Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott

Transkript

1 KALLELSE Datum -- Sida () Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Tid: Torsdag den december klockan : Plats: Sammanträdesrum Ekelund Ärende Protokollets justering Godkännande av dagordning Information Information från förvaltningen Jimmie Ask Planpriolista Ekonomisk årshjul Budget- och ekonomiprocessen Industrispåret Intern kontrollplan för verksamheten Samhällsbyggnad Detaljplan Lars Dufwa Policy för uthyrning av lokaler till föreningar Fördjupad översikts plan Glimåkra Östra Göinge kommun Fördjupad översiktsplan för Broby, Östra Göinge kommun Tommy Augustsson Amra Eljami Ordförande Sekreterare Besköksadress Västra Storgatan Postadress Kommunledningskontoret Osby Telefon - vx Fax - E-post kommun@osby.se Hemsida Organisationsnr - PlusGiro - Bankgiro -

2

3 Priolista Detaljplaner, prioriterad av LU+SHBU-presidierna. --. Prio och datum Detaljplan Detta har hänt (tidigare - - ) upprioriterad av tjänstemän Påbörjad - (tidigare ) påbörjad - (tidigare ) Planbesked Osby : (Handel, kontor, verksamheter) Del av kvarteret Sotaren (Entré kommuhus) Del av Sotaren och samt hela (bostäder, centrum och handel) Kettil Planbeslut. Möte med exploatör +. Möte lst och Trv. SBVT: VA dyrt. Trafikutredning Atkins klar. Handelsutredning reteam klar. Presenteras för Näringsliv, ks och allmänhet maj på Borgen genomförd, biosalongen. Beslut om samråd i SHBU. Samråd -. Beslut om granskning. Granskning -. Beslut om granskning SHBU sammanträde. På granskning -. Skickas för beslut om antagande SHBU, KS, KF. Kettil Kettil Gällande detaljplan antogs. Ändring behövs för att bygga till entrén på kommunhuset. Till SHBU för beslut om att påbörja planarbete och beslut om samråd. Samråd -. Beslut om granskning. Granskning -. Förslag till beslut om antagande, SHBU sammanträde. Har presenterats i KS. I KF. Tekniska baracken. Tjänsteskrivelse till SHBU för beslut om att påbörja planarbete. Planarbete påbörjat. Beslut om samråd SHBU:s sammanträde. Ute på samråd -. Skickad för beslut om granskning SHBU sammanträde (tidigare --) Rönnebacken (GC-väg) Kettil Påbörjad -. Samråd okt.. Avsikten är förbättrad trafiksituation. (tidigare --) Påbörjad - (tidigare ) Påbörjad (tidigare ) Påbörjad Prästängen (Bostäder) Kettil Beställning KS. programsamråd -. Grundkarta levererad. Samråd - oktober. Planhandlingar & samrådsredogörelse påbörjad. SBVT: större pumpstation att flytta/bygga in. Inget arbete utförs för närvarande. SHBU+LU vill att kostnadsberäkning tas fram för flytt av pumpstation mm och redovisas för SHBU:s presidium! Kostnad framtagen! Eventuellt möte med SBVT. Planen stäms av med LU. Stortorget Lönsboda Kettil Beställning KS. -- DP + handlingar kan påbörjas. (Förnya gestaltning +bostäder) Medborgardialog avslutad. yttranden inkomna. Presentation pensionärsförbundet :e maj i Lönsboda. Göra illustrationsplan. Illustrationsplan klar. Stöttning i centrumåtgärder. Biograftomten Lönsboda (Bostäder) Kettil Osbybostäder inte intresserade på grund av bullersituationen. Finns planbeslut? Finns beslut om att ändra detaljplan för västra delen av området enligt tjs. Inväntar aktualitet. Ev. kommande planarbete Planbesked - Kv. Röret Kettil Samhällsbyggnad uppdrag att påbörja planarbete efter att en mark- och geoteknisk undersökning inlämnats. Arkitekt Hansson med ombud. Glenn Persson undersöker ev. köp av fastigheten.

4 Utredningsområde i ÖP Undersökt Förarbete Industriområde Källedal (bostäder) Utvidgning av industriområde NÖ (Industri) Del av Frisören (Utbyggnad Stora Hotellet) Jörgen Rickardsson fastighetsägare. Richardsson intresserad av detaljplan och bostäder. Inte säkert att han bygger utan kan bli någon annan i framtiden. Bevaka kommunförrådet. Kettil Uppstartat. Illustrationer till dp framtaget. Mycket mark finns som är detaljplanelagt för industriändamål. Bevaka dock, ner mot väg. Kettil Hotellets ägare vill bygga ut ( x meter) mot Västra Järnvägsgatan. Krävs planändring. Planbesked behövs och planavtal för att reglera kostnader, utredningar m.m. Förarbete Del av Osby : Kettil Uppe vid vattentornet. Förslag om att påbörja (planbeslut) planarbete till SHBU sammanträde. Förarbete, utredningsarbete påbörjat Ishallen Kettil Lokaliseringsmöjligheter utreds och diskuteras i referensgrupp och styrgrupp. Bevaka. Antagna planer Antagen & upphävd Kv. Ventilen (Handel) AG Plan Påbörjad. Länsstyrelsen upphävt KFs beslut att anta ändring av detaljplan för kv Ventilen. Bedöms inte som aktuell att fortsätta med pga. stora ytor planlagd och obrukad industrimark. Antagen KF Bokhandlaren (Bostäder) Kettil (prio ) Påbörjad juni, samråd oktober, granskning -. Lst överprövar inte. Överklagad. Lst avslog överklagan. inkom handlingarna till MMD. Inväntar besked MMD. Lagakraftvunna planer - Laga kraft GC-väg runt norra Osbysjön Helena Holm Sweco, Kettil Påbörjad -. Planen antagen av KF. Laga kraft. Laga kraft Hasslaröd Syd, : (Bostäder) AG Plan Påbörjad -. Antagen av KF. Vunnit laga kraft. Laga kraft Kyrkoherden (Förskola) Kettil Påbörjad - (prio ). Samråd -. Granskning -. Antagen av KF. Laga kraft Laga kraft Barnvagnen (Bostäder) Kettil Påbörjad -. (prio ). Samråd februari-mars. Granskning - juni. Bullerutredning klar. Godkänd för antagande SHBU. Antagen KF. Laga kraft Laga kraft Laga kraft Gjutaren (BS i V vån). (Bostäder, vård, centrum och skola) Kv. Modisten (Bostäder, centrum, handel) Laga kraft Tandläkaren (Kontor, handel, centrum, skola och vård) Kettil Påbörjad -. Beslut om uppdrag SHBU. Samråd klart. Planeringsmöte med Osbybostäder +VoO+SB. Granskning klar. SHBU i januari, KS. Antagen i KF. Laga kraft --. AG Plan Påbörjad. Överklagad. Lst avslagit överklagan. MMD avslog överklagan. mars till MÖD. Laga kraft. Kettil Möte om planpriolistan SHBU+ LU pres.. Grundkarta beställd. Uppdrag SHBU - -. Till SHBU för beslut om samråd till inlämningen. Möte SHBU pres.+tt pres+bos pres okt: [frågor om buller, minskade krav för skola, samråd med lst nov]. beredningen. Beslut om utskick med tillägg S endast gymnasie- och vuxen-undervisning. Samråd tom (Förlängt till feb för TT-nämnden.). Riskanalys levererad av ÅF. Granskning genomförd. Länsstyrelsen har ingen erinran. Beslut om antagande i SHBU.

5 Laga kraft Nya kyrkogården (Förskola) Presentation i KS. Antagen av KF. Överklaganstiden går ut. Laga kraft. Kettil Förskola på del av fastigheten Osby :. markägare Osby församling. Samråd nov-dec. Granskning klar. VO-chef BoS+SB deltog på kyrkoråd. Lst har ingen erinran. Kyrkorådets arbetsutskott positiva. Kyrkofullmäktige beslutade :e maj om försäljning av mark. Beslut om antagande i SHBU. Presentation i KS. Antagen av KF. Överklaganstiden går ut. Laga kraft. Laga kraft Jägaren (Bostäder) Kettil (prio ). Påbörjad -. Samråd -. Granskning -. Godkänd SHBU. Antagen KF. Överklagad. Lst behandlar överklagandet. Lst avslår överklagandet. MMD avslår överklagandet. Senast överklagad :e sep till MÖD. Inga vidare överklagan till MÖD. Laga kraft. Avskrivna planer Översiktlig planering m.m. Påbörjad - Centrumplan vision (Framtidsutveckling av Osby centrum till ) Kettil Beslut. Enkät allmänheten -. Presentation KLG. Möte med skolår. Presenterat i LU. Samrådsbeslut ks oktober. Brett samråd till föreningar, företag m.m. Öppet möte. Bra kan bli bättre. Förlängd samrådstid för att tillmötesgå näringslivet. Diskussionsmöte med Osby handel. Samråd avslutat. Beslut om granskning kan vänta. Processen viktigare än snabbt resultat. Redovisning av inkomna synpunkter för ONs styrelse. Workshop om delområde Colorama med företagarrepresentanter och kommun. Positiv återkoppling. SHBU+LU vill att synpunkterna från samrådet redovisas på ks före sommaren! Kommande möten planeras under vintern. Pågående arbete med samrådsredogörelse över inkomna synpunkter. MKB=Miljökonsekvensbeskrivning Lst=Länsstyrelsen i Skåne län Trv=Trafikverket MMD= Mark och miljödomstolen MÖD=Mark och miljööverdomstolen SHBU=kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott KS= kommunstyrelsen KF= kommunfullmäktige TTN=Tillsyns- och tillståndsnämnden SB= Verksamhetsområde Samhällsbyggnad VoO= Verksamhetsområde Vård och Omsorg BoS= Verksamhetsområde Barn och Skola UoA= Verksamhetsområde Utbildning och Arbete

6 ON=Osby Näringsliv Pilen illustrerar i sammanfattande drag planprocessen. Ett planprogram kan i vissa fall tas fram om ett projekt behöver redovisas extra tydligt i starten. Härefter tas plan- och genomförandebeskrivning fram tillsammans med detaljplan. Dessa skickas ut på samråd ( veckor). Härefter sammanställs synpunkterna i en samrådsredogörelse som kan leda till ändringar i handlingarna. Följande steg är granskning (tidigare utställning) där ytterligare synpunkter kan inkomma vilka sammanställs i en granskningsredogörelse. Handlingarna skickas till KF för beslut om antagande. Om länsstyrelsen inte överprövar och om ingen överklagat veckor efter antagande vinner handlingarna LAGA KRAFT.

7

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum -- Sida () Samhällsbyggnad Jeanette Karlsson Intern kontrollplan, Samhällsbyggnad Dnr KS/: Samhällsbyggnads förslag till samhällsbyggnadsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: - Intern kontrollplan för verksamhetsområde Samhällsbyggnad godkänns. Sammanfattning av ärendet Det interna kontrollarbetet bedrivs utifrån kommunens reglemente för intern kontroll, antaget av kommunfullmäktige --,. Intern kontroll innebär att man tryggar kommunens tillgångar, minimerar risker, säkrar system och rutiner, säkerställer att resurser används i enlighet med tagna beslut, säkrar att redovisningen sker på ett korrekt sätt, skyddar politiker och personal från oberättigade misstankar samt säkerställer att lagar, bestämmelser och överenskommelser efterlevs. Intern kontroll är ett medel för att uppnå effektivitet och säkerhet i en organisation. Nämnderna, var och en inom sitt område, ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat men även i överensstämmelse med de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska också säkerställa att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. För att säkerställa arbetet med den interna kontrollen, tas varje år fram en intern kontrollplan med angivna rutiner. Sannolikhet och konsekvens uppskattas för varje risk och verksamhetsområdena föreslår sedan vilka risker som ska kontrolleras under kommande år. Verksamhetsområde Samhällsbyggnad har utifrån förslag från verksamheten sammanställt en brutto-/nettolista med förslag på kontrollpunkter. Besköksadress Parkgatan Postadress /Eget_Förvaltning/ Osby Telefon - vx Fax - E-post kommun@osby.se Hemsida Organisationsnr - PlusGiro - Bankgiro -

9 Sida () Sannolikhet och konsekvens bedöms enligt följande: Skala Sannolikhet Konsekvens Osannolik Försumbar Mindre sannolik Lindrig Möjlig Kännbar Sannolik Allvarlig Beslutsunderlag Intern kontrollplan Bruttolista/nettolista; Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnad Arne Bertilsson Tf verksamhetsområdeschef Samhällsbyggnad Jeanette Karlsson Ekonom Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad, verksamhetsområdeschef Samhällsbyggnad, enhetschef Kultur och Fritid Samhällsbyggnad, enhetschef, Mark och Exploatering Samhällsbyggnad, räddningschef Samhällsbyggnad, enhetschef Driftenheten Ekonomiavdelningen

10 Intern kontrollplan - Bruttolista/nettolista Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnad

11 Bruttolista/nettolista Rutin/system Kontrollmoment Sannolikhet Konsekvens Riskbedömning Förslag till kontroll Ansvarig Frekvens Metod Rapportering till Klar Motivering Besiktning lekplatser Säkerställa att besiktning genomförts på samtliga lekplatser utifrån framtagna rutiner. Ja Driftenhetens chef En gång Fullständig kontroll Verksamhetsområdeschef -- Storskaderisk för besökare om lekutrustningen är skadad. Funktionskontroll av badplatser Säkerställa att funktionskontroll genomförts på samtliga badplatser. Ja Driftenhetens chef En gång Fullständig kontroll Verksamhetsområdeschef -- Stor skaderisk för besökare. Fysisk arbetsförmåga Kontrollera att årligt test av fysisk arbetsförmåga enligt AFS: (rullbandstest) görs. En gång Fullständig kontroll Ja Räddningschef Verksamhetsområdeschef -- Rök- och kemdykning är en av de farligaste arbetsuppgifterna som finns i Svenskt arbetsliv. De medicinska kontrollerna och de fysiska testerna är viktiga för att säkerställa att rök- och kemdykande personal är tillräckligt friska och fysiskt tränade för att klara av uppgiften. Under har vi ändrat vårt sätt att sköta dessa och har nya rutiner varför det är lämpligt att ha detta som en punkt i den interna kontrollen för. Årlig läkarundersökning och bedömning av tjänstbarhet enligt AFS : Kontrollera att årliga hälsoundersökningar görs. En gång Fullständig kontroll Ja Räddningschef Verksamhetsområdeschef -- Se motivering för rutin/system Fysisk arbetsförmåga. Arbets-EKG enligt AFS : Kontrollera att årliga arbets-ekgundersökningar görs. Enligt AFS : Fullständig kontroll Ja Räddningschef Verksamhetsområdeschef -- Se motivering för rutin/system Fysisk arbetsförmåga. Besiktning fordon, Räddningstjänsten Kontrollera att fordon besiktigas i tid. Ja Brandförman Löpande Fullständig kontroll Räddningschef -- Räddningsfordonen framförs i hög hastighet, med tung last och under stressiga förhållanden för föraren. Att säkerställa att besiktning sker i tid och att eventuella anmärkningar åtgärdas är mycket viktigt för personalens arbetsmiljö och säkerheten för övriga trafikanter. Samhällsbyggnad, Intern kontrollplan - Bruttolista/nettolista ()

12 Rutin/system Ensamarbete Kvälls- och helgarbete Fakturering VA-avgifter Kontrollmoment Riskanalyser på hela Kultur och fritid Sannolikhet Konsekvens Riskbedömning Förslag till kontroll Ja Bibliotekschef, Fritidsgårdschef, Sim- och ishallschef Skyddsrond Ja Bibliotekschef, Fritidsgårdschef, Sim- och ishallschef Kontroll av abonnentuppgifter i databasen så de är fullständiga och korrekta Nej Ansvarig Frekvens Metod Rapportering till En gång Rutiner Kultur- och fritidschef En gång Kontroll Kultur och fritidschef Klar Motivering -- På hela Kultur och fritid förekommer ensamarbete under vissa perioder. Detta kan innebära en risk för besökare och personal om något händer. Det är viktigt att ha nerskrivna rutiner för hur t.ex. olyckor eller andra händelser ska hanteras vid ensamarbete i t.ex. simhallar, bibliotek och andra platser samt att få en gemensam rutin i enheten för riskbedömningar vid schemaläggning. -- Drift simhallar/ishallar/ fritidsgårdar/bibliotek/kultur har ingen att vända sig till om något går sönder saknas i lokaler/fastigheter/bassänger under kvällar och helger då verksamhet bedrivs. Detta är arbetsmiljöproblem för personalen som behöver lägga extra tid på att hitta provisoriska lösningar. Underlag/ verifikation för utbetalning av bidrag enskilda vägar Säkerställa att rutinerna följs. Nej Inventarier Delegationsan mälan och rapportering Säker utrustning Säkerställa att inventarieförteckning uppdateras. Följa delegationsordningen Säkerställa att utrustningen är godkänd. Nej Nej Nej Genomfördes i intern kontroll Samhällsbyggnad, Intern kontrollplan - Bruttolista/nettolista ()

13 Rutin/system Rätt utbildning Besiktning fordon, Driftenheten Riskhantering Kassarutiner Anhöriglistor Ensamarbete Kontrollmoment Säkerställa att personalen har rätt utbildning för att uppfylla arbetsmiljöregler. Kontrollera att fordon besiktigas i tid. Kontrollera att stängningsrutiner följs. Kontrollera att kassarutiner finns och följs Kontrollera att anhöriglistor är uppdaterade. Kontrollera att rutiner för ensamarbete följs i Simhallar. Sannolikhet Konsekvens Riskbedömning Förslag till kontroll Ansvarig Frekvens Metod Rapportering till Klar Motivering Nej Genomfördes i intern kontroll Nej Nej Genomfördes i intern kontroll Nej Nej Nej Genomfördes i intern kontroll Samhällsbyggnad, Intern kontrollplan - Bruttolista/nettolista ()

14

15 ,VlOSBY ~KOMMUN Samhällsutveckling, mark och plan Maria Ljunggren, - T JÄNSTESKRIVELSE Datum -- Sida () Detaljplan för företagsetableringar i område Nord (Lars Dufwa) Dnr.ksl Samhällsutveckling, mark och plans förslag till kommunstyrelsens arbetsutskott Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut - Verksamhetsområde Samhällsutveckling ges i uppdrag att ta fram beslutsunderlag för att möjliggöra en ny detaljplan för företagsetableringar i anslutning till och öster om riksväg, norr Lars Dufwa. Sammanfattning Industrimark i publika lägen har ökat i efterfrågan. Av den mark som f.n. ingår i kommunens markreserv anses det område som är beläget öster om riksväg och norr om Segutslyckevägen den mest lämpliga för verksamhetsetableringar. Området bör kunna locka till etableringar och nya arbetstillfällen med sin närhet till riksväg och Tvärleden. En detaljplan som möjliggör etableringar för såväl lätt industri som handelsföretag bör därför upprättas. Beslutsunderlag - Karta, utskrift från Tekis-GIS Ärende Industrimark i publika lägen har ökat i efterfrågan. Kommunens mark- och exploateringsingengör Oddbjörn Aasvold och näringslivsutvecklare Gert Jönsson har till plangruppen framfört behovet av ny och attraktiv industrimark för att möta efterfrågan. Av den mark som f.n. ingår i kommunens markreserv (Osby :) anses det omräde som är beläget öster om riksväg och norr om Segutslyckevägen vara mest lämplig för verksarnhetsetableringar. Ca. kvm mark kan vara av intresse att detaljplanlägga. Borträknat en lokalgata, med anslutning mot Segutslyckevägen, bör ett tiotal tomter ä. kvm kunna tillskapas. Besöksadress Parkgatan Postadress Samhallsutveckling, gatukontoret Osby Telefon - oo vx Fax. E-post gk@osby.se Hemsida PlusG!ro - Organisallonsnr. Bankgiro -

16 Datum Osby kommun -- Sida () Samtidigt föreslår vi att området grovplaneras och tomterna säljs i byggklart skick. Detta kräver samtidigt en översyn av kommunens gällande prissättning avseende industrimark där kommunens kostnad för etablering (VA-kostnad, fjärrvärme, gatubyggnad etc) speglas i köpekontrakten vid försäljning. Vår tidigare överenskommelse med Trafikverket avseende trafiklösning Segutslyckevägen mot riksväg måste beaktas i planförslaget. Området bör kunna attrahera investeringar och nya arbetstillfällen till vår kommun med sin närhet till riksväg och Tvärleden. En detaljplan som möjliggör etableringar för såväl lätt industri som handelsföretag bör därför upprättas. Maria Ljunggren Chef VO Samhällsutveckling

17 S S T T T T T T T T T T S S S S S S S S S S S T T S S S S S S S S S T T Atkins Sverige AB Helsingborg Tel: - Fax:

18 IV OSBY ö/ KOMMUN Samhällsbyggnad Zlatko Abazagic, - zlatko.abazagic@osby.se Datum -- Sida () Dnr.KS Fastighetsförteckning för ny detaljplan för del av fastigheten Osby : område nord, Lars Dufwa Fastigheter inom planområdet Fastighets beteckning: OSBY : Ägare/Innehavare, adress: OSBY KOMMUN OSBY Belastande rättigheter inom planområdet Fastighets beteckning: OSBY : Belastas av Till.förmån för Ägare/Innehavare, adress: TELEVERKET Förmånsrättigheter inom planområdet Fastighets beteckning: OSBY : Har förmån av Till last för Ägare/Innehavare, adress: MARKLUNDA : Dufwarasten AB LARS ARVIDSSON GLIMMINGE BROBY Övrigt: Lagfaren ägare Akt, ändamål, övrigt: Ledningsrätt, TELE - Ledningshavare Akt, ändamål, övrigt: Officialservitut, VÄG - Lagfaren ägare Besöksadress Parkgatan Postadress Samhällsbyggnad Osby Telefon - vx Hemsida Fax - Organisationsnr - Bankgiro - E-post samhallsbyggnad@osby.se

19 Datum Osby kommun -- () Sida Fastigheter utom planområdet Fastighets beteckning: Ägare/Innehavare, adress: Övrigt: MARKLUNDA : MARKLUNDA : MARKLUNDA : MARKLUNDA : MARKLUNDA : MARKLUNDA : MARKLUNDA : MARKLUNDA : Nilsson, Elsa Astrid Marianne ANDREAS BJÖRKMANS GATA Lagfaren ägare ÅHUS Nilsson, Leif Roland ANDREAS BJÖRKMANS GATA Lagfaren ägare ÅHUS Lundin, Kim Johan Fredrik MARKLUNDA OSBY Svensson, Maj Gunnel Kristina BÖKEBERGA OSBY Svensson, Sten Allan Tommy BÖKEBERGA OSBY Dufwarasten AB LARS ARVIDSSON GLIMMINGE BROBY Sävestam, Klaes Henry MARKLUNDA OSBY Bemdtsson, Per Anders KARLJOHANSVÄGC OSBY Bemdtsson, Per Anders KARLJOHANSVÄGC OSBY Johansson, Kjell Egert Roland EBBARPSVÄGEN OSBY Lagfaren ägare Lagfaren ägare Lagfaren ägare Lagfaren ägare Lagfaren ägare Lagfaren ägare Lagfaren ägare Lagfaren ägare

20 Osby kommun Datum -- Sida () SEGUTSL YCKE : SEGUTSL YCKE : Nagenius, Kent Yngve Jörgen SEGUTSL YCKE OSBY Nagenius, Kerstin Margareta SEGUTSL YCKE OSBY Edbro, Lena Jenny Marianne EKERÖD OSBY Edbro, Per Anders EKERÖD OSBY Lagfaren ägare Lagfaren ägare Lagfaren ägare Lagfaren ägare Zlatko Abazagic GIS-ingenjör

21

22 Handelsutredning för Lars Dufwa, del av Osby :. Osby, Osby kommun, Skåne län. Sandra Holm, Kathrine Heiberg, Lina Dako reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

23 UTREDNING AV NYTT HANDELSOMRÅDE Osby Kommun introduktion bakgrund reteam uppdraget inledning externhandel vs. cityhandel köpbeteende människor på en handelsplats fakta och statistik geografiskt reflektion av utredningsområde förutsättningar konkurrens upptagningsområde tillgänglighet demografisk profil retail analysis zonindelning ägarstruktur kategorimix butiksmix analys ekonomiska förutsättningar scenarioanalys grannkommuners påverkan daglig- & sällanvarorköp externhandelsområden konklusion reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

24 OSBY KOMMUN Bakgrund till utredning Osby kommun har en lång tradition av bra handel i centrum med många mindre butiker som tillsammans representerar en stor andel av kommunens dagligvaruköp. Konkurrens från näthandel och stora handelsaktörer på handelsområden utanför Osby kommun har påverkat handeln i Osby, där det redan idag finns ett antal tomma lokaler. Kommunen vill fortsätta ha ett attraktivt centrum och motverka minskad handel i centrum. Nyetableringar av stora handelsaktörer i centrum är vare sig möjligt eller önskvärt på grund av brist på lämpliga lokaler och parkeringsplatser. Det är inte hållbart att öka trafikvolymen i centrum med denna typ av verksamhet. Med detta som bakgrund, finns idag ett intresse att etablera ett nytt handelsområde i utkanten av Osby tätort, öster om riksväg, mittemot Lars Dufwa. Nyetableringar avser handelsaktörer som skulle kunna resultera i ett större utbud för Osbys invånare för storköp och sällanköpsvaruhandeln med syfte att öka den totala handeln i kommunen. Nya målgrupper bedöms kunna attraheras till området, då drygt fordon passerar dagligen. Källa: Anbudsunderlag Osby Kommun () reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

25 OSBY KOMMUN reteam group reteam group är ett konsultföretag som rådger kommuner och privata aktörer i planering kring detaljhandel och samhällsplanering. Vi har existerat sedan och har bidragit till utvecklingen av konkurrenskraftiga och holistiska detaljhandelsstrategier till över städer, shoppingcenters och externa detaljhandelsområden i såväl Sverige som utomlands. Idag är vi bland en av de ledande specialisterna på utveckling av detaljhandelsfastigheter. Våra strategier och lösningar ger näringsidkare, hyresvärdar, handelsföreningar och kommuner en gemensam strategisk plattform som främjar stadens och kommunens framtida utveckling. reteam group har huvudkontor i Köpenhamn i Örestads region med kontor även i Polen, Sydafrika, Nederländerna och Sverige. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

26 OSBY KOMMUN Uppdragsbeskrivning Osby kommun har tilldelat reteam group att göra en utredning av etablering av ett nytt handelsområde i utkanten av Osby tätort, öster om riksväg, mittemot Lars Dufwa. Syftet med utredningen är att ge kommunen underlag till detaljplanarbete och strategisk planering för ett nytt handelsområde. reteam groups uppdrag är att klargöra marknadsförutsättningarna för lokalisering av ett nytt handelsområde genom att genomföra följande analyser: Nulägesanalys av handeln i Osby centrum/tätort. Konsekvensanalys för daglig- och sällanvaruhandeln i Osby tätort av ett nytt handelsområde. Analys av vilken typ av handel som hotas, respektive har potential att utvecklas, av eventuell framtida utökning av handel på det nya handelsområdet. Analys av ekonomiska konsekvenser för Osby kommun inbegripet arbetstillfällen. Analys av hur grannkommunernas (Älmhult och Östra Göinge kommun) handel kan tänkas påverkas av ett nytt handelsområde samt redogörelse för eventuella positiva och negativa konsekvenser för närliggande kommuner. Analys av handelsområde attraktionspotential i ett bredare geografiskt sammanhang (Norra Skåne). Analys av platsens lämplighet ur ett handelsperspektiv. reteam group använder sin ledande expertis och erfarenhet inom utveckling av handelsplatser och konsument beteende samt tillämpat analys metoden retail mapping* för att genomföra ovanstående analyspunkter. *retail mapping: inventering och analys av handelsutbudet i butikslokaler i gatunivå på central stråk i stadskärnor och tätorter. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

28 OSBY KOMMUN Externhandel vs. cityhandel Externhandelns effekt på cityhandel diskuteras mycket. Anledningen till att externa handelsplatser attraherar många konsumenter är för de erbjuder ett stort produkturval, konkurrenskraftiga priser samt tillgänglighet. Särskilt i ett bilsamhälle erbjuder de en attraktiv lösning till ett effektivt och resultat-orienterat köp. Men valet av vilken handelsplats man väljer påverkas av många olika faktorer. Det som är viktigt att komma ihåg är att externhandel inte bör konkurrera med centrum utan komplettera. Det är även av stor vikt att man inte bygger för stort i förhållandet till kommunens befolkningsstorlek. Om externhandeln blir för stort i förhållande till centrum i både omsättning och yta kan det få förödande effekter på cityhandeln. Ett exempel på detta är Väla-området i Helsingborg. En ytterligare viktig aspekt är valet av butiksmix som man etablerar på området. Den måste planeras i hänsyn till utbudet i centrum, konkurrenande platser och människorna som kommer använda plasten. Undersökningar visar att extern dagligvaruhandel påverkar cityhandel och grannkommuner mycket mer än vad sällanköpshandelskoncept gör. Undersökningar visar att befolkningen i kommuner med dagligvaruhandel på ett externt handelsområde väljer att handla större volymer på det externa läget och använder livsmedelbutikerna inne i city som komplettering. Vid utveckling av externhandel är det viktigt att utveckla cityhandeln samtidigt för att det ska få så lite konsekvenser som möjligt. Cityhandeln bör i regel ses över och fräschas upp vart år för att behållas attraktiv och motstå konkurrens. I en stadskärna/centrum måste kommun, fastighetsägare och näringsidkare samverka och ha samma vision för att detta ska bli så starkt som möjligt och generera en positiv upplevelse för kunden. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

29 OSBY KOMMUN Extern handeln & köpbeteende Det finns tre anledningar till varför människor befinner sig på en handelsplats. De är där för att de ska köpa något. De är där för att träffa någon eller få inspiration. De passerar igenom för att de är på väg någon annanstans. Inköp på externhandelsområde är ofta målinriktade köp. Framgångskriterier för denna typ av anledning är en bra hyresgästmix, det totala urvalet av produkter inom en viss kategori av varor (brett prisspann, brett och djupt sortiment) som personen behöver köpa. Att ett externhandelsområde är fokuserat på målinriktade köp syns tydligt i reteams analyser när vi har intervjuat människor på ett externt handelsområde. Mer än % av människorna är där för att handla. Sällan är man där för att träffa någon. Placeringen av externhandeln utmed stora vägar får dem även att fånga upp människor som är på väg, men majoriteten av människor är där för att just handla något specifikt. Tillgänglighets- kriterierna för de som är på väg är att det är snabbt och enkelt då tid är en betydelsefull faktor. Det är svårt att avbryta någon i rörelsefas eller ändra deras väg. Erbjudandet måste vara mycket attraktivt, tydligt kommunicerat och lösa de behoven man kan tänkas ha när man är på väg. Tillgängligheten och avståndet är en avgörande faktor för ett attraktivt externt handelsområde och påverkar konsumentens val av handelsplats. Tillgängligheten gäller både kollektivtrafik och biltransport men även öppettider. Dessa kan påverka valet av handelsplats väldigt mycket. Människor som bor utanför staden/orten och som är bilberoende kör gärna längre för att handla, mycket på grund av att det är lättare att parkera T.ex. om kunden har två olika externa handelsområde att välja mellan, båda tillgodoser behovet de önskar tillfredsställa, har samma butiker men den ena är lättare att ta sig till även om det är lite längre iväg. Vilken plats väljer kunden? De gör även avvägande i om de kan göra fler ärenden i samma tur. Bilanvändare är även oftast mer villiga att resa lite längre för att göra storköp om erbjudandet är tillräckligt attraktivt. Människor är villiga att resa % av tiden som de vill spendera på en handelsplats t.ex. om man behöver köra i min så vill man spendera ca., timme på platsen. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

30 OSBY KOMMUN Människorna på en handelsplats En analys av det befintliga butiksutbudet på primära shoppingstråk ger en tydlig bild över hur konsumenten uppleveler platsen och utbudet. Det identifierar styrkorna och svagheterna i handelsutbudet. Dock identifierar det inte platsens identitet, människorna och deras personliga behov och önskemål. Var och hur människor väljer att shoppa påverkas av många olika faktorer. Demografiska faktorer som hushållsekonomi och familjestruktur är en, tillgång till transportmedel och möjligheter är en annan. Attraktivt utbud, tillgängligheten samt närheten till handelsplatsen påverkar också valet av handelsplats. Men det som gör konsumentbeteendet ännu mer komplext är att de flesta köp och val av handelsplats inte alltid är motiverat av demografisk data och ett faktiskt behov att köpa, utan de motiveras och påverkas mer av personliga värderingar, attityder och prioriteringar. Detta medför att utmaningen att förutspå konsumenters beteende i ett handelsklimat är stor. Dock inte omöjlig. Vid utveckling av en handelsplats är därför av stor vikt att investera i att verkligen förstå och lyssna på människorna då de utgör platsens identitet. Skapar man inte en plats som korrelerar med deras personlighet är risken stor att de väljer att shoppa någon annanstans. Beslut om utveckling av handel måste därför inkludera människorna för att kunna skapa en långsiktig och hållbar lösning. T.ex. vad är viktigt för dem när de shoppar, vilka butiker har de behov för, hur vill de känna sig när de shoppar etc. Från våra undersökningar ser vi även att de som bor nära handelsplatsen är de som faktiskt använder platsen mest. Givetvis lockar handelsplatsen köpkraft från grannkommuner och andra orter men majoriteten är fortfarande de som bor tätt på. Det är därför viktigare att basera utveckling kring dem än potentiella kunder utanför kommunen. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

32 OSBY KOMMUN Definition av utredningsområde Området av intresse för utredningen av det nya handelsområdet ligger i utkanten av Osby tätort, öster om riksväg, mittemot Lars Dufwa. Det tar ca min med bil från Osby Centrum till området. Platsens förutsättning att bli ett handelsområde är god när man tittar på dess placering utmed och nära högt trafikerade vägar och centrum. Platsens identitet med Brio-gubben som landmärke är redan känd av människorna i regionen. Dock hade det optimala läget för ett handelsområde, med hänsyn till trafikflödet i området, varit på andra sidan rondellen närmre avfarten in till Osby och väg., km min bil reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

33 OSBY KOMMUN Potentiell Konkurrens Om man tittar på det geografiska området i ett större perspektiv för att identifiera potentiell konkurrens om köptillfällen som ett nytt handelsområde i Osby skulle få, så skulle de potentiellt vara följande: Älmhult Handelsplats, externhandeln i Hässleholm och externhandeln i Kristianstad. Hässleholm och Kristianstad erbjuder ett stort utbud inom storköp och Älmhult gynnas av att ha IKEA som ankare. Bil: min Tåg: min Kristianstad är den handelsplatsen som ligger längst bort med min bilfärd och min med tåg. Det tar min att köra till Hässleholm och min med tåg. Älmhult ligger närmast och tar min med bil och min med tåg. Bil: min Tåg: min Eftersom storköpshandeln är begränsad i Norra Skåne, bortsett från Älmhults erbjudande som är delvis begränsat, åker troligtvis många till antingen Kristianstad eller Hässleholm för att göra storköp. Framförallt människor från Östra Göinge och Osby. Bil: min Tåg: min Som vi tidigare har nämnt reser bilanvändare gärna lite längre för att göra ett storköp, resetiden till de potentiella konkurrenterna är inte ett hinder för konsumenten. % av de som bor i Osby kommun bor utanför tätorten och är i behov av bil eller annat transportmedel för att ta sig till annan ort dvs. bilkulturen och användningen är stor. Utbudet och erbjudandet kommer vara avgörande för var människor kommer att köra. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

34 OSBY KOMMUN Tillgänglighet Älmhult Handelsplats Om vi tittar på det geografiska området från ett mindre perspektiv och förrutsättningar i området så ligger det betänkta etableringsområdet ut med riksväg, som är en högt trafikerad väg med totalt fordon per dag. Här kör ca fordon per dygn norrut var av ca % är lastbilstrafik. Söderut mot Hässleholm kör fordon per dygn var av % är lastbilstrafik. Strax i närheten av området går även riksväg, ytterligare en högt trafikerad väg. Här kör ca fordon inom Osby varje dag, fordon mellan Osby-Markaryd, fordon mellan Osby- Lönsboda. Lars Dufwa Ca km söder om området går även riksväg där det kör ca fordon mot Kristianstad. Längre norrut utmed väg ligger Älmhult Handelsplats och IKEA i Älmhults Kommun. IKEA är ett starkt företag i grannkommunen och generar mycket av bilflödet. Många arbetspendlare kör förbi Osby längs med väg för att arbeta i Älmhult eller besöka Älmhult Handelsplats. Älmhult är dessutom ett turistmål med ca besökare varje år. Den e juni öppnas även IKEA museum vilket förutspås locka över miljon besökare varje år. Geografiskt sett har platsen ett gynnsamt läge med hänsyn till högt flöde av förbipasserande trafik. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

35 OSBY KOMMUN Upptagningsområde Osby kommun är Skånes nordligaste kommun och gränsar till såväl Småland som Blekinge. Kommuns upptagningsområde sträcker sig primärt till de invånarna som bor i Osby kommun. I det primära upptagningsområdet är det längsta avståndet till Osby centrum ca minuter med bil. Det sekundära upptagningsområdet inkluderar Östra Göinge kommun och Älmhult kommun som utgör total ca invånare. Det längsta avståndet med bil till Osby centrum i det sekundära upptagningsområdet är ca minuter. En exakt bild över vem som idag handlar i Osby och potentiellt skulle handla på ett nytt handelsområde är svår att fastställa då reteam inte har gjort intervjuer i Osby. Men från våra tidigare analyser på externhandelsområde och handlarna i Osbys perspektiv samt placeringen av ett nytt handelsområdet så bedömer reteam att fördelningen av köpen på ett nytt handelsområde kommer vara % människor som bor i kommunen och % de som bor utanför Osby kommun. Osby kommuns totala upptagningsområde utgör ca invånare. Primärt Sekundärt Källa: kommunfakta (SCB), reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

36 OSBY KOMMUN Demografisk profil Tittar man på den demografiska profilen över Osby kommun och det primära upptagningsområdet så har kommunen har drygt invånare var av invånare bor i centralorten Osby. % av invånarna bor i tätorten. Lönsboda är kommunsens näst största ort med invånare (% av befolkningen). Eftersom % av befolkningen inte bor i tätorten är de beroende av bil eller andra transportmedel för att kunna handla i Osby. Endast en tiondel av kommunens yta som är bebyggd, % av invånarna i kommunen bor på % av ytan. Av den totala kommunbefolkningen så är det jämt fördelat med kvinnor och män. Jämfört med riket så har Osby kommun en lägre procentuell fördelning i åldersgruppen - och en högre procentuell fördelning inom åldersgrupperna - år och år +. % av befolkningen har eftergymnasial utbildning vilket är lägre än i länet (%) och riket (%). Medelinkomsten i kommunen är SEK/år vilket är något lägre än medelinkomsten i länet ( SEK/år) och i riket ( SEK/år). % av befolkningen i Osby kommun har barn i hemmet vara av % av dessa är hushåll för ensamstående föräldrar. Även om boendekostnaderna i Osby är låga så är man ofta beroende av bil som en kostnadsfråga och som ensamstående förälder är ofta både tid och pengar en begränsning. Arbetslösheten ligger i linje med riket och länet, ca %. Kommunen är en av landets mest företagstäta kommuner då här finns mer än aktiva småföretag på knappt invånare. Dessutom bidrar grannkommunen Älmhult med många arbetstillfällen för invånarna i Osby kommun. hade kommunen ett pendlings netto på - personer. av dessa pendlar till Älmhult för de är anställda av IKEA. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

38 OSBY KOMMUN retail mapping introduktion Handelsutbudet är kärnan på varje marknadsplats och är en högst väsentlig faktor som man måste ha stor förståelse för. Inte förrän man vet vilket utbud platsen har att erbjuda kan man sammanställa en vinnande strategi för att förbättra den aktuella situationen. Man måste finna svar på många olika frågor innan strategin kan fastsällas, men de absolut viktigaste frågorna är: Hur ser det existerande utbudet ut i dagsläget? Saknas något? reteams retail mapping är en omfattande analys av handelsutbudet i stadskärnan och de primära gatorna. Först identifieras relevanta handelsområden i det primära upptagningsområdet. Samtliga butiker på utvalda områden analyseras enskilt på punkter som: kategoritillhörighet, prisnivå, butikskvalitet och åldersmålgrupp, för att sedan sammanställas till en generell bild av hur de olika områdena ser ut enskilt och i förhållande till varandra. Känner du inte till det exakta handelsutbudet så kan du inte veta vad som saknas eller behöver adderas. En stad/by med mycket skobutiker kan fortfarande behöva fler skobutiker om de redan existerande riktar sig till samma åldermålgrupp och har samma prisnivå. Det kanske finns en målgrupp inom denna kategori som är förbisedd. retail mappingen kan vidare lyfta fram möjligheter och plattformar som inte konkurrerande marknadsplatser har möjlighet att genomföra. retail mapping resultatet levereras i en rapport som beskriver var styrkorna och svagheterna ligger inom varje kategori på definierade platser. Rapporten kan även användas som uthyrningsmaterial och är ett operationellt verktyg till att förklara för potentiella detaljhandlare om varför de bör överväga att etablera sig på just denna marknadsplats. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

39 ZONINDELNING Osby C Det inventerades st butiker i Osby Väst på gatorna Västra Storgatan, Köpmannagatan, Västra Storgatan, Briogatan, Godsvägen, Klockaregatan, Fabriksgatan och Västra Järnvägsgatan. I Osby Öst inventerades st butiker på gatorna Esplanadgatan, Såggatan, Östra Järnvägsgatan, Postgatan och Östra Storgatan. I Osby C är Osby V, Osby Ö och butikerna vid Theodor kvantsvägen inkluderade, som totalt är st butiker. XL Bygg och Ica Nära finns i Osby men ligger utanför det inventerade området i Osby C. Broby (Benchmark), Älmhult (Benchmark) och Älmhult Handelsplats (Benchmark) har även inventeras för att kunna jämföras med Osbys handelsutbud. Det inventerades st butiker i Broby, st butiker i Älmhult och st butiker i Älmhult Handelsplats. Osby V Osby Ö Osby C reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

40 RETAIL MAPPING Antal butiker per kategori Antal butiker / Kategori Osby Ö Ö Osby V V Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby C C reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

41 RETAIL MAPPING Andelar per kategori Plats Osby C Broby Älmhult Älmhult H Osby V Osby Ö Kategori % % % % % % Tomma Accessoarer Hälsa/Skönhet Elektronik Nöjen/Fritid Kläder Barn Kläder Män Kläder Kvinna Kläder Blandat Livsmedel/Kiosk Restaurang/Kafé Hem Smycken/Klockor Underkläder Media Optik Övrigt Service Sport Skor Barn Kommentarer Osby C domineras av Broby domineras av Älmhult domineras av Älmhult Handelsplats Osby V domineras av Osby Ö domineras av restauranger/kafé, följt Service och Hälsa/Skönhet, följt av domineras av Hem, följt av Restaurang/Kafé, Hem Service, följt av av Hem och Hälsa/Skönhet, följt av Service och livsmedel/kiosk. Tredje och Tomma, följt av Restaurang/Kafé. Den Hälsa/Skönhet. På tredje Restauranger/Kafé. På Restaurang/Kafé. Den störst är Media, Service, Restaurang/Kafé. På tredje största kategorien är plats är Service och Tomma. tredje plats är Hem och Livsmedel/ kiosker. tredje största kategorien är Tomma. Skor, Tomma och Hälsa/Skönhet. tredje plats är Nöje/Fritid, Hälsa/Skönhet. Kläder Blandat och Service. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

42 RETAIL MAPPING Ägarstruktur ursprung Osby C Broby % % Local Lokal retailer % % Local Lokal retailer Kommentar: Butiksägarstrukturen i Osby C består av % lokalägda butiker, % nationella kedjor och % internationella kedjor. Osby C har liknande ägarstruktur som Älmhult. Broby har % lokala butiker, % nationella kedjor och inga internationella kedjor. Älmhult Handelsplats har en större andel nationella kedjor och färre andelar lokala butiker än Osby C. Osby V har % lokala butiker och inga internationella butiker. Osby Ö har färre butiker än Osby V och ser därför ut att ha ett bättre utbud. Osby Ö har störst andel lokala butiker, % nationella kedjor och % internationella kedjor som endast utgör butiker. % % % % % Älmhult % Osby V National Nationell retailer International Internationell retailer Local Lokal retailer National Nationell retailer International Internationell retailer Local Lokal retailer % National Nationell retailer International Internationell retailer Älmhult Handelsplats % Local % Lokal retailer National Nationell retailer % International Internationell retailer Osby Ö % Local Lokal retailer % % National Nationell retailer International Internationell retailer % National Nationell retailer International Internationell retailer reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

43 RETAIL MAPPING Pris och Osby C Osby C Osby C Broby Broby Broby Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult H Älmhult H Älmhult H Osby V Osby V Osby V Osby Ö Osby Ö Osby Ö Osby C Osby C Osby C Broby Broby Broby Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult H Älmhult H Älmhult H Osby V Osby V Osby V Osby Ö Osby Ö Osby Ö Låg Low Pris Price - - Low Låg Market Approach - Kommentarer Pris: Varje enskild butik blir tilldelad en siffra mellan - beroende på vilken prisnivå de har på sina produkter. Grafen visar andelen av butiker inom låg-, medium- och premiumprissegmenten. % % % % % % % % % % % % I Osby C är utbudet fokuserat på medelpris och de har fler butiker med medel-prisnivå än Broby och Älmhult Handelsplats. Osby C har % lågprisbutiker av det totala utbudet. Lägst utbud av lågprissortimentet hittas i Osby V, störst utbud har Älmhult Handelsplats med hela % i lågprissortimentet. Osby Ö har något fler butiker i premiumprissegmentet än Älmhult. Det finns inget högprissortiment på de andra handelsplatserna. Medium Pris price - Medium Market Approach - Kommentarer : n är butikers kvalitetsnivå av t.ex. skyltning, om det finns ett tydligt koncept, städning, produktexponering, hur ytan kring kassan används/ser ut. Varje butik blir tilldelad ett betyg mellan -. Grafen visar andelen butiker inom låg, medium och hög. % % % % % % % % % % % % Osby Ö har högst andel butiker med låg (%) jämfört med Osby V (%). Osby C och Älmhult har lika stor andel butiker med hög. Det finns inga butiker med hög på de andra handelsplatserna. Premium price Pris - High Hög Market Approach - Det generella intrycket är att Osbys är medelmåttigt mot låg. % % % % % % % % % % % % reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

44 RETAIL MAPPING Genomsnittspris och,, Pris Price Genomsnitt Average,,,,,,,,, Kommentar: Älmhult och Osby V har högre genomsnittspris på sitt handelsutbud än Osby C och Osby Ö. Älmhult Handelsplats har lägst prisgenomsnitt på,.,, Osby C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V Osby Ö Älmhult och Osby V har högst på det totala handelsutbudet än Osby C. Broby och Älmhult Handelsplats har lägst. Market Approach Genomsnitt Average,,,,,,,,,,,,, Osby C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V Osby Ö reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

45 RETAIL MAPPING Tomma % % % % % Tomma Empty Osby CC Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby Osby V V Osby Osby ÖÖ Osby C Broby PRICE Pris PRICE Pris Kommentar: Osby V har störst andel tomma lokaler. Älmhult har något större andel tomma lokaler än Osby C. Älmhult Älmhult Handelsplats PRICE Pris PRICE Pris, Osby V,,,,,,,,,,,,,,,,,,, PRICE Pris, Osby Ö,,,,,,,,,,,,,,,,,,, PRICE Pris reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

46 RETAIL MAPPING Hälsa/Skönhet M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % % Cosmetics/Care/Hair Skönhet/Hälsa Osby Osby CC Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Ok representation, Älmhult har större andel butiker än Osby C. Pris: De flesta koncepten ligger runt medelpris. Älmhult har ett större prisspann än Osby C. : Bra, men finns utrymme för att lyfta några koncept. Osby C har fler butiker med Wow faktor än Älmhult men även fler med låg. Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Kicks, frisör, nagelbyggare, Sephora. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

47 RETAIL MAPPING Elektronik M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % Electronics Elektronik Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Det finns butik inom denna kategorin i Osby C och den ligger i Osby Väst. Ingen av de andra handelsplatserna har ett utbud inom denna kategorin Pris: Medel : Ok Älmhult Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Elgiganten, Media Markt, Netonnet reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

48 RETAIL MAPPING Nöjen/Fritid M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % % % Entertainment Nöjen/Fritid Osby Osby CC Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby VV Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Bra, Osby C har fler koncept än Älmhult. Pris: Bra, brett prisspann. Älmhult Handelsplats har inga butiker i denna kategorien. : Ok. M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Biograf, bowling, gym, bibliotek. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

49 RETAIL MAPPING Kläder Barn M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % Fashion Kläder Children Barn Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Osby V och Osby C har en butik. Det är samma butik som visas i båda zonerna, Osby V har högre andelar för att där finns färre butiker. Broby, Älmhult, Älmhult Handelsplats och Osby Ö har inga butiker i denna kategorien. Pris: Ok. : Ok. M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V P RICE Pris Osby Ö P RICE Pris Sample stores: Polan o Pyret, Molo, nameit. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

50 RETAIL MAPPING Kläder Män M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % % % Kläder Fashion Men Män Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby Osby V V Osby Osby Ö Ö M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Det finns inga Fashion Men butiker i Osby. Broby och Älmhult har en butik vardera. Pris: - : - M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V P RICE Pris Osby Ö P RICE Pris Sample stores: Volt, Dressmann, Brothers, Jack & Jones, Eton, Cenino reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

51 RETAIL MAPPING Kläder Kvinnor M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % % % Fashion Kläder Kvinnor Women Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE P Pris RICE Representation: Osby C har större utbud än Benchmark städerna. Älmhult Handelsplats har inga butiker i denna kategorien. Pris: Brett prisspann. Älmhult Handelsplats har inga butiker i denna kategorien. : De flesta koncepten i Osby C har låg. M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Gina Tricot, Lindex, Vero Moda, Cassels, Bik Bok. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

52 RETAIL MAPPING Kläder Blandat M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % % % Kläder Fashion Blandat Mixed Osby Osby CC Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE Pris RICE Representation: Osby C har fler butiker men Älmhult har större andelar butiker inom denna kategorien. Älmhult Handelsplats och Osby Ö har inga butiker i denna kategorien. Pris: Ok. : Ok men finns utrymme till förbättring. Älmhult Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V P RICE Pris Osby Ö P RICE Pris Sample stores: H&M, Zara, Cassels, Lodge Living, Melrose & Co. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

53 RETAIL MAPPING Livsmedel/Kiosk M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % Livsmedel/Kiosk Food Retail Osby Osby CC Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Osby C har flest antal butiker men Älmhult Handelsplats har störst andel butiker inom denna kategorien. Pris: Brett prisspann. : Ok finns utrymme för förbättring på vissa koncept. Älmhult Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Coop, Willys, Hemmakväll, Pressbyrån, Systembolaget, Delikatessbutik reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

54 RETAIL MAPPING Restaurang/Kafé M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % Restaurang/Kafé Food Service Osby Osby CC Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Osby C och Älmhult har lika stor andel koncept. Älmhult Handelsplats har inga butiker i denna kategorien. Pris: Fokus på medium prisspannet. : Många butiker med oacceptabel. Älmhult har betydligt fler butiker med ok-bra. M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: The Bishops Arms, McDonalds, Vapiano. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

55 RETAIL MAPPING Hem M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % % Home Hem Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Älmhult Handelsplats har störst andel koncept men Osby C har flest butiker i denna kategorien. Många av butikerna i Osby ligger i Osby V. Det finns även XL Bygg i Osby men som inte ligger i det kartlagda området. Pris: Fokus på medium prisspannet. : Bra. M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Rusta, TGR, Jem & Fix, Lagerhaus, Clas Ohlson. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

56 RETAIL MAPPING Smycken/Klockor M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % % Jewelry/Watches Smycken/Klockor Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE P Pris RICE Representation: Älmhult har fler koncept och högre andelar butiker än Osby C. Osby C och Osby V visar samma butik. Pris: Medelpris. : Ok. Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Albrekts guld, Guldfynd, Ur & Penn. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

57 RETAIL MAPPING Media M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % Media Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Osby C, Broby och Älmhult har lika många butiker men Älmhult Handelsplats har störst andel. Pris: Medelpris. : Ok. M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Akademibokhandeln, Game stop, Press stop, tidningskiosk, musikbutik reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

58 RETAIL MAPPING Optik M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % % % % Optic Optik Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Älmhult har fler butiker och större andel koncept i denna kategorien. Osby C och Osby V visar samma butik. Pris: Medelpris. : Ok. M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Synsam, Smarteyes, Aoptik, Specsavers, Synoptik. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

59 RETAIL MAPPING Övrigt M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % Miscellaneous Övrigt Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C Broby PPris RICE PPris RICE Other är butiker med en produktmix som inte passar in i någon av de andra kategorierna. Det kan t.ex. vara hobbybutiker eller butiker som säljer produkter för husdjur. Representation: Älmhult Handelsplats har högst andelar men Osby C har flest butiker. Älmhult har inga butiker i denna kategorien. Pris: Ok. : Finns utrymme för att höja en. Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Souvenir stores, Buttericks, Hobbex, Panduro Hobby. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

60 RETAIL MAPPING Service M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % % Service Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C M ARKET APPROACH Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Osby C har mindre andel koncept än Broby och Älmhult. Älmhult har några fler butiker än Osby C. Majoriteten av Service butikerna i Osby ligger i Osby Ö. Pris: Medel prisspannet. : Ok. M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Bank, Forex, skomakare, kemtvätt. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

61 RETAIL MAPPING Skor M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % Shoes Skor Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby Ö Ö M ARKET APPROACH Osby C Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Osby C, Älmhult och Älmhult Handelsplats har lika många butiker men Älmhult Handelsplats har större andelar inom denna kategorien. Broby och Osby V har inga butiker inom denna kategorien. Pris: Medel prisspannet. : Ok. Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Din sko, Scorett, Bianco, Skodej. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

62 RETAIL MAPPING Sport M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % % % Sport Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby Osby V V Osby Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Osby C har en butik inom denna kategorien som ligger i Osby Ö. De andra handelsplatserna har inget utbud i denna kategorien. Pris: Medel prisspannet. : Låg-oacceptabel. M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: Stadium, Sportringen, Intersport, Löplabbet, Naturkompaniet. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

63 RETAIL MAPPING Barn M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH M ARKET APPROACH % % % % % Children Barn Osby Osby C C Benchmark Broby Benchmark Älmhult Benchmark Älmhult H Osby V V Osby ÖÖ M ARKET APPROACH Osby C Broby PPris RICE PPris RICE Representation: Osby C har en butik i denna kategorien som ligger i Osby V. Pris: Medel prisspannet. : Ok. M ARKET APPROACH Älmhult M ARKET APPROACH Älmhult Handelsplats P RICE Pris P RICE Pris Osby V Osby Ö P RICE Pris P RICE Pris Sample stores: BR, Toys R Us, Lekomera. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

64 RETAIL MAPPING Total retail mapping Osby C totala handelsutbud Grafen till höger visar det totala handelsutbudet i Osby. Utbud inom den röda ringen är i stort behov av att förbättras. Utbudet i den blå ringen är bra handel. Majoriteten av handelsutbudet har medel. Få koncept har wowfaktor. Många butiker ligger i låg. Utbudet I Osby har ett brett prisspann men majoriteten av utbudet ligger mellan -. UPPLEVELSEFAKTOR PRIS MARKET APPROACH reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding marketing, leasing, operational pop up administration mind.com by reteam

66 OSBY KOMMUN Ekonomiska förutsättningar Arbetstillfällen Enligt SCBs undersökning så har tätorter med en befolkning på minst invånare som regel minst ett externt handelsområde med ca st anställda. För att vi skulle kunna använda SBCs variabel och applicera det i Osby behöver vi bryta ner informationen ytterligare. Beräkningen ger oss anställd per invånare. Tätort Befolkning i tätorten Antal anställda/ arbetstillfällen per invånare Antal butiker per anställda per butik Total kvm försäljningsyta på handelsområdet Om man utgår från denna variabel för att kunna beräkna arbetstillfällena som ett externhandelsområde i Osby skulle kunna innebära så skulle detta se ut följande. Se graf till höger. I en tätort som Osby med invånare skulle detta innebära arbetstillfällen för kommunen. Enligt våra uppgifter har ett externhandels-koncept med försäljningsyta på ca -kvm mellan - heltidsanställda. Exakt antal anställda varierar beroende på koncept och enskild affärsmodell. Från information från vår uthyrningsavdelningen så vet vi att kvm-genomsnittet på försäljningsyta per butik på ett externhandels-område är ca kvm. Med denna informationen kan vi beräkna en total kvm försäljningsyta på externhandelsområdet utifrån antal invånare i tätorten. I Osby blir detta kvm försäljningsyta. Tätort Tätort Osby Källa: HUI research, SCB, Handel i Sverige reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

67 OSBY KOMMUN Exploateringsgrad scenario-analys Det totala planområdet för externhandelsområdet i Osby är kvm. Dock blir området något mindre för att kunna hålla lämpligt avstånd till fastigheter. Med det inräknat blir det totala planområdet ca kvm. Utöver detta beräknas -kvm till vägar på området där även det kan tillkomma yta med avlastningsutrymme etc. (%) Exploateringsgrad av totala planområdet ( kvm) Försäljningsyta Antal butiker Antal anställda Exploateringsgraden och förhållanden mellan antal butiker, parkering och vägar etc. påverkas av olika aktörer som kräver olika utrymmen för sin verksamhet. T.ex. en ICA-butik behöver större yta än en Jysk. % kvm I grafen till höger är en scenarioanalys med olika exploateringsgrader av kvm. Grafen visar även en indikation på antal arbetstillfällen som de olika exploateringsgrader skulle innebära utifrån vår tidigare uträkning på s.. Med hänsyn till beräkningen för Osby tätort om st arbetstillfällen till kommunen på en försäljningsyta på kvm, skulle en försäljningsyta om kvm utgör ca % av kvm. % kvm % kvm reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

68 OSBY KOMMUN Ekonomiska förutsättningar Omsättning Enligt HUI research och Svensk Handel spenderar en privatperson i genomsnitt ca kr om året på detaljhandel totalt. Där dagligvaruköp utgör ca % och sällanvaruköp ca % av den totala försäljningen. Om man tar HUIs siffra och applicerar på antal invånare i Osby ( ) kommun får man en uppskattning om vad kommunen kan tänkas omsätta om samtliga människor handlade alla varor i kommunen (den totala köpkapaciteten). Det ger oss en siffra på mkr/ år. Detta innebär en omsättning på ca mkr för dagligvaruköp och mkr för sällanvaruköp. Den totala omsättningen för detaljhandeln i kommunen var mkr, detta utgör % av den totala kapaciteten. omsattes mkr på sällanvaruköp i Osby kommun, vilket endast utgör % av den totala kapaciteten ovan. Omsättningen för dagligvaruköp samma år var mkr (% av den totala köpkapaciteten). Men tittar man på den totala köpkapaciteten för endast dagligvaror ( mkr) och den faktiska omsättningen av dagligvaror så är den % av köpkapaciteten för dagligvaror. Det är inte realistiskt att % av samtliga inköpen inom detaljhandeln görs i Osby kommun men det finns utrymme för att höja den totala omsättningen genom att addera fler butiker inom sällanvaruhandel på det externa handelsområdet. Enligt HUI research så omsätter volymhandel ca kr/kvm i genomsnitt. Utgår vi ifrån HUIs siffra så skulle en yta på kvm handel innebära en omsättning på mkr för Osby Kommun. reteam groups bedömning är att kr/kvm är en hög omsättning och orimlig för en kommun som Osby. Källa: HUI research, Handel i Sverige reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

69 OSBY KOMMUN Grannkommunernas handelsutbud & påverkan I grafen till höger visar försäljnings-index för Osby kommun och grannkommunerna Östra Göinge och Älmhult. I samtliga kommuner ligger handelsindexet under inom dagligvaruhandel. I Osby Kommun och Älmhult kommun så görs större del av dagligvaruköpen i kommunen men det är fortfarande under. I Östra Göinge kommun handlas dagligvaror mer utanför kommunen. Försäljnings -index Total detaljhandel Sällanköpshandel Dagligvaruhandel Gällande sällanvaruhandel för Osby, Älmhult och Östra Göinge kommun så är det endast Älmhult som har ett försäljningsindex över i sällanköpshandeln. Anledningen till detta är IKEA som lockar många människor utifrån. Människor från Östra Göinge och Osby kommun handlar sina sällanköpsvaror på annan ort. Den största anledning till ett sådant resultat är att det befintliga utbudet i dessa kommunerna troligtvis inte är tillräckligt attraktivt eller helt enkelt obefintligt där av görs köptillfället någon annanstans. Osby Som tidigare nämnt åker de som bor i Osby och Östra Göinge troligtvis till Hässleholm eller Kristianstad för att göra de flesta inköp inom sällanköpshandeln och dagligvaruhandel. Invånare från Osby kommun åker troligtvis även till Älmhult Handelsplats. reteam tror inte att ett externhandelsområde i Osby kommer att påverka grannkommunernas försäljningsindex negativt. Dagligvaruhandel etablering på externhandelsområde har generellt en större påverkan på grannkommuner och människor som inte bor i centarlorten än sällanköpshandel. Så en dagligvaruhandel etablering utgör en större risk. Dock har Älmhult kommun och tätorten ett starkt utbud inom storköps-dagligvaruhandel, och kommer troligvis påverkas minimalt. Däremot kan det ha påverkan på Östra Göinge kommun då de inte har storköpshandel inom dagligvaror. Deras försäljningsindex för dagligvaror kommer inte förändras men idag åker troligtvis många till antingen Hässleholm eller Kristianstad för att göra dessa köp. Människorna kan komma att överväga att åka till Osby istället då det är närmre till Osby än till Kristianstad och Hässleholm. Älmhult Östra Göinge Källa: Svensk handel reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

70 OSBY KOMMUN Grannkommunernas handelsutbud & påverkan Med hänsyn till retail mapping resultatet och analysen av handelsutbudet i Osby, Älmhult och Broby så har Broby ett mindre utbud är de andra orterna. Jämfört man Östra Göinge kommun med Älmhult kommun och Osby kommun så består Östra Göinge av fler tätorter och de är enskilt större än tätorterna i de andra kommunerna. Broby är även mindre i antal befolkning (% av den totala kommunbefolkningen i tätorten) än både Älmhult och Osby och där av också ett mindre utbud. Älmhult har % av sin kommunbefolkning i tätorten. Älmhult och Osbys totala utbud är likt men Älmhult har lite högre genomsnitt på sin jämfört med Osby. Älmhult har även ett högre prisgenomsnitt. Broby har lägst jämfört med de andra orterna. De har även lägst prisgenomsnitt. En styrka som Älmhult har är arbetsinpendlingen som gör att fler människor finns inne i tätorten samt IKEA som ankare ute på externhandelsområdet. Älmhult har även fler kedjor jämfört med Osby. Liksom Osby kommun så är både Östra Göinge kommun och Älmhult kommun bilberoende kommuner. Om man måste ta bilen för att handla kan man lika gärna köra längre och få ett större utbud på en samlad plats. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

71 OSBY KOMMUN Daglig- och sällanvaruhandeln i Osby tätort Hur kan då ett nytt handelsområde tänkas påverka Osby kommuns försäljningsindex inom dagligvaruhandel och sällanvaruhandel? Påverkan och konsekvenserna beror mycket på vilken typ av koncept som man väljer att etablera. Valet av koncept bör komplettera det som finns i kommunen och tätorten, samt att etablering av butiksmix bör vara långsiktig och strategisk. På så sätt genererar den mer värde till människorna som bor i kommunen. Det är de som kommer att använda platsen mest men platsen kommer även att gynnas av förbipasserade trafik. Att etablera dagligvaruhandel kan utgöra större negativa konsekvenser för dagligvaruhandlen i centrum. Risker med detta kan resultera i att dagligvaruhandeln inne i centrum blir lidande och inte överlever. T.ex. I Hässleholm etablerades dagligvaruhandel utanför stadskärnan. Resultatet för dagligvaruhandeln i stadskärnan blev att stänga ner. För ett förbättrat försäljningsindex för dagligvaruhandel i Osby, utan att etablera en dagligvaruhandelsbutik på det nya området, så kan man istället jobba med att utveckla och förbättra dagligvaruhandeln inne i tätorten så att konsumenterna tycker att det är mer attraktivt att göra sina inköp i kommunen. Handelsindexet över sällanköpshandeln för Osby kommun kan tänkas påverkas mer positivt vid etablering av ett nytt externhandelsområde vid Lars Dufwa, såvida området inte blir för stort i förhållande till tätortsbefolkningen. Valet av koncept är också viktigt då man inte vill att det ska konkurrera med det utbud som finns inne i centrum. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

72 OSBY KOMMUN Tätorter med externhandelsområden Ort Invånarantal i tätorten Antal butiker retail mapping Antal handelsområden Försäljningsindex Total detaljhandel Försäljningsindex Sällanköpshandel Försäljningsindex Dagligvaruhandel Osby Älmhult Östra Göinge Trelleborg Ystad Nässjö Hässleholm I tabellen är handelsindexet för Osby och grannkommunerna inkluderade och kommuner med externa handelsområden. Ystad och Hässleholm har ungefär lika många invånare men Hässleholm har nästan dubbelt så många butiker som Ystad och st handelsområden när Ystad har st. Ystad har även högre handelsindex än Hässleholm. Trelleborg har flest antal invånare, ungefär st fler än Hässleholm och även där har Hässleholm ett mer handelsområde men ungefär lika många butiker. Trots att Trelleborg har fler invånare så har dem ett lägre handelsindex än Hässleholm, pga. att Trelleborg inte klarar av konkurrensen från Malmö. Även om storleken är anpassad efter invånarna måste utbudet och tillgängligheten vara optimal och välanpassad efter konkurrensen för att handeln ska fungera. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

73 OSBY KOMMUN Handel på externhandelsområdet Handel som kan utvecklas eller hotas? Tittar man på resultatet från inventeringen av butiker i Osby tätort, den demografiska- och geografiska analysen så kan vi säga att kategorier som skulle kunna utvecklas på externhandelsområdet är: Hem: Fokus inom denna kategorin är mer på gördet-själv koncept och inte på heminredning eller trädgård. Sport: Fokus på fridlufts- och livstils-koncept. Exempelvis jakt/fiske, ridsport etc. Elektronik: Koncept som erbjuder lösningar till hemmet. Vitvaror. Restaurang/Kafé: Fokus på snabba och enkla restaurang/fika koncept. Take-away koncept. Etablering på externhandelsområdet av kategorier som skulle hota centrum är: Klädbutik: Mode/klädbutiker. Skor: Renodlad skobutik. Livsmedel/kiosk: Dagligvaruhandel skulle potentiellt hota handeln i centrum. Restaurang/Kafé: Långsamma Food Service koncept t.ex. som en restaurang där du sitter en lång stund och har service vid bordet. Man bör fokusera på att etablera nationella- och internationella koncept för att dragningskraften ska bli så hög som möjligt. Prisspannet bör vara lågt och ligga mellan -. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

74 OSBY KOMMUN Konklusion Genom analys av detaljhandelsutbudet i Osby Kommun samt analys av demografi, geografi ock ekonomiska förutsättningar för etablering av ett nytt handelsområde vid Lars Dufwa, kan man säga att ett nytt handelsområde kan potentiellt blir gynnsamt för Osby kommun och detaljhandeln totala omsättning. Med hänsyn till människors köpbeteende och det geografiska läget så kommer det externa handelsområdet inte att attrahera andra delar av Norra Skåne i en större utsträckning. Områdets attraktivitetspotential kommer att vara begränsad till det primära och sekundära upptagningsområdet. Det som är viktigast är valet av butikskoncept samt storleken på området som kommer avgöra vilken påverkan som det kommer att ha för cityhandel och grannkommunerna samt framgången av området. Storleken på området bör förankars i storleken av Osbys tätort för att inte riskera att bli för stort och påverkar cityhandeln negativt. En nyetablering med dagligvaruhandel medför större negativa konsekvenser för både centrum och grannkommuner än vad sällanköpshandel kommer att göra. Osbys handelsindex för daglivaror indikerar att utbudet är tillräckligt, medans det finns utrymme för att öka utbudet inom sällanköpshandeln. Däremot kan man öka attraktivitet på det befintliga utbudet i centrum. Genom att lägga fokus på rätt utbud och rätt butiksmix kommer troligtvis varken Älmhult kommun och Östra Göinge kommun påverkas negativt av ett nytt handelsområde på Lars Dufwa. Med hänsyn till analyserna och retail mappingen bör butikskoncepten vara fokuserade på sällanköpshandel med inriktning på elektronik, sport, snabba restauranger/kafér och gör det själv inriktade Hem koncept, för både Osby och grannkommunernas skull. En ytterligare rekommendation är att om man etablerar ett nytt handelsområden bör man göra insatser för att förbättra handeln i city samtidigt för att minimera risken för att cityhandeln ska bli lidande av en nyetablering. Undersökningar som ger svar på de psykografiska frågorna rekommenderas. reteam group.com creating desirable retail destinations research, analysis, operational strategy, design, operational branding & marketing, leasing mind.com by reteam

75 Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Osby kommun augusti

76 Dokumenthistorik Projektnummer: Version Dokumenttyp Författare Granskad Date Rev. Granskningshandling SN JO Rev. Granskningshandling SN TK Rev. Slutversion SN AM Rev. Slutversion SN Beställare Osby kommun Projekt Väg Marklunda Osby Dokument Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Projektnummer Medverkande Osby kommun Tomislav Kljucevic Beställare Atkins Erik Widmark Uppdragsledare Svante Nyberg Trafikplanerare Nicole Bielak Trafikplanerare Johan Olsve Granskare Trafikverket Annelie Martinsson - Granskare Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

77 Innehållsförteckning Innehållsförteckning. Inledning.. Bakgrund.. Syfte. Förutsättningar.. Befintlig utformning.. Trafikmängder. Metod och antaganden.. Exploatering.. Korsningsutformning.. Trafikmängder... Trafikverkets basprognos... Trafik till och från Statoil... Trafik till och från exploatering. Resultat.. Exploatering.. Schematisk korsningsutformning.. Trafikflöden och kapacitetsberäkning... Signalreglerad korsning förmiddag... Signalreglerad korsning eftermiddag... Korsning med stopplikt förmiddag... Korsning med stopplikt eftermiddag. Diskussion. Referenser Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

78

79 . Inledning.. Bakgrund Osby kommun planerar för en exploatering på upp till m mark med handel och kontor i Marklunda öster om väg och norr om väg, se figur. Exploateringen ska till % bestå av handel och % av kontor. Med denna exploatering behöver befintlig korsning, som området ansluter till, byggas om för att klara krav på kapacitet. Bef. korsning Väg Väg Figur -. Planerad exploatering markerat med röd ring. Kartkälla: OpenStreetmaps bidragsgivare... Syfte Atkins har i egenskap av trafikkonsult ombetts att ta fram två förslag på korsningsutformningar och beräkna hur stor del av marken som kan exploateras med en given belastningsgrad:. Korsning med stopplikt ( % belastningsgrad). Korsning med signalreglering ( % belastningsgrad) Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

80 . Förutsättningar.. Befintlig utformning Dagens korsning är utformad enligt figur. Södra tillfarten har två körfält varav ett används för vänstersväng medan övriga tillfarter har ett körfält. Västra tillfarten från Statoil har väjningsplikt och den östra tillfarten från exploateringsområdet har stopplikt. Väg är huvudled med km/h skyltad hastighet i korsningen. Väg. Statoil. Exploateringsområde Figur -. Befintlig utformning av korsningen... Trafikmängder Trafikmängden på väg har inhämtats från Trafikverket (a). Senaste mätning är utförd -- vilket sammanfaller väl med ett årsmedeldygn på vägen. Eftermiddagens maxtimma inträffar kl. : : med fordon söderifrån och fordon norrifrån. Förmiddagens maxtimma inträffar kl. : : med fordon söderifrån och fordon norrifrån. Trafikmängden på exploateringsområdets tillfart är okänd och antas vara försumbar. Statoil har ca betalande besökare per dygn. Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

81 . Metod och antaganden.. Exploatering Då Trafikverkets trafikalstringsverktyg används för att prognostisera trafiken till exploateringen behöver bruttoarean (BTA) kännas till för exploateringen. Därför behöver ett exploateringstal bestämmas. BTA = markyta exploateringstal För bestämning av exploateringstal har liknande exploateringsområden för handel och kontor studerats. För exploatering av handel har en manuell beräkning utförts. Ytan som exploateras för handel har mätts från Växjös detaljplan över handelsområdet Handelsmannen. Exploateringstalet för den större handelsytan öster om lokalgatan uppgick till cirka,. Exploateringstal för kontorsområdet har utgått från Österåker kommuns detaljplan för Pilstugetomten västra. I denna detaljplan uppgår exploateringstalet för handel, lättare industri, kontor samt försäljning av drivmedel till,. Genom iterering med kapacitetsberäkningsprogrammet Capcal kan sedan en bruttoarea som ger % resp. % belastningsgrad bestämmas, se tabell -... Korsningsutformning Korsningsutformning har valts för signalreglerad respektive stoppliktsreglerad korsning i kapacitetsberäkningsprogrammet Capcal så att korsningen kan rymmas inom befintligt vägområde I fallet med signalreglerad korsning har det antagits att hastigheten i korsningen sänks till km/h... Trafikmängder Kapacitetsberäkningen har genomförts för vardagsdygnets maxtimma under för- och eftermiddagen. Prognosår har satts till år.... Trafikverkets basprognos För trafikprognos år används Trafikverkets basprognos (Trafikverket, b). Enligt denna uppgår den årliga trafikökningen (fordonskilometer) i Skåne mellan år och år till, % per år och mellan år och till, % per år. Trafiken på väg har räknats upp med motsvarande ökning.... Trafik till och från Statoil Trafiken till och från Statoil antas under maxtimman vara % av antalet betalande besökare per dygn, dvs. fordon per riktning. Antalet fordon antas vara detsamma år. Svängandelarna antas vara fordon höger, fordon vänster och fordon rakt fram.... Trafik till och från exploatering Trafiken till och från exploateringen prognostiseras med Trafikverkets trafikalstringsverktyg. % av dygnets trafik antas genereras under maxtimman. Svängandelarna ut från exploateringen till väg antas enligt samma riktningsfördelning som trafiken på väg. Trafik från väg till handelsområdet antas fördelas jämt från norr respektive söder. Därtill ansluter fordon från Statoil som kör rakt fram. Trafiken till exploateringsområdet antas till hälften komma från befintlig trafik på väg och hälften antas komma från Trafikverkets basprognos. Detta leder till att riktningsfördelningen kan förändras en aning beroende på hur stor exploateringen blir. Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

82 . Resultat.. Exploatering Enligt kommunens framtidsplaner ska exploaterad yta till % bestå av handel och till % bestå av kontor. Exploateringsytan är m, vilket medför m för handelsverksamhet och m för kontorsverksamhet om hela ytan exploateras. Då exploateringstalen för dessa ytor är antagna till, respektive, kan den maximala bruttoarean (BTA) uppgå till m för handel och m för kontor. Då maximal belastningsgrad i korsningen sätts till % för signalreglerad och % för stoppliktreglerad kan området exploateras med olika volymer, se tabell -. Tabell -. Maximal exploatering med olika korsningstyper. Tid på dygn Korsningstyp BTA handel BTA kontor Andel exploaterad markyta Eftermiddag Stopplikt m m % Signal m m % Förmiddag Stopplikt m m % Signal m m % Följande kapitel visar utsnitt ur resultatutdrag från Capcal. För komplett resultatutdrag, se bilaga -. Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

83 .. Schematisk korsningsutformning Korsningen har i Capcal i huvudsak utformats på samma sätt för både stopplikt och signalreglering enligt figur -. Figur -. Schematisk korsningsutformning. I fallet med signalreglerad korsning antas signalfaserna vara enligt figur -. Figur -. Antagna signalfaser i alternativ med signalreglerad korsning. Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

84 .. Trafikflöden och kapacitetsberäkning... Signalreglerad korsning förmiddag Figur -.Trafikflöden vid % belastningsgrad, signalreglerad korsning FM. Tabell -. Resultatutdrag ur Capcal för signalreglerad korsning FM. Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

85 ... Signalreglerad korsning eftermiddag Figur -. Trafikflöden vid % belastningsgrad, signalreglerad korsning EM. Tabell -. Resultatutdrag ur Capcal för signalreglerad korsning eftermiddag. Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

86 ... Korsning med stopplikt förmiddag Figur -. Trafikflöden vid % belastningsgrad, signalreglerad korsning FM. Tabell -. Resultatutdrag ur Capcal för signalreglerad korsning förmiddag. Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

87 ... Korsning med stopplikt eftermiddag Figur -. Trafikflöden vid % belastningsgrad, stopplikt reglerad korsning eftermiddag. Tabell -. Resultatutdrag ur Capcal för stoppliktreglerad korsning eftermiddag. Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

88 . Diskussion Den signalreglerade korsningen tillåter större exploatering än en korsning med stopplikt. Den signalreglerade korsningen orsakar dock en större fördröjning än korsningen med stopplikt, särskilt på huvudleden. Det beror dels på att trafiken på huvudleden stoppas vid rödljus men också på att trafikvolymen är större vid beräkningen av signareglerad korsning. Möjligen är trafiken till och från exploateringsområdet överskattad under förmiddagen då % av exploateringen utgörs av handelsverksamhet som eventuellt är stängd då förmiddagens maxtimma inträffar (kl. :-:). Eftermiddagens maxtimma blir dock dimensionerande oavsett detta. Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

89 . Referenser Trafikverket a Trafikverkets hemsida. Hittad. Trafikverket b oversikt_prognosresultat_-_basprognoser_--_.xlsx Trafikverkets hemsida. Hittad. Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

90 Bilagor Bilaga Resultatutdrag Capcal signal FM Bilaga Resultatutdrag Capcal signal EM Bilaga Resultatutdrag Capcal stopplikt FM Bilaga Resultatutdrag Capcal stopplikt FM

91 Atkins Trafikutredning korsning Lars Dufwa väg Version. augusti

92 Erik Widmark Atkins Sverige AB Strömgränden Helsingborg Atkins Ltd except where stated otherwise. The Atkins logo, Carbon Critical Design and the strapline Plan Design Enable are trademarks of Atkins Ltd.

93 Capcal lunda_osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby signal FM.isc Licensägare: Atkins, Malmö Korsningstyp: Trafiksignal Körfältsuppgifter Tillfart Körfält Riktning Kort körfält (m) Bredd (m) Statoil HRV. Väg N HR. V. Handel H. RV. Väg S HR. V. Geometri Tillfart Stopplinje Radie hsv Vinkel Lutning % Statoil Väg N Handel Väg S Frånfarter och refuger Tillfart Frånfartsbredd (m) Refugbredd (m) Statoil.. Väg N.. Handel.. Väg S.. Hastigheter Tillfart Led Lokal Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per riktning Tillfart Höger Rakt fram Vänster Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per fordonstyp Tillfart Tunga fordon (%) Cyklar/h Fotgängare/h Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per körfält Samtliga tillfarter har beräknade körfältsflöden. Flöden per tillfart Tillfart Flöde Statoil Väg N Handel Väg S Summa Sida av Utskrivet -- ::

94 Capcal lunda_osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby signal FM.isc Licensägare: Atkins, Malmö Korsningsbild Resultat, en timme. Kapacitet och kölängder per körfält Kölängd (antal fordon) Tillfart Körfält Riktning Flöde (f/t) Kapacitet (f/t) Belastningsgrad Medel -percentil Statoil HRV... Väg N HR... V... Handel H... RV... Väg S HR... V... Fördröjning och andel stopp per körfält Tillfart Körfält Fördröjning s/f Andel fördröjda % Konflikt Geom. Totalt Konflikt Geom. Totalt Andel som stannar Statoil Väg N Handel Väg S Alla fordon Sida av Utskrivet -- ::

95 Capcal lunda_osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby signal FM.isc Licensägare: Atkins, Malmö Gröntider m.m. per körfält och fas Fastid (F) och effektiv (E) gröntid, mättnadsflöde (S) Tillfart Körfält fas F (s) E (s) S (f/gt) fas F (s) E (s) S (f/gt) Statoil.. Väg N.... Handel.... Väg S.... Omloppstid s. Delresultat beräkning av omloppstid Omloppstid Fördröjning Belastningsgrad.. *.. *.. * * Beräkningen konvergerade ej vid gröntidsfördelningen. Fördröjning och andel stopp per riktning Fördröjning s/f Andel fördröjda % Tillfart Riktning Konflikt Geom. Totalt Konflikt Geom. Totalt Andel som stannar Statoil Hsv Rfr Vsv Alla Väg N Hsv Rfr Vsv Alla Handel Hsv Rfr Vsv Alla Väg S Hsv Rfr Vsv Alla Total fördröjning (timmar). Sida av Utskrivet -- ::

96 Capcal Marklunda_Osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby signal.isc Licensägare: Atkins, Malmö Korsningstyp: Trafiksignal Körfältsuppgifter Tillfart Körfält Riktning Kort körfält (m) Bredd (m) Statoil HRV. Väg N HR. V. Handel H. RV. Väg S HR. V. Geometri Tillfart Stopplinje Radie hsv Vinkel Lutning % Statoil Väg N Handel Väg S Frånfarter och refuger Tillfart Frånfartsbredd (m) Refugbredd (m) Statoil.. Väg N.. Handel.. Väg S.. Hastigheter Tillfart Led Lokal Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per riktning Tillfart Höger Rakt fram Vänster Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per fordonstyp Tillfart Tunga fordon (%) Cyklar/h Fotgängare/h Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per körfält Samtliga tillfarter har beräknade körfältsflöden. Flöden per tillfart Tillfart Flöde Statoil Väg N Handel Väg S Summa Sida av Utskrivet -- ::

97 Capcal Marklunda_Osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby signal.isc Licensägare: Atkins, Malmö Korsningsbild Resultat, en timme. Kapacitet och kölängder per körfält Kölängd (antal fordon) Tillfart Körfält Riktning Flöde (f/t) Kapacitet (f/t) Belastningsgrad Medel -percentil Statoil HRV... Väg N HR... V... Handel H... RV... Väg S HR... V... Fördröjning och andel stopp per körfält Tillfart Körfält Fördröjning s/f Andel fördröjda % Konflikt Geom. Totalt Konflikt Geom. Totalt Andel som stannar Statoil Väg N Handel Väg S Alla fordon Sida av Utskrivet -- ::

98 Capcal Marklunda_Osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby signal.isc Licensägare: Atkins, Malmö Gröntider m.m. per körfält och fas Fastid (F) och effektiv (E) gröntid, mättnadsflöde (S) Tillfart Körfält fas F (s) E (s) S (f/gt) fas F (s) E (s) S (f/gt) Statoil.. Väg N.... Handel.... Väg S.... Omloppstid s. Delresultat beräkning av omloppstid Omloppstid Fördröjning Belastningsgrad Fördröjning och andel stopp per riktning Fördröjning s/f Andel fördröjda % Tillfart Riktning Konflikt Geom. Totalt Konflikt Geom. Totalt Andel som stannar Statoil Hsv Rfr Vsv Alla Väg N Hsv Rfr Vsv Alla Handel Hsv Rfr Vsv Alla Väg S Hsv Rfr Vsv Alla Total fördröjning (timmar). Sida av Utskrivet -- ::

99 Capcal nda_osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby stopplikt FM.isc Licensägare: Atkins, Malmö Korsningstyp: Stopp Körfältsuppgifter Tillfart Körfält Riktning Kort körfält (m) Bredd (m) Statoil HRV. Väg N HR. V. Handel H. RV. Väg S HR. V. Geometri Tillfart Stopplinje Radie hsv Vinkel Lutning % Statoil Väg N Handel Väg S Frånfarter och refuger Tillfart Frånfartsbredd (m) Vägrensbredd (m) Statoil. Väg N.. Handel. Väg S.. Hastigheter Tillfart Led Lokal Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per riktning Tillfart Höger Rakt fram Vänster Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per fordonstyp Tillfart Tunga fordon (%) Cyklar/h Fotgängare/h Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per körfält Samtliga tillfarter har beräknade körfältsflöden. Flöden per tillfart Tillfart Flöde Statoil Väg N Handel Väg S Summa Sida av Utskrivet -- ::

100 Capcal nda_osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby stopplikt FM.isc Licensägare: Atkins, Malmö Korsningsbild Resultat, en timme. Kapacitet och kölängder per körfält Kölängd (antal fordon) Tillfart Körfält Riktning Flöde (f/t) Kapacitet (f/t) Belastningsgrad Medel -percentil Statoil HRV... Väg N HR... V... Handel H... RV... Väg S HR... V... Fördröjning och andel stopp per körfält Tillfart Körfält Fördröjning s/f Andel fördröjda % Konflikt Geom. Totalt Konflikt Geom. Totalt Andel som stannar Statoil Väg N Handel Väg S Alla fordon Sida av Utskrivet -- ::

101 Capcal nda_osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby stopplikt FM.isc Licensägare: Atkins, Malmö Fördröjning och andel stopp per riktning Fördröjning s/f Andel fördröjda % Tillfart Riktning Konflikt Geom. Totalt Konflikt Geom. Totalt Andel som stannar Statoil Hsv Rfr Vsv Alla Väg N Hsv Rfr Vsv Alla Handel Hsv Rfr Vsv Alla Väg S Hsv Rfr Vsv Alla Total fördröjning (timmar). Sida av Utskrivet -- ::

102 Capcal nda_osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby stopplikt EM.isc Licensägare: Atkins, Malmö Korsningstyp: Stopp Körfältsuppgifter Tillfart Körfält Riktning Kort körfält (m) Bredd (m) Statoil HRV. Väg N HR. V. Handel H. RV. Väg S HR. V. Geometri Tillfart Stopplinje Radie hsv Vinkel Lutning % Statoil Väg N Handel Väg S Frånfarter och refuger Tillfart Frånfartsbredd (m) Vägrensbredd (m) Statoil. Väg N.. Handel. Väg S.. Hastigheter Tillfart Led Lokal Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per riktning Tillfart Höger Rakt fram Vänster Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per fordonstyp Tillfart Tunga fordon (%) Cyklar/h Fotgängare/h Statoil Väg N Handel Väg S Flöden per körfält Samtliga tillfarter har beräknade körfältsflöden. Flöden per tillfart Tillfart Flöde Statoil Väg N Handel Väg S Summa Sida av Utskrivet -- ::

103 Capcal nda_osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby stopplikt EM.isc Licensägare: Atkins, Malmö Korsningsbild Resultat, en timme. Kapacitet och kölängder per körfält Kölängd (antal fordon) Tillfart Körfält Riktning Flöde (f/t) Kapacitet (f/t) Belastningsgrad Medel -percentil Statoil HRV... Väg N HR... V... Handel H... RV... Väg S HR... V... Fördröjning och andel stopp per körfält Tillfart Körfält Fördröjning s/f Andel fördröjda % Konflikt Geom. Totalt Konflikt Geom. Totalt Andel som stannar Statoil Väg N Handel Väg S Alla fordon Sida av Utskrivet -- ::

104 Capcal nda_osby\ Arbetsmaterial\Capcal\del\Osby stopplikt EM.isc Licensägare: Atkins, Malmö Fördröjning och andel stopp per riktning Fördröjning s/f Andel fördröjda % Tillfart Riktning Konflikt Geom. Totalt Konflikt Geom. Totalt Andel som stannar Statoil Hsv Rfr Vsv Alla Väg N Hsv Rfr Vsv Alla Handel Hsv Rfr Vsv Alla Väg S Hsv Rfr Vsv Alla Total fördröjning (timmar). Sida av Utskrivet -- ::

105 rvlosby \(y KOMMUN Granskningsutlåtande -- Detaljplan för del av Osby :. Öster om Lars Dufwa rastplats. Osby, Osby kommun, Skåne län Förslag till detaljplan har varit på en andra granskning under tiden enligt samhällsbyggnadsutskottets beslut --. Förslag till detaljplan har skickats ut till berörda myndigheter och sakägare. Under granskningstiden har detaljplanen funnits tillgänglig på - Samhällsbyggnad, Osby kommun, Parkgatan, Osby - Osbys bibliotek, Ö Järnvägsgatan, Osby - Kommunens hemsida Länsstyrelsens och Trafikverkets yttranden är återgivna i sin helhet. De yttranden som inkommit därutöver har sammanfattats i detta dokument, för att ge en överskådlig och lättillgänglig text. Samtliga yttranden finns att tillgå på samhällsbyggnad, Parkgatan, andra våningen. Följande har inkommit med yttranden: STATLIGA MYNDIGHETER MED FLERA: Länsstyrelsen, -- Trafikverket, -- Lantmäterimyndigheten, -- utan synpunkter med synpunkter utan synpunkter KOMMUNALA NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG: TT-nämnd, -- E.ON, -- med synpunkter med synpunkter Granskningsutlåtande till detaljplan för del av Osby :. ()

106 STATLIGA MYNDIGHETER MED FLERA Granskningsutlåtande Länsstyrelsen meddelar i yttrande -- följande: Länsstyrelsen har med föreliggande planhandlingar och nuvarande information inga synpunkter på planförslaget. Kommentar: Inga. Lantmäterimyndigheten meddelar i yttrande -- följande: Samtliga tidigare anmärkningar är åtgärdade. Lantmäteriet har inga ytterligare synpunkter på planen. Kommentar: Inga Trafikverket meddelar i yttrande -- följande: Trafikverket har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende. Trafikverket förutsätter att ändringarna i detta skede inte påverkar vald trafiklösning. I övrigt har Trafikverket inget att invända emot detaljplanen. Kommentar: Trafik/ösningen ligger fast och kommer inte ändras. KOMMUNALA NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG: TT-nämnd meddelar i yttrande -- följande:. Sambandet med befintlig plan är inte löst. Det vore lämpligt att den befintliga detaljplanen samtidigt justerades.. Utformningen av korsningen med gamla vägen och nya lokalgatan är inte löst. Man borde titta närmare på lokalgatans radie för bästa trafikflöde.. De planerade dagvattendammarna har nu kommit med på illustrationsplanen. De har dock placerats inom annat planområdet. Kommentar:. Om behovet uppstår kan detta göras.. Avsikten är att inte ändra den mindre grusvägens utformning. Lokalgatan i detaljplanen är ritade enligt VGU (framtagen av SKL och Trafikverket).. Dagvattendammarna har flyttats och är placerade utanför planområdet för gällande detaljplan i söder. Granskningsutl~tande till detaljplan för del av Osby :. ()

107 Granskningsutlåtande E.ON meddelar i yttrande -- följande: E.ON Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende och har inget ytterligare att erinra än vad som tagits upp i tidigare samråds- och granskningsyttrande daterade -- och --. Kommentar: Inga. SAMMANFATTNING Synpunkterna har ovan bemötts separat. Nedan sammanfattas de synpunkter som föreslås leda till förändringar i detaljplanens handlingar. - Redaktionella textförändringa: Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslås besluta att: - föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplanen. Samhällsbyggnad i Osby, november. Arne Bertilsson Tf. Samhällsbyggnadschef i,~~ Planarkitekt FPRJMSA Granskningsutlåtande till detaljplan för del av Osby :. ()

108 Lokaliseringsprövning Del av Osby :, öster om Lars Dufwa meter Den tilltänkta platsen vars lämplighet prövas i detta dokument. Avgränsningen är rödmarkerad och ungefärlig. Dnr.ks

109 Dnr.ks Innehållsförteckning Inledning... Syfte och bakgrund... Underlag och analys... Lokaliseringsalternativ... Resultat... Planbeskrivning Lokaliseringsprövning för dp XXXXXX för del av :

110 Sammanfattning Översiktsplanen som är antagen av kommunfullmäktige pekar ut tre områden, C, D och F som lämpliga för handel. Område C på östra sidan om väg och Lars Dufwa rastplats framstår som lämpligast. De geotekniska förhållandena är bäst och det finns ett intresse att etablera sig på området på grund av skyltningsläget. Handel förekommer redan vid Lars Dufwa i form av Statoil vilket gör platsen naturlig att stanna till vid. De två andra områdena som översiktsplanen pekar ut, D och F, är i viss uträckning sanka och har inte samma naturliga koppling till handel. Område F bedöms ligga för nära bostadsbebyggelse och har inte samma trafikunderlag och därmed skyltningsläge. Område D har utretts tidigare och visade sig olämpligt med hänsyn till den sanka marken. Flera bäckar rinner också genom området. En etablering på huvudalternativet, öster om Lars Dufwa rastplats, stämmer överens med översiktsplanens riktlinjer och bedöms vara det bästa alternativet utifrån de dokument som undersökts. Lokaliseringsprövning för del av : Planbeskrivning för dp XXXXXX

111 Inledning Lars Dufwa är ett område beläget på den östra sidan av väg, i den nordöstra utkanten av Osby tätort och utreds som möjligt verksamhet- och handelsområde. Några av kvalitéerna består i förbindelsen som väg har norrut mot Älmhult och Ikea samt söderut mot Hässleholm. Därmed finns förutsättningar för ett bra besöksunderlag och gott skyltningsläge. Lars Dufwa ligger knappt, kilometer från Osby tåg- och busstation vilket ger goda möjligheter till kollektiva färdmedel för allmänheten. Det omgivande området karaktäriseras av skog som i huvudsak ägs av kommunen och öppen åkermark med privata ägare. På den västra sidan om vägen och det utpekade området ligger Lars Dufwa rastplats med möjlighet till restaurang och mindre livsmedelshandel. Ortofotot visar det utpekade områdets relation till Osby tätort. Området är beläget precis öster om Lars Dufwa rastplats och riksväg, markerat med röd ring. Planbeskrivning Lokaliseringsprövning för dp XXXXXX för del av :

112 Syfte och bakgrund Syftet är att undersöka och pröva Lars Dufwa områdets lämplighet för verksamhet- och handelsetablering i jämförelse med alternativa lokaliseringar. Urvalet av lokaliseringsmöjligheter grundar sig huvudsakligen på de riktlinjer som ges i den fördjupade översiktsplanen för Osby tätort och översiktsplanen antagen --. Fördelar och nackdelar med områdena framhålls för att kunna visa på vilken plats som är mest lämplig. Översiktsplanen är vägledande för hur mark- och vattenområden ska användas och långsiktigt utvecklas enligt kap PBL. Under våren började Osby kommun genom dåvarande tekniska kontoret utreda förutsättningarna att etablera ett handelsområde vid Lars Dufwa, med hjälp av bland annat Tyréns och Handels planinstitut. I utredningsarbetet konstaterades att standarden för väg klart förbättrats under senare tid. Trafikdimensionen och fördelningen av fordon till och från det tänkta handelsområdet bedömdes inte påverkas oavsett om lokaliseringen skedde väster eller öster om väg. Dock bedömdes att etablering på den östra sidan om vägen skulle trafiktekniskt innebära något större problem jämfört med den västra sidan med hänsyn till de förutsättningarna som fanns då. En större andel trafik behövde korsa huvudvägen. Handelns planinstitut konstaterade att vid en handelsetablering vid Lars Dufwa skulle marknaden i kommunen tillföras en lägre prisbild och en större sortimentsbredd. Det ekonomiska inflödet skulle också öka samtidigt som utflödet från kommunen skulle få förutsättningar att minska. I slutet av mars konstaterade dåvarande verksamhetsområde samhällsutveckling att efterfrågan på handel- och industrimark ökat. Lars Dufwa, på östra sidan om väg, pekades ut som den lämpligaste platsen att etablera verksamheter på. Marken ägs av kommunen och utgör tillräckligt stor yta för att en etablering ska kunna vara möjlig. Framför allt framhålls närheten till väg och Tvärleden som orsaker till att Lars Dufwa är den lämpligaste placeringen för en handelsetablering. Kommunstyrelsen beslutade -- att ny detaljplan ska tas fram. Lokaliseringsprövning för del av : Planbeskrivning för dp XXXXXX

113 Underlag och analys Den fördjupade översiktsplanen för Osby tätort som är del i översiktsplanen, antagen -- av kommunfullmäktige, pekar ut fler framtida användningsområden för centralorten. Huvudsakligen pekas den nordöstra delen av Osby ut som ett framtida utvecklingsområde för nya handels- och industritableringar. Fördelen med denna lokaliseringen är att områdena ligger frånvända tätorten i förhållande till den huvudsakliga vindriktningen. Dessutom framhålls kopplingen till den viktigaste vägen, Planbeskrivning Lokaliseringsprövning för dp XXXXXX för del av :

114 väg och industrispåret vid Södra stambanan. Några av etableringsområdena lokaliserades på östra sidan av väg. Anledningen är de relativt nybyggda cirkulationsplatserna som ger större möjlighet till en exploatering av områdena ur trafiksäkerhetssynpunkt (Osby kommun, s, ). Lokaliseringsalternativ Av de områden som översiktsplanen pekar ut som framtida handelsetableringar är det i huvudsak alternativ C, D och F som är lämpliga för handel (Osby kommun, s, ). Inget av områdena är detaljplanelagda med undantag för delar av område C som har en mindre detaljplan för lagerändamål. Område C (precis öster om Lars Dufwa rastplats och väg, berör fastighet Osby :) finns det intresse för på grund av platsens attraktiva läge utmed vägen. Översiktsplanen redogör för att delar av området redan är detaljplanelagt för uppställning/lagerverksamhet och att platsen lämpar sig för storskalig handel. Storleken på marken bedöms i översiktplanen till cirka hektar (Osby kommun, s ). Ytan bedöms dock som relativt tilltagen. Inga kända fornlämningar och inga riksintressen finns med undantag för väg. Radonhalten är normal, - kbq/m enligt kommuens geografiska informationssystem. Det finns inget i naturvårdsplanen som bedöms behöva beaktas och området omfattas inte i grönplanen. Platsen har goda förutsättningar eftersom Lars Dufwa redan är ett naturligt stop som rastplats och som mindre handelsverksamhet. Trafikunderlaget är cirka fordon per dygn i norrgående riktning enligt Trafikverkets mätning och därför lämplig som skyltningsläge. Lars Dufwa rastplats med Statoil och restaurang. Lokaliseringsprövning för del av : Planbeskrivning för dp XXXXXX

115 Markundersökning Ortofotot visar var provgroparna har grävts. I hörnan nere till vänster skymtar Lars Dufwa rastplats med parkering. Två provgropar har gjorts på den aktuella platsen för att undersöka markförhållandena och pröva lämpligheten. En av provgroparna gjordes på ängen och den andra inne i skogen för att se om förhållandena skiljer sig åt. Djupet uppgår till, meter för båda groparna. På ängen består marken först av tre decimeter matjord för att sedan övergå till grövre storlek. På,-, meters djup består materialet i huvudsak av stenar. Provgropen på ängen. Markförhållandena är goda och utgörs av jord som övergår mer i grus och sten med ökat djup. Inget vatten fyllde provgropen efter att grävarbetet avslutats. Planbeskrivning Lokaliseringsprövning för dp XXXXXX för del av :

116 Den andra provgropen inne i skogen har liknande förutsättningar. Den första decimetern består av matjord och vegetation. De följande fyra decimeterna är materialet blandat med finare jord, grus och stenar som blir större när markdjupet ökar. Provgropen inne i skogen. Marken består inte lika mycket av sten i jämförelse med provgropen på ängen. Resultatet från de båda provgroparna bedöms som goda och det finns inget som tyder på att marken är sank. Vidare utredningar kan behöva göras i ett framtida byggskede. Lokaliseringsprövning för del av : Planbeskrivning för dp XXXXXX

117 Jordartskarta över Osby tätort, Sveriges geologiska undersökning Jordartskarta över Osby tätort, Sveriges heologiska undersökning C F D Marken i Osby och områdena kring tätorten består i huvudsak av morän och isälvssediment enligt SGU:s jordartskarta. Lars Dufwa har goda markförutsättningar eftersom platsen utgörs av isälvssediment. Marken består av skikt med block, stenar, grus, sand och mo (Berg och jord, s ). Provgroparna visade också på detta eftersom kornstorleken ökade med ökat djup. Område F och D har inte lika god förutsättningar eftersom platserna delvis är sanka. En del av marken består av torv och svämsediment vilket ger sämre förutsättningar. Planbeskrivning Lokaliseringsprövning för dp XXXXXX för del av :

118 Område D är beläget med direkt tillgång till riksväg, huvudsakligen söder om Glimåkravägen vilket omfattar fastigheten Marklunda :. Området präglas av industriverksamhet som finns på den nordvästra sidan om väg. Översiktsplanen beskriver att viss handelsverksamhet går att etablera och att en gång- och cyklelväg kan behövas antingen under eller över vägen. Tidigare planer har funnits på att exploatera delar av platsen med industriverksamhet. Området är cirka - hektar stort och svårexploaterat vilket antas medföra höga kostander (Osby kommun, s -). Enligt det planprogram som upprättades i slutet av framkom att stora delar av platsen har dåliga grundläggningsförutsättningar vid den preliminära geotekniska undersökningen. Detta medförde att planprogramet föreslog grönområde i den centrala delen av planområdet. Randonnivån ligger på normal nivå (- kbq/m). Inga riksintressen påverkas och någon värdefull miljö tas inte i anspråk i naturvårdplanen eller grönplanen. Området har både för- och nackdelar med dess läge. De mätningar Trafikverket gjort visar att dygnstrafiken på väg söderut mot Hässleholm är goda, cirka fordon. Det ger ett större underlag för handelsverksamhet och ökar attraktiviteten. Samtidigt har området olämpliga förutsättningar eftersom marken är sank och det finns ingen handel i direkt anslutning till platsen i dagens läge. Foto taget in mot område D efter rondellen som förbinder Kristianstadsgatan och väg. Foto längs väg efter rondellen som knyter an till Kristianstadsgatan. Bild från syd. Lokaliseringsprövning för del av : Planbeskrivning för dp XXXXXX

119 Område F är väl synligt och har stor tillgänglighet i direkt anslutning till en större trafikled, väg. Området ligger utmed Kälsvedsvägen och Lönsbodavägen samt omfattar del av fastigheten Osby : Trafiken matas från en tillfart från Lönsbodavägen samt en anslutning från Vintervägen. Exploateringskostnaderna för området uppskattas till normala och ytan utgöra cirka hektar (Osby kommun, s ). Enligt kommunens geografiska informationssystem finns inga riksintresse med undantag för väg. Inga fornlämningar finns och radonhalten ligger på normal nivå - kbq/m. I områdets östra utkant är marken mycket sank och består i huvudsak av torv enligt en tidigare utredning som gjort för anslutande industriområde i norr (Structor, s ). Naturvårdplanen från pekar inte ut något i större bevarandebemärkelse och området behandlas inte i grönplanen. Nackdelarna med område F bedöms som klart större i jämförelse med de två andra utpekade områdena. Dels för att område F ligger i direkt närhet av bostadsområdet Gamleby, dels för att marken består av torv i den östra delen. Trafikverkets trafiksiffror på väg är inte heller lika goda, cirka - per dygn jämfört med de högre trafiksiffrorna på väg. Att lokalisera handelsverksamheten vid område F bedöms alltför centrumnära vilket de lägre trafiksiffrorna visar på samt med hänsyn till boende i anslutning till platsen. Foto längs väg in mot område F, nordlig riktning. Lokaliseringsprövning Planbeskrivning för dp XXXXXX för del av :

120 Bilden är tagen längre österut längs väg jämfört med föregående. Resultat Av de tre områdena C, D och F som översiktsplanen (fördjupad) pekar ut som framtida industri- och handelsområden ligger samtliga utmed en större väg och har skyltningsläge. Område C på östra sidan om väg vid Lars Dufwa bedöms vara den lämpligaste platsen utifrån de dokument som gåtts igenom och de undersökningar som gjorts. Fördelarna är i huvudsak att handel redan förekommer vid Statoil och det är därför en naturlig plats att stanna till vid. De geotekniska förhållandena är bra både utifrån de provgropar som gjorts och enligt SGU:s jordartkarta. De övriga områdena uppvisar sämre markförhållanden och är i viss utsträckning sanka. Skyltningsläget är ungefär lika exponerat för alla lokaliseringsalternativ men den största trafikmängden förekommer på väg. Handelspotentialen är bättre och platsen öster om Lars Dufwa är det område som det finns intresse att etablera sig på. Avståndet till centrum är cirka, kilometer och goda möjligheter finns därför att ta sig ut till platsen. Placeringen är också tillräckligt långt ifrån centrum för att inte påverka några boende. Samhällsbyggnad, Osby kommun, november. Arne Bertilsson Tf. Samhällsbyggnadschef Kettil Svensson Planarkitekt FPR/MSA Lokaliseringsprövning för del av : Planbeskrivning för dp XXXXXX

121 Miljökonsekvensbeskrivning Del av Osby :, öster om Lars Dufwa Dnr.ks Osby tätort Osby kommun Skåne län Bild över del av området som detaljplaneläggs med verksamhetsetableringar. Dnr.ks

122 Innehållsförteckning Dnr.ks Sammanfattning... Inledning... Syfte och bakgrund... Geografisk avgränsning... Miljömål... Miljöbalken... Miljökvalitetsnormer... Hänsynsregler... Platsens förutsättningar... Markanvändning- och landskapsbild... Boendemiljö... Naturmiljö... Kulturmiljö... Buller... Hushållning med naturresurserna... Trafik- och trafiksäkerhet... Förorenad mark... Geoteknik... Gällande planer och program... Beskrivning av planförslaget... Nollalternativet... Nollalternativets konsekvenser... Miljömålsuppfyllelse och samlad bedömning... Resultat... Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXX av etableringsområde vid Lars Dufwa

123 Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning behandlar detaljplaneläggning av området öster om Lars Dufwa rastplats utmed väg. Verksamhet planeras för handel, kontor- och verksamheter med anledning av det goda skyltningsläget längs väg mot Älmhult i norr och Hässleholm i söder. Områdets förutsättningar bedöms som goda utifrån dokumenterad information såsom plandokument, platsbesök med markundersökning, geografiska informationssystem et cetera. Främst växer blandskog men området karaktäriseras också av öppna gräsytor i söder. Inga kända kulturhistoriska lämningar eller rödlistade arter finns inom eller i direkt anslutning till planområdet. Inga tecken på potentiellt förorenad mark finns enligt Länsstyrelsens GIS-databas eller enligt någon dokumentation från kommunen. Vattenföringen är begränsad och två sedimenteringsdammar avses förläggas i anslutning till planområdet för omhändertagande av dagvattnet. Nollalternativet innebär att det utpekade området inte planläggs utan förblir orört. Konsekvenserna blir att platsen riskerar att växa igen och stå outnyttjad. Intentionerna som redovisas i den fördjupade översiktsplanen (Osby kommun, s ) fullföljs inte heller med nollalternativet. Påverkan genom planläggningen blir främst på kommunens skog. Utifrån de miljöutmaningar som framhålls för Skåne - är det få som bedöms beröra den aktuella planläggningen. Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

124 Inledning Enligt kap PBL ska de bestämmelser om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program som finns i kap, och miljöbalken tillämpas, om detaljplanens genomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Denna bedömningen har gjorts under möte med Länsstyrelsen --. Kraven i kap och miljöbalken ska även tillgodoses. Miljökonsekvensbeskrivningen tas fram eftersom förslag till detaljplan för del av Osby :, öster om Lars Dufwa rastplats bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningen inriktar sig i första hand på de lokala fysiska miljöeffekter som planförslaget kan ge upphov till. Strategier och mer övergripande frågor behandlas i andra övergripande dokument som exempelvis översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Osby tätort. Förslag till detaljplan avser verksamhetsetableringar utmed väg och därigenom kunna utnyttja det goda kommersiella läget. Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXX av etableringsområde vid Lars Dufwa

125 Syfte och bakgrund Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen klargörs i kapitlet miljöbalken. Ändamålet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra. Dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är också att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Bakgrunden till beslutet att upprätta förslag till detaljplan för området öster om Lars Dufwa togs -- av kommunstyrelsen i Osby. Behovet av publika områden för företag- och handelsetableringar har ökat de senaste åren. Det utpekade området kan locka till företagsetableringar och potentiellt ge fler arbetstillfällen i kommunen. Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

126 Geografisk avgränsning Utredningsområdet är avgränsat med hänsyn till den planerade exploateringen och den yta verksamhetsetableringarna kan kräva. Området som utreds är markerad i rött och ligger i utkanten av Osby tätort. Den geografiska avgränsningen av planområdet omfattar enbart en fastighet i kommmunens ägo, del av Osby :. Kommunen äger även stora delar av marken runt planområdet. Västra sidan om planområdet avgränsas av riksväg. Planområdet utgörs främst av blandskog av typisk bondeskogskaraktär. Huvudsakligen finns tallar i området men också relativt mycket lövskog. I södra delen är platsen öppen med ängsytor. Ungefärlig avgränsning av planområdet Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXX av etableringsområde vid Lars Dufwa

127 Miljömålen Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar (regeringen.se). Av de nationella målen bedöms några beröra projektet. Dessa miljömål är levande sjöar- och vattendrag, god bebyggd miljö och ett rikt växt och djurliv. Det utpekade området är mycket begränsat och avser inte någon industriverksamhet. Övriga miljökvalitetsmål anses därför inte beröras. Utöver de nationella miljömålen har Skåne ett regionalt åtgärdsprogram, skånska åtgärder för miljömålen, som pekar ut skånska utmaningar och prioriterade åtgärder. Detta åtgärdsprogram kan utgöra underlag för strategiska program och fysisk planeringen såsom överktsplaner, infrastrukturplaner och utvecklingsprogram. De största utmaningarna som framhålls för miljöarbetet i Skåne - (Länsstyrelsen, s, ) är: Hållbara transporter i Skåne Ökad andel kollektivtrafikresande. Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering. Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter. Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering. Minskat näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten. Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Begränsad exploatering av åkermark. Framtagande av vatten- och avloppsplaner. Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter. Skydd av Skånes natur- och kulturvärden Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Värdetrakter och landskapsperspektiv i fokus. Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade natur och kulturvärden. Säkerställande av tillgången till allemansrättslig mark. Hållbar konsumtion i Skåne Miljö- och sociala krav i offentlig upphandling. Information för en giftfri vardag. Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

128 Av dessa utmaningar är det få som är relevanta för genomförandet av detaljplanen öster om Lars Dufwa. De är ändå viktiga att framhäva i miljöarbetet eftersom de bidrar med att peka ut riktningen för den fysiska planeringen. I viss utsträckning berörs hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag samt hushållning med Skånes mark- och vattenresurser. Dessa fokusområden tas vidare i planläggning och i denna miljökonsekvensbeskrivning. Miljöbalken Den januari trädde miljöbalken i kraft vilket gjorde att ett nytt verktyg introducerades i det svenska miljöarbetet. Miljöbalken syftar bland annat till att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Men också att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas samt att den biologiska mångfalden bevaras. Mark, vatten och den fysisk miljö i övrigt ska användas så att den från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. Syftet är också att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås (riksdagen.se). Miljökvalitetsnormerna Miljöbalken ställer krav på åtgärder ifall miljökvalitetsnormerna (MKN) överskrids. De miljökvalitetsnormer som finns gäller för buller, luft- och vattenkvaliteten. Till exempel kan inte några nya utsläppstillstånd ges om miljökvalitetsnormerna överskrids. När det gäller fysisk planering kan inte en ny detaljplan vinna laga kraft om genomförandet leder till att MKN överskrids. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller (naturvårdsverket.se). Hänsynsreglerna I kap Miljöbalken återfinns de allmänna hänsynsreglerna. Om avsikten är att göra något, eller att någon tänker göra något, som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, ska de allmänna hänsynsreglerna följas. Hänsynsreglerna behöver dock inte följas om åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Syftet med reglerna är i huvudsak att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka (riksdagen.se). Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXX av etableringsområde vid Lars Dufwa

129 I detta projekt kommer hänsynsreglerna att beaktas genom att kommunens planeringsprocess enligt plan- och bygglagen (PBL) följs och att krav på kvalitetssäkring, miljöhänsyn och säkerhet under byggtiden tillämpas. Platsens förutsättningar Markanvändning och landsskapsbild Planområdet är till stor del exponerat mot väg och ligger mitt emot det redan etablerade området Lars Dufwa rastplats med Statoil. Planområdets västra sida med riksväg. Bilden är tagen mot nordöst. Platsen präglas i stor utsträckning av väg som går norrut mot Älmhult och söder mot Hässleholm. Eftersom platsen ligger i utkanten av Osby tätort präglas den starkt av omgivande skog men också av rastplatsen Lars Dufwa. Lars Dufwa rastplats och Statoil. Bilden är tagen mot andra sidan vägen i jämförelse med bilden ovan. Riktningen är västlig. Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

130 Planområdets landskapsbild karaktäriseras av närheten till Småland. Öppet jordbrukslandskap möter tät blandskog och den glesa bebyggelsen utgörs i huvudsak av gårdar och friliggande villor. Söder om planområdet och längs väg finns ytor för lantbruksverksamhet. Vallodling bedrivs (gräs, klöver och majs) och gödslas cirka gånger om året med flytgödsel. Förslag till detaljplan omfattar ingen av denna mark, enbart oanvänd kommunägd mark. Den mark som kommer i fråga för etablering är framför allt det som idag är skog och till viss del äng eller som helt saknar användning. Gödselspridningen för lantbruksverksamheten bedöms inte påverka planområdet i någon betydande mening. Gödslingen sker under en begränsad omfattning och under en kort tidsperiod av året. Riksväg norrut mot Älmhult. Till höger ligger planområdets nordligaste del. Boendemiljö I anslutning till planområdet finns flertalet privata fastigheter. De är till största delen skogs- eller jordbruksfastigheter utan något bostadshus. En av fastigheterna utgörs av ett bostadshus (Marklunda :) cirka meter från planområdet och bedöms kunna påverkas i mindre grad av exempelvis buller och damning från de planerade verksamheterna. Negativa konsekvenser bedöms uppstå om än i mycket liten utsträckning då bostadshuset kommer ligga relativt långt från planområdet. Uppkomst av någon lukt eller något luftutsläpp bedöms marginella eftersom etableringen avser verksamhetsetableringar med kontor- och handelsverksamhet. Buller från verksamheter beror till viss del på vilken typ av handel och kontorsverksamhet som etablerar sig inom området. Lagstiftning som reglerar gränsvärden för utsläpp och buller finns och kommer att behandlas i kommande tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken för verksamheten. En del av verksamheterna kan dock komma att vara för små eller har en viss typ av verksamhet som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXXav etableringsområde vid Lars Dufwa

131 Naturmiljö Norr om planområdet finns ett mindre område som är sankt och illustreras med brunt fält. Eftersom det är planområdets nordligaste utkant bedöms inte området påverka projektet negativt. Det finns inte heller några kända forn- eller kulturhistoriska lämningar, naturreservat, naturvårdsområden, riksintressen (undantaget väg ) eller Natura områden. Planområdet De lila fälten på kartan representerar fornlämningar liksom de lila prickarna. De röda prickarna är kulturhistoriska lämningar, de gröna fälten är lövängsrest/lövskogslund. De bruna illustrerar sumpskog och de röda fälten alsumpskog. De blåa fälten i norr är ängsoch hagmarksinventering. Kulturmiljö Det aktuella planområdet berörs inte av riksintresseområde för kulturmiljö eller något kulturreservat för Skåne. Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

132 Däremot finns en del fornlämningar i anslutning till planområdet. Fornlämningarnas status varierar. Några utgörs av kulturhistoriska lämningar andra är exempelvis bevakningsområden. Fornlämningarna i anslutning till planområdet redovisas på kartan nedan. Det finns inte heller någon gammal jordbruksmark som berörs. Detta finns inga biotopskyddade objekt enligt kap miljöbalken. Bilden visar riksantikvarieämbetets karta över olika lämningstyper som offerkast, fossila åkrar et cetera. Det finns inga lämningar i eller i direkt anslutning till planområdet. Buller Konsekvenserna vad gäller buller från vägtrafik är i viss mån beroende av vilken verksamhet som etableras inom områdena. Planområdet är dock relativt begränsat i sin utbredning. Om det blir fullbyggt kommer det att påverka bullersituationen på omkringliggande vägar. Om endast verksamheter som alstrar små fordonsmängder, exempelvis lager, etablerar sig inom området kommer dagens bullersituation huvudsakligen att kvarstå. En mer blandad verksamhet kan dock ge upphov till en del trafikökningar. Miljökonsekvensbeskrivningen utgår ifrån förordning (:) om trafikbuller vid bostadsbyggnad. Förordningen säger att buller från spårtrafik och vägar inte bör överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Samt inte dba ekvivalent ljudnivå och dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket, att bullret inte bör överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Bullervärdena är av vikt att ta upp även om inga bostadshus kommer att påverkas eller ligger i direkt närhet till etableringsområdet. Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXXav etableringsområde vid Lars Dufwa

133 Hushållning med naturresurserna Planområdet medför inte något intrång i områden som Länsstyrelsen klassar som brukningsvärd eller på annat sätt bevarandevärd. Den planerade verksamhet kommer dock att medföra att andel hårdgjord yta ökar, vilket innebär att mängden dagvatten kommer att öka. En översiktlig vatten och dagvattenanalys är sammanställd på kartan nedan. I denna beskrivs hur vattnet rinner i planområdet när det regnar och vattnets rörelse i marken. De hårdgjorda ytornas påverkan på dagvattnets rörelse och effekt i och även utanför planområdet tas i beaktning. Flödesanalysen av vattnet och samtal med kommunekologen ligger till grund för dagvattenhanteringen och placeringen av sedimenteringsdammar. De negativa konsekvenserna består till största delen av rent arealbortfall. Planområdet görs inte heller större än vad som är nödvändigt för den tilltänkta verksamheten. Översiktsplanen pekar egentligen ut ett mycket större område för verksamhetsetableringen än vad som planläggs med förslag till detaljplan. Damm Damm Hönjarumsbäcken Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

134 Trafik- och trafiksäkerhet En separat trafikutredning är framtagen av Atkins och hör till planhandlingarna. De mätningar Trafikverket gjort visar att dygnstrafiken på väg söderut mot Hässleholm är goda, cirka fordon. Det ger ett större underlag för handelsverksamhet och ökar attraktiviteten. Trafikunderlaget är cirka fordon per dygn i norrgående riktning och gör området lämpligt som skyltningsläge. Infarten till området sker genom korsningen i höjd med Lars Dufwa rastplats och in på en mindre väg som är grusbelagd. Förbindelsen till rastplatsen sker på motsatt sida. Väg är rekommenderad väg för farligt gods vilket innebär att vägen är utpekad som lämplig för sådana transporter. Vägen har ett byggnadsfritt avstånd på meter vilket beaktas i detaljplanen. Ingen gång- och cykelväg finns i nuläget och skyltningen är huvudsakligen varning för älg och hastighetsbegränsning km/h. Skyltning utmed väg. Tillgängligheten till planområdet ordnas genom att en väg dras in till planområdet i korsningen vid Lars Dufwa. En bred ut- och infart finns redan där vägen dras in. Vägen är dock grusad och behöver asfalteras och breddas. I förslag till korsning som är framtagen i trafikutredningen av Atkins, skapas ett nytt vänstersvängfält för trafik som kör söderut och svänger in mot det tänkta området. För utfarten från det tänkta området ordnas körfält för trafikanter som både svänger av mot norr, söder och även körtfält för trafikanter som kör till planområdet söderifrån. Förslag till korsningen är ritad enligt rådande VGU och kapacitetsberäkningsprogrammet Capcal har använts. Eftersom det redan finns en korsning vid Lars Dufwa som också avses att byggas ut bedöms påverkan på vägnätet och trafiken som mycket små. En cirkalationsplats finns cirka meter söder om korsningen vilket bidrar till ett jämnare trafikflöde för närliggande vägnät. Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXXav etableringsområde vid Lars Dufwa

135 Väg håller en god standard med bland annat mitträcke. Från cirkulationsplatsen i söder och ett gott stycke norrut, med Lars Dufwa rastplats inräknat, är sikten för trafikanterna mycket god. Belastningen på korsningen bedöms öka något men inte trafikmängden på väg. Trafiksignaler avses inte användas i korsningen. En signalerad korsning ger enligt trafikutredningen (Atkins, s ) en större fördröjning, särskilt på huvudleden. Avsikten är att bibehålla det goda trafikflödet som redan finns. Nedan redovisas förslag till korsning. Förslag till korsning vid Lars Dufwa Genom korsningsförslaget och vägen som dras in till planområdet ökar de hårdgjorda ytorna inom området. Dagvattenhanteringen från de hårdgjorda ytorna hanteras med sedimenteringsdammar. Effekterna på omkringliggande vägnät bedöms som låga eftersom vägarna i närheten är förhållandevis stora och väl utbyggda med goda siktförhållanden. Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

136 Förorenad mark Inom planområdet finns inga områden som Länsstyrelsen i Skåne län anger i sin GIS-databas som potentiellt förorenade. Det är miljödata som använts (länk och webbsida uppdaterad -- enligt IT-enheten). Förorenade områden är kopplade till flera befintliga industriverksamhetsområden i andra delar av Osby och berör inte planområdet. Några av de verksamheter som anges som möjligt förorenade är sådant som kommunal avfallsdeponi och verkstadsindustri. Etableringsområdet har inte tidigare använts till någon verksamhet och är inte heller utmarkerat som förorenat. Geoteknik En undersökning av markförhållandena har utförts inom planområdet. Två provgropar har grävts, en på den öppna ängsytan och en i skogen. Provgroparna gjordes cirka, meter djupa och markförhållandena visar sig goda utan några sanka förhållanden. Mestadels består materialet av grus och sten som ökar i storlek med djupet. Ortofoto över planområdet med provgroparna utmarkerade. Bilderna visar de två provgroparna som gjorts. Den vänstra bilden är från provgropen på den öppna ängsytan och den högra är från skogen. Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXXav etableringsområde vid Lars Dufwa

137 Enligt SGU:s jordartkarta över Osby tätort med omnejd utgör planområdet isälvssediment. Det innebär att marken består till stor del av sand, grus och stenar. SGU:s jordartkarta visar också på att det finns flera områden som utgörs av torv. Marken är sank på dessa ställen och olämplig att bygga på. Det finns inga sådana områden i planområdet och inte heller i anslutning till det. Bedömningen är att markförhållandena överlag är goda. Planområdet markerad med röd ring. Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

138 Gällande planer och program Planområdet är inte tidigare detaljplanelagt. Precis söder om det utpekade etableringsområdet finns dock en detaljplan som också översiktsplanen nämner. Denna detaljplan är från och anger partilager med utställning vilket är en bestämmelse som inte används idag. Lars Dufwa bensinstation är också detaljplanelagd som bilservice och ridhuset bakom bensinstationen har bestämmelsen idrott. Bostadsbebyggelsen i sydväst är också planlagd. Bild över gällande detaljplaner som finns i anslutning till etableringsområdet. Lars Dufwa rastplats har bestämmelsen G, bilservice. Översiktsplanen för Osby kommun, antagen, strider inte mot den tänkta markanvändningen. Den fördjupade översiktsplanen över Osby tätort (Osby kommun, s ) pekar ut området som lämpligt för handelsverksamhet. Bedömningen är att förslag till detaljplan stämmer väl överens med översiktsplanens utpekande av området som handelverksamhet (Osby kommun, s ). Se även tillhörande lokaliseringsprövningen för översiktsplanens redogörelse. Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXXav etableringsområde vid Lars Dufwa

139 Den fördjupade översiktsplanen över Osby tätort. Planen pekar ut etableringsområdet (område C) som industri men också som möjligt handelsområde. Avsikten är inte att planera en så stor yta som den fördjupade översiktsplanen pekar ut. Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

140 Beskrivning av planförslaget Etableringsområdet öster om Lars Dufwa matas dels via befintlig infrastruktur samt med ett nytt infartsläge som tillkommer från väg. Inom området med byggrätt, tillåts en byggnadshöjd om och meter. Verksamheterna som tillåts inom planområdet är kontor, handel- och verksamhetsändamål. Exploateringsgraden regleras i planen med % och % byggrätt. Ytor för angöring och parkering samt lämplig plats för personalens rastmöjlighet utomhus anordnas inom varje fastighet som tillkommer inom planområdet. Väg är rekommenderad väg för farliga godstransporter och en byggnadsfri zon om meter gäller från vägen. Mot väg införs därför i huvudsak en vall för avskiljdhet och bullerdämpning samt en bebyggelsefri zon som regleras med prickmark marken får inte bebyggas. I övrigt gäller att byggnader måste placeras minst, meter ifrån tomtgräns. Planområdets yta omfattar cirka hektar. Två sedimenteringsdammar placeras precis utanför planområdet för hantering av dagvattnet enligt flödeskartan på sidan. Dammarna förläggs strax öster om planområdets utkant och förses med munkar för att reglera flödet till en rimlig nivå för infiltration. Nollalternativet I miljökonsekvensbeskrivningen ska ett alternativ där projektet inte genomförs beskrivas, ett så kallat nollalternativ. De föreslagna förändringarna jämförs med nollalternativet. Nollalternativet avser därmed en tänkt framtida situation om detaljplanering och föreslagna projekt inte genomförs. Därför utgörs nollalternativet av nuvarande landskapsbild och markanvändning. Eftersom det inte finns någon officiell markanvändning i dokumentsform som gäller idag, bedöms marken främst som en skogstillgång för kommunen. Den grusade ytan i den sydvästligaste delen av planområdet behöver nämnas då den brukas som tillfällig parkering för förbipasserande chaufförer. Om nollalternativet väljs innebär detta att planområdets skogsmark inte påverkas av en framtida verksamhetsetablering. Eventuella skogsbruksåtgärder inklusive avverkningar kan vidtas på samma sätt som i nuläget. Nollalternativets konsekvenser Som nollalternativ gäller att inga förändringar i markanvändningen sker och den naturliga utvecklingen kommer att fortgå. Om nollalternativet väljs innebär detta att planområdets skogsmark- och ängsmark inte påverkas av en framtida verksamhetsetablering. Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXXav etableringsområde vid Lars Dufwa

141 Befintliga verksamheter i anslutning till planområdet (Lars Dufwa rastplats) kommer att pågå, men svårigheter och osäkerhet kommer att råda i framtiden vid eventuella bygglovsansökningar både för kommunen och allmänheten. Idag står kommunen nästan helt utan detaljplanerad mark för kontor, handel och verksamheter vid någon eventuell företagsetablering, vilket medför en begräsning för samhällsutvecklingen. Stora ytor av planområdet består av skogs- och ängsmark. Risk finns att dessa områden växer igen. Eftersom området i gällande översiktsplan anges som tätortsutveckling med möjlighet till handels- och industriverksamhet bedöms inte nollalternativet följa översiktsplanens intentionerna. Varken i den fördjupade översiktsplanen eller i översiktsplanen som helhet. Miljömålsuppfyllelse och samlad bedömning Sett ur ett större perspektiv innebär planförslaget i förlängningen att förutsättningar för en hållbar utveckling skapas i kommunen. Omvandlingen av området öster om Lars Dufwa ger förutsättningar för verksamhetsetableringar i ett område som ligger bra till, både lokalt och regionalt och även ur ett kommunikationsperspektiv. Planförslagets läge vid rastplats Lars Dufwa och väg erbjuder effektivare transporter och ligger fördelaktigt (förhållandevis långt från bostäder) samtidigt som Osby kan omvandlas och genom etableringsförslaget utveckla sin handel. Etableringen utgör därmed en viktig förutsättning för att möta befolkningstillväxt men framför allt möjligheten till fler arbetstillfällen. Etableringsområdet begränsas till sin storlek för att inte ta mer mark i anspråk än nödvändigt. Området inhyser inte heller några rödlistade arter, fornlämningar eller skyddsvärd natur vilket medför att få av de miljömålen berörs. Detsamma gäller för Skånes utmaningar för miljöarbetet -. Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

142 Utifrån den föreslagna verksamhet, samt platsens läge och förutsättningar bedöms inte den planerade verksamheten ha någon skadlig inverkan med undantag för areabortfall. Efter platsundersökningar bedöms det inte finnas någon skyddsvärd natur, inga känsliga eller rödlistade arter, forn- eller kulturhistoriska lämningar och inte heller något riksintresse med undantag för väg. Åtgärderna och etableringen bedöms utifrån dokumenterat material och den kunskap som finns om att etableringskonsekvenserna inte medverka till att någon miljökvalitetsnorm enligt kapitlet miljöbalken överträds. Planerat ändamål kommer att exponeras mot väg. För att minska exponeringen förläggs en vall mot väg och naturzoner föreslås att sparas, vilket bedöms som positivt. Detta medför en minskning av verksamheternas dominans i landskapet och ger ett visuellt skydd. Genom naturzonerna och att begränsa användningen av skogen sparas naturen. Vegetation medför även att verksamhetsområdets visuella uttryck mjukas upp. Resultat I detta avsnitt görs den slutliga analysen som detaljplaneförslaget kan medföra utifrån det material och den dokumentation som använts i miljökonsekvensbeskrivningen. Landskapsbilden och naturen påverkas främst av att träd behöver avverkas. Ingen skyddsvärd natur finns inom eller i anslutning till planområdet. Åtgärder vidtas för att eventuellt skadliga verkningar undviks. Två sedimenteringsdammar förläggs i anslutning till planområdet för att hantera dagvattnet från de hårdgjorda ytorna. Inte mer mark än nödvändigt tas i anspråk i förhållande till vad verksamheten kräver. Viss flytgödselspridning förekommer söder om planområdet men förekommer under en begränsad tid och omfattning ( gånger om året). Mindre lukt kan uppfattas men påverkar inte förekommande handelsverksamhet precis på andra sidan väg (på västra sidan vägen) i någon större bemärkelse. Ingen lukt förekommer heller inomhus i den befintliga handelsverksamheten efter undersökning. Enligt kommunens geografiska informationssystem och Lantmäteriets fornsök finns inga kulturhistoriska lämningar. Om fornlämningar ändå skulle framkomma i samband med eventuella markarbeten kommer dessa - i enlighet med kap lagen om kulturminnen m.m - omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Etableringsområdet ligger inte i direkt anslutning till någon bostadsbebyggelse. Den huvudsakliga bebyggelsen utgörs av befintlig handel och service genom rastplatsen. Huvudsakligen kommer bullret från väg och en vall uppförs i planförslaget mot vägen för avskiljdhet och bullerdämpning. Byggnadsfri zon om meter hålls mot väg. Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning för dp XXXXXX av etableringsområde vid Lars Dufwa

143 Det finns inget känsligt växt- eller djurliv och enligt Länsstyrelsens GIS-databas bedöms inte marken vara förorenad. Alternativa lokaliseringar presenteras separat i lokaliseringsprövningen. Etableringsområdet vid Lars Dufwa följer den fördjupade översiktsplanen för Osby väl och markförhållandena bedöms som goda. Om nollalternativet följs går detta emot vad översiktsplanen pekar ut och området riskerar att växa igen och inte brukas alls. Kommunen ser ett stort värde i att fullfölja de övergripande planeringsdokument som agerar vägledning och paraply för vidare planering. Om det dessutom går att reducera markytan som tas i anspråk för att hushålla med mark- och vattenanvändningen är detta en stor fördel. Av betydelse att framhålla är att översiktsplanen pekar ut ett mycket större område än vad som föreslås detaljplaneläggas. Värdet i att bevara så mycket natur som möjligt och reducera påverkan på landskapsbilden ser kommunen är av avgörande betydelse. Samhällsbyggnad, Osby kommun, oktober Arne Bertilsson Tf. Samhällsbyggnadschef Kettil Svensson Planarkitekt FPR/MSA Miljökonsekvensbeskrivning av etableringsområde vid Lars Dufwa Planbeskrivning för dp XXXXXX

144 Plan- och genomförandebeskrivning Antagandehandling Detaljplan för del av Osby :. Öster om Lars Dufwa. Dnr.ks Osby tätort Osby kommun Skåne län Ungefärlig avgränsning av planområdet, del av Osby :

145 Samhällsbyggnad Osby kommun Osby Handlingarna finns tillgängliga på: - Samhällsbyggnad, Osby kommun, Parkgatan, Osby - Osbys bibliotek, Ö Järnvägsgatan, Osby - Upplysningar om planförslaget lämnas av Kettil Svensson Telefon: kettil.svensson@osby.se Planprocessen, markeringen visar i vilket skede planen befinner sig i nu. HANDLINGAR Plankarta med planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsägarförteckning Lokaliseringsprövning MKB Handelsutredning Trafikutredning Granskningsutlåtande För att få all information och se helheten i ärendet bör plankartan läsas ihop med de beskrivningar och utredningar som hör till ärendet. Planbeskrivning (och illustrationsplan) skall underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de förutsättningar och syften planen har. Genomförandebeskrivningen redovisar organisatoriska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att detaljplanen skall kunna genomföras. SAMMANFATTNING Under hösten har intresset att etablera ett handelsområde utmed väg förnyats och platsens förutsättningar utreds av kommuen. Planområdet ligger precis öster om rastplatsen Lars Dufwa och omfattar ett område med både en öppen äng och skog. Ytan är cirka hektar stor. Planområdet är beläget utmed väg som går mot Älmhult. Intresse finns att använda platsen som handelsverksamhet och utnyttja det goda skyltningsläge som finns utmed väg. Eftersom Statoil och Lars Dufwa rastplats redan är etablerade i område förkommer redan handel i mindre skala. Planbeskrivning för för dp del XXXXXX av Osby :

146 INLEDNING Bakgrund Redan våren började Osby kommu utreda förutsättningarna att etablera ett handelsområde vid Lars Dufwa, med hjälp av bland annat Tyréns och Handels planinstitut. I utredningsarbetet konstaterades att standarden för väg klart förbättrats under senare tid. Trafikdimensionen och fördelningen av fordon till och från det tänkta handelsområdet bedömdes inte påverkas, oavsett om lokaliseringen skedde väster eller öster om väg. I slutet av mars konstaterade kommunen att efterfrågan på handel- och industrimark ökat. Lars Dufwa, på östra sidan om väg, pekades ut som den lämpligaste platsen att etablera verksamheter på. Marken ägs av kommunen och utgör tillräckligt stor yta för att en etablering ska kunna vara möjlig. Framför allt framhålls närheten till väg och Tvärleden som orsaker till att Lars Dufwa är den lämpligaste placeringen för en handeletablering. Kommunstyrelsen beslutade -- att ny detaljplan ska tas fram. Under hösten har introduktionsmöte ägt rum med exploatör och med Länsstyrelsen -- samt Trafikverket --. Syfte Syftet med planen är att möjliggöra handel, kontor- och verksamhetsmöjligheter på del av Osby :, på östra sidan om väg och rastplats Lars Dufwa. Avsikten är att kunna utnyttja det goda skyltningsläge som väg ger och följa översiktsplanens intentioner. Planfakta Planområdet ligger i utkanten av Osby tätort och omfattar del av Osby : och är cirka hektar stort. Området avgränsas i öst av skogsmark liksom i norr. I söder finns ett redan planlagt område med ändamålet partilager med utställning. Söder om detta finns åkermark med privat ägare och i väst äger kommunen större delen av marken. Ingen bostadsbebyggelse ligger i direkt anslutning till det tänka planområdet. Marken är flack och utgörs till största delen av blandskog. I den västra delen av planområdet, utmed väg, finns en större grusyta som används av yrkeschaufförer för paus. Planbeskrivning för del av Osby : Planbeskrivning för dp XXXXXX

147 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplaner Enligt Osbys översiktsplan strider inte ändringen av markens användning mot översiktsplanen. Den fördjupade översiktsplanen över Osby tätort (Osby kommun, s ) pekar ut planområdet som lämpligt för industri men även för handelsverksamhet. Bedömningen är att förslag till detaljplan med handel- och verksamhetsmöjligheter stämmer väl överens med översiktsplanens utpekande av området som handelverksamhet (Osby kommun, s ). Bedömningen är att det finns ett stort intresse från kommunen att kunna fullfölja översiktsplanens intentioner och utveckla den kommunägda marken. Se även lokaliseringsprövningen för översiktsplanens redogörelse. Detaljplaner i anslutning till planområde se även nästa sida. Planbeskrivning för för dp del XXXXXX av Osby :

148 Detaljplaner Planområdet är inte tidigare detaljplanelagt. Precis söder om planområdet finns dock en detaljplan som också översiktsplanen nämner. Denna detaljplan är från och anger partilager med utställning. Lars Dufwa bensinstation är också detaljplanelagd som bilservice och ridhuset bakom bensinstationen har bestämmelsen idrott. Bostadsbebyggelsen i sydväst är också planlagd. Redan planlagd mark finns mellan förslag till detaljplan och den privatägda marken söder. Gällande detaljplaner i anslutning till etableringsområdet. Den röda ringen symboliserar var förslag till detaljplan är belägen i förhållande till de gällande planerna. Marken söder om den blå detaljplanen med bestämmels U är privatägd. Det finns därmed redan stora ytor (cirka kvadratemeter) detaljplanerad mark mellan den privata marken och förslag till detaljplan. Samband med andra projekt Inga andra projekt bedöms ha betydande inverkan på detaljplanens genomförande. Grönstrukturplan Grönstrukturplan antagen i maj pekar inte ut planområdet i någon bevarandebemärkelse. Planbeskrivning för del av Osby : Planbeskrivning för dp XXXXXX

149 Riksintressen och förordnanden Inom planområdet finns inga riksintressen eller strandskydd. Dock är väg längs planområdets västra gräns av riksintresse. Bedömningen är att vägen inte påtagligt kommer skadas och kontakt hålls med Trafikverket. BEHOVSBEDÖMNING/STÄLLNINGSTAGANDE OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt kap PBL ska de bestämmelser om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av planer och program som finns i kap, och miljöbalken tillämpas, om detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har bedömt under inledande möte -- att projektet kan medföra betydande miljöpåverkan och en separat MKB har därför upprättats. OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Mark och vegetation/vatten I och kring planområdet växer flera olika trädslag, i huvudsak ek och tall. Den lägre vegetationen består i viss utsträckning av ängsytor med klöver och småblommor. Det är främst den norra delen som utgörs av skog medan den södra och västra delen är öppnare. Vattenföringen är begränsad, inga diken eller mindre bäckar förekommer inom planområdet. Söder om planområdet, cirka meter från förslag till detaljplan, bedrivs vallodling (klöver, gräs, majs) av en privat markägare. Tre gånger om året sprids flytgödsel. Viss lukt går att uppfatta från åkermarken men den bedöms inte påverka planområdet i någon betydande omfattning. Lukten förekommer under en mycket begränsad tid under året. Planområdet bedöms inte heller påverka den privata marken eftersom enbart kommunal mark planläggs och ett skäligt avstånd hålls till marken. En gällande plan finns dessutom mellan den privata marken och förslag till etableringsområdet. På andra sidan vägen förekommer redan handel i form av Statoil (Circle K). Planområdets västra del utmed väg. Planbeskrivning för för dp del XXXXXX av Osby :

150 I närheten av planområdet finns en bäck, Hönjarumsbäcken. Den ligger precis öster om planområdet och löper upp till Åbrollasjön. Vattenföringens riktning i och runt planområdet är främst sydlig och sydostlig i riktning mot bäcken. Avsikten är att förlägga två sedimenteringsdammar på kommunens mark i de lägre delarna av området (bilden nedan). Dammarna förses med munkar för lämpligt vattenflöde mot bäcken vilken är tänkt att fungerar recepient till sedimenteringsdammar. Damm Damm Hönjarumsbäcken Bilden visar vattenflödet och dess riktning i och runt planområdet. Främst är riktningen sydlig och sydostlig. Genom att anlägga två sediementeringsdammar (utmärkta som blåa fält) tas dagvattnet omhand. Hönjarumsbäcken som även är utmärkerad i bilden fungerar recipient. Munkar används för rimligt vattenflöde till bäcken för god infiltration. Planbeskrivning för del av Osby : Planbeskrivning för dp XXXXXX

151 Geotekniska förhållanden En undersökning av marken har gjorts på två ställen inom planområdet. Markförhållandena är goda med flera olika skikt som övergår från grus till större kornstorlek. Undersökningsdjupet ligger på cirka. meter och i botten på provgroparna förekommer större stenar. Provgroparna har grävts på den öppna gräsytan och en bit in i skogen enligt bilden nedan. Det finns inga tecken på vattensjuk och sank mark. Mer ingående undersökningar kan komma att behöva göras i ett exploateringsskede. Bild från markundersökningen. Historik och befintlig bebyggelse I dagsläget finns inga byggnader belägna inom planområdet. Den huvudsakliga bebyggelsen i närområdet finns i väst i form av Statoil och rastplatsen men även enstaka villor i nord- och nordöst. Planbeskrivning för för dp del XXXXXX av Osby :

152 Detaljplanen bedöms ha stor betydelse för Osby kommun med god potential. Eftersom platsen ligger i utkanten av tärorten är påverkan på människor mycket liten och gott avstånd hålls till de entaka byggnader samt verksamheter som finns i området. Kulturmiljö och fornlämningar Inom planområdet finns inga kända bevakningsobjekt i form av bytomter/ gårdstomt eller andra kulturhistoriska lämningar enligt kommunens geografiska informationssystem. Om fornlämningar skulle framkomma i samband med eventuella markarbeten skall dessa - i enighet med kap lagen om kulturminnen m.m - omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Lars Dufwa rastplats, bensinmack Planområdet Enligt kommunens geografiska informationssystem finns inga kända fornlämningar (information från Riksantikvarieämbetet) och ingen natur- och kulturmiljövård. Väg rödmarkeras och är riksintresseklassad. Planbeskrivning för del av Osby : Planbeskrivning för dp XXXXXX

153 PLANENS INNEBÖRD (OCH KONSEKVENSER) Illustrationsplan Väg Illustrationen visar hur etableringsområdet kan komma att se ut i framtiden. Väg löper längs den västra gränsen av planområdet och trafik matas in i områdets södra del. Illustrationsplanen är enbart en illustration i plan och syftar till att ge större förståelse av hur området kan gestaltas. Korsningen vid Lars Dufwa rastplats illustreras snett upp till vänster. Den vänstra avfarten leder in till macken. Trafiklösningen är framtagen enligt trafikutredningen och hör till planhandlingarna. Planbeskrivning för dp del XXXXXX av Osby :

154 Gator och trafik Den nya detaljplanen beräknas inte medföra någon trafikökning längs väg. En trafikutredningen är framtagen för att ta reda på vilken lösning som lämpar sig vid Lars Dufwa korsning och det tänkta handelsområdet. Möjlighet finns att svänga av till höger, in mot det tänkta området när trafikanterna färdas i norrgående riktning. Möjlighet att svänga av till handelsområdet åt vänster för de som kör söderut tillkommer. Parkering löses inom detaljplaneområdet. Nedan visas förslag till korsning. Ett körfält skapas för trafik som svänger vänster in till planområdet. Vänstersvängfält finns redan i södra delen av korsningen, in till rastplatsen. Lars Dufwa rastplats med bensinstation. Vägen in till planområdet. Ett övre fält skapas för trafik som svänger norrut. Ett i mitten för trafik i västlig riktning och för vänstersväng söderut samt körfält för trafik in till planområdet. Ritning över korsningen vid Lars Dufwa med körfälten redovisade. Korsningen ritas enligt rådande VGU och skapar möjlighet för trafikanterna att svänga in till det tänkta området vid färd söderut. Möjlighet att svänga höger vid färd norrut finns redan. Planbeskrivning för del av Osby : Planbeskrivning för dp XXXXXX

155 Söder om planområdet finns en cirkulationsplats som fördelar ut trafiken och bidrar till ett gott trafikflöde vid förslag till korsning. Möjlighet att svänga både höger och vänster finns redan vid Lars Dufwa rastplats vid färd norrut. För vänstersväng vid färd söderut skapas ett nytt körfält för att ordna ett lämpligt trafikflöde, både för trafikanter som fortsätter söderut och för de som svänger av mot planområdet. Konsekvenserna för trafiken vid förslag till korsning och i närheten bedöms som marginella eftersom det redan finns en korsning men som förstärks och byggs ut. Se även miljökonsekvensbeskrivningen. Inom planområdet ska det vara möjlig att ta sig till kommande transformatorstation med tungt fordon. Bebyggelseområde och verksamhetsområde Ny bebyggelse tillkommer och marken behöver ändras så att den kan brukas för handel- och kontorsverksamhet, samtidigt som planområdets kvalitéer och ytor ska bevaras så långt och effektivt som möjligt. Teknisk försörjning Teknisk försörjningen finns redan dragen till rastplatsen och består av avlopp, vatten, el, tele och dagvattenhantering. Fjärrvärmenätet är inte draget ut till området. Infrastrukturen med avlopp, vatten och el behöver förstärkas till Lars Dufwa rastplats för att sedan dras under väg till etableringsområdet. Kontakt hålls med driftbolaget SBVT för att se över behov, tillvägagångssätt och kostnader. VA avses dras fram enligt den ritning som har tagits fram nedan. Planbeskrivning för dp del XXXXXX av Osby :

156 Även dagvattenhanteringen behöver byggas ut. Ett dike (Hönjarumsdiket) löper i den östra utkanten av planområdet och används som recepient. Två sedimenteringsdammar behöver anläggas för att ta hand om dagvattenet för att få en lämplig flödeutjämning och rening. Dessa dammar anläggas i utkanten av planområdet i anslutning till handelsverksamheten, liknande den damm som finns vid rastplatsen. Angående elledning i mark får byggnad eller någon annan anläggning inte utan ledningsägarens medgivande och lämnade instruktioner uppföras på närmare avstånd än meter från ledningen. Inte heller får utan ledningsägarens medgivande upplag anordnas eller marknivån ändras ovanför ledningen så att reparation och underhåll blir svårt att genomföra. Hälsa och säkerhet Planområdet angränsar till väg som har en dygnstrafik på cirka fordon i norrgående riktning och cirka i sydlig riktning. En vall anläggs utmed planområdets västra gräns mot väg för att skapa avskildhet och lägre ljudnivåer för verksamheten. Prickmark läggs i detaljplanen mot väg för att hålla ett gott avstånd till framtida byggnader. Byggnadsfritt avstånd på meter hålls till väg enligt Trafikverkets krav. Någon bullerproblematik bedöms inte föreligga med anledning av avståndet till vägen och vallen som förläggs mot vägen. De lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön angående exempelvis spridning av gödsel tillämpas. Eftersom planområdet inte är detaljplanelagt sedan tidigare och inte heller använts till någon verksamhet bedöms inga markföroreningar finnas. Den aktuella delen har aldrig ianspråktagits för bebyggelse och ligger inte heller i direkt anslutning till något bostadsområde. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetid för detaljplanen är femton år från att planen vinner laga kraft. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheten Osby : är stor och avstyckningar kommer behöva göras för att skapa lämpliga fastigheter. En sådan ansökan om avstyckning kommer skickas till Lantmäteriet. Lagfaren ägare står för kostnaderna om inte köparen tar på sig kostanden. Möjligheter finns också att ordna rättigheter för väg inom kvartersmark och kan lösas genom att bilda servitut eller gemensamhetsanläggning i en lantmäteriförrätning. Planbeskrivning för del av Osby : Planbeskrivning för dp XXXXXX

157 Planförfarandet Planen drivs med det utökade förfarandet. Genomförandebeskrivning ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Planen drivs med det utökade förfarandet. Tidplan Detaljplanen beräknas antas första halvåret. Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är femton år efter det att planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning/Huvudmannaskap Marken planområdet utgör ägs av Osby kommun. Exploatören är ansvarig för genomförandet inom kvartersmark. Kommunen är huvudman för allmänna platser (gator, park- och naturmark). Kommunen är huvudman för VA-verksamheten. Driften sköts och byggs ut av driftbolaget SBVT. Avtal Planändringen berör ingen mark i privat ägo. Eventuella avtal kan behöva skrivas med exploatören för att reda ut kostnadsfördelningar och markpriser. Ett finansierings- och genomförandeavtal avses skrivas med Trafikverket angående ansvarsgränserna för ägande, drift och underhåll. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Det är fastighetsägaren som ansöker om en lantmäteriförrättning och köparen står för dess kostnader. Syftet med en lantmäteriförrättning är att skapa, alternativt ändra en fastighets utbredning. Ledningsrätt För vissa ledningar av allmän karaktär kan ledningsrätt tillskapas. Denna rättighet innebär att den som vill dra fram en ledning har rätt att göra så inom någon annans fastighet. Rättigheten belastar därmed en fastighet. En sådan ledningsrätt tillskapas vid lantmäteriförrättning enligt reglerna i ledningsrättslagen. Genomförandebeskrivning Planbeskrivning dp XXXXXX för del av Osby :

158 Flyttningar eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa Skanovas kabelanläggningars funktion ska bekostas av exploatören/fastighetsägaren. Det bedöms inte som aktuellt att en sådan ledningsrätt behöver skapas inom planområdet. Någon flyttning eller annan åtgärd bedöms i nuläget inte som sannolik för att säkerställa Skanovas och E.ON:s kabelfunktioner. Fastighetsrättsliga frågor Avstyckning från Osby : kommer behöva göras för den del planområdet utgör och ansökan skickas till lantmäteriet. Lagfaren ägare står för kostanderna vid lantmäteriförättning. Möjligheter finns också att ordna rättigheter för väg inom kvartersmark och kan lösas genom att bilda servitut eller gemensamhetsanläggning i en lantmäteriförrätning. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Upprättande av detaljplan bekostas av kommunen. Kommunen står för uppkomna kostnader i samband med exploatering, exempelvis anslutningsavgifter, bygglovavgifter och eventuella utredningar. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar Markradonmätning har utförts och redovisas i Osby kommuns geografiska informationssystem. Undersökningen visar att där planområdet är beläget ligger radonhalten på - kbq/m vilket är normal nivå. Undersökningen av marken visar på goda markförhållanden. Området består av isälvssediment vilket ger goda grundläggningsförutsättningar. Samhällsbyggnad, Osby kommun, november. Arne Bertilsson Tf. samhällsbyggnadschef Kettil Svensson Planarkitekt FPR/MSA Genomförandebeskrivning för del av Osby : Planbeskrivning för dp XXXXXX

159 MARKLUNDA vall : MARKLUNDA MARKLUNDA LOKALGATA Lokaltrafik HKZ Kvartersmark HKZ Handel, kontor, verksamheter UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e p e p : e e OSBY : OSBY : MARKENS ANORDNANDE LOKALGATA Placering p Utformning och omfattning vall : vall Trafikutredning Handelsuredning Antagandehandling Beslutsdatum Instans BN MARKLUNDA Osby kommun Antagande Laga kraft BN MARKLUNDA : Meters Arne Bertilsson Kettil Svensson Planarkitekt FPR/MSA

160

161 TJÄNSTESKRIVELSE Datum -- Sida () Samhällsbyggnad, Kultur och fritid Tilde Dahl, - tilde.dahl@osby.se Översyn av föreningsstöd till kultur och fritidsföreningar Dnr Ks/: Samhällsbyggnad, Kultur och fritids förslag till samhällsbyggnadsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet, Kultur och fritid föreslår att Kommunstyrelsen beslutar: - Att godkänna Riktlinjer för fördelning av stöd och Riktlinjer för uthyrning av lokaler och anläggningar. - Att uppdra åt Samhällsbyggnadsutskottet att inom given budgetram årligen fastställa taxor och hyror samt budget för föreningsstöd i enlighet med ovan nämnda riktlinjer samt se över eventuellt behov av kompensation i samband med det nya stödsystemet. - Att uppdra åt Samhällsbyggnadsutskottat att skriva nya avtal med samtliga föreningar som hyr eller driver lokaler och anläggningar som ägs av Osby Kultur och fritid utifrån riktlinjer för uthyrning av lokaler och anläggningar. Sammanfattning Kultur och fritid har genomfört en översyn av stöd till föreningar och tagit fram förslag på nya riktlinjer för fördelning av stöd och riktlinjer för uthyrning av lokaler och anläggningar. Riktlinjerna är utformade för att bidra till långsiktiga och övergripande målsättningar för hela Osby kommun. Syftet är att skapa ett rättvist och inkluderande stödsystem som främjar ett aktiv och självständigt föreningsliv och civilsamhälle Årligt fastställd budget för de olika stödformerna, eventuell kompensation, enskilda avtal och aktuella hyrestaxor ingår inte i de övergripande riktlinjerna för att möjliggöra flexibilitet utifrån behov år till år. Riktlinjerna har tagits fram i dialog med föreningslivet genom enkäter, intervjuer och dialogträffar. Förslaget utgår även från nationella och regionala riktlinjer, exempel från andra kommuner, aktuellt regelverk och utifrån lokala behov och förutsättningar. Riktlinjerna för fördelning av stöd innehåller övergripande bedömningskriterier som pekar ut prioriterade målgrupper och verksamheter. Riktlinjerna används genomgående vid bedömning av bidrag som renodlas i tre stödformer:. Verksamhetsstöd,. Lokal- och anläggningsstöd samt. Projekt- och arrangemangsstöd. Besöksadress Briogatan Postadress Samhällsbyggnad Kultur och fritid, Osby Telefon - vx Fax - Hemsida E-post bibliotek@osby.se Organisationsnr - Bankgiro -

162 Osby kommun Datum -- Sida () För att säkerställa att kommunen efterlever de regler som gäller för momsersättning och lagen om offentligupphandling betalas allt stöd direkt ut till föreningar även de som driver verksamhet i kommunens anläggningar. Förändringen innebär att Osby kommun går mot ett stödsystem mer likt hur andra kommuner arbetar och följer rekommendationer från Skåneidrotten. Förändringen kan dock innebära kännbara ekonomiska konsekvenser för många föreningar i Osby kommun. Detta är något som bör beaktas när budget sätts för de olika bidragsformerna. Även uthyrning och utlåning av lokaler och anläggningar renodlas i tre former:. Kommunen äger och driver anläggningen. Uthyrningen sker per timme eller tillfälle. I särskilda fall hyrs lokaler ut exklusivt till föreningar och skriftliga avtal tecknas.. Kommunen äger anläggningen och förening driver anläggningen, skriftliga driftavtal tecknas.. Kommunen äger mark, föreningen äger fastigheter samt driver anläggningen, skriftliga arrendeavtal tecknas. Samtliga avtal föreslås skrivas på lång sikt men revideras vart tredje år utifrån behov som uppkommer. Uthyrning och fördelning av tider utgår från en tydlig prioritering av grupper och verksamheter för att främja ett högt och allsidigt nyttjande som prioriterar föreningsverksamhet för barn och unga - år, personer med funktionsvariationer och personer över år. Beslutsunderlag - Riktlinjer för fördelning av stöd till föreningar och civilsamhälle i Osby kommun -- - Riktlinjer för utlåning/uthyrning av lokaler och anläggningar till föreningar -- - Utredning av föreningsstöd -- - Beslut samhällsbyggnadsutskott, Översyn av bidragsfördelning till kultur och fritidsföreningar, Dnr KS/:, -- Beslutet skickas till: - Samhällsbyggnad, Kultur och fritidschef - Samtliga verksamhetsområdeschefer - Kommunledningskontorets ekonomiavdelning Arne Bertilsson Tf. Samhällsbyggnadschef Reia Sofiadotter Collberg Kultur och fritidschef

163 Utredning av föreningsstöd Nulägesbeskrivning och bakgrund Samhällsbyggnad, Kultur och fritid Datum --

164 Osby kommun Datum -- Sida () Innehåll Inledning... Bakgrund och uppdrag... Dialog med föreningslivet... Enkätundersökningarna... Intervjuer och föreningsträffar... Synpunkter och kommentarer på utkast till förslag... Bakgrund... Föreningslivet och civilsamhället... Olika stödformer... Nationella och regionala perspektiv... Stöd på nationell och regional nivå... Stöd till andra delar av civilsamhället... Röster från civilsamhället... Regler för momsersättning och lagen om offentlig upphandling... Exempel från andra kommuner... Östra Göinge kommun... Örkelljunga kommun... Sjöbo kommun... Västerås kommun... Helsingborg kommun... Lunds kommun... Nuläge Osby kommun... Nuvarande stödformer... Barn och ungas idrottande... Lokaler och anläggningar... Sammanfattande reflektioner och förslag... Renodla stödet till verksamhet... Ett förändrat stöd till lokaler och anläggningar... Stöd till projekt och andra delar av civilsamhället... Information och ansökningar... Samarbete och dialog...

165 Osby kommun Datum -- Sida () Inledning Bakgrund och uppdrag Osby kommun har idag ett rikt och omfattande föreningsliv där en stor andel av kommuninvånarna är medlem i någon slags förening. För att stötta föreningslivet ger Kultur och fritidsförvaltningen idag kontanta stöd till föreningar inom kultur och fritid samt studieförbund. Stöd fördelas även direkt och indirekt till samlingslokaler, hallar, idrottsplatser och kulturanläggningar i kommunen. Kultur och fritid stöttar även föreningar och civilsamhället genom service, marknadsföring och samarbeten. Det nuvarande stödsystemet bygger till stor del på riktlinjer som togs fram under -talet och som inte har förändrats sedan dess. Det nuvarande stödet till föreningar bygger dessutom på tradition, lösa överenskommelser, muntliga avtal och regler som tillkommit efter hand. Föreningsstödet saknar idag en övergripande struktur och tydliga riktlinjer för bedömning och fördelning av stöd. Stöd och bidrag som rör tillfälliga insatser och investeringar saknar en strukturerad form för ansökning och bedömning. Information om stöd till föreningar är i många fall bristfällig och innebär att endast föreningar som har en tradition av att söka stöd eller som är insatta i bidragsgivningen är de som söker stöd. Utöver de kontanta stöden lokaler och anläggningar som finns tillgängliga för föreningslivet ett viktigt stöd. Kultur och fritids uthyrning av lokaler och anläggningar till föreningar sker idag i en rad olika former och även här saknas en övergripande struktur och tydliga regler. En stor del av avtalen kring lokaler och anläggningar skrevs för många år sedan och är idag i behov av att uppdateras för att stämma överens med hur föreningar bedriver verksamhet och för att ge föreningar bättre förutsättningar. Översynens uppdrag och mål Mot bakgrund av detta genomför Kultur- och fritidsförvaltningen under hösten en översyn av stöd till föreningar och uthyrning av kommunens lokaler och anläggningar till föreningar enligt beslut Dnr KS/:. Målet är att ta fram nya riktlinjer för fördelning av stöd och nya riktlinjer för uthyrning/utlåning av lokaler och anläggningar. Syftet är att skapa förutsättningar för ett starkt och självständigt föreningsliv och civilsamhälle i hela kommunen. Nya riktlinjer tas fram i dialog med föreningar. Dialogens utformning, innehåll och resultat utvecklas längre fram. Syftet med nya riktlinjer är att föreningar ges likvärdiga förutsättningar och att stöd bättre riktas till prioriterade målgrupper och verksamheter. Ett nytt stödsystem ska dessutom vara flexibelt inför ett civilsamhälle där människor idag är engagerade på olika sätt genom föreningar och studieförbund, nätverk och fria grupperingar, i egna projekt och runt enskilda frågor.

166 Osby kommun Datum -- Sida () Översynen har tittat på kultur och fritids föreningsstöd liksom kultur och fritids lokaler och anläggningar som på olika sätt hyrs, används och drivs av föreningar. Stöd till studieförbunden har inte ingått i översynen. Upplägg Översynen har letts av en projektledare som tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram ett förslag utifrån dialogen med föreningar, nationella och regionala riktlinjer, aktuellt regelverk och rekommendationer från representanter för den ideella sektorn. Förslagen utgår från lokala behov och förutsättningar liksom generella tendenser och samhällsförändringar. Översynen har även sett över nuvarande system för att stöd ska vara hållbart utifrån nuvarande lagar och regelverk. Utöver dialogen med föreningslivet har översynen även tagit del av erfarenheter och goda exempel från andra kommuner dels genom studiebesök dels genom utredningar av föreningsstöd som genomförts i andra kommuner.

167 Osby kommun Datum -- Sida () Dialog med föreningslivet Dialogen med föreningslivet har varit en viktig förutsättning för att ta fram ett bra och rättvisande underlag för översynen. Då föreningar berörs direkt av förändringar av stöden har det varit viktigt att inkludera föreningar i översynens arbete. Dialogen har även genomförts för att ta tillvara på föreningslivets kunskap och erfarenheter, och skapa en demokratisk process. Genom dialogen har föreningar haft möjlighet att lyfta behov och utmaningar, uttrycka de förändringar föreningar anser viktiga och de prioriteringar och satsningar föreningar vill se. Dialogen har bestått av två enkäter, fördjupande intervjuer och föreningsträffar. Fokus har varit föreningar som idag är stödberättigade inom kultur och fritid men även andra föreningar har varit en del av dialogen. Den första av de två enkäterna genomfördes på en föreningsträff under våren. Frågorna kretsade kring hur föreningar upplevde det nuvarande bidragsystemet och kontakten med kommunen. Den andra enkäten skickades ut till föreningar på mail i augusti och rörde vilka målgrupper, verksamheter och stödformer föreningar anser är viktigast för kommunen att prioritera. Cirka föreningar har intervjuats där ett urval gjordes på basis av typ av verksamhet, föreningens storlek, geografisk spridning, typ av lokal och ålder på förening. Intervjuerna genomfördes för att skapa fördjupad förståelse för lokala utmaningar och föreningars olika försättningar. Föreningsträffarna har genomförts på biblioteket i Osby och i första hand syftat till att informera föreningar om översynen men har även varit ett tillfälle för föreningar att lyfta synpunkter, frågor och tankar. Enkätundersökningarna Enkätundersökningarna genomfördes för att få en övergripande uppfattning av vilka prioriteringar föreningar tycker är viktiga, skapa en bild av generella tendenser och ett brett underlag. Den första enkäten fokuserade på hur föreningar upplever det nuvarande stödsystemet. personer deltog i den första enkäten där personer representerade en förening inom kultur och personer en förening inom fritid, liksom personer en förening inom övrig verksamhet. Den andra enkäten skickades ut på mail till föreningar och föreningar svarade. Av dessa svarade att föreningen var verksam inom fritid, inom kultur och inom övrig verksamhet. Enkäten ställde frågor kring prioriteringar, krav på föreningar och vilka former av stöd som är viktigast att utveckla. Det nuvarande stödsystemet Överlag så gav svaren från den första enkäten en bild av att föreningar upplever det enkelt att söka bidrag och att den personliga servicen är bra. Något fler föreningar la sig i mitten eller svarade vet ej på frågan om det är tydligt vad man kan söka bidrag även om en majoritet svarade positivt. På

168 Osby kommun Datum -- Sida () frågan om bidraget kommer till rätt målgrupper svarade nästan hälften, procent, att de inte visste. Sammantaget ger det en positiv bild av kultur och fritids bidragsgivning där framförallt bemötandet från kommunen får höga betyg. Det finns utrymme för kultur och fritid att bli tydligare kring vad föreningar kan söka bidrag för. Att en så stor andel av de som deltog svarade att de inte visste om bidragen kommer till rättmålgrupper tyder på att föreningar generellt saknar insyn eller kunskap i frågan. Satsningar och prioriteringar Enkäten som skickades ut på mail visar att föreningar i Osby kommun vill se satsningar på barn och unga, unga vuxna och kommuninvånare i de mindre orterna. Det är framförallt kulturföreningar som vill se en prioritering av kommuninvånare i de mindre orterna medan fritidsföreningar vill se att barn och ungdomar liksom unga vuxna prioriteras. Det är även många fritidsföreningar som vill att flickor/kvinnor prioriteras. Bland föreningar med övrig verksamhet kommer utöver barn och unga även personer med funktionsnedsättningar och pensionärer högt. Vilken målgrupp är viktigast för Osby kommun att prioritera? % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % När det gäller vilka områden föreningar anser viktiga för kommunen att prioritera är det fyra verksamheter som sticker ut. Det är verksamheter som arbetar mot kränkningar och mobbning, verksamheter som arbetar mot socialt utanförskap, verksamheter som skapar möten mellan människor med olika bakgrund och erfarenheter och verksamheter som skapar möten mellan generationer.

169 Osby kommun Datum -- Sida () av kulturföreningar vill att verksamheter som skapar möten mellan generationer prioriteras vilket är högre än fritids- och övriga föreningar. Bland fritidsföreningar är det istället fler som vill att verksamheter som arbetar med jämställdhet prioriteras och bland övriga föreningar är det verksamheter som arbetar för lika rättigheter. Vilken verksamhet borde Osby kommun prioritera? Verksamhet som % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Svårigheter och stöd från kommunen Enkäten ställde frågor kring vilka stöd föreningar har behov av utöver kontanta bidrag. Här svarade en tydlig majoritet lokaler och stöd kring marknadsföring. På frågan vilken kontant stödform som är viktigast att utveckla kom mindre bidrag som kan sökas snabbt och enkelt och arrangemangsbidrag högst. Vilken icke-konant stödform av föreningen störst behov av? % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % %

170 Osby kommun Datum -- Sida () I tabellen nedan listas svaren på frågan vilka svårigheter föreningen möter. På denna fråga var det möjligt att som mest fylla i tre alternativ. Svårigheterna som flest föreningar möter är rekrytering av medlemmar och ekonomi. Detta gäller alla typer av föreningar. procent av föreningarna svarade att föreningens huvudsakliga finansiering kommer från kommunen. Bland enbart kulturföreningar var det procent som svarade samma sak. Intervjuer och föreningsträffar Föreningar har under intervjuerna och vid föreningsträffarna lyft behov och förändringar de vill se kring föreningsstöd. Det handlar om allt från större frågor som vilka stödformer som behöver finnas till specifika önskemål kring ansökningstider. Föreningar har även haft möjlighet att uttrycka vilka satsningar och prioriteringar de tycker är viktiga i Osby kommun för att stärka föreningslivet och kommunen i helhet. Nedan sammanfattas de övergripande frågorna som lyfts dialogen och synpunkter och erfarenheter som återkommande tas upp av föreningar. Svårigheter och utmaningar Många föreningar beskriver att de står inför stora utmaningar kring vikande medlemstal, ekonomi och svårigheter att hitta personer som vill engagera sig ideellt. Kommunens bidragsgivning utgör därmed ett viktigt stöd och bör i hög grad utgå från dessa övergripande utmaningar för föreningar. Överlag efterfrågar föreningar ett mer rättvist stödsystem och mer långsiktiga försättningar att bedriva och utveckla sin verksamhet. Föreningar upplever generellt att nivån på stöden måste höjas och att stöden inte i tillräckligt hög utsträckning tar hänsyn till verksamheten som bedrivs. De intervjuade föreningar som driven en idrottsanläggning anser att driftbidraget är mycket eftersatt och idag täcker en alldeles för liten del av kostanden att

171 Osby kommun Datum -- Sida () driva anläggning. Föreningar med driftavtal upplever dessutom att avtalen inte skapar långsiktiga förutsättningar och upplever att ansvarsfördelningen mellan föreningen och kommunen är otydligt. Ansökningar och bedömning Samtidigt är många föreningar är nöjda med hur bidragssystemet fungerar idag. Föreningar upplever att det är positivt att stöden finns och att bidragsgivningen är enkel. Det finns dock föreningar som är kritiska och menar att reglerna missgynna vissa typer av föreningar och verksamheter. En del föreningar upplever att reglerna är anpassade efter idrottsföreningarna, speciellt lagidrotterna. Föreningar poängterar under intervjuerna att stöd ska vara enkelt att söka och kräva så lite administration som möjligt. Kulturföreningarna upplever att de har liten insyn och förståelse för hur stöd bedöms och varför de får ett visst bidrag. Detta innebär att föreningarna inte vet vad i deras verksamhet som faktiskt genererar stöd och hur stort eller litet stöd de kommer få. Några föreningar har erfarenheter av problem kring ansökan, exempelvis kring försenad utbetalning och nekats stöd på grund av att de saknat ordförande. Arrangörsföreningarna som planerar sina program långt i förväg efterfrågar att utbetalningen sker tidigare under våren för att förenkla planeringen för föreningen. Kulturföreningar som äger egna lokaler så som bygdegårdsföreningar och hembygdsföreningar upplever att det saknas stöd för renoveringar och engångs investeringar för dessa typer av föreningar. Lokaler och tider Tillgång till lokaler lyfts av föreningar som ett viktigt stöd. Exempelvis pensionärsföreningarna ser hellre en fri tillgång till lokaler än ett kontant stöd. De föreningar som har problem kring lokaler, t ex brist på tider eller saknar en lokal som är lämplig för verksamheten, menar att detta i mycket hög utsträckning påverkar och begränsar verksamheten. Flera föreningar efterfrågar någon form av kultur- eller allaktivitetshus som är öppet för många olika föreningar och verksamheter. Föreningar menar att denna typ av mötesplats och lokal saknas i Osby. Prioriteringar och satsningar Föreningar uttrycker både i enkäten, under intervjuerna och vid föreningsträffarna att det är viktigt att kommunen satsar på barn och ungdomar, unga vuxna, kommuninvånare i de mindre orterna, äldre och personer med funktionsvariation. Föreningar efterfrågar att kommunen tar ett större ansvar kring integration och nyanländas deltagande i föreningslivet, och stöttar föreningarna i detta arbete. En vanlig åsikt är att kommunen bör arbeta för ett brett utbud av verksamheter och att detta innebär att satsa på de mindre föreningarna. Flera menar att de mindre föreningarna har svårare att nå ut och en svårare ekonomisk situation men är viktiga för att fler barn och unga ska engageras och viktiga för att uppnå ett brett utbud.

172 Osby kommun Datum -- Sida () När det gäller åldersgränser så menar många idrotts- och fritidsföreningar att kommunen borde ändra reglerna så att de stämmer överens med de statliga stöden och alltså stötta barn och unga mellan - år. Ungefär lika många föreningar är positiva till att det är möjligt att söka stöd för deltagare redan från år. Föreningar i de mindre orterna upplever att de ofta missgynnas eller glöms bort. Föreningar vill se ett större intresse och mer satsningar på de föreningar som är verksamma i de mindre orterna oavsett om det är en förening inom kultur, fritid eller något annat. För idrotts- och fritidsföreningarna handlar detta framförallt om driftstöd och tillgången till lokaler så som tider i sporthallarna. I enkäten svarade lite över hälften av kulturföreningarna att en av de viktigaste målgrupperna att prioritera var kommuninvånare i de mindre orterna eller på landsbygden. Stöd som efterfrågas Generellt så vill föreningar se mer stöd till tillfälliga insatser så som arrangemang eller renoveringar. Flera föreningar saknar möjligheten att söka stöd för tillfälliga insatser och renoveringar och menar att denna typ av stöd skulle både stötta föreningar och ge föreningar bättre förutsättningar att utvecklas. En mycket hög andel av de intervjuade föreningarna anser att kommunen borde arbeta mer med marknadsföring och informationsspridning för att stötta föreningslivet. Denna synpunkt spänner över alla typer av föreningar. Det nuvarande stödet genom exempelvis kulturkalendern uppfattas som ett bra sätt att stötta föreningar och flera föreningar tar upp att kalendern borde komma ut fler gånger om året. Flera föreningar efterfrågar möjligheten att synas i kommunens digitala kanaler och stöd kring digital marknadsföring. Synpunkter och kommentarer på utkast till förslag Dialogen med föreningslivet avslutades med att ett utkast på förslag till nya riktlinjer skickades ut till föreningar som fick lämna synpunkter och möjlighet att diskutera och ställda frågor kring förslaget. I samband med detta anordnades tre öppna föreningsträffar som gav föreningar möjlighet att diskutera förslagen och ställa frågor. Totalt föreningar svarade genom att skicka in kommentarer via mail eller post, eller genom att lämna synpunkter muntligt vid någon av de öppna dialogträffarna. En stor andel föreningar var nöjda med förslagen och ansåg inte att det fanns något som behövde förändras. Men det var även en stor andel som uttryckte starkt missnöje med förslagen. Det absolut största missnöjet rörde att samtliga stöd inklusive driftstöd betalas ut direkt till föreningar och därmed försvinner möjligheten att få ersättning för moms och att föreningar ska ha skriftliga hyresavtal och betala hyra för lokaler som föreningar användes exklusivt.

173 Osby kommun Datum -- Sida () Momskonto och driftstöd Samtliga svarande föreningar som driver anläggningar menade att de inte skulle klara en så stor höjning av kostnaderna som ett borttaget momskonto skulle innebära. Föreningarna uttryckte en stor oro för förslaget och menade att de redan idag arbetar på bristningsgränsen för att täcka driftkostnaderna. Lönsboda GIF uppskattade att det skulle innebära att deras kostnader ökade med kronor om året, Osbyortens Ryttarföreningar och Osby IFK kronor om året. Föreningar har under dialogen uppskattar att driftstödet idag täcker ca procent av driftkostnaderna. Flera föreningar säger att de är beredda att arbeta tillsammans med kommunen för att fakturahanteringen ska kunna fortsätta och samtidigt följa de regler som gäller. En förening efterfrågar att föreningar även ska kunna söka stöd för lokaler där verksamhet sker i anslutning till lokalen och på tomten. Lokaler och fördelning av tider Föreningar är positiva till tydliga riktlinjer för uthyrning som slår fast tydliga prioriteringar och uthyrningsregler. Många föreningar påpekar att det är trångt och svårt att få tillräckligt med tider i framförallt sport- och simhallarna och att det behövs tydliga principer vid fördelning av tider. Flera föreningar är även positiva till att det anordnas dialogträffar i samband med att schemaläggning och att föreningar och kommunen har en bättre diskussion så att tider används så effektivt som möjligt. Föreningar är framförallt positiva till att barn och ungdomar prioriteras och att unga under prioriteras på de mest populära tiderna innan kl. Flera föreningar tar upp att de hoppas att lokalbokningen ska bli mer strukturerad och att det ska bli enklare att boka lokaler framöver. Ett par föreningar som idag har egna lokaler utan kostnad är kritiska till att behöva betala hyra. Föreningarna hänvisar till överenskommelser med kommunen om att använda lokalerna utan kostnad. Nolltaxa i utvalda lokaler Ett stort antal föreningar har lämnat synpunkter till möjligheten att låna gratis lokaler i Ekebo, Medborgarhuset och Hemgården i Killeberg. Samtlig PRO föreningar liksom några handikappföreningar och Örkeneds föreläsningsföreningar har tagit upp nolltaxan i samlingslokaler som det viktigaste stödet. Föreningarna menar att en förändring av detta skulle drabba föreningarna och stora delar av föreningslivet i kommunen mycket hårt. Några föreningar hade frågor kring när nolltaxan gäller i idrottsanläggningarna. Föreningar ser gärna att nolltaxan gäller så mycket som möjligt. En förening lyfter möjligheten att använda lokaler utan kostnad vid satsningar på att aktivera tjejer. Riktlinjer för fördelning av stöd

174 Osby kommun Datum -- Sida () En förening ifrågasatta den nedre åldersgränsen och att barn under år inte prioriteras. Föreningen menade att detta kanske passar bra för idrottsföreningar men att många kulturföreningar har verksamheter och arrangemang som riktar sig till yngre barn. En förening tar upp problem kring att investeringsstödet betalas ut med procent i förskott och procent i efterskott vid stöd som övergår kronor. Föreningen menar att detta kommer försvåra investeringar då föreningar inte har möjlighet att stå för kostnaden själva. Några föreningar lyfter funderingar kring när föreningar kan söka projektoch arrangemangsstöd, vad som kan räknas som tillfälliga insatser och vad som inte ingår i den ordinarie verksamheten. Föreningen anser att även utveckling av särskilda arrangemang eller aktiviteter även bör ingå. En förening tar upp att de övergripande fördelningskriterierna inte bör revideras av kultur och fritid utan av samhällsutskottet och politiker. Några föreningar menade att det var svårt att ta ställning till förslagen då de inte innehöll information om summor och nivåer på stöd vilket föreningarna menade är den viktigaste aspekten. Krav och ansökningar En förening menar att gränser för stödberättigade föreningar bör vara tre och inte fem medlemmar för att föreningsverksamhet även fungerar med få medlemmar. När det gäller krav på att föreningar ska ha alkohol- och drogpolicy menar en förening att det inte bör vara kultur- och fritid som godkänner policyn. Istället ska Skåneidrotten som idag utför kontroller och godkännande fortsätta med detta. Flera föreningar efterfrågar ett förtydligande av vad som räkans som ekonomisk verksamhet då föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet inte är stödberättigade. Föreningarna menar att de omsätter stora summor men är osäkra på om det då innebär ekonomisk verksamhet. Ett par föreningar är positiva till att ansökningarna samlas till två datum och att datumen som föreslås passar bra för föreningarna. Kommunens skyldigheter Flera föreningar tar upp i olika sammanhang att riktlinjerna inte tydliggöra kultur och fritids ansvar och skyldigheter. Ett exempel på detta är att det inte står med hur lång handläggningstiden är för de olika stöden, ett annat att kommunens skyldigheter vid föreningsdrivna anläggningar inte ingår i riktlinjerna. Ett antal föreningar ställer sig frågande till vad regelbundet innebär i sammanhanget att hyres- och driftavtal ska revideras regelbundet. Föreningarna efterfrågar tydligare riktlinjer och att det ska handla om ett bestämt antal år där tre uppfattas som rimligt av dessa föreningar.

175 Osby kommun Datum -- Sida () Övrigt Några föreningar tar upp att de tycker det är viktigt att riktlinjerna tydligt slår fast att alkohol är förbjudet i kommunens fritidsanläggningar. Ansökningar bör inte skickas till personliga mailadresser då personal byts ut, utan istället till särskilda adresser. En förening upplever att det fortfarande finns stort utrymme i riktlinjerna för uthyrning för föreningar att behandlas olika och ges olika förutsättningar. Förening tar bland annat upp att det står att driftavtal tas fram i dialog mellan förening och Kultur och fritidsförvaltningen, vilket föreningen menar riskerar medföra att vissa föreningar kan förhandla till sig bättre förutsättningar. En förening saknar fokus på bildning i förslagen och är negativa till att detta inte ingått i översynen.

176 Osby kommun Datum -- Sida () Bakgrund Föreningslivet och civilsamhället Det civila samhället definieras i den statliga propositionen En politik för det civila samhället från som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen (/:, s. ). Begreppet det civila samhället omfattar en bred variation av associationsformer och verksamhetsområden. Begreppet omfattar sådant som föreningar, stiftelser och trossamfund men även lösare sammanslutningar, nätverk, upprop och andra aktörer. Den vanligaste associationsformen är den ideella föreningen. Ideella föreningar utmärks av att ha medlemmar och vara av ideell karaktär, vilket betyder att föreningen har en ideell målsättning. Det finns ingen särskild lagstiftning för ideella föreningar och inget krav på registrering. Ideella föreningar räknas dock som en juridisk person när ett antal individer eller juridiska personer kommer överens om att samverka för en gemensam målsättning och att detta sedan formaliseras i föreningens stadgar. Detta leder till att föreningar bland annat omfattas av skatte- och redovisningslagen. Olika stödformer Kommuner har stor frihet när det gäller stöd och förhållningssätt till den ideella sektorn, och därmed stor frihet vad gäller utformning och omfattning av stöd till ideella organisationer. Dock måste kommunens bidragsgivning vara förenlig med kommunallagen och de regelverk som styr kommuners verksamhet och ramar. I förhållande till föreningsliv gäller detta t ex att det kommunen gör ska vara kopplat till den egna kommunen och de egna kommuninvånarna. En annan viktig aspekt är att kommunallagen slår fast att kommunen måste behandla alla medborgare lika i sin verksamhet om det inte finns sakliga skäl för något annat. Det innebär t ex att när villkor för föreningsstöd beslutats om ska alla ansökningar från föreningar hanteras på samma sätt utifrån villkoren. Kommunen har rätt att prioritera olika grupper i sitt kontantbidrag, t ex barn eller flickor liksom olika föreningskategorier eller olika bostadsområden. Det samma gäller taxor och avgifter i lokaler. I lagen om vissa kommunala befogenheter konstateras att kommuner och landsting får lämna ekonomiskt stöd till ungdomsorganisationer och att ett sådant stöd även får omfatta politisk verksamhet. Normstyrda kontantstöd Idag är den vanligaste stödformen för kommunala föreningsbidrag normstyrd. Bidragen är kopplade till sådant som medlemstal, storlek på anläggningar, kostnader för lokal, omfattning på verksamhet och deltagartillfällen. Fördelen med en sådan modell är att den är smidig att hantera båda för kommunen och föreningen, enkel att förstå och uppfattas generellt som rättvis och objektiv. En nackdel är att det är svårare att ta hänsyn till kvalitativa värden och mål liksom att verksamheter som inte

177 Osby kommun Datum -- Sida () bygger på regelbundna och täta sammankomster missgynnas. Generellt så är systemet anpassat för idrottsföreningars verksamhet. Bedömningsbaserade kontantstöd Ett annat sätt att fördela föreningsbidrag är utifrån enskilda bedömningar där kommunen bedömer föreningars ansökningar efter uppställda kriterier. Bedömningen baseras oftast på planerad verksamhet och betalas ut i förskott. Stödet ges som ett samlat stöd istället för en uppdelning i flera olika bidrag. Kulturbidrag fördelas ofta på detta sätt. Fördelen är möjligheten att ta hänsyn till verksamhetens kvalitet, utveckling och särskilda prioriteringar och målgrupper. Modellen kräver mer av tjänstemän och är mindre tydlig för föreningar. Det finns utrymme i modellen att även titta på mer kvantitativa delar t ex antal medlemmar och basera stödet på en kombination av bedömningskriterier. Dialogbaserade stödmodeller Denna stödmodell finns idag i ett mindre antal kommuner och kallas ibland Sandviksmodellen. Modellen bygger på att stöd baseras utifrån en dialog mellan förening, tjänstemän och politiker. Dialogen ger föreningar möjlighet att presentera föreningen och sin verksamhet. Kommunen får på så sätt en närmare förståelse för föreningslivet och kunskap om de lokala föreningarna. Sedan resonerar kommunen utifrån dialogen kring inriktning och storlek på bidraget för den aktuella föreningen. Tanken är att bättre kunna ta hänsyn till föreningars olika förutsättningar, kvalitativa mål och prioriteringar. Modellen stärker även kontakten mellan föreningar och kommun liksom ökar kunskapen om varandra. Nackdelen är att det är tidskrävande för både förening och kommun, det blir svårare att få en övergripande bild och svårare att analysera då ingen rapportering sker. Kommuner som använt modellen beskriver även att det finns en risk att bidragen ligger på samma nivå från år till år och därmed faktiskt inte tar hänsyn till målen och verksamheten. Nationella och regionala perspektiv Palett för ett stärkt civilsamhälle Den statliga utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle färdigställdes och har undersökt civilsamhällets villkor och stöd, och möjligheter att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer. Utredningen bygger på kontakter med företrädare för olika delar av civilsamhället både på nationell och lokal nivå, kontakt med myndigheter och sakkunniga och besök runt om i landet. Utredningen utgår från ett nationellt perspektiv men berör på flera olika sätt även regionala och lokala perspektiv. Utredningen pekar på en rad hinder och svårigheter för föreningar som kommuner bör ta hänsyn till i relationen till föreningar och hur stödsystem utformas. Utredningen utgör därmed ett viktigt underlag för denna översyn och viktiga perspektiv för hur ett stödsystem som stärker föreningslivet kan utformas.

178 Osby kommun Datum -- Sida () Hinder för föreningar Utredningen beskriver en rad hinder och utmaningar som lyfts upp av organisationer och sakkunniga. Bland annat så menar organisationer att de administrativa kraven ökar för föreningar speciellt kopplat till bidragsansökningar och redovisning. Det kan handla om sådant som krav på professionella revisorer, mätbara effekter av projekt eller redovisning av mervärde för kommuner. Störst problem blir det när kommuner lägger på standardkrav på alla bidrag även de relativt små bidragen. Det handlar exempelvis om miljöpolicy, jämställdhetspolicy, alkoholpolicy som innebär en större administrativ börda för föreningar. Ökade krav innebär också att det bland organisationer finns en utbred känsla av att det råder brist på tilltro och förtroende från det offentliga då föreningarna upplever ökad kontroll och styrning. En annan tendens som utredningen pekar på är en ökad andel av de offentliga bidragen är öronmärkta för vissa verksamheter och målgrupper. Detta sker samtidigt som de mer generella bidragen minskar. Att detta sker samtidigt som de administrativa kraven ökar innebär att föreningar får svårare att finansiera sin grundverksamhet. En annan konsekvens av att en allt större andel av bidragen är öronmärkta är att föreningar med verksamhet som spänner över flera områden får svårare att hitta finansiering. Representanter från civilsamhället kritiserar att det är svårt att hitta medel för verksamheter som inte är nyskapande eller kan organiseras i projekt. Nya, kortare projekt som fokuserar på utveckling och nya vinklar premieras framför långsiktig verksamhet. Organisationer som driver en välfungerande verksamhet sedan lång tid tillbaka har svårt att få finansiering. Ur denna aspekt är det kommunala stödet särskilt viktigt. Stöd till föreningar Utredningen menar att kommuner bör arbeta för att förenklar för ideella organisationer och tar upp en rad åtgärder utifrån de hinder som beskrivets och vad organisationer vill se för förändringar. Kommuner och landsting bör utforma sin bidragsgivning till civilsamhället på ett sätt som utnyttjar de möjligheter som finns. Eventuella förändringar i bidragssystemen bör föregås av en analys av det lokala och regionala civilsamhällets behov i relation till kommunens önskemål om inriktning på samarbetet. Några utgångspunkter i analysen bör vara behovet av finansiering för verksamheter som går över flera delar av den kommunala organisationen, möjligheterna att tillmötesgå civilsamhällets önskemål om bättre planeringsförutsättningar samt behovet av ett tillfälligt stöd för nya organisationer (SOU :, s. ). Utredningen beskriver att många organisationer efterfrågar större inslag av friare organisationsbidrag. Utredningen menar att organisationsbidrag bör vara ett prioriterat sätt för offentliga aktörer på nationell, regional och kommunalnivå att ge ekonomiska förutsättningar för civilsamhället. Utredningen pekar särskilt på organisationsbidragets betydelse för civilsamhällets roll som röstbärare.

179 Osby kommun Datum -- Sida () Samtidigt så menar utredningen att det är viktigt att även skapa stöd riktade till nya organisationer och organisationer som inte är så kapacitetsstarka. Här menar utredningen att projektstöd och liknande kan vara avgörande för organisationer att stärkas och utvecklas då de generellt har svårare att uppnå krav för organisationsbidrag. Ur det perspektivet menar utredningen att projektstöd är viktiga ur ett demokrati- och mångfaldsperspektiv. För att underlätta den administrativa bördan bör kommuner endast efterfråga dokument som är särskild motiverade utifrån den verksamhet som bidraget ska finansiera. Det är även viktigt att balansera bidragets storlek med omfattningen på de administrativa kraven och handlar t ex om att mindre bidrag har låga krav på redovisning. En annan kritik från organisationer är kortsiktigheten i den kommunala bidragsgivningen och att beslut fattas ett år i taget. Det ettåriga kommunala budgetåret ges som en förklaring till detta. För att möta kritiken menar utredningen att kommuner bör överväga metoder som kan skapa mer långsiktiga förutsättningar för organisationer. Det kan exempelvis handla om att organisationer som beviljats bidrag kan räkna med fortsatt bidrag kommande år om det inte uppkommer nya omständigheter som förändrad ekonomisk ram för kommunen eller verksamheten inte uppnår uppsatta mål. Bättre planeringsmöjligheter kan även handla om ökad kontakt mellan förening och kommun där föreningar tidigt får information om ändrade förutsättningarna för stöd. Förenklingsarbetet innebär även enligt utredningen att kommuner bör arbeta för att regler ska vara överskådliga och enkla att förstå, att utveckla elektroniska tjänster, förkorta handläggningstider och arbeta för bra bemötande och information. Dessutom är det viktigt att kommunen motiverar avslag på ansökningar. Överenskommelser nationellt och i Skåne För att stärka samverkan mellan den offentliga och den idéburna sektorn har särskilda överenskommelser tecknats. Överenskommelserna ska ge ett ramverk för hur den offentliga och den idéburna sektorn samverkar och förhåller sig till varandra. För att föreningsstöd i Osby kommun på ett bra sätt ska följa denna utveckling samt nationella och regionala riktlinjer utgör överenskommelserna ett viktigt perspektiv för denna översyn. Regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting tog gemensamt fram och tecknade en överenskommelse om samverkan inom det sociala området. Syftet var att stärka den idéburna sektorn som röstbärare och skapa en plattform för samverkan. Överenskommelsen bygger på sex principer som grund för samverkan: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. antecknade Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne som första region en överenskommelse om samverkan utifrån den nationella överenskommelsen och de sex principerna. Överenskommelsen i Skåne syftar till att stärka samverkan och engagemang liksom att medverka till att stärka demokrati, öka delaktighet och minska utanförskap i Skåne.

180 Osby kommun Datum -- Sida () Även många kommuner arbetar idag med att ta fram överenskommelser mellan kommunen och den idéburna sektorn på lokal nivå med utgångpunkt i den nationella överenskommelsen. Ett exempel är Kristianstad som antog en överenskommelse av detta slag i april i år. Stöd på nationell och regional nivå Kulturstöd på nationell och regional nivå Kulturföreningar finansieras ofta från flera olika håll och på flera olika sätt. Möjligheterna till bidrag på olika nivåer och från olika instanser påverkar ofta varandra genom exempelvis krav på medfinansiering och samarbeten. Därför att det viktigt att Osbys stöd till kulturföreningar korrelerar med riktlinjer som finns regionalt och nationellt. Stöd till kulturföreningar söks generellt för planerad verksamhet. Kulturrådet och Region Skåne är några viktiga bidragsgivare som ger olika former av stöd till kulturföreningar bland annat föreningar som är verksamma i Osby kommun. Kulturrådet prioriterar organisationer och projekt som även får finansiering från kommun/region och Region Skåne ställer krav på att föreningen även får stöd från kommun och/eller stat. Det finns även flera aktörer som ger stöd till enskilda lokalföreningar för renovering, till- och ombyggnad. Detta gäller framförallt hembygdsföreningar och bygdegårdsföreningar. Boverket är den enskilt största bidragsgivaren till bygdegårdar och ställer krav på kommunal medfinansiering. Även Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter ger olika former av investerings- och renoveringsstöd. Generellt så ställs det krav på kommunal medfinansiering. Stöd till barn- och ungdomsverksamhet på nationell och regional nivå Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse och närmare procent av Sveriges barn och unga har någon gång varit medlem i en idrottsförening under sin uppväxt. Föreningsidrotten har dock minskat under -talet vad gäller deltagande och medlemskap bland barn och unga mellan och år. Både stat och kommuner har reagerat på minskningen. Riksidrottsförbundet höjde åldersgränsen för det lokala aktivitetsstödet från till år som en reaktion på detta. Även statens stöd till idrotten har ökat kraftigt under -talet och mer än tredubblats på år. Den absolut största delen av pengarna går till verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen samt bidrag till lokal barn- och ungdomsverksamhet. Där ingår bland annat det statliga lokala aktivitetsstödet. Idag är det statliga aktivitetsstödet högre än det kommunala aktivitetsstödet i de flesta kommuner. LOK-stödet Statligt lokalt aktivitetsstöd, förkortat LOK, fördelas till föreningar på lokalnivå som är anslutna till ett specialidrottsförbund ansluten till Riksidrottsförbundet (RF). Syftet är att stötta idrottslig föreningsverksamhet för barn mellan - år.

181 Osby kommun Datum -- Sida () LOK-stödet är uppdelat i ett deltagarstöd och ett ledarstöd. Deltagarstödet ges för deltagare mellan och år och för personer med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns. Deltagare ska vara medlemmar i föreningen men undantag görs ifall aktiviteten är genomförd i rekryteringssyfte. Det statliga LOK-stödet ligger idag på kr per deltagare och ett ledarstöd på kr per gruppaktivitet med ytterligare kr per gruppaktivitet om det är mer än en ledare. Deltagare får endast ingå i en gruppaktivitet per SF-idrott och veckodag. En stödberättigad aktivitet ska pågå minst minuter och bestå av minst tre och högst övriga deltagare. Aktiviteten ska ledas av minst en ledare över år som är utsedd av föreningen och är medlem i föreningen. Aktiviteten ska ha en gemensam samling och avslutning. LOK-stödet fungerar ofta som en mall för kommunalt stöd till idrottsföreningar och idag har en majoritet av Sveriges kommuner någon form av aktivitetsstöd. Stöd till idrotts- och fritidsanläggningar Riksidrottsförbundet har även ett särskilt stöd till anläggningar och idrottsmiljöer som föreningar kan söka för att skapa nya aktivitetsytor och idrottsmiljöer för barn och ungdomar. Stöd kan även sökas för att tillgänglighetsanpassningar, säkerhetsprojekt och energi- och miljöförbättringar. För att söka stödet ska anläggningen ägas eller disponeras i sin helhet av föreningen i minst år och minst år för investeringskostnader som överstiger kronor. Föreningar som söker måste bifoga äganderättshandlingar eller arrende-/nyttjanderättsavtal i minst eller år framåt i tiden. Även Arvsfonden ger lokalstöd till föreningar som vill bygga om, bygga till eller skapa något nytt i samband med att utveckla verksamheten och starta nya verksamheter. Kraven är bland annat att målgruppen ska vara involverade i projektet och att verksamheten är nyskapande och inte är en del av den vanliga verksamheten. Lokalstödet tar hänsyn till samarbetspartners som kommunen och möjligheten för projektet att försätta på sikt. Arvsfonden ställer krav på att alla föreningar som får lokalstöd förbinder sig att driva verksamheten i minst tio år. Stöd till ungdomsorganisationer Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles frågor (MUCF) ger stöd till föreningsliv, kommuner och internationella samarbeten. Stödet till föreningar ges till barn- och ungdomsorganisationer, etniska föreningar, HBTQ-organisationer och kvinnors organisering. För dessa finns ett verksamhetsstöd som söks en gång per år och baseras på antal medlemmar och lokalavdelningar. Det finns även projektbidrag och andra stöd som kan sökas av andra typer av föreningar, kommuner med mera. Kraven för de olika organisationerna skiljer sig åt men gemensamt är att organisationerna ska vara demokratiskt uppbyggda och följa demokratins idéer, att medlemskap är frivilligt och att organisationerna ska vara regionala/nationella. Stödet till barn- och ungdomsorganisationer syftar till

182 Osby kommun Datum -- Sida () att stödja ungas självständiga organisering och inflytande i samhället. MUCF ställer krav på storlek och spridning på organisationen samt krav på att minst procent av medlemmarna är mellan och år. Region Skåne har en rad bidrag till föreningar däribland verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer. Syftet med bidrag är att främja barns och ungdomars demokratiska fostran, jämställdhet mellan könen och jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper. Föreningar med minst medlemmar mellan och år som finns i minst sex kommuner i Skåne kan söka bidraget samt kunna redovisa minst regionala deltagardagar. Stöd till andra delar av civilsamhället Idag har många kommuner ett stöd riktade till alternativa sätt att organisera sig, framförallt för unga. Tanken är att unga ensamma eller i grupp ska kunna söka stöd för egeninitierade projekt och aktiviteter utanför föreningslivet. Ofta ges stödet till aktiviteter av engångskaraktär och bidragen ligger på en relativt låg nivå. Hässleholm har något som kallas ungdomschecken som personer mellan - år kan söka för korta och tidsbegränsade kulturarrangemang eller kulturprojekt. Kraven är att projektet ska vara offentligt och riktat mot unga. Pengarna redovisas efter projektet genom att fylla i en blankett och lämna in alla kvitton och fakturor. I Svedala finns ett liknande stöd där sökande får motionera via elevråden till kommunens ungdomsparlament som sedan fattar beslut. Röster från civilsamhället För att möta föreningars behov och förutsättningar har röster och erfarenheter från representanter för föreningslivet på nationell och regionalnivå hämtats in. Skåneidrotten som är Riksidrottsförbundets regionala organisation och som arbetar för att stödja och utveckla regionens idrottande har varit en viktig aktör att inhämta kunskap och synpunkter från. Men även rekommendationer och rapporterna från andra ideella organisterna och nationella samlingsorganisationer har tagits in som en del av översynen. Skåneidrotten Stödet till föreningar och speciellt idrottsföreningar har sett likadant ut sedan lång tid tillbaka och är idag generellt inte anpassat till dagens föreningsliv. Skåneidrotten anser därför att det i kommunerna är viktigt att se över bidragsregler och stödsystem. Skåneidrotten menar att det är det viktigt att kommuner tar ställning till syftet med stöd till föreningar och hur kommunen betraktar och förhåller sig till föreningslivet. Skåneidrotten menar att många kommuner antingen aldrig reflekterar över detta och därmed inte kan använda stödet, eller ser föreningar enbart som utövare av tjänster som kommuner kan använda. Föreningar bör istället enligt Skåneidrotten ses som självständiga och oberoende gentemot kommunen som utgår från medlemmarna och styrs av föreningens egna målsättningar och syften. Detta gynnar ett starkt och

183 Osby kommun Datum -- Sida () levande föreningsliv som skapar mervärden för medlemmar, bidrar till ökad delaktighet och samhällsutveckling. Det är viktigt att ge föreningarna möjlighet att verka utifrån sina egna förutsättningar och mål. Därför är det enligt Skåneidrotten viktigt att det finns ett bra grundstöd riktat till föreningslivet som kommunen inte styr alltför mycket. Skåneidrotten är kritisk till att kommuner ställer många krav kring stöd till föreningar och i allt större utsträckning styr bidragen. De menar att i många kommuner ställs krav på policys som varje förening måste ha för att bli stödberättigad utan att ta hänsyn till den specifika föreningens förutsättningar eller verksamhet. Detta innebär att policys snarare bli tomma dokument som föreningarna måste ta fram men sedan faktiskt inte arbetar efter. Skåneidrotten vill istället att kommuner tittar på idrotten vill, idrottsrörelsens framtidsdokument, som en grund för värdegrundsarbetet och utveckling. Idrotten vill är redan ett aktivt dokument som föreningar arbetar utifrån. Skåneidrotten poängterar värdet av ett bra samarbete mellan förening och kommun, liksom mellan föreningar. Samarbeta möjliggör att hitta lösningar tillsammans. Kommunen bör arbeta för att skapa möten och nätverk inom det lokala föreningslivet för att föreningar ska kunna stötta varandra, utnyttja varandras styrkor och dela resurser. Gällande aktivitetsstödet ser Skåneidrotten att stödet har sina fördelar men är samtidigt kantigt och tar inte hänsyn till föreningars olikheter, olika fortsättningar och olika värden. Det är viktigt att satsa på bredden i utbudet och därmed även satsa på de mindre föreningarna, eller de föreningar som ofta har tuffare ekonomiska fortsättningar. På så sätt finns bättre möjligheter att aktivera fler barn och unga. Kommunen bör då överväga ett mer bedömningsbaserat aktivitetsstöd liksom att fördelning av stöd sker i närmre dialog med föreningar. Andra organisationer LSU som samlar Sveriges ungdomsorganisationer skrev en rapport om kommuners stöd till ungdomsorganisationer och lämnade i samband med undersökningen rekommendationer för hur kommuner kan tänka för att stötta ungdomsorganisationer. Undersökningen pekar på att många kommuner saknar stöd till ungdomsföreningar och att en stor del av stöden utgår från idrottsföreningar, t ex krav på att tillhöra en riksorganisation och definitionen av deltagartillfälle. Detta innebär att villkoren inte alltid är anpassade för hur ungdomsorganisationer fungerar och verkar, och att de har svårare att få stöd. LSU pekar också på vikten att ha ett tydligt, uttalat syfte med föreningsstöd. Tydliga syften utgör grunden för at kunna formulera krav och bygga upp rimliga förutsättningar för ungdomsföreningars verksamhet samt för att verksamheten ska prioriteras. LSU uppmuntra kommuner att utveckla ett separat stöd för ungas organisering och att utveckla starka, transparanta och förutsägbara stöd. Utöver de uppmuntrar LSU att använda den nationella definitionen av ungdom alltså - år.

184 Osby kommun Datum -- Sida () Sverok är Sveriges största ungdomsorganisation och samlar intresserade av alla typer av spel. Sverok beskriver hinder i bidragsgivning för spelföreningar och unga i föreningslivet generellt. Sverok efterlyser bidragsregler som är rimligare, tydligare och mer rättvisa. De lyfter exempelvis att sporthallar inte kan vara den enda typen av lokaler som får bidrag. Ett annat exempel är att längre men färre aktiviteter tydligt missgynnas i många stödsystem på kommunal nivå i förmån för korta men många aktiviteter. Slutligen menar Sverok att det är oerhört viktigt att bidragsreglerna är tydliga och enkla att förstå både för ungdomar och personer utan tidigare föreningserfarenhet. Forum är en intresseorganisation som samlar civilsamhälles organisationer med social inriktning. Forum riktar kritik mot att en stor del av föreningslivets finansiering baseras på projektstöd. Forum menar att detta inte ger en trygg grundfinansiering för organisationer att kunna utvecklas och vara innovativa. En ytterligare kritik är att finansieringen till civilsamhället delas upp i allt mindre delar där föreningar för att få stöd för sin verksamhet ska passa in i en viss tårtbit, det kan t ex vara idrott, antirasism eller jämställdhet. Forum menar att föreningslivet inte ser ut så utan att en stor del av föreningarna har en bredare verksamhet. Rädda barnen genomförde en kartläggning av kommuners arbete mot kränkande behandling, diskriminering och utanförskap inom idrotten. Rädda barnen pekar på sambandet mellan politiska beslut i värdegrundsfrågor och hur aktivt kommunen arbetar med och vilka krav som ställs kring stöd till idrottsföreningar. Rädda Barnen menar därför att kommuner bör ta politiska beslut och ha mål i värdegrundsfrågor för att på så sätt stärka sitt arbete mot kränkande behandling, diskriminering och utanförskap. En tydlig del i detta är att ställa krav vid bidragsgivning. Regler för momsersättning och lagen om offentlig upphandling Osby kommun har idag ett särskilt system för fakturahantering åt föreningar som driver anläggningar som helt eller delvis ägs av kommunen. Systemet möjliggör för föreningar att undvika att betala moms då kommunen kan få ersättning för moms och på så sätt minskar föreningens driftkostnader. Systemet har växt fram under andra regler och förhållanden och det är viktigt att se över systemet så att det är i linje med nuvarande regler. För att en kommun ska ha rätt till ersättning för ingående moms ska ersättningen avse kommunens egen ingående moms och avse momsfri verksamhet. Enligt Skatteverket innebär detta att det är kommunen som ska ha förvärvat den vara eller tjänst som kommunen begär ersättning för. Det krävs alltså att det är kommunen som är avtalspart och betalningsansvarig gentemot säljaren. Dessutom måste kommunen äga den lokal eller anläggning som avses i de fall det rör driftkostnader. Då kommunen måste förvärva varan eller tjänsten för att vara berättigad momsersättning innebär det att kommunen vid fakturahanteringen åt föreningar omfattas av lagen om offentlig upphandling på samma sätt som för alla andra inköp. Alltså måste även de inköp som görs i samband med föreningars drift följa regler för upphandling, ramavtal och liknande.

185 Osby kommun Datum -- Sida () Exempel från andra kommuner Som en del av översynen har översyner av föreningsstöd från andra kommuner hämtats in och studiebesök och samtal med andra kommuner genomförts för att inhämta goda exempel och erfarenheter. Studiebesöken har i första hand genomförts till kommuner som nyligen genomfört en egen översyn och förändringar av föreningsstöd. Östra Göinge kommun Östra Göinge arbetade nyligen fram nya bidragsregler. Målet var att ta fram ett nytt stödsystem som tydligare prioriterade barn och unga, som var enkelt för föreningar och i högre grad gav föreningar frihet att styra hur bidragen används. Tidigare fanns - bidrag för föreningar med verksamhet för barn och unga medan i det nya stödsystemet endast finns olika kontanta stödformer. Genom att skala ner antal bidrag var målet att ge föreningar större möjligheten att själva styra hur bidragen används så att föreningarna är de som styr sin verksamhet och ekonomi. I det nya stödsystemet finns att aktivitetsstöd, driftstöd, utbildningsstöd och arrangemangsstöd. En stor skillnad var att åldersgränsen sänktes från till och att aktivitetsstödet gick från att vara baserat på aktivitetstillfällen till deltagartillfällen. I samband med att de nya bidragsreglerna infördes försvann nolltaxan i kommunen lokaler. Förändringen gjordes för att systemet skulle bli mer rättvist i förhållande till föreningar med egna lokaler, för att signalera att lokalerna faktiskt är ett föreningsstöd och få bort överbokningen av lokaler. Pengarna som nu kommer in via bokningen skjutsas sedan in i bidragsystemet och fördelas mellan alla föreningar. Detta är ytterligare ett sätt att stötta föreningar som har egna lokaler. Östra Göinge har infört krav på drogpolicy och infört krav på att föreningarna ska följa idrottens vill målsättningar (bland annat arbeta för jämställdhet och för integration). Kraven är framförallt en signal om hur föreningar ska arbeta. Örkelljunga kommun Örkelljunga arbetade för något år sedan fram ett nytt stödsystem. Målet var att ta fram ett ramverk som var mer rättvist med tydliga krav och som bättre riktade bidrag till de prioriterade grupperna (barn och unga, pensionärer samt personer med funktionsnedsättningar). Den stora förändringen var att ändra åldersintervallet för bidragsberättigad verksamhet ändrades från - till -. Örkelljunga ändrade även så att religiösa föreningar inte längre kunde få bidrag för verksamhet kopplade till tro och religion, dock för fritidsverksamhet. Kommunen införde krav på en likabehandlingspolicy för alla föreningar som söker bidrag eller vill hyra lokaler. Örkelljunga har ett stort antal bidrag till föreningar för att kunna stötta olika typer av föreningar liksom prioriterade grupper och områden. Samtliga

186 Osby kommun Datum -- Sida () bidrag utom kulturbidraget kan sökas av föreningar med barn- och ungdomsverksamhet, verksamhet för personer med funktionsnedsättning och verksamhet för pensionärer. Andra typer av föreningar kan söka arrangemangsbidrag, lovbidrag och bidrag till nämndens förfogande. Partnerskapsbidraget är ett populärt bidrag där föreningen söker pengar för material för ombyggnation men står för arbetet själva (ideellt). Även arrangemangsbidraget är ett populärt bidrag som söks av många föreningar. Tidigare fick föreningar med egna lokaler ett bidrag som antingen baserades på procent av driftkostnaden eller en viss summa gånger antal sammankomster (den lägre summan valdes). Nu har ett mer flexibelt system införts. Det är i högre grad en bedömningsfråga och utgår från både kostnader och sammankomster där handläggare gör en övergripande bedömning på driftbidragets storlek. Upplevs positivt att systemet är mer flexibelt även om det kräver mer av tjänstemännen. Örkelljunga har även tagit fram ett dokument som förtydligar hur tider fördelas i lokaler och anläggningar och vilka grupper och aktiviteter som prioriteras. Detta är ett bra stöd i kultur och fritidsförvaltningens arbete speciellt i de hallar och anläggningar som används till arrangemang och event som på olika sätt försvårar lokalbokningen. Sjöbo kommun Sjöbo kommun arbetade för ett par år sedan fram ett nytt stödsystem där de lämnade ett dialogbaserat system för alla föreningar till att dela på kulturföreningar och idrott- och ungdomsföreningar. Sjöbos tidigare system gav föreningar samma bidrag år efter år trots att föreningen och dess verksamhet förändrades. Det saknades tydliga regler då en stor del av bidragsreglerna arbetats fram efterhand. Kulturföreningar fortsätter få stöd utifrån en dialogmodell men med tydligare riktlinjer och genom en samlad stödform. Stöd till idrotts- och ungdomsföreningar har ändrats för att bli tydligare och bättre ta hänsyn till verksamheters omfattning och inriktning. Det nya stödsystemet består av tre delar: verksamhetsstöd, anläggnings- och driftstöd samt arrangemangs- och utvecklingsstöd. Verksamhetsstödet utgörs av aktivitetsstöd och kulturstöd. Stödet har arbetats fram för att vara öppet och flexibelt så att många olika verksamheter och föreningar kan söka. Fokus ska ligga på verksamhet och inte typ av förening. Anläggnings- och driftstödet innebär att kommunen har en nolltaxa för föreningar i kommunens lokaler/anläggningar. För föreningar som driver, hyr eller äger anläggningar finns ett anläggnings- och driftstöd. Föreningar som har mer än deltagartillfällen/år kan få upp till procent av kostanden i bidrag medan föreningar som inte uppnår detta högst kan få procent av kostnaderna. Tanken är att knyta driftstödet närmre till föreningens verksamhet så att omfattning påverkar stödet. Arrangemangs- och utvecklingsstöd kan sökas av alla föreningar som uppfyller grundkraven (alltså inte enbart, kultur-, idrotts- och ungdomsföreningar). Utvecklingsstödet riktar sig till nyskapande och

187 Osby kommun Datum -- Sida () utvecklande satsningar. Utvecklingsstödet är även ett sätt att stötta nya föreningar och verksamheter. Stödet kan alltså gå till sådant som hyra som annars faller under andra stödformer. Föreningarna kan sedan succesivt bli en del av det ordinarie stödsystemet. Sjöbo införde även ett socialt bokslut där föreningar beskriver hur de arbetat med ett antal prioriterade områden ( t ex drogförebyggande och jämställdhet). Det är ett sätt att öka insynen i föreningar och upptäcka föreningar som begår större fel t ex saknar drogpolicy. Västerås kommun Västerås har idag ett stödsystem som utgår från två föreningskategorier, idrottsföreningar och fritids- och kulturföreningar. Systemet kombinerar ett kvantitativt stödsystem som ska vara enkelt och tydligt med ett kvalitativt stöd för att bättra gynna en mångfald av föreningar. Stödet till idrottsföreningar består av tre delar där två är normbaserade och den sista är en bedömningsdel. Den första delen är ett grundstöd som baseras på antal aktiva medlemmar i åldern -. Den andra delen baseras på verksamhetens omfattning i form av ett aktivitetsstöd utifrån antal deltagartillfällen. Den sista delen baseras på verksamhetens innehåll och inriktning. Denna del av stödet beviljats utifrån särskilda parametrar som kan förändras över tid och bestäms av nämnden. Det kan handla om sådant som omfattning av utåtriktad verksamhet, jämställdhetsarbete och verksamhet som är generations överbryggande. För den andra kategorin, fritids- och kulturföreningar, ingår föreningar med barn- och ungdomsverksamhet som inte är medlemmar i riksidrottsförbundet och kulturföreningar. Stödet utgår som ett verksamhetsbidrag och bedöms utifrån antagna parametrar t ex nyskapande och möten mellan kulturer. Stödet baseras på planerad verksamhet. Utöver detta finns ett projektoch arrangemangsstöd som samtliga föreningar kan söka liksom andra aktörer och grupperingar. För de föreningar som får bidrag på över kronor upprättas ett- eller tvåårigt åtagande. Helsingborg kommun Helsingborg håller nu på att implementera ett nytt stödsystem till kultur inom civilsamhället som antogs i januari. Det tidigare regelverket var gammalt, saknade ett helhetsgrepp och olika stöd hade lagt på allteftersom. Utredningen visade att många föreningar saknade ett långsiktigt och mer stabilt verksamhetsstöd. Utredningen visade även att många föreningar efterfrågade andra former av stöd än det kontanta stödet så som coachning, hjälp med nätverk och kontakter, marknadsföring och utbildningar. Resultaten blev ett övergripande gemensamt regelverk för alla föreningar och stödformer inom kultur, ett tydligt syfte med stödet och att stödet både skulle riktas mot både föreningsliv och det fria kulturlivet. Systemet är idag mer flexibelt och öppet för fler aktörer än föreningar.

188 Osby kommun Datum -- Sida () Det nya stödsystemet är indelat i tre delar: kulturstöd, stöd till kulturarv och stöd till studieförbund. Alla föreningar som får verksamhetsstöd träffar kommunen och diskuterar verksamheten och ansökan. Kommunen träffar även nästan alla som söker arrangemangsbidrag. Detta är en stor skillnad mot fritidsdelen där allting söks efter bestämda krav och mått. Bedömningen bygger på det övergripande syftet och hur ansökan i fråga uppfyller detta, t ex hur föreningen bidrar till en mångfald bland kulturutbudet. Bedömningen skapar stora möjligheter till flexibilitet. På fritidssidan i Helsingborg finns stöd till ungdoms-, pensionärs-, invandraoch handikapporganisationer samt ett startbidrag. Bidragen baseras generellt på medlemstal och antal sammankomster. Lunds kommun Lund genomförde nyligen en omfattande översyn och omarbetning av bidragsystemet för föreningar inom kultur och fritid. Målet var att skapa ett system som möter ett mer mångfacetterat samhälle, som är flexibelt och kan utvecklas i takt med snabba samhällsförändringar. Fokus i systemet ska ligga på verksamhet snarare än vilken förening eller annan aktör som står bakom verksamheten. Lunds nya system bygger på fyra teman. Dessa är stöd till föreningar med verksamhet för barn, stöd för ungas egen organisering, stöd till publika arrangemang och stöd till folkbildning och lika rättigheter och möjligheter. Utöver detta finns ytterligare ett antal bidrag t ex uppdragsstöd och evenemangsbidrag samt särskilda, tidsbegränsade insatser som exempelvis projektbidrag riktade till verksamheter för flyktingar. Det nya stödet för ungas egen organisering där ett verksamhetsstöd och ett projektstöd ges till föreningar som drivs för och av unga med krav på andel unga bland medlemmar, styrelse och verksamhetens inriktning. Motivationen bakom den nya bidragsformen är att många föreningar för unga tidigare hade svårt att uppfylla kriterierna för det kommunala lokala aktivitetsstödet (t ex spelföreningar, politiska ungdomsförbund, LANförening mm). Stöd till folkbildning och lika rättigheter och möjligheter, omfattar utöver studieförbund stöd till organisatoriskt arbete för lika rättigheter och möjligheter, bland annat invandrar- och pensionärsföreningar. I Lunds nya stödsystem finns en betydligt starkare betoning på värdegrundsarbete där en gemensam värdegrund tagits fram för samtliga bidragsformer. Värdegrunden pekar ut fem områden som är särskilt viktiga (jämlikhet och jämställdhet, delaktighet och inflytande, inkludering, ekologisk hållbarhet och drogförebyggandeförhållningssätt). Tanken är att kommunen och föreningar tillsammans ska arbeta med värdegrunden och att föreningar som söker bidrag väljer ett eller flera områden att arbeta med. Målet är synliggöra och stimulera värdegrundsarbetet.

189 Osby kommun Datum -- Sida () Nuläge Osby kommun Nuvarande stödformer I Osby kommun ges idag stöd till föreningar med barn och ungdomsverksamhet, kulturföreningar, handikappföreningar och föreningar som driver samlingslokaler. För andra målgrupper och föreningar saknas stöd. Följande stödformer finns idag inom kultur och fritid: Föreningsbidrag kultur beviljas till kulturföreningar med utåtriktad verksamhet som bidrar till ett brett kulturutbud i hela kommunen. Bidrag till samlingslokaler ges till föreningar som driver en samlingslokal som skapar en gemensam lokal för aktiviteter för bygden. Föreningsinvesteringar beviljas till olika former av investeringar, akuta kostnader och tillfälliga insatser. Stödet söks direkt av Kommunstyrelsen. Fritidsföreningar innebär stöd till föreningar med verksamhet för barn och unga och personer med funktionsvariationer. Drift och lokalbidrag ges till föreningar som driver, hyr eller äger en egen lokal. Särskilt stöd till Immelns fiskevård och Bowlinghallen i Osby I listan ovan ingår inte det stöd till föreningar som finns i subventionerade lokaler och anläggningar. Det indirekta stödet i subventionerade lokaler och anläggningar för föreningar och andra utgör ett betydligt större stöd än det samlade kontanta stödet till föreningar. Kultur och fritids indirekta stöd genom marknadsföring, service och liknande ingår inte heller. Stödet till studieförbund är inte inkluderat då det inte är en del av översynen. Stödet till fritidsföreningar är uppdelat i ett grundbidrag, startbidrag, aktivitetsbidrag och administrationsbidrag för handikapporganisationer. Diagrammet nedan visar fördelningen mellan de olika stöden. Föreningsinvesteringar; Kulturföreningsstöd; Bowlinghall; Immelns fiskevård; Samlingslokaler; Lokalbidrag; Fritidsföreningar;

190 Osby kommun Datum -- Sida () Stöd till kulturföreningar Diagrammet nedan visar fördelningen av bidrag uttryckt i tusen kronor (tkr) till kulturföreningar. Övrigt; Ungdomsförening; Musikförening; Teaterförening ; Hembygdsföre ning; Byalag; Kulturstödet utgår som ett verksamhetsstöd till planerad verksamhet och ansökningar bedömds utifrån hur väl verksamheten stämmer överens med villkor och syfte med stödet. Utöver stödet till verksamhet stöttas kulturföreningar genom tillgång till lokaler för arrangemang och verksamhet. Ett särskilt hyresstöd ges till Osby vävförening som inte utgår som en del av kulturstödet ovan. Stöd till kulturföreningar Beviljat för Föreningen Loshultsutveckling Konsertföreningen Osby vävförening Kulturföreningen Lagunen Riksteatern Osby Snaphanekören Sydöstra Örkeneds byalag Örkeneds föreläsningsförening Kuppmakarna Osby Hembygdsförening Nybygdens byalag Loshults hembygdsförening Byalaget Wisseltoftas vänner Blåslaget Örkeneds Hembygdsförening Svarta Bergen Totalt

191 Osby kommun Datum -- Sida () Det finns en stor bredd bland de föreningar som söker kulturstöd. Stödet ges till arrangörsföreningar och föreningar med programverksamhet, hembygdsföreningar och byalag, musikföreningar och flera andra. Stödet ges till föreningarnas utåtriktade verksamhet och syftar till att främja ett brett kulturutbud. Det innebär att föreningar som snarare fokuserar på kulturutövande har svårare att få stöd utifrån nuvarande regler. Nära häften av stödet till kulturföreningar går till Osby Riksteater. Föreningen har en omfattande teaterverksamhet riktad till allmänheten och omfattande skolteaterverksamhet. Föreningen arrangerar runt föreställningar per år. Skolteatern utgör ungefär hälften av föreningens verksamhet. Föreningen tar ansvar för skolteatern i kommun som finansieras genom föreningsstöd. Stöd till samlingslokaler delades kronor ut i bidrag till samlingslokaler. Den absolut största delen, procent, gick till medborgarhusföreningen i Osby som driver Borgen. Även Lönsboda Folketshus och Park fick ett större bidrag på kronor. Övriga föreningar som fick stöd är byalag, bygdegårdsföreningar och hembygdsföreningar. Bidraget ges till samlingslokaler med syfte att bygden ska ha en gemensam lokal för aktiviteter. Bidraget förutsätter att det bedrivs aktiviteter i samlingslokalen. Utöver detta finns inga riktlinjer för bidraget. Det finns ingen information på hemsida eller liknande för föreningar att ta del av utan bidragets söks av föreningar som beviljats bidraget under flera år och som på så sätt vet att möjligheten finns. Det är samma föreningar som sökt de senaste åren och ungefär samma belopp har betalats ut till varje förening. Byalag, hem- och bygdegårdsföreningar söker idag både stöd för samlingslokaler och kulturstödet. En del föreningar söker båda stöden medan andra föreningar endast söker ett av stöden. Detta beror framförallt att föreningar som inte har en egen lokal inte söker stöd till samlingslokaler, men det finns även föreningar som hade kunnat söka båda stöden. Samlingslokaler Beviljat för Lönsboda Folkets hus och parkförening Medborgarhusföreningen Ekeröds Byalag Kylens Bygdegårdsförening Nybygdens byalag Sydöstra Örkeneds byalag Vesljunga Bygdegårdsförening Visseltofta HBF Örkeneds Norra Bygdegårdsförening Örkeneds JUFs bygdegårdsförening Totalt

192 Osby kommun Datum -- Sida () Stöd till föreningar med verksamhet för barn och unga samt personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för föreningsstöd till föreningar med verksamhet för barn och unga - år togs fram i början av -talet. Det finns ett grundstöd, ett aktivitetsstöd baserat på antal genomförda deltagartillfällen, ett lokalstöd som baseras på typ och storlek av lokalen/anläggningen efter antagna riktlinjer samt ett administrationsstöd till handikappföreningar som baseras på antal medlemmar. Osby kommun gav kronor och kronor per deltagartillfälle vilket är något högre än riksgenomsnittet som ligger på kronor. (Riksidrottsförbundet ). Administrationsstöd Handikappsföreninngar; Grundstöd; Aktivitetsstöd; Lokalstöd; Grundstödet kan sökas av föreningar med verksamhet för barn och unga - år och söks av olika föreningar som även söker aktivitetsstödet. Mellan två och fyra föreningar har sökt och beviljats grundbidrag de senaste åren som inte också söker aktivitetsstöd. Administrationsstödet har de två senaste åren söks och beviljats till sju föreningar. Stödet består av ett grundstöd på kronor liksom kronor per medlem bosatt i Osby kommun. Administrationsstöd Handikappföreningar Beviljat för Beviljat för Psoriasisföreningen Göinge lokalavdelning FUB - Osby Reumatikerförening SRF Synskadades förening Osby-Östra Göinge Demensförening Mag- och tarmföreningen i Skåne HRF RTP Nordskåne - Bk Kul - Totalt

Visa mer