Almekärrsskolans kvalitetsrapport 2016 Skolenhet 1 och 2

Transkript

1 Almekärrsskolans kvalitetsrapport 2016 Skolenhet 1 och Berit Pedersen Nils Funnemark 1

2 Innehåll 1 Allmän del Kort beskrivning av skolan och dess indelning i skolenheter Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Skolenhet Skolenhet Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs Skolenhet Skolenhet Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs Skolenhet Skolenhet Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs Skolenhet Skolenhet Integrerade grundsärskoleelever Organisationens Förbättringshistoria beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren Socioekonomisk fördelning (görs inte på skolenhetsnivå 2015) Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet Skolenhet Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Organisation av elevhälsa Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Studie- och yrkesvägledning Inflytande och samråd Skolenhet Skolenhet Gemensamt Trygghet och studiero Skolenhet Skolenhet Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Resultat och analys Grundskolan kunskapsresultat Årskurs Årskurs Årskurs

3 Både flickor och pojkar når 100% måluppfyllelse i alla ämnen utom svenska, matematik och engelska. Antalsmässigt rör det sig om sju elever som inte når målen i svenska, tre elever i matematik, åtta elever i engelska och en elev i musik. Det är en kraftig försämring jämfört med tidigare år. Trots att många elever haft specialundervisning i både svenska och matematik har de insatser som gjorts inte varit tillräckliga Enkätresultat grundskolan GR-enkäten Örebroenkäten Frånvaro Utveckling inom IKT Förskoleklassen Skolenhet Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmet Område för särskild uppföljning (kvarstår från f.g. år) Område för särskild uppföljning 2016 fritidshemmet Entreprenöriellt lärande Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2015 års kvalitetsrapport Strategier för

4 1 Allmän del 1.1 Kort beskrivning av skolan och dess indelning i skolenheter Almekärrsskolan är en skola i den södra delen av Lerums tätort byggd i slutet av 70- talet. Den utformades då som en tvåparallellig skola åk 1-6. Förändringar på 90-talet innebar att åk 6 flyttades till närliggande högstadieskolor och deltidsförskolan (sedermera förskoleklassen) och fritidshem bereddes plats i skolan, Detta innebar en stor förändring både lokalmässigt och verksamhetsmässigt. Lokalerna byggdes om och organisationen anpassades efter verksamheternas behov. När byggnation av södra delen av Lerum ökade, uppstod behov av ytterligare lokaler, varför Almekärrssskolan byggdes ut i slutet av 00-talet. Kapaciteten ökade då från cirka 300 till 450 elever. Lerums skolor har sedan 90-talet varit resultatenheter med ett elevpengssystem och en ansvarig rektor. Runt sekelskiftet när skolorna växte i omfång infördes möjligheten att vara två rektorer och 2003 genomfördes en organisationsförändring som innebar att de närliggande förskolorna införlivades under skolans hägn. Detta innebar att det på de flesta skolor bildades ledarteam bestående av två eller fler rektorer. På Almekärrs enhet fanns under 00-talet 3-4 rektorer separerades dock förskola och skola och Almekärrsskolan leds numera av två rektorer. Almekärrsskolan består av två skolenheter som benämns skolenhet 1 och skolenhet 2 och leds av varsin rektor. Skolenhet 1 Skolenhet 1 består av en förskoleklass och tre klasser åk 1-3, två fritidshemsavdelningar för barn 6-8 år (F-3), samtliga klasser åk 4-5 (sju stycken) samt öppen fritidsverksamhet för barn 9-10 år (åk 4-5), vilken bedrivs på entreprenad av Kreativ fritid. Skolenhet 2 Skolenhet 2 består av två förskoleklasser, sex klasser åk1-3 samt fyra fritidshem för barn 6-8 år (F-3). 1.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Almekärrsskolan är, som tidigare nämnts, indelad i två skolenheter som leds av varsin rektor. Ansvarsfördelningen är baserad på en praktisk uppdelning, så att arbetsbördan blir jämnt fördelad. Detta innebär att rektorerna har fullt personalansvar och elevansvar för personal och elever inom respektive enhet. Av praktiska skäl är dock övriga ansvarsområden gemensamma, såsom fastighet och ekonomi. 4

5 1.2.1 Skolenhet 1 Skolenhet 1 Skolenhet 1 består av en förskoleklass och tre klasser åk 1-3, två fritidshemsavdelningar för barn 6-8 år (F-3), samtliga klasser åk 4-5 (sex stycken) samt öppen fritidsverksamhet för barn 9-10 år (åk 4-5), vilken bedrivs på entreprenad av Kreativ fritid Skolenhet 2 Skolenhet 2 består av två förskoleklasser, sex klasser åk1-3 samt fyra fritidshem för barn 6-8 år (F-3) Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Verksamhets- och personalansvaret är som ovan beskrivits uppdelat på de båda skolenheterna. Ansvar för ekonomi, organisation, utveckling och lokaler är gemensam. Dock har rektor för skolenhet 1 huvudansvar för arbetsmiljö och rektor för skolenhet 2 huvudansvaret för ekonomin. Från och med läsåret har organisationen ändrats. Skolenhet 1 består nu av alla förskoleklasser och alla årskurs 1 3. Skolenhet 2 består av alla årskurs 4 och Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Almekärrsskolan är en skola som lägger stor vikt vid läroplanens värdegrundsuppdrag. Skolan har fem värdegrundsord: trygghet, respekt, gemenskap, ansvar och ärlighet. Dessa introduceras i förskoleklassen och arbetas sedan med kontinuerligt i alla årskurser. Allt arbete grundar sig på tanken att social utveckling och kunskapsutveckling samverkar och förutsätter varandra. För att utveckla verksamheten fastställs inför varje läsår särskilda fokusområden. Dessa är utgångspunkt för de verksamhetsplaner som tas fram varje år. Den särskilda mall som används för framtagandet av en Verksamhetsplan innehåller rubrikerna Nuläge, Mål, Metod, Tidsomfattning, Ansvar och Utvärdering. Verksamhetsplanen ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet. En särskild mall för uppföljning av verksamhetsplanerna används kontinuerligt under året för avstämningar. Lokalmässigt är verksamheten organiserad så att varje gård innehåller alla åldrar från förskoleklass till åk 5. Syftet är att yngre och äldre barn skall lära sig av varandra genom att de äldre är goda föredömen och hjälper de yngre, t.ex. genom fadderverksamhet och att läsa för sina yngre kamrater i F-klass och åk 1. Gårdsaktiviteter anordnas några gånger varje termin, vilket sammansvetsar både personal och elever. Vidare har en satsning på entreprenöriellt lärande genomförts, vilket har utvecklat personalens syn på det kompetenta barnet (eleven) och som i 5

6 förlängningen förhoppningsvis kan öka måluppfyllelsen. Dessutom har denna utbildning ökat personalens förståelse för arbetslagsarbete. Almekärrsskolan arbetar läsåret i arbetslag F-1, 2-3 och 4-5. Det innebär att varje ålderskategori har varsitt arbetslag på respektive gård. Ambitionen är att olika lärarkompetenser samverkar under dagen då fritidspedagoger och grundskollärare har skolsamverkan för att bidra med sina respektive kompetenser och ge bättre förutsättningar för t.ex. läsinlärning och grundläggande matematik. Varje arbetslag har en arbetslagsledare vilka tillsammans utgör en grupp. Arbetslagsledarna inom samma ålderskategori träffas varannan vecka under ledning av rektorerna. 1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs Under läsåret har skolan 442 elever. Området har under en period varit i stark expansion, vilket innebär att skolan har stora klasser i vissa årskurser. Dock har denna ökning nu stagnerat och antalet barn som söker sig till Almekärrs-skolan har minskat något. Almekärrsskolan är lokalmässigt indelad i tre så kallade gårdar, Norrgården, Mellangården och Sörgården. På varje gård finns barn i alla åldrar från förskoleklass till åk 5. Målsättningen är att ha ett tätt samarbete i syfte att utveckla barnens sociala färdigheter. På varje gård finns fritidshem dels för barn i förskoleklass och åk 1,dels för barn i åk 2 och Skolenhet 1 Skolenhet 1 består av de elever som lokalmässigt är placerade på Mellangården samt alla elever i åk 4 och 5. Åk 4 och 5 är däremot lokalmässigt placerade på varje gård av de skäl som angivits ovan. På Mellangården finns två fritidshem, Korpen och Örnen. Korpen har barn från förskoleklass och åk 1, medan barnen i åk 2 och 3 är placerade på Örnen. Den personal som arbetar med barn och elever i förskoleklass, fritidshem och åk1, respektive fritidshem och åk 2 och 3 på Mellangården utgör varsitt arbetslag. De ansvarar gemensamt för elevutveckling och verksamhetsutveckling. Skolenhet 1 innehåller dessutom en öppen verksamhet för eleverna i åk 4 och 5, vilken kallas fritidsklubb och bedrivs på entreprenad av ett personalkooperativ, Kreativ fritid. Varje klass i åk 1-3 har en klassföreståndare som ansvarar för de flesta ämnen. Vidare finns en fritidspedagog knuten till varje klass, som i sin tjänst har så kallad skolsamverkan. Omfattningen av skolsamverkan styrs av behov och är tänkt som ett stöd i barnens utveckling. Tiden kan användas på olika sätt, men tanken är fritidspedagogens kompetens ska komplettera lärarens för att på bästa sätt gynna elevernas utveckling Skolenhet 2 Skolenhet 2 består av elever i åk 1-3 på Norrgården och Sörgården. Personalen samarbetar med de klasser och den personal som lokalmässigt är placerade på samma gård för att främja den sociala utvecklingen som ovan nämnts. Personalen som arbetar 6

7 med barnen och eleverna från förskoleklass, fritidshem och klass 1, respektive fritidshem och klass 2 och 3, utgör varsitt arbetslag på respektive gård, och har därmed ansvar för barnens och eleverna utveckling samt verksamhetsutvecklingen inom arbetslaget. 1.5 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs Skolenhet 1 Varje förskoleklass har två förskollärare som ansvarar för gruppen. Verksamheten bedrivs under förmiddagstid från till och inkluderar lunch för alla barn. Förutom utevistelse och fysisk aktivitet i idrottshallen innehåller dagen en balanserad mängd undervisning där den fonologiska medvetenheten tränas och där grundläggande begrepp inom matematiken tränas. Den sociala utvecklingen är ett viktigt inslag där barnen tränas att leka i olika konstellationer och med olika aktiviteter som läraren bestämmer Skolenhet 2 Förskoleklassernas verksamhet är organiserad på samma sätt i skolenhet 2 som skolenhet1. (Se Skolenhet 1) 1.6 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs Skolenhet 1 Fritidshemmen är organiserade i avdelningar för 6-7-åringar respektive 8-9-åringar, så kallade yngrefritids och äldrefritids. På skolenhet 1 finns Korpen som tar emot barn från förskoleklassen och åk1 samt Örnen som tar emot barn från åk 2 och 3. Fritidshemmen har två fritidspedagoger. Verksamheten erbjuder morgonomsorg från klocka då Korpen är öppen för alla barn på skolan som har behov att komma tidigt. Klockan öppnar en avdelning på varje gård och frukost erbjuds de barn som så önskar kl Frukosten serveras i matsalen. Efter frukost börjar skoldagen för eleverna och förskoleklassen startar sin verksamhet samtidigt. När förskoleklassens verksamhet avslutas fortsätter 6-åringarna i samma lokaler, som då erbjuder fritidsverksamhet. Klockan fylls gruppen på av de barn som går i åk 1. Verksamheten på Örnen startar då skoldagen för åk 2 och 3 tar slut ca respektive Ett mellanmål serveras vid Aktiviteterna som erbjuds kan dels vara initierade av personal men också av barnen själva och kan vara såväl planerade som spontana. Skolenhet 1 ansvarar vidare för den fritidsverksamhet som erbjuds eleverna i åk 4 och 5. Denna benämns Fritidsklubb och bedrivs på entreprenad av personal-kooperativet Kreativ Fritid. Eleverna erbjuds en öppen verksamhet dit alla barn är välkomna utan 7

8 kostnad och anmälningsplikt. De erbjuds dock ett mellanmål till självkostnadspris, vilket kräver anmälan. Fritidsklubben bedrivs i lokaler utanför skolan och leds av två anställda Skolenhet 2 Fritidshemmen på Skolenhet 2 är organiserade på samma sätt som på Skolenhet 1 dvs i avdelningar för 6-7-åringar respektive 8-9-åringar, så kallade yngrefritids och äldrefritids. På Skolenhet 2 finns Falken och Tärnan som tar emot barn från förskoleklassen och åk 1 samt Måsen och Svalan som tar emot barn från de två klasserna i åk 2 och 3 på respektive gård. Grundbemanningen på fritidshemmen är två fritidspedagoger på äldrefritids. Yngrefritids har dels två fritidspedagoger, dels del av tjänst av de förskollärare som ansvarar för förskoleverksamheten på förmiddagen. Eftersom Korpen är den avdelning som erbjuder morgonomsorg från klockan 06.00, öppnar inte Falken och Tärnan förrän och frukost erbjuds de barn som så önskar kl Frukosten serveras i matsalen. Efter frukost börjar skoldagen för eleverna och förskoleklassen startar sin verksamhet samtidigt. När förskoleklassens verksamhet avslutas fortsätter 6-åringarna i samma lokaler, som då erbjuder fritidsverksamhet. Klockan fylls gruppen på av de barn som går i åk 1. Verksamheten på Svalan och Måsen startar då skoldagen för åk 2 och 3 tar slut ca respektive Ett mellanmål serveras vid Aktiviteterna som erbjuds kan dels vara initierade av personal men också av barnen själva och kan vara såväl planerade som spontana. Klockan stänger alla avdelningar utom Tärnan som är s k stängningsavdelning. Alla barn som har behov av omsorg längre än kl går då till Tärnan. 1.7 Integrerade grundsärskoleelever På Almekärrsskolan finns för närvarande inga integrerade grundsärskoleelever. 1.8 Organisationens Förbättringshistoria beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren. Rent organisatoriskt har Almekärrsskolan en kort historia med arbetslag bestående av olika kompetenser. Först under läsåret bildades arbetslag bestående av lärare, förskoleklasslärare och personal på fritidshem. Innan dess bestod arbetslagen endast av lärare. Under läsåret organiserades personalen i 4 arbetslag 3 stycken bestående av personal på varje gård som arbetade med barn från förskoleklass och klass 1,2 3 samt ett arbetslag som bestod av personalen som arbetade med åk 4 och 5. Under läsåret omorganiserades arbetslagen ytterligare, då F-1, 2-3 på varje gård utgjorde ett arbetslag samt ett arbetslag bestående av personal som arbetade med eleverna i åk 4 och 5. Läsåret innebar ytterligare en förändring, såtillvida att även åk 4 och 5 bildade små arbetslag på respektive gård. Tanken med de mindre arbetslagen var att detta skulle gagna det förbättringsarbete som stod i fokus under läsåret Om Almekärrsskolan ska beskrivas i termer av de typskolor som Ulf Blossing, forskare vid Göterborgs Universitet, har myntat, kan man konstatera att den lånar drag av flera 8

9 av de sex typskolorna. Det finns en levande idé om den sociala sammanhållningen som grund för en god utveckling, vilket har förstärkts genom den utbildning inom entreprenöriellt lärande som stora delar av personalen deltagit i. Vidare har det senaste läsåret präglats av en planstyrning, initierad av rektorerna, i synnerhet beträffande det löpande arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Under läsåret har dessutom en modell för läsförståelsestrategier kommit fokus, vilket har haft stor betydelse för Almekärrsskolans satsning på läs- och språkutveckling. Dock har det faktum att skolan under de senaste åren har haft stora problem med att hantera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bidragit till att fokus för flera utvecklingsinsatser varit styrda av dessa problem. Almekärrsskolan lånar alltså drag från den idéstyrda skolan genom sitt entreprenöriella lärande; den planstyrda skolan genom sitt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet; den modellstyrda skolan genom sitt fokus på läsförståelsestrategier; den problemstyrda skolan genom sitt arbete för tillgodose behoven hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De insatser som gjorts på Almekärrsskolan för att utveckla verksamheten har läsåren och åren haft tre områden som fokus: läs- och språkutveckling, delaktighet och inflytande, samt matematikundervisning. De två förstnämnda baserades dels på kunskapsresultat, dels på gemensamma enkäter. Beträffande läs- och språkutveckling har läsförståelsestrategier utvecklats och ett förbättrat umgängesspråk kan märkas. Vad det gäller fokusområdet delaktighet och inflytande, låg tyngdpunkten det första året på det formella inflytandet, medan läsåret hade fokus på lärandeprocessen. För att utveckla matematikundervisningen deltog Almekärrsskolan i den nationella satsningen kallad Matematiklyftet, en mycket givande och uppskattad kompetensutveckling. Under läsåret fastställdes tre nya fokusområden: arbetslagsutveckling, inkludering och läs- och språkutveckling. Arbetslagen satte upp delmål i sina Verksamhetsplaner för arbetslagsutveckling och inkludering, medan läsoch skrivutvecklingen följde det upplägg som fanns inom de beslutade modulerna för Läslyftet. Utgångspunkten för arbetslagsutvecklingen var Dr Belbins teamroller, medan Ross W Greens bok Vilse i skolan var grunden för arbetet med inkludering. Studiet av boken Vilse i skolan leddes av handledare och skedde i grupper varannan vecka med respektive kategori (lärare, fritidspedagoger, förskoleklasslärare, elevassistenter) medan den praktiska tillämpningen skedde i arbetslagen. En mall för arbetet skapades och redovisning av resultatet skedde på kategoriträffar respektive arbetslagsledarmöten. En god förståelse för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan märkas och modellen som tillämpas är väl förankrad. Arbetet med att utveckla arbetslagen har gått hand i hand med inkluderingsarbetet såtillvida att målet för arbetslagsutvecklingen varit att skapa ett forum där resurser och kompetenser styrs dit behoven är som störst. Läs- och skrivutvecklingen har fått ytterligare goda förutsättningar genom kompetensutvecklingen inom Läslyftet och arbetet kommer att fortsätta under läsåret Socioekonomisk fördelning Almekärrsskolan har inga socioekonomiska medel. 9

10 1.10 Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet 1 Skolenhet 1 har största delen av sina lokaler i den del av Almekärrsskolan som kallas Mellangården. Här finns lokaler för förskoleklassen, fritidshemmen och klasserna 1-5. I stort sett alla klassrum är utrustade med PC-projektor. 4-5-klassernas lokaler är dock uppdelade på varje gård Skolenhet 2 Skolenhet 2 har sina lokaler i de delar av skolan som benämns Norrgården och Sörgården. Här finns lokaler för förskoleklassen, fritidshemmen och klasserna 1-3. I stort sett alla klassrum är utrustade med PC-projektor Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Alla klassrum utom lokalerna för förskoleklass är utrustade med PC-projektor och 2 klassrum är dessutom utrustade med smartboards. I gårdarnas studiehallar finns halvklassuppsättningar av datorer. Skolan har 2 slöjdsalar, trä- och textil-, samt idrottshall och rörelserum. Vaktmästare och assistent har var sitt rum. Elevhälsoteamet har lokaler för speciallärare, specialpedagog, elevhälsopedagog och sjuksköterska. I anslutning till skolsköterskemottagningen finns också ett vilrum. Skolan har 2 personalarbetsrum och ett personalrum med personaldusch. Rektorerna delar rum. Biblioteket finns i anslutning till en studiehall och sköts av en lärare som har fått tid för detta uppdrag. Placeringen av skolbiblioteket har den fördelen att det alltid är öppet. Å andra sidan finns det inte alltid någon vuxen som kan bistå eleverna i deras val av böcker. Under läsåret kommer biblioteket flyttas till ett låsbart utrymme, vilket innebär att tillgängligheten kommer att minska, medan möjligheten till pedagogstöd vid val av böcker kan öka. Skolbibliotekarien kommer dessutom att få tid att informera om nya böcker Organisation av elevhälsa Beträffande elevhälsan omfördelas resurserna efter behov kontinuerligt. Skolenhet 1 och 2 utnyttjar därmed elevhälsan gemensamt. Elevhälsan består av 2,6 specialpedagoger, 90 % skolsköterska, 50 % kurator, 50% elevhälsopedagog och tillgång till psykolog. Skolans två rektorer arbetar heltid. Teamet samverkar kring en helhetssyn på barns lärande, där olika kompetenser möts för att förebygga svårigheter kring lärandet. EHT har möten en gång per vecka då inkomna ärenden behandlas. Under läsåret har speciallärare/specialpedagoger och skolsköterskor delat upp ansvaret så att arbetsbördan har blivit jämnt fördelad på de olika skolenheterna. 10

11 1.12 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram förändrades under året på grund av förändring i skollagen som kom i Detta innebar att stöd och anpassningar infördes som ett nytt begrepp. Om en elev uppvisar svårigheter i skolarbetet, ska som första åtgärd stöd och anpassningar göras för att tillgodose elevens behov. Dessa kan bestå i förändrat arbetssätt, anpassat läromedel, tillfälliga insatser av annat slag. Anpassningarna dokumenteras i Unicum av mentor. På Almekärrsskolan finns t ex ett system med en regelbunden uppföljning av elevernas läsförmåga. De elever som i åk 2 anses behöva stöd för sin läsutveckling erbjuds då en en-till-en-undervisning under 8 veckor. Denna kan erbjudas ytterligare en gång i åk 3. Arbetet med särskilt stöd grundar sig på skollagens krav på att utreda och upprätta åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven samt de elever som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om man på enheten upptäcker genom t ex nationella prov, uppgifter från personal, elev, vårdnadshavare att en elev riskerar att inte nå målen, ska detta anmälas till rektor. Enligt skolans arbetsgång gör lärare en anmälan till rektor, och därmed till elevhälsoteamet, att eleven riskerar att inte nå målen. Därefter gör ansvarig ämneslärare en pedagogisk kartläggning som analyseras tillsammans med speciallärare/specialpedagog. Rektor fattar sedan beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Beslutet grundar sig på vad som framkommit i utredningen. Åtgärdsprogram upprättas och följs upp och utvärderas. Efter utvärdering görs en ny bedömning om åtgärdsprogram ska fortsätta eller inte. Eleven och vårdnadshavare är delaktiga under hela processen 1.13 Studie- och yrkesvägledning Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Studie- och yrkesvägledning är en rättighet för eleven där skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag. På vår låg och mellanstadieskola integreras detta arbetet i den vanliga undervisningen där det faller sig naturligt i de olika ämnen Inflytande och samråd Skolenhet 1 Under läsåret har ett av skolenhetens fokusområden varit inflytande och delaktighet. Fokus har detta år varit lärandeprocessen, där inflytandet över den egna kunskapsutvecklingen har stått i centrum. Förutom detta arbetar varje klass med klassråd och har representanter i skolans gemensamma elevråd. 11

12 Skolenhet 2 Fokusområdet inflytande och delaktighet fick under läsåret en ändrad inriktning, såtillvida att lärandeprocessen stod i centrum. Arbetet med klassråd har dock fortsatt med en representation i skolans gemensamma elevråd Gemensamt Skolans personal arbetar med elevråd och rektorerna möter föräldrar en gång per termin i enhetsrådet. Skolan har även värdegrundspiloter och miljöpiloter för att engagera eleverna i dessa kommunalt prioriterade områden Trygghet och studiero Under läsåret har flera föreläsningar erbjudits personalen, där olika föreläsare beskrivit barns behov och föreslagit sätt att möta desamma. Under vårterminen 2014 genomfördes en utbildning för elever i åk 4 och 5 för att bli så kallade trivselledare. Dessa har till uppgift att leda rastaktiviteter av olika slag. Arbetet med trivselledare har fortsatt under läsåret med nya elever i åk 4 och 5. Rastaktiviteterna har ökat och därmed möjligheten att få en trivsamma och roliga aktiviteter för eleverna. De ordningsregler som gäller för Almekärrsskolan tas upp i början på höstterminen i elevrådet och i varje klass. Under läsåret har en särskild utbildningssatsning genomförts med utgångspunkt från boken Vilse i skolan (Ross W Green). Syftet med utbildningen har varit att få en förståelse för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt att implementera en metod för att hjälpa eleverna bemästra sina svårigheter. Markeringar för skolgårdsgränserna mot det angränsande skogspartiet har förtydligats för att skapa trygghet för eleverna. Ett staket som markerar gränsen för förskoleklassbarnen och årskurs 1 finns i skogsbacken söder om skolan. På skolan finns dessutom så kallade värdegrundspiloter som har till uppgift att initiera olika projekt som syftar till att uppmärksamma och förmedla värdegrundsfrågor Skolenhet 1 Skolenhet 1 och 2 har samarbetat kring dessa frågor Skolenhet 2 Skolenhet 1 och 2 har samarbetat kring dessa frågor 12

13 1.16 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. På Almekärrskolan finns ett trygghetsteam som arbetar för att främja likabehandling och förebygga, motverka och åtgärda kränkande behandling. Trygghetsteamets arbete utgår från de rutiner som finns beskrivna i Almekärrsskolans Likabehandlingsplan. Denna upprättas varje år och varje år tas en handlingsplan fram för det kommande årets arbete. Denna baseras på de resultat som olika enkäter visar. Om en elev upplever sig utsatt på kränkande behandling och det kommer till Trygghetsteamets kännedom, gör Trygghetsteamet en utredning. Om utredningen visar att eleven varit utsatt för kränkande behandling fortsätter arbetet enligt de rutiner som finns beskrivna i Likabehandlingsplanen. Det görs en anmälan till rektor som anmäler till huvudman. Skolenhet 1 och 2 arbetar på samma sätt i dessa frågor Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Undervisningen i modersmål sker i samarbete med Kerstin Weiler, rektor för modersmålundervisningen. Ansökan om modersmålsundervisning görs av respektive vårdnadshavare och lämnas till ansvarig rektor på skolenhet 1 eller 2. Rektor förvissar sig om att barnet är berättigat modersmålsundervisning och tillstyrker eller avstyrker ansökan innan den skickas vidare till rektorn för modersmålsundervisningen. Om barnet har behov av undervisning i svenska som andra språk, görs ett test för att konstatera barnets behov och undervisning erbjuds. Särskilda rutiner för nyanlända finns och kan sammanfattas på följande sätt: Möte tillsammans med familjen, ansvariga på socialkontor, berörda på skolan Möte med skolsköterska Uppföljande möte med vårdnadshavare Kontakt med ansvarig för modersmålsundervisning Vid behov ansökan om fritidshemsplats Testning av kunskaper i svenska språket Insatser i form av svenskundervisning Skolenhet 1 och 2 arbetar på samma sätt med ovanstående 1.18 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare varje termin på tider då dessa har möjlighet att komma. Individuella utvecklingsplaner skrivs kontinuerligt och skriftliga omdömen ges en gång per läsår. Samma rutiner gäller för skolans båda enheter. 13

14 2 Resultat och analys 2.1 Grundskolan kunskapsresultat Årskurs 2 Skolenhet 1 Andel elever som kan läsa och skriva enligt Nya språket lyfter Utifrån bifogade kunskapsresultat kan konstateras följande: Andelen elever i åk 2 som kan läsa och skriva enligt Nya Språket lyfter har sjunkit något under Då underlaget endast är en klass rör det sig dock endast om ett par elever. De senaste årens trend med ökad måluppfyllelse har dock brutits och det är värt att undersöka vad detta beror på. Både flickor och pojkar har försämrat resultat och de två senaste årens höga resultat med 100% måluppfyllelse hos flickorna har ersatts med 92%. Andel elever i åk 2 som kan läsa och skriva enligt Nya Språket lyfter Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar % 92% 83% 96% 100% 92% Varje år genomförs en screening i åk 1, där läsförmågan testas. Utifrån resultaten erbjuds en intensivträning, Reading Recovery, som är en en-till-en-träning under 8 veckor, där eleven tränar enskilt med en pedagog 4 gånger per vecka. Även om resultatet är sämre än föregående år, kan dock konstateras att det är en hög andel som når de uppsatta målen, vilket kan härledas till vårt screeningarbete med påföljande insatser i form av Reading Recovery. Skolenhet 1 har under året deltagit i Läslyftet. Detta har gett gott resultat och är ytterligare en faktor som bidragit till det goda resultatet. Andel elever som förväntas nå kunskapsresultaten i matematik Beträffande andelen elever som når målen i matematik i åk 2 är resultaten inte jämförbara på samma sätt om färdigheterna i svenska års resultat och tidigare baseras på ett test kallat UiM, där resultaten inte har varit uppdelade på skolenheter. Konstateras kan dock att skillnaden mellan pojkar och flickor är densamma som gäller för förmågan att läsa och skriva. Resultatet 2016 har precis som svenskan gått ned något. Andel elever i åk 2 som förväntas nå kunskapsresultaten i matematik % 92% 83% 96% 100% 92%

15 Matematikförmågan uppvisar samma resultat som svenskan och nedgången är värd att noteras. Effekten av den kompetensutveckling som alla lärare deltog i och som under föregående läsår bidrog till det goda resultatet borde fortfarande ha en god påverkan på resultatet. Resultatet är dock fortfarande högt. Antalet elever som inte förväntas nå målen är fortfarande liten. UiM Andel elever som uppnått alla fyra kravnivåerna enligt UIM Utvärdering I Matematik Andelen elever som uppnått alla kravnivåerna för åk 2 enligt UiM ligger kvar på samma nivå som föregående år, 79%. Fördelningen mellan flickor och pojkar är i stort sett oförändrad med flickornas resultat betydligt bättre än pojkarnas. Skolenhetens resultat är fortfarande sämre än snittet i kommunen, både totalt och könsuppdelat. Dock ligger flickornas resultat mycket nära snittet i Lerum, medan pojkarnas resultat ligger betydligt under. Flickorna förbättrar sitt resultat ytterligare något jämfört med 2015, medan pojkarna har ett något sämre resultat. Den stora förändringen skedde 2015 då flickornas resultat förbättrades en förbättring som härleddes till matematiklyftet. Konstateras kan att effekten av matematiklyftet håller i sig även detta år, även om pojkarnas resultat skulle behöva förbättras. Det är värt att hålla i minnet att åk 2 på skolenhet 1 endast består av 24 barn, vilket innebär att varje barn procentuellt sett påverkar väldigt mycket. Skolenhet 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt Nya språket lyfter Utifrån bifogade kunskapsresultat kan konstateras följande: Andelen elever som kan läsa och skriva enligt Nya Språket lyfter har varierat de senaste åren steg resultaten till 97% medan det 2015 är tillbaka på 2013 års nivå var det framförallt pojkarnas resultat som bidrog till det goda resultatet, medan det sämre resultatet 2015 års också kan härledas till att andelen pojkar som inte når målen är betydligt sämre än Årets goda resultat med 100% flickor och 96% innebär att å att både flickor och pojkar har ett förbättrat resultat. Andel elever i åk 2 som kan läsa och skriva enligt Nya Språket lyfter Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar % 100% 96% 91% 95% 88%

16 På samma sätt som på skolenhet 1 genomförs varje år en screening i åk 1, där läsförmågan testas. Utifrån resultaten erbjuds en intensivträning, Reading Recovery, som är en en-till-en-träning under 8 veckor, där eleven tränar enskilt med en pedagog 4 gånger per vecka. Det goda resultatet kan sannolikt härledas till den goda uppföljning som sker med hjälp av screening och Reading Recovery. Andel elever som förväntas nå kunskapsresultaten i matematik Beträffande andelen elever som når målen i matematik i åk 2 är resultaten inte jämförbara på samma sätt som färdigheterna i svenska. Fram till 2014 redovisades resultaten från ett test kallat UiM, där resultaten inte har varit uppdelade på skolenheter. Dock kan de två senaste åren jämföras, vilket visar ett mycket bra resultat med 100% pojkar och flickor 2016 som förväntas nå målen, vilket är en förbättring jämfört med Redan 2015 hade flickorna ett resultat på 100%, medan pojkarna då låg på 92%. Andel elever i åk 2 som förväntas nå kunskapsresultaten i matematik Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar % 100% 100% 96% 100% 92% Det går alltså inte att jämföra resultaten bakåt i tiden mera än de två senaste åren, men det kan konstateras att resultatet är mycket högt och det har dessutom stigit från 96% till totalt 100% måluppfyllelse Det goda resultatet kan med stor sannolikhet härledas till den fortbildning som alla lärare som undervisar i matematik genomgick under läsret UiM Andel elever som uppnått alla fyra kravnivåerna enligt UIM Utvärdering I Matematik Andel elever som uppnått alla kravnivåerna för åk 2 enligt UiM har för skolenhet 2 förbättrats så att resultatet nu är högre än snittet i Lerum. Flickorna, som föregående år hade ett mycket dåligt resultat (65%), har i år lyckats komma upp till 91%. Pojkarna däremot, som föregående år låg på 92%, har i år ett försämrat resultat, 83% 16

17 Flickorna i årets årskurs 2 har ett betydligt bättre resultat än föregående års. Detta beror sannolikt på matematiklyftet. Det är intressant och glädjande att konstatera att de flickor som 2015 fick ett dåligt resultat (65%) på nationella prov i åk 3 fick ett resultat på 91% måluppfyllelse. Även detta måste ses som en effekt av matematiklyftet. Pojkarnas resultat har dock försämrats under 2016 även om det fortfarande ligger i nivå med snittet i Lerum Årskurs 3 Skolenhet 1 Svenska Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska Andel elever som når målen i svenska har varierat mycket de senaste åren på Almekärrsskolan. Från att 2013 varit 90% (ej uppdelat på skolenheter) visar 2014 års resultat på en uppgång till 96% års resultat visar att andelen på nytt har sjunkit (93%) medan 2016 års resultat på nytt är 96%. Det är pojakrnas rsultat som varierar medan flickorna visar en 100% måluppfyllelse sedan Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska % 100% 92% 93% 100% 87% % måluppfyllelse är ett mycket bra resultat. En viktig faktor som bidragit till det goda resultatet är det fokus som skolenheten haft på att utveckla läsförståelsestrategier under , kompetensutvecklingen Läslyftet samt de insatser som görs via Reading Recovery ( se 1.12) Matematik Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik Andelen elever som når målen i matematik har också varierat betydligt under de senaste åren. Resultaten för skolenhet 1 under 2016 har stigit ytterligare jämfört med 2015 och och ligger nu på 100% för både pojkar och flickor. Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik % 100% 100% 98% 100% 96% En bidragande orsak till det goda resultatet är förmodligen den nationella satsning på matematik, matematiklyftet, som genomförts på Almekärrsskolan under

18 Skolenhet 2 Svenska Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska Andelen elever som når målen i svenska har varierat under de senaste åren på Almekärrsskolan. Skolenhet 2 uppvisar en kraftig försämring som kan ha dolts av att resultaten för 2012 redovisats på hela skolan. Resultaten från 2013 och framåt är dock jämförbara och från det låga resultat som uppvisades 2014, kan det konstateras att de senaste åren uppvisat en klar uppgång års resultat ligger på 96% med en 100% måluppfyllelse för flickorna och 92% för pojkarna, totalt 96%. Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska % 100% 92% 85% 89% 83% Den satsning på läsförståelsestrategier som genomförts under 2015 har med all sannolikhet bidragit till det goda resultatet. Vidare har stödinsatserna i form av specialundervisning och Reading Recovery haft god effekt. Matematik Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik Andelen elever som når målen i matematik har också varierat betydligt under de senaste åren. Resultaten för skolenhet 2 under 2016 ligger på ungefär samma nivå som % för flickorna och 92% för pojkarna. Totalt ligger resultatet på 91%. Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik % 91% 92% 93% 89% 96% % måluppfyllelse innebär att 43 av 47 barn når målen i matematik, vilket får anses som ett relativt bra resultat. Det innebär dock att det är 4 barn som inte når målen, vilket är ett stort antal. Orsaken till detta är förmodligen att det i gruppen finns flera barn med stora läs- och skrivsvårigheter vilket förutom resultaten i svenska påverkar färdighetsutvecklingen i matematik. Skolenhet 1 NO Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i NO Eftersom resultaten för NO inte redovisats tidigare kan ingen jämförelse med tidigare år göras. 18

19 Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i NO % 100% 83% 91% måluppfyllelse innebär att 21 av 23 når målen i NO, vilket får anses vara ett gott resultat. Målet är dock att alla elever ska nå målen, vilket förutsätter att en djupare analys görs för att utröna orsakerna till att alla ej nått godtagbart resultat. Skolenhet 2 NO Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i NO Eftersom resultaten för NO inte redovisats tidigare kan ingen jämförelse med tidigare år göras. Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i NO % 100% 100% 100% måluppfyllelse är ett gott resultat. En väl genomtänkt och god undervisning är sannolikt orsaken till det goda resultatet. Skolenhet 1 SO Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i SO Eftersom resultaten för SO inte redovisats tidigare kan ingen jämförelse med tidigare år göras. Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i SO % 100% 92% 96% måluppfyllelse innebär att 22 av 23 når målen i NO, vilket får anses vara ett gott resultat. Målet är dock att alla elever ska nå målen, vilket förutsätter att en djupare analys görs för att utröna orsakerna till att alla ej nått godtagbart resultat. Skolenhet 2 NO Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i NO Eftersom resultaten för NO inte redovisats tidigare kan ingen jämförelse med tidigare år göras. Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i NO 19

20 % 100% 100% 100% måluppfyllelse är ett gott resultat. En väl genomtänkt och god undervisning är sannolikt orsaken till det goda resultatet. SO Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i SO Eftersom resultaten för SO inte redovisats tidigare kan ingen jämförelse med tidigare år göras. Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i SO % 100% 100% 100% måluppfyllelse är ett gott resultat. En väl genomtänkt och god undervisning är sannolikt orsaken till det goda resultatet. Andel elever som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen. Skolenhet 1 Andelen elever som når målen i alla ämnen i Skolenhet 1 har minskat något under 2016 och ligger nu på 93%. Flickorna ligger som 2015 på 100% medan pojkarnas resultat sjunkit från 87% till 83%. Andel elever i åk 3 som som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen % 100% 83% 93% 100% 87% Det är 2 barn som inte når målen i alla ämnen, vilket måste anses vara ett mycket gott resultat. Detta ska dock inte hindra oss att oförtrutet arbeta vidare för att identifiera svårigheterna och sätta in rätt stöd så att alla barn når målen. Skolenhet 2 Andelen elever som når målen i alla ämnen 2016 har åter stigit. Både pojkarnas och flickornas resultat har stigit jämfört med Andel elever i åk 3 som som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen % 91% 92% 83% 83% 83%

21 Antalet individer som inte når målen i alla ämnen är 4, vilket fortfarande är för stort antal. Som redovisats både under svenska och matematik har enheten inte lyckats eliminera de hinder som finns för att alla barn ska nå målen i alla ämnen. Det återstår mycket arbete men målet är att alla barn ska få tillräcklig övning i grundläggande färdigheter så att de har redskap att nå målen för alla ämnen. En jämförelse mellan skolenheterna visar att de skillnader som tidigare redovisats i åk 3 nu har jämnats ut. Både skolenhet 1 och 2 uppvisar 2016 ett resultat för andelen som når målen i alla ämnen på totalt 91%. Skillnaden i ämnet svenska har helt jämnats ut då både skolenhet 1 och 2 uppvisar ett resultat på 96%. I ämnet matematik kvarstår dock skillnaden då skolenhet 1 har 100% måluppfyllelse, medan skoenhet 2 hamnar på 91%. Antal elever som inte når nivån för godtagbara kunskaper i något enda ämne Skolenhet 1 Eftersom resultaten för antalet elever som inte når nivån för godtagbara kunskaper i något enda ämne inte redovisats tidigare kan ingen jämförelse med tidigare år göras. Som framgår av tabellen nedan finns det inte någon elev som inte når nivån för godtagbara kunskaper i något enda ämne. Antal elever i åk 3 som inte når nivån för godtagbara kunskaper i något enda ämne 0 0 0% 0% 0% Skolenhet 2 Eftersom resultaten för antalet elever som inte når nivån för godtagbara kunskaper i något enda ämne inte redovisats tidigare kan ingen jämförelse med tidigare år göras. Som framgår av tabellen nedan finns det inte någon elev som inte når nivån för godtagbara kunskaper i något enda ämne. Antal elever i åk 3 som inte når nivån för godtagbara kunskaper i något enda ämne 0 0 0% 0% 0% Årskurs 5 Andel elever som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i samtliga ämnen. Skolenhet 1 Svenska Efter två år av 100% måluppfyllelse har flickorna 2016 ett något sämre resultat, 97%. Även pojkarnas resultat har sjunkit jämfört med föregående år, 84% jämfört med 89%. 21

22 Andel elever i åk 5 som når kunskapskraven i svenska % 97% 84% 94% 100% 89% Även om pojkarnas resultat har sjunkit något uppvisar åk 5 ett mycket gott resultat. En orsak kan vara den satsning på läsförståelsestrategier som gjorts under samt den kompetensutveckling som skett under det senaste läsåret i form av Läslyftet. Goda resultat i svenska är ingen garanti för goda resultat i övriga ämnen. Dock är god läsförmåga en viktig förutsättning för all kunskapsinhämtning. Den satsning som Almekärrsskolan gör på uppföljning av läsförmåga varje år med påföljande insatser ger goda resultat i ämnet svenska. Matematik Matematiken uppvisar på totalen ett något bättre resultat än svenska, 96% jämfört med 91%. Pojkarna som står för de sämre resultaten i svenska uppvisar dock ett något bättre resultat än flickorna i matematik, 97% respektive 95%. Flickornas resultat har försämrats något jämfört med 2015, medan pojkarna uppvisar ett bättre resultat. Andel elever i åk 5 som når kunskapskraven i matematik % 95% 97% 94% 97% 91% % måluppfyllelse är ett gott resultat och det är pojkarna som står för höjningen uppvisar pojkarna ett något bättre resultat än flickorna och den skillnad mellan pojkar och flickor som kunde redovisas 2014 då eleverna gick i åk 3 består fortfarande. Engelska Måluppfyllelsen för engelskan har sjunkit jämfört med 2015 års resultat. Både flickor och pojkar har 2016 ett sämre resultat än något av de redovisade årens resultat. Andel elever i åk 5 som når kunskapskraven i engelska % 89% 84% 94% 94% 93% Engelska har tidigare uppvisat ett gott resultat man har nu sjunkit till en relativt låg nivå. Antalsmässigt rör det sig om tio elever, som inte når målen för engelska, vilket måste anses vara en stor andel. Orsakerna till försämringen är värd att undersökas och uppmärksammas, eftersom engelskan tidigare legat på en hög nivå. Bild I ämnet Bild når 100% av eleverna målen. Detta är en förbättring jämfört med tidigare år, då det varit enstaka elever som inte nått målen i ämnet Bild. 22

23 Andel elever i åk 5 som når kunskapskraven i bild % 100% 100% 96% 100% 93% Hem- och konsumentkunskap Samtliga elever når målen i hem- och konsumentkunskap Detta var samma resultat som tidigare år. Andel elever i åk 5 som når kunskapskraven i hem- och konsumentkunkap % 100% 100% 100% 100% 100% Idrott och Hälsa Samtliga elever når målen i idrott och hälsa 2016, 2015 och nådde endast 95% av eleverna målen. Andel elever i åk 5 som når kunskapskraven i idrott och hälsa % 100% 100% 100% 100% 100% Musik Samtliga elever i åk 5 når målen i musik 2016, vilket är samma resultat som de senaste tre åren. Andel elever i åk 5 som når kunskapskraven i idrott och hälsa % 100% 97% 100% 100% 100% NO Måluppfyllelsen beträffande NO är %, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år, då pojkarna inte nått 100% måluppfyllelse. Andel elever i åk 5 som når kunskapskraven i NO NO % 100% 100% Biologi % 100% 100% 96% 100% 93% Fysik % 100% 100% 95% 100% 91% Kemi % 100% 100% 98% 100% 96% SO Måluppfyllelsen för SO är nu 100% efter att ha legat på 98-99% de två senaste åren. Det har dock endast rört sig om ett par individer, som inte haft godtagbara resultat de senaste åren, vilket alltså nu har åtgärdats, så att samtliga når målen under

24 Andel elever i åk 5 som når kunskapskraven i SO SO % 100% 100% Geografi % 100% 100% 99% 100% 98% Historia % 100% 100% 100% 100% 100% Religion % 100% 100% 98% 100% 96% Samhällsk % 100% 100% 100% 100% 100% Slöjd Slöjden uppvisar en 100% måluppfyllelse, vilket också har varit fallet de senaste åren % 100% 100% 100% 100% 100% Teknik Under 2012 och 2013 uppnådde alla elever den lägsta kravnivån för ämnet teknik. En pojke når inte målen i Teknik 2014, medan alla flickor når målen. Även 2015 når samtliga flickor målen i teknik medan endast 96% av pojkarna når desamma. 016 års resultat uppvisar dock 100% måluppfyllelse för såväl pojkar som flickor. Andel elever i åk 5 som når kunskapskraven i Teknik % 100% 100% 98% 100% 96% av resultaten i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, NO, SO och teknik Skolenheten uppvisar ett mycket gott resultat beträffande rubricerade ämnen. Beträffande ämnena Bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa når 100% av eleverna kunskapskraven. När det gäller musik har det skett en liten försämring bland pojkar, där en elev inte når målen. Inom NO och SO har det också sket en förbättring, då nu samtliga elever når målen. Alla ämnen Andelen elever som når målen i alla ämnen i åk har sjunkit jämfört med tidigare år. Det är både fler pojkar och flickor som inte har godtagbara resultat i alla ämnen. Andel elever i åk 5 som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen % 89% 82% 91% 94% 89%

25 Både flickor och pojkar når 100% måluppfyllelse i alla ämnen utom svenska, matematik och engelska. Antalsmässigt rör det sig om sju elever som inte når målen i svenska, tre elever i matematik, åtta elever i engelska och en elev i musik. Det är en kraftig försämring jämfört med tidigare år. Trots att många elever haft specialundervisning i både svenska och matematik har de insatser som gjorts inte varit tillräckliga. 2.2 Enkätresultat grundskolan GR-enkäten Skolenhet 1 Resultat i årskurs 2 Helhetsintrycket har 2016 stigit till 100% jämfört med 75% respektive 76% de två tidigare åren. Eftersom skolenhet 1 endast innehåller 1 klass om 24 elever motsvarar varje barn ungefär 5%. Det är dock glädjande att resultatet stigit till 100%. Delresultaten däremot är generellt lägre jämfört med skolenhetens resultat föregående år utom beträffande Trivsel och trygghet. Jämfört med snittet i Lerum och GR är det framförallt Skolmiljö som sticker ut upplevdes Skolmiljön mycket bättre än året dessförinnan och resultatet var långt över snittet både i Lerum och GR. Man kan fråga sig hur upplevelsen av Skolmiljön kan variera så mycket från år till år, när inga radikala förändringar har skett. Index för åk 2 Skolenhet 1 jämfört med Lerum totalt och GR Åk 2 Lerum GR åk 2 Skolenh Trivsel och trygghet Delaktighet & inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsintryck Årskurs 2 uppdelat på kön En uppdelning på kön visar att flickorna på alla delområden är mer positiva än pojkarna. Flickornas resultat är också genomgående bättre än snittet för Lerum och GR. (För Lerum totalt se tabellen med namnet Index för pojkar och flickor åk 2 Lerum totalt jämfört med GR nedan. ) Beträffande Skolmiljön är skillnaden mellan könen extra stor, hela 27 procentenheter. Pojkarnas resultat är sämre än snittet för Lerum på alla delområden utom Trivsel och trygghet samt Kunskap och lärande som är lika. Jämförelsen med GR visar på två områden som är något bättre, Trivsel och trygghet och Delaktighet och inflytande samt Kunskap och Lärande som är lika. Både pojkar och 25

26 flickor svarar dock positivt på frågan om Helheten, 100%. Index för pojkar och flickor Skolenhet 1 åk 2 jämfört med hela Almekärrsskolan och GR Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhet Alla Pojke Flicka Almekärrssk olan ÅK2 GR ÅK2 Index för pojkar och flickor åk 2 Lerum totalt jämfört med GR Trivsel och trygghet Alla Pojke Flicka ÅK2 ÅK2 Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhet Skolenhet 2 Resultat i årskurs 2 Som framgår nedan har helhetsintrycket, NKI, stigit jämför med föregående år. Det innebär att skolenhet 2 nu ligger över snittet för både Lerum och GR. Delresultaten varierar dock. Några är bättre än föregående år medan andra ligger stilla eller är lägre. 26

27 Skolmiljö, Kunskap och lärande, Bemötande och Fritidshem är lägre än skolenhetens resultat föregående år. Jämfört med resultaten i Lerum totalt och GR är det två områden som ligger under snittet, Skolmiljö och Fritidshem. Övriga ligger över snittet för Lerum och GR. Åk 2 Lerum GR åk 2 Skolenh Trivsel och trygghet Delaktighet & inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsintryck Årskurs 2 uppdelat på kön På skolenhet 2 är pojkarna mera positiva än flickorna. Pojkarnas resultat är genomgående bättre flickorna utom på delområdet Delaktighet och inflytande. Jämfört med Lerum totalt och GR har pojkarna bättre resultat på alla deloråden utom Skolmiljö där resultatet är lika. (För Lerum totalt se tabellen med namnet Index för pojkar och flickor åk 2 Lerum totalt jämfört med GR nedan.) Flickorna har som nämnts ett sämre resultat än pojkarna på enheten utom på delområdet Delaktighet och inflytande. På detta delområde är flickornas resultat också högre än snittet för både Lerum och GR. Jämfört med Lerum totalt har flickorna fyra områden som är sämre, Skolmiljö, Kunskap och läarande, Fritidshem samt Helhet, medan delområdena Trygghet och trivsel, Delaktighet och inflytande samt Bemötande är högre. Jämfört med GR ligger flickorna på högre resultat på alla delområden utom Skolmiljö och Fritidshem. Index för pojkar och flickor Skolenhet 2 åk 2 jämfört med hela Almekärrsskolan och GR Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhet Alla Pojke Flicka Almekärrssk olan ÅK2 GR ÅK2 27

28 Index för pojkar och flickor åk 2 Lerum totalt jämfört med GR Alla Pojke Flicka ÅK2 ÅK2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhet Resultat i årskurs 5 Skolenhet 1 NKI Helhetsintrycket, NKI, har, jämfört med föregående år, stigit. Alla delresultat har stigit, utom Fritidshem som ligger på samma nivå som föregående år och Skolmiljö som har sjunkit något. De delresultat som har stigit ligger nu över snittet för både Lerum och GR. Skolenh 1 åk 5 Lerum åk 5 GR åk Trivsel och trygghet Delaktighet & inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsintryck Årskurs 5 uppdelat på kön Resultaten från årskurs 5 visar att pojkar och flickor är mera samstämmiga i sin uppfattning jämfört med årskurs 2. På vissa delområden är flickorna mer positiva medan de på andra uppvisar ett sämre resultat. Genomgående har flickorna ett bättre eller lika resultat jämfört med GR på alla områden. Pojkarna har något sämre resultat på delområdena Delaktighet och inflytande och Skolmiljö jämfört med GR. Jämfört med Lerum totalt har flickorna genomgående lika eller sämre resultat, medan pojkarna har sämre resultat på samtliga områden utom Trivsel och trygghet som är bättre. (För Lerum totalt se tabellen med namnet Index för pojkar och flickor åk 2 Lerum totalt jämfört med GR nedan.) 28

29 Index för pojkar och flickor åk 5 på Almekärrsskolan jämfört med GR Trivsel och trygghet Alla Pojke Flicka Almekärrssk olan ÅK5 ÅK5 Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhet Index för pojkar och flickor åk 5 Lerum totalt jämfört med GR Alla Pojke Flicka ÅK5 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhet 29