RÖRELSEGRUPPERNAS BETYDELSE I EN HOLISTISK TRAUMABEHANDLINGSMODELL FÖR ATT ÖKA INDIVIDENS EGENMAKT OCH RESURSER

Transkript

1 RÖRELSEGRUPPERNAS BETYDELSE I EN HOLISTISK TRAUMABEHANDLINGSMODELL FÖR ATT ÖKA INDIVIDENS EGENMAKT OCH RESURSER Stavanger 6-7 juni 2019 Emma Envall Ryman, socionom Marianne Alenius, leg psykolog Johanna Jokela, leg psykolog, leg psykoterapeut, dans/rörelseterapeut

2 Här finns vi:

3 Holistisk traumabehandling på RKC Stockholm TRAUMABEARBETNING Fysioterapeut INRE STABILISERING Individuella behandlingssamtal Gruppbehandling Psykiatriker och Sjuksköterska YTTRE STABILISERING Socionom

4 FALLEXEMPEL SAHRA Kvinna från Afghanistan, fyra barn, bortgift i ung ålder, uppväxt med krig och fattigdom, make försvunnen, omgift med tidigare makes bror, misshandel, ett barn dödad i bombdåd Analfabet Kom till Sverige utifrån familjeåterförening Barn kvar i hemlandet pga oklara papper gällande vårdnad

5 Traumabehandling?

6 Behov och hinder Analfabet, multipla trauman, förluster och separationer, Yttre stabilitet (trygghet, nätverk, skola, arbete, boende) Inre stabilitet (Affektreglering)

7 Sortera och stabilisera

8

9 Dans/rörelseterapi i grupp Parallellt med individuell behandling En gång i veckan Kvinnor, åldrarna 18 till 64, blandade språk och språkkunskaper Vanligast komplext PTSD + långvarig smärta + depression Behandlare anmäler patienten till gruppen och följer upp Stabilt deltagande 11-12/ gång: gruppen i sig bärande även om deltagarna varierar något Cirkelform. Uppvärmning med teman. Återkommande del där var och en får leda. Avslut med teman. Återkommande struktur men inslag av nya teman och övningar.

10 Grupp som ett sätt att öka egenmakt Minskad isolering Socialt stöd ( gruppgemenskap, en till en) Normalisering, minskad skam Märkbar inlärning: integrera psykoedukation och konkreta övningar Kunskapsspridning (deltagare blir co-terapeuter) Språkkunskaperna spelar mindre roll

11 Något om innehåll: KROPPSMEDVETENHET. Sensation, känsla. Andning, rörelse. Kroppen i rummet. SJÄLVREGLERING. Hyper/hypoarousal. GRÄNSSÄTTNING HITTA OCH STÄRKA det som fungerar, somatiska resurser GROUNDING, NÄRVARO, att landa i rummet och i sin kropp ( vilopaus ) NYFIKENHET väcks för kropp och rörelse: genom KREATIVITET komma förbi hinder som symtom, smärta och rörelserädsla TILLÅTELSE/LÄRA SIG ATT HA ROLIGT (barnövningar t ex dansstopp) ESTETISKA i att se/ skapa/ uppleva/bli rörelse och dansrörelse som METAFOR (t ex kasta bort problemen ) POSITIVA SENSATIONER och SELF-COMPASSION (ta hand om sig själv, krama sig själv, överraska sig själv)

12 Sahra Ta till sig kunskap och förmedla vidare (status i gruppen). Rollen som stöd för andra, även co-terapeut. Att bli sedd och bekräftad, både som deltagare men också genom spegling i rörelse. Balansen mellan att utgå ifrån egen förmåga och att bli bekräftad (speglad) i sin rörelse. Acceptans av olikheter. Allas personliga utrymme vs behov av fysisk kontakt. Att kunna vara i gruppen både som den starka men också de svåraste dagarna. En plats för lek, humor och att ta hand om sig själv.

13 Utvärdering Lärdomar och erfarenheter Avslutande gruppreflektioner veckovis under perioden 19/ /3 2019, dokumenterade av doktorand Utvärdering med hjälp av frågeformulär på persiska, arabiska, svenska

14 Lärdomar Gruppen del i ett större sammanhang Samarbete mellan behandlare: samma mål Kontinuitet: få ändringar, sms-påminnelse En tolk i taget, minimera pratet under gruppen Trygghet: återkommande struktur som balanseras med lite nytt Gruppregler OCH tillåtande atmosfär Gemenskap: alla lika viktiga, alla är med på sina villkor, (t ex sitta eller stå) Uppmuntra prosocialt beteende, ta hand om sig själv och hjälpas åt Lekfulhet, skratt

15 Erfarenheter: vad som varit viktigt Rätten till sin kropp. Äga sin kropp MIN KROPP ÄR MIN. Lära sig att lyssna på egna signaler. Att BLI BEKRÄFTAD OCH SEDD både som individ och som del i gruppen. Ickeverbal interaktionell reglering: multisensorisk, repetitiv aktivitet, spegling, rytm. Tillsammans. Att räknas som människa. PROVA NYA SÄTT ATT VARA, rörelsemönster och icke-verbala uttryck: kroppsspråk och hållning, t ex. att sträcka på sig och ta plats. Större RÖRELSEFRIHET (rörelsefobi vid både PTSD och smärta). Rätten ATT UTTRYCKA SIG. Att ens upplevelse är viktig och kan kan gestaltas på olika sätt (symbolisering). UPPLEVELSE ATT VARA HELHET. Att arbeta bottom-up utifrån kropp och kreativ rörelse, på ett psykoterapeutiskt sätt främjar integration (jmfr dissociation och bodymind split).

16 TACK!

17 Sammanfattning av reflektioner GEMENSKAP och socialt stöd. Its good we are all here and support each other. GLÄDJE, positiva upplevelser, energi. It is good to come here here even when I am in pain, it is still good to be with the group, we laugh and it is bettter than staying at home. NÄRVARO i stunden. When I am here it is a time during which I try not to think of all the sadness that I have, and try to focus on the moment. Everything (pain and sickness) goes away in the group, but when there was a break all the pain came back, it is important for the group to be every week. AVSLAPPNING (TRYGGHET). I feel relaxed right now, my body was very tense but now it is more relaxed.

18 TACK!