Dagvattenutredning för markanvisningsområde inom detaljplan

Transkript

1 18U3258 Dagvattenutredning för markanvisningsområde inom detaljplan Västerås 3:28, Skiljebo Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel bjerking.se

2 Mall: VS Version: 7.0 Status: Godkänd Dagvattenutredning för markanvisningsområde inom detaljplandagvattenutredning_skiljebo_ docx Sparat: :07 Uppdrag nr. 18U3258 Sida 1 (22) Dagvattenutredning Uppdragsnamn Skiljebo Västerås stad Ekevägen Uppdragsgivare JM AB Joakim Grönlund Vår handläggare Maria Schoeps Datum Senast rev.datum Innehåll Inledning Uppdrag och syfte Underlag Krav och riktlinjer för planering av dagvatten Västerås dagvattenpolicy Svenskt Vattens P Markanvisning för bostäder Mälarenergi... 4 Områdesbeskrivning Befintliga förhållanden Framtida förhållanden... 6 Förutsättningar Flödesvägar, avrinningsområden och lågpunktsanalys Lågpunktskartering Befintliga VA-ledningar Geologi och grundvatten Recipienten och dess status Dagvattenflöden och fördröjning för ett 10-årsregn Flödesberäkning efter exploatering Erforderlig fördröjningsvolym för ett 10-årsregn Föroreningsberäkningar Förutsättningar och antaganden Dagvattenhantering... 14

3 Sida 2 (22) 6.1 Föroreningsberäkningar med reningseffekt Principer för dagvattenhantering vid ett 10-årsregn Gröna lågpunktsstråk Principer för dagvattenhantering vid ett skyfall Torrdamm Skyfallsyta Drift och skötsel av föreslagna anläggningar Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Slutsats Förslag på fortsatta utredningar... 22

4 Sida 3 (22) Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Bjerking AB har på uppdrag av JM AB tagit fram en kompletterande dagvattenutredning inför detaljplan för markanvisningsområde på del av fastigheten Västerås 3:28 och del av fastigheten Västerås 3:25 i Skiljebo, Västerås. Syftet med detaljplanen är att prova möjligheten att komplettera stadsdelen Skiljebo med nya bostäder och en ny aktivitetspark. Dagvattenutredningen är en komplettering av PM Skyfallsavledning och PM Dagvatten framtagna av VAP. Därmed är delar av dessa utredningar inarbetade i detta PM. Dagvattenhantering för Skiljebo består av två delar, dels att fördröja och rena dagvatten för ett mindre regn (10 år) dels åtgärder för att skydda byggnader mot ett extremt regn. Syftet med utredningen är att: Utifrån befintliga PM klargöra hantering av dagvatten inom planområdet vid ett mindre regn (10-årsregn) samt vid skyfall i enlighet med Västerås stads dagvattenpolicy. Utgöra ett underlag till detaljplanen samt framtida detaljprojektering inom markanvisningsområdet. Redogöra för Västerås stads synpunkter på befintligt PM dagvatten (VAP ). 1.2 Underlag Följande underlag har använts under framtagandet av utredningen: Flyghindernivåer Västerås 3:28, underlag till tävlingsbidrag, JM, Beräkning översvämningsvolym för markanvisningsområdet, Mälarenergi, Dagvattenpolicy Västerås stad, antagen Handlingsplan för dagvatten i Västerås, Mälarenergi och Västerås stad, antagen PM Dagvatten Västerås Skiljebo, VAP VA Projekt AB, PM Geoteknik, Underlag för markplanering, Skiljebo (Västerås 3:28), Västerås Stad, Loxia Group, PM Skyfallsavledning Västerås Skiljebo, VAP VA Projekt AB, Problembeskrivning dagvatten, VAP, Situationsplan, Tyréns, Svenskt Vattens Publikation P Krav och riktlinjer för planering av dagvatten I arbetet med kompletteringen av dagvattenutredningen har ett antal styrande och vägledande dokument följts Västerås dagvattenpolicy Utredningen följer Västerås stads dagvattenpolicy vilken har följande övergripande mål: Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. Grundvattenbalansen bibehålls. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag.

5 Sida 4 (22) Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. Kunskapen om dagvatten ökar. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Förorenaren betalar. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. Dagvatten ska utredas i alla planer. I dagvattenpolicyn framförs även förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp till mindre sjöar, vattendrag, Mälaren samt till dagvattenledning. Dessa följer Riktvärdesgruppens förslag till riktvärden (februari 2009). Vidare gäller att den oljeavskiljande funktionen hos dagvattenanläggningar är en förutsättning för rening av dagvatten samt att utbyggnad av området inte ger en negativ påverkan på miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster (SFS 2004:660) Svenskt Vattens P110 Svenskt Vatten är en branschorganisation som genom deras publikation P110 ger rekommendationer för hur nya exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse. Publikationen ger övergripande krav och förutsättningar för samhällenas avvattnings, dimensionering och utformning av nya dagvattenledningar, dimensionering och utformning av nya spillvattenledningar m.m Markanvisning för bostäder En markanvisning finns för fastigheten. Denna framför följande riktlinjer gällande dagvatten: Byggnader ska klara en marköversvämning på +26,5 m utan att skadas, gäller för färdigt golv och grundläggning. Även markparkeringar och andra områden som inte tål höga vattennivåer ska klara marköversvämningen utan att skadas. Avrinningsvägen för dagvatten längs Ekevägen får inte förhindras och det ska finnas kvar en översvämningsvolym 1 på m 3 för att ta hand om dagvatten som kommer från områden uppströms fastigheten. Efter första utskicket av denna utredning ( ) har en ny nivå på +26,3 m satts för färdigt golv och grundläggning, se mer i avsnitt Lågpunktskartering Mälarenergi Enligt riktlinjer från Mälarenergi ska: Dagvattenflöden beräknas för ett 10-årsregn med varaktighet på 10 minuter. Dagvattenflödet från fastigheten till det allmänna ledningsnätet uppgå till maximalt 15 l/s och ha. 1 Tidigare översvämningsyta, men eftersom att vi talar om volymer gällande dagvatten har denna ändrats till att kallas översvämningsvolym. Detta har stämts av med Mälarenergi

6 Sida 5 (22) Områdesbeskrivning 2.1 Befintliga förhållanden Planområdet är beläget söder om Skiljeboskolan i stadsdelen Skiljebo, Västerås, se Figur 1. JM planerar att exploatera inom markanvisningsområdet. I nuläget består området av öppna gräsytor och en grusad fotbollsplan. En aktivitetspark planeras även uppföras på en asfalterad yta inom planområdet, väster om markanvisningsområdet. Planområde Figur 1. Planområdet är lokaliserat precis söder om Skiljeboskolan i stadsdelen Skiljebo i Västerås. Markanvisningsområdet är inom stor orange figur. För en mer övergripande bild över planområdets lokalisering, se Figur 7.

7 Sida 6 (22) 2.2 Framtida förhållanden Bostäder i form av flerfamiljshus och radhus samt parkeringar och gårdsytor planeras att uppföras inom planområdet, se Figur 2. Parkrum med en parkliknande karaktär med gröna stråk och gångar kommer utformas mellan husen. Cykel- och sophus planeras att förses med sedumtak. Andelen hårdgjorda ytor inom planområdet kommer öka jämfört med idag. Till hårdgjorda ytor räknas främst tak- och asfaltsytor. En aktivitetspark kommer anläggas väster om markanvisningsområdet, som även kommer kopplas med en ny gång- och cykelväg, se lokalisering i Figur 1. Markanvisningsområde Figur 2. Situationsplan över planerad bebyggelse inom markanvisningsområdet (Tyréns, ). Takytor visas med vita ytor, hårdgjorda ytor i form av asfalt och betong visas med blå ytor och gröna ytor och gröna tak är markerade i olika nyanser av grönt.

8 Sida 7 (22) Förutsättningar 3.1 Flödesvägar, avrinningsområden och lågpunktsanalys Avrinningsområdet uppströms planområdet har en yta på ca 24,6 ha och en viktad avrinningskoefficient på 0,38 2. Enligt Mälarenergi uppgår den totala volymen dagvatten som genereras i avrinningsområdet till m 3 varav m 3 kommer kunna fördröjas uppströms planområdet. Detta innebär att resterande volym på m 3 berör området och ska hanteras i området. I avsnitt Lågpunktskartering anges översvämningsvolymen m 3 i markanvisningen. Ovanstående beräkning visar dock en nödvändig översvämningsvolym på m 3 vilket visar att volymen i det tidiga skedet vid markanvisningens framtagande inte var tillräckligt väl tilltagen. Fortsättningsvis i utredningen är det översvämningsvolymen m 3 som gäller. Fastigheten utgör lågpunkt för avrinningsområdet, se Figur 3 nedan. Markanvisningsområde Figur 3. Avrinningsområdet för planområdet inom gulfärgad figur. Bild från Mälarenergi Mörkblåfärgat område visar lågpunkter. 2 Enligt PM från Mälarenergi,

9 Sida 8 (22) Lågpunktskartering Enligt Mälarenergis lågpunktskartering för ett 100-årsregn är planområdet beläget inom ett låglänt område som riskerar att översvämmas med ett vattendjup på 0,1 0,5 m vid skyfall, se blått område i Figur 4. Ekevägen, belägen öster om området, utgör ett lågpunktsstråk för omgivande avrinningsområde och översvämmas med ett vattendjup på 0,1 m upp till >0,5 m. Djup >0,5 m Djup 0,3 0,5 m Djup 0,1 0,3 m Ekevägen Markanvisningsområde Figur 4. Utdrag ur Mälarenergis lågpunktskartering som visar maxdjup vid ett 100-årsregn. Delar av området riskeras att översvämmas med ett djup om 0,1 0,5 m. Erhållen från Mälarenergi Då den högsta befintliga markhöjden i planområdet ligger på ca +25,6 m kommer vattennivån vid ett skyfall att ligga 0,5 m högre dvs på ca +26,1 m vid översvämning (markhöjd +25,6 m plus maximalt översvämningsdjup + 0,5 m). Enligt markanvisningen för området ska nivå på färdigt golv ligga på minst +26,5 m varför kravet på lägsta höjd för färdigt golv är ca 0,4 m högre än den estimerade vattennivån. Om marginalen mellan högsta vattennivå och färdigt golv minskas kan nivån för färdigt golv sänkas. Rekommenderad nivå för färdigt golv har diskuterats vidare efter det första utkastet av denna utredning och nivån för färdigt golv och grundläggning föreslås till +26,3 m. Ekevägen ligger på en markhöjd på +25,5 m. Vid ett 100-årsregn kan vattennivån komma att ligga >0,5 m högre, dvs på mer än +26,0 m.

10 Sida 9 (22) 3.2 Befintliga VA-ledningar Kommunalt VA i form av dagvatten, spillvatten och vatten passerar i Ekevägen öster om markanvisningsområdet, se Figur 5. Dagvatten från den nya bebyggelsen kommer ansluta till befintlig dagvattenledning i betong med dimension 600 mm. Markanvisningsområde D/600 Betong Figur 5. Befintliga VA-ledningar i Ekevägen längs med markanvisningsområdets östra sida.

11 Sida 10 (22) 3.3 Geologi och grundvatten Utifrån SGU:s jordartskarta domineras marken av glacial lera med förekomst av sandig morän i anslutning till området i väster, söder och öster (Figur 6). Lera Berg Morän Markanvisningsområde Figur 6. Jordartskartan visar att markanvisningsområdet är beläget på lera. Skala 1:2500 SGU, Enligt PM geoteknik (Loxia Group, ) består den översta delen av jorden av lera, med en mäktighet på totalt ca 6 7 m. Grundvattennivån har uppmätts vid ett tillfälle (början av maj) i ett installerat grundvattenrör. Vattennivån låg då på + 24,5 m, ca 1 m under markytan.

12 Sida 11 (22) 3.4 Recipienten och dess status Dagvatten från området avvattnas genom dagvattenledningar till recipienten Mälaren - Västerås hamnområde, se Figur 7. Nedan beskrivs dess nuvarande ekologiska och kemiska ytvattenstatus samt miljökvalitetsnormer (MKN) enligt VISS senaste bedömning ( ). Planområde Mälaren Figur 7. Planområdets lokalisering i förhållande till recipienten Mälaren. Ekologisk status Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten Mälaren Västerås hamnområde har klassificerats till måttlig. Kvalitetskravet hos recipienten gällande ekologisk status är måttlig ekologisk status till år 2027 då ytvattnet är påverkat av hamnområde. Ytterligare motivering till kvalitetskravet är att det krävs omfattande åtgärder för att förbättra hydromorfologiska förhållanden hos vattenförekomsten. God ekologisk status med avseende på näringsämnen ska uppnås till år Kemisk status Den kemiska statusen i recipienten uppnår ej god kemisk status med avseende på att PAH:er, TBT, kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) har uppmätts över gränsvärden. Kvalitetskravet för kemisk status är satt till god kemisk ytvattenstatus. Mindre stränga krav för PDBE och kvicksilver har satts i enlighet med bilaga 6 i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om statusklassificering och MKN avseende ytvattenstatus. Halterna kvicksilver och PBDE får inte överstiga halterna framtagna under december 2015.

13 Sida 12 (22) Dagvattenflöden och fördröjning för ett 10-årsregn 4.1 Flödesberäkning efter exploatering Dimensionerande regntillfälle är ett regn som statistiskt återkommer var 10 år, men en varaktighet på 10 min. Enligt Svenskt Vatten P110 motsvarar detta regnintensiteten 228 l/s ha. Till detta läggs ett klimattillägg av 25 %, vilket ger att den dimensionerande regnintensiteten är 285 l/s ha. Omräknat till nederbördsmängd motsvarar detta 17,1 mm. Beräknat dimensionerande flöde för ett 10-årsregn med 10 min varaktighet och klimatfaktor (25 %) redovisas i Tabell 1 nedan. Tabell 1. Beräknat dagvattenflöde efter exploatering av planområdet för ett 10-årsregn med varaktighet på 10 minuter och klimatfaktor 1,25. Ytor är uppmätta enligt ytor i Figur 2. Markanvändning Yta (m 2 ) Avr. Koeff. Red. Yta (m 2 ) Regnintensitet inkl. klimatfaktor (l/s ha) Dimensionerande flöde (l/s) Tak , Hårdgjord (asfalt/betong) , Grönyta , Summa Tillåtet flöde från planområdet får uppgå till maximalt 15 l/s ha enligt förbindelsepunkt till det allmänna ledningsnätet. Området har en yta på ca 2 ha vilket ger ett avrundat maximalt flöde på ca 30 l/s. Efter exploatering beräknas flödet uppgå till 273 l/s, jämfört med tillåtet utflöde på 30 l/s, vilket medför att fördröjande åtgärder krävs inom planområdet innan utsläpp till det allmänna ledningsnätet. 4.2 Erforderlig fördröjningsvolym för ett 10-årsregn För att kompensera för de hårdgjorda ytorna inom exploateringen krävs att mellanskillnaden av tillåtet utflöde och flödet efter exploateringen fördröjs inom planområdet. En volym om totalt 164 m 3 genereras från området efter exploatering för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet och klimatfaktor (25 %), se tabell nedan. Med tillåtet utflöde på 30 l/s under 10 minuter hinner 18 m 3 dagvatten avbörda från planområdet ((30 l/s x 600 s) /1000 l). Detta medför att en fördröjningsvolym på 146 m 3 ska fördröjas inom planområdet (164 m 3 18 m 3 ), se Tabell 2. Tabell 2. Erforderlig fördröjningsvolym för planområdet. Red. Yta (m 2 ) Regnintensitet inkl. klimatfaktor (omräknat från 285 l/s ha) (mm) Volym från exploateringen (9 590 m 2 x 0,0171 m) (m 3 ) Avbördad volym efter 10 min ((30 l/s x 600 s) /1000 l) (m 3 ) Fördröjnings- Volym (164 m 3 18 m 3 ) (m 3 ) ,

14 Sida 13 (22) Föroreningsberäkningar Föroreningsmängder- och halter i dagvattnet har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (v ). Modellverktyget StormTac simulerar, dimensionerar och analyserar bl.a. flöden, fördröjning samt rening av dagvatten. De beräkningsförutsättningar som programmet kräver är områdets markyta samt storleken på de olika delavrinningsområdena. 5.1 Förutsättningar och antaganden Beräkningar har gjorts enligt följande förutsättningar: För beräkning av mängder har nederbörd 640 mm/år använts. Området avvattnar till en och samma punkt. Markanvändning som använts i modelleringen före exploatering är grusyta (0,93 ha) och gräsyta (grönyta) (1,06 ha). Markanvändning som använts i modelleringen efter exploatering är parkmark, takyta och betongplatta (Tabell 1). Betongplatta representerar hårdgjord yta. För takytor har markanvändning atmosfärisk deposition använts då denna representerar svenska förhållanden mer än markanvändningen takyta, vilken är baserad på amerikanska och kinesiska tak. Avrinningskoefficienter som använts i föroreningsberäkningarna är samma som koefficienterna i flödesberäkningarna. Avrinningskoefficienten för grusyta har satts till 0,4 i enlighet med schablonvärdet i StormTac. I Tabell 3 nedan redovisas föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvattnet som leds genom ledning till Mälaren före och efter exploatering utan reningsåtgärder. Föroreningshalter har jämförts med gällande riktvärden för Västerås stad 3. Tabell 3. Föroreningsberäkningar före och efter exploatering utan reningsåtgärder. Röda siffror visar halter som överstiger riktvärden och mängder efter exploatering som är högre jämfört med före exploatering. Riktvärde Mälaren nivå 2 Halter Före exploatering Efter exploatering Före exploatering Mängder Efter exploatering Ämne Enhet (halter) (halter) (halter) (kg/år) (kg/år) P µg/l ,32 0,56 N mg/l 3,0 1,5 1, Pb µg/l ,01 0,02 Cu µg/l ,05 0,08 Zn µg/l ,1 0,2 Cd µg/l 0,5 0,1 0,1 0,0005 0,001 Cr µg/l 25 1,2 2 0,005 0,02 Ni µg/l ,005 0,01 Hg µg/l 0,07 0,01 0,03 0,0001 0,0002 SS mg/l Olja mg/l 0,7 0,1 0,2 0,5 1,4 3 Riktvärden för Västerås stad; Mälaren Nivå 2 vilken innefattar utsläpp till dike eller damm innan vidare avledning till recipient (Dagvattenpolicy i Västerås, ).

15 Sida 14 (22) Föroreningsberäkningarna visar att samtliga halter efter exploatering understiger riktvärdena för Mälaren. Samtliga mängder efter exploatering förväntas överstiga mängderna före exploatering. Eftersom föroreningsbelastningen från området inte får öka efter exploatering krävs renande åtgärder på dagvattnet. Dagvattenhantering Dagvattenhanteringen för Skiljebo består av två delar, dels att fördröja och rena dagvatten för ett 10-årsregn, dels åtgärder för att skydda byggnader mot ett skyfall. Nedan beskrivs föroreningsberäkningar och de lösningar som krävs för att uppnå tillräcklig rening och fördröjning av dagvattnet. 6.1 Föroreningsberäkningar med reningseffekt Beräkningar har gjorts i StormTac enligt tidigare nämnda förutsättningar och antaganden i avsnitt 5.1 Förutsättningar och antaganden samt: För rening av dagvatten har beräkningarna utförts med markanvändning grönt tak för cykel- och sophus (0,02 ha) samt reningsanläggningen gröna lågpunktsstråk (biofilter med 0,2 m växtbädd och ca 0,3 m makadambädd). I Tabell 4 nedan redovisas föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvattnet före och efter exploatering efter rening i gröna lågpunktsstråk. Föroreningshalter har jämförts med gällande riktvärden för Mälaren enligt Västerås stad. Tabell 4. Föroreningsberäkningar före exploatering och efter exploatering med reningsåtgärd i form av gröna lågpunktsstråk. Riktvärde Mälaren nivå 2 Halter Före exploatering Efter exploatering och rening i gröna lågpunktsstråk Före exploatering Mängder Efter exploatering och rening i gröna lågpunktsstråk Ämne Enhet (halter) (halter) (halter) (kg/år) (kg/år) P µg/l ,32 0,09* N mg/l 3,0 1,5 0,4 7 3 Pb µg/l ,6 0,01 0,005 Cu µg/l ,05 0,02 Zn µg/l ,1 0,04 Cd µg/l 0,5 0,1 0,03 0,0005 0,0002* Cr µg/l 25 1,2 1,0 0,005 0,007* Ni µg/l ,4 0,005 0,003* Hg µg/l 0,07 0,01 0,01 0, ,00007* SS mg/l * Olja mg/l 0,7 0,1 0,06 0,5 0,4* *För att uppnå erforderlig reningseffekt krävs växter med hög reningseffekt samt kontinuerlig drift och skötsel av dagvattenanläggningen. Kloka materialval kan också vara ett sätt att begränsa föroreningar i dagvatten.

16 Sida 15 (22) Efter exploatering och rening i gröna lågpunktsstråk förväntas samtliga föroreningshalter underskrida riktvärden för Mälaren. Föroreningsberäkningarna visar även att samtliga föroreningsmängder efter exploatering med föreslagen reningsåtgärd blir lägre eller lika med befintliga föroreningsmängder, förutom för krom som förväntas vara något högre. StormTac är ett verktyg som ger en uppskattning av föroreningsbelastningen. Därmed kan det inte ses som helt säkert för att avgöra belastningen av föroreningar. Vid modelleringen har bland annat betongplatta och grönt tak använts som markanvändning. För dessa markanvändningar klassificeras krom att ha låg säkerhet. Detta betyder att modelleringen endast ger en uppskattning av mängden för krom. Den något ökade halten av krom efter exploatering kan därför anses hamna inom felmarginalen på föroreningsberäkningarna i StormTac. 6.2 Principer för dagvattenhantering vid ett 10-årsregn Tillåtet flöde från planområdet får uppgå till maximalt 30 l/s enligt förbindelsepunkt till det allmänna ledningsnätet. Efter exploatering beräknas flödet uppgå till 273 l/s vilket medför att 146 m 3 dagvatten ska fördröjas inom planområdet innan utsläpp till det allmänna ledningsnätet. Dagvatten föreslås renas och fördröjas i gröna lågpunktsstråk, se föreslagen placering och utformning i Figur 8. Beskrivning av dagvattenanläggningen ses i avsnitt nedan. Gröna lågpunktsstråk Yta: 400 m 2 Markanvisningsområde Förbindelsepunkt Figur 8. Åtgärdsförslag inom planområdet för dagvattenhantering vid ett 10-årsregn.

17 Sida 16 (22) Gröna lågpunktsstråk Vid regntillfälle ytavledes dagvatten från tak-, gårds- och parkeringsytor över gräsytor till i normalt torrlagda stråk av gräs och gatsten. Vattnet söker sig längs gröna stråk med måttlig längslutning så fastläggning av sediment hinner ske. Stråken meandrar genom området från parkeringen i norr och vidare söderut mot en torrdamm (se Figur 11). Stråken har måttlig längslutning så fastläggning av sediment kan ske för att öka reningen. Ytorna ska vara enkla att underhålla och utformade för maskinklippning av vegetationen. Under de gröna stråken läggs dränering. Se exempelskisser nedan (Figur 9). Figur 9. Exempelskiss på dagvattenhantering i gröna lågpunktsstråk på kvartersmark (Tyréns, ). En brunn avsedd för flödesreglering anläggs i slutet av stråken för reglering av flöde till torrdammen. Exempel på anordning ses i Figur 10. Tillåtet utflöde till torrdammen och typ av flödesreglering bestäms i detaljprojekteringen. Reglerbrunn Skibord (justerbar) Utlopp från gröna stråk Flödesregulator Vattennivå Figur 10. Principskiss på brunn för flödesreglering hos utlopp från gröna stråken. Pilarna visar vattnets flödesväg och blått streck visar vattennivån. Fördröjningskravet för området är att 146 m 3 ska fördröjas. Denna volym föreslås fördröjas i de gröna lågpunktsstråken med växtbädd och makadam. Med en yta på ca 400 m 2 och ett djup på ca 0,8 m (öppen del 0,3 m, växtbädd 0,2 m och makadambädd 0,3 m) kan stråken fördröja ca 100 m 3 (yta för slänter ca 30 %, porositet växtbädd 15 % och porositet makadam 30 %). Ytterligare fördröjning gräsytor inom området dagvatten. Med en yta på ca m 2, djup på 0,1 m och

18 Sida 17 (22) porositet på 15 % fördröjer gräsytorna ca 75 m 3 vatten. De gröna stråken och gräsytorna ger en total fördröjning på ca 175 m 3, vilket innebär att fördröjningskravet uppnås. Dagvattnet renas längs stråken genom infiltration i gräsytorna och växtbäddarna. Växtbäddarna har ett djup på 0,2 m. Vid infiltrationen tar växterna upp och filtrerar bort föroreningar från dagvattnet samt minskar flödet vilket ökar sedimentering av föroreningar. För att uppnå erforderlig rening krävs växter med hög reningseffekt. Exempel på växter med god reningseffekt och som tål både våta och torra förhållanden är strandråg, daglilja, iris, daggkåpa och kaveldun. Ett strukturtåligt substrat är viktigt att använda vid anläggande av växtbäddarna i stråken. Substratet möjliggör syreupptagning vid våta perioder samt håller vattnet i bädden under torra perioder vilket medför rening under både torra och våta tider. Kloka materialval kan också vara ett sätt att begränsa föroreningar i dagvatten. 6.3 Principer för dagvattenhantering vid ett skyfall Vid skyfall kommer inte ledningsnätet för dagvatten kunna hantera allt dagvatten. Detta eftersom att ledningsnätet är dimensionerat för mindre flöden (2- eller 5-årsregn) och dagvattensystemet är vid skyfall uppdämt till markytan. Enligt markanvisningen för Skiljebo ( ) ska följande tillämpas vid skyfall: Byggnader ska klara en marköversvämning på +26,5 m utan att skadas, gäller för färdigt golv och grundläggning. Även markparkeringar och andra områden som inte tål höga vattennivåer ska klara marköversvämningen utan att skadas. Avrinningsvägen för dagvatten längs Ekevägen får inte förhindras och det ska finnas kvar en översvämningsvolym på m 3 för att ta hand om dagvatten som kommer från områden uppströms fastigheten. Rekommenderad nivå för färdigt golv har diskuterats efter ett första utkast av denna utredning och utifrån detta har en ny rekommendation på nivån för färdigt golv och grundläggning på +26,3 m tagits fram. Enligt beräkning från Mälarenergi uppgår översvämningsvolymen till m 3 och ska hanteras i området (se även avsnitt Lågpunktskartering). Enligt skyfallsutredningen blir maximal vattennivå inom området med dagens höjdsättning av området +26,1 m. Denna maximala nivå har använts vid hantering av översvämningsvolymen. I kommande avsnitt har utgåtts från att volymen m 3 ska kunna hanteras inom planområdet. Volymen på 146 m 3 som ska fördröjas i de gröna stråken vid ett 10-årsregn ingår inte i översvämningsvolymen m 3. Översvämningsvolymen m 3 föreslås omhändertas i en torrdamm och skyfallsyta i områdets södra del, se Figur 11. Dessa beskrivs i avsnitt nedan.

19 Sida 18 (22) Markanvisningsområde Skyfallsyta (grund del) Yta: 800 m 2 Djup: 0,9 m Volym: 940 m 3 Torrdamm (djup del) Yta: 900 m 2 Djup: 1,4 m Volym: m 3 Figur 11. Åtgärdsförslag för omhändertagande av översvämningsvolymen på m 3 inom markanvisningsområdet. Skyfallsytans grunda och djupa del (torrdammen) omhändertar översvämningsvolymen. Djupet som anges i figuren är ett medelvattendjup för den orangea ytan. Torrdammen är inkluderad i den totala skyfallsytan (brunröd figur) Torrdamm I den lägsta delen av området, i dess sydöstra del, skapas en torrdamm med en yta på 900 m 2 (se Figur 8). Torrdammen anläggs på allmän platsmark, och är under Mälarenergis huvudmannaskap och ansvar, med förbindelsepunkt till det allmänna ledningsnätet i Ekevägen. Dammen utgör en del av skyfallsytan där översvämningsvolymen på m 3 ska fördröjas, se vidare i avsnitt nedan. Dammens yta på 900 m 2 är ett förslag och dess slutgiltiga yta bestäms i ett senare skede när exakt djup och utformning bestäms. Torrdammens främsta funktion är att fördröja dagvattnet, men viss rening kommer ske även här. Dammen är normalt torr och utformas som ett gräsklätt lägre område, eller som en yta med översvämningståliga växter, se referensbilder i Figur 12. Föroreningarna renas genom avskiljning och nedbrytning av vegetationen. Föreslagna växter som bör anläggas för hög reningseffekt hos torrdammen är lika som för det gröna lågpunktsstråket, se avsnitt ovan. Det är fördelaktigt att sprida ut dagvatten över hela dammens yta, dels för att sänka flödeshastigheten vilket ger en högre reningseffekt, dels för att nyttja dammens fulla reningskapacitet.

20 Sida 19 (22) Figur 12. Referensbilder på torrdammens utformning. Tyréns, En anordning för flödesreglering byggs vid utjämningsvolymens utlopp till förbindelsepunkt, maximalt flöde vid ett 10-årsregn får inte överskrida 30 l/s. I enlighet med anvisningar från Mälarenergi byggs ingen bräddningsfunktion till förbindelsepunkten Skyfallsyta Skyfallsytan omhändertar översvämningsvolymen på m 3 som beräknas uppstå vid skyfall. Skyfallet kommer hanteras inom en djupare och en grundare del inom områdets södra del enligt Figur 11. Skyfallsytan utformas som ett gräsdike, se referensbilder i Figur 13 nedan. Figur 13. Referensbilder på utformning av skyfallsytan. Tyréns, Som lågpunktskarteringen visar kommer vatten tryckas upp i området till ett djup på max 0,5 m. Med en antagen befintlig marknivå på ca +25,6 m ger det en maximal vattennivå på +26,1 m vid ett skyfall. Den djupa skyfallsdelen utgörs av torrdammen som enligt framfört förslag har en ungefärlig yta på 900 m 2 och ett djup på 1,4 m upp till maximala översvämningsnivån +26,1 m. Dammbottens nivå är +24,7 m.

21 Sida 20 (22) Den grundare delen har ett maximalt vattendjup på 0,9 m (vid skyfallsnivån + 26,1 m) och en föreslagen yta på 800 m 2. Detta ger en maximal översvämningsvolym på 940 m 3, se Figur 14. Figur 14. Exempel på sektion för den grunda skyfallsytan, Tyréns, Ovanstående beräkningsexempel är ett förslag på hur översvämningsvolymen kan hanteras inom området. Yt- och volymförhållandet mellan den grunda och djupa delen kan ändras efter den framtida höjdsättningen. Även bottennivån i anläggningarna kan ändras så länge den totala översvämningsvolymen uppgår till m 3.

22 Sida 21 (22) 6.4 Drift och skötsel av föreslagna anläggningar För att säkerställa den avsedda reningen och fördröjningen av dagvatten uppnås bör anläggningarna underhållas regelbundet. Olja som ansamlats i de gröna stråkens utloppsbrunn ska tömmas. För gröna lågpunktsstråk, torrdamm och skyfallsyta ska rensning av brunnar och ledningar samt borttagning av skräp genomföras kontinuerligt. Skötseln beror till stor del av vegetationstyp. Gräsklädda delar behöver slås minst en gång per år. Efter skyfall bör samtliga anläggningar kontrolleras. I samband med detaljprojekteringen föreslås att skötsel- och driftinstruktioner upprättas för det föreslagna dagvattenanläggningarna. 6.5 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Vid ett skyfall kommer inte dimensionerade dagvattenanläggningar kunna hantera allt dagvatten. När dagvattensystemet går fullt kommer resterande dagvatten avledas ytledes via så kallade sekundära avrinningsvägar. I Figur 15 redovisas sekundära avrinningsvägar inom planområdet. Allt ska avrinna mot skyfallsytan för att motverka att byggnader skadas. Vid en lågpunktskartering är det aktuella området identifierat som ett översvämningsområde, med en avrinning söderut längs Ekevägen (se även avsnitt Lågpunktskartering). Dagvatten tillrinner markanvisningsområdet från Ekevägen som fungerar som ett skyfallsstråk från omkringliggande avrinningsområde. När Ekevägen blir uppdämd kommer vatten att trycka upp i markanvisningsområdets sydöstra hörn och fylla upp skyfallsytan. +26,35 +26,15 +25,75 +25,66 +25,57 +26,24 +25,81 Markanvisningsområde +25,88 +25,40 +25,73 Figur 15. Föreslagna sekundära avrinningsvägar inom markanvisningsområdet visas med mörkblå pilar. Plushöjder visar befintliga höjder och turkosa pilar befintliga rinnvägar vid skyfall.

23 Sida 22 (22) Slutsats Med föreslagen dagvattenhantering i form av gröna meandrande lågpunktsstråk erhålls erforderlig fördröjning och rening av dagvattnet inom planområdet. Föreslagna gröna lågpunktsstråk är öppna anläggningar vilket medför att dagvattnet synliggörs samt ger ett estetiskt mervärde. Då föroreningsbelastningen inte förväntas öka från området efter exploatering och rening i föreslagen dagvattenanläggning, jämfört med före exploatering, görs bedömningen att exploateringen inte kommer påverka ställda MKN för recipienten. Mängden krom ligger något högre jämfört med mängden före utbyggnad. Då StormTac endast ger en uppskattning av föroreningsbelastning kan den något ökade mängden krom anses ligga inom felmarginalen för föroreningsberäkningarna. Dessutom kommer ytterligare rening ske i torrdammen. Därmed anses föreslagen dagvattenhantering avlasta dagvattensystemet nedströms det aktuella området och exploateringen bedöms inte hindra recipienten att uppnå dess MKN. För att säkerställa skyfallshanteringen inom planområdet anläggs en skyfallsyta i områdets södra del. Skyfallsytan dimensioneras för att hantera tillrinnande dagvatten från uppströms liggande områden inklusive planområdet med en översvämningsvolym på m 3. Förslag på fortsatta utredningar Fortsättningsvis bör följande utredas: Yt- och volymfördelning mellan den djupa och den grunda delen inom skyfallsytan. Bjerking AB Granskad av Maria Schoeps maria.schoeps@bjerking.se Anna Blomlöf Kerstin Lindgren kerstin.lindgren@bjerking.se