Kursrapport LGFÖRh13 11FK31h14

Transkript

1 Kursrapport LGFÖRh13 11FK31h14 Sammanfattning av kursvärdering från - studenter - lärarlag Av sammanfattningen ska studentens upplevelse till möjlighet till måluppfyllelse framgå. Beskrivning och sammanfattning av exempelvis mittutvärdering eller annan utvärdering som skett inom kursen. Kursansvarig/lärarlags slutsatser och kommentarer inför kommande kurs Eventuella förslag till förändringar avseende - mål, - innehåll, Kursens namn: Barn, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv Antal högskolepoäng Hel kurs Varav VFU 30 hp - Ladok-kod: Antal registrerade studenter: 74 Program/fristående: - Programkull: ht-2013 (ex antagna ht-2007) Kursansvarig: Fredric Gieth Kurstid: 36, , 2015 (vecka-vecka, år) Kursresurs: Rapporteras i TFU Examinationsresultat Rapporteras i Ladok Kursvärdering: Kursvärderingsform Svarsfrekvens Elektronisk enkät lärplatt- 44 av 74 (59 %) formen på Ping Pong Se sammanställning av kursvärdering. Mittkursvärdering Borås matematiktentamen för enkel (åtgärdas V15) det råder delade meningar om examinationsformerna i kursen. Det finns de studenter som önskar fler skrivuppgifter, medan andra studenter anser att variationen är bra (sker tidigast HT15) önskemål om hemtentamen istället för salstentamen (sker tidigast H15, FGE) Kursinformation genomgående tydligt Vestindien upplevs inte som en bra föreläsningssal (dåligt ljudisolerad) Artiklar i kursen behöver spelas in (FGE kontaktar Emma Kjellén) Mål Inga justeringar Innehåll

2 - arbetsformer, - litteratur, - examination - organisation av kursen - kurslagssammansättning Fler musiktimmar önskas (kursen hade tidigare dubbelt så många timmar musik som idag) Arbetsformer Inga justeringar Litteratur Ses över till kursstart H15 Stryks Ljung-Djärf, Agneta (2008). To play or not to play - that is the question: computer use within three Swedish preschools. Early Education and Development. Vol. 19, no. 2 Taylor & Francis, USA (s , 10 s)! Stryks och ersätts med ny artikel Sandvik, Margareth, Smørdal & Østerud, Svein (2012). Exploring ipads in Practitioners Repertoires for Language Learning and Literacy Practices in Kindergarten. Nordic Journal of Digital Literacy, nr 3, Oslo: Univ ersitetsforlaget, s (6 s) Stryks eventuell och ersätts med ny litteratur Vesterlund, Mallo (2012). Musikspråka i förskolan: med musik, rytmik och rörelse. 2. uppl. Stockholm: Runa (96 s) Examinationer Seminarium Lekteori Uppgiften behöver omarbetas och bli tydligare (Inför kursstart HT, seminarieledare samt FGE) Seminarium Språk, kultur och kommunikation Tillägg i uppgiften önskas: att du visar minst ett foto du tagit och/eller didaktiskt material du använt (inför kursstart, FGE) Ändring av en av salstentamen till hemtentamen provas (tidigast H15, FGE samt ATS) Organisation Inför H15 går vi tillbaka till det klassiska upplägget av kursplanering på plats tillsammans med studenterna. Kurslagssammansättning Fler seminarieledare H15 Övrigt

3 Enkätresultat Enkät: Status: Kursvärdering 11FK31 Borås öppen Datum: :38:46 Grupp: Besvarad av: 44(74) (59%) Deltagare (HT14-11FK31, Borås, Barn, kultur och kommunikation - i ett förskoledidaktiskt perspektiv LGFÖR_H13) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått målen i kursen? diskutera och problematisera begreppen barnkultur och barns kultur redogöra för och diskutera lekens betydelse för barns lärande av kommunikation, språk och matematik beskriva och problematisera de yngre barnens lek ur olika lekteoretiska perspektiv redogöra för betydelsen av att barn får möjlighet att uttrycka sig på varierande sätt samt diskutera hur barn i skapande lek kan uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter identifiera, skapa och utveckla lärandemiljöer i förskolan som stimulerar alla barns litteracitetsutveckling beskriva barns språkliga kulturskapande och dess värde för deras muntliga språkutveckling och den språkliga och kulturella variationen i förskolan redogöra för hur ett medvetet och kreativt val av barnlitteratur kan stimulera språk- och identitetsutveckling redogöra för och diskutera olika sätt som barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt hur barns tillit till den egna förmågan kan stärkas redogöra för muntliga språkliga uttrycksformer, deras kopplingar till skriftspråkets symboler samt deras kognitiva och kommunikativa funktioner och problematisera hur barns multimodala berättande kan tas tillvara i förskolan redogöra för teorier kring och betydelse av barns tillägnande av matematisk kompetens med fokus på rumsuppfattning, tal och mönstertillämpa digitala verktyg som pedagogiska redskap för barns lärande och utveckling redogöra för pedagogisk dokumentation som metod för uppföljning, utvärdering och utveckling av arbetet i förskolan för att synliggöra och reflektera över förhållningssätt och lärandeprocesser argumentera med stöd i vetenskapliga texter skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och med användandet av källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet 1 2,3% I viss grad 8 18,6% Tillfredsställande 25 58,1% I hög grad 10 23,3% I mycket hög grad 43 har svarat av 74 (58%) 1 of :41

4 2. I vilken utsträckning anser du att föreläsningarna i kursen har belyst kursens mål? 4 9,1% I viss grad 11 25% Tillfredsställande 21 47,7% I hög grad 8 18,2% I mycket hög grad 3. I vilken utsträckning anser du att arbetsformerna i kursen har belyst kursens mål? Föreläsningar, workshopar, studiebesök, fältdagar och studiegruppsarbete/projektarbete. 3 6,8% I viss grad 4 9,1% Tillfredsställande 22 50% I hög grad 15 34,1% I mycket hög grad 4. I vilken utsträckning anser du att de professionsanknutna (fältdagarna) inslagen medverkat till att belysa kursens mål? 2 of :41

5 1 2,3% Inte alls 3 6,8% I viss grad 17 38,6% Tillfredsställande 18 40,9% I hög grad 5 11,4% I mycket hög grad 5. I vilken utsträckning anser du att kursens litteratur har varit relevant för kursens mål? 1 2,3% Inte alls 3 6,8% I viss grad 18 40,9% Tillfredsställande 19 43,2% I hög grad 3 6,8% I mycket hög grad 6. I vilken utsträckning anser du att examinationerna mätt din kunskap i relation till kursens mål? Litteraturseminarier med individuella muntliga redovisningar och inlämningsuppgifter, enskild skriftlig tentamen, redovisning av projektarbete. 3 of :41

6 1 2,3% Inte alls 3 6,8% I viss grad 11 25% Tillfredsställande 17 38,6% I hög grad 13 29,5% I mycket hög grad 7. I vilken utsträckning anser du att du har kunnat påverka kursens upplägg när/om så behövts? 3 6,8% Inte alls 9 20,5% I viss grad 18 40,9% Tillfredsställande 10 22,7% I hög grad 4 9,1% I mycket hög grad 8. I vilken utsträckning anser du att kursupplägg och schema samt miljön har varit ett stöd för dig i dina studier (erbjudits i tid, kommit i rätt ordning, bedrivits i adekvat miljö)? 4 of :41

7 1 2,3% Inte alls 8 18,2% I viss grad 11 25% Tillfredsställande 13 29,5% I hög grad 11 25% I mycket hög grad 9. I vilken utsträckning anser du att informationen inför och i kursen har varit relevant, tillräcklig och i rätt tid (exempel inbjudan kursplanering, tillgång till kursplan, litteraturlista samt schema)? 3 6,8% I viss grad 12 27,3% Tillfredsställande 16 36,4% I hög grad 13 29,5% I mycket hög grad 10. I vilken utsträckning anser du att du inför kursen har du erbjudits möjlighet att del av tidigare utvärderingsresultat (exempel vid kursintroduktion)? 5 of :41

8 3 6,8% Inte alls 5 11,4% I viss grad 22 50% Tillfredsställande 6 13,6% I hög grad 8 18,2% I mycket hög grad 11. I vilken utsträckning anser du att din arbetsinsats på kursen motsvarade heltidsstudier (ca 40 timmar per vecka)? 2 4,5% Inte alls 2 4,5% I viss grad 18 40,9% Tillfredsställande 14 31,8% I hög grad 8 18,2% I mycket hög grad 12. I vilken utsträckning anser du att kursen är relevant för din utbildning som helhet? 6 of :41

9 2 4,5% I viss grad 5 11,4% Tillfredsställande 15 34,1% I hög grad 22 50% I mycket hög grad 13. I vilken utsträckning anser du att kursen är relevant för din framtida yrkesutövning? 0 0% I viss grad 5 11,4% Tillfredsställande 16 36,4% I hög grad 23 52,3% I mycket hög grad 14. I vilken utsträckning anser du att kursens genomförande svarat mot högskolans målsättning för likabehandling? Högskolans målsättning är att personal och studenter skall bemöta och behandla varandra med respekt och att alla bedömningar av var och ens arbets- och studieinsatser skall ske på saklig grund. Likabehandling gäller främjandet av jämlikhet, jämställdhet och mångfald och handlar också om att bekämpa diskriminering och trakasserier i alla dess former och uttryck. I detta arbete har vi alla ett ansvar. 7 of :41

10 2 4,5% I viss grad 11 25% Tillfredsställande 17 38,6% I hög grad 14 31,8% I mycket hög grad 8 of :41