förskola med 8 avdelningar planeras. Under våren 2018 görs en renovering av Nolhagens förskola. Upprustningen beräknas vara färdig under våren Under tiden är Nolhagens förskola placerad i Nödinge i tillfälliga lokaler. Behovet av ytterligare förskoleplatser är beroende av den fortsatta utvecklingen av nya bostäder på orten. En viktig förutsättning for framtida kapacitet är också att det görs ett arbete med ändring av detaljplanen kring Nolängens förskola för att möjliggöra eventuell utbyggnad, alternativt rivning och nybyggnad för att förstärka antalet förskoleplatser i Nol/Alafors. I Nolskolan och Himlaskolan finns årskurs F-6 och i Ahlafors fria skola årskurs F-9. Enligt prognosen förväntas F-6 skolorna öka med 147 elever fram till Kommunens enda fristående skola, Ahlafors fria skola, finns i området vilket påverkar bedömningen av de prognoser som tas fram. Nolskolan kompletterades hösten 2016 med en paviljong innehållande ett klassrum med tillhörande grupprum, kapprum mm. Till hösten 2017 har Nolskolan förstärkts med ytterligare en paviljong. Skolans övriga status är i dagsläget osäker men det finns troligen ett behov av upprustning och anpassning av lokaler. Med hjälp av en kapacitetsutredning som underlag kan hållbara och långsiktiga lösningar tas fram för Nol och Alafors utifrån byggnaders utformning och status samt den tänkta exploateringen i området. Preliminärt kommer behovet av fler skolplatser komma tidigare än det går att få fram fler permanenta platser. En tidsbegränsad flexibel lösning kan därför behövas under en tidperiod. En förstudie pågår för att utreda vilka möjligheter som finns att utveckla Nolskolan. Fastighetsavdelningen har bedömt att på sikt behöver Himlaskolan avvecklas på grund av byggnadens status. Byggnadens skick har medfört att vissa delar av lokalerna inte kan användas. En avveckling kan innebära att elevernas skolvägar behöver förändras. 24

25 5.5 ÄLVÄNGEN Kapacitet i Älvängen Förskola Antal platser Kommentar Olof Persgården 54 Hövägen 118 Björklöven 71 Båtsmans 72 Kronan 103 Pedagogisk omsorg 22 Ny förskola 170 Ny förskola planeras till år 2020/21 Summa platser Älvängen 440 Grundskola Antal platser Kommentar Madenskolan åk Kronan 530 Summa platser åk F Aroseniusskolan åk Figur 20. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Älvängen. 25

26 Prognos för barn 1-5 år i Älvängen Älvängen 1-5 år Svenstorp ny Ny förskola Pedagogisk omsorg Kronan Båtsmans Björklöven Hövägen Olof Persgården Prognos antal barn 1-5 år Utfall 96 % barn av prognos Figur 21. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Älvängen år Under 2017 var utfallet och andelen barn i grundskolan 96 % av prognosen. Prognos för antal elever åk F-6 Älvängen Älvängen grundskola F Utökning Kronan Maden Prognos 6-12 år Utfall 88 % av prognos Figur 22. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Älvängen år Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 88 % av prognosen. 26

27 Prognos för antal elever åk 7-9 Älvängen Älvängen åk Arosenius Prognos antal barn Utfall 93 % av prognos Arosenius Prognos antal barn Utfall 93 % av prognos Figur 23. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever år i Älvängen år Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 93 % av prognosen. Behovsanalys för Älvängen Älvängen kommer enligt prognosen att öka med knappt 351 barn fram till I dag finns det fem förskolor. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är mellan barn. Det finns också familjedaghem med mellan barn. Antalet förskoleplatser i Älvängen måste ökas på både kort och lång sikt. För att hantera ökningen av antalet barn byggs en förskola omgående i Svenstorp. Ytterligare en förskola behövs under perioden. Dessutom behöver Hövägens förskola åtgärdas. Vid rivning kan det vara aktuellt med en tillfällig lösning i form av paviljonger. Preliminärt kommer behovet av fler förskoleplatser komma tidigare än det går att få fram fler permanenta platser. En tidsbegränsad flexibel lösning kan därför behövas under en tidperiod. I Aroseniusskolan finns åk 7-9 och sedan hösten 2016 finns den nya Kronanskolan med årskurs F-6. Dessutom finns särskolans elever för samma åldersgrupper på skolorna. Kronanskolan har även förskoleverksamhet i sina lokaler. Enligt befolkningsprognosen ökar åldersgruppen F-6 med ca 500 elever och 7-9 med cirka 200 elever fram till

28 Den snabba exploateringen och en fortsatt planerad byggnation i Kronogården har gjort att tidigare prognoser har varit underdimensionerade. Det har lett till att Madenskolan till hösten 2017 rustats upp och inrymmer samtliga 6-åringar i Älvängen. I dagsläget är Älvängenskolan upprustad och delar av lokalerna används till administration. Hur de tomma skollokalerna på Maden- och Älvängeskolan ska användas i framtiden kommer att hanteras i en kapacitetsutredning. En tidig bedömning är att sett till helheten har nuvarande skollokaler kapacitet fram till 2026/27. Aroseniusskolan är fullt utnyttjad trots att anpassningar nyligen har gjorts. Bedömningen är att lokalerna räcker fram till hösten Skolan kommer att ha ett utökat lokalbehov framöver. Kommunen har en målsättning att skapa en sammanhållen skola för att utveckla samhället och öka inkludering. En kapacitetsutredning kommer att göras under våren 2018 med utgångspunkt att bygga ut antal elevplatser inom befintligt skolområde och i befintliga skollokaler i första hand. Verksamhet och lokalanvändning för skolorna beskrivs översiktligt och en övergripande bedömning görs av funktioner och teknisk status. Kapacitetsutredning har som syfte att bedöma lokalanvändning och kapacitet i befintliga lokaler och fastigheter utifrån tekniska begränsningar och verksamhetens förutsättningar. Detta medför att användningen av tomter och fastigheter kan utvecklas över tid. Exempelvis behöver ställning tas till hur stråket Madenskolan och Arosneiusskolan ska nyttjas över tid för att nå de strategiska målen om sammanhållen skola stadievis i Älvängen. Behållningen är att ta fram lösningar på hur det framtida behovet kan tillgodoses. Förslag på åtgärder framställs och en bedömning görs när i tiden som behov uppkommer samt en beräkning av kapacitet efter genomförd åtgärd. 28

29 5.6 SKEPPLANDA Kapacitet Skepplanda Förskola Antal platser Kommentar Gunnarsgården 90 Garnvinde 35 Kyrkskolan 30 Pedagogisk omsorg 23 Summa platser 178 Grundskola Antal platser Kommentar Garnvindeskolan F Alboskolan Summa platser Skepplanda 420 Figur 24. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Skepplanda. Prognos för barn 1-5 år Skepplanda Pedagogisk omsorg Kyrkskolan Garnvindan Gunnarsgården Prognos antal barn 1-5 år Skepplanda 0 Skepplanda 1-5 år Utfall 81 % av prognosen Figur 25. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Skepplanda, år Under 2017 var utfallet och andelen barn i förskolan 81 % av prognosen. 29

30 Prognos för antal elever åk F-6 Skepplanda Skepplanda åk F Albo Garnvinde F Prognos elever F Utfall 103 % av prognos Figur 26. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Skepplanda år Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 103 % av prognosen. Behovsanalys Skepplanda Skepplandas förändring under perioden är relativt blygsam och det finns idag tre förskolor i Skepplanda. Gunnarsgården har fem avdelningar varav en avdelning är placerad på Alboskolan. Garnvindans förskola är placerad på Garnvindeskolan med två avdelningar. Kyrkskolans förskola har två avdelningar. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är cirka 150 barn. Det finns också familjedaghem med mellan barn. Befintliga förskolor kan inte idag täcka behovet av förskoleplatser vilket innebär att föräldrarna erbjuds plats på andra orter i kommunen I Skepplanda finns Garnvindeskolan, F-3 och Alboskolan, 4-6. Enligt periodens prognos ökar elevunderlaget med 82 elever fram till Garnvindeskolans ökning är den mest problematiska då de saknar utrymme att växa. En ogynnsam åldersfördelning innebär behov av nya lokaler omgående men senast 2020 om befolkningsprognosen stämmer. Alboskolan bör klara av att ta emot alla elever även i fortsättningen. I verksamhetsplanen ligger ett uppdrag att se över organisationen för både skola och förskola i Skepplanda vilket på sikt förväntas ge en mer effektiv organisation genom att slå samman Garnvindeskolan och Alboskolan till en F-6 enhet. En översyn av skolvägarna i kommunen kan få en effekt för Skepplandas framtida elevunderlag då delar av nuvarande elevunderlag har närmare till Älvängen än till Skepplanda. I samband med detta behöver även förskolans lokaler i Skepplanda ses över. Idag bedrivs förskoleverksamhet i skolans lokaler med två avdelningar på Garnvindeskolan och en avdelning på Alboskolan. Som beskrivits ovan är Garnvindeskolan trångbodda vilket kan påverka förskolans verksamhet. En behovsutredning är påbörjad för att belysa lokalernas kapacitet, fastigheters status och verksamheten i skolor och förskolor. 30

31 5.7 ALVHEM Kapacitet Alvhem Förskola Antal platser Kommentar Alvhems förskola 63 Hålanda 20 Fristående förskola. Figur 27. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Alvhem. Prognos antal barn Alvhem Hålanda Alvhem Prognos 1-5 år Alvhem, Hålanda Alvhem Förskola Utfall 58 % av prognosen Figur 28. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Alvhem, år Under 2017 var utfallet och andelen barn i förskolan 58 % av prognosen. Behovsanalys Alvhems förskola är idag en liten enhet med två avdelningar och en kapacitet på drygt 50 barn. I Hålanda finns en mindre fri förskola med cirka 20 platser. I dagsläget är ett trettiotal barn är inskrivna i Alvhems verksamhet. Bedömningen är att antalet förskoleplatser sannolikt räcker till under perioden. 31

32 6 KOMMANDE UTREDNINGAR OCH BEHOVSANALYSER Kapacitetsutredning för skolor Kapacitetsutredning kommer att göras för flera skolor under Lokalerna studeras utifrån ytor, funktion och samband som ställs i relation till antalet elever. Syftet är att utreda skolornas nuvarande kapacitet för att få ett underlag för framtida om- och tillbyggnader och få vetskap om vad olika åtgärder ger för effekter och när i tiden de ska genomföras Lokaliseringsutredning För närvarande finns det en stor brist på tomter med detaljplan för kommunala behov. För att genomföra byggprojekt måste det finnas en passande tomt med ändamålsenlig detaljplan. Kommunens markinköp hanteras av MEX som i sin tur kopplar inköpen till lokalresursplanen. Fastighet ansöker om detaljplan och driver det arbetet framåt. Kostnader för markinköp hanteras i budgeten för markreserven som då måste anpassa efter behoven i lokalresursplanen. Lokalprojektet belastas med kostnader som fastighetsbildning, flyttning av ledningar, trafikåtgärder, detaljplan, mm. Utredning av måltider och kök Det finns ett renovering- och investeringsbehov för kommunens centralkök. En utredning har genomförts där olika alternativ har presenteras som centralkök, mottagningskök och tillagningskök samt kombinationer av olika kök. Därefter har politiskt beslut fattats att centralköket ska avvecklas och att alla kök ska vara tillagningskök. Det innebär att ett antal kök behöver anpassas till de nya direktiven. Arbetet har startat och beräknas pågå under 2018 och Internhyra Nuvarande Principer och regler för internhyra är från Flera av bestämmelserna är bra och tillämpas i väsentlig del. Problemet är att de inte har uppdaterats i takt med att förhållandena har ändrats och att de inte är tillräckligt kända i organisationen. Det finns också regler som behöver ses över och moderniseras som reglerna för uppsägning och finansiering av tomma lokaler, finansiering för avveckling och rivning av lokaler. Reglerna har inte heller justerats för förhållanden som tillkommit sedan reglerna skrevs. Nyckeltal och volymstudier I samband med nya detaljplaner för nya bostadsområden ska det avsättas tillräckligt stora ytor för kommunala lokaler som förskolor, grundskolor och särskilda boenden. För att underlätta planeringen och påskynda arbetet bör nyckeltal användas och volymstudier göras. Volymstudien ger vägledning vilka ytor som behövs för kommunala behov så att dessa ingår i nya detaljplaner. 32