Swedish Radio Supply AB SRS nyhetsbrev HAM

Transkript

1 Swedish Radio Supply AB SRS nyhetsbrev HAM Dagens tema: Duplexfilter till repeatern Nu funkar webbshoppen IC-78 sommarpris REA IC-E880 IC-703 en omgång ytterligare En begagnad IC-756PROIII? köpa? Duplexfilter till relästationer Lite SI enheter Antenntråd Vajer, Wire, Lina, tråd RA-200 Svenska LED:ar Psykopatiska chefer så överlever du En liten rolig story på slutet Får du det här brevet men inte vill ha det? Du kan av misstag ha kommit in i sändlistorna för SRS Nyhetsbrev HAM. Detta pga av att jag försökt rekonstruera listorna för de som vill vara med. Mejla tillbaka och be mig ta bort dig. Uppge då vilken grupp du har hamnat i, grupp 1 5. Din mejladress namn och eventuell anropssignal. Får du inte det här nyhetsbrevet men vill ha det? Ja då kanske din adress försvann i datorhaveriet, mejla mig så lägger jag i dig tillbaka. Men får du brevet som vanlig behöver du inte omregistrera dig. Men får du brevet så behöver du förstås inte anmäla dig igen. Tack för alla trevliga mejl Med glada tillrop och uppskattande ord om de här nyhetsbreven. Ja nog har jag rättat och ändrat ett par hundra mejladresser. Tillägg bortagande och flyttningar. Så får vi se hur många fel det blir den här gången.

2 Får du det här brevet men i flera mejl Du har råkat hamna i fler av mina mejlingslistor. Mejla mig och berätta vilka grupper du får, och vilken grupp du vill vara kvar i så redigerar jag det hela. Backup Jo det har jag fått reda på att man skall ha. Och det finns. Allt jag gör i min dator backas upp centralt. Även förändringar i mejllistorna backas upp varje dag. Sålunda backades felen som uppstod i min mejlingslista upp. Dvs felen med tömda grupper sparades och där satt jag med allt som var fel noga sparat. NU är det dags igen. Det blev en del jobb med att återskapa mejlingslistorna. Att jag sänder dem som fem olika grupper beror på att jag inte vill belasta systemet på SRS med tusen mejl på en gång. Nu blir det några hundra per grupp utspritt på några timmar eller över en dag. Grupp fyra som får doc fil får numera vanligt mejl. Vi får se om jag återgår till doc fil framöver, när listorna börjar bli bra igen. Men jag har en känsla av att åtskilliga mottagare av de här breven har försvunnit för gott från min dator. Men åter till verkligheten, ICOM, SRS, D-STAR, FM, SSB, Morse, radio, antenner, SI, och allt som hör till. Idag blir det en del om att bygga duplexfilter. Det är en uppåtgående trend att bygga relästationer, får jag intryck av. Många av våra relästationer är gamla, andra klubbar vill ha en egen, och det skall tillverkas filter. Inte minst uppbyggandet av D-STAR relästationer har gjort att intresset för filterbyggen ökat. Eftersom jag har erfarenheter av sådana filter har jag sammanställt lite info i ämnet. Jag tillåter mig att spekulera lite, samt att föreslå experiment i ämnet. När får vi en 50 MHz relästation i SM? Vidare gäller att IC-7600 måste presenteras mer, jag får många frågor, och ett stort intresse för den gör att jag försöker skriva ihop texter om den nya fina riggen. Och sen blir det ju mörkare nu, framöver, vi får vara inne och köra radio, och måste inte vara ute och klippa gräs, sola och njuta av naturen. Skall försöka få ihop lite exempel på förkortade antenner för khz framöver. Roliga historier, ja men varför finns det så dåligt med sådana med radioamatörer inblandade? Observera att SRS nu har fått liv i webb butiken, du kan äntligen handla med ditt betalkort och sippa postens avgifter. OK då kör vi med kalendern som första artikel, det är vikigt att komma på dessa evenemang, då det ju går att få se och klämma på de nya ICOM stationerna, dessutom visar man intresse och uppskattning till de eldsjälar som arrangerar de här träffarna med loppis. Att ställa upp på arrangemang gjorda av radioamatörer för radioamatörer är att hålla liv i hobbyn. Swedish Radio Supply och amatörradioutställningar hösten 2009 Kalendern

3 Ölmbrotorp SK4TL hemsida: Klicka på SK4TL:s aktiviteter. Loppis under lördagen Jordbro SK0QO hemsida: Norrköping Radioloppis utställningar och samvaro. SK5BN hemsida med loppis info: SSA årsmöte 2010 Redan? Ja killarna i Göteborg jobbar för fullt och har öppnat hemsidan. Kolla här: Givetvis kommer SRSAB med utställning. SSA årsmöte nästa år äger rum till 18. Dvs April nästa år. Wolfgang meddelar I egenskap av HAM försäljare, meddelar Wolfgang att den efterlängtade funktionen med Webshop nu funkar på vår hemsida. Genom detta kan du handla direkt med kortet och slippa PF avgift. Snabbare och enklare beställningar från SRS. Du kan nu registrera dig som kund i vår Webshop. Betalning sker med kort eller mot postförskott. Vid postförskott tillkommer postförskottsavgift på 53:- Du som är kund sedan tidigare, kryssa i rutan "Befintlig kund". Är du osäker på om du redan är kund, kontakta oss. Fråga efter Wolfgang, Carina Janneby, Madeleine eller Marie. de Wolfgang, SM4JMY ID-E880 har lite nya finesser För att vara en kanalstation. IC-E80 har som standard DV DD och DR. Vidare FM, FMn, AM, AMn. AM gäller bara RX. Det finns en del kul saker i dess SET menyer. Brusspärren kan ställas långsam eller snabb. Med en långsam brusspärr kommer signalen att höras utan av brott även om man har en svag fluttrande insignal.

4 ID-E880 har en välbyggd FM modulator, riggen ger verkligen inställd deviation, utan att man behöver skrika i radion. ID-E880 har micgain, du kan anpassa mikrofonkänsligheten till förhållandena. ID-E880 har även möjlighet att byta modulationsbegränsare från den vanliga amplitudbegränsaren som är närapå standard i FM sändare, till en LF kompressor, en sorts LF ALC. Med ALC på jämnar den ut modulationen över ett brett talstyrkeområde utan att ge distorsion. Prova detta läge och du kommer att få mycket goda rapporter. ALC på mikrofonförstärkaren används för att hålla full modulation i DV. (D-STAR Voice). Därför finns den och en finess är att man kan köra den även i FM och FMn. I RX finns en bank med filter efter AM och FM detektor. Normalt finns ju sk deemphasis här. Och i ID-E880 kan man välja tre olika filterkaraktärisktik för mottagarens LF. Det finns ett Auto läge där filter för respektive trafiksätt väljs automatiskt. Vill man optimera mottagning särskilt om det finns brus vid svaga sigs på FM och FMn, AM AMn kan an ta till den här funktionen. ID-E880 har ett DR läge vilket förenklar körning via D-STAR repeater. ID-E880 har en bred mottagare Med MHz MHz samt MHz kan man göra mycket kul. Med bred mottagare menar jag frekvensområdet. Mottagarens bandbredd däremot som bestäms av filter är brant. Riggen är selektiv. Vid mottagning finns flera filter. Vilket ger olika bandbredd beroende på trafiksätt. Observera att ID-E880 verkligen har smalare filter vid smal FMn. Och inte bara smalare deviation på TX. AM och AMn är väl i första hand avsett föra tt lyssna på flygradio, MHz. Med 25 khz kanaler. FM och FMn ger +- 2,5 respektive +- 5 khz deviation. Med bandbredder i mottagaren på c:a 8 respektive 15 khz. ID-E880 kan skanna med 50 kanaler per sekund Detta gäller vid programmerad skanning dvs när riggen skannar mellan två gränsfrekvenser. Exvis inställda till 145,2000 till 145,8000 MHz med ex 12,5 khz steg. ID-E880 har hög frekvensnoggrannhet Med +-2,5 ppm kommer den att ligga Hz på VHF. Varför så hög noggrannhet på en kanalstation då? Konkurrenter och äldre FM riggar ligger ju på +- 2 till 3 khz. För det första har ID-E880 ju smal FMn, med smalt filter i MF och med insignal från någon som har deviationen +- 2,5 khz, som det ju skall vara, krävs faktiskt högre frekvensnoggrannhet än förr. Sen har vi D-STAR. För att DD, DV och DR skall funka, som ju har smalare bandbredd, ungefär som AM krävs även där bättre noggrannhet. ID-E880 har 50 Watt ut Plus QRP med 5 och 15 Watt. En krutburk, som kräver en liten fläkt. Det sitter en sådan bakpå IC-E880. Tänk på att 50 watt från en liten VHF och UHF radio i bilen är MYCKET! Tänk på att det behövs ineffekt oxo, dvs en ganska hög ström från bilbatteriet, en ID-E880 suger i sig upp till 12,5 A. batterispänningen skall vara 13,8 Volt +-15 %.

5 ID-E880 klarar 60 grader Celsius Och är specad att kunna köras i -10 till 60 C. Det är lätt gjort att det blir 60 grader i bilen, i alla fall under sommardagen, den där dagen som i vissa fall kan bli under månaderna runt midsommar. 60 grader C, då kan du inte ta i ratten utan måste fläkta ur bilen först. Men en ICOM rigg klarar att köras i den tempen. Ni som tycker att en IC-706all, IC-7000 blir varm, släng er i väggen, vad är 43 grader? Fisljummet. Dessutom är även de riggarna specade att kunna användas i 60 grader C. ID-E880 kan köras med vanlig mikrofon Flera av ICOM:s riggar levereras med en digital mikrofon, en handmikrofon med en massa knappar. Exvis IC-7000, IC-2820, och IC-E880. Den är praktisk och ger mycket fria händer vid handhavandet i exvis bilen. Den mikrofon som följer ID-E880 heter HM-133 och kan bara köras på et antal av ICOM:s kanalstationer. Den som följer med IC-7000 kan bara köras på IC Men alla riggar kan köras med vanliga mickar, dvs mickar utan knappar, andra mickar, hembyggda mickar etc. Låt oss kalla specialmickarna som HM-133 digitala mickar, de kommunicerar med radion digitalt. Vanliga mickar blir då analoga, och är bara ett hölje med en mick och en PTT knapp. Micken i dessa kan vara dynamisk elektret, med eller utan förstärkare. Givetvis funkar då bordsmickar till alla riggar som har digital mick som option. I manualen finns alltid schema på hur man kopplar in mikrofoner. ID-E880 kan delas Med en förlängningssladd, kan man dela upp radion i svart låda respektive frontpanel. Det finns 2,5 och 5 meters sladd. Vilken mellanfrekvens har en ID-E880 då? Två MF:ar 46,35 MHz respektive 450 khz Varför bör man veta detta då? Ja så frågar nog nybörjare, de, däremot som varit med ett tag och intresserat sig för radio konstruktion, som ju är en del av hobbyn, tycker att det är intressant att veta sådana saker. Den första MF som är så hög, 46,35 MHz, ger oss mycket god undertryckning av spegelfrekvenser. Förr kördes nästan alltid med 10,7 MHz som första MF. Med känt resultat: speglar, man hör saker som inte borde höras. Spegelfrekvensdämpningen är specad till mer än 60 db. Den andra MF:en, på 450 khz krävs för att få mottagaren tillräckligt selektiv beträffande kanalerna. Grannkanaldämpning. På den frekvensen finns filter med bandbredder som passar FM, FMn och DV. En så hög första MF underlättar konstruktionen när den skall täcka ett stort frekvensområde, som i detta fall MHz. På första MF:en sitter kristallfilter i ICOM:s radiostationer. D-STAR kommer på ICOM:s basstationer

6 Framtida nya modeller av VHF UHF all mode stationer kommer att kunna köra D-STAR, DV DD och DR. Då D-STAR har blivit en världssuccé kommer ICOM att göra det möjligt att med all mode stationer av hemma typ, kunna köra detta nya trafiksätt. Återkommer till nya modeller framöver. DV, DD och DR är idag vedertagna trafiksätt liksom AM, FM, SSB och Telegrafi av alla typer som Morse, Baudot etc. IC-703, en omgång ytterligare på väg i höst ICOM Japan har på begäran från sina agenter i EU och i världen gått med på att göra en produktions serie ytterligare av den populära IC-703. Vi sålde slut på dem tidigt i sommar, många blev utan den IC-703 som skulle ha räddat semestern. Vi på SRS kommer att få hem ett antal IC-703 under sen höst. Dessa blir dock de absolut sista. Vill du vara säker på att kunna köpa en gör du klokast i att redan nu boka in en. Tala med Wolfgang, beställning är inte bindande, men ger dig möjlighet att köpa en när de kommer in i höst. IC-703 ser ut som en IC-706all, samma tillbehör, men har gul display. IC- 703 har 10 Watt, endast HF och 50 MHz. IC-703 drar lite ström och lämpar sig väl att köras på ett 5 10 Ah batteri. IC-703 klarar 9 16 Volt. IC-703 har inbyggd antennavstämmare och stämmer likt en AH-4 av nästan vad som helst. IC-703 har plats för ett CW filter av hög klass, FL-52 och FL-53. IC-703 har inbyggd elbugg. IC-703 håller erkänt hög klass och rekommenderas verkligen. För den som vill veta mer om IC-703 så har jag ett under huven dokument, broschyrer finns på hemsidan eller kan beställas i pappersform. ICOM IC-78 till extrapris, HF transiver ICOM Kolla på hemsidan: klicka sedan på IC-78, 6000 kronor IC-78? Så kort namn? IC-78 vad är det för radio? IC-78 en fullvärdig HF station för 6000 kronor! En proffsradio, en version av IC-718 för yrkesbruk. IC-78 är en kanalstation för kortvåg med SSB, AM och CW. VFO ratten är en kanalomkopplare. Men det går att köra den som en VFO, men med lite klumpigare VFO känsla, den har bl.a. knarr. Man ställer in sina frekvenser i minnen, där man visar frekvens eller minnesnamn. IC-78 är med sommar rea priset ett bra alternativ för den som inte vill investera så mycket på en BRA HF radio, eller den som vill ha en extra station för att passa ring QSO frekvenserna. IC-78 ger 100 watt, har speechprocessor och allt som behövs utom en frisnurrande VFO. IC-78 är lika stor som en IC-718 och har en tydlig gul LCD med stora svarta tydliga siffror. Billigare och enklare än så här blir inte en BRA fullvärdig HF radiostation för SSB och CW. IC-78 kör oxo AM, 4 40 Watt Pep. IC-78 behöver förstås 13,8 Volt +-15 procent och c:a 20 Amp. IC-78 går givetvis att QRP:a ner till 5 Watt. IC-78 lyssnar med sin utmärkta mottagare på 30 khz till 29,999 MHz. IC-78 kan förses med CW filter Hz. Passa på, det finns bara tio stycken IC-78 kvar i skrivande stund. Det finns flera som köpt mer än en IC-78, gör det du oxo, kanske går det att få ett tvåpris av Wolfgang. IC-78 är perfekt för den åldrade radioamatören, som har svårt med för många funktioner och knappar.

7 Så här skriver SM5DIC Ragge om sina erfarenheter med IC-78 Hej Roy, Många vet inte, men de har kört mig som 9Q1D i Kinshasa, från jobbet, där jag hade en IC- 78! Faktum var att vi av en NGO fick överta 3 st IC-78.. Jobbet vid EUPOL var ju 2005 till Vill du, och tror det kan hjälpa upp försäljningen av IC-78, så ge dem min mailadress, jag kan intyga att tranceivern går bra. 73 de Ragge Ja du Ragge, bara att konstatera att IC-718 och IC-78 är undervärderade Radion är bättre än den kostar. Mycket bättre än den kostar! Sällan är det väl så att de billigaste produkterna från andra fabrikat är så särskilt bra. ICOM:s IC-718 och IC-78 är faktiskt mycket bra för sitt pris. Fullt jämförbara med dubbla priset. Apparaterna ser inte heller simpla eller billiga ut. Vilket ju är vanligt med de billigaste produkterna från andra fabrikat. En begagnad IC-756PROIII, köpa eller inte köpa, det är frågan? Skall man köpa en sådan? Just nu förekommer en och annan IC-756PROIII till salu som begagnad. IC-756PROIII säljs fortfarande från SRS lager men kommer att ta slut under hösten Anledningen till att det finns en och annan begagnad PRO, är att IC-7600 tar över. Anledningen till att SRS lager på IC-756PROIII tar slut är att IC-756PROIII inte tillverkas mer och att IC-7600 tar över. Är det då klokt att köpa en av de sista, eller en begagnad IC-756PROIII? Frågan är enkel att besvara, JA! Du kommer att äga en drömtransiver! Du slipper betala fullt pris om du kommer över en beg PROIII. Du kommer att bli mycket nöjd! IC-756PROIII är en extremt BRA transiver som kommer att talas om i många många år framöver. Vad skall man då tänka på vid köp av en begagnad IC-756PROIII? Givetvis att den är svensksåld, givetvis att den är en CE märkt EU version. Är den köpt i SM är vägen till service kort. Är den köpt i EU är det ofta inga problem att spåra säljaren och få hjälp. Är den köpt i annan världsdel kan det bli svårare, då är det bra om du får med kvittot så att man kan se vilken återförsäljare i exvi USA som sålt den. Amatörradioprodukter har ingen form av världsgaranti. Amatörradio har ingen form av service över de olika marknadsgränserna. SRS har inte reservdelar eller servicemanualer till andra versioner är den som gäller i SM. Därtill är marknaden alldeles för liten, dessutom är det stora skillnader på de olika marknadernas versioner. Vill du ha hjälp av SRS måste du ange serienummer på radion så att vi kan söka på den. SRS kan inte upplysa om var den kommer ifrån om serienumret inte finns i våra noteringar. Köper du en begagnad ICOM, IC-756PROIII se till att få med säljarens inköpskvitto, eller i alla fall en kopia av detta. Gör inget förhastat, som att köpa en FCC-typad IC-756PROIII, det kommer att finnas en EU såld PROIII till dig oxo. Prestandamässigt är PROIII extremt bra och du kommer att bli mycket nöjd. Är den begagnade IC-756PROIII:an skruvad? Sen har vid det där med huruvida radion som du spekulerar på är skruvad. Om förre ägaren har skruvat på trimpunkter i den. Om han gjort modifieringar, eller om han slarvat bort saker som skruvar etc. Detta är svårt att avgöra och i många fall måste man lita på säljaren. Du kan dock se på skruvarna, de är ofta slitna och sönderskruvade om radion har öppnats mycket. Trots mitt tjat om att använda rätt verktyg, är det mycket vanligt att de som skruvar inne i sina

8 riggar är slarviga och använder dåliga verktyg. Detta avslöjar sig genom att du får tillfälle att se på objektet. Visst händer det att vi får beställningar på nya skruvar till riggar. Ehuru dessa skalla användas för att piffa upp en radio som är till salu, eller om en köpare av en begagnad radio vill snygga till den vet vi ju inte. Att ringa till SRS och fråga om man kan lita på en viss IC-756PROIII ägare, gränsar till det som bör vara tystnadsplikt för våra kunder. Så, nej vi upplyser inte om våra kunders trovärdighet, ärlighet, etc. Ofta vet inte säljaren varifrån hans radio som är till salu kommer ifrån Eller han vill inte veta. Han säger ofta: köpte den av en kille någonstans där uppe i SM2. Och denne hade nog köpt den av SRS tror jag, men jag har glömt vem det var, kvittot hittar jag inte, det verkar ha försvunnit i senaste flytten. Så kan det låta. Serienumret avslöjar och SRS kan söka på numret. Men du kan även se på radion om det finns CE märkning, R&TTE märkning etc. Tänk på att alltid dokumentera riggars vägar, skall du sälja själv, så är det bra om du vet var och när du köpte den och kan styrka detta. Förfalskade serienummer, utbytta kretskort Jo nog förekommer det. Mer förr dock då det gick att skruva av skylten, men sitter det då en JA CPU i radion så får man ju börja fundera. Visst förekommer utbytta kretskort, man har försökt göra en apparat av två dåliga apparater. Det finns inga gränser för fantasin när det gäller att bluffa. Men de allra flesta, ja kanske 99 procent är ärliga Ja mycket ärliga och vill inget hellre än att det skall gå bra för den nya köparen. De som har rykte om sig att bluffa blir ofta kända för detta, liksom de som sköter sig blir kända för det. Ja skall man då köpa en begagnad IC-756PROIII? Ja det tycker jag! Och du kommer med största sannolikhet att träffa på en ärlig säljare, med lite eftertanke och om du inte är alltför het på gröten så kommer du att bli mycket nöjd. OM du inte bestämmer dig fort blir du utan, ja visst är det lätt att man blir mycket sugen om det finns möjligheter att få tag på en bra beg PROIII. Ha is i magen ändå, och se noga på objektet. Kanske det går att skriva ett avtal om du inte har möjligheter att åka och se på radion. Ett avtal som säljaren skall skriva under innan affär, där han intygar vad han säger, och där han intygar att manual, kvitto etc skall finnas vid leverans. Ofta känner man ju säljaren sen förr, eller har en kompis som kan bekräfta säljarens status. Gör inte affärer med säljare som vill ha bud Exvis säljes till högstbjudande. I sådana fall måste det finnas alla regler för budgivningen angivna. Som sista datum med tid på minuten angett, alla bud måste vara offentliga så att du kan se att ditt bud var högst före det datum och tid som skall gälla. Man kan inte ge ett bud och sedan får reda på att den redan är såld, kanske till ett lägre pris än ditt bud. Gå aldrig med på budförfarande om det inte finns tydliga regler och öppenhet i budprocessen. Man kan

9 faktiskt se annonser med säljes till högstbjudande som är flera år gamla. Är radion såld, och vad blev högsta bud? En annan sak är om det står: kom med ett realistiskt bud. Då är det upp till säljare och köpare att komma överens utan hänsyn till annan budgivare. Skall du köpa en ICOM amatörradio, en PROIII:a på TRADERA TRADERA anser jag vara ett mycket seriöst sälj och köp förfarande. Den sajten fungerar mycket bra. TRADERA sörjer för budsystemet som liknar en auktion. Du kan se säljarens status genom att se hans betyg från tidigare affärer. Du kan även kontakta säljaren och få kompletterande uppgifter. Svarar han inte? enkelt bjud inte. Skall du sälja på TRADERA så går det bättre ju mer information du ger i säljes annonsen. Som exvis köport, kvitto finns, serienummer på artikeln, bra bilder, uppgifter om originalkartong och monterade tillbehör är bra att ange. Acceptera INTE att säljare avskriver sig ansvar för fraktskador. Köper du en frakt, exvis via posten av säljaren som vill ha 150 kr, så är han ansvarig ända fram till ditt utlämningsställe. Endast skador av typen olycka på posten, kan bli föremål för reklamation hos Posten. Dvs säljaren MÅSTE förpacka varan så bra att den klarar Postens resa. Det är ju det du betalar för. Att få en hel radio vid utlämningsstället. TRADERA : Klicka sedan på hemelektronik och sen på amatörradio. Ja visst blir man sugen på att köpa något fint begagnat, en PROIII:a Vi är ju bara människor, och visst blir man sugen, visst får man habegär. Visst har man samlat ihop medel för att köpa sig något fint, och så finns den där, den med stort D, annonsen på en jättefin beg. IC-756PROIII. Adrenalinet rinner till och man drömmer, blir ivrig och kanske ringer säljaren. Ja jag vill verkligen ha den där drömradion NU! Jag vill, jag vill!!!! Klart att man skall försöka förverkliga drömmen då. Hur långt skall man då åka för att kunna se radion i verkligheten, och finns den kvar om man har kört 34 mil? Bra fråga, detta måste man göra upp med säljaren om. Exvis ringa och säga att: nu kör jag, har du den kvar om jag är framme om 4 timmar? Visst har jag fått berättat för mig att folk kört 29 mil för att sedan få beskedet i dörren hos säljaren att den är såld, det var någon här och bjöd ett högre pris. Fy fan vad sur man blir då. Förbannad, besviken, frustrerad. Helvete! Ursäkta kraftuttrycken, (gillar du inte orden? låt bli att läsa dem då) men de är väl befogade i exemplets scenario. QRP-Petter med IC-706all Dvs mycket låg effekt med ICOM radiostationer. Och då talar vi om under 5 Watt, kanske 1 Watt. Visst är det roligt att köra radio med låg effekt, och många har det som sitt intresse. Det gör att man kan sända i bostadsområden utan risk att åstadkomma störningar. Normalt kan en ICOM station för HF ställas in till 5 eller 10 Watt. De äldre gick ner till 10 Watt. Alla ICOM HF-riggar har en ingång för ALC. Genom den kan man styra sändarens förstärkning. Obs att ALC inte reglerar effekten utan sändarens förstärkning. Genom att mata in en styrspänning i ALC uttaget kan vi ställa ner sändarens förstärkning. ALC är en negativ spänning. Ju mer negativ ju lägre förstärkning i sändaren. Du behöver då en spänningskälla som kan jordas med plus till riggen. Enklast är ett batteri av 1, 5 Volts celler. Ta tre stycken

10 eller ett 4,5 Volts batteri. Sätt en potentiometer över batteriet, 1 till 10 kohm. Nu kan du justera spänningen från 0 till 4,5 Volt. Koppla in plus från batteriet till radions chassi, och löparen på potentiometern till ALC jacken. Nu kan du ge ALC spänning från 4,5 Volt till 0 Volt. Tryck ner nyckeln och vrid på batteriets pot, till du får den effekt du vill ha. Klart att du måste ha en bra effektmätare för den här effektnivån, observera att du kan vända en korsvisande mätare så att den mätaren som normalt visar reflekterad effekt visar utgående effekt. Kör sen radio så det brakar om det. Obs att du måste justera om ALC spänningen per band, och en viss termiskt drift kommer oxo att uppstå. När du sedan lärt dig inom vilket spänningsområde du behöver från ditt ALC batteri, så kan du modifiera det lite. Låt säga att du aldrig behöver mer än 3 Volt, ja då kör du med två 1,5 volt celler. Genom att seriekoppla potten med ett fast motstånd på endera sidan, kan du göra att pottens reglering får ett noggrannare inställningsförfarande. Bygg in det hela i en snygg låda och känn dig stolt över att ha använt lödkolven till något nyttigt. En strömbrytare är bra då potten drar lite ström från batteriet och med den kan du även stänga av funktionen och få full gas från radion. Gör QRP-Petter med en dämpsats Ja det finns en sådan möjlighet oxo, det är noggrannare. En dämpsats på exvis 10 db gör att 100 watt blir 10 Watt och riggens egen uteffektreglering ner till 5 Watt blir då 0,5 watt efter dämparen. Hur gör man då en 10 db dämpsats? En dämpare kännetecknas av att ha 50 Ohm anpassning både in och ut oavsett att den dämpar med valt värde. Att kretsen heter dämpsats, beror på att den är byggd av en sats motstånd, närmare bestämt tres stycken. För att få 10 db behövs 96 Ohm till jord vid inkommande koax, 71 Ohm i serie till utgången och 96 Ohm till jord vid utgången. Kopplingen kallas dämpsats kopplad som ett Pi. Nu behöver det första motståndet ju faktiskt tåla hög effekt, gärna 100 watt, och seriemotståndet gärna 5 Watt. Och du måste göra en bunt av många motstånd för att få till 96 Ohm 100 watt. Nackdelen är att du får med dämpningen vid mottagning. Och för att få bort den vid RX behövs då ett relä. Men 10 db dämpning av mottagaren är ofta inte hela världen. Du hör mycket ändå. Således är detta ett lite mer avancerat bygge. Resultatet är att du får inställd effekt oberoende av band, och kan med hjälp av ICOM riggens effektregulator ställa in mycket noga från 0,5 till 10 watt. Dämpsatsen är oxo temperaturstabil. Med dämpsats behöver du ingen effektmätare för att verifiera exvis 1 watt. Med en liten 10 db dämpsats efter den stora kan du koma ner till 0,05 watt. Dämpsatser går att seriekoppla. Mer fakta om dämpsatser En bra dämpare är inte frekvensberoende. De vanligaste hembyggda dämparna klarar MHz. Det är enkelt att själv tillverka en dämpare med vanliga motstånd och kontakter för MHz. Dämpare kan seriekopplas. T kopplingen består av två motstånd i serie mellan in och ut, samt ett motstånd till jord i skarven. För att åstadkomma önskade resistanser serie eller parallellkopplar man motstånd. Givetvis kolskikt eller metallskiktsmotstånd som har låg induktans. Trådlindade motstånd är spolar och har inget i HF kretsar att göra. Obs att 10 db dämpsatser är utmärkta mätinstrument för trimning av filtren vi idag talat om. De minskar koaxialkablarnas inverkan på mätningar och trimning. Man sätter en sådan dämpare vid anslutningarna på mätobjektet. Rent praktiskt bygger man en dämpsats med så korta ledningar som möjligt till motstånden och koaxjackarna. Här är några praktiska dämpsatser.

11 Pi dämpare T dämpare db R1,R3 (Ohm)R2 (Ohm) R1R3 (Ohm)R2 (Ohm) Att bygga relästation Är lite på modet numera, flera klubbar i SM har hört sig för och vill bygga en ny, eller byta ut den gamla repeatern. Frågor kommer till mig. Vi kan i vissa fall sponsra med två mobilstationer som kan användas till sändare respektive mottagare i en ny repeater. Ett sådant här bygge är ett perfekt jobb för samarbete mellan klubbens medlemmar. Någon har en mast liggande, någon har rör till filter, någon har en rulle dubbelskärmad koax liggande ovanpå oljetanken. Nån känner någon som har en svarv. En annan kan bygga den elektronik som kan behövas. Vill man köpa färdig styrlogik kan man tala med Helge, här kan man ladda hem manualen och studera vad som bjuds av det styrsystemet. Styrsystemet kör 1750Hz, DTMF och Subton. Och kan styra upp till två länkar. Men vad får då en relästation kosta? Vad kostar det, räcker klubbens ekonomi. Detta är en svår kalkyl. Vi har i SM relästationer som finansierats helt av en eller två eldsjälar, dvs av en person bara. Inklusive arbete och prylar. Andra relästationer har klubbar skrapat ihop arbete och pengar till. Låt mig ta ett exempel, när Sunne repeatern skulle byggas i Värmland, det var i mitten på det glada 70 talet. En radioamatörer var intresserade att hjälpa till med pengar, och betalde var sin 200 kr. En stor slant investerades av Swedish radio Supply, som på den tiden var en mycket liten firma i garaget. Dessutom tillkom en massa arbete med bygge av logic och duplexfilter hemma hos några eldsjälar. Det låter väl bra, men tänk på att 200 kr för 35 år sedan var mycket pengar. Jag skulle kunna tänka mig att det motsvarar 2000 kr idag. Troligen mer. Dvs skulle man idag skramla ihop 2000 kr från 20 medlemmar, skulle vi då hamna på kr. En massa pengar som väl räcker, klart att om skall man köpa fabrikstillverkade duplexfilter blir det inget över till radio

12 och antenn. Med 40 tusen kan man bygga en D-STAR relästation som är uppkopplad till Internet idag. Men hur får man 20 klubbmedlemmar att vardera offra 2000 kr idag? Omöjligt? Ja troligen och det är endast de större klubbarna, och mycket motiverade radioamatörer som ställer upp. Jo visst läggs det lite bidrag än i dag till relästationernas underhåll och utveckling. Exvis till Sunne repeatern. Det handlar om några offer på 100 lappar per år. Hur kan saker förändas på det här viset, varför var man beredd att lägga ett större bidrag från egen kassa förr? Varför är folk så snåla idag? Eller tycker man att andra gott kan betala. Kanske är man så van vid att det bara finns färdiga saker att bruka, som relästationer, de bara finns där, det är gratis att köra över dem, man behöver inte göra någonting alls. Givetvis finns det klubbar där samarbetet fungerar fint och alla hjälper till med de saker man kan. Ja vad kostar då en relästation? Frågan är svår att besvara, med antenner master, duplexfilter och kabel kostar stora pengar. Radiogrejerna kostar en slant de oxo, men en bråkdel av vad de kostade för 35 år sedan. Radiogrejerna kostade, eller kunde kosta för 35 år sedan, mer än, ja dubbelt upp mot vad en D-STAR repeater idag kostar. Följande tips för bygge av Duplexfilter gäller även till D-STAR relästationen D-STAR kommer, flera klubbar i SM har för avsikt att dra igång D-STAR relä. Men behöver duplexfilter, och de tips jag nedan förmedlar gäller även till en sådan. Men kan man verkligen bygga något så avancerat som Duplexfilter till en amatörradiostation utan att vara högskoleingenjör, expert, erfaren eller ha stor erfarenhet. Är det inte att göra det lite för enkelt att komma med dessa tips som jag gör idag? Gör jag det inte för enkelt nu? Klampar jag in på expertens domäner? Med dålig kunskap, dåligt med mattematik etc? Men prova själv då? Anmäl dig till studier och studera i 5 år, sen försöker du bygga filtren. Eller hugg tag i det praktiska och lär dig under bygget. En utmaning? Ja visst, men vet du hur det känns efteråt? Sen, när det har blivit något, filter som funkar, eller börjar likna något. När jag själv byggde filter till Hagforsrepeatern, SK4HV/R hade jag aldrig ens hört talas om något sådant här. Totalt noll kunskap och erfarenhet av repeaterbygge. Lika katten funkade det hela med god hjälp av kompisar. Filtren står där än idag, efter snart 40 år, och inne på sin tredje repeater. Så misströsta inte, det är så enkelt att bara prova på. Bygg, lär, gör dig erfarenheter, gör fel och gör om. Det är värt alltihop jobb, och det känns skönt efteråt. Till slut är du och dina vänner experter. Utan att kanske kunna alla teorierna, kanske, typ.. fattaru? Absolut, youknow. Duplexfilter till en repeater (ritningar) Är ett lite större mekaniskt bygge. Jag har byggt flera och har en ritning som man kan få. Mejla bara så sänder jag ritningen. Måtten bygger på ARRL:s beskrivning och är översatta från tum till SI. Vissa mått är inte kritiska. Exvis rördiametern kan vara ganska avvikande. Får du tag på kopparrör med diametern mm är du lång framme. Inneröret skall vara c:a en fjärdedel av ytterrörets diameter. Men förhållanden på 1 till 3 upp till 1 till 8 går bra. 1 till 4 är bäst. Längden på rören bestämmer resonansfrekvens. Där inneröret är vikigast. Innerröret måste vara justerbart för att trimma med. Ytterröret skall vara längre än innerröret för resonans, och kan vara mycket längre. De gör inget om ytterröret är flera dm för långt. Med mycket stora filter finns chans att klara sig med fyra filter. Annars kan det krävas sex burkar. Planera bygget för sex filter och om du kan utelämna ett eller två sedan är det en vinst. De överblivna kan användas till annat.

13 Bygg först ett bandpassfilter, trimma sen fram notcharna Då blir det ett bandpassfilter, med in och utgångarna separata. Prova noga så att du får en fin bandpasskurva, och att det går fint att trimma filtren. Vid 600 khz skall man ha c:a 10 db dämpning då. Vid passbandet c:a 1,5 db dämpning. När detta är klart sätter man dit de sk antiresonatorerna, det består av en trimkonding mellan in och ut, respektive en spole mellan in och ut. Med dessa blir filtren Notch filter. De får en mycket djup dämpning. Notchdjupet är db per burk. Passbandet blir brett och c:a -0,5 db. Båda dessa siffror kan varieras med kopplingslooparnas avstånd till mittröret. Det är nödvändigt att kunna trimma notchens frekvens och avstånd mellan notch och passband. Man kan göra en liten konstlast av 50 Ohms motstånd med en diod detektor och ett känsligt instrument. En dämpsats mellan en transiver och in på filtret funkar som signalgenerator. När varje burk är trimmad var för sig med god anpassning in och ut, skall de kopplas ihop, man provar först med två filter och fintrimmar eventuellt, sen provar man med två andra. Att testa tre ihopkopplade är svårt då dämpningen är över 100 db. Att bygga sig 10 db dämpsatser att ansluta vid in och ut under trimningen förbättrar anpassningen och trimningen blir mer rätt. Trimningspunkterna Nu finns tre saker som man kan trimma filtren med. Dels den långa skruven som gör innerröret olika långt. Det bestämmer notchens frekvens. Dels avståndet mellan kopplingslooparna till inneröret. Det brukar vara 3 mm. Med större avstånd får man högre dämpning i passbandet, exis 0,5 till 2 db, men mycket större notchdjup, exvis 25 till 40 db. Exvis med ett visst mått här kan genomgångsdämpningen vid signalfrekvens vara 0,5 db och notchdjupet 35 db, med 2 mm avstånd blir genomgången 0,2 db och notchen 20 db. Börja med ritningens mått. Den tredje justeringen är anti resonatorn, dvs trimkondingen mellan in och ut, det bör vara en UHF trimmer av stabil och god kvalitet. Gärna med porslin eller PTFE isolation. Den bör inte ha för stort värde då den ju blir ostabil. Denna trimmer bestämmer avståndet mellan notch och passband, vilket ju skall vara 600 khz. Denna trimning är rätt okritisk om man följer värdena i ritningen. I de andra filtren är det en induktans, mellan in och ut. Den består av en böjd tråd bara. Behöver knappast trimmas. Det är enklast att trimma var filter för sig på de här punkterna, sen två och två i tredje etappen blir det då ett nytt filter och ett från andra etappen sammankopplade. Sist sätter man ihop alla tre per gren. Då är dämpningen vid Notchen så stor att det knappast går att mäta och trimma, dvs med alla tre filter ihopkopplade. Hög kvalitet gäller vid filterbygget Inget får lämnas åt slumpen, allt skall vara tip top. Koaxialkablar av hög kvalitet, dubbelskärmad är ett MÅSTE. Nya fräscha koaxialkontakter är bäst. Slarv straffar sig om inte direkt, men om ett eller några år. Oxid är en bov i dramat. Försegla med vulktejp, eller plast spray. (Biltemas motorspray är OK) Försök inte spara på enstaka kronor, eller ens hundralappar, det straffar sig. Hur sammanfoga filtrens delar? Svetsning, lödning eller hårdlödning?

14 Den mest kritiska punkten är innerrörets fäste vid locket, här är impedansen låg och det kommer att flyta en hög HF-ström. Här behövs mycket god kontakt. Hårdlödning med en rejäl hålkäl. ( hålkäl = utfyllnad eller avrundning) Putsa upp med stålull, befria från oxid. Lacka den spegelblanka kopparen. Bottnen på filtren är okritiska här duger att man ställer filtret på en kopparplatta, på en spisplatta och värmer tills det går att löda med radiotenn. Kan man svarva bottenplattor som går in i ytterröret så kan en slangklämma omkring bli bra, då går det ju att öppna för kontroll. Lockets infästning i ytterröret är oxc viktig, lämpligt kan vara att låta locket passa precis inne i ytterröret, man kan dra in 8 st skruvar som man gängar i locket, eller dra en rejäl slangklämma omkring som kramar åt ytterröret mot locket. En svår sak är de fingerstock som finns vid innerrörets nedre ände, där justeringsklumpen skall löpa. Den skall kunna skruvas med den långa skruven, och hela tiden ge god kontakt med innerröret. I värsta fall knackar man in innerröret så att det blir trångt för justeringsklumpen bara. Fingerstock kan man tillverka av tunn fosforbronsplåt och löda fast. I den här punkten är det låg HF-ström men det är ändå en viktig punkt. Att till slut blåsa över motorplast gör att luftens syre inte oxiderar underverken. Visst kan man måla med någon bra färg om man vill. Det ser ofta proffsigare ut än kopparfärgen. Måste det vara koppar? Ja koppar än nog lätt att få tag på, aluminium är OK, men svårt att löda och svetsa. Mässing blir bra. Jag har till och med sett filter tillverkade av rostfritt stål. Det löder man med silverlod vid c:a 700 grader C, men kräver gassvets. Rostfritt är krom och nickel legerat med järn. Dvs ungefär samma som motståndstråd, eller glödtråd i kaminer. Dvs tvärs emot vad vi egentligen vill ha i dessa filter. Men lika katten har det lyckats, förmodligen för att det är rätt tjock godstjocklek. Så mitt råd är, har du bra material i SS (Stainless Steel) så ös på bara. Proffsfilter kan vara byggda i försilvrat aluminium. Svetsat med MIG eller TIG av svetsrobot. Det finns nog rätt bra utrymme för fantasi här ändå. Fyrkantiga filter? Jodå det går utmärkt om du kan få tag på fyrkantrör, eller rättare sagt fyrkantprofil. Med sida 100 till 300 mm. Ju större ju bättre. Se här hur SM4JDP bygger fyrkantiga duplexfilter till D- STAR repeatern: Här syns ganska tydligt hur det ser ut. Observera att detta är Tyska filter från Katrein som är av mycket hög klass, vi ser försilvrad aluminium. Jag har sett byggen i ARRL tidningar där man byggd fyrkantiga filer av kretskortslaminat, dubbelsidigt. I det bygget gjordes filtren extra små, min mening är att, skall man ändå bygga en duplexer till en amatörradiorepeater så satsa lite mer, (än kretskortbygget) och få en repeater av högsta klass. Dock är bygget med kretskortduplexern ett kul projekt, kanske för en portabel repeater, eller för en portabel VHF repeater med två antenner. Att få tag på fyrkantprofiler, är en sak som kan vara bra att veta, då man ibland kan snubbla över material som kan fungera. Man måste vara öppen för allt, går man igenom en skrothög så gäller det att kunna se vad som är brukbart. Om någon är intresserad av kretskortsduplexern så kan jag nog leta fram artikeln och kopiera eller skanna in. Duplexfilter av spirorör? Går det?

15 I så fall är det lätt och billigt att få tag på bra ytterrör. Spirorör är rör avsedda för ventilationssystem, de finns i olika dimensioner. Och det är lätt att hitta rör med diametern mm. Billiga, men kanske lite kluriga att kapa på ett snyggt sätt. Dessa rör är tillverkade genom att man spirallindat en plåtremsa, skarven bildar en spiral och är falsad. Rören är tillräckligt stabila för att bygga duplexfilter av. En fals är en fog som är gjord genom att man dubbelviker plåtändarna mot och över varandra. Detta sker i en maskin och med hög kraft. Den falsade fogen blir därmed nästan att betrakta som en kontaktpressning. Dvs tät och skyddad mot korrosion, med mycket god elektrisk kontakt. Rören är gjorda av galvaniserad stålplåt. Är då detta ett alternativ att göra duplexfilter av då? En bra fråga. Ja vet inte, men det låter mycket lockande att testa. Det finns fördelar som i texten ovan. Finns då några nackdelar? Koppar och försilvrad aluminium är ju bättre ledare. De kan lödas och lödning är ju en bra förbindningsmetod. En nackdel med spirorören är den termiska stabiliteten. Men ytterröret på filtren är inte så kritiska för just termiska förändringar, det är inner rörets längd som är det kritiska. Med spirorör av stor diameter, och lite längre än nödvändigt, så att det inte uppstår en kapacitans mot botten, bör den termiska nackdelen vara liten. Botten på filtret kan man med fördel göra genom att använda en avslutning till dessa rör, när de är ventilationstrummor, ett sådant popnitar man fast. Det duger väl som botten. Locket på filtret är viktigare och innerröret bör sitta väl fastsatt och helst hårdlött mot locket. Lockets infästning i rörets övre del kan man göra med ett stort antal gängade skruvar eller en stor slangklämma. Locket skall passa väl i röret, och göra god kontakt runt hela ytterrörets insida. Då är frågan om sprialfalsningen går att lita på. Vad händer med tiden då luftens syre jobbat på för att förstöra galvaniseringen. Man kan förstås lacka filtren, eller måla dem och på så vis försegla för oxid. Givetvis efter grundlig avfettning. Det bygger då på att filtren ändå måste stå i inomhusmiljö. Jag tror faktiskt att spirorör skulle kunna fungera som duplexfilter, det är värt att prova, men jag vet inga provresultat. Provar man detta, så rekommenderar jag stor diameter, 250 mm och med innerör av koppar på mm. Det finns då chans att klara sig med fyra burkar. Spirorören skadas av hög värme De är galvade, dvs försedda med ett korrosionsskyddande skikt av Zink. Försöker du hårdlöda eller svetsa i dessa kommer Zinken att smälta. Inte nog med det, giftig gas utvecklas. Löder du med tennlod, kan det gå bra, men om du använder gaslåga kan du riskera för hög temperatur. Zink smälter vid 420 C. Så det är nära tennlodets temperatur. Förmodligen skadas Zinkskiktet vid temperaturer lägre än smälttemperaturen. I radiostationerna förekommer skärmburkar tillverkade av förzinkad plåt. Exempel är VCO boxen i de äldre ICOM stationerna. Locket är lött med tennlod och allt funkar bra. Givetvis är det viktigt att du gör rent från lödsalva, efter lödning av sådana här detaljer. Vad kostar då Spirorör? Hittade en hemsida här: 3 meter långt och 160 mm i diameter, för 239 kr är väl skapligt billigt. Vilka dimensioner som finns att få och priser på andra ställen har jag inte tagit reda på. Duplexfiler för 50 MHz

16 Snart skall vi bygga relästationer på 50 MHz, då behöver vi långa duplexfilter, de lär bli 1,6 meter långa. För övrigt gäller samma saker som för 145 MHz filtren, Kopplingslooparna bör vara dubbel storlek. Koppar rör till en hel duplexer blir dyrt och det är värt att testa spirorör. Antiresonatorkretsarna blir även de större. Några absoluta mått har jag inte utan man får labba. Filter till en UHF repeater då? Bara att göra dem kortare. Ytterröret c:a 20 cm och inneröret trimbart cm. I övrigt gäller samma sak som för VHF filtren. Antiresonatorerna blir givetvis mindre och det kan vara svårt att få tillräckligt låg induktans mellan in och ut, prova då med kopplar plåt som band, även som tilledningar till trimkondingen. Kopplingslooparna skall göras mindre, trettio till femtio procent av storleken för VHF filtren. Avstånden lika eller lite mindre. Men oftast gör man två burkar på UHF och kör med två antenner, de kan då sitta över varandra eller meter isär i sidled. Då får vi filter med 0,5 db dämpning och 36 db notchdjup. Gör man sex burkar och försöker köra på ett antennsystem, ja då får man oxo acceptera minst 1,5 till 2 db dämpning, vilket är mycket på UHF, pga av små antenner kan det var en vinst med två antenner i stället. Material till UHF filter kan vara lika de för VHF, men jag tänker på två aluminium kastruller, djupa 20 cm och kanske cm i diameter. Då har vi kastullens botten som filtrets lock. I det skall då innerröret fästas. Är det av koppar kan an löda det mot en platta som man skruvar med massor av skruvar inne i burkens lock. Som botten duger en tunn plåt som man med små plåtskruvar kan fästa i kastrullens fläns. Tänk dock på att om man blandar olika metaller kan det uppstå korrosion, särskilt om det är fuktigt i repeater QTH:et. Jag har sett UHF filter av rostfritt i form av rostfria bunkar, dvs ytterrör som är koniska då. Ja det verkar funka det mesta. På UHF har vi ju 2 MHz duplexavstånd numera, det är dock ganska liten skillnad för filtren med 1,6 eller 2 MHz. UHF filter kan vara tre kvartsvågor långa Filter av den typ vi idag talar om har nackdelen att ha övertoner, dvs ett filter avstämt till 145,7 MHz har en topp även vid 437,1 MHz. Detta gör att man kan använda VHF filter även på UHF, bara att göra kopplingslooparna mindre. Filtren är ju inte avsedda att dämpa mer än egen sändare och skydda egen mottagare i repeatern. Därför är det ingen nackdel att de har resonans på tredje och femte övertonen. Du kan därmed slippa kapa stora rör om du skall bygga en UHF duplexer. Även om ytterröret är långt, så kan man använda innerör med en kvarts eller tre kvarts våglängds längd. Fler detaljer för bygget av duplexer till 145 MHz Titta på SM4JDP:s bilder: Vi kan se at kopplingslooparna består av försilvrade kopparband, och det verkar som den är anslutna, eller bara isolerade till mittröret. Det finns flera sätt att göra detta. En annan sak som skiljer sig från den andra ritnigen är att hos JDP:s filter verkar den trimbara förlängningen av mittröret löpa på innerrörets utsida, vi ser även de fina kontaktfjädrarna, (fingerstock). På tredje bilden ser vi fastsättningen av mittröret mot locket, en lödning med stor hålkäl, allt snyggt försilvrat. (hålkäl = mjuk avrundning eller utfyllnad). Hur placera filtren då?

17 Man kan bara ställa dem på golvet, men jag har sett hur fin ställning av trä som klubbens snickare kan göra. Då är risken att de faller omkull liten. De kan ställas tre vid tre eller sex i rad. Ett filter som ramlar omkull kan bli förstört och måste trimmas om. Det gäller att vara försiktig vid transporten. Gör man bottnarna av fyrkantig kopparplåt blir det hörn där man kan borra hål i och skruva fast dem mot en träplatta. Temperaturkänsliga filter Blir det ofta med hembyggen. Det är svårt att få tag på metaller som har låg utvidgningskoefficient. Därför bör man planera så att de kan stå i tempererat utrymme. Alternativt att man ändå bygger och använder sex burkar så att eventuell drift ändå ger tillräcklig dämpning. Man kan bygga ett isolerat skåp Att ställa över filterpaketet. Av spånplattor med frigolit fodring. På så vis fördröjer man temperaturförändringarna. Man kan gå ett steg vidare och bygga in värme och termostat. Det är då relativt lätt att få grader i filterlådan, även om rumstemperaturen varierar ner till frost. Nackdelen är att det blir en stor box. Värmen kan vara ett antal mindre värmekällor, så att värmen alstras jämt inne i skåpet, kanske en lite fläkt oxo. Behöver filtren andas? Bra fråga, men borra då ett litet hål i sidan, 1 mm, ett nära botten och ett vid locket. Så kan det andas. Så får du som du vill. Samma filter till D-STAR repeatern? Ja just det. En D-STAR repeater har samma duplexavstånd, den har ungefär samma krav på isolation mellan RX och TX. Det kan dock vara svårt att höra om man har sändarpåverkan i en D-STAR repeater, det gör man enkelt i en FM repeater. Detta kan betyda att om man vill vara säker så bygger man ett system med två antenner till en DV repeater. Sändarpåverkan i en repeater Det visar sig som att repeaterns mottagare blir okänsligare när den egna sändaren startat. Man kan starta repeatern, men kommer sedan inte in på den. Sändaren gör så att mottagaren blir okänsligare. Detta är obra och man blir inte nöjd. Vad som händer är att sändarens bredbandiga brus finns i för hög nivå på mottagarens frekvens, eller att sändaren blandar sig med mottagarens oscillators bredbandiga brus. Det är ju dessa saker filtren skall ta bort. Med för dålig dämpning på filtrens notch får man fenomenet. En sändare eller mottagare med dåliga egenskaper ger oxo detta symptom. Om man byggt sitt repeatersystem med dålig koaxialkabel, kommer koaxen att stråla där den går förbi mottagare och annan elektronik och därmed störa mottagaren. Sitter antennen för nära mottagaren kan dess strålning gå rätt in i mottagaren, en tumregel säger ett man bör ha minst 20 meter till antennen, och ALLTID dubbelskärmad koax. När de blir kallt och filtren driver kan man få sändarpåverkan. Något man kanske kan acceptera de få dagar det är så kallt. Genom att någon finns vid repeatern och lyssnar i dess mottagare, kan man låta en svag station tala till repeatern, man stänger då av sändaren och hör om bruset minskar. Sådana här

18 saker bör göras i praktiken, då mätinstrument inte går att applicera i en praktisk anläggning. Man kan ha för hög sändareffekt, men tänk då på två saker. Att halvera effekten ger dig bara 3 db mindre brus som stör mottagaren. Effekten har relativt liten betydelse Watt är lagom till en repeater. En typsikt sändare, som den i en IC-2200H, minskar inte det bredbandiga bruset om man ställer ner effekten lika mycket som man sänker effekten. Men bärvågens påverkan på mottagaren kan göra skillnad. Det betyder att i vissa fall måste man använda en dämpsats om man vill sänka sändarens effekt. En dämpsats efter sändaren sänker både bärvågseffekten och det bredbandiga bruset. Bredbandigt oönskat brus Eller sk sidbandsbrus finns på alla sändare, förstärkare och oscillatorer. Det går inte att köpa en bättre sändare eller mottagare som inte har sådant. Möjligen är det skillnad på nivån bland olika sändare och mottagare samt mellan fabrikaten. Dagens amatörradiostationer från ICOM har mycket lågt sådant brus. Detta trots att de är uppbyggda av PLL synteser. Förr var det kristallstyrda kommersiella radiostationer som gällde, men knappast idag. Det finns andra typer av filter Men dessa filter, de vi talat om idag, har jag byggt både för VHF och UHF och kan därför ge mina erfarenheter av. Den som kan hitta annan litteratur kan givetvis använda den och besluta om bygget. Eller bygga en blandning av olika tekniker. Där man tar hänsyn till befintligt material etc. Med ett T-kors kan man oxo få ett notchfilter Genom att använda en av anslutningarna på filtren vi beskrivit, och inte sätta antiresonatorkretsar mellan anslutningarna, och med ett T-kors, (koax) ansluta filtret i en ledning får vi ett Notchfilter. Det skulle med den här metoden bara behövas en anslutning och en kopplingsloop. Jag har inte provat metoden, men det kan vara värt att testa. Inte minst om filtret skall användas som just Notchfilter, för att exvis dämpa en viss sändares bärvåg. Skillnaden mot att använda två ingångar och antiresonator krets, spolen eller kondingen, mellan in och ut, är att vi inte har möjlighet att trimma avståndet mellan notch och pass. Se denna möjlighet som ett experiment. Surplusfilter, skrot och fynd Filter som man kommer över från kommersiella radiostationer. Kan de vara något? Det kan vara lockande om man får tag på en grej som sägs vara ett duplexfilter. Ett exempel på sådana filter är de som fanns i mobiltelefonanläggningar, de som var fast monterade i bilar, MTD och NMT stationer. Dessa gick med 10 MHz duplexavstånd och filtret blev litet och kompakt. De kan vara i storlek från en rejäl skokartong till en liten grej på 10 x 15 x 2 cm. Sådana filter av exvis Danskt fabrikat, (PROCOM) florerar på skrot marknaden. Tyvärr är det inget vi kan göra med dessa inom amatörradion. Duplexfilter för yrkesradio kan ligga på duplexavstånd i VHF bandet på 4, 4,6, och 8 MHz, i UHF bandet 7, 10 och 15 MHz. Med så stora duplexavstånd krävs minde branta filter, samtidigt som det är lättare att bygga filtren små, och ändå få tillräckligt djupa notchar. 4,6 MHz duplex används på det marina VHF bandet. Det fanns förr sådana stationer som gick i full duplex. Det har på skrotmarknaden förekommit filter till NMT basstationer, en typsikt förekommande typ är burkar, c:a 100 i diameter och 200 mm långa, ljusgråa, de kan sitta i grupper i en form

19 av chassin, ibland med 19 tums format. Sådana filter kan vara bra ämnen till duplexfilter för en amatör UHF relästation. Ta reda på dessa om du snubblar över dem. VHF filter som användbart skrot är bristvara, om de skall var brukbara för en 145 MHz amatörrelästation. Filter från 79 MHz system, eller rättare i bandet MHz kan gå att få tag på. De är då långa, över en meter. Dessa kan vara guld för den som vill bygga en duplexer för 145 MHz. Man behöver bara såga av innerröret. Så vitt jag kan förstå kommer det att skrotas en 79 MHz basar nu när polisen går över till TETRA. Vissa går som relästationer och bör innehålla filter. NMT 450, basstationer kunde använda äkta kaviteter. Dessa är mycket stora filter. En kavitet är en hålrumsresonator. Vid UHF blir den mycket stor. Den kan vara 19 tum bred, dvs 480 mm bred, 300 mm hög och 400 mm djup bakom panel. Dvs en stor svart låda, (obs inte en färdskrivare för flygplan) med koaxialkontakter på. Ofta med en skala där man kan ställa dämpning, samt en mekanisk temperaturregulator. Bra att ha grejer! Men lite svår att använda, då den ju skall ner från 450 MHz ända ner till 434 MHz. Samt att dessa är bandpassfilter. Extremt branta men räcker ändå inte till som duplexer utan extra jobb. Som preselektor för att minska problem med störningar från andra stationer är den dock perfekt. Det värsta filter jag sett Var en tankbil som man stämde av som förselektion på 7 MHz. Byggt som de filter vi idag talat om, men lite större. En antennrotor skötte avstämning inom CW delen på 7 MHz. Filtret blev så smalt att det funkade som ett CW filter, men på antennsidan. Snacka om roofingfilter. Ja man kan fundera på om det var aprilnumret av QST. Men fullt möjligt. Artikeln omfattade en massa andra filter så det var säkert på riktigt. Idag har vi ju ICOM:s radiostationer med mottagarprestanda som då gör att vi slipper sådana här smala filter. Låt nu vägverkets rör var i fred (ironi) Visst verkar det lockande att lägga sig till med ett sådant kraftigt spirorör som de lägger under vägen för vatten. Med diameter 1 meter och kanske 8 meter långt. Visst vore det kul att stämma av det som filter på 7 eller 14 MHz. På grusvägen finns de som är lagom till en 29 MHz relästation. Men tänk på att dessa är skattefinansierade. Men en gammal farmartank då (ironi) Jo den skulle nog göra sig bra som en preselektor för några HF band. Kanske du har en tömd oljetank liggande under jord. Filter som preselektor till en låga delen VHF station Har du problem med störningar från andra starka stationer när du skall köra 144 MHz CW eller SSB, Aurora eller seriös låga delen trafik? Bygg då en burk av den typ jag idag beskrivit. Bygg den som banpassfilter, dvs med bara in och utgångs kopplingsloop. Bestäm dess bandbredd med avståndet mellan kopplinglooparna till mittröret. Med 3 mm har du kanske 1-2 db dämpning och 10 db dämpning vid MHz. Du får en välbehövlig och mycket smal förselektion som kan ta bort störningar från sändare på exvis ett närbeläget vattentorn. Vet du vilken sändare som stör dig, ja då bygger du ett notchfilter. Sätt ett T kors på en av filtret kopplingsloopar och trimma filtret så att det dämpar frekvensen på den störande sändaren. Det kan vara en komradiostation på 168 MHz, eller en flygradiobas på 135

20 MHz. Gör du ett bandpassfilter måste du trimma om filtret om du QSY:ar från 144,050 till 144, 300 MHz. Ofta hjälper ett sådant här filter som preselektor om man gör det med låg dämpning, dvs med looparna 1 mm från mittröret. Vi får därigenom låg dämpning på signalfrekvensen. Ett Notchfilter har lägst dämpning av nyttofrekvensen. Givetvis funkar detta på UHF oxo. Eller varför inte på 28 eller 50 MHz. Dubbelskärmad koax, kontakttyp? Gäller för alla kablage, från sändare till filter, från mottagare till filter, mellan filtren och till T kopplingen som kombinerar till antennen. Kabeln till antennen måste även den vara dubbelskärmad, åtminstone de första metrarna från repeatern. Koaxial kontakterna kan vara BNC eller N. BNC kan glappa, och i vissa fall får man löda fast BNC kontakterna. Det kan inte nog poängteras att högsta kvalitet gäller för kontakter och kablar för att repeatern skal funka bra och i många år. Utan koaxialkontakter: Tänk på att det faktiskt går att bygga utan att använda koaxialkontakter, man kan löda in koaxialkabeln direkt. Då underlättar det dock med sådan koax som inte smälter av värmen, PTFE isolerad kabel. Nackdelen är att delarna inte går att ta isär vid transport. Fördelen är att man kan spara på dyra kontakter och få ner felkällorna. Direkt inlödd koax ger bra egenskaper om det är rätt gjort. Filter till en 29 MHz relästation? Går det? Ja filtren blir stora, det är ju bara 100 khz på 29 MHz FM delen. Vanligast är att man bygger en 29 MHz FM relästation med separerade sändare och mottagare. Det kan behövas flera km avstånd. Radiostationer till en repeater Förr använde man utrangerade kommersiell komradio som trimmades om till amatörbandet. Det gick ibland att dela den till mottagare och sändare. Dag är det nästan omöjligt att få tag på kristaller till sådana, liksom att få tag på användbara radiostationer. Idag har vi större krav på apparaterna i en amatörradiorepeater. Det krävs smalare mottagare bl.a. Bättre Imd egenskaper, lägre bredbandigt oönskat brus. Det som återstår är två transvirar, exvis ICOM IC-2200H, en som jobbar som mottagare och en som sändare. Blir det fel på en kan man bara byta, det finns ju då en sändare och en mottagare i reserv. Man plockar ut LF signalen från den som skall jobba som mottagare, ur högtalarjacken. Man kör in en dämpad LF signal i mikjacken, och även PTT där. Numera finns ofta ingen logiskt signal som kan fungera som bärvågsdetektor i en modern FM station. Och man får bygga en enkel VOX. Så att minsta ljud som kommer ur mottagaren ger en signal. Här är ett exempel på hur man kan bygga en enkel VOX Varför finns ingen bärvågsdetektorsignal trots att en modern radio har brusspärr? Och att det ändå kommer upp en symbol i displayen där det kan stå BUSY för bärvåg. Så här är det: Det hela funkar så att den elektroniska volymkontrollen fungerar som LF till och från, CPU bedömer om bruset som kommer från FM detektorn innehåller bärvåg eller ej. Om CPU tycker att det finns bärvåg, dvs att bruset har sjunkit, så skickar den ut en digital signal till