Miljösamverkan Sverige. Verksamhetsplan år 2019 Beslutad av styrgruppen den 16 november 2018 Uppdaterad den 2 maj 2019

Transkript

1 Miljösamverkan Sverige Verksamhetsplan år 2019 Beslutad av styrgruppen den 16 november 2018 Uppdaterad den 2 maj 2019

2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten Webbplats E-postadress

3 Innehållsförteckning VERKSAMHETEN ÅR Tidigare beslutade projekt... 4 Nya beslutade projekt... 4 Utvecklingsuppdrag... 5 Händelsestyrda projekt... 5 Grön utveckling Grön utveckling BUDGET... 6 BEMANNINGSPLAN... 7 Bemanningsplan... 7 Bilaga: Grovplaner för de nya beslutade projekten 3

4 Verksamheten år 2019 Miljösamverkan Sverige står inför en förändring av såväl upplägg som årscykel och avsikten är att redan i juni 2019 besluta om styrdokument och flerårig verksamhetsplan för åren Av denna anledning är verksamhetsplanen för år 2019 förenklad och innehåller bara grundläggande uppgifter om projekt och budget. Tidigare beslutade projekt Projekt från 2018 som fortsätter under hela eller delar av 2019 är 1. MKN vatten i tillsyn av miljöfarliga verksamheter projektledare: Carina Lif 2. Ekologisk kompensation projektledare Anna Lejon 3. Smartare vägledning projektledare: Elin Einarson Lindvall 4. Checklistor till handläggarstödet NikITa projektledare Elin Einarson Lindvall 5. Tillsynsutbildning i ny tappning projektledare Sara Wahrby 6. Enklare samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken projektledare Sara Wahrby Nya beslutade projekt Nedanstående nya projekt utgår från länsstyrelsernas, Naturvårdsverkets, Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens gemensamma prioritering och kommer att påbörjas och i något fall helt genomföras under verksamhetsåret. 1. Uppdatering av samråd enligt 6 kap miljöbalken projektledare:carina Lif 2. Invasiva arter projektledare: Anna Lejon 3. Provtagning och flödesmätning på avloppsreningsverk projektledare: Ingela Höök 4. Utbildning av vattenhandläggare i domstolsprövning projektledare: Sara Wahrby 5. Rimlig egenkontroll vattenkraft projektledare: Sara Wahrby 6. Samordnade rutiner för avgifter FAPT projektledare: Elin Einarson Lindvall Grovplaner för de nya projekten, se bilaga 1 4

5 Utvecklingsuppdrag Under 2018 har verksamhetsledarna arbetat med ett antal uppdrag som beslutas av styrgruppen. Utvecklingsuppdrag som fortsätter under delar av 2019 är: 1. Uppföljning/utvärdering av projektverksamheten a. Långsiktig projektbemanning är en del av detta 2. Digitala spåret (samverkan krävs med förvaltningsorganisationen) a. Stöttning av samordnare för handläggarnätverk 3. Behovsutredning (bör in i förvaltningsorganisationen på sikt) Händelsestyrda projekt Verksamhetsledarna kommer även att arbeta med 2 4 händelsestyrda projekt under Grön utveckling 2018 Miljösamverkan Sverige har genomfört arbete med Grön utveckling och Strandskyddsdelegationen med hjälp av extra resurser från Naturvårdsverket. Denna verksamhet startade 2017 och fortsatte under Strandskyddsdelegationens tidigare webbplats har under 2018 överlämnats till förvaltningsobjekt Natur. Grön utveckling 2018 i övrigt avslutades under första kvartalet 2019 med de resurser som avsattes för verksamheten under Detta ingår därför inte i budgeten för Grön utveckling 2019 Miljösamverkan Sverige har sökt och fått resursen från Naturvårdsverket för fortsatt arbete med naturvård. Följande insatser kommer att genomföras Projekt om vilthägn projektledare: Helen Wålstrand Persson Stärkt grön tillsyn III, nationell tillsynskampanj biotopskydd projektledare: Kristina Höök Patriksson Strategisk naturvårdstillsyn, uppföljning och fortsatt förankring projektledare: Lena Strömvall Samarbetsytor, viss uppföljning och fortsatt förankring projektledare: Lena Strömvall Ansökan Grön utveckling 2019, se bilaga 2 5

6 Budget År 2019 Kostnader (tkr) Lön inkl OH verksamhetsledare och projektledare 3800 Lön ekonomiadministratör och kommunikatör 400 Rese- och utbildningkostnader 400 Övriga verksamhetskostnader 400 TOTALT Kostnader 5000 Intäkter (tkr) Ingående balans 300 Länsstyrelserna 3000 Naturvårdsverket 1200 Jordbruksverket 100 Havs- och vattenmyndigheten 400 TOTALT Intäkter 5000 Naturvårdsverket har meddelat att man är beredd att fortsätta samarbetet men att man inte kan avge fleråriga åtaganden. Naturvårdsverket har beslutat att under 2019 bidra med 600 tkr per år till den ordinarie verksamheteten och 600 tkr till arbetet med Grön utveckling Jordbruksverket bidrar genom avtal med 100 tkr per år under perioden Havs- och vattenmyndigheten har beslutat om ett årligt bidrag på 400 tkr under perioden Länsstyrelsefinansieringen återfinns i länsstyrelsernas regleringsbrev som en anslagspost till Länsstyrelsen i Västra Götalands län att bedriva Miljösamverkan Sverige. Under 2019 uppgår dessa medel till 3000 tkr. Samtliga ekonomiska medel förvaltas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Miljösamverkan Sverige är till för ömsesidigt stöd och kompetensutveckling samt gemensamt resursutnyttjande. Det utgår därför ingen ersättning för medverkan i styrgruppen och referensgruppen från Miljösamverkan Sverige. Alla förväntas delta inom ramen för sina ordinarie arbetsuppgifter. En ersättningsmöjlighet finns dock för att ersätta medverkande miljöbalkshandläggares för uppkomna kostnader till följd av resor och logi. 6

7 Bemanningsplan Bemanningsplan VERKSAMHETSLEDARE Ingela Höök, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (40 %) Carina Lif, Länsstyrelsen i Gävleborgs län (40 %) PROJEKTLEDARE Ingela Höök, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (60 %) Carina Lif, Länsstyrelsen i Gävleborgs län (60 %) Elin Einarson Lindvall, Länsstyrelsen i Jönköpings län (50 %) Sara Wahrby, Länsstyrelsen i Östergötlands län (50 %) Anna Lejon, Länsstyrelsen i Västerbottens län (25 %) Helen Wåhlstrand Persson, Länsstyrelsen i Kalmar län (25 %) Kristina Höök Patriksson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (10 %) Lena Strömvall, Länsstyrelsen i Västmanlands län (10 %) KANSLI Britt Olmsäter, controller, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (5 %) Maria Adervall, kommunikatör, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (40 %) STYRGRUPP Magnus Eklund, Länsstyrelsen i Örebro län (ordförande) Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Elisabet Ardö, Länsstyrelsen i Kronobergs län Gustav Enander, Länsstyrelsen i Jönköpings län Marina Wallén Mattsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län ADJUNGERADE MEDLEMMAR I STYRGRUPPEN Ingela Hiltula, Naturvårdsverket Ingela Svensson, Jordbruksverket Ann Lundström, Havs- och vattenmyndigheten KONTAKTLÄNSRÅD Johan Blom, Länsstyrelsen i Värmlands län 7

8 BILAGA 1 1. Uppdatering av samråd enligt 6 kap miljöbalken Förslagslämnare: Charlotte Arketeg, Länsstyrelsen i Västmanlands län Britt Halling, Länsstyrelsen i Västmanlands län Ina Barkskog, Länsstyrelsen i Västmanlands län Kommer att delta i projektet: Osäkert i dagsläget Ange vilka tillsynsområden som berörs: Samråd enligt 6 kap miljöbalken för verksamheter och åtgärder Kort bakgrund Det material om samråd som togs fram 2012/2013 har blivit inaktuellt i och med det nya kapitel 6 i miljöbalken. Både handläggarstödet och infofoldern behöver uppdateras utifrån den nya lagstiftningen för att materialet ska fylla sin funktion. Förutom uppdatering av befintligt material skulle även informationen om samråd på Länsstyrelsernas gemensamma webb-sidan behöva utvecklas. Materialet behöver uppdateras så att det även gäller samråd inför prövning enligt kapitel 11 i miljöbalken. Mottagare av projektet (målgrupp) Materialet utgör ett stöd för handläggare på länsstyrelserna som arbetar med samråd, verksamhetsutövare och övriga som berörs av processen. Syfte med projektet Syftena är desamma som för projektet 2012/2013. Utan en uppdatering är det befintliga materialet inte användbart. Mål för projektet Målet är i första hand att uppdatera det material som finns sedan tidigare. Dessutom bör informationen på webben utvecklas. Aktiviteter Uppdatera befintligt material utifrån ny lagstiftning. Samt utveckla informationen på webben. Samverkan Länsstyrelsesamverkan bör räcka. 1

9 2. Invasiva arter (IAS) Förslagslämnare: Henrick Blank, Länsstyrelsen i Jönköpings län Kommer att delta i projektet: Ja, men omfattning oklar. Linda Griffiths och eventuellt Yvonne Liliegren. Ange vilka tillsynsområden som berörs: Kommande förordning angående invasiva främmande arter Kort bakgrund Från och med 1 januari 2015 gäller EU:s förordning (1143/2014) om invasiva främmande arter. Förordningen innebär bland annat att 49 listade arter ska utrotas eller begränsas om de påträffas i ett EU-land. Förordningen som förväntas träda ikraft 1 aug 2018 (dock ej helt säkert) ställer stora på hantering kring denna nya ärendegrupp. Ärendena förväntas t ex innefatta beslut eliminerings- eller begränsningsinsatser, inklusive hantering av arter som det handlas med inom exempelvis akvarie- eller trädgårdsnäringen. Arbetet kräver samverkan med flera myndigheter som bland andra Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen samt Tullverket. För de EU-listade arterna ska rapportering göras direkt till EU (via Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten). Länsstyrelserna kommer att få ett betydande ansvar för rapportering, eliminerings- och begränsningsåtgärder, tillsyn etc. Arbetet behöver också beakta vilka rutiner som länsstyrelserna har eller behöver bygga upp för att rapporteringen ska fungera effektivt. Det gäller till exempel rutiner för kvalitetssäkring av rapporter från allmänheten och rutiner för hur man säkerställer att rapporteringen mellan län samt till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten blir ändamålsenlig. Inom ramen för regeringsuppdraget Digitalt först/smartare miljöinformation påbörjas arbete under 2018 med att bygga upp nätverk och kvalitetssäkra rapporter av IAS. Detta arbete kommer att behöva fortsätta under Mottagare av projektet (målgrupp) Projektet vänder sig direkt till handläggare på länsstyrelsen och indirekt till de parter som handläggarna på Länsstyrelserna behöver samverka med (se exempel i bakgrund). behöver sam. Under 2018 kommer ett handläggarnätverk att byggas som kan utgöra stöd för projektet samt vara mottagare och förvaltare av projektresultatet. Syfte med projektet Syftet med projektet är att bygga upp en effektiv, kvalitativ och rättssäker handläggning ärenden som rör IAS på länsstyrelserna. Med tanke på att det är ett nytt regelverk som ska komma på plats är förutsättningarna goda att från början bygga upp verksamheten på ett strukturerat och effektivt sätt. 2

10 Mål för projektet - Vidareutveckla och etablera handläggarnätverk - Vidareutveckla samarbetsyta för IAS - Beslutsexempel och mallar för beslut o Elimineringsbeslut av olika slag (kan vara såväl husdjur som gul skunkkalla) o Begränsningsbeslut - Behov av IT-stöd identifieras - Gemensamma rutiner inom lst tas fram/etablera för t ex: o Rapportering av artfynd o Kvalitetssäkring av artfynd o Koordinerar av insatser över länsgränser - Delta i framtagande av rutiner för frågor som går över myndighetsgränser, t ex: o Smuggling av IAS (Tullverket m fl) o Rapportering till EU (NV och HAV) Aktiviteter Utöver de aktiviteter som direkt följer av målen ovan så bör projektet innefatta minst tre Skype-möten och ett fysiskt nationellt möte för berörda handläggare. Mötena samordnas Samverkan Samverkan kommer att ske med Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen samt Tullverket. Eventuellt också SKL. En del av samverkan kommer att äga rum inom Samverkansprogram Natur som Naturvårdsverket koordinerar inom ramen för regeringsuppdraget Smartare miljöinformation. Samverkansprogrammet förväntas fortleva även efter att regeringsuppdraget är slutrapporterat i början av

11 3. Provtagning och flödesmätning vid avloppsreningsverk Förslagslämnare: Samverkansgrupp Naturvårdsverket och länsstyrelsen angående avloppsreningsanläggningar. (Eva Griphammar Westberg). Kommer att delta i projektet: Ja. 3 4 från samverkansgruppen och någon från kommunalt miljökontor. Ange vilka tillsynsområden som berörs: Tillsyn 9 kap MB med inriktning på tillståndspliktiga avloppsreningsanläggningar. Kort bakgrund Vid tillsyn har länsstyrelserna uppmärksammat problem med provtagning och flödesmätning på avloppsreningsanläggningar. Det finns även brister i vägledningen för hur tillsynen ska bedrivas. Även verksamhetsutövarna har i vissa fall bristfällig kunskap. Detta får stora konsekvenser för Sveriges uppfyllande av Naturvårdsverkets föreskrifter och EG-direktivet för rening av avloppsvatten från tätorter. Beräknad tidsplan är att projektet pågår under 2019 och att slutrapport är färdig till början av I slutet av 2019 genomförs en tillsynskampanj på kommunala avloppsreningsverk för att kontrollera hur vägledningen fungerar och identifiera behov av eventuella revideringar etc. Mottagare av projektet (målgrupp) Målgrupp är tillsynshandläggare för avloppsreningsanläggningar, både på länsstyrelsenivå och kommunal nivå. Även verksamhetsutövarna berörs i form av utbildning. Syfte med projektet Höja kvaliteten på provtagningen och flödesmätningen vid avloppsreningsanläggningar så att rättvisande resultat kan redovisas. Höja kvaliteten och kunskapsnivån hos tillsynsmyndigheterna samt hos verksamhetsutövarna. Uppnå en effektivare tillsyn med bättre kvalitet. Mål för projektet Förbättrad kvalitet på tillsyn, provtagning och flödesmätning. Mer rättvisande resultat av provtagning kan redovisas. Ökad kunskap hos verksamhetsutövare och tillsynshandläggare. Aktiviteter Handläggarstöd Tillsynskampanj 4

12 Samverkan Vi föreslår att Svenskt Vatten deltar i hela eller delar av projektet. Fokus för Svenskt Vatten bör vara utbildning av verksamhetsutövarna. Länsstyrelsen har inte stämt av detta med Svenskt Vatten. Digitalt spår Handledningen ska finnas digitalt och anpassas till Nikita. 5

13 4. Utbildning av vattenhandläggare i domstolsprövning Förslagslämnare: Peder Eriksson, Länsstyrelsen i Örebro län Kommer att delta i projektet: Personal från Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Skåne och Länsstyrelsen i Örebro, samt Havs och vattenmyndigheten. Ytterligare länsstyrelser kan tillkomma. (Alla länsstyrelser kommer i förlängningen att beröras.) Ange vilka tillsynsområden som berörs: Prövning och omprövning av 11 kap vattenverksamheter, speciellt med inriktning mot vattenkraftverk och regleringsdammar. Kort bakgrund Ny lagstiftning om moderna miljövillkor för vattenkraftverk kommer att innebära ett mycket stort antal tillstånds-/omprövningar av tillstånd där länsstyrelserna behöver delta. Alla länsstyrelser har eller kommer att rekrytera ny personal som behöver utbildas. Det finns även behov av fortbildning för befintlig personal. Mottagare av projektet (målgrupp) Projektet görs i huvudsak för länsstyrelserna. Fokus är på de handläggare som arbetar med tillstånds- och omprövningar som huvuduppgift samtidigt som det även är aktuellt för handläggare inom kulturmiljö, vattenförvaltning, juridik och naturvård. I förlängning är även verksamhetsutövarna av vattenkraft mottagare då prövningarna ska bli rättssäkra och effektiva. Det material som tas fram i projektet kan också ligga till grund till informations/utbildningsmaterial för verksamhetsutövare. Syfte med projektet Projektet ska leda till att länsstyrelserna kan hantera den exceptionella arbetsinsats som väntas med de otaliga prövningar och omprövningar, som kommer att behöva genomföras snabbt, enhetligt och rationellt. Mål för projektet Kompetenta vattenhandläggare med god förmåga: - att hantera processen vid tillstånds-/omprövningar, både skriftligt och vid muntlig förhandling. - att ta hänsyn till allmänna intressen och göra sammanvägda bedömningar. Ökad rättssäkerhet och samstämmighet då Länsstyrelserna får en gemensam bild av hur dessa prövningar/omprövningar ska hanteras. 6

14 Aktiviteter Genomföra ett antal utbildningstillfällen och workshops på en eller flera platser i landet och via Skype. Ta fram utbildnings-/informationsmaterial. Samverkan Samverkan mellan länsstyrelserna, Havs och vattenmyndigheten och Kammarkollegiet. Bjuda in föredragshållare från t.ex. mark- och miljödomstolen och mark- och miljööverdomstolen. 7

15 5. Rimlig egenkontroll vattenkraft Förslagslämnare: Maria Hellström, Länsstyrelsen Örebro Tina Buckland, Länsstyrelsen Västerbotten Kommer att delta i projektet: Maria Hellström, vattenverksamhetshandläggare Tina Buckland, miljöhandläggare Inger Poveda Björklund, Havs- och vattenmyndigheten Lämpligen någon från: XX, Beredningssekretariat, som kan bedöma påverkan på MKN för vatten XX, FUG, som kan mätutrustning och kontroll av fiskvägars funktion Ytterligare handläggare som jobbar med tillsyn av dammar och vattenkraft Ange vilka tillsynsområden som berörs Tillsyn av vattenverksamheter enligt 11 kapitlet miljöbalken samt tillsyn av dammar och vattenkraftverks egenkontroll enligt 26 kapitlet miljöbalken och egenkontrollförordningen. Kort bakgrund Länsstyrelserna har under 2017 och 2018 tilldelats extra medel från Havs- och vattenmyndigheten för att bl.a. förstärka arbetet med tillsyn av dammar och vattenkraftverk. En del i tillsynen är att granska verksamhetsutövarens egenkontroll, vilket även innefattar miljöundersökningar. Det är svårt att fastställa vad som är en rimlig nivå på egenkontrollen, både för handläggaren och för verksamhetsutövaren. Detta uppmärksammades på en nationell konferens om vattenkraft i april 2018, där deltagarna efterlyste vägledning i dessa frågor. Bl.a. efterfrågades vägledning om minimikrav på egenkontroll, vilka miljöundersökningar som är rimliga att kräva och information om olika typer av kontrollsystem. Ny lagstiftning från 2019 innebär att vattenkraftverksamheter ska omprövas för att få moderna miljövillkor. En bra egenkontroll är en förutsättning för att veta vilken miljöpåverkan anläggningen har och därmed vilka villkor som behöver fastställas. Detta projekt ska vara en konkretisering av rapporten Tillsyn av vattenkraftens egenkontroll, ett handläggarstöd som togs fram inom det tidigare Miljösamverkanprojektet Vattenkraft egenkontroll recipientkontroll. Mottagare av projektet (målgrupp) Den huvudsakliga målgruppen för projektet är de handläggare på länsstyrelserna som jobbar med tillsyn av dammar och vattenkraftverk. Projektet kan även vara till nytta för verksamhetsutövarna då kraven på egenkontroll blir tydligare. 8

16 Handläggarna och ev. representanter från verksamhetsutövarna ska involveras i en/flera workshoppar kring projektgruppens förslag. Syfte med projektet Syftet med projektet är att vägleda länsstyrelsernas handläggare i sin tillsyn av egenkontrollen vid dammar och vattenkraftverk. Genom detta skapas en tydlighet och samstämmighet i länsstyrelsernas rådgivning och information till verksamhetsutövarna. Projektet syftar också till att öka tillsynen av egenkontrollen och se till att verksamhetsutövarna gör de undersökningar som krävs för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön. Resultatet av dessa miljöundersökningar kommer att utgöra ett viktigt underlag vid de kommande prövningar för att få till stånd moderna miljövillkor. Ett bra underlag till prövningarna kommer också att effektivisera prövningsprocessen. Mål för projektet Det övergripande målet är att ta fram material som ger vägledning i vilka krav som kan ställas på verksamhetsutövaren att följa upp hur verksamheten bedrivs och hur den påverkar miljön. Projektet ska leverera följande: Kunskap hur vattenstånd, minimitappning och reglering kan övervakas, registreras och tillgängliggöras. Ge vägledning om när det är befogat med kontinuerlig mätning och när det räcker med manuell avläsning. Vägledning i vilka miljöundersökningar som behövs för att kunna bedöma verksamhetens påverkan på miljön. Det ska framgå vad som är rimliga krav utifrån verksamhetens omfattning, utformning, läge och vattendragets känslighet etc. Kunskap hur en verksamhetsutövare kan kontrollera funktionen av faunapassager och anordningar för nedströmsvandrande fisk. Ge vägledning i vilka undersökningar som är rimliga att kräva vid olika anläggningar. Uppgifter om vad olika kontrollsystemen och undersökningar kan kosta. Utbilda handläggare i olika mättekniker samt undersöknings- och kontrollmetoder. Exempel på utbildningsaktivitet och/eller förslag på nationellt informationsutskick i syfte att underlätta vår rådgivning till verksamhetsutövarna. Aktiviteter Samverkan/träffar med externa aktörer med kunskap i de aktuella frågorna, t.ex. forskare, SMHI och branschen. Workshop där länsstyrelsens vattenverksamhetshandläggare och övriga myndigheter diskuterar förslagen och ger förslag på förbättringar. Djuplodande utbildning om mätutrustning, kontroll av fiskvägars funktion och vilka miljöundersökningar som krävs för att kunna bedöma påverkan på miljökvalitetsnormen för vatten. 9

17 Samverkan Aktörer som är lämpliga att delta i projektet: Vattenverksamhetshandläggare Länsstyrelsernas beredningssekretariat Fiskeutredningsgruppen, FUG Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Referensgrupp skulle kunna innehålla: Vattenstrategiska chefsgruppen Vattenmyndigheten SMHI HaV Forskare inom området Representanter för vattenkraftsbranschen Ev. konsulter med särskild kunskap om vattenkraft 10

18 6. Samordnade rutiner för avgifter (FAPT) Projektnamn: Samordnade rutiner, Avgifter för prövning och tillsyn Förslagslämnare: Användarrådet inom MiljöRedas verksamhetsområde (tillsynshandläggning inom 9 kap. miljöbalken) Kontakter för förslaget inom användarrådet: Camilla Kristensson Patrik Karlsson Li Blomqvist Sabine Fell, Kommer att delta i projektet: Eventuellt kan något delta. Om det finns önskemål kan användarrådet eller delar av den kan fungera som referensgrupp till projektet. Ange vilka tillsynsområden som berörs: Tillsynsområdet är tillsyn enligt kap. 9 miljöbalken. Kort bakgrund På användarrådsmötet i mars 2018 diskuterades frågan om hur processen med att avgiftsdebitera går till på länen. Vi kunde konstatera att det finns svårigheter och att de är ungefär samma vid de olika länsstyrelserna. Framförallt gäller svårigheterna hur man ska tolka bestämmelserna. Vidare så konstaterade vi att länen hanterar avgiftsprocessen olika trots att bestämmelserna är de samma vilket ger en rättsosäkerhet. Exempelvis bör vi inte göra olika vad det gäller vilka som ska debiteras och när. Vi bör agera enhetligt vad gäller kommunicering och beslut, idag görs olika tolkningar. Ytterligare en svårighet som kommit de senaste åren är domar från Mark- och miljödomstolen som ibland säger att beslut om avgiftskod inte är överklagningsbara beslut, och att det istället är fakturan som är själva beslutet, samtidigt som det finns andra domar som säger att sådana beslut är överklagningsbara. Länsstyrelserna vet i dag inte hur vi ska hantera detta. En av de förstnämnda domarna är överklagad och prövas just nu av Mark- och miljööverdomstolen. Mottagare av projektet (målgrupp) Tillsynshandläggare av miljöfarlig verksamhet på länsstyrelserna. 11

19 Syfte med projektet Syftet med projektet är att förenkla och standardisera arbetet med avgifter som tas ut med stöd av FAPT för att öka effektiviteten och rättssäkerheten. Projektet bidrar till att underlätta för de handläggare som jobbar med dessa frågor då projektet ger dem vägledning i processen med att ta ut avgifter vilket är en effektivitetsvinst. Projektet kommer också att bidra till att länsstyrelserna ökar sin trovärdighet och rättssäkerhet genom att enhetligt reda ut och hantera processen på samma sätt. Mål för projektet A. Projektmål 1. Gemensamma vägledningar/rutiner för processen med att ta ut avgifter. 2. Gemensamma mallar i platina för de handlingar som ingår i processen med att ta ut avgifter. B. Effektmål 1. Bättre tekniska anpassningar i tekniska handläggarstöd genom tydlighet av verksamhetens behov. 2. Handläggningen av ärendena blir lättare och tiden och kostanden för handläggningen minskar. 3. Förtroendet för länsstyrelsen som tydlig, kunnig och rättssäker ökar genom gemensamma arbetssätt. Aktiviteter Ta fram gemensamma rutiner/vägledningar för handläggarprocessen med att ta ut avgifter. Skapa gemensamma mallar för handlingar som uppkommer i processen. Klarspråksgranska framtaget material Förankra det material som ska tas fram med länen Beställa mallar till Platina och lämna över arbetet till FO-miljöskydd att förvalta. Identifiera behov av anpassningar av befintligt handläggarstöd (NikITa). Samverkan Samverkan med förvaltningsobjekt Miljöskydd för eventuell input och anpassning av stödsystem inom området. 12

20 BILAGA Ansökan Grön utveckling 2019 Miljösamverkan Sveriges ansökan till Naturvårdsverket för utvecklad vägledning kring grön tillsyn och prövning, Det finns stora utvecklingsmöjligheter inom naturvården, såväl inom tillsyn som prövning. Generellt behöver vi en bättre samsyn mellan länsstyrelserna. Det finns även goda möjligheter att hitta mer effektiva arbetssätt och på så sätt skapa ett ökat utrymme för tillsyn. Den kontrollerande tillsynen behöver lyftas ytterligare. Riktade utbildningsaktiviteter är angelägna. Vi kan utveckla samsyn genom att arbeta mera aktivt i de olika handläggarnätverken, genomföra ytterligare nationella tillsynskampanjer, ta fram handläggarstöd av olika slag och utveckla Platina med gemensamma mallar (smart documents). Likaså uppföljning och utvärdering av området behöver utvecklas. För verksamhetsåren 2017 och 2018 fick Miljösamverkan Sverige utökade resurser i form av 1,0 respektive 1,5 MKr till vårt arbete med grön utveckling. Vi har kommit en bit på väg inom området men ser att det finns mer att genomföra. Nu ansöker vi om ytterligare resurser från Naturvårdsverket för fortsatt verksamhet med Grön utveckling under år Enligt framtagna budgetalternativ behövs 0,6 1,2 MKr under 2019 för att förverkliga vårt förslag. Summan beror av Naturvårdsverkets möjlighet att bidra till Miljösamverkan Sveriges verksamhet enligt tidigare modell (från år 2017 och dessförinnan). Grön utveckling Vad har vi genomfört hittills under 2018 Inom ramen för de extra resurserna, Grön utveckling har följande projekt varit verksamma under 2018 och vi räknar med att avsluta de flesta runt årsskiftet. Nedan följer en kort sammanfattning av arbetet, en mer utförlig rapport lämnas till Naturvårdsverket senast den 15 februari Samarbetsytor Vi har fortsatt samarbetet med Naturvårdsverket och länsstyrelsernas Förvaltningsobjekt Natur kring nationella samarbetsytor. Vi är i stort sett i mål Ett par samarbetsytor saknar fortfarande moderator. Vissa ytor är under konstruktion. I nuläget finns ca 30 samarbetsytor i olika faser av utveckling.

21 2. Strandskyddsdelegationen.se Strandskyddsdelegationen.se och Strandskyddsdomar.se finns kvar och är fortsatt tillgängliga på webben. Projektet avslutades i september 2018 i och med att Förvaltningsobjekt Natur övertog ansvaret för driften av webbsidorna. 3. Strategisk naturvårdstillsyn Här pågår arbete tillsammans med Naturvårdsverket (Tomas Waara). Syftet är att verka för en nationellt mer likvärdig och jämförbar naturvårdstillsyn som är väl prioriterad utifrån det rimliga och faktiska tillsynsbehov som föreligger regionalt. 4. Stärkt grön tillsyn II Under 2018 har vi genomfört en nationell tillsynskampanj kring strandskydd inom skyddade områden. 10 länsstyrelser deltog. Totalt kontrollerades 182 platser. Under hösten pågår arbete med de överträdelser som upptäcktes. 5. Biotopskydd var går gränsen för skada Projektet syftar till att ta fram ett handläggarstöd för att bedöma biotopskydd och möjliggöra att länsstyrelserna hanterar biotopskyddsärenden på ett likartat och tillförlitligt sätt. Projektet är ett komplement till Naturvårdsverkets handbok inom området. Arbete pågår med stöd kring träd-, sten- och vattenmiljöer. 6. Tillsynsvägledning för naturvård Här bygger vi en samarbetsyta för att underlätta för de naturvårdshandläggare på länsstyrelserna som arbetar med grön tillsynsvägledning. Här finns tydliga exempel och bra tips och råd. Enligt en uppföljning av länsstyrelsernas tidsredovisning framgår att en stor del av länsstyrelserna arbetar mycket begränsat med tillsynsvägledning inom det gröna området. 7. Terrängkörning barmark Resultatet av projektet är ett handläggarstöd för länsstyrelsen handläggare samt en samarbetsyta på länsstyrelsens intranät. Därutöver har vi i samverkan med Förvaltningsobjekt Natur medverkat till att ta fram en e-tjänst för ansökan om dispens från terrängkörningslagen. Projektet avslutades i maj E-tjänsten är under utveckling. 8. Ekologisk kompensation Projektet syftar till att öka användningen av verktyget ekologisk kompensation vid miljöbalksprövningar genom att arbeta fram ett handläggarstöd inom området. Det ger också möjlighet till en större samsyn hos tillsynsmyndigheterna. Målet är att användningen av ekologisk kompensation ska öka och att hanteringen underlättas i ärendena för den enskilde handläggaren. Projektet pågår fram till juli Enklare samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Projektet startade hösten 2018 och beräknas pågå under 12 månader. Projektet syftar till att minska ärendemängden från aktiviteter som medför en ringa eller minimal förändring/skada på naturen.

22 Detta vill vi fortsätta arbeta med under 2019 Vi har identifierat nedanstående områden där vi vill fortsätta arbetet med grön utveckling under I vilken omfattning vi kan genomföra detta beror av vilka resurser som tillförs Miljösamverkan Sverige. Verksamhet 2019 Gröna projekt som fortsätter från 2018 till och med första halvåret 2019 (inom ordinarie verksamhet, se beskrivning ovan) Ekologisk kompensation Enklare samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken I Miljösamverkan Sveriges verksamhetsplan för 2019 föreslås följande gröna projekt: Handläggarstöd Invasiva främmande arter (IAS) Behovsutredning IV (uppdatering av tidigare genomfört projekt) Om Naturvårdsverket beviljar extra resurser vill vi dessutom genomföra Vilthägn (vi har intresserade projektgruppsmedlemmar men saknar finansiering för projektledare). Stärkt grön tillsyn III, nationell tillsynskampanj biotopskydd Strategisk naturvårdstillsyn, uppföljning och fortsatt förankring Samarbetsytor, viss uppföljning och fortsatt förankring Läs mera om dessa projekt i respektive grovplan, se bilaga. Kommunikation, förankring och marknadsföring Under har Miljösamverkan Sverige arbetat intensivt med grön utveckling inom flera olika delprojekt. Vi har åstadkommit mycket och tagit fram bra och användbart material. Vi har i stort genomfört det vi planerade. En viktig del i arbetet som kräver en fortsättning är att ytterligare kommunicera och förankra vårt arbete inom samtliga 21 länsstyrelser. Här finns behov av ytterligare arbetsinsatser. Under 2018 har vi haft möjlighet att ha en kommunikatör på deltid. Vi ser att kommunikationsarbete är en nyckelfaktor för att lyckas med förankringen och vi har haft stor glädje och nytta av vår kommunikatör. Därför finns en post i budgeten för finansiering av kommunikatör. Inom vår ordinarie budget ryms % av en tjänst för kommunikatör. Därför söker vi om ytterligare % tjänst inom grön utveckling i de två budgetalternativen. Vi vill även gärna behålla våra erfarna projektledare på en mindre deltidstjänst inom organisationen ytterligare ett verksamhetsår. Tanken är att de ska medverka vid olika konferenser, arrangera kortare webbutbildningar med utgångspunkt från vårt framtagna material, stötta/besöka intresserade länsstyrelser etc. Vi vill även att de löpande följer hur materialet används. Det är viktigt för oss att ha kvar expertkompetensen i någon form.

23 Naturvårdsverkets bidrag till Miljösamverkan Sveriges finansiering Sedan starten av Miljösamverkan Sverige 2006 har Naturvårdsverket årligen stöttat vår verksamhet i form av ett bidrag på kr. Inför verksamhetsåret 2018 förändrades Naturvårdsverkets regleringsbrev. Det medförde att möjligheten för Naturvårdsverket att stödja Miljösamverkan Sverige försvann. Ett sätt för Naturvårdsverket att fortsatt bidra till vår verksamhet har varit genom 1:3-anslaget till Grön utveckling. Läget inför verksamhetsåret 2019 är oklart. Vi vet inte om Naturvårdsverkets regleringsbrev kommer att ändras så att det återigen blir möjligt att stödja vår verksamhet med ett årligt tillskott på kr. Utifrån detta har vi två alternativa budgetar i vår ansökan för grön utveckling. Budgetalternativ I förutsätter att Miljösamverkan Sverige får ordinarie bidrag på kr av Naturvårdsverket (som år 2017 och dessförinnan). Budgetalternativ II utgår från att Miljösamverkan Sverige inte får ordinarie bidrag från Naturvårdsverket. I denna ansökan har vi lagt in delar av det naturvårdsarbete som bedrivs inom vår budget, som vi inte har möjlighet att genomföra om Naturvårdsverkets ordinarie bidrag faller bort. Budget, två olika alternativ Ansökan Grön utveckling alternativ I Budgetalternativ I söks under förutsättning att Naturvårdsverket utöver denna ansökan bidrar med ordinarie kr till Miljösamverkan Sverige (som år 2017 och dessförinnan). Projektledare Vilthägn kr Lön *2,05*12*0,25 Projektledare 1 månad för Tillsynskampanj Biotopskydd samt kommunicering och förankring i övrigt kr Lön *2,05 Kommunikatör 10 % tjänst kr Lön*2,05*12*0,10 Jurist ½ månad stöd inom naturvård kr Lön *2,05*0,5 Projektledare 0,5 månad uppföljning av strategisk naturvårdstillsyn samt kommunicering och förankring i övrigt kr Lön *2,05*0,5 Administration ca 15 % Övrigt Summa kr kr kr

24 Ansökan Grön utveckling alternativ II Budgetalternativ II söks under förutsättning att Naturvårdsverket inte bidrar med kr till Miljösamverkan Sverige (som år 2017 och dessförinnan). Projektledare Handläggarstöd Invasiva främmande arter (IAS) kr Lön *2,05*12*0,25 Projektledare Vilthägn kr Lön *2,05*12*0,25 Projektledare 1 månad för Tillsynskampanj Biotopskydd samt kommunicering och förankring i övrigt kr Lön *2,05 Kommunikatör 25 % tjänst kr Lön*2,05*12*0,25 Jurist 1 månad stöd inom naturvård kr Lön *2,05 Projektledare 1 månad uppföljning av strategisk naturvårdstillsyn samt kommunicering och förankring i övrigt kr Lön *2,05 Administration ca 15 % Övrigt Summa kr kr kr

25 Bilaga: Kortfattade grovplaner för ingående projekt Grovplanerna utgör utgångspunkt för kommande projektplaner som ska tas fram för respektive projekt. Handläggarstöd Invasiva främmande arter (IAS) Kort bakgrund Från och med 1 januari 2015 gäller EU:s förordning (1143/2014) om invasiva främmande arter. Förordningen innebär bland annat att 49 listade arter ska utrotas eller begränsas om de påträffas i ett EU-land. Förordningen som förväntas träda ikraft 1 aug 2018 (dock ej helt säkert) ställer stora krav på hantering kring denna nya ärendegrupp. Ärendena förväntas t ex innefatta beslut eliminerings- eller begränsningsinsatser, inklusive hantering av arter som det handlas med inom exempelvis akvarie- eller trädgårdsnäringen. Arbetet kräver samverkan med flera myndigheter som bland andra Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen samt Tullverket. För de EU-listade arterna rapportering göras direkt till EU (via Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten). Arbetet behöver också beakta vilka rutiner som länsstyrelserna har eller behöver bygga upp för att rapporteringen ska fungera effektivt. Det gäller till exempel rutiner för kvalitetssäkring av rapporter från allmänheten och rutiner för hur man säkerställer att rapporteringen mellan län samt till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten blir ändamålsenlig. Inom ramen för regeringsuppdraget Digitalt först/smartare miljöinformation påbörjas arbete under 2018 med att bygga upp nätverk och kvalitetssäkra rapporter av IAS. Detta arbete kommer att behöva fortsätta under Målgrupp Projektet vänder sig direkt till handläggare på Länsstyrelsen och indirekt till de parter som handläggarna på Länsstyrelserna behöver samverka med Syfte Syftet med projektet är att bygga upp en effektiv, kvalitativ och rättssäker handläggning ärenden som rör IAS på länsstyrelserna. Med tanke på att det är ett nytt regelverk som ska komma på plats är förutsättningarna goda att från början bygga upp verksamheten på ett strukturerat och effektivt sätt. Mål - Vidareutveckla och etablera handläggarnätverk - Vidareutveckla samarbetsyta för IAS - Beslutsexempel och mallar för beslut o Elimineringsbeslut av olika slag (kan vara såväl husdjur som gul skunkkalla) o Begränsningsbeslut - Behov av IT-stöd identifieras - Gemensamma rutiner inom lst tas fram/etablera för t ex: o Rapportering av artfynd o Kvalitetssäkring av artfynd o Koordinerar av insatser över länsgränser - Delta i framtagande av rutiner för frågor som går över myndighetsgränser, t ex:

26 o o Smuggling av IAS (Tullverket med flera) Rapportering till EU (NV och HAV) Aktiviteter Utöver de aktiviteter som direkt följer av målen ovan så bör projektet innefatta minst tre Skypemöten och ett fysiskt nationellt möte för berörda handläggare. Mötena samordnas Samverkan Samverkan kommer att ske med Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen samt Tullverket. Eventuellt också SKL. En del av samverkan kommer att äga rum inom Samverkansprogram Natur som Naturvårdsverket koordinerar inom ramen för regeringsuppdraget Smartare miljöinformation. Samverkansprogrammet förväntas fortleva även efter att regeringsuppdraget är slutrapporterat i början av Behovsutredning IV Kort bakgrund Miljösamverkan Sverige har sedan ca fem år tillbaka utvecklat en gemensam modell för länsstyrelsernas behovsutredning. Den används idag av så gott som samtliga länsstyrelser. Modellen innebär att det är möjligt att svara på de uppgifter som ska redovisas enligt FAPT. FAPT ställer dessutom krav att länsstyrelserna ska samordna detta arbete samt samarbeta med Naturvårdsverket. Modellen kräver regelbunden uppdatering. Målgrupp Ansvariga för behovsutredning hos samtliga länsstyrelser. Syfte Projektet ska, med hjälp av en utvecklad modell för behovsutredning, ge länsstyrelserna möjlighet att på ett likvärdigt sätt svara på de uppgifter som ska redovisas i FAPT. Mål Uppdatera modellen så att den överensstämmer med nuläget inom lagstiftningen. Aktiviteter Samla tidigare projektgrupp och arbeta igenom modellen med fokus på justeringar som krävs på grund av förändringar inom lagstiftningen. Förankra arbetet med berörda. Kommunicera och marknadsföra resultatet. Samverkan Samverkan krävs inom länsstyrelserna samt med Naturvårdsverket.

27 Vilthägn Kort bakgrund Lagstiftningen är komplicerad och tillsyn av vilthägn berör flera områden: Prövning samt tillsyn enligt miljöbalken 12 kapitel 11 miljöbalken 41 a jaktförordningen 37 djurskyddsförordningen (när det är tillämpligt) 40 artskyddsförordningen (när det är tillämpligt) Till viss del berörs även den veterinära tillsynen med märkning av djur samt olika typer av sjukdomsövervakning. Hägn kan även innefatta frågor om strandskydd samt tillsynslagen när det gäller hundträning. Även Jordbruksverkets föreskrifter är tillämpliga för hur djuren ska hållas i hägn. Dessa ärenden hamnar på olika enheter och handläggare i länen. Flera beslut är utan tidsbegränsning och det betyder att många beslut är gamla. Det finns inte heller något bra system för att omhänderta kartor och ha en översikt över vart vilthägnen är idag. Även vilken typ av verksamhetskod som hägnprövningen berör varierar och det skapar svårigheter att söka ut antal ärenden. Intresset för hägn är ökande och intresseorganisationerna för hägnat vilt är mycket aktiva i att få flera intresserade att bygga vilthägn. Ett antal ansökningar om andra arter än vad vi oftast har i hägn i dag samt hägn med syfte att träna jakthundar ställer nya krav på handläggarna, både när det gäller beslutsfattande samt tillsynen. Vid kontroller har det visat sig att flera hägn är bristfälliga och att det kan uppstå svåra situationer i handläggningen om ett hägn inte sköts på rätt sätt, och hur man då ska förelägga/besluta om ett upphävande enligt de olika lagstiftningarna. Behovet av stöd är stort hos länsstyrelserna. Målgrupp Handläggare på länsstyrelsen (både inom viltförvaltning, djurskydd, förprövning, miljöskydd) Brukare som önskar anlägga vilthägn Intresseorganisationer för hägnat vilt Syfte Vilthägn är en mycket eftersatt arbetsuppgift på de flesta länsstyrelser. Lagstiftning som reglerar hägnat vilt finns i flera olika föreskrifter och förordningar och det är svårt att få en helhetsbild. Då ansvaret för de olika lagtexter finns på två olika vägledande myndigheter är det viktigt att dessa samkörs och kan koppla till varandra. Det finns behov av vägledning och stöd för tillsynsarbetet Mål Efter projektets slut ska det finnas en lathund för hur olika hägnärenden ska behandlas, när de olika prövningarna behöver göras, vilka lagtexter som hägnet berör samt granskade mallar för de olika ärenden. Det ska vara tydligt om hägnen är tidsbegränsade och i vilka fall de inte är det samt vilken lagstiftning det i så fall finns tidskrav på och vilka redovisningar de olika verksamheter åtar sig att redovisa in till länsstyrelsen. Genom att projektet även har tagit fram handläggarstöd samt checklistor för hägnen kan det göras en genomsyn över hur hägnverksamheten bedrivs i Sverige idag och hur både myndigheter och branschorganisationer ska jobba vidare med frågan. Målet är även att

28 påbörja arbetet med att digitalisera ansökningsförfarandet samt möjligheten att digitalisera hägnen i länsstyrelsens jaktadministrativa system Jaktadm. Aktiviteter Framtagande av flödesschema för olika typer av hägnansökningar Mallar för ansökningar (detta finns idag, men behöver anpassas för flera verksamheter) Mallar för beslut Handläggarstöd för handläggare Informationsmaterial i form av exempelvis PowerPoint samt faktablad En förstudie för möjligheten att lägga in vilthägn i Jaktadm samt även vilka möjligheter det finns för att hålla ett register i Jaktadm över aktiva hägn i länet Samverkansmöten med intresseorganisationer för att diskutera hägnfrågor Samverkan Det finns ett stort behov av samverkan inom detta projekt. Flertalet lagstiftningar berörs och även flera olika handläggare samt länsveterinärer. Naturvårdsverket och Jordbruksverket är ansvariga för lagstiftning som berör hägnfrågor och båda myndigheterna bör involveras i arbetet. Då det finns flertalet intresseorganisationer som på olika sätt berörs av frågorna behöver även dessa vara involverade i någon omfattning.

29 Stärkt Grön Tillsyn III, Kort bakgrund Naturvårdstillsynen behöver stärkas. Under genomförde vi därför projektet Stärkt grön tillsyn. Syftet var att bidra till ökad samsyn mellan länsstyrelserna och ett effektivare tillsynsarbete när det gäller tillsyn av områdesskydd. Ett digitalt handläggarstöd togs fram och planerade tillsynsinsatser genomfördes i nästan alla län. Under 2018 fortsatte arbetet med en nationell tillsynskampanj kring strandskydd i skyddade områden planerar vi för ännu en nationell tillsynskampanj, denna gång kring biotopskydd. Det finns ett fortsatt behov att befästa de handläggningsrutiner som tagits fram i det första projektet och att inspirera och underlätta för mer planerad grön tillsyn. Under 2018 har vi dessutom tagit fram ett handläggarstöd för biotopskydd som ska användas i den planerade tillsynskampanjen Vi förväntar oss ett stort deltagande från länen. Målgrupp Naturvårdshandläggare på länsstyrelserna Syfte Att ge kraft och effektivitet till länsstyrelserna att driva planerad grön tillsyn inom biotopskydd i nationellt samordnade insatser. Samordnad tillsyn ökar möjligheten att fler län bedriver tillsyn samt ger större genomslag gentemot allmänheten och verksamhetsutövare. Projektet ger även en ökad kunskap om vilket tillsynsbehov som finns samt hur man bedriver operativ tillsyn. Mål Genomförande av en årlig nationell tillsynskampanj inom valda ämnesområden under en period av tre år. Grön tillsyn ska alltså bedrivas inom tre olika former av områdesskydd fördelat på tre år. Målet är också att få mediegenomslag. När länsstyrelserna genomför nationell tillsyn syns och hörs vi. Aktiviteter Tillsammans med intresserade län planera och genomföra samordnad grön tillsyn inom biotopskydd. Vi bjuder in länsstyrelserna att haka på årets kampanj. Projektledningen ska planera kampanjerna och sprida tillvägagångssätt, stödmaterial etc. till länsstyrelserna. Länsstyrelserna genomför kampanjerna under särskilt avgränsade perioder och inom de ramar som ställts upp för varje kampanj. Under pågående kampanj ska projektledningen bistå med stöd och vägledning. Även juridisk kompetens finns. Delresultaten av kampanjerna samlas in och sammanfattas i en samlad rapport. Erfarenheter tas tillvara och sprids till tillsynsmyndigheterna. Handläggarstödet och övrigt underlag som har tagits fram i Stärkt grön tillsyn ska utgöra bas för genomförandet. Samverkan Samverkan bör ske mellan länen. Under och efter genomförda kampanjer kan kalibreringsmöten och/eller uppföljande erfarenhetsträffar hållas mellan olika länsstyrelser för erfarenhetsutbyte och gemensamt stöd.

30 Uppföljning av Strategisk naturvårdstillsyn Kort bakgrund Miljösamverkan Sverige genomförde under 2017 en kartläggning av länsstyrelsernas arbete med grön tillsyn och prövning. Av kartläggningen framkom det att länsstyrelserna arbetar väldigt olika med dessa frågor. Projektet har under 2018 tagit fram förslag på riktning i arbetet och försöker skapa möjlighet till mera samsyn. Fokus på tillsyn inom naturvårdsområdet behöver öka för att säkerställa syftet med miljöbalken. Tillsynsarbetet behöver i många fall prioriteras i förhållande till prövning. Projektet avslutas i stort under Däremot återstår arbete med kommunikation och förankring. Målgrupp Länsstyrelsernas naturvårdschefer Syfte Att verka för en nationellt mer likvärdig och jämförbar naturvårdstillsyn som är väl prioriterad utifrån det rimliga och faktiska tillsynsbehov som föreligger regionalt. Mål Förankra och få genomslag för de förslag som projektet levererat. Underlag och hjälp på vägen vid fortsatt arbete på länen i att utveckla tillsynsarbetet används av de flesta länsstyrelser. Faktaunderlag för olika tillsynsstrategier och en ökad samsyn av innehåll och ambitionsnivå i Behovsutredning (inklusive objektsregister) och Tillsynsplan ger en ökad jämförbarhet mellan länen. Aktiviteter Att kommunicera och förankra projektets resultat med länsstyrelserna. Detta kan ske genom webbinarier, medverkan vid olika konferenser och utbildningar, genom personliga besök etc. Uppföljning av projektets genomslag hos länsstyrelserna, till exempel genom en enkätundersökning i slutat av år Samverkan Samverkan krävs mellan länsstyrelserna och med Naturvårdsverket och arbetet med nationell tillsynsstrategi.

31 Samarbetsytor, viss uppföljning och fortsatt förvaltning Kort bakgrund Miljösamverkan Sverige fick i uppdrag att göra iordning naturvårdens samarbetsyta på länsstyrelsernas intranät; Samarbetsyta Natur. Den finns hos Förvaltningsobjekt (FO) Natur. Vi har genomfört detta under 2017 och Nu finns en samlad ingång för all samverkan som rör naturvårdsområdet. Från startsidan kan man gå vidare till det verksamhetsområde som man är intresserad av. På samarbetsytorna finns möjlighet till diskussioner och dialog, men även gemensamt material som flera länsstyrelser har nytta av. Naturvårdsverket och andra centrala myndigheter deltar aktivt i verksamheten på samarbetsytorna. Målgrupp Naturvårdshandläggare på länsstyrelserna samt centrala myndigheter Syfte Syftet med uppföljning och fortsatt förankring av arbetet är att stötta de moderatorer som ansvarar för respektive samarbetsyta. Vissa samarbetsytor saknar ännu moderatorer och inom några verksamhetsområden behövs det fortsatt stöd och uppmuntran. Syftet är också att utvärdera nyttan av samarbetsytor, identifiera utvecklingsbehov och andra åtgärder. Mål Att samarbetsytorna hos Förvaltningsobjekt Natur är etablerade och väl fungerande i slutet av Att det sker en fortsatt utveckling och att aktiviteten på samarbetsytorna är hög och väl etablerad. Aktiviteter Informera och förankra arbetssättet via webbinarier, medverkan på olika konferenser och utbildningar. Uppföljning av projektets genomslag hos länsstyrelserna, till exempel genom en enkätundersökning i slutat av år Samverkan Samverkan krävs med Förvaltningsobjekt Natur, samtliga länsstyrelser, Miljönätverket och Naturvårdsverket.

32