1 Förutsättningar. 1.1 Gång- och cykelnätet

Transkript

1 1 Förutsättningar 1.1 Gång- och cykelnätet Eftersom brister fanns i kartmaterialet angående gång- och cykelvägar gjordes en inventering av alla gång- och cykelvägar i de områden som planen berör. Piteås gång- och cykelnät är indelat i åtta huvudstråk samt i lokala gång- och cykelvägar (se bild 1). ³ Öjebyn Annelund Djupviken Svartudden Strömnäs Piteå Pitholm Klubbgärdet Bergsviken Munksund Hortlax Skuthamn Huvudstråk Huvudstråk i blandtrafik Lokal cykelväg Bild 1. Karta över huvudstråken

2 1.2 Vägvisning Om gång- och cykelvägnätet skall nyttjas till annat än till/från arbete och centrum krävs bra vägvisning. Bofasta, turister och andra besökare måste lätt kunna orientera sig och förstå hur man kan nå viktiga målpunkter för att cykeln ska vara ett alternativ. I Piteå har vägvisningen av huvudstråken genomförts genom att stråken givits olika färger som återfinns på skyltar längs de olika stråken samt på stråkens linjesträckning på cykelkartan. På skyltarna längs stråken finns även angivet stråknamn, ortsnamn, målpunkter med avstånd samt riktningsangivelser (se bild 2). Utanför huvudstråken finns liknande skyltar men med vit bottenfärg. Även vägverket har viss vägvisning med egna skyltar. Då dessa har avvikande färg och form kan det ibland vara förvillande för cyklisten. 1.3 Parkering Bild 2. Exempel på vägvisningsskylt Att ha väl anordnade parkeringar för cyklar är viktigt för att inte de ska parkeras på ställen som ej är avsedda för detta. Cyklar parkerade vid husväggar, stolpar, träd och staket kan innebära stora problem för funktionshindrade och då särskilt synskadade. Även kollektivtrafiken och snöröjningen kan få problem med cyklar parkerade för nära busshållplatser och vägbanor. Viktigt för användningen av cykelställ är att de är rejäla, att det går att låsa fast sin cykel i det och det är en fördel om det finns tak. Den gamla vanliga typen av cykelställ där man kör in framhjulet och låser bakhjulet har visat sig ha brister. Däcken/hjulen har på senare år blivit bredare så det finns cyklar som inte går in i stället, sen finns det cyklar med smalare däck som lutar i stället, vilket kan ge skador på fälgen. Stöldrisken för cyklar med enbart låst bakhjul är också stor i och med att den går att bära bort. I arbetet med planen har de anordnade såväl som de spontana cykelparkeringarna inventerats (se bild 3). De anordnade cykelparkeringar finns både med och utan tak. De spontana cykelparkeringarna kan ge en bild över var behov av ytterligare anordnade cykelskydd kan behövas. 2

3 ³ Öjebyn Annelund Djupviken Strömnäs Svartudden Piteå Pitholm Bergsviken Klubbgärdet Munksund Hortlax Cykelparkering med tak Cykelparkering utan tak Spontan cykelparkering Skuthamn Bild 3. Karta över anordnade och spontana cykelparkeringar 3

4 1.4 Drift och underhåll Vinterväghållning Bild 4. Svartuddsleden i vinterskrud Alla delar av trafiksystemet kan inte åtgärdas samtidigt varför en prioritering måste göras. I Piteå prioriteras de viktigaste stråken för gång- och cykeltrafiken (se bild 5) samtidigt som de viktigaste bilvägarna. Snöröjningen av hela gång- och cykelnätet påbörjas samtidigt som övriga gator inom kommunen och målsättningen är att de prioriterade stråken skall vara röjda före kl. 07:00. Halkbekämpning utförs vid behov och samtidigt som övriga gator. Inom Centrum utförs halkbekämpning av gångbanor med tätare intervaller och varje sandningstillfälle dokumenteras avseende plats, datum och klockslag. Sandupptagning påbörjas direkt efter att vägarna torkat upp på våren. Vid prioritering av vinterunderhållet har hänsyn till trafikintensitet, olycksfall och kopplingar till viktiga start- och målpunkter tagits i beaktande. Målsättningen är att alla tätorter och stadsdelar skall korsas av minst ett prioriterat cykelstråk. 4

5 ³ Öjebyn Annelund Djupviken Svartudden Strömnäs Piteå Pitholm Klubbgärdet Bergsviken Munksund Hortlax Skuthamn Prioriterat stråk Icke prioriterat stråk Bild 5. Karta över de prioriterade gång- och cykelvägarna 5

6 SNÖRÖJNING Arbete Prioriterade gc-vägar Övriga gc-vägar Plogning Påbörjas vid 3-5 cm Påbörjas vid 7-12 cm Åtgärdstid 5 timmar 8 timmar Efterarbete* 3 dygn 5 dygn Isrivning Vid behov Vid behov Utplogning Vid behov på våren Vid behov på våren Snöbortforsling Vid trafiksäkerhetsproblem Vid trafiksäkerhetsproblem *Efterarbeten innefattar: öppning av igenplogade anslutningar mot gator och gång- och cykelvägar; siktförbättringar vid korsningar; breddning för kommande snöfall vid tunnlar, korsningar och på sträcka; snöbortforsling endast vid behov. HALKBEKÄMPNING Arbete Prioriterade gc-vägar Övriga gc-vägar Sandning Halkrisk Halka Åtgärdstid 5 timmar 8 timmar Prioriterad sandning Problemställen Problemställen VÅRARBETEN Arbete Prioriterade gc-vägar Övriga gc-vägar Vattenavledning Tining trummor och RB Problemställen Problemställen Sopning När asfaltsträckor är isfria När områden är isfria Rep. plogskador Ingen prioritering Ingen prioritering Barmarksunderhåll Nuvarande medelstilldelning medför eftersläpning vad gäller underhållsåtgärder. Då kontinuerligt underhåll inte fungerar blir behovet av omfattande ombyggnationer större med ökade kostnader som följd. Andra viktiga åtgärder för en jämn och farbar yta är att förhindra vattensamlingar och översvämningar längs cykelvägnätet. För att klara detta är dikesrensning och fungerande rännstensbrunnar och trummor viktiga. Tillsyn av skadade vägmärken, cykelgrindar m.m. sker i mån av tid. För närvarande sker till största del akuta insatser på grund av att kontinuerligt underhåll inte kunnat utföras. SOMMARARBETEN Arbete Underhållsarbeten t.ex. kontroll jämnhet beläggning, lappningar siktröjning, utbyte av sönderkörda skyltar, översyn av diken Samtliga gc-vägar Hela det prioriterade gc-nätet ses över Övriga gc-vägar vid klagomål från trafikanter 6

7 2 Kvalitet 2.1 Kvalitetsbedömning För att få en bild över hur gång- och cykelvägnätet ser ut har en kvalitetsbedömning gjorts utifrån säkerhet, trygghet, trevnad och fysisk standard samt en sammanvägning av dessa kvaliteter. Vidare har även en kontroll mot olycksstatistiken utförts. Kvalitetsbedömningen har gjorts utifrån en tregradig skala där kvalitetsnivåerna för de olika sträckorna och passagerna anges med färgkod grön-gul-röd. Innebörden av dessa redovisas nedan (tabell 1). Färgkod Kvalitetsnivå Hur väl tillgodoses anspråket? Kommentar Grön God Helt Godtas alltid Gul Mindre god Delvis Kan godtas en begränsad tid eller Kan godtas om andra väsentliga kvaliteter eller kostnader vinns Röd Låg Inte alls Kan inte godtas eller Kan godtas en viss begränsad tid Tabell 1 Kvalitetsnivåer (Svenska Kommunförbundet, 1998) De länkar som lämnats blå har inte kunnat inventeras pga. omfattande renoveringar eller påbörjad nybyggnation. 7

8 2.2 Säkerhet Gående och cyklister är väldigt oskyddade i trafiken, därför är det viktigt att vägar och passager som är högt belastade är säkra. Nedan följer en kvalitetsbedömning av säkerheten längs gång- och cykelnätet och en kvalitetsbedömning av de viktigaste gång- och cykelpassagerna (se bild 6a-k) utifrån givna kriterier (se tabell 2 och 3). De gång- och cykelpassager som bedömts är de som passerar bilhuvudnätet, huvudstråkens samtliga passager samt andra passager som bedömts viktiga. Kvalitetsnivå Länktyp Oseparerad Kantstensavskild Separerad Huvudstråk Röd Gul Grön Lokal GC-väg - Gul Grön Tabell 2 Kriterier för kvalitetsbedömning av gång- och cykelnätet. För Piteås del är en väldigt stor del av dess gång- och cykelnät helt separerat. De delar av huvudstråken som är i blandtrafik har man för avsikt att göra separerade, men på vissa delar finns utrymmesmässiga problem. Kvalitetsnivå vid bilhastighet 40 km/h km/h 30 km/h Röd Gul Grön Tabell 3 Kriterier för kvalitetsbedömning av gång- och cykelpassager. (Vägverket, 1998) Större delen av gång- och cykelpassagerna har fått röd standard. De passager som blivit klassade med gul standard är främst de korsningspunkter som kan passeras planskilt men tillsammans med annan fordonstrafik. Andra passager som fått gul standard är sådana som ligger vid bilvägskorsningar där fordonen tvingas att stanna och på så sätt har låga hastigheter. De passager som fått grön standard är främst de som sker planskilt, dvs. antingen i separat tunnel eller bro, eller de som är upphöjda eller följs av ett gupp. 8

9 ³ Öjebyn Bergsviken Annelund Piteå Klubbgärdet Djupviken Strömnäs Svartudden Pitholm Hortlax Munksund Skuthamn Bild 6a. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassager i stadsbygden 9

10 Långträsk Rosvik Bild 6e. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Långträsk. Bild 6b. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Rosvik. Norrfjärden Böle Bild 6f. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Böle. Bild 6c. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Norrfjärden. Lillpite Sjulsmark Bild 6g. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Lillpite. Bild 6d. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Sjulsmark. 10

11 Sjulnäs Blåsmark Roknäs Bild 6h. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Sjulnäs och Roknäs. Bild 6j. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Blåsmark. Svensbyn Hemmingsmark Bild 6i. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Svensbyn. Bild 6k. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Hemmingsmark. Jävre Bild 6l. Karta över kvalitetsbedömning av säkerhet längs gång- och cykelnätet samt på gång- och cykelpassage i Jävre. 11

12 2.3 Trygghet Tryggheten är viktig för att man som cyklist eller gående inte ska välja andra färdmedel på grund av rädsla. Att bedöma tryggheten är dock svårt, eftersom rädsla och oro är något individuellt. Det en person upplever som skrämmande tycker en annan inte alls är farligt. De kriterier vi använt har vi hämtat från Umeås cykelprogram (se tabell 4) och de tycker vi beskriver ganska övergripande den oro och rädsla man kan känna som oskyddad trafikant. Dessa kriterier har legat till grund för kvalitetsbedömningen av trygghet (se bild 7). Oro för överfall Mörka skogs/parkområden Belysning saknas eller är mycket bristfällig Tunnlar utan sikt igenom Gamla tunnlar med dålig belysning, mörkt, nedklottrat Långa broar Passage av krogar eller Kvalitetsnivå Röd Gul Grön Ringa oro för överfall Delvis skymd belysning Tryggt God belysning Nära bostadsbebyggelse Ej i omedelbar närhet av krogar eller liknande Friområde runt cykelväg (avseende buskage etc.) Tunnel med sikt igenom, ljus och med god belysning liknande kvälls- och nattetid Tabell 4. Kriterier för kvalitetsbedömning av trygghet. (Umeå Kommun, 2000) Gång- och cykelnätet i Piteå är överlag tryggt i och med att de flesta gång- och cykelvägar går genom bostadsområden. Många sträckor som fått låg standard beror på dålig eller ingen belysning, täta buskage eller slyskog, vilket torde vara ganska lätt att åtgärda. 12

13 ³ Öjebyn Annelund Djupviken Svartudden Strömnäs Piteå Pitholm Klubbgärdet Bergsviken Munksund Hortlax Skuthamn Bild 7. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet 13

14 Långträsk Rosvik Bild 7e. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Långträsk. Bild 7b. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Rosvik. Böle Norrfjärden Bild 7f. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Böle. Lillpite Bild 7c. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Norrfjärden. Sjulsmark Bild 7g. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Lillpite. Bild 7d. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Sjulsmark. 14

15 Sjulnäs Blåsmark Roknäs Bild 7h. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Sjulnäs och Roknäs. Bild 7j. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Blåsmark. Svensbyn Hemmingsmark Bild 7i. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Svensbyn. Bild 7k. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Hemmingsmark. Jävre Bild 7l. Karta över kvalitetsbedömning av trygghet längs gång- och cykelnätet i Jävre. 15

16 2.4 Trevnad Eftersom gång- och cykelvägarna inte enbart är till för transport mellan olika platser, utan även som rekreations- och motionsslingor är trevnaden en viktig del. Ett vackert och naturskönt stråk vill man gärna komma tillbaka till. I vissa fall kan gående och cyklister till och med tänka sig en omväg för att slippa trista och bullriga sträckor. En kvalitetsbedömning av trevnaden har gjorts (se bild 9) utifrån givna kriterier (se tabell 5). Ful och trist sträcka Påtaglig störning från biltrafiken (buller) Kvalitetsnivå Röd Gul Grön Måttliga störningar från biltrafiken Normal stadsbebyggelse Vackert och störningsfritt Vackert naturbelägen, utsikt Vacker stadsmiljö Tabell 5 Kriterier för kvalitetsbedömning av trevnad. (Umeå Kommun, 2000) Trevnaden på gång- och cykelvägnätet i Piteå bedöms till största delen som gult i och med att största delen passerar genom normal stadsbebyggelse. De sträckor som utmärkt sig som gröna är sådana som passerar vid parkområden, t.ex. Södra Hamn, sådana som har vattenutsikt, t.ex. Öholmabron (se bild 8), Strandpromenaden i Öjebyn eller längs Fårösundet samt de som passerar genom vackra skogsområden, t.ex. mellan Hortlax och Bergsviken. De sträckor som fått röd standard är främst sådana som passerar industriområden eller nära högt trafikerade bilvägar. Bild 8. Öholmabron, exempel på grön standard avseende trevnad 16

17 ³ Öjebyn Annelund Djupviken Svartudden Strömnäs Piteå Pitholm Klubbgärdet Bergsviken Munksund Hortlax Skuthamn Bild 9. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad 17

18 Långträsk Rosvik Bild 9e. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Långträsk. Bild 9b. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Rosvik. Böle Norrfjärden Bild 9f. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Böle. Lillpite Bild 9c. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Norrfjärden. Sjulsmark Bild 9g. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Lillpite. Bild 9d. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Sjulsmark. 18

19 Sjulnäs Blåsmark Roknäs Bild 9h. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Sjulnäs och Roknäs. Bild 9j. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Blåsmark. Svensbyn Hemmingsmark Bild 9i. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Svensbyn. Bild 9k. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Hemmingsmark. Jävre Bild 9l. Karta över kvalitetsbedömning av trevnad längs gång- och cykelnätet i Jävre. 19

20 2.5 Fysisk standard Skador i ytbeläggningen, såsom gropar, knölar, sprickor och vattensamlingar, på gång- och cykelvägarna kan utgöra betydande trafikfaror för gående och cyklister. En spricka som inte alls skulle märkas på en bilväg kan innebära stor skada och obehag för en cyklist som färdas i km/h och med en däcksbredd på några centimeter. Att den fysiska standarden är god är också viktigt för att de oskyddade trafikanterna, och då främst cyklisterna, inte ska välja bilvägen i stället för gång- och cykelvägen. För att visa standarden på vårt gång- och cykelvägnät har en kvalitetsbedömning gjorts (se bild 10) utifrån kriterierna nedan (se tabell 6). Kvalitetsnivå Röd Gul Grön Större defekter som Smärre defekter som Ytan går bra att trafikera orsakar direkt obehag orsakar visst obehag och eller trafikfara kan förvärras Vattensamlingar, som kan Mindre frekvent och orsakas av både yt- och grundare svackor, sprickor, grundvatten och kan ge ojämnheter i ytan och vid upphov till vattenflöden brunnslock, och/eller längs och korsande över vattensamlingar cykelvägen och vintertid svallis Vattenavledning dålig med vattensamlingar > 2 m i utbredning Hål med en diameter > 10 cm Nivåskillnader > 3 cm kant Kabelgrävningar och liknande ej återställda Vattenflöden som korsar cykelvägen Ofta förekommande svackor, ojämnheter vid brunnslock och ventiler, körspår i asfalten eller andra ojämnheter, trasiga beläggningskanter mm. Tabell 6 Kriterier för kvalitetsbedömning av fysisk standard. (Umeå Kommun, 2000) 20

21 ³ Öjebyn Annelund Djupviken Svartudden Strömnäs Piteå Pitholm Klubbgärdet Bergsviken Munksund Hortlax Skuthamn Bild 10. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard 21

22 Långträsk Rosvik Bild 10e. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Långträsk. Bild 10b. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Rosvik. Böle Norrfjärden Bild 10f. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Böle. Lillpite Bild 10c. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Norrfjärden. Sjulsmark Bild 10g. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Lillpite. Bild 10d. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Sjulsmark. 22

23 Bild 10j. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Blåsmark. Sjulnäs Roknäs Hemmingsmark Bild 10h. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Sjulnäs och Roknäs. Bild 10k. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Hemmingsmark. Svensbyn Jävre Bild 10i. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Svensbyn. Bild 10l. Karta över kvalitetsbedömning av fysisk standard längs gång- och cykelnätet i Jävre. Blåsmark 23

24 24

25 Den fysiska standarden på Piteås gång- och cykelnät är överlag mycket god, men dock finns sträckor som är i stort behov av omläggning (se bild 11). Gång- och cykelvägar med grusbeläggning har bedömts som gula, utom i de fall där gruset varit mycket grovt eller ytan har haft stora gropar. Vissa sträckor redovisas som blå, vilket innebär att inventering av den fysiska standarden saknas. Bild 11. Exempel på röd standard avseende fysisk standard. 25

26 2.7 Kontroll mot olycksstatistik Den olycksstatistik som finns tillgänglig för Piteå kommun bygger på polisrapporterade olyckor. Det har visat sig att denna typ av olycksstatistik är mycket bristfällig. Undersökningar visar att endast 30 % av alla olyckor rapporteras till polisen (Svenska Kommunförbundet, Trafiksäkerhetsverket, NTF och Landstingsförbundet, 1992) och mörkertalet för olyckor med gående och cyklister antas vara ännu större. Denna typ av olycksstatistik ska därför endast användas som en kontroll mot kvalitetsbedömningen och inte ligga till grund för kvalitetsbedömningen. För att få en rättvisare bild av olyckorna har försök inletts med att sammanställa uppgifter från sjukvården. Detta har dock inte nått ända fram för Piteås del ännu, men hoppas kunna göra det i framtiden. På Piteå kommuns vägnät har det under de senaste fem åren inträffat 54 olyckor där minst en oskyddad trafikant skadats, vilket kan jämföras med 62 olyckor under den tidigare femårsperioden (se diagram 1). Mellan åren har två olyckor med dödlig utgång ägt rum, en med en gående och en med en cyklist, medan det inte har ägt rum någon dödsolycka alls under den senare femårsperioden. Det som tydligt framgår är att antalet mopedolyckor har ökat, från 15 till 24 olyckor, vilket bedöms bero på det ökade antalet mopeder i trafiken. I statistiken har ingen skillnad gjorts på moped klass I och moped klass II då detta inte framgår tydligt i polisens rapporter. En annan tydlig skillnad är att antalet olyckor med gående har mer än halverats då det under åren ägt rum 22 sådana olyckor, medan antalet sjunkit till 10 olyckor under den senaste femårsperioden. Den stora skillnaden bedöms bero på ombyggnationen av Sundsgatan där det på sträckan mellan Hembygdsvägen och Svartuddsvägen under den första femårsperioden skett tio olyckor med gående som skadats samt en dödsolycka, medan det under åren endast ägt rum en olycka med en gående som skadats och ingen dödolycka. Ombyggnationen av Sundsgatan påbörjades år Skadade Döda Gående Cyklister Mopeder Diagram 1. Antal olyckor med skadade eller döda oskyddade trafikanter 26

27 Förslag samt prioritering till utbyggnad av gång- och cykelvägnätet Bilaga 1 Prio Förslag Typ av åtgärd Finansiering 1 Väg 373, gång- och cykelväg mellan Svensbyn och Vitsand Förbindelse mellan bostadsområden, Prioriterat mot Vägverket Trafikflöde, Hastighet 2 Väg 501 Bäckvallenvägen, gång- och cykelväg (Svensbyn) Förbindelse mot skola och andra målpunkter, Trafikflöde, Hastighet Prioriterat mot Vägverket 3 Väg 501, 503 Blåsmarksvägen och 904 Kallforsvägen, gång- och cykelväg Förbindelse mot skola och andra målpunkter, Prioriterat mot Vägverket (Blåsmark) Trafikflöde, Hastighet 4 Väg Pitevägen och väg 575 Lulevägen, gång- och cykelväg Förbindelse mot skola och andra målpunkter, Prioriterat mot Vägverket (Rosvik) Trafikflöde, Hastighet 5 Väg 543 Lillpitevägen, gång- och cykelväg (Lillpite) Förbindelse mot skola och andra målpunkter, Trafikflöde, Hastighet Prioriterat mot Vägverket 6 Abborrgatan, gång- och cykelväg mellan Fårövägen och Forellgatan, samt Tvärförbindelse mellan huvudstråk, förbindelse Gång- och cykelpengar säker gång- och cykelpassage över Fårövägen (Djupviken) mot skola och andra målpunkter 7 Lövholmsvägen, gång och cykelbana mellan Furunäsvägen och Örngatan Tvärförbindelse mellan huvudstråk, förbindelse Samordning med andra (Klubbgärdet) mot skola och andra målpunkter 8 Pitholmsgatan, gång- och cykelbana mellan Munksundsvägen och Tvärförbindelse mellan huvudstråk, förbindelse Samordning med andra Järnvägsgatan (Munksund) mot skola och andra målpunkter 9 Västergatan, gång- och cykelbana mellan Storgatan och Prästgårdsgatan och mellan Sundsgatan och Nygatan (Centrala Piteå) Tvärförbindelse mellan huvudstråk Samordning med andra 10 Räkstigen, gång- och cykelväg mellan Räkstigen och gång- och cykelväg Del i huvudstråk Gång- och cykelpengar mot Långskataskolan (Djupviken) 11 Södra Pitholmsvägen, gång- och cykelväg mellan gång- och cykelväg vid Lotusgränd och gång- och cykelväg mot Pitholmsskolan (Pitholm) Separerad länk saknas i huvudstråk, förbindelse mot skola och andra målpunkter Gång- och cykelpengar 12 Furubergsvägen, gång- och cykelväg mellan Munksundsvägen och Tvärförbindelse mellan huvudstråk, förbindelse Samordning med andra Järnvägsgatan (Munksund) mot skola och andra målpunkter 13 Fläktgatan, gång- och cykelväg mellan Tånggatan och Willys och längs Fabriksgatan samt säker passage över Industrigatan (Backen) Förbindelse till målpunkt Samordning med andra 14 Industrigatan, gång- och cykelväg mellan Bergsviksvägen och Fläktgatan Industrigatan. (Centrala Piteå) Tvärförbindelse mellan huvudstråk Samordning med andra? 15 Gång- och cykelväg mellan Backgårdsvägen och Mittvägen och Gångvägen samt säker gång- och cykelpassage på Backgårdsvägen (Norrfjärden) Förbindelse mot skola och andra målpunkter, förbindelse mellan bostadsområden Gång- och cykelpengar 16 Kyrkbrogatan, gång- och cykelbana mellan Nygatan och Prästgårdsgatan (Centrala Piteå) Tvärförbindelse mellan huvudstråk Samordning med andra

28 17 Sundsgatan, gång- och cykelväg mellan Kyrkbrogatan och Trädgårdsgatan Tvärförbindelse mellan huvudstråk, förbindelse (Centrala Piteå) mot skola och andra målpunkter 18 Klarinettgatan, gång- och cykelväg mellan Basungatan och Mandolingatan Förbindelse mellan bostadsområden samt säkra gång- och cykelpassager (Öjebyn) 19 Storgatan, gång- och cykelväg mellan Bryggargatan och Kolmilavägen Separerad länk saknas i huvudstråk samt längs Kolmilavägen mellan Storgatan och Sundsgatan samt säker gång- och cykelpassage över Sundsgatan (Centrala Piteå) 20 Sundsgatan, gång- och cykelväg mellan E4 och Hembygdsvägen (Centrala Separerad länk saknas i huvudstråk Piteå) 21 Ringiusvägen, gång- och cykelbana mellan gång- och cykelväg Slingan Separerad länk saknas i huvudstråk och Lasarettsvägen samt säker gång- och cykelpassage över Lasarettsvägen (Strömnäs) Samordning med andra Samordning med andra Samordning med andra Samordning med andra Gång- och cykelpengar 22 Expoatering Långskatan Förbindelse mot skola och andra målpunkter Samordnas med andra 23 Ankarskatavägen, gång- och cykelväg mellan Torvgatan och Kvarngatan (Djupviken) Förbindelse mot skola och andra målpunkter Samordning med andra 24 Strömnäsgatan, gång- och cykelbana mellan Norra Pitholmsvägen och Lasarettsvägen (Strömnäs) Separerad länk saknas i huvudstråk Samordning med andra 25 Furunäsvägen, gång- och cykelväg mellan Modigs gränd och Tistelvägen (Munksund Klubbgärdet) Separerad länk saknas i huvudstråk Gång- och cykelpengar 26 Öjagatan, gång- och cykelväg mellan Gammelstadsvägen och väg 374 (Öjebyn) Förbindelse mot skola och andra målpunkter, förbindelse mellan bostadsområden Samordnas med andra 27 Gamla Sjulnäsvägen, gång- och cykelväg mellan väg 551 (Roknäsvägen) och Skolan, säkra passager över väg 550 (Infjärdensvägen) (Sjulnäs) Förbindelse mot skola och andra målpunkter 28 Lillängsgatan, gång- och cykelväg mellan Backevägen och gång- och cykelväg mot Industrigatan (Backen) Tvärförbindelse mellan huvudstråk 29 Munksundsvägen, gång- och cykelväg mellan Tistelvägen och Samordning med andra Verktygsvägen 30 Järnvägsgatan, gång- och cykelväg mellan Pitholmsgatan och Förbindelse mot skola och andra målpunkter Lövholmsvägen (Munksund) 31 Älvvägen, gång- och cykelväg mellan Böle och Öjebyn Förbindelse mellan bostadsområden, Trafikflöde, Hastighet Samordnas med andra Samordnas med andra Samordnas med andra Gång- och cykelpengar Prioriterat mot Vägverket

29 Förslag samt prioritering till åtgärder av gång- och cykelpassager Bilaga 2 Prio Förslag Typ av åtgärd Finansiering 1 Bryggmansvägen, säker gång- och cykelpassage I anslutning till korsande Trafiksäkerhetspengar (Pitholm) gång- och cykelvägar 2 Industrigatan vid Fläktgatan, säker gång- och cykelpassage I anslutning till korsande gång- och cykelvägar Samordnas med andra 3 Hammarvägen vid Hällanvägen, säker gång- och I anslutning till korsande Trafiksäkerhetspengar cykelpassage (Öjebyn) gång- och cykelvägar 4 Backgårdsvägen, säker gång- och cykelpassage I anslutning till korsande GC-pengar (Norrfjärden) gång- och cykelvägar 5 Klarinettgatan, säkra gång- och cykelpassager (Öjebyn) I anslutning till korsande gång- och cykelvägar Samordnas med andra 6 Sundsgatan vid Kolmilavägen, säker gång- och cykelpassage (Centrala Piteå) I anslutning till korsande gång- och cykelvägar Samordnas med andra 7 Lasarettsvägen vid Ringiusvägen, säker gång- och I anslutning till korsande GC-pengar cykelpassage (Strömnäs) gång- och cykelvägar 8 Väg 550, Infjärdenvägen, säker gång- och cykelpassage (Roknäs/Sjulnäs) Vid korsningar och i anslutning till korsande gång- och cykelvägar Vägverket

30 Tidplan samt kostnad för åtgärder finansierade med gång- och cykelplanspengar Bilaga 3 Prio Förslag Typ av åtgärd Kostnad Tidplan 1 Räkstigen, gång- och cykelväg mellan Räkstigen och gång- och cykelväg mot Långskataskolan (Djupviken) Gång- och cykelväg Södra Pitholmsvägen mellan Lotusgränd och gångoch cykelväg mot Pitholmsskolan Gång- och cykelväg Färdigställande Hammarvägen, Abborrgatan Gång- och cykelväg Mellan Backgårdsvägen och Mittvägen och Gång- och cykelväg samt Gångvägen samt säker gång- och cykelpassage på gång- och cykelpassager Backgårdsvägen Industrigatan mellan Bergsviksvägen och Fläktgatan Gång- och cykelväg Ringiusvägen mellan Slingan och Lasarettsvägen Gång- och cykelväg Furunäsvägen mellan Modigs gränd och Tistelvägen Gång- och cykelväg