Almekärrsskolans kvalitetsrapport Skolenhet 1 och Berit Pedersen Nils Funnemark

Transkript

1 Almekärrsskolans kvalitetsrapport 2014 Skolenhet 1 och Berit Pedersen Nils Funnemark 1

2 Innehåll 1 Inledning 4 2 Allmän del Kort beskrivning av skolan och dess indelning i skolenheter Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs Skolenhet Skolenhet Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs Skolenhet Skolenhet Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs Skolenhet Skolenhet Integrerade grundsärskoleelever Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Organisationens Förbättringshistoria Socioekonomisk fördelning (görs inte på skolenhetsnivå 2014) Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet Skolenhet Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Organisation av elevhälsa Arbete med särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Inflytande och samråd Skolenhet Skolenhet Gemensamt - eventuellt Trygghet och studiero Skolenhet Skolenhet Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Resultat och analys Grundskolan kunskapsresultat Skolenhet Skolenhet Enkätresultat grundskolan Skolenhet

3 3.2.2 Skolenhet Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport Strategier för

4 1 Inledning Almekärrskolan är en skola i den södra delen av Lerums tätort byggd i slutet av 70-talet. Den utformades då som en tvåparallellig skola åk 1-6. Förändringar på 90-talet innebar att åk 6 flyttades till närliggande högstadieskolor och deltidsförskolan (sedermera förskoleklassen) och fritidshem bereddes plats i skolan, Detta innebar en stor förändring både lokalmässigt och verksamhets-mässigt. Lokalerna byggdes om och organisationen anpassades efter verksamheternas behov. När byggnation av södra delen av Lerum ökade, uppstod behov av ytterligare lokaler, varför Almekärrssskolan byggdes ut i slutet av 00-talet. Kapaciteten ökade då från cirka 300 till 450 elever. Lerums skolor har sedan 90-talet varit resultatenheter med ett elevpengssystem och en ansvarig rektor. Runt sekelskiftet när skolorna växte i omfång infördes möjligheten att vara två rektorer och 2003 genomfördes en organisations-förändring som innebar att de närliggande förskolorna införlivades under skolans hägn. Detta innebar att det på de flesta skolor bildades ledarteam bestående av två eller fler rektorer. På Almekärrs enhet fanns under 00-talet 3-4 rektorer separerades dock förskola och skola och Almekärrsskolan leds numera av två rektorer. Almekärrsskolan har av olika skäl de senaste åren haft många rektorsbyten, vilket inneburit att verksamheten har blivit lidande. Den ombyggnation som skedde innebar också att stora ansträngningar fick göras av personalen för att verksamheten skulle fungera. Under läsåret leddes skolan av två rektorer som båda börjat sin anställning under

5 2 Allmän del 2.1 Kort beskrivning av skolan och dess indelning i skolenheter Almekärrsskolan består av två skolenheter som benämns skolenhet 1 och skolenhet 2 och leds av varsin rektor. Skolenhet 1 Skolenhet 1 består av en förskoleklass och fyra klasser åk 1-3, fem fritidshemsavdelningar för barn 6-8 år (F-3), samtliga klasser åk 4-5 (sex stycken) samt öppen fritidsverksamhet för barn 9-10 år (åk 4-5), vilken bedrivs på entreprenad av Kreativ fritid. Skolenhet 2 Skolenhet 2 består av två förskoleklasser, sex klasser åk1-3 samt fyra fritidshem för barn 6-8 år (F-3). 2.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Almekärrsskolan är, som tidigare nämnts, indelad i två skolenheter som leds av varsin rektor. Ansvarsfördelningen är baserad på en praktisk uppdelning, så att arbetsbördan blir jämnt fördelad. Detta innebär att rektorerna har fullt personalansvar och elevansvar för personal och elever inom respektive enhet. Av praktiska skäl är dock övriga ansvarsområden gemensamma, såsom fastighet och ekonomi Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Verksamhets- och personalansvaret är som ovan beskrivits uppdelat på de båda skolenheterna. Ansvar för ekonomi, organisation, utveckling och lokaler är gemensam. Dock har rektor för skolenhet 1 huvudansvar för arbetsmiljö och rektor för skolenhet 2 huvudansvaret för ekonomin. 2.3 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs Under läsåret har skolan 451 elever. Området har under en period varit i stark expansion, vilket innebär att skolan har stora klasser i vissa årskurser. Dock har denna ökning nu stagnerat och antalet barn som söker sig till Almekärrs-skolan har minskat något. Almekärrsskolan är lokalmässigt indelad i tre så kallade gårdar, Norrgården, Mellangården och Sörgården. På varje gård finns barn i alla åldrar från förskoleklass till 5

6 åk 5. Målsättningen är att ha ett tätt samarbete i syfte att utveckla barnens sociala färdigheter. På varje gård finns fritidshem dels för barn i förskoleklass och åk 1,dels för barn i åk 2 och Skolenhet 1 Skolenhet 1 består av de barn och elever som lokalmässigt är placerade på Mellangården samt alla elever i åk 4 och 5. Åk 4 och 5 är däremot lokalmässigt placerade på varje gård av de skäl som angivits ovan. Dock utgör personalen i åk 4-5 ett arbetslag, som samarbetar kring elevutveckling och utveckling av verksamheten. På Mellangården finns tre fritidshem, Korpen, Örnen och Ugglan. Korpen har barn från förskoleklass och åk 1, medan barnen i åk 2 och 3 är placerade på Örnen och Ugglan. Eftersom åk 2 är indelade i fyra klasser och två av dessa klasser är placerade på Mellangården finns här två fritidshem för de äldre barnen. (På Norrgården respektive Sörgården finns ett fritidshem för de äldre barnen). Den personal som arbetar med barn och elever i förskoleklass och åk1-3 på Mellangården utgör ett arbetslag och ansvarar gemensamt för elevutveckling och verksamhetsutveckling. Skolenhet 1 innehåller dessutom en öppen verksamhet för eleverna i åk 4 och 5, vilken kallas fritidsklubb och bedrivs på entreprenad av ett personalkooperativ, Kreativ fritid. Varje klass i åk 1-3 har en klassföreståndare som ansvarar för de flesta ämnen. Vidare finns en fritidspedagog knuten till varje klass, som i sin tjänst har så kallad skolsamverkan. Tiden för skolsamverkan är beroende på behov och är tänkt som ett stöd i barnens utveckling. Tiden kan användas på olika sätt men tanken är fritidspedagogens kompetens ska komplettera lärarens för att på bästa sätt gynna elevernas utveckling Skolenhet 2 Skolenhet 2 består av förskolebarn och elever i åk 1-3 på Norrgården och Sörgården. Personalen samarbetar med de klasser och den personal som lokalmässigt är placerade på samma gård för att främja den sociala utvecklingen som ovan nämnts. Dock utgör personalen som arbetar med barnen och eleverna från förskoleklass och klass 1-3 ett arbetslag på respektive gård och har därmed ansvar för barnens och eleverna utveckling samt verksamhetsutvecklingen inom arbetslaget. 2.4 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs Skolenhet 1 Varje förskoleklass har två förskollärare som ansvarar för gruppen. Verksamheten bedrivs under förmiddagstid från till och inkluderar lunch för alla barn. Förutom utevistelse och fysisk aktivitet i idrottshallen innehåller dagen en balanserad mängd undervisning där den fonologiska medvetenheten tränas och där grundläggande begrepp inom matematiken tränas. Den sociala utvecklingen är ett viktigt inslag där barnen tränas att leka i olika konstellationer och med olika aktiviteter som läraren bestämmer. 6

7 2.4.2 Skolenhet 2 Förskoleklassernas verksamhet är organiserad på samma sätt i skolenhet 2 som skolenhet1. (Se Skolenhet 1) 2.5 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs Skolenhet 1 Fritidshemmen är organiserade i avdelningar för 6-7-åringar respektive 8-9-åringar, så kallade yngrefritids och äldrefritids. På skolenhet 1 finns Korpen som tar emot barn från förskoleklassen och åk1 samt Örnen/Ugglan som tar emot barn från de två klasserna i åk 2 och klass 3C. Fritidshemmen har två fritidspedagoger utom Örnen/Ugglan som har tre, eftersom de tar emot 3 klasser mot normalt två. Verksamheten erbjuder morgonomsorg från klocka då Korpen är öppen för alla barn som har behov att komma tidigt. Klockan öppnar en avdelning på varje gård och frukost erbjuds de barn som så önskar kl Frukosten serveras i matsalen. Efter frukost börjar skoldagen för eleverna och förskoleklassen startar sin verksamhet samtidigt. När förskoleklassens verksamhet avslutas fortsätter 6-åringarna i samma lokaler, som då erbjuder fritidsverksamhet. Klockan fylls gruppen på av de barn som går i åk 1. Verksamheten på Örnen/Ugglan startar då skoldagen för åk 2 och 3 tar slut respektive Ett mellanmål serveras vid Aktiviteterna som erbjuds kan dels vara initierade av personal men också av barnen själva och kan vara såväl planerade som spontana. Skolenhet 1 ansvarar vidare för den fritidsverksamhet som erbjuds eleverna i åk 4 och 5. Denna benämns Fritidsklubb och bedrivs på entreprenad av personal-kooperativet Kreativ Fritid. Eleverna erbjuds en öppen verksamhet dit alla barn är välkomna utan kostnad och anmälningsplikt. De erbjuds dock ett mellanmål till självkostnadspris, vilket kräver anmälan. På grund av platsbrist har fritidsklubben under året flyttat till lokaler utanför skolan. Verksamheten leds av två anställda Skolenhet 2 Fritidshemmen på Skolenhet 2 är organiserade på samma sätt som på Skolenhet 1 dvs i avdelningar för 6-7-åringar respektive 8-9-åringar, så kallade yngrefritids och äldrefritids. På Skolenhet 2 finns Falken och Tärnan som tar emot barn från förskoleklassen och åk 1 samt Måsen och Svalan som tar emot barn från de två klasserna i åk 2 och 3 på respektive gård. Grundbemanningen på fritidshemmen är två fritidspedagoger på äldrefritids. Yngrefritids har dels tva fritidspedagoger, dels del av tjänst av de förskollärare som ansvarar för förskoleverksamheten på förmiddagen. Eftersom Korpen är den avdelning som erbjuder morgonomsorg från klockan 06.00, öppnar inte Falken och Tärnan förrän och frukost erbjuds de barn som så önskar kl Frukosten serveras i matsalen. Efter frukost börjar skoldagen för eleverna och förskoleklassen startar sin verksamhet samtidigt. När förskoleklassens verksamhet avslutas fortsätter 6-åringarna i samma lokaler, som då erbjuder fritidsverksamhet. 7

8 Klockan fylls gruppen på av de barn som går i åk 1. Verksamheten på Svalan och Måsen startar då skoldagen för åk 2 och 3 tar slut respektive Ett mellanmål serveras vid Aktiviteterna som erbjuds kan dels vara initierade av personal men också av barnen själva och kan vara såväl planerade som spontana. 2.6 Integrerade grundsärskoleelever På Almekärrsskolan finns för närvarande inga integrerade grundsärskoleelever. 2.7 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Almekärrsskolan är en skola som lägger stor vikt vid läroplanens värdegrundsuppdrag. Skolan har fem värdegrundsord som introduceras i förskoleklassen och sedan arbetas med kontinuerligt i alla årskurser. Allt arbete grundar sig på tanken att social utveckling och kunskapsutveckling samverkar och förutsätter varandra. Lokalmässigt är verksamheten organiserad så att varje gård innehåller alla åldrar från förskoleklass till åk 5. Syftet är att yngre och äldre barn skall lära sig av varandra genom att de äldre är goda föredömen och hjälper de yngre, t.ex. genom fadderverksamhet och att läsa för sina yngre kamrater i F-klass och åk 1. Gårdsaktiviteter anordnas några gånger varje termin, vilket svetsar samman både personal och elever. Vidare har en satsning på entreprenöriellt lärande genomförts, vilket har utvecklat personalens syn på det kompetenta barnet (eleven) och som i förlängningen förhoppningsvis kan öka måluppfyllelsen. Dessutom har denna utbildning ökat personalens förståelse för arbetslagsarbete. Almekärrsskolan arbetar läsåret i arbetslag F-3 och 4-5 och olika lärarkompetenser samverkar under dagen då fritidspedagoger och grundskollärare har skolsamverkan för att bidra med sina respektive kompetenser och ge bättre förutsättningar för t.ex. läsinlärning och grundläggande matematik. Varje F-3-arbetslag har två arbetslagsledare utom 4-5-arbetslaget som har en. Arbetslags-ledarna utgör tillsammans en grupp, där alla yrkeskategorier är representerade. Denna grupp träffas varje vecka under ledning av rektorerna. 2.8 Organisationens Förbättringshistoria Almekärrsskolan har under de senaste åren av olika anledningar haft många rektorsbyten. Detta har påverkat organisationens utveckling såtillvida att det är svårt att se en kontinuitet i förändringsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet har blivit lidande och eftersom dokumentation saknas låter sig inte skolans förbättringsarbete beskrivas mer än det senaste läsåret. Rent organisatoriskt har Almekärrsskolan en kort historia med arbetslag bestående av olika kompetenser. Först under läsåret bildades arbetslag bestående av lärare, förskoleklasslärare och personal på fritidshem. Innan dess bestod arbetslagen endast av lärare. Under läsåret organiserades personalen i 4 arbetslag 3 stycken bestående av personal på varje gård som arbetade med barn från förskoleklass 8

9 och klass 1,2 3 samt ett arbetslag som bestod av personalen som arbetade med åk 4 och 5. Vid läsårets början i augusti tillträdde en ny rektor som tillsammans med en kollega som anställdes i slutet av februari samma år hade som uppdrag att driva det systematiska kvalitetsarbetet. Om Almekärrsskolan ska beskrivas i termer av de typskolor som Ulf Blossing, forskare vid Göterborgs Universitet, har myntat, kan man konstatera att den lånar drag av flera av de sex typskolorna. Det finns en levande idé om den sociala sammanhållningen som grund för en god utveckling, vilket har förstärkts genom den utbildning inom entreprenöriellt lärande som stora delar av personalen deltagit i. Vidare har det senaste läsåret präglats av en planstyrning, initierad av rektorerna, i synnerhet beträffande det löpande arbetet med systematiska kvalitetsarbetet. Under året som gick har dessutom en modell för läsförståelsestrategier kommit fokus, vilket har haft stor betydelse för Almekärrsskolans fokus på läs- och språkutveckling. Dock har det faktum att skolan under läsåret har haft stora problem med att hantera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bidragit till att fokus för flera utvecklingsinsatser varit styrda av dessa problem. Almekärrsskolan lånar alltså drag från den idéstyrda skolan genom sitt entreprenöriella lärande; den planstyrda skolan genom sitt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet; den modellstyrda skolan genom sitt fokus på; den problemstyrda skolan genom sitt arbete för tillgodose behoven hos barn med riska funktionsnedsättningar. 2.9 Socioekonomisk fördelning (görs inte på skolenhetsnivå 2014) Almekärrsskolan har inga socioekonomiska medel Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet 1 Skolenhet 1 har största delen av sina lokaler i den del av Almekärrsskolan som kallas Mellangården. Här finns lokaler för förskoleklassen, fritidshemmen och klasserna 1-5. I stort sätt är alla klassrum utrustade med PC-projektor. 4-5-klasserna är dock uppdelade så att de finns på varje gård Skolenhet 2 Skolenhet 2 har sina lokaler i de delar av skolan som benämns Norrgården och Sörgården. Här finns lokaler för förskoleklassen, fritidshemmen och klasserna 1-3. I stort sätt är alla klassrum utrustade med PC-projektor Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek I stort sätt är alla klassrum utrustade med PC-projektor och 2 klassrum är utrustade med smartboard. I gårdarnas studiehallar finns halvklassuppsättningar av datorer. Skolan har 2 slöjdsalar, trä och textil samt idrottshall och rörelserum. Vaktmästare och assistent har var sitt rum. 9

10 Elevhälsoteamet har lokaler för speciallärare, specialpedagog, elevhälsopedagog och sjuksköterska. I anslutning till skolsköterskemottagningen finns också ett vilrum. Skolan har 2 personalarbetsrum och ett personalrum med personaldusch. Rektorerna delar rum. Biblioteket finns i anslutning till en studiehall och sköts av en lärare som har fått tid för detta uppdrag Organisation av elevhälsa Beträffande elevhälsan omfördelas resurserna efter behov kontinuerligt. Skolenhet 1 och 2 utnyttjar därmed elevhälsan gemensamt. Elevhälsan består av 2 speciallärare/specialpedagog (vardera 50%), 90 % skolsköterska, 50 % kurator, 50% elevhälsopedagog och tillgång till psykolog. Skolans två rektorer arbetar heltid. Teamet samverkar kring en helhetssyn på barns lärande, där olika kompetenser möts för att förebygga svårigheter kring lärandet. EHT har möten en gång per vecka då inkomna ärenden behandlas. Under läsåret har speciallärare/specialpedagoger och skolsköterskor delat upp ansvaret så att arbetsbördan har blivit jämnt fördelad på de olika skolenheterna Arbete med särskilt stöd Arbetet grundar sig på skollagens krav på att utreda och upprätta åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven samt de elever som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om man på enheten upptäcker genom t ex nationella prov, uppgifter från personal, elev, vårdnadshavare att en elev riskerar att inte nå målen ska detta anmälas till rektor. Enligt skolans arbetsgång gör lärare en anmälan till rektor och därmed elevhälsoteam om att eleven riskerar att inte nå målen. Därefter kartlägger och bedömer läraren i samverkan med specialpedagog/speciallärare eleven, där elevens behov framkommer. Rektor fattar sedan beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Beslutet grundar sig på vad som framkommit i utredningen. Åtgärdsprogram upprättas och följs upp och utvärderas. Efter utvärdering görs en ny bedömning om åtgärdsprogram ska fortsätta eller inte. Eleven och vårdnadshavare är delaktiga under hela processen 2.13 Studie- och yrkesvägledning Almekärrsskolan har ingen studie- och yrkesvägledning 10

11 2.14 Inflytande och samråd Skolenhet 1 Under läsåret har ett av skolenhetens fokusområden varit inflytande och delaktighet. Varje klass arbetar med klassråd och har representanter i skolans gemensamma elevråd Skolenhet 2 Skolenhet 2 har arbetat med inflytande och delaktighet på fritidshemmen genom att barnen har fått lära sig den demokratiska processen vid inköp av material. Varje klass arbetar med klassråd och har representanter i skolans gemensamma elevråd Gemensamt - eventuellt Skolans personal arbetar med elevråd, matråd och ambitionen har varit att rektorerna möter föräldrar en gång per termin i enhetsrådet. Skolan har även värdegrundspiloter och miljöpiloter för att engagera eleverna i dessa kommunalt prioriterade områden Trygghet och studiero Under läsåret har utformningen av ordningsregler uppmärksammats. Ordningsregler utan en konsekvensbeskrivning av vad som händer om man bryter mot reglerna upplevs som meningslösa. Därför har en konsekvensbeskrivning bifogats till de ordningsregler som fanns. Dessa har bearbetats i elevrådet och skickats hem till vårdnadshavare. Vidare har en översyn av rastvärdssystemet gjorts för att öka tillsynen av eleverna på rasterna. Dessutom har reglerna för skogårdsgränserna reviderats och nya markeringar har skapats för att skapa trygghet för eleverna. Ett staket som markerar gränsen för förskoleklassbarnen och årskurs 1 har satts upp i skogsbacken söder om skolan. På skolan finns dessutom så kallade värdegrundspiloter som har till uppgift att initiera olika projekt som syftar till att uppmärksamma och förmedla värdegrundsfrågor Skolenhet 1 Skolenhet 1 och 2 har samarbetat kring dessa frågor Skolenhet 2 Skolenhet 1 och 2 har samarbetat kring dessa frågor 11

12 2.16 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. På Almekärrskolan finns ett trygghetsteam som arbetar för att främja likabehandling och förebygga, motverka och åtgärda kränkande behandling. Trygghetsteamets arbete utgår från de rutiner som finns beskrivna i Almekärrsskolans Likabehandlingsplan. Denna revideras vid behov varje år och varje år tas en handlingsplan fram för det kommande årets arbete. Denna baseras på de resultat som olika enkäter visar. Om en elev upplever sig utsatt på kränkande behandling och det kommer till Trygghetsteamets kännedom, gör Trygghetsteamet en utredning. Om utredningen visar att eleven varit utsatt för kränkande behandling fortsätter arbetet enligt de rutiner som finns beskrivna i Likabehandlingsplanen. Skolenhet 1 och 2 arbetar på samma sätt i dessa frågor Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Undervisningen i modersmål sker i samarbete med Kerstin Weiler, rektor för modersmålundervisningen. Ansökan om modersmålsundervisning görs av respektive vårdnadshavare och lämnas till ansvarig rektor på skolenhet 1 eller 2. Rektor förvissar sig om att barnet är berättigat modersmålsundervisning och tillstyrker eller avstyrker ansökan innan den skickas vidare till rektorn för modersmålsundervisningen. Om barnet har behov av undervisning i svenska som andra språk, görs ett test för att konstatera barnets behov och undervisning erbjuds. Särskilda rutiner för nyanlända finns och kan sammanfattas på följande sätt: Möte tillsammans med familjen, ansvariga på socialkontor, berörda på skolan Möte med skolsköterska Uppföljande möte med vårdnadshavare Kontakt med ansvarig för modersmålsundervisning Vid behov ansökan om fritidshemsplats Testning av kunskaper i svenska språket Insatser i form av svenskundervisning Skolenhet 1 och 2 arbetar på samma sätt med ovanstående Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare varje termin på tider då dessa har möjlighet att komma. Individuella utvecklingsplaner skrivs kontinuerligt och skriftliga omdömen ges en gång per termin. Samma rutiner gäller för skolans båda enheter. 12

13 3 Resultat och analys Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från skolenheternas resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans personal. Utifrån resultaten och analyserna beslutas sedan om strategier och åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet. I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen, den allmänna delen. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som pågår eller som planeras att påbörja under innevarande läsår. I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av undervisande lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 2 används ett särskilt utvärderingsverktyg i matematik kallat UIM (Utvärdering I Matematik) och bedömningen av läs- och skrivförmågan görs med stöd av materialet Språket lyfter. Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller förväntade resultat för den aktuella årskursen. Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR s (Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett index på en 100-gradig skala. NKI står för Nöjd kund index och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter hur den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten. NKIresultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden beroende på frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än resultaten inom övriga områden. 13

14 3.1 Grundskolan kunskapsresultat Skolenhet 1 Enhet: Almekärr 1 Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årksurs Årskurs Årskurs Skriv i procent avrundat till heltal Kunskapsresultat till huvudmannen Totalt Flickor Pojkar 2014 Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter Andel elever som kan räkna enligt UIM (4 kravnivåer) Årskurs 3 Andel elever som når målen i alla ämnen Andel elever som når målen i svenska Andel elever som når målen i matematik Årskurs 5 Andel elever som når målen i: Svenska Matematik Engelska Bild Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Musik NO Eller Biologi Fysik Kemi SO Eller Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Teknik Alla ämnen

15 3.1.2 Skolenhet 2 Enhet: Almekärr 2 Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årksurs Årskurs Årskurs 5 Skriv i procent avrundat till heltal Kunskapsresultat till huvudmannen Totalt Flickor Pojkar 2014 Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter Andel elever som kan räkna enligt UIM (4 kravnivåer) Årskurs 3 Andel elever som når målen i alla ämnen Andel elever som når målen i svenska Andel elever som når målen i matematik Enkätresultat grundskolan Skolenhet 1 Enhet: Almekärr (Resultat 2013 och tidigare avser hela Almekärrsskolan Totalt Flickor Pojkar GR-enkäten NKI Åk 2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Åk 5 NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Inget värde Inget värde Inget värde Skolenhet 2 Enhet: Almekärr (Resultat 2013 och tidigare avser hela Almekärrsskolan) Totalt Flickor Pojkar GR-enkäten NKI Åk 2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem

16 3.3 Synpunkter och klagomål Under läsåret har det inkommit tre synpunkter och klagomål vis kommunens hemsida. Ett av dessa är anonymt och därför svårt att bemöta. De två övriga handlar om specifika delar i verksamheten. Den ena tar upp problem på skolgården och den andra tar upp olika typer av problem på idrottslektioner. Förutom dessa mera formella synpunkter och klagomål som kommer oss till del via kommunens hemsida, kommer frågeställningar och ärenden in via andra kanaler såsom telefonsamtal, e-post, personliga möten eller brev. Utgångspunkten för vårt arbete gällande synpunkter och klagomål är att inget ärende är för litet och inget är för stort. Varje ärende har betydelse och leder ofta till ett personligt möte med den som upplever problemet. De flesta ärenden har gällt lekredskap på skolgården och antalet vuxna som finns ute på raster. Det har också kommit frågor angående ventilation. Det vi själva har ansvar för att åtgärda, tar vi upp till diskussion inom skolan, och i möjligaste försöker vi lösa frågan. De synpunkter som finns gällande skolgård och fastighet som vi själva inte ansvarar för, vidarebefordrar vi till ansvariga inom kommunen. 16

17 4 Strategisk del 4.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport Utifrån kunskapsresultaten valdes läs- och språkutveckling som ett område som behövde utvecklas. Utifrån resultaten på GR-enkät och Örebroenkät valdes delaktighet och inflytande som ett område som behöver förbättras. Som ett första steg i arbetet med ovanstående områden uppmanades grupperna ta fram ett nuläge. Eftersom ingen tidigare dokumentation fanns att tillgå, var detta ett nödvändigt och viktigt första steg. När nuläget beskrivits fördes detta in i en mall för en verksamhetsplan. Denna verksamhetsplan var tänkt som det strategiska verktyg som skulle användas för att förbättra de valda områdena. Arbetet med att ta fram verksamhetsplaner har bedrivits på studiedagstid och personalen har arbetat kategorivis: förskoleklasslärare, fritidspedagoger tillsammans med elevassistenter, lärare i åk 1-3 samt lärare i åk 4-5. En särskild mall för framtagandet av en Verksamhetsplan användes. Denna innehöll rubrikerna Nuläge, Mål, Metod, Tidsomfattning, Ansvar och Utvärdering. Verksamhetsplanen låg sedan till grund för det fortsatta arbetet. En särskild mall för uppföljning användes och varje kategori samlades regelbundet för avstämningar. Uppdelningen kategorivis upplevdes mycket positivt, särskilt med tanke på att skola, fritidshem och förskoleklass kunde utgå från sin specifika verksamhet när verksamhetsplanen togs fram. 4.2 Strategier för 2014 Strategier Beträffande strategier har både skolenheterna samarbetat och arbetar alltså efter samma strategier. För att det dagliga arbetet med att utveckla verksamheten ska fungera, har Almekärrskolan funnit det effektivt att använda sig av en verksamhetsplan för varje delverksamhet skola, förskoleklass och fritidshem - som beskriver mål, metoder, ansvar, tidsomfattning och utvärderingssätt. Därför kommer detta upplägg att användas även för det kommande läsåret. Kopplat till verksamhetsplanen finns också en systematisk uppföljning, vilket under föregående läsår visat sig fungera på ett tillfredsställande sätt. Den strategi som används är alltså att varje delverksamhet i en verksamhetsplan beskriver mål, metod, ansvar, tidsomfattning och utvärderingssätt samt att denna regelbundet följs upp via en särskild mall. Åtgärder Eftersom utvecklingsarbetet ej var i fas utan kom igång relativt sent under föregående 17

18 läsår, kommer Almekärrskolan under läsåret att fokusera på samma områden som under föregående läsår: läs- och språkutveckling och delaktighet och inflytande. Vidare visar kunskapsresultaten inom ämnet svenska och resultaten på GR-enkäten att dessa båda områden fortfarande behöver förstärkas. Ytterligare ett fokusområde har fogats till dessa två. Det är matematik, där både skolenhet 1 och 2 deltar i matematiklyftet. Läs- och språkutveckling Grundskola 1-5 Beträffande läs- och språkutveckling kommer skolans åk 1-5 framförallt koncentrera sig på läsförståelse vad gäller faktatexter och i det sammanhanget använda de läsförståelsestrategier som finns beskrivna i boken En läsande klass. Förskoleklass Målen för förskoleklasserna fokuserar mera, precis som föregående läsår, på att lyssna och att kunna följa instruktioner. Förskoleklassen kommer dock att även använda materialet En läsande klass förutom Bornholmsmetoden. Förskoleklasslärarna har också som ambition att utveckla användandet av materialet Nya Språket lyfter för att på detta sätt säkrare kunna utvärdera utvecklingsarbetet. Fritidshem Fritidshemmen kommer att fortsätta att arbeta med att utveckla språket, särskilt med tanke på konflikthantering. De kommer i fortsättningen även använda skolsamverkanstid för detta arbete. Delaktighet och inflytande Grundskola 1-5 Under läsåret var fokus i första hand den mera formella delen av inflytande och delaktighet i fokus. Demokratiprocessen är fortfarande aktuell men fokus i grundskolan är nu delaktighet och inflytande i den egna lärprocessen. Anledningen till ändring av fokus är att den mera formella delen av delaktighet och inflytande har sina givna former, medan inflytandet på undervisningen och den egna lärprocessen kräver utarbetandet av nya arbetssätt och arbetsfromer. Örebroenkäten visar visserligen en klar förbättring för åk 4 och 5, medan GR-enkäten fortarande uppvisar relativt låga resultat. Förskoleklass Målet för förskoleklasserna är att eleverna är medvetna om sin möjlighet till delaktighet och inflytande på både individ- och gruppnivå i leken på arbetspassen (idrott, musik, språk, matte, bild) på fritidshemmet Dessutom har förskolklasserna som mål att eleverna är medvetna om sitt inflytande över det egna lärandet. Fritidshem Målet för fritidshemmen inom området delaktighet och inflytande är att 18

19 Alla barn upplever ett ökat inflytande och en ökad delaktighet i verksamheten på fritidshemmen Alla barn har förståelse för den demokratiska processen och vad den innebär med skyldigheter och rättigheter.. För att nå målen kommer fritidshemmen att arbeta med Matematik dokumentationsarket för fritidshem ( ett observationsschema, där personalen markerar aktiviteter i en s k fyrfältare, där spontana och planerade aktiviteter initierade av personal eller barn dokumenteras. Fritidshemsråd. Beträffande matematik följs den plan som finns utarbetad. Dessutom kommer rektorerna att via aktionsforskning fokusera på delaktighet i lärandeprocessen inom matematikämnet. 19