Ville ha pengar till mat och hyra inför julhelgen

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Ville ha pengar till mat och hyra inför julhelgen En studie över socialarbetares utsatthet för hot och våld utifrån risker och åtgärder som anges i arbetsskadeanmälningar Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2009 Maria Hammargren och Maja Todorovic

2 - 1 -

3 Sammanfattning Under senare år har hot och våld inom arbetslivet blivit allt mer uppmärksammat inom media, politik och forskning. Ökad känslighet för våld, nya definitioner av våld och förändringar i de anställdas arbetsförhållande leder till ändrad anmälningsbenägenhet vilket återspeglas i den officiella statistiken. Yrkesgrupper med mindre gynnsamma arbetsmiljöförhållanden har haft den största ökningen av arbetsrelaterat hot- och våld, sex av tio arbetsskadeanmälningar står vård- och omsorgssektorn för. En av grupperna inom denna sektor som löper stor risk att utsättas för hot och våld i sin yrkesutövning är socialarbetare. Syftet med denna studie är att identifiera faktorer som kan utgöra en risk för socialarbetare att utsättas för hot och våld i sin yrkesutövning. Vidare avses att belysa de åtgärder som anges i arbetsskadeanmälningar. Tidigare forskning visar att risken att utsättas för hot och våld ökar vid direkt kontakt med klienter, myndighetsutövning, ensamarbete eller om man arbetar med pengar. Dessa risker är tätt sammankopplade med socialarbetares arbetsuppgifter och är en del av socialtjänstens verksamhet. Det ligger på arbetsgivarens ansvar att minimera risker och att arbeta förebyggande för att situationer med hot- och våld inte ska inträffa. De åtgärder som föreslås i sammanhanget är dels konkreta såsom låsta dörrar, larm och besöksrum och dels snabb hjälp till den utsatte samt ökad kunskap och uppdatering av säkerhetsfrågor. En innehållsanalys av arbetsskadeanmälningar från Arbetsmiljöverket visar att hot är vanligare än våld. Nästan tre fjärdedelar av arbetsskadeanmälningarna innehåller händelser där socialarbetaren utsätts för hot eller en hotfull situation. Några av de mest förekommande riskfaktorer som har identifierats är ekonomiska medel, negativa besked och avslag. Aggression hos klienten är mest förekommande och många hot- och våldsituationer har en aggressiv underton. Denna faktor är problematisk på så sätt att den sällan återfinns som ensam i en hot- och våldsituation utan i flera fall kan kopplas ihop med exempelvis ett negativt besked. Analysen visar att i varannan arbetsskadeanmälan utnyttjades inte utrymmet för åtgärder. Den vanligast förekommande åtgärden är stödsamtal till den utsatte och de mest konkreta och långsiktliga åtgärderna angavs i de fall ett skyddsombud varit närvarande

4 - 3 -

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Definitioner av hot och våld Tidigare forskning Förklaringar till hot och våld Riskfaktorer i socialt arbete Förebyggande åtgärder i socialt arbete Vetenskapsteoretisk utgångspunkt Material Materialbeskrivning Arbetsskadeanmälningars fördelar och begränsningar Etiskt ställningstagande Metod Innehållsanalys För- och nackdelar med innehållsanalys Tillvägagångssätt Modell över riskfaktorer och åtgärder Resultat Utsätts socialarbetare för hot eller våld? Vilka riskfaktorer framträder i arbetsskadeanmälningar? Gärningspersonens sinnesstämning Gärningspersonens sociala situation Form av ärende Socialarbetarens arbetssituation Arbetsplatsens fysiska miljö Tillhyggen Vilka åtgärder anges i arbetsskadeanmälningar? Fysisk arbetsmiljö Rutiner vid klientmöte Socialarbetarens arbetssituation

6 7.3.4 Personalens säkerhetsmedvetande Insats efter händelse Åtgärder framgår ej eller uttryckligen inga åtgärder Skyddsombudets delaktighet vid utredning Diskussion och åtgärder Avslutande diskussion Litteratur Bilaga

7 1. Inledning I jämförelse med förr i tiden är det idag fler situationer som definieras som våldshandlingar och fler personer blir lagförda för dessa vilket leder till att det har skett en ökning av det officiellt registrerade våldet. Samtidigt har samhällsutvecklingen medfört att den faktiska våldsanvändningen mellan individer har avtagit. Dessa motstridiga siffror förklarar von Hofer (2008) bland annat med att det har skett vidgade definitioner av begreppet våld på grund av att människors tolerans mot avvikelser har minskat samt att vardagen har blivit mer förutsägbar och fri från lidande. Den minskade toleransen för smärta ger en ökad känslighet för våld och vad som uppfattas som plötsliga, oväntade och smärtsamma störningar i vårt annars våldsfria vardagsliv (ibid., s. 45f, 57). Offerundersökningar visar att det arbetsrelaterade våldet har ökat under 1990-talet. Det är framförallt inom yrken som har haft en mindre gynnsam arbetsmiljöutveckling som våldet har ökat. Dit hör bland annat vård, skola och omsorg (Estrada, Nilsson & Wikman, s. 11, Jerre, s. 2). Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden visar att nästan fyra av tio våldssituationer drabbar människor under deras yrkesutövning (jämfört med gatuvåld som står för 35 procent och familje- och lägenhetsvåld 22 procent). Sex av tio arbetsskadeanmälningar om hot och våld kommer från vård- och omsorgssektorn 1 (Menckel, s. 11f). De flesta hot- och våldssituationer som drabbar människor i deras yrkesutövning polisanmäls inte av den anledningen att situationerna anses vara en del av yrket (Estrada m.fl s. 3) eller på grund av rädsla för att inte verka kompetent nog för sitt yrke (Wikman, s. 19). Detta får konsekvenser för anmälningsbenägenheten generellt men även för vilka resultat som denna studie kommer att generera. Psykologen Sandström (1996) menar att socialarbetare tillhör en av högriskgrupperna att drabbas av arbetsrelaterat hot och våld eftersom de kommer i kontakt med och har relationer till klienter. Många av de människor som kommer i kontakt med socialtjänsten gör det på grund av att de saknar möjlighet att försörja eller ta hand om sig själva. En socialarbetare kan därför uppfattas ha dubbel yrkesroll, dels som omvårdande och dels som makt- och kontrollutövande. Det kan bli problematiskt att förena dessa två sidor som påminner om den uppfostrande föräldrarollen. För en människa som inte tror på andra människors ärliga motiv 1 Uppgifterna gäller för en ettårs-period

8 kan ett möte med socialarbetare framstå som obegripligt och fientligt. Det kan skapa misstänksamhet och socialarbetarens omsorg kan tolkas som önskan att utöva makt och kontroll. Ångest och frustration hos klienter kan leda till aggressivitet som kan resultera i uttalade hot och utagerat våld. Många av dem som begår våld mot tjänstemän är personer som skickas mellan olika myndigheter och den ständiga rundvandringen är också en påminnelse om den egna maktlösheten. I vilken utsträckning en person upplever sig ha makt, mening och uttrycksmöjligheter i hela sitt livssammanhang har betydelse för benägenheten att tillgripa våld (ibid., s. 30, 50ff). 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att studera vilka bakomliggande orsaker som skulle kunna ligga till grund för hot- och våldssituationer som socialarbetare utsätts för i samband med sitt yrkesutövande. Med socialarbetare avser vi anställda vid socialtjänsten. Genom att studera arbetsskadeanmälningar från Arbetsmiljöverket vill vi belysa varningslampor som kan identifieras som risker i socialarbetarnas yrkesutövning gällande hot och våld. Vi hoppas med denna studie kunna bidra med ny kunskap som kan användas i förebyggande syfte. Genom att uppmärksamma problematiken och öka medvetenheten om situationens allvar tror vi att utsatta personer kan kräva och få del av resurser samt få den hjälp de behöver. Vi avser vidare att titta på vilka typer av åtgärder som anges i arbetsskadeanmälningar, som en för framtiden förebyggande insats. Frågeställningarna lyder: - Vilka riskfaktorer framträder i hot- och våldssituationer som socialarbetare möter? - Vilka typer av åtgärder anges i arbetsskadeanmälningarna efter en hot- och våldssituation? 1.2 Disposition I detta första avsnitt ges en övergripande bild av problematiken inom området samt syfte och frågeställningar. Därefter redogörs för de definitioner av hot och våld som denna studie vilar på. Det andra avsnittet beskriver vilken forskning som finns på området. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt presenteras i tredje avsnittet. De nästföljande avsnitten redogör för material, metod och tillvägagångssätt. Slutligen presenteras de resultat som denna studie har genererat samt en avslutande diskussion utifrån dessa

9 1.3 Definitioner av hot och våld Det råder ingen allmängiltig uppfattning om vilka beteenden som ska utgöra begreppen hot och våld utifrån en arbetsrelaterad kontext (Akademikerförbundet, s. 5, Littlechild, s. 63). Europeiska kommissionens definition av arbetsrelaterat våld är vid och generell samt lägger relativt liten vikt vid den utsattes egen upplevelse (Littlechild, s. 63). I Akademikerförbundets fackliga handbok Hot och våld i arbetslivet (2007) presenteras en definition som tidigare har använts av Stockholms läns landsting. Denna definition med avseende på hot och våld inom vård och omsorg kan enligt författarna även tillämpas i andra arbetskontexter (Akademikerförbundet, s. 5-6). Dessa definitioner lägger större vikt vid utsatte individens upplevelse om hot och våld. Definitionen av hot lyder: Med hot menas muntliga hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse. Dessa hot kan vara riktade mot vårdgivare eller mot individen själv (t.ex. hot om självmord). Obscena eller aggressiva gester, icke önskvärda sexuella närmanden och anspeglingar, skymford och nedsättande personangrepp är andra exempel på hot. Ett uppträdande med bristande respekt för en annan person kan också uppfattas som hotande. En ständig rädsla för att något obehagligt eller farligt ska inträffa kan öka vårdgivarens sårbarhet och rädslan i sig kan därmed upplevas som ett kontinuerligt underliggande hot (Akademikerförbundet, s. 5). Definition av våld lyder: Våld kan definieras som en aggressiv handling, vilken leder till fysisk eller psykisk skada hos en annan människa. Exempel på sådana handlingar är att bita, klösa, riva, nypa, knuffa eller hålla fast. Allvarliga skador kan uppstå vid grövre våld, t.ex. fysiskt angrepp och överfall med slag, sparkar eller vapen. Vad som uppfattas som hot eller som våld varierar och går inte alltid att särskilja (Akademikerförbundet, s. 5). De sistnämnda definitionerna skiljer sig i omfång och betydelse från Europeiska kommissionens definition vilket belyser den komplexa bilden av att definiera hot och våld vilket problematiseras i Gill, Bowie & Fisher (2002. s.13). Dessa författare tar upp problematiken kring att en definition inte ska vara alltför snäv eftersom den då kan utesluta viktiga aspekter och endast innebära en definition baserad på det våld som är det mest - 8 -

10 uppmärksammade. Det är ej heller lämpligt att en definition är allt för bred då den arbetsrelaterade våldsdefinitionen mister sin betydelse som ett fenomen skilt från våldsdefinitionen utanför den arbetsrelaterade kontexten (ibid., s. 13). Detta kan innebära svårigheter vid jämförande studier med tanke på vilken definition som används inom olika samhällen, branscher och även bland olika individer. Eftersom arbetsskadeanmälningarna är sekundärdata har dessa redan tidigare blivit kategoriserade under hot och våld. Arbetsmiljöverkets definition av hot och våld lyder: Till våld, angrepp och hot räknas förutom uppsåtliga fysiska angrepp och hot även oavsiktligt våld, exempelvis i samband med fysisk träning. Traumatiska upplevelser och angrepp från vilda djur räknas också till denna kategori (Linder, 2009). Vi utgår i denna studie från Akademikerförbundets presenterade definitioner om hot och våld därför att dessa inkluderar den utsattes upplevelser samt att det finns en distinktion till sådant som kan uppfattas som olycksfall snarare än hot och våld. Vi tycker att det finns en skillnad mellan olycksfall och situationer där avsikten har varit att genom hot eller våld skada någon fysiskt eller psykiskt. Inga händelser med djur inblandade finns i materialet men däremot har vi tagit bort arbetsskadeanmälningar orsakade av idrottsskador. 2. Tidigare forskning I detta avsnitt ges en grundlig genomgång av tidigare forskning inom detta område. Inom detta relativt nya fenomen som forskningsområde finns en brist på lämpliga, applicerbara teorier och med hänsyn till detta lägger vi större vikt vid tidigare forskning som har gjorts inom ämnet. Inledningsvis presenteras utvecklingen av våld i Sverige. Därefter ges en bild av våld inom arbetsliv och faktorer som för socialarbetare kan antas utgöra riskfaktorer i hot- och våldssituationer. Slutligen ges en presentation över relevanta åtgärder i sammanhanget. 2.1 Förklaringar till hot och våld Forskning gällande den generella våldsutvecklingen i Sverige visar att våldet i vårt samhälle har avtagit sedan 1800-talet. Internationella jämförelser visar att våldet i högre grad förekom i traditionella än moderna samhällen och den svenska lagföringsstatistiken stöder teorin. von Hofer (2008) menar att det skedde en ökad våldsanvändning mellan mitten av och - 9 -

11 början av 1980-talet, men att utvecklingen har varit relativt stabil därefter. Det lagliga våldet som tidigare användes som uppfostringsmetod inom äktenskap och familj, skola och krigsmakt används idag ytterst sällan i det offentliga samhället. Endast myndighetspersoner får använda våld inom snäva gränser i deras legala maktutövning och det privata våldet har illegaliserats och dramatiserats (ibid., s. 57). von Hofer (2008) ger några förklaringar till utvecklingen; alkoholkonsumtionens historiska utveckling som liknar den för lagföringar för misshandel, definition av begreppet våld som har vidgats och toleransen mot våldet som har minskat vilket i sin tur leder till en ökad anmälningsbenägenhet som resulterar i fler lagföringar (ibid., s. 45ff). Generellt gäller att våld är vanligare bland män än bland kvinnor, bland yngre än bland äldre och i lägre socioekonomiska klasser än i högre (ibid., s. 7). Utsattheten för hot och våld inom arbetslivet har ökat under 1990-talet visar offerundersökningar. Inom yrkesgrupper där kontakter med klienter är vanligt förekommande har det arbetsrelaterade våldet ökat mest. Socialarbetare tillhör ett högriskyrke och en grupp där andelen utsatta för arbetsrelaterat hot och våld har ökat. Samtidigt visar studier att det inom olika yrkesgrupper och näringsgrenar förekommer skilda uppfattningar om vad som definieras som hot och våld vilket påverkar anmälningsbenägenheten. Många gånger polisanmäls inte händelser därför att den drabbade anser det vara en del av yrket (Estrada m.fl s. 2ff). Estrada m.fl. (2007) för ett resonemang om man ska förstå den ökade våldsutvecklingen som en faktisk ökning eller ett samhällsproblem som har fått ökad uppmärksamhet. De menar att detta i sin tur kan leda till ändrade attityder till våld och fler rapporteringar ger ökningar av det officiellt registrerade våldet. En vidgad social definition av begreppet är en annan förklaring som innefattar fler händelser samt förändringar i arbetsmiljön såsom nedskärningar och omorganiseringar vilka ökar sannolikheten för att våld på arbetsplatsen skall inträffa (ibid., s. 2ff). Förändringar i anmälningsrutiner, ökad anmälningsbenägenhet och förändrad känslighet för vad som uppfattas som våld anses vara betydande för hur mycket hot och våld som rapporteras (von Hofer, s. 55f ). Liknande resultat visas i en dansk studie vars jämförelse mellan de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland visar att det har skett en ökning avseende polisanmält våld generellt. Dessa resultat överensstämmer inte med offerundersökningar, som inte uppvisar några ökningar i förekomsten av våld sedan talet vilket kan förklaras med att det har skett en ökad känslighet för våld. När det gäller våld i

12 arbetslivet har det dock visat sig finnas en ökning vilket finner stöd både i offentlig statistik och i offerundersökningar (Kruize, Sorensen & Dreyer Lassen, s ). Enligt BRÅ:s rapport (2005) om otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner, uppger tolv procent av de tillfrågade tjänstemännen att de har utsatts för någon form av allvarliga trakasserier, hot och våld mot person eller egendom och som förekommer både i arbetet och privatlivet. Konsekvenserna av situationerna leder till arbetsmiljöproblem och riskerar att påverka den enskilde tjänstemannens myndighetsutövning vilket i sin tur utgör ett hot mot demokratin. Gärningspersonerna uppges vara enskilda individer som av de utsatta uppfattas ha psykiska störningar, befinna sig i desperata situationer, vara missbrukare eller rättshaverister. 59 procent av de allvarliga trakasserierna har rapporterats vidare till överordnad, 68 procent av de allvarliga hoten och 72 procent av våldet (BRÅ, s. 7ff, 39, 156) Riskfaktorer i socialt arbete BRÅ menar att risken för att bli utsatt för hot och våld ökar om man arbetar med pengar, arbetar ensam i en byggnad, arbetar med vård av sjuka eller äldre samt för personer som befinner sig i en maktposition (BRÅ, s. 7ff, 39, 156). Nenzén (1997. s. 8) menar att det finns en ökad risk att bli utsatt för hot och våld då man som anställd har makt, kontroll och befogenheter över andra människor och i de yrkesroller där kontakt med aggressiva människor ofta sker. BRÅ har identifierat gruppen de som ofta möter alkoholmissbrukare och kriminella i sin yrkesutövning som en av tre grupper särskilt utsatta för våld (Sandström, s. 19, 20). Forskning visar att en stor del av socialarbetarna upplever att det finns en risk för att utsättas för hot och våld i sin yrkesutövning och sju av tio har utsatts för hot och våld (Akademikerförbundet, s. 3-4). Vissa situationer med hot och våld kan undvikas genom ett professionellt förhållningssätt gentemot klienten. Att på förhand förklara för klienten vad den professionella situationen innebär samt vilka förväntningar båda parter har på varandra kan vara några av de förebyggande åtgärderna. Stress och hög arbetsbelastning kan vara några av anledningarna till att socialarbetare har svårare att inta ett professionellt förhållningssätt och på så sätt riskera att hamna i hotfulla situationer (Enwall, s.18-19). Det finns strukturella faktorer som i hög grad påverkar sannolikheten för arbetsrelaterat hot och våld; förändringar i arbetsmiljön som vi har nämnt ovan faller under sådana förhållanden. Dessa

13 kan vara permanenta eller tillfälliga förhållanden på arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna (Jerre, s. 3). Kruize m.fl. (2008. s. 122) beskriver att det vanligtvis ligger en interaktion till grund för att ett möte mellan en offentligt anställd och en klient ska resultera i en hot- eller våldssituation. En av anledningarna kan vara att den anställde representerar en myndighet vilken klienten har någon form av beroendeställning till som i sin tur skapar ett möte med en ojämn maktbalans. Klienten kan även ha något otalt med den myndighet som den anställde representerar vilket räcker för att utgöra en risk (AFS, 1993:02 s.6 ). Socialarbetarnas arbetsuppgifter kan i sig ses som en riskfaktor då de som handläggare har makt att tilldela, avslå eller återta exempelvis ekonomiska medel (AFS, 1993:02. s. 6, Gill m.fl s. 172, Kruize m.fl s ). En del av förklaringarna till hot och våld mot tjänstemän uppges vara upplevelser av stark irritation, vrede eller besvikelse mot myndigheter och myndighetspersoner, framförallt efter åtgärder som vidtagits och som går emot personens egna intressen och som uppfattas som ett ingripande i den enskilde personens integritet. Situationen kan uppstå som en häftig reaktion i stundens hetta eller vara en överlagd hämndaktion (BRÅ, s. 7ff, 39, 156). Socialarbetarna upplever att socialpolitiken på senare tid har stramats åt och att de förväntas säga nej i större utsträckning än tidigare vilket kan leda till frustration hos individer då de nekas något som de tidigare varit berättigade till (Kruize m.fl s. 97, 106). Frustration som föregår aggressivitet kan vara orsakad av olika faktorer som exempelvis; långa väntetider, svårighet att få tag på handläggare, negativa beslut och åtgärder, otydlig kommunikation samt situationer som upplevs som kränkande (BRÅ, s. 38f). Många av de personer som kommer i kontakt med socialtjänsten gör det på grund av att de på något sätt saknar makt över sitt liv. Det kan vara att man inte kan försörja sig eller ta hand om sig själv, är arbets- eller bostadslös, har skulder eller svårigheter att uppfostra sina barn. När man kommer i kontakt med myndigheten, kan en känsla av maktlöshet uppstå, som i sig kan generera våld och den enda makt personen själv kan utföra är fysisk makt, genom att bli våldsam (Waddington, s. 152). Riskfaktorer som hög ångestnivå, hög fientlighetskänsla och låg självuppskattning hos klienten uppges vara några av sinnesstämningarna som kan kopplas till situationer med hot och våld inblandade. En av de förebyggande åtgärderna föreslås vara att känna till och förstå klientens aktuella tillstånd samt hur denne förhåller sig till situationen den befinner sig i

14 (Sandström, s ). I en rapport om hot och våld mot kriminalvårdens personal skriver BRÅ (2006) att hot och våld mot personalen oftast är spontana reaktioner som bottnar i frustration. De menar att många incidenter inträffar i samband med negativa besked, tillsägelser eller laddade situationer som bråk eller förflyttningar/transporter och inte lika ofta som en strategi för att uppnå fördelar. Rapporten fastslår att hot är vanligare än våld, ca 26 procent av de tillfrågade uppger att de har utsatts för hot respektive sex procent för våld under år procent av de intagna eller de klienter som utsatt personal för hot, trakasserier eller våld har varit alkohol- och drogpåverkade. Större andel har funnits bland klienter inom frivården eftersom dessa vanligtvis inte är frihetsberövade. I både anstalter och häkten tycks det vara vanligare att gärningspersonen var påverkad vid våldssituationer än vid hot (BRÅ, s. 6, 9, 36) Förebyggande åtgärder i socialt arbete I de yrken där det kan inträffa hot- och våldssituationer ska arbetsgivaren, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, se till att riskerna för dessa situationer ska utredas och i möjligaste mån även se till att förebygga våld och hot. Arbetsgivaren ansvarar för att lämpliga åtgärder sätts in och att det sker en utredning och en rapportering av alla tillbud och händelser som skett. Arbetstagaren ska få tillgång till snabb hjälp under pågående händelse och efter att händelsen inträffat. Med snabb hjälp menas att den utsatte får stöd efter händelsen och tillfälle att prata om det som har hänt (Akademikerförbundet, s. 4). Redan under 1980-talet talades det om liknande åtgärder för en säkrare arbetsplats för socialarbetare som tas upp idag. Enwall, dåvarande socionom och utredningssekreterare på Akademikerförbundet SSR:s kansli menar i en artikel att den hårda arbetsbelastning som de anställda inom socialtjänsten jobbar under påverkar deras möjlighet att möta klienter professionellt. Han menar att besöksrum med anpassad inredning bör användas vid klientmöte för att undvika att en angripare vid en obehaglig situation ska få tag på kontorsmaterial som kan användas på ett hotfullt eller våldsamt sätt. I kontorsmiljöer finns ofta potentiella vapen, lösa och tunga föremål kan användas som tillhyggen. Att arbeta i par är också en åtgärd för att öka säkerheten för de anställda. Vidare anser han att en viktig åtgärd är larm och han belyser att kunskap om och rutiner kring larm är av betydelse (Josefsson, s. 6-7, 23)

15 Arbetsmiljöverket genomförde en inspektion av utvalda socialkontor under åren där fokus har legat på hot och våld inom arbetslivet. Det framkom i denna rapport att de anställda inom socialtjänsten hade en hög arbetsbelastning och att detta tillsammans med begränsade resurser ofta upplevdes som att arbetet inte kunde skötas professionellt (Arbetsmiljöverket, s. 3-4, 11). Som en förebyggande åtgärd för att hot och våld inte ska drabba de anställda i deras arbetsmiljö bör arbetsgivaren göra riskbedömningar som dess anställda kan komma att drabbas av. Inspektionen visade att många av arbetsgivarna utförde riskbedömningar men att det fanns brister i dessa och att de inte täckte alla områden i de anställdas arbetsmiljö. Det fanns brister i de rutiner som följdes vid en hot- eller våldssituation. Bristerna handlade dels om dåligt uppdaterade rutiner och som inte hade en tillfredsställande funktion och dels i hur personal och överordnade följde dessa rutiner. Att göra hembesök ensam innebär en förhöjd risk att utsättas för hot och våld och åtgärden att arbeta i par vid dessa möten är att ses som förebyggande. Denna säkerhetsåtgärd följdes av vissa kontor men vid andra ansågs det som den anställdes valmöjlighet att vilja ha med någon vid dessa hembesök (ibid., s. 12). En del kontor hade säkerhetsplanerad lokal där klienterna togs emot i en reception och sedan blev hämtade till besöksrum medan vissa andra kontor saknade detta. Vissa socialkontor var mer öppna och olåsta. En av de bristfälliga säkerhetsaspekterna avseende lokalens utformning var kontrollen över obehöriga människor som vistas på socialkontoren. En säkerhetsåtgärd är att det ska finnas en entrédörr för besökarna och att besöksrummen ska vara planerade med två in- och utgångar. Inspektionen visade att alla kontor hade ett fungerande larmsystem. En del kontor hade larm i anslutning till rummen och vissa andra kontor hade bärbara larm på personalen. Det som framkom vid inspektionerna var att brister fanns gällande kunskapen om larmrutinerna. Alla kände inte till när och hur larmet skulle användas och det var på vissa kontor dåliga direktiv angående bruket av dessa larm. På en del kontor sågs larmet som den anställdes eget val om larmet skulle bäras eller ej (ibid., s. 13). En arbetsskade- eller tillbudsrapport ses av Arbetsmiljöverket som en viktig del av det förebyggande syftet för att kunna sätta in de åtgärder som kan ses som relevanta i sammanhanget. Denna rapportering fungerade inte effektivt på ett stort antal socialtjänstekontor då osäkerhet fanns bland personalen om när och vad som skulle rapporteras samt vad som egentligen ingår i begreppet tillbud. Många ansåg att de händelser som inträffade var en del i deras arbete eftersom många klienter befinner sig i en svår

16 situation. Ovanstående visar att rapportering inte sker på ett sådant sätt som den är avsedd för men att grövre hot och våld rapporteras och åtgärder tas i högre grad vid de grövre händelserna. Ett problem som har visat sig i detta sammanhang är att de grövre händelserna ofta grundar sig i flera mindre allvarliga händelser (Arbetsmiljöverket, s ). I rapporten om hot och våld mot kriminalvårdens personal skriver BRÅ (2006) att när det gäller de indirekta fallen av hot och trakasserier anger mindre än hälften att de meddelat arbetsledningen om händelsen. Våld rapporteras i större utsträckning än hot och till polisen anmäls endast en liten andel av alla händelser. Konkreta åtgärder på arbetsplatsen vidtas i betydande utsträckning och arbetsledningen informeras om vad som har hänt. Vanligast är det med åtgärder efter våldssituationer och de vanligaste åtgärderna är att den drabbade får stödsamtal, att den intagne omplaceras eller att klienten får en annan handläggare. Resultaten visar också att det i många fall inte tas någon konkret åtgärd på arbetsplatsen när personal meddelat att de utsatts för hot, trakasserier eller våld (BRÅ, s. 11). 3. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt Texter produceras i en oändlig mängd som resultat av att en eller flera personer vill förmedla något till andra. Texter speglar medvetna och omedvetna föreställningar som människor i deras uppkomstmiljöer hyser och när de läses och refereras får de konsekvenser för vad andra tänker och gör (Bergström & Boréus, s. 13f). Denna studie utgår från ett konstruktivistiskt synsätt på texter och verkligheter. Med detta menas att verkligheter skapas och återskapas i mellanmänskliga interaktioner och att den verklighet som handlar om människor och deras relationer inte går att studera på ett objektivt sätt (Bryman, s. 31). Texten i det här fallet utgörs av all text som finns i en arbetsskadeanmälan vilket har sitt ursprung i socialarbetarnas utsatthet för hot och våld. Det ursprungliga ifyllandet av en arbetsskadeanmälan är en del av kunskapsproduktionen, en produkt av en interaktion som handlar om att ge mening åt erfarenheter, handlingar, tankar och värderingar. Kunskapsproduktionen är kontextuellt beroende inte minst med tanke på vilka begrepp som används vid ifyllandet av blanketten (Lander, s. 24, 32). Utifrån denna utgångspunkt menas att kunskapsproduktion sker av och genom språk och text och att det inte finns en klar distinktion mellan dessa och verkligheten. För att tolka och förstå

17 texter och verkligheter närmar vi oss olika fenomen med en förförståelse som bygger på våra individuella upplevelser, uppfattningen om världen, människorna och samhället, vår utbildning och språket vi talar. På så sätt menar vi att en text har en föränderlig betydelse eftersom olika individer tenderar att ge den olika tolkningar i olika situationer (Bergström & Boréus, s. 22f). Den konstruktivistiska kunskapssynen ser verkligheter som ständigt pågående och föränderliga. Verkligheter skapas och återskapas i vardagen och konsekvensen blir att forskaren är en del av de verkligheter som återges (Lander, s.24). Ur ett maktperspektiv är det viktigt att vi som forskare är medvetna om att det vi väljer att tolka som relevant för studien är det som får betydelse för resultatet och utgör en del av kunskapsproduktionen. Vi kan aldrig ta bort oss själva som samhällsmänniskor i denna tolkningsprocess (Bergström & Boréus, s. 25) men vi distanserar oss i den mån det går genom att vara medvetna om vår egna förförståelse. Karlsson & Pettersson (2006) menar att kunskap aldrig kan vara oberoende av medvetandet. Vad vi frågar om, hur vi frågar och tolkar det vi hör och hur vi förhåller oss till det påverkas av vår förförståelse och vårt medvetande (ibid., s. 60). Med det sagt menar vi att den utsatte individen, uppfattar saker och ting, resonerar kring och handlar utifrån sin förförståelse och uppfattningar om världen. Det är inte intressant för oss att leta efter den enda sanningen eller föreställningen om hur det verkligen är eftersom vi utgår från att det finns flera sanningar och olika verkligheter (Karlsson & Pettersson, s. 60). Vi förväntar oss att arbetsskadeanmälningarna kommer vara olika utformade beroende på att de utsatta individerna har olika upplevelser av hot- och våldssituationer och som vi nämner ovan speglar individernas förförståelse. Det blir däremot intressant är att se huruvida det finns gemensamma upplevelser om sådant som kan uppfattas som riskfaktorer i hot- och våldssituationer för socialarbetare. För kunskapsproduktionen är det viktigt att identifiera de faktorer offren tycker är värda att nämna i dessa situationer. Karlsson och Pettersson (2006) menar att kunskap är något som produceras i en process av interaktion, inte något som ligger orört och väntar på att bli upptäckt. Det som är av betydelse i denna studie är att vi som forskare är tydliga med vårt syfte och studiens presentation på så sätt, att läsaren förstår vad som har gjorts och hur. Den förutsättningen kallas för genomskinlighet och innebär att forskaren teoretiserar, resonerar och argumenterar genom hela studien samt förhåller sig till forskningsetiska principer (ibid., s. 62)

18 4. Material I detta avsnitt presenteras materialet denna studie utgår ifrån samt vilka begränsningar som kan tänkas ha betydelse för studiens giltighet och resultat. Materialet består av 67 stycken arbetsskadeanmälningar från år 1987, 1997 och 2007 anmälda av socialarbetare till Arbetsmiljöverket. 4.1 Materialbeskrivning Arbetsmiljöverket står som ansvarig myndighet för att lagar och förordningar följs på Sveriges arbetsplatser. De har som uppgift att verka förebyggande och för att minska de risker som kan orsaka olyckor och ohälsa i arbetslivet. En av myndighetens uppgifter är bland annat att ansvara för insamling och analys av nationell statistik med inriktning på olyckor och arbetsrelaterad sjukdom där hot och våld ingår som en kategori inom arbetsolyckor ( Arbetsskadeanmälningar som kommer till Arbetsmiljöverket handlar om olyckor eller skador som har resulterat i sjukfrånvaro eller tandskada. Dessa registreras i informationssystemet om arbetsskador (ISA). Sedan 1997 registreras även hot- och våldssituationer som har gett psykisk reaktion utan att det har resulterat i sjukfrånvaro, vilket har varit ett krav innan (Menckel, s. 24). Materialet som ligger till grund för denna studie baseras ursprungligen på samtliga arbetsskadeanmälningar som finns i ISA, orsakade av hot och våld under åren Det har sedan utifrån dessa anmälningar gjorts ett stratifierat urval av de mest utsatta yrkesgrupperna eller näringsgrenarna, som är anmälningar från polis, lärare och socialarbetare samt handel och transport. Vidare har urvalet avgränsats till årtalen 1987, 1997 och I slutet av 2008 inhämtades materialet hos Arbetsmiljöverket. Därefter hämtades de specifikt utvalda anmälningarna ur ett arkiv för kopiering och utskrivning antingen från mikrofilm eller pdf-fil, beroende på vilket årtal de är från. Socialarbetare är den yrkeskategori vars anmälningar vi kommer att analysera närmare. För denna yrkesgrupp används anmälningar från årtalen 1987, 1997 och 2007 vilket tillsammans uppgår till 87 stycken anmälningar. Från åren 1987 och 2007 ingår samtliga arbetsskadeanmälningar och på grund av tidsbrist ingår endast varannan anmälan från år Eftersom vi är inriktade specifikt på socialarbetare inom socialtjänsten har vi exkluderat fritidspedagoger och anställda inom skola och vård. Materialet har ett bortfall på grund av att

19 det har påträffats felsorterade, dubbla eller oläsliga arbetsskadeanmälningar. Sammantaget uppgår materialet till 67 arbetsskadeanmälningar; 2 stycken från år 1987, 50 stycken från år 1997 och 15 stycken från år Då en hot- och våldssituation kan drabba flera personer på en arbetsplats kan det förekomma flera arbetsskadeanmälningar från samma tillfälle. Vi har valt att inkludera alla arbetsskadeanmälningar eftersom all information som finns ifylld på blanketterna är av betydelse för studien. Som vi har nämnt ovan tillhör socialarbetare en av högriskgrupperna för att utsättas för hot och våld men antal arbetsskadeanmälningar ligger på en relativt låg nivå. En av förklaringarna kan tänkas vara underrapportering som enligt Kårikstad (2007) uppges ligga på procent när det gäller rapporterade arbetsskador till tillsynsmyndigheter. Detta påverkar såklart arbetsskadeanmälningarnas validitet och kan bidra till en skev rapportering där endast de allvarligaste situationerna dokumenteras (ibid., s. 51). 4.2 Arbetsskadeanmälningars fördelar och begränsningar Arbetsskadeanmälningar är material som redan finns insamlat och vars ursprungliga syfte inte nödvändigtvis överensstämmer med vårt. Detta innebär för oss sekundärdata och fördelar med det är att vi kommer ifrån den tidsödande processen med urval och materialinsamling och därmed kan mer fokus läggas på analys. Intervjuareffekten är en annan aspekt som vi inte behöver tänka på i det här skedet (Bryman, s ) men vi är medvetna om att den kan ha spelat roll i ett tidigare skede. Detta gäller bland annat vid ifyllandet av blanketten då det finns andra medverkande såsom chefer, andra handläggare samt ekonomiska och organisatoriska faktorer som kan ha påverkat vad som har fyllts i. Detta kan ha betydelse för kunskapsproduktionen då arbetsskadeanmälans ursprungssyfte har konstruerats i den specifika situationen. Ur ett konstruktivistiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv, är frågan om samma information hade kommit fram om den hämtats i en annan kontext och annan källa än den vi har. Alltså om vår analys hade utgått från en annan yrkeskategori och annan metod hade använts för att samla in materialet. Det har skett förändringar i ISA som har betydelse för kvaliteten på arbetsskadeanmälningarna. Arbetsskadeblanketterna uppdaterades år 2001, dels för att fånga in arbetsmiljöfaktorer och risker som är aktuella på dagens arbetsplatser och dels för att underlätta vid maskinell tolkning av information. Innan år 2002 hanterades kodningsprocessen manuellt medan arbetsskadeanmälningarna efter år 2002 istället scannas in i ISA. Fritext i arbetsskadeanmälningarna kan bli svårhanterlig i denna process och därför kodas

20 detta manuellt av personal på Arbetsmiljöverket och finns som pdf-filer. Arbetsskadeanmälningar som inte resulterat i sjukskrivning kodas inte vilket bidrar till att det finns begränsningar kring information av denna typ av arbetsskador beroende på vilket år de är ifrån, se nedan (AMV, s. 4-5). Rutinförändringar under åren påverkar materialets jämförbarhet eftersom arbetsskador tidigare registrerades utan sjukfrånvaro i de fall där det hade orsakats tandskador, akut hörselnedsättning eller psykisk reaktion som uppkommit av exempelvis hot etc. Idag registreras även fysiska och psykiska skador på grund av hot och våld. Det bör nämnas att de senare årens arbetsskadeanmälningar skiljer sig i kvalitet i jämförelse med tidigare år. Arbetsskadeanmälningar från år 2007 är mer utförliga då de ofta innehåller sjukintyg och polisanmälan vilket inte är fallet för år 1987 där arbetsskadeanmälningar utgör de två sidor som anmälan består i. Detta resulterar i att olika mängd information kan utrönas och är viktigt för oss att ha i åtanke vid resultatanalys. 4.3 Etiskt ställningstagande Det etiska rådet har antagit principer för hur god forskning ska bedrivas. Forskning i sig kan ses främja samhällsutveckling och vara till nytta för individer men samtidigt får denna tro på forskning inte överskrida deltagarnas integritet och hälsa. Etiska rådet har därför tagit fram riktlinjer för hur dessa deltagare ska skyddas. Det huvudsakliga kravet, individskyddskravet, som finns på de som bedriver forskning handlar om att en person inte ska behöva känna sig förödmjukad eller kränkt eller att den på något sätt inte blir utsatt för psykisk eller fysisk skada. Kravet ska ses som ett skydd mot otillbörlig insyn i en individs privatliv. Individskyddskravet förtydligas genom informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, s. 1ff). Det som föreligger vår studie är arbetsskadeanmälningar där de personer som lämnat uppgifter inte är aktiva i projektet som informanter. Detta medför att det blir problematiskt att informera deltagarna om deras medverkan och i dessa fall rekommenderas, enligt riktlinjerna i informationskravet, att bedömning ska ske utifrån det specifika fallet. Det gäller att ta hänsyn till den skada som kan uppstå vid utebliven information eller om information av studien kommer från annat håll. Det krävs ett godkännande från den behöriga myndigheten som i detta fall är Arbetsmiljöverket och det har skett (ibid., s. 7-8)

21 Denna studie handlar om känslomässiga upplevelser där den utsatte varit offer för hot och våld och detta bör inte förringas. Man får ha i åtanke att en anmälan redan från början är avsedd att läsas av andra och därav förmodligen inte innehåller alltför känsliga uppgifter. Vi anser att värdet av denna studies resultat kommer överstiga den skada som eventuellt kan uppstå på grund av att information inte gått ut till deltagarna. I enlighet med etiska rådets riktlinjer kommer inte samtyckeskravet att uppfyllas eftersom det förutsätter att information om studien lämnas till respondenterna. Detsamma gäller nyttjandekravet då vi inte har för avsikt att använda materialet på annat sätt än för den aktuella studien (Vetenskapsrådet, s. 9, 14). Det som däremot är av stor relevans för oss är konfientialitetskravet som tar fasta på behandling av personuppgifter samt konfidentialitet (Vetenskapsrådet, s. 12). För att skydda de berörda och för att upprätthålla en studie med god etik har varje arbetsskadeanmälan avidentifierats. Personnummer och namn har strukits och anmälan har istället ersatts med ett löpnummer för en smidig hantering och ordning på materialet som behandlas med stor försiktighet för att trygga att anmälningarna inte hamnar i orätta händer. Detta krav kommer även att tas i beaktande vid resultat av analysen då specifik information som kan knyta en individ till studien inte kommer att illustreras. Etisk hänsyn tas till gärningspersonen på samma sätt som den utsatte eftersom denne beskrivs mer eller mindre utförligt i arbetsskadeanmälningarna. 5. Metod I detta avsnitt presenteras den valda metodiken som i studien utgörs av innehållsanalys för att besvara frågeställningarna. Avsnittet kommer även att belysa de för- och nackdelar som kan tänkas uppträda under processens gång och därav också de problem som kan relateras till validitet och reliabilitet. 5.1 Innehållsanalys Vi väljer att besvara frågeställnigarna genom att göra en innehållsanalys istället för annan metod såsom intervju eller enkät. På detta sätt analyserar vi material vilket utgörs av arbetsskadeanmälningar, som alla på något sätt berör hot- och våldssituationer. Hade vi skickat ut enkäter hade vi behövt skicka ganska många för att få fram ett giltigt antal respondenter eftersom vi inte är intresserade av dem som inte har utsatts för hot- och våldssituationer i sin yrkesutövning vilket lyckligtvis utgör den större delen av

22 populationen. Intervju eller enkäter som metod hade lämpat sig bättre om exempelvis syftet hade varit att förstå offrets upplevelser av situationen eller att ta reda på hur många som har utsatts för olika sorters hot- och våldssituationer. För att identifiera olika riskfaktorer som föreligger hot- och våldssituationer för socialarbetare i deras yrkesutövning kommer en kvalitativ i kombination med en kvantitativ innehållsanalys att tillämpas på arbetsskadeanmälningarna. Innehållsanalys som metod används ofta när tillvägagångssättet är att kvantifiera, räkna förekomsten av eller mäta vissa företeelser i texter. För att göra mer avancerade tolkningar använder man sig av en kvalitativ ansats vilket passar väl för denna studie. Denna metod lämpar sig också bra när man avser att på ett systematiskt sätt beskriva innehållet samt finna mönster i större textmängder (Bergström & Boréus, s ). Vi avser inte att i första hand räkna dessa situationer eftersom de alla på något sätt förekommer i arbetsskadeanmälningarna men vi är intresserade av att finna mönster bland riskfaktorer och åtgärder. I detta fall tror vi att det skulle vara problematiskt att använda oss av en renodlad kvalitativ- eller kvantitativ innehållsanalys. Eftersom materialet består av korta redogörelser skulle en kvalitativ ansats inte ensam leda till en uttömmande analys samtidigt som en renodlad kvantitativ ansats skulle förbise tolkningar och endast skrapa på ytan. Vårt syfte är att analysera dessa texter för att belysa olika riskfaktorer och åtgärder genom att gå in på djupet för att försöka förstå hur de uppstår och hur vanligt förekommande de är. Därför tror vi att det är en fördel att använda sig av en kvalitativ metod kombinerad med en kvantitativ, som verktyg för att skapa kunskap när vi ska göra komplicerade bedömningar och tolkningar (ibid., 44). Utifrån denna studies syfte har vi inte för avsikt att generalisera till alla socialarbetare. Vi vill snarare se hur vanligt förekommande de givna risk- och åtgärdsfaktorerna är genom att försöka belysa gemensamma drag för utsagorna i arbetsskadeanmälningarna För- och nackdelar med innehållsanalys En begränsning med kvalitativ innehållsanalys som är relevant för denna studie är betydelsen med att ta reda på hur något sägs och inte bara att det sägs (Bergström & Boréus, s. 77). Med det menar vi att det outtalade kan vara minst lika skrämmande som det uttalade och det underförstådda kan vara minst lika viktigt för sammanhanget. Därför anser vi att tolkningar av begrepp och uttalanden är lika viktiga för denna studie som de uttalade begreppen. Som vi nämner i avsnittet Tidigare forskning finns det en tendens att endast allvarliga händelser

23 (exempelvis våld) anmäls men vilka tenderar att föregås av så kallade mindre allvarliga incidenter (exempelvis hot). Eftersom subjektivitet är ett nyckelord i detta sammanhang är det osäkert huruvida de tidigare händelserna anses vara relevanta för att nämnas och därmed finnas med i de aktuella arbetsskadeanmälningarna, för denna analys. Gör de inte det och vi utgår endast från manifesta inslag tenderar de att hamna utanför kunskapsproduktionen och antagligen påverka det slutgiltiga resultatet på ett negativt sätt. En annan begränsning i sammanhanget är att skillnader över tid och material inte fångas upp av kodschemat (Bergström & Boréus, s. 78). Men eftersom vi inte avser att göra tidsjämförelser i denna studie är det en faktor av mindre betydelse för oss. I arbetsskadeanmälningarna kan det finnas en tendens att endast den allvarligaste händelsen är registrerad medan situationen kan påvisa flera mindre allvarliga händelser i samma händelseförlopp, som en process. Fördel med en kvalitativ innehållsanalys är att vi kan utläsa de mindre allvarliga situationerna samt riskfaktorer i samband med dem som kan ligga till grund för att den allvarliga händelsen överhuvudtaget inträffar. På så sätt tror vi att denna kunskapsproduktion bygger på en väl uttömmande process. Validitet är ett begrepp som anger graden av överensstämmelse mellan de observationer av verkligheten som forskare gör och det fenomen i verkligheten som denne vill få kunskap om (Nowak, s. 30) eller mer konkret sagt om man verkligen mäter det man avser att mäta (Bergström & Boréus, s. 34). Vi har material från olika år, ifyllt av olika personer vilket gör att vi måste vara medvetna om att texterna är olika utformade. Validitetsfrågan är aktuell då olika begrepp används av olika personer för att beskriva olika hot- och våldssituationer. Begrepp kan vara mångtydiga, de förändras över tid och har olika betydelser för olika avsändare och mottagare (ibid., s ). Inte minst gäller det för denna studie och de uttalade hoten som kan tänkas variera över tid och uppfattas som mer eller mindre allvarliga beroende på vem som sänder ut dem respektive drabbas av dem. Uppfattningen om vad hot och våld är kan också tänkas variera beroende på vilken bransch, typ av yrke eller arbetsplats som den utsatte befinner sig inom. Vi är medvetna om att dessa faktorer är av sådant slag som kan påverka hur eller varför en arbetsskadeanmälan kommer till. Reliabilitet är ett begrepp som i samband med kvalitativa studier ofta förknippas med interoch intrasubjektivitet. Intersubjektivitet anger graden av överensstämmelse av forskningsresultat där olika personer använder samma metod för att observera samma fenomen. Väl genomförd forskning bör utmärkas av genomskinlighet och välgrundad

24 argumentation för att materialet ska kunna bearbetas med samma typ av verktyg av olika forskare och resultatet bli detsamma. Intrasubjektivitet anger graden av överensstämmelse av forskningsresultat där samma person analyserar samma material vid olika tidpunkter (Boréus & Bergström, s. 36). Roxell och Tiby (2006) menar att en studies trovärdighet återfinns i en väl genomlyst och tydlig forskningsprocess som problematiseras i val och resultat och inte minst i forskarens egna reflektioner och reflektioner kring sin påverkan på studien (ibid., s. 12). Intersubjektiviteten, det vill säga minimera förekomsten av slumpmässiga fel, kontrolleras genom dubbelkodning av materialet (Bergström & Boréus, s. 86). 6. Tillvägagångssätt Analysprocessen för denna innehållsanalys inleddes med en genomgång av ett fåtal arbetsskadeanmälningar för att bekanta oss med materialet och bilda oss en uppfattning om vilken information vi kan få ut. Arbetsskadeanmälningar från Arbetsmiljöverket utgör analysenheten, vilken är den textenhet som studeras. Ett analysinstrument i form av ett kodschema bestående av kodningsenheter konstruerades. Kodningsenheter är de ord, begrepp eller teman man avser att studera förekomsten av (Bergström & Boréus, s ). I detta fall vill vi belysa förekomsten av riskfaktorer och angivna åtgärder i situationer där socialarbetare utsätts för hot eller våld i sitt yrkesutövande. Mot bakgrund av den tidigare forskningen är utvalda företeelser översatta till riskfaktorer och utgör kodningsenheter. Kodningsenheter används för att vi på ett strukturerat och konsekvent sätt ska kunna identifiera riskfaktorer och åtgärder i arbetsskadeanmälningarna (ibid., s. 49). Kodschemat 2 är uppdelat i olika kategorier där den första handlar om arbetsskadeanmälan är ett föremål för hot, våld eller hot och våld i samma situation. För de riskfaktorer vi vill undersöka står 23 kodningsenheter. Dessa behandlar gärningspersonens sinnesstämning och är aggressiv, fientlig, frustrerad, gärningspersonens tillstånd såsom alkohol- eller drogpåverkan, psykisk ohälsa, låg självuppskattning, tidigare känd för hot och/eller våld mot anställd. Form av ärende såsom avslag, negativa beslut, barnomhändertagande, pengar, interaktion och socialarbetarens arbetssituation såsom stress kopplat till hög arbetsbelastning, ensamarbete, hembesök, klientmöte på arbetsrum samt arbetsplatsens fysiska miljö såsom 2 Se bilaga

25 frånvaro av reception, begränsning till trygga platser, ej lås på dörrar, ej kontroll över obehöriga. Kodningsschemat innehåller även riskfaktorn tillhygge som identifierar föremål som används vid händelsen, bestående av kontorsmaterial eller medhavda sådana. I det område som behandlar åtgärder består kodningsschemat av 16 kodningsenheter. Det handlar dels om den fysiska arbetsmiljön såsom besöksrum, larmsystem, möjlighet till låsbara dörrar, förhindrande av obehöriga ex. en entrédörr och dels om rutiner vid klientmöte såsom klientmottagande i reception, tidsbokade besök, riskbedömning. Vidare består kodningsschemat av kategorin socialarbetarens arbetssituation som behandlar minskad arbetsbelastning, se över resurser. Den sistnämnda gäller de resurser, exempelvis ekonomiska resurser, som en socialarbetare har att grunda beslut på. Kodningsschemat innehåller personalens säkerhetsmedvetande såsom uppdatering av säkerhetsrutiner, utbildning i säkerhet, insats efter händelsen såsom snabb hjälp till den utsatte, handläggarbyte, klient portad, rapportering. Kodning sker även då inga anteckningar gjorts eller då andra åtgärder än de vi har för avsikt att studera identifieras. Dessa kodas som framgår ej. Då arbetsskadeanmälaren uttryckligen skriver att inga åtgärder är genomförda eller planerade är detta kodat under kodningsenhet inga åtgärder. Vi har även valt att i kodningsschemat inkludera uppgifter om huruvida skyddsombud har varit aktiv i utredningen eller ej genom kodningsenheter som aktiv, icke aktiv och framgår ej. För att säkerställa fel som kan uppstå i kodningsprocessen har varje arbetsskadeanmälan genomgått två kodningar, ett kodningstillfälle vardera av författarna till denna studie per arbetsskadeanmälan. Det har därefter skett en tredje genomgång av materialet där de två kodningarna har jämförts utifrån varje specifik arbetsskadeanmälan. Överrensstämmelsen mellan de två kodningarna har varit god där inga större skillnader upptäckts. De avvikelser som vi kunnat konstatera är sålunda en brist i kodningsschemat då det gäller klara distinktioner mellan kodningsenheterna, som exempelvis var gränsen mellan aggressivitet och fientlighet går eller hur det ska tolkas när en klient kommer in på kontoret oanmäld som oanmält besök eller dålig kontroll på obehöriga. Samma problem uppstår under kodning av uppdatering i säkerhetsrutiner och utbildning i säkerhet. Under den tredje genomgången av materialet rättades detta till och därmed försäkrade vi oss om att åtminstone till viss del minimera felkällorna. Nedan ges en överskådlig modell över riskfaktorer och åtgärder:

26 Modell över riskfaktorer och åtgärder