Regionala riktlinjer vid förskrivning av beroendeframkallande läkemedel i Region Skåne
|
|
- Christoffer Gunnarsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regionala riktlinjer vid förskrivning av beroendeframkallande läkemedel i Region Skåne Jessica Skoog, Specialist i allmänmedicin, Ph.D. VC Lundbergsgatan Malmö, Ordf Terapigrupp Smärta Henrik Grelz, Specialist i allmänmedicin och smärtlindring, Doktorand LU Smärtrehabilitering SUS Lund John Ektor-Andersen, Specialist i psykiatri och smärtlindring, Ph.D. Överläkare Psykiatri Skåne, Beroendecentrum
2 Arbetsgruppen Catarina Canivet VC St Lars Ingrid Gustafsson VC St Lars Peter Thesleff regional medicinsk chef Capio Anton Perlesi Allmänpsykiatri Malmö/Trelleborg
3 Bakgrunden för Läkemedelsrådets riktlinjer EU perspektiv Sverige har nästan förstaplats gällande narkotikadödlighet Opioidexponeringen av den Svenska populationen Senaste 15 årsperioden har opioidordinationerna (SE) legat på en ENDEMISK/stabil rekordnivå Sedan 80-talet ökade opioidexponeringen EPIDEMISK mellan gånger Substansbruksdebut genom läckage av ordinerade doser 4-8% (SE) har senaste året använd läkemedel till annat än som ordinationen syftade till Risken (OR) för icke ordinerat användning uppgår till 9-10 vid ordination Sällsynta brukare skänks eller lånar från närstående med ordination Regelbundna/dagliga brukare tvingas efterhand stjäla eller köpa Även normaldoser innebär hög risk för oavsiktlig död Opioiddoser medför, redan i lågdosnivån, hög risk (RR 2,6) för letal accidentell intox Samtidig benso.ordination ökar risken 10-faldigt Situationen går att påverka Riktlinjer - ett stöd för professionen att aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.
4 Narkotikarelaterade dödsfall i EU Högst relativ dödlighet i Estland och Sverige. Kodnings och rapporteringspraxis varierar men detta förklarar inte skillnaderna. Referens: Statista.com
5 Bakgrunden EU perspektiv Sverige har nästan förstaplats gällande narkotikadödlighet Opioidexponeringen av den Svenska populationen Senaste 15 årsperioden har opioidordinationerna (SE) legat på en ENDEMISK/stabil rekordnivå Sedan 80-talet ökade opioidexponeringen EPIDEMISK mellan gånger Substansbruksdebut genom läckage av ordinerade doser 4-8% (SE) har senaste året använd läkemedel till annat än som ordinationen syftade till Risken (OR) för icke ordinerat användning uppgår till 9-10 vid ordination Sällsynta brukare skänks eller lånar från närstående med ordination Regelbundna/dagliga brukare tvingas efterhand stjäla eller köpa Även normaldoser innebär hög risk för oavsiktlig död Opioiddoser medför, redan i lågdosnivån, hög risk (RR 2,6) för letal accidentell intox Samtidig benso.ordination ökar risken 10-faldigt Situationen går att påverka Riktlinjer - ett stöd för professionen att aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.
6 INCB opioidläkemedelhandelsstatistik för Sverige Total morfinekvivalens samt substanserna Morfin, Fentanyl och Oxycodon omräknad till morfinekvivalens Åren 1975, 1985, 1995, 2005 och 2015 År Generisk substans Morfin MO Fentanyl MOEQ Oxycodon MOEQ 0,1 0,1 0, Total MOEQ Opioidexponeringen av den Svenska populationen har ökad gångar åren kan det ha haft några negativa konsekvenser? Referens: Avrundade siffror från INCB data via WHO collaboration centre at the University of Wisconsin-Madison Pain & Policy Studies Group.
7 Bakgrunden EU perspektiv Sverige har nästan förstaplats gällande narkotikadödlighet Opioidexponeringen av den Svenska populationen Senaste 15 årsperioden har opioidordinationerna (SE) legat på en ENDEMISK/stabil rekordnivå Sedan 80-talet ökade opioidexponeringen EPIDEMISK mellan gånger Substansbruksdebut genom läckage av ordinerade doser 4-8% (SE) har senaste året använd läkemedel till annat än som ordinationen syftade till Risken (OR) för icke ordinerat användning uppgår till 9-10 vid ordination Sällsynta brukare skänks eller lånar från närstående med ordination Regelbundna/dagliga brukare tvingas efterhand stjäla eller köpa Även normaldoser innebär hög risk för oavsiktlig död Opioiddoser medför, redan i lågdosnivån, hög risk (RR 2,6) för letal accidentell intox Samtidig benso.ordination ökar risken 10-faldigt Situationen går att påverka Riktlinjer - ett stöd för professionen att aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.
8 Populationsstudie Sverige 2014! 5 EU länder studerade (Spanien, Tyskland, England, Danmark och Sverige). Här SE personer år gamla. Urvalet skedde genom annonsering och riktad uppsökande arbete med syftet bl.a. att nå kända brukargrupper i samma omfattning som des populationsandel. Läkemedelsanvändning för självbehandling utan egen ordination eller som missbruk med euforisyfte Opioider Sedativa Livstidsprevalens (%) 11,3 12,4 Senaste året (%) 3,8 7,5 Samtidigt bruk av illegala droger (%) Källan till nmpdu nonmedical prescription drug use Fått av närstående (%) Tagit/stulit (%) Bedrägligt via läkare (%) Lånat av närstående (%) 13 7 Internet apotek (%) 4 3 Bland män var andelen 1,5-2% högre än bland kvinnor. NMPDU risk vid ordination (OR) 8,8 10,5 Bland män var andelen dubbel så hög som bland kvinnor. Referens: Novak SP et al. Nonmedical use of prescription drugs in the European Union. BMC psychiatry 2016
9 Utvecklingen mot tungt opioidbruk - vännerna sinar vid ett allt tyngre bruk och det börjar att kosta Referens: Jones C, Paulozzi L, Mack K, Sources of prescription opioid pain relievers by frequency of past-year nonmedical use: US JAMA 2014; 174(5):802-3.
10 Bakgrunden EU perspektiv Sverige har nästan förstaplats gällande narkotikadödlighet Opioidexponeringen av den Svenska populationen Senaste 15 årsperioden har opioidordinationerna (SE) legat på en ENDEMISK/stabil rekordnivå Sedan 80-talet ökade opioidexponeringen EPIDEMISK mellan gånger Substansbruksdebut genom läckage av ordinerade doser 4-8% (SE) har senaste året använd läkemedel till annat än som ordinationen syftade till Risken (OR) för icke ordinerat användning uppgår till 9-10 vid ordination Sällsynta brukare skänks eller lånar från närstående med ordination Regelbundna/dagliga brukare tvingas efterhand stjäla eller köpa Även normaldoser innebär hög risk för oavsiktlig död Opioiddoser medför, redan i lågdosnivån, hög risk (RR 2,6) för letal accidentell intox Samtidig benso. ordination ökar risken 10-faldigt Situationen går att påverka Riktlinjer - ett stöd för professionen att aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.
11 Bakgrunden EU perspektiv Sverige har nästan förstaplats gällande narkotikadödlighet Opioidexponeringen av den Svenska populationen Senaste 15 årsperioden har opioidordinationerna (SE) legat på en ENDEMISK/stabil rekordnivå Sedan 80-talet ökade opioidexponeringen EPIDEMISK mellan gånger Substansbruksdebut genom läckage av ordinerade doser 4-8% (SE) har senaste året använd läkemedel till annat än som ordinationen syftade till Risken (OR) för icke ordinerat användning uppgår till 9-10 vid ordination Sällsynta brukare skänks eller lånar från närstående med ordination Regelbundna/dagliga brukare tvingas efterhand stjäla eller köpa Även normaldoser innebär hög risk för oavsiktlig död Opioiddoser medför, redan i lågdosnivån, hög risk (RR 2,6) för letal accidentell intox Samtidig benso.ordination ökar risken 10-faldigt Situationen går att påverka Riktlinjer - ett stöd för professionen att aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.
12 Arvika Nyheter Tidnings add EDA
13 Bakgrund På Eda vårdcentral inleddes 2014 ett förbättringsarbete med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Personalen upplevde bl.a. akut behov att frigöra all energi som gick åt att hantera utåtagerande, ihärdiga patienter som under upp till 20 år förskrivits opioidläkemedel. Kartläggning av problemet: Senior läkare och distriktssjuksköterska identifierade 94 patienter, 1,2% av de 8000 listade, där förskrivningen inte motsvarande ordination eller riktlinjer (ofta generaliserat värk och ryggont). Genomsnittet hade haft sin ordination 10 år. Medeldosen 37,2 mg morfinekvivalenter/d. Nästan alla hade ett iatrogent beroende ofta initierat av annan vårdgivare. Intervention och utfall: Psykoedukativt samtal, nytt erbjudande. 60 accepterade kontrollerad nedtrappning. Flertalet utan kompletterande sjukgymnastik eller kuratorssamtal. 34 accepterade inte: - 15 avslutades m kontrollerad förskrivning listade om sig. - 8 fick remis till smärt- eller beroendevård. Opioidanvändningen minskade med 78,5%. Framgent : - trappningsplan vid övertag - smärtanalys och plan vid ny ordination. Här ges inga opioider utan en strikt plan!
14 Substansbrukssyndrom och brukare Substance Use Disorder, SUD
15 Kriterier för SUD enl. DSM 5 m ref. till DSM IV och ICD 10 m1-4 resp. b1-7 relaterar DSM IV, ICD 1-6 WHOs kriterier enl. ICD10 1 (b4, ICD2) Substansbruk i större mängd/längre tid än vad som avsågs (ordinerats) 2 (b3) Varaktig substansönskan ELLER misslyckande begränsa 3 (b6) Mycket tid på att skaffa/nyttja/återhämta sig från bruket 4 (ICD1) Craving (i historisk närtid stark önskan om och total upptagenhet av tankar kring att skaffa och nyttja en specifik substans) 5 (m1) Upprepad substansbruk medförande misslyckande med åtagande i arbete, skola eller hemma 6 (m4) Fortsatt substansbruk trots stadigvarande/återkommande sociala/interpersonella problem orsakade eller förvärrade av substansbruket 7 (b5, ICD4) Viktig social aktivitet/arbete/rekreation överges eller minskar pga. substansbruket 8 (m2, ICD3). Upprepad substansbruk i situationer med betydande risk att fysiskt skadas 9 (b7, ICD3). Substansbruk trots insikt om bestående eller återkommande fysiska eller psykiska skador orsakade av substansen 10 (b1, ICD5). Tolerans (markant ökad mängd för intox/effekt, a. ELLER b. markant minskad effekt) 11 (b2, ICD6). Abstinens (abstinenssymptom, a. ELLER b. lindring av abstinens efter substansintag) 12 (m3) Problem m. rättvisan (upprepade) OBS ingår inte men viktig när relevant
16 SUD jmf. Smärtlindring (antinociception) Patienten med antinociceptiv smärtlindring har nästan alltid ett terapeutisk fysiologiskt beroende. som tumregel uppnås en stabil och moderat dos. uppnår en förbättrat QoL. smärtfrihet är mkt. ovanligt. en balans uppkommar mellan minsta ont/bästa funktion (aktivitet). funktionsnivån, den oberoende aktiviteten, ökar - den minskar inte! Patienten med SUD tar en ökande dos av missbruksbara läkemedel. funktionen (aktiviteten) ökar inte - ofta försämras den!
17
18 riktlinjer beroendeframkallande läkemedel skåne
19
20
21
22 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
23 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
24 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
25 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
26 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
27 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
28 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
29 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
30 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
31 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
32 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
33 Basbehandling Behandlingsansvar Riskbedömning Kontroll över förskrivningen Opioidbehandling Bensodiazepinbehandling Nedtrappning Termer beroende Provtagning Substansbrukssyndrom Överensstämmelse nationellt och internationellt
34 Basbehandling värk, ångest/oro, sömnsvårigheter Råd om expektans många tillstånd självläker Info om naturalförlopp ökad förståelse ger mindre rädsla, mindre smärta Råd om ökad fysisk aktivitet Samtalsbehandling Mindfullness Stöd i vardagliga aktiviteter Sömnskola Förändring av arbetsmiljön? Förekomst av våld i nära relationer? Använd i första hand icke beroendeframkallande läkemedel
35 Basbehandling värk, ångest/oro, sömnsvårigheter Råd om expektans många tillstånd självläker Info om naturalförlopp ökad förståelse ger mindre rädsla Råd om ökad fysisk aktivitet Samtalsbehandling Mindfullness Stöd i vardagliga aktiviteter Sömnskola Förändring av arbetsmiljön? Förekomst av våld i nära relationer? Använd i första hand icke beroendeframkallande läkemedel
36 Behandlingsansvar Ta ställning till risk för accidentell överdos samt substansbrukssyndrom Informera patienten om hur länge behandlingen planeras pågå Ansvara för initierad förskrivning till dess att den upphör, eller till dess annan instans tar över Vid långtidsbehandling diskutera dosminskning med patienten Vid behov remittera patienten till specialiserad vård
37 Riskbedömning Risk för accidentell överdos Risk för substansbrukssyndrom Varningstecken
38 Riskbedömning Risk för accidentell överdos Ålder > 65 år Påverkad andnings-, lever-, eller njurfunktion Akuta sjukdomstillstånd (sepsis, influensa, pneumoni, hög feber) Opioiddoser över 50 mg/dygn Kombination opioid bensodiazepin Tidigare substansbrukssyndrom Riskbruk av alkohol Psykisk sjukdom Risk för substansbrukssyndrom Ung ålder Opioiddos över 50 mg/dygn Kombination opioid bensodiazepin Tidigare substansbrukssyndrom Riskbruk av alkohol Psykisk sjukdom
39 Riskbedömning Varningstecken Läkemedel tar slut i förtid för att patienten själv höjer dosen Läkemedel tappas bort Läkemedel införskaffas på alternativa sätt än från förskrivaren Överdosering Upprepade besök på akutmottagning för åkommor som kräver behandling med opioid/bensodiazepin Söker sig till flera olika förskrivare Svårt att nå överenskommelse med patienten
40 Kontroll över förskrivningen Begär tillgång till patientens Läkemedelsförteckning Kom överens om dosering och behandlingstid kort! Planera för avslut Informera noga om handhavandet av läkemedlen bör helst låsas in Vid ökad risk eller varningstecken Kortare expeditionsintervall Överväg medicinutdelning alt dosdispensering Överväg provtagning
41 Opioidbehandling Indikationer Akut nociceptiv smärta: akut lumbago, postoperativ smärta Långvarig nociceptiv smärta: kotfraktur, artros, svårläkt sår Neuropatisk smärta: tidigt i förloppet om svårbehandlad Val av läkemedel Akut smärta: morfin Långvarig smärta: morfin i depot-beredning, kombinerat med kortverkande morfin Postoperativ smärta: oxikodon Alltid laxantia!
42 Opioidbehandling långvarig Saknas vetenskapligt stöd för att opioidbehandling > 3 månader har effekt mot smärta och ökad fysisk aktivitetsnivå Observationsstudier god effekt hos enstaka individer 1-3 år Intermittent behandling kan övervägas i särskilt utvalda fall Allvarliga risker dosberoende! överdos och substansbrukssyndrom frakturer, trafikolyckor, hjärt-kärlhändelser påverkan kognitiv förmåga, nedsatt libido, ökad ångest opioidinducerad hyperalgesi Mycket vanligt med biverkningar Dagliga användningen bör inte överstiga 100 mg morfinekvivalenter
43 Opioidbehandling vårdplan Utvärdera kontinuerligt! Sätt upp mål tillsammans med patienten Använd VAS-skalan Justera dosen vid behov Balans mellan effekt och biverkningar Vid otillräcklig effekt: trappa ut, eller möjligen byte av opioid
44
45 Bensodiazepinbehandling Indikationer Initial ångestökning vid start av SSRI-behandling Sömnbesvär i samband med krisreaktion/tillfällig överbelastning Sömnbesvär och oro hos äldre Alkoholabstinens Val av läkemedel Ångest: oxascand Sömn: zopiklon Undvik långverkande bensodiazepiner
46 Bensodiazepinbehandling Behandlingstid Maximalt 4 veckor Intermittent intag kan övervägas i särskilt utvalda fall
47 Bensodiazepinbehandling långvarig Saknas vetenskapligt stöd för effektiv och säker långtidsbehandling Ökad risk för trafikolyckor, fall och frakturer kognitiv och psykomotorisk påverkan beroendeutveckling
48 Trappa ner? Tänk dig för I regel inte någon brådska
49
50 Nedtrappning av opioider 1. Bedöm nödvändigheten. Kartlägg -Dos i morfinekvivalenter/dygn -Kombination med bensodiazepiner -Hur lång tids behandling? -Annat beroende? Hereditet för beroende? -Läkemedelsförteckning -PEth, Opioider, Bensodiazepin, Cannabinoider, Amfetamin, Kokain - Tänk på läckage
51 From: Cohort Study of the Impact of High-Dose Opioid Analgesics on Overdose Mortality Pain Med. 2016;17(1): doi: /pme Pain Med 2015 American Academy of Pain Medicine. All rights reserved. For permissions, please
52 Nedtrappning av opioider 1. Motivera patienten. Vilka vinster finns? - Minskad risk för allvarliga biverkningar - Smärtan kan minska eller vara oförändrad - Bättre kognitivt och emotionellt - Mindre besvär från mage-tarm - Det finns ett potent läkemedel vid akut smärta! 2. Beskriv abstinenssymptom
53 Abstinenssymtom 1. Alla får inte abstinenssymtom 2. Abstinenssymtom exempelvis ökad muskel och ledsmärta, rinnande ögon/näsa, gäspningar, skakningar, gåshud och besvär med illamående/kräkning/diarréer. Främst i slutet av nedtrappningen och ytterligare 2-4 veckor. 3. Besvären är i regel lindrigare vid långsam nedtrappning 4. Psykisk abstinens i form av sug eller längtan efter drog kan förekomma under månader till år efter avslutad behandling.
54 Kom överens Låt patienten vara med och bestämma starttid för nedtrappning Beredskap för abstinens. Hur ska ni hålla kontakt? Ökad abstinenssymptom? Öka takten i nedtrappning!
55 Trappa ner 1. Dosera med långverkande på regelbundna tider 2. Undvik vid behov av kortverkande 3. Trappa ner ett läkemedel i taget, 5-10% av utgångsdos varje vecka 4. Expeditionsintervall. Utdelning av medicin.
56
57 Fall 3 54 årig man Socialt stabilt. 50% sjukersättning. 50% arbetar som reparatör. Lindrig astma. Tidigare blödning i GI. Ledvärk, myalgi fibromyalgi? Aktuella mediciner: Tramadol 100 mgx3, Alvedon, Ketogan 5 mg 3-4 ggr/vecka, Gabapentin 100 mg tn, Predinisolon 5 mgx1, Flunitrazepam 0,5 mg vb, PPI, blodtrycksmedicin Henrik Grelz, Smärtrehabilitering SUS Lund
58 Fall 3 Har märkt att han mår dåligt vid dosglapp av Tramadol Börjar ifrågasätta om läkemedlet hjälper honom. Ser positivt på nedtrappning. Men är rädd för abstinenssymptom Henrik Grelz, Smärtrehabilitering SUS Lund
59 Fall 3 Medicindelning en vecka i taget. Sjukskrivning pga abstinens i 2-3 veckor Henrik Grelz, Smärtrehabilitering SUS Lund
60 Fall 3 Efter nedtrappning: Minskad generaliserad smärta. VAS 7 till smärtlokaler blir 20! Beskriver att han tänker och minns bättre. Magen fungerar bättre. Henrik Grelz, Smärtrehabilitering SUS Lund
61 Behövs ett utökat stöd? Vetenskaplig studie pågår Smärtrehabilitering Lund
62 Nertrappning av benso./z:a läkemedel
63 Inför nertrappning av benso./z:a läkemedel Börja v.b. m. restriktion för alkohol t.ex. inget berusnings-drickande (s k binge-drinking). Vid samtidigt opioidbruk - börja med opioiden. Förbered/planera för långsam nedtrappning - hjärnans benso. receptorsystem återställs långsamt månader behövs för att minimera återfallsrisken. Informera om risken för abstinens EP och DT. Informera om fördelar med nedtrappning. Informera om abstinenssymtom - en välinformerad patient klarar abstinensen bättre.
64 Benso.nedtrappning och benso.frihet Nedtrappning. Vad händer på kort sikt? Alla får inte abstinenssymtom. Abstinenssymtom kan finnas under lång tid men mildras av långsam nedtrappning. Vad händer på lång sikt? I bästa fall: Piggare, ökad koncentration, bättre balans, mindre av de mindre vanligt förekommande mage-tarmbesvären (illamående, kräkningar, förstoppning, diarré, ökad salivproduktion). I alla fall: Minskad risk för trafikolyckor och fallolyckor. Det kan hända: Att måendet inte förändras. Bonus: I framtiden tillgång till mycket effektiv lindring av oro och ångest vid behandling under en begränsat tid.
65 Sedativa/hypnotika/anxiolyticaabstinens enl. DSM 5 A. Upphört eller minskad ett långvarigt och intensivt -bruk (flera veckor). B. Minst två av följande: - autonom hyperaktivitet (t.ex. svettning eller pult över 100) - handtremor - sömnsvårigheter - illamående eller kräkningar - övergående visuella, taktila eller auditiva hallucinationer eller illusioner - psykomotorisk agitation - ångest - epilepsianfall av typ grand mal C. Symptomen/tecknen enl B orsakar klinisk signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra avseenden. D. Symptom/tecken beror inte på somatisk sjukdom/skada och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning.
66 Tillvägagångssätt v. benso./z:a nertrappning Börja med stabiliseringsschema 1 vecka - fördela aktuellt intag på fast dosering enligt klockan dvs. tidsstyrda inte känslo-/situationsstyrda doser. Medger möjl. att fokusera annan stimuli än faktisk eller förväntat abstinens. Trappa i det aktuella läkemedlet*. - vid flera olika benso. trappa en i taget. Minska dygnsdosen m. 5-10% av startdosen varje vecka i öppenvård. Utsättning av zopiklon/zolpidem, tre alternativ 1. Minska dosen successivt. 2. Minska antalet nätter med ordination, t.ex. 6 nätter per vecka i 2 veckor, 5 nätter per vecka i 2 veckor osv. 3. Sätt ut direkt och ersätt med icke beroendeframkallande läkemedel. * Tänkt att öka patienternas tillgång till hjälp från sjukvården.
67 Take home message Opioider och bensodiazepiner är kraftfulla läkemedel vid akuta tillstånd Den läkare som initierat förskrivningen har ansvar Använd icke farmakologiska metoder - paramedicin Riskbedömning av behandling Samtidig behandling med opioid och bensodiazepin innebär ökad risk för letal överdos Nedtrappning är alltid aktuellt vid långvarig behandling
68 Kontakt
Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö
Nedtrappning av opioidbehandling vid långvarig smärta icke-malign Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen
Läs merNedtrappning av långvarig opioidbehandling HUR SVÅRT KAN DET VARA?
Nedtrappning av långvarig opioidbehandling HUR SVÅRT KAN DET VARA? Henrik Grelz biträdande överläkare, Skånes Universitetssjukhus Specialist i allmänmedicin och smärtlindring Doktorand Forskargrupp: Åsa
Läs merLäkemedelsbehandling vid långvarig smärta
Läkemedelsbehandling vid långvarig smärta Henrik Grelz Biträdande överläkare, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö Innehåll Analys Lämpliga
Läs merNedtrappning av långvarig opioidbehandling Hur svårt kan det vara?
Nedtrappning av långvarig opioidbehandling Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Biträdande överläkare, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merBeroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?
Beroendeframkallande läkemedel hur hanterar vi det i primärvården? Torbjörn Collinder; Allmänspecialist Capio VC Orust Terapigrupp psykiatri Ämnesansvarig psykisk hälsa Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Läs merOpioider vid långvarig ickecancerrelaterad
Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad smärta Terapigrupp Smärta Anders Mellén Långvarig smärta kan inte behandlas enligt de principer som gäller vid akut eller cancerrelaterad smärta. Emmanuel Bäckryd
Läs merRegionala riktlinjer vid förskrivning av beroendeframkallande läkemedel i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2018-12-06 Riktlinjerna giltiga t o m 2020-12-06 Regionala riktlinjer vid förskrivning av beroendeframkallande läkemedel i Region Skåne Sammanfattande
Läs merBeroendeframkallande läkemedel
Beroendeframkallande läkemedel 2019-05-06 Beroendeframkallande läkemedel Vilka beroendeframkallande läkemedel skriver du ut? Finns det en tydlig rutin för denna förskrivning på din arbetsplats? Efterlevs
Läs merPatientsäker förskrivning av beroendeframkallande medicin
Patientsäker förskrivning av beroendeframkallande medicin LIV-dag 20180207 Wilandersalen Björn Strandell Specialist I allmänmedicin Läkemedelsberoende Dödsfall 24 årig läkarstuderande söker Vårdcentral
Läs merSeminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling
Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Anders Håkansson, leg läkare, professor Enheten för klinisk beroendeforskning Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Heroin Injektion, rökning, sniffning
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merKlinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA
Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA 2018-03-10 120 Patienter/1000 invånare med opioider (Z02A) Socialstyrelsen statistikdatabas
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merAlkoholberoende Farmakologisk behandling
Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merVI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merVårdorsakat läkemedelsberoende
Vårdorsakat läkemedelsberoende 1 Agenda Förklaringsmodell långvarig smärta Evidensläget för beroendeframkallande läkemedel och långvarig smärta Varför förskriver vi då? Risker biverkningar kontra nytta
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via
Fick patienten metadon för smärtbehandling i någon form? Inkludera inte patient som fick metadon för behandling av beroende. Ja - vidare i enkäten Nej enkät slut Varför ordinerades metadonbehandling mot
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merFörstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merAnvändningen av opioider i VGR
Användningen av opioider i VGR John Sondell Karlsson, Koncernavdelning Data & Analys Jan Kilhamn, Läkemedelschef & vice ordf Läkemedelskommittén 2018-10-12 Dagens frågor Hur ser legal opioidanvändning
Läs merASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador
Läs merSmärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta
Terapigrupp Smärta Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta Långvarig smärta Kontinuerlig eller intermittent smärta som pågått >3 till 6 månader eller kvarstår efter det att den normala läkningsprocessen
Läs merBeroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet
Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merPernilla Isendahl. Katja Troberg. Projektledare Naloxonprojektet. Projektsamordnare Sprutbyte 2020
Pernilla Isendahl Projektledare Naloxonprojektet Projektsamordnare Sprutbyte 2020 Pernilla.Isendahl@skane.se Katja Troberg Projektledare Naloxonprojektet Utvecklare LARO/Doktorand LU Katja.Troberg@skane.se
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merLångvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merNaloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos
utbildning Nässpray mot opioidöverdos Hur fungerar naloxon? är ett motgift mot opioider som tillfälligt kan ta bort effekten av opioider och häva en överdos. Effekten av naloxon är beroende av dosen naloxon
Läs merLäkemedel och trafik
Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning
Läs merMedikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01
Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merBilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning
Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till utredningsrapporten från kommittén för säkerhetsövervakning
Läs mer2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning
Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merNarkotikadödligheten i Sverige. Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet
Narkotikadödligheten i Sverige Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999 2000 2001
Läs merFARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA
FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA CHRISTIAN SIMONSBERG SMÄRTCENTRUM ÖSTRA SJUKHUSET SPECIALIST I PSYKAITRI OCH SMÄRTLINDRING FÖRELÄSER FÖR MUNDIPHARMA, GRUNENTAHL OCH TIDIGARE GSK SKRIVER UNDERVISNINGSMATERIAL
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merFrågor och svar om smärtlindring
Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merHVK , kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC. regiongavleborg.se
HVK 20171128, kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC Inspiration Opioider Eda vårdcentral var tidigare den vårdcentral i landet som hade högst förskrivning av opioidanalgetika per capita.
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merDolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation
Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin
Läs merEffektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
Läs merSmärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merEFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer
EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid
Läs merÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)
BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merAlkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI
Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merVanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon
Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi
Läs merEtt smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?
Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt? Sjuksköterskestämman 20190514 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merABSTRAL FÖR BEHANDLING AV GENOMBROTTSSMÄRTA VID CANCER. Broschyr till patienten och dennes anhöriga LÄKEMEDEL PATIENTINFORMATION
ABSTRAL LÄKEMEDEL FÖR BEHANDLING AV GENOMBROTTSSMÄRTA VID CANCER PATIENTINFORMATION Broschyr till patienten och dennes anhöriga 1 INLEDNING Syftet med denna broschyr är att ge patienter och deras anhöriga
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merLäkemedel och trafik
1 Läkemedel och trafik 2018-05-14 Dorota Religa Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2 kap,15 Vid förskrivning och utlämnande av läkemedel som
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Oxascand 5 mg tabletter Oxascand 10 mg tabletter Oxascand 15 mg tabletter Oxascand 25 mg tabletter.
Bipacksedel: Information till användaren Oxascand 5 mg tabletter Oxascand 10 mg tabletter Oxascand 15 mg tabletter Oxascand 25 mg tabletter oxazepam Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Kodein Alternova 25 mg tabletter kodeinfosfathemihydrat
Bipacksedel: Information till användaren Kodein Alternova 25 mg tabletter kodeinfosfathemihydrat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merAnna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare
* Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans
Läs merSmärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merÄldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019
Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merLeva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta
Läs merSmärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV
Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse
Läs merDROGSCREENING MED MULTITEST 12 PÅ HC Marianne Andersson, distriktssköterska, Oxtorgets hälsocentral Doktorama AB
DROGSCREENING MED MULTITEST 12 PÅ HC 20181114 Marianne Andersson, distriktssköterska, Oxtorgets hälsocentral Doktorama AB BAKGRUND Blandmissbruk allt vanligare i befolkningen och särskilt i den grupp som
Läs merPatientinformation om beroendeframkallande
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 218 JANUARI 2019 Patientinformation om beroendeframkallande läkemedel Läkemedelskommittén i Region Örebro län vill öka den medicinska säkerheten i samband med
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom
Läs merLenka Katila, Läkare, doktorand Inst. för kirurgiska vetenskaper, UU Smärtcentrum LARO för smärtpatienter, Akademiska sjukhuset Uppsala
Lenka Katila, Läkare, doktorand Inst. för kirurgiska vetenskaper, UU Smärtcentrum LARO för smärtpatienter, Akademiska sjukhuset Uppsala Smärtdagen 2019 3500 år f. Kr. Mesopotamien användning av opium vid
Läs merAlkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.
Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Glukosamin Pharma Nord 400 mg hårda kapslar Glukosamin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merStrategier vid långvarig smärtproblematik
Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Sobril 15 mg tabletter. oxazepam
Bipacksedel: Information till användaren Sobril 5 mg tabletter Sobril 10 mg tabletter Sobril 15 mg tabletter oxazepam Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller
Läs merVad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.
Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merSmärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merBilaga III. Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation
Bilaga III Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation Observera: Dessa ändringar till berörda avsnitt i produktresumé och bipacksedel är resultatet av hänskjutningsförfarandet. Produktinformationen
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merNationell baskurs 2014-11-25
Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade
Läs merPublicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4
Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område II gemensamt (arvya1) Giltig från: 2018-01-26 Godkänt av: Arvin Yarollahi,
Läs mer