SCHAKTNING AV PROVGROPAR - NORRA KÄRR. Teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. Framställd för: Tasmet AB RAPPORT. Uppdragsnummer:

Transkript

1 SCHAKTNING AV PROVGROPAR - NORRA KÄRR Teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning Framställd för: Tasmet AB RAPPORT Uppdragsnummer:

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING BESKRIVNING AV MKB-ARBETET Allmänt Alternativ Samråd PLATS- OCH OMGIVNINGSBESKRIVNING Historik Lokalisering Markanvändning, bebyggelse m.m Berörda fastigheter Geologi och grundvatten Riksintressen och andra intressen Naturvärden och skyddad natur Kulturvärden TEKNISK BESKRIVNING Utförande Bergets innehåll av tungmetaller MILJÖKONSEKVENSER Inledning Buller Markvibrationer Påverkan på naturvärden Påverkan på kulturvärden Övrig påverkan ÅTERSTÄLLNING OCH SKYDDSÅTGÄRDER Återställningsåtgärder Skyddsåtgärder och annan hänsyn Uppdragsnummer i

3 7.0 MILJÖMÅL KONTROLLFRÅGOR REFERENSER TABELLFÖRTECKNING BILAGOR Bilaga 1 Översiktskarta Bilaga 2 Samrådsunderlag Bilaga 3 Naturvärdesinventering Bilaga 4 Arkeologisk utredning etapp 1 Bilaga 5 Vibrationsutredning provbrytning Norra Kärr Bilaga 6 Foton över platserna för föreslagna provgropar Uppdragsnummer ii

4 SAMMANFATTNING Tasmet AB ( Tasmet ) planerar att schakta fyra provgropar för uttag av bergmaterial innehållande sällsynta jordartsmetaller inom området Norra Kärr. Varje provgrop kommer att uppgå till cirka 25 m 2 och utföras cirka 2 meter ned i berg. Den totala volymen bergmaterial som planeras tas ut uppgår till cirka 200 m 3 fast volym. Bergmaterialet är planerat att användas för provanrikningsförsök vid externa anläggningar på annan plats. Försöken kan komma att ske vid olika externa anläggningar vid olika tidpunkter. Om inte uttaget bergmaterial kan transporteras direkt till extern anläggning kommer materialet att tillfälligt lagras i tält eller befintlig lada på fastigheten Norra Kärr 1:2. Schaktningsarbetena kommer att ske inom ett område för vilket Tasmet under 2012 ansökt om bearbetningskoncession enligt Minerallagen. De aktuella provgroparna ligger helt inom det område där Tasmet innehar undersökningstillstånd. Arbetena kommer i korthet att omfatta borrning, sprängning, urschaktning, transport och återställning. Den totala arbetstiden per tillfälle uppskattas uppgå till cirka 1-2 veckor inbegripet etablering, losshållning, transporter och avetablering. Den effektiva arbetstiden för bullrande arbeten (borrning och schaktning) kan uppskattas till cirka 12 timmar per provgrop. Området domineras av lövskog och ängar och kännetecknas av ett igenväxande odlingslandskap som planterats med gran. Det kortaste avståndet mellan provgroparna och bostadshus är cirka 300 meter. De planerade provgroparna (likväl som det tidigare ansökta koncessionsområdet) ligger i ett område som utpekats som riksintresse för värdefulla ämnen och material. Provgroparna berör även två andra riksintressen nämligen ett riksintresse för naturvård och ett riksintresse för vindkraft. Sett till provgroparnas ringa utbredning (cirka 25 m 2 per grop) kan ingen nämnvärd konflikt med något av riksintressena ses. Provgroparna ligger inte inom eller nära några skyddade områden såsom naturreservat, natura områden eller vattenskyddsområden. Inga områden av högsta naturvärdesklass eller med höga kulturmiljövärden (fasta fornlämningar eller bevakningsobjekt) kommer att påverkas. Borningsarbeten och lastning av utsprängt berg kommer att ge upphov till buller. Utförda beräkningar visar att ljudnivån vid närmaste bostadshus kan komma att uppgå till 60 db(a) under den tid borrning pågår (cirka 8 timmar per provgrop). Det kan i sammanhanget nämnas att det pågått borrningsarbeten i väsentligt större omfattning tidigare i området inom ramen för Tasmets undersökningsarbete. En utredning av vibrationer från sprängning har genomförts. Utredningen visar att vibrationerna blir mycket små och inte riskerar att påverka omgivningen i någon annan omfattning är att sprängningarna kan uppfattas i de närmaste byggnaderna. Ingen risk för skada på något objekt föreligger. Efter genomfört arbete föreslås provgroparna återställas genom att de fylls med verifierat rena massor upp till den ursprungliga marknivån där eventuellt avbanad jord läggs överst. Denna återställning görs främst av säkerhetsskäl i syfte att eliminera fallrisker. Om det bedöms fördelaktigt ur naturestetisk synvinkel påförs överst ett lager moränjord på cirka 0,3 meter som sedan besås med gräs. Ett antal skyddsåtgärder föreslås. Bland annat föreslås att bullrande och vibrationsalstrande arbeten endast utförs dagtid på vardagar, att sprängplatserna täcks med sprängmatta, att befintliga grusvägar och körstråk används i första hand och att tillsynsmyndigheten ges en möjlighet att göra en syn av de utmarkerade platserna innan arbetena påbörjas. Utifrån denna syn kan mindre justeringar av provgroparnas lägen göras vid behov. Uppdragsnummer

5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare Tasmet AB Skolallén 2B Bollnäs Organisationsnummer Kontaktperson Henning Holmström tel e-post: Kod enligt FMH (1998:899) Kommun Jönköpings kommun Berörda fastigheter Norra Kärr 1:2 Uppdragsnummer

6 1.0 INLEDNING Denna tekniska beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utarbetats som en del i ansökan enligt 9 kap miljöbalken. Ansökan avser schaktning av fyra provgropar för uttag av bergmaterial innehållande sällsynta jordartsmetaller inom området Norra Kärr. Materialet är planerat att användas för vissa provanrikningsförsök vid externa anläggningar på annan plats. Testerna kan komma att ske vid olika externa anläggningar vid olika tidpunkter. Om inte uttaget bergmaterial kan transporteras direkt till extern anläggning kommer materialet att tillfälligt lagras i tält eller befintlig lada på fastigheten Norra Kärr 1:2. Tasmet AB (bolaget) har under juli månad 2012 inlämnat en ansökan enligt Minerallagen om bearbetningskoncession i Norra Kärr till Bergstaten. De aktuella provgroparna ligger helt och hållet inom det sökta området för vilket undersökningstillstånd enligt Minerallagen redan föreligger. Syftet med föreliggande beskrivning är att sammanfatta de planerade arbetena och de miljökonsekvenser som förväntas uppkomma till följd av schaktningen av provgroparna. Då omfattningen av berguttaget är begränsad (cirka 50 m 3 fast volym per grop) och arbetena endast kommer att pågå under korta tider, fokuseras i denna handling på det konsekvenser som är mest uppenbara och relevanta. 2.0 BESKRIVNING AV MKB-ARBETET 2.1 Allmänt Föreliggande handling omfattar en beskrivning av den planerade verksamheten, beskrivning av områden som berörs av provgroparna, värden i nära omgivningar, miljökonsekvenser av verksamheten samt förslag på skyddsåtgärder. Det underlag som använts i arbetet återfinns dels som bilagor till denna handling, dels som referenser under avsnitt 9. Informationsmängden i handlingen har anpassats till de förutsedda miljökonsekvenserna som bedöms vara av ringa omfattning. I de fall en viss typ av konsekvens inte nämns i handlingen betyder detta att ingen påverkan kan förutses. 2.2 Alternativ I valet av platser för de planerade provgroparna har utgångspunkten varit det område för vilket bearbetningskoncession tidigare sökts. Detta gör att provgroparna måste ligga inom det gulmarkerade området i figur 1 nedan. De sökta lägena är valda utifrån mineralsammansättning (malmtyper) och lättillgänglighetskriterier i meningen att berget på dessa platser går i dagen eller ligger ytnära samt att platserna ligger nära körvägar och avverkningsspår. Inför slutusteringen av platserna har även hänsyn tagits till identifierade natur- och kulturmiljövärden. Mindre justeringar inom markeringarna av provgroparna i figur 1 nedan är möjlig. I figur 1 redovisas en alternativ plats till provgrop A som benämns A1. Skillnaden i påverkan mellan dessa provgropar är mycket liten. Där eventuella skillnader föreligger är detta kommenterat under miljökonsekvenser i avsnitt 5. När det gäller alternativa sätt att ta ut cirka 200 m 3 bergmaterial för genomförande av provanrikningsförsök saknas rimliga alternativ. Rent teoretisk går det att genom borrning att ta ut bergmaterial i form av borrkärnor, men detta skulle innebära enorma kostnader och en väsentligt större miljöpåverkan. Antaget en borrhålsdimension på 85 mm skulle det krävas borrkärnor till en sammanlagd längd på meter för att komma upp i samma mängd material. Antalet borrhål skulle bli cirka 600 och kostnaden för arbetena skulle Uppdragsnummer

7 överstiga 20 miljoner kronor. Den tid under vilken bullrande arbeten sker skulle uppgå till över 3 år (räknat på att en borrutrustning används). Detta kan jämföras med cirka 8 timmars borrning per provgrop i det sökta alternativet. Nollalternativet kan beskrivas som det fall inget uttag av bergmaterial sker. Detta nollalternativ innebär att de planerade provanrikningsförsöken inte kan genomföras och att ingen påverkan till följd av arbetena sker i området. 2.3 Samråd Samråd med Länsstyrelsen i Jönköpings län och Miljökontoret Jönköpings kommun genomfördes i Länsstyrelsens lokaler den 21 januari Minnesanteckningar från detta möte återfinns i bilaga 2a. Inför mötet upprättade Tasmet AB ett samrådsunderlag (samrådshandling) som översändes via e-post den 6 december Vid samrådsmötet diskuterades fortsatta samråd med övriga myndigheter och allmänheten. Som ett resultat av denna diskussion skickades samrådshandlingen med begäran om synpunkter till ett urval av myndigheter och organisationer den 30 januari Kopia på brev inklusive sändlista återfinns i bilaga 2b. Samrådshandlingen skickades samma datum till närmast berörda fastighetsägare med begäran om synpunkter, se följebrev i bilaga 2c. Samråd med allmänheten och intresseorganisationer i övrigt genomfördes genom annonsering i tidningarna Jönköpingsposten och Corren den 4 februari Kopia på den införda samrådsannonsen återfinns i bilaga 2d. Inkomna synpunkter återfinns i bilaga 2e. De synpunkter och önskemål som framförts under samrådet har i möjligaste mån vävts in eller kommenterats i denna MKB. Synpunkter som inte har koppling till den planerade verksamheten (schaktning av provgropar) har dock inte beaktats. 3.0 PLATS- OCH OMGIVNINGSBESKRIVNING 3.1 Historik Förekomsten av alkalina bergarter i Norra Kärr upptäcktes av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) redan under de första åren av 1900-talet undersökte och beskrev A Törnebohm bergarterna närmare och förekomsten av de ovanliga zirkoniummineralen Katapleit och Eudialyt dokumenterades. Kemiska analyser utförda redan 1906 visade även att eudialyten innehöll höga halter av sällsynta jordartsmetaller. Under och strax efter andra världskriget undersöktes området av Boliden AB som främst var intresserade av metallen zirkonium men även mineralet nefelin. Zirkonium används bland annat som legeringsmetall vid ståltillverkning och gör metallen korrosionsbeständigare samt höjer smältpunkten. Det natriumrika mineralet nefelin används bland annat i glasindustrin som ersättare för soda. Fördelen med nefelin är även att glasmassans smältpunkt sänks vilket innebär minskad energiförbrukning vid glastillverkning. Efter avtal med de dåvarande markägarna genomförde Boliden 1949 en mindre provbrytning i området då ett tiotal ton material togs ut för anrikningsförsök. Då nya fyndigheter av zirkonium i bland annat Brasilien just kommit i produktion minskade efterfrågan och Boliden avbröt arbetet i Norra Kärr. Även försöket att utvinna nefelin avbröts då det visade sig svårt att separera nefelinen från det järninnehållande mineralet ägirin. Lågt järninnehåll krävs för att nefelin ska vara lämplig till glastillverkning påbörjade Boliden återigen undersökningar innefattande grävningar och ett mindre antal borrhål. Denna gång riktades intresset i första hand efter nefelin men även innehållet av sällsynta jordartsmetaller studerades. Även denna gång avbröts dock arbetet efter en kortare tid. Uppdragsnummer

8 1994 beslöt SGU att förklara fyndigheten av alkalina bergarter vid Norra Kärr som ett riksintresse. Anledningen var främst för att långsiktigt säkerställa tillgången av sällsynta jordartsmetaller. Området detaljavgränsades dock inte vid denna tidpunkt. I ett nytt beslut detaljavgränsades dock området och som motivering framfördes den kraftigt ökade efterfrågan av de sällsynta jordartsmetallerna. I juni 2009 ansökte Tasmet AB om ett undersökningstillstånd benämnt Norra Kärr nr. 1 som innefattar det alkalina intrusivet. Tillståndet beviljades den 31:a augusti 2009 och under hösten 2009 genomfördes ytprovtagningar i området. I december 2009 påbörjades sedermera diamantbergborrningar som sedan dess pågått i omgångar fram till I juli 2012 lämnade Tasmet AB in en ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen till Bergstaten. Det ansökta koncessionsområdet redovisas i figur 1 nedan. 3.2 Lokalisering Platsen för provgroparna liksom det tidigare sökta koncessionsområdet ligger i Norra Kärr i Jönköpings kommun cirka 10 km nordost om Gränna, se översiktkarta Bilaga 1. Platsen ligger strax öster om väg E4 omedelbart söder om länsgränsen mot Östergötlands län, se figur 1 nedan. I nedanstående figur (figur 1) visas lägena för de planerade provgroparna (benämnda A, B, C och D) samt det sedan tidigare sökta koncessionsområdet. Plats A1 utgör en alternativ plats till läge A. Markeringarna avser inte provgroparnas storlek utan områden inom vilka provgroparna kommer att schaktas. Uppdragsnummer

9 PROVGROPAR NORRA KÄRR Figur 1: Planerade lägen för provgropar samt sedan tidigare sökt koncessionsområde (gulmarkerat). Lägena är valda utifrån mineralsammansättning (malmtyper) samt lättillgänglighetskriterier i meningen att berget på dessa platser går i dagen eller ligger ytnära samt att platserna ligger nära befintliga vägar och avverkningsspår. Hänsyn har även tagits till inventerade natur- och kulturmiljövärden. Inför och vid arbetena kommer där så är möjligt befintliga grusvägar inom området att nyttjas för transporter. I delområden där vägar saknas kommer i första hand sedan tidigare utnyttjade körstråk att användas d.v.s. körstråk som använts vid utförda provborrningar. Uppdragsnummer

10 3.3 Markanvändning, bebyggelse m.m. Det berörda området (gulmarkerat område i figur 1) domineras av lövskog och ängar med inslag av våtmark. Området kännetecknas även av ett alltmer igenväxande odlingslandskap. Merparten av odlingslandskapet, där det tidigare varit beteshävd, är idag planterat med gran. Spridd bebyggelse finns i områdets närhet. De bostadshus som ligger närmast platserna för provgroparna återfinns i Kaxtorp cirka 300 meter sydväst om provgrop C. Bostadsbebyggelse finns även i Ingefrearp cirka 600 meter sydost om provgrop C. Det berörda området omfattas inte av några detaljplaner och det finns inte heller några områdesbestämmelser inom området eller i dess närhet. 3.4 Berörda fastigheter Den fastighet som berörs av schaktningen av provgroparna är Norra Kärr 1:2. Ägare till aktuell fastighet anges nedan. Norra Kärr 1:2 Anders Roman Tykavik Ryssudden Gränna 3.5 Geologi och grundvatten Rent allmänt kännetecknas området vid Norra Kärr av alkalin nefelinsyenit vilken är omgiven av röd grovkornig granit. Bergarterna i det alkalina intrusivet d.v.s. mineraliseringen utgörs främst av grännait, lakarpit, pulaskit och kaxtorpit. Vid platserna för de planerade provgroparna ligger berget i dagen eller ytnära täckt med ett tunt jordlager. Detta gör att jordschaktarbetena blir begränsade. Inom ramen för arbetet med ansökan om bearbetningskoncession enligt Minerallagen genomfördes en hydrogelologisk utredning (1). Utredningen omfattade bl.a. grundvattennivåmätningar och provpumpningar i borrhål. Av utförda mätningar framgick att grundvattennivån vid provgrop A ligger cirka 4-5 meter under markytan. Motsvarande nivåer vid provgrop B, C och D ligger cirka 2 3 meter under markytan. Då provgroparna görs ned till ett djup av cirka 2 meter kommer med största sannolikhet ingen schaktning att ske under grundvattenytan. Skulle mot förmodan vatten rinna in i provgroparna kommer oavsett detta ingen avledning av vatten att ske. 3.6 Riksintressen och andra intressen De planerade provgroparna (likväl som det tidigare ansökta koncessionsområdet) ligger i ett område som utpekats som riksintresse för värdefulla ämnen och material (3 kap. 7 miljöbalken). Provgroparna berör även två andra riksintressen nämligen ett riksintresse för naturvård (3 kap. 6 miljöbalken) och ett riksintresse för vindkraft (3 kap. 8 miljöbalken). Se figur 2 nedan för riksintressenas avgränsning. Provgroparnas lägen har inte markerats i figuren, men samtliga ligger i ett område där de tre riksintressena överlappar varandra. Riksintresset för friluftsliv berörs dock ej av provgroparna, se figur 2. Riksintresset för naturvård är bl.a. motiverat av av områdets speciella geologi vilket alltså samtidigt gör området intressant för utvinning av värdefulla ämnen och mineral. Fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller Uppdragsnummer

11 har stor nationell betydelse ur försörjningsberedskapssynpunkt och anses vara unik både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Riksintresset för vindkraft är framtaget baserat på modelldata och täcker ett mycket stort område. Provgroparna berör endast en marginell del av detta riksintresseområde och har i sig ingen inverkan alls på vindkraftsutvecklingen. Sett till provgroparnas ringa utbredning kan ingen nämnvärd konflikt med något av riksintressena konstateras. Uppdragsnummer

12 PROVGROPAR NORRA KÄRR Figur 2: Riksintressen vid Norra Kärr. Biosfärområde Under 2012 invigdes Östra Vätternbranterna som Sveriges femte biosfärområde. Biosfärområden ingår i ett globalt nätverk genom FN-organet Unesco. Ett biosfärområde utgår från en helhetssyn där t.ex. entreprenörskap och marknadsföring av lokala produkter går hand i hand med att utveckla besöksplatser Uppdragsnummer

13 och bevara värden i landskapet. En status som biosfärområde ger i sig inget skydd i juridisk mening och innebär inte heller några inskränkningar av eller utökade krav på redan skyddade områden. Biosfärområden är uppdelade i tre zoner: Kärnområden som är skyddade enligt lag, t.ex. natur- eller kulturreservat, Natura 2000-områden eller nationalparker. Buffertzoner som omgärdar eller binder samman kärnområdena, där enbart aktiviteter och resursutnyttjande som är förenliga med skyddet i kärnområdena får förekomma. Restriktioner i buffertzoner bygger på frivilliga lokala överenskommelser. Utvecklingsområden är biosfärområdets yttre zon, där lokal förankring och långsiktigt uthålligt utvecklingsarbete ska prioriteras. De planerade provgroparna berör inte kärnområden eller buffertzoner, men ligger i utkanten av det s k utvecklingsområdet. 3.7 Naturvärden och skyddad natur Provgroparna ligger inte inom eller nära några skyddade områden såsom naturreservat, natura områden eller vattenskyddsområden. En naturvärdesinventering av området genomfördes under 2011 av Pro Natura, se Bilaga 3. Vid inventeringen delades området in i fyra olika naturvärdesklasser (klass 1 4 där klass 1 utgör de högsta värdena). I avsnitt 5.4 nedan visas provgroparnas lägen i förhållande till de inventerade naturvärdena tillsammans med kommentarer. Biotopskyddsområden Enligt bilaga 1 till förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. utgörs de biotopskyddsområden som avses i 7 kap. 11 av allé, källa med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsröse i jordbruksmark, pilevall, småvatten och våtmark i jordbruksmark, stenmur i jordbruksmark samt åkerholme. Inom sådana områden får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Dispens kan ges i det enskilda fallet och prövas av Länsstyrelsen. Inget biotopskyddsområde enligt ovan har identifierats vid någon av platserna för de planerade provgroparna förutom i närheten av provgrop C. Nära läget för provgrop C finns odlingsrösen som omfattas av bestämmelserna ovan. Det är dock fullt möjligt att utföra provgropen utan att de antropogent upplagda stenhögarna kommer att röras varför någon dispens inte bedöms vara nödvändig. 3.8 Kulturvärden De planerade provgroparna berör inga riksintressen för kulturmiljövård. En arkeologisk utredning i området genomfördes av Jönköpings läns museum under Vid utredningen påträffades framför allt övriga kulturhistoriska lämningar men även några bevakningsobjekt med innebörden att man inte kunnat ta ställning till om lämningen är en fast fornlämning eller inte. I avsnitt 5.5 nedan visas provgroparnas lägen i förhållande till de identifierade kulturvärdena tillsammans med kommentarer. Hela utredningsrapporten återfinns i Bilaga 4. Uppdragsnummer

14 4.0 TEKNISK BESKRIVNING 4.1 Utförande De planerade arbetena kommer att omfatta nedanstående arbetsmoment. Borrning av cirka 2-3 meter djupa borrhål vid platsen för respektive provgrop (A, B, C och D enligt figur 1). Berörd markareal uppgår till cirka 30 m 2 per provgrop. Provgroparnas koordinater är angivna i tabell 1 nedan. Laddning av borrhålen med ANFO-sprängmedel, NG-sprängmedel eller motsvarande. Cirka 20 kg sprängmedel per grop beräknas åtgå. Täckning av sprängplats med sprängmatta för att förhindra stenkast. Sprängning. Schaktning av utsprängt berg (cirka 50 m 3 fast volym per provgrop) ned till cirka 2 meter under överkant bergyta. Transport av urschaktat berg till extern anläggning eller till plats för tillfällig lagring (tält eller lada på fastigheten Norra Kärr 1:2) Återställning av schaktgropar genom återfyllning med rena massor. Där det förekommer ytjord ovan berg vid platserna för provgroparna kommer först avbaning av jorden att ske. Den avbanade jorden läggs i så fall vid sidan om platsen och återförs till den återfyllda schaktgropen där den läggs överst. Vid behov placeras ett vegetationsskikt ovan detta. Ovanstående arbeten kommer endast att utföras dagtid mellan kl. 07:00 och 18:00. Den totala arbetstiden per tillfälle uppskattas uppgå till cirka 1-2 veckor inbegripet etablering, losshållning, transporter och avetablering. Den effektiva arbetstiden för bullergenererande aktiviteter kan uppskattas till: Borrning: 8 timmar per provgrop Schaktning och lastning: 4 timmar per provgrop Den huvudsakliga utrustning som kommer att användas vid arbetena är borrmaskin, grävare och lastbil. I nedanstående figur visas en exempelbild på en borrmaskin vid borrning inför sprängning. Tabell 1: Provgroparnas koordinater (centroidpunkt), SWEREF 99. Provgrop A A1 (alternativ) B C D E N Uppdragsnummer

15 Figur 3: Exempelbild från borrning inför sprängning i tätortsmiljö. Återställning av provgrop A och B kommer att ske i anslutning till att arbetena genomförs. Provgrop C och D önskar dock bolaget hålla öppna under en period på 6 månader efter utfört arbete i syfte att kunna förevisa dessa för besökare. Under denna period, fram till dess att slutlig återställning sker, kommer provgroparna att spärras av med stängsel. När det gäller antalet transporthändelser för transport av losshållet material till externa anläggningar beror detta på vilka mängder som skall transporteras per tillfälle. Detta är i nuläget ej klart, men räknat på att varje transport uppgår till 30 ton handlar det om cirka transporthändelser. Transporterna kommer lokalt att ske på befintlig grusväg genom Kaxtorp söderut mot E4:an. 4.2 Bergets innehåll av tungmetaller I tabell 2 nedan redovisas innehållet av vissa tungmetaller i mineralresursen i Norra Kärr. Kompositprovet för mineralresursen består av 80 delprov som representerar 137 meter borrkärna av olika typer av mineraliserad grennait (den dominerande bergarten inom Norra Kärr). Tabell 2: Mineralresursens innehåll av vissa metaller (medelvärden) i jämförelse med 99 bergtäkter i Sverige och Sveriges graniter. Enhet mg/kg. Mineralresursen Norra Kärr 99 bergtäkter Granit Bly ,1 - Koppar 11,0 16,9 - Krom 10, Nickel 2,5 16,3 - Thorium 7, Uran 13,0 4, Zink Uppdragsnummer

16 Av tabell 1 framgår att innehållet av redovisade metaller i mineralresursen är i samma storleksordning som i svenska bergtäkter och svenska graniter. Vissa av metallerna såsom krom och nickel förekommer i tydligt lägre halter i mineralresursen medan blyinnehållet är högre jämfört med referensmaterialet. Blyet är bundet i bl.a. mineralet blyglans som förekommer i små mängder i resursen. 5.0 MILJÖKONSEKVENSER 5.1 Inledning De planerade omfattningen av provgroparna är begränsad med ett totalt uttag av cirka 200 m 3 bergmaterial där uttaget kan komma att ske vid olika tillfällen under en period av cirka 2 år. Arbetena, när de väl utförs, kommer att ske under en mycket begränsad tid, i storleksordningen någon vecka. I följande avsnitt sammanfattas de miljökonsekvenser som bedöms vara av störst betydelse sett till planerade arbeten. 5.2 Buller De arbetsmoment som främst bedöms ge upphov till buller i omgivningen är borrning och lastning av utsprängt berg. De bullernivåer som kan uppkomma vid närmaste bostäder i Kaxtorp har beräknats baserat på följande tabellerade ljudeffektnivåer: Bergborrning: 118 db(a) Berglastning: 112 db(a) Det närmaste bostadshuset ligger cirka 300 meter sydväst om provgrop C. Baserat på ovan angivna ljudeffektnivåer kan ljudnivåerna vid bostadshuset beräknas med följande ekvation som inte tar hänsyn till markdämpning eller barriäreffekter av träd: SPL = SWL 20logR 8, där SPL är ljudnivån vid beräkningspunkten, SWL är ljudeffektnivån och R är avståndet. En sådan beräkning ger en ljudnivå vid närmaste bostadshus på 60 db(a) vid borrning och 54 db(a) vid lastning. Tiden under vilken dessa ljudnivåer uppkommer kan uppskattas till cirka 8 timmar för borrning och cirka 4 timmar för lastning. I och med den begränsade tid som buller kommer att genereras (cirka 12 timmar per provgrop) ligger det närmast till hands att jämföra de beräknade ljudnivåerna med Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (6). I de allmänna råden anges dagtid ett riktvärde vid bostäder för permanent boende och fritidshus på 60 db(a) som ekvivalent ljudnivå. Av råden framgår även att för en verksamhet med begränsad varaktighet (högst två månader) bör 5 db(a) värden kunna tillåtas. Detta ger då ett riktvärde på 65 db(a) dagtid som synes kunna innehållas både vid borrning och lastning. Mellan provgrop C och det närmsta bostadshuset i Kaxtorp ligger ett område med skog som kommer att dämpa ljudnivåerna. Denna dämpning har inte beräknats med bedöms kunna uppgå till i storleksordningen 5-10 db(a). Det kan i sammanhanget nämnas att det pågått borrningsarbeten i väsentligt större omfattning i området inom ramen för bolagets undersökningsarbete och bulleremissionerna från arbetet med provgroparna kommer att vara av ringa omfattning i jämförelse med tidigare borrningsarbeten. Uppdragsnummer

17 5.3 Markvibrationer Sprängningar i samband med bergschaktarbeten orsakar markvibrationer. Storleken på markvibrationer är framför allt beroende av avståndet mellan sprängplats och observationspunkt samt den samverkande laddningen (mängden sprängmedel i borrhål som detonerar samtidigt). Laddningen i ett borrhål är i sin tur beroende av borrhålets längd. I det nu aktuella fallet kan borrhålslängen uppskattas till cirka 2-3 meter vilket gör att den samverkande laddningen kommer att vara liten. Störningar till följd av markvibrationer brukar vara reglerade i villkor för tillståndspliktiga permanenta verksamheter som orsakar vibrationer genom sprängningar. I de flesta fall brukar begränsningsvärden för markvibrationer sättas till mellan 4 och 6 mm/s som svängningshastighet i vertikal led vid bostadshus. Detta är alltid värden som främst tar hänsyn till störningen för närboende. Vibrationsvärden då risk för skada på byggnader föreligger brukar alltid vara väsentligt högre. En vibrationsutredning har genomförts av Nitro Consult och redovisas i sin helhet i Bilaga 5. Utredningen visar att vibrationsnivåerna blir mycket små och vibrationerna riskerar inte att påverka omgivningen i någon annan omfattning är att de kan uppfattas i de närmaste byggnaderna om det råder lunga förhållanden vid sprängtillfället. Ingen risk för skada föreligger på något objekt. Inte ens vid det närmaste objektet (ladan på Norra Kärr 1:2) förväntas vibrationsnivåerna komma upp i ens 10% av tillåtet värde enligt Svensk Standard SS Påverkan på bostadshus i närområdet och väg E4 kan sägas bli försumbar. Under samrådet har det inkommit en fråga om hästar som vistas 1500 meter från Norra Kärr kommer att reagera på sprängningarna. Sprängningarna kommer att bli mycket små och på detta avstånd kommer de inte att märkas överhuvudtaget, särskilt som provgroparna täcks med sprängmattor vilka tar bort det mesta av luftstötvågen. 5.4 Påverkan på naturvärden I figur 4 nedan visas de naturvärden som identifierats vid den utförda naturvärdesinventeringen under 2011 samt lägena för aktuella provgropar. Inom ej rastrerade områden har inga särskilda naturvärden identifierats. Uppdragsnummer

18 PROVGROPAR NORRA KÄRR Figur 4: Naturvärden och planerade lägen för provgropar. Den provgrop som berör platser där naturvärden identifierats är provgrop A och den alternativa provgropen A1. Området, benämnt nr 56 i figur 4 ovan, har klassats i naturvärdesklass 3 (den näst lägsta klassen). Detta område har tidigare varit hagmark men är idag till största delen bevuxet med granplanteringar med undantag för bergbunden mark och vissa ytor som sparats för vildsvinsutfodring. Alkalina bergarter går i dagen i den Uppdragsnummer

19 sydvästra delen där gräsmarken övergår i skog. Här finns också en del träd och buskar på stenbunden mark som ej har planterats. Provgrop A kommer att utföras där berget går i dagen eller ligger mycket ytnära. Med tanke på schaktens begränsade omfattning bedöms påverkan på naturvärdena bli mycket ringa. Det område vid Norra Kärr som har störst naturvärde är område 57 i figur 4. Inom detta område har även större vattensalamander identifierats i en liten grävd vattensamling. Denna art är fridlyst och upptagen i bilaga 1 till Artskyddsförordningen. Område 57 kommer inte att beröras av de planerade arbetena. Platsen där den större vattensalamanders påträffats utgörs av en mindre damm strax norr om den gamla ladan. Dammen ligger cirka 160 meter sytost om provgrop A och crika 210 meter ost-sydost om den alternativa provgropen A1, se figur 5 nedan. Enligt länsstyrelsernas informationsskrift om större vattensalamander så tycks dessa inte vandra så långt från sin vattenmiljö utan utnyttjar främst landmiljön inom meter från sin lekdamm. Enligt skriften hittar man den ofta i fuktig lövdominerad skog där de gömmer sig under murken död ved, i smågnagargångar och under stenar. Salamandern är som alla groddjur beroende av fuktiga och varma miljöer för att fullborda sin livscykel. Platserna vid provgrop A och A1 utgörs av torra öppna ytor och saknar lövskog och bedöms inte utgöra habitat för vattensalamander, se foton i Bilaga 6. Bolaget planerar att göra en utsättning av provgroparnas lägen innan arbetena påbörjas och ge tillsynsmyndigheten möjlighet att göra en syn på plats. Utifrån en sådan syn kan mindre justeringar av provgroparnas lägen göras vid behov. Figur 5: Damm där salamander observerats. Uppdragsnummer

20 5.5 Påverkan på kulturvärden I figur 6 nedan visas resultatet från utförd kulturmiljöinventering tillsammans med lägena för aktuella provgropar. Av figuren framgår att inga fasta fornlämningar eller bevakningsobjekt berörs av arbetena. Provgrop D kan dock beröra ett s.k. övrig kulturhistoriskt område (nr 18 i figuren). Detta område utgörs av fossil åker röjningsröseområden av yngre karaktär. Provgrop D kommer dock att kunna utföras utan att några röjningsrösen påverkas. Strax nordost om provgrop D finns också ett bevakningsobjekt (nr 369 i figuren) som utgörs av ett torp (Jeppahemmet). Provgropen kommer att utföras utan att detta objekt påverkas. Bolaget planerar att göra en utsättning av provgroparnas lägen innan arbetena påbörjas och ge tillsynsmyndigheten möjlighet att göra en syn på plats. Utifrån en sådan syn kan mindre justeringar av provgroparnas lägen göras vid behov. Uppdragsnummer

21 PROVGROPAR NORRA KÄRR Figur 6: Kulturvärden och planerade lägen för provgropar. Uppdragsnummer

22 5.6 Övrig påverkan Räknat på en sprängmedelsåtgång på 0,2 kg/ton berg och sprängning av totalt cirka 400 ton berg (cirka 200 m 3 ) kan sprängmedelsanvändningen uppskattas till 80 kg. Antaget att sprängmedlet utgörs av s.k. ANFOsprängmedel baserat på 95% ammoniumnitrat ger detta ett totalt kväveinnehåll på cirka 25 kg (5). Vid användande av NG-sprängmedel blir kväveinnehållet något lägre. Vid sprängning i dagen som detta är fråga om kommer merparten av kvävet (över 95%) att avgå till luft som kvävgas. Kvävebelastning från sprängningarna kommer av den anledningen att bli försumbar. Vid samrådet med länsstyrelsen och kommunen väcktes frågan om verksamheten riskerar orsaka damning. Det arbetsmoment som kan ge upphov till damning av framför allt borrningsarbetena. Damning vid borrning långt från bostäder är dock endast ett arbetsmiljöproblem och det finns regler om åtgärder i AFS 2010:1 (berg- och gruvarbete) i syfte att förebygga uppkomst och spridning av damm. Detta kan t.ex. ske genom vattenbegjutning eller genom att använda dammsugare. Torra bergmassor som transporteras med lastbil på landsväg kan också orsaka damning. Risken för sådan damning kan reduceras avsevärt om bergmassorna transporteras på täckta flak eller i container. Ingen avledning eller bortledning av vatten kommer att vara nödvändig för att genomföra arbetena och verksamheten kommer inte att bidra till att någon miljökvalitetsnorm, enligt 5 kap miljöbalken, inte kan följas. Under samrådet har flera likartade synpunkter inkommit angående risken för att provgroparna skulle leda till att utlakningen av metaller till omgivningen ökar. Vidare har likartade frågor inkommit om den föreslagna lagringen av materialet i tält eller lada görs på grund av att utlakningsrisken är stor. Av den anledningen redovisas nedan resultat från utförda lakförsök samt beräkningar av påverkan. Utlakning av metaller Lakförsök på bergmaterial från Norra Kärr pågår. Resultaten har hittills efter cirka 25 veckors lakförsök visat att utlakningen av metaller från prov tagna i mineralresursen (grennait med malminnehåll) är liten. Baserat på nuvarande resultat har utlakningen på årsbasis (det första året) visat på de värden som anges i kolumn 2 (mg/kg, år) i nedanstående tabell 3. Testerna är gjorda på krossat material ned till en fraktion på < 2 mm. Denna förbehandling gör att materialets kontaktyta (specifika yta) blir mycket stor, i storleksordningen 100 m 2 /kg. Mantelarean på provgroparna efter det att utsprängt material schaktats ut kan beräknas till cirka 65 m 2.Om man antar att hela denna areal utsätts för vittring/lakning och att mäktigheten på det vittrade skiktet uppgår till 1 cm, ger detta att 0,65 m 3 eller cirka 1800 kg har potential att blottas för nederbörd och bidra till utlakning. Lakning av 1800 kg material ger de värden som anges i kolumn 3 (mg/år) i tabell 2. Om man sedan antar att hela nettonederbörden (260 mm per år) över provgroparna får kontakt med materialet och att en fullständig utlakning enligt utförda försök sker, erhålls en koncentration i detta vatten enligt kolumn 4 (µg/l). Detta vatten kan sägas ha potential att perkolera ned i berggrunden. Värdena i kolumn 4 har jämförts med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (värden för otjänligt dricksvatten). Uppdragsnummer

23 Tabell 3: Sammanställning av resultat från utförda lakförsök samt beräkningar av halter i provgroparnas vatten. Metall Utlakning (mg/kg, år) Utlakning (mg/år) vid 1800 kg Halt i provgropsvatten (µg/l) vid 260 mm/år Livsmedelsverket, Otjänligt (µg/l) Arsenik 0,011 19,0 2,9 10 Kadmium 0,000 0,58 0,1 5 Krom 0,001 1,74 0,3 50 Koppar 0,003 5,55 0, Kvicksilver 0,000 0,06 <0,01 1 Nickel 0,001 1,71 0,26 20 Bly 0,002 3,58 0,55 10 Thorium 0,0001 0,23 0,04 - Uran 0,012 21,8 3,35 * 15 Zink 0,017 30,9 4,76 **100 * WHO (2011) - riktvärde ** Hög halt enligt SGU 2013:01 Av utförda beräkningar i tabell 3 ovan framgår att det vatten som kan perkolera från provgroparna uppfyller dricksvattenkriterierna. Det skall även tilläggas att beräkningarna är mycket konservativa eftersom de utförda lakförsöken är utförda på krossat finkornigt material med en stor specifik yta. När det gäller den tillfälliga lagringen i tält eller lada skall detta ses som en försiktighetsåtgärd. Materialet behöver egentligen inte täckas/skyddas ur miljösynpunkt pga att lakningen skulle bli stor, men bolaget har ändå föreslagit skyddad lagring för att slippa diskussioner om risk för påverkan. 6.0 ÅTERSTÄLLNING OCH SKYDDSÅTGÄRDER 6.1 Återställningsåtgärder Efter genomfört arbete föreslås provgroparna återställas genom att de fylls med verifierat rena massor upp till den ursprungliga marknivån där eventuellt avbanad jord läggs överst. Denna återställning görs främst av säkerhetsskäl i syfte att eliminera fallrisker. Om det bedöms fördelaktigt ur naturestetisk synvinkel påförs överst ett lager moränjord på cirka 0,3 meter som sedan besås med gräs. Behovet av det senare föreslås bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten och markägaren. Provgrop C och D önskar dock bolaget hålla öppna under en period på 6 månader efter utfört arbete i syfte att kunna förevisa dessa för besökare. Under denna period, fram till dess slutlig återställning sker, kommer provgroparna att spärras av med stängsel. Någon särskild uppföljning av återställningsarbetet utöver en syn bedöms inte vara nödvändig sett till den ringa omfattningen. Uppdragsnummer

24 6.2 Skyddsåtgärder och annan hänsyn De skyddsåtgärder och annan hänsyn som föreslås för att begränsa påverkan och störningar i omgivningen är följande. En utsättning av provgroparnas lägen görs innan arbetena påbörjas för att ge tillsynsmyndigheten möjlighet att göra en syn på plats. Utifrån denna syn kan mindre justeringar av provgroparnas lägen göras vid behov. Inför denna syn kan även körvägarna och körstråken snitslas om önskemål om detta finns. Bullrande och vibrationsalstrande arbeten utförs endast dagtid (07:00 18:00) på vardagar. Sprängplatserna täcks med sprängmatta för att förhindra stenkast. Sprängning skall föregås av en tydlig förvarningssignal, tydligt hörbar inom minst 300 meter från respektive sprängplats. Befintliga grusvägar och tidigare utnyttjade körstråk används i första hand. Provgroparna återfylls med verifierat rena massor upp till ursprunglig marknivå. Vid behov påförs överst ett lager morän som besås med gräs. De två provgropar som hålls öppna för att kunna förevisa besökare sprärras med stängsel till dess även dessa har återställts. Urschaktat bergmaterial som inte förs direkt till extern anläggning förvaras tillfälligt i tält eller lada på fastigheten Norra Kärr 1:2. Om blivande entreprenör tillfälligt behöver förvara dieselbränsle i området får sådan förvaring bara ske i typgodkända och kontrollerade cisterner (transportbehållare). Cistern skall vara av dubbelmantlad typ eller förses med påkörningsskydd. Tankplats skall täckas med absorberande duk och saneringshjälpmedel skall finnas tillgängligt vid tankplatsen. 7.0 MILJÖMÅL Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden (miljökvalitetsmål). Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. De antagna miljömålen, för vilka preciseringar finns gjorda, avser: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Uppdragsnummer

25 Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlningslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Den planerade verksamheten innefattande schaktning av fyra provgropar inom Norra Kärr, tillfällig lagring av bergmaterial och transport av material till externa anläggningar för tester bedöms inte påverka möjligheten att nå de antagna miljömålen. Uppdragsnummer

26 8.0 KONTROLLFRÅGOR De kontroller som föreslås är följande: Ljudnivåmätning utförs strax innan och under en kort tid efter borrningen vid provgrop C påbörjas. Detta i syfte att kontrollera att den ekvivalenta ljudnivån från borrningen inte överstiger 60 db(a). Mätningen föreslås utföras som frifältsmätning strax nordost om det närmaste bostadshuset i Kaxtorp. Om ljudnivån från borrningen ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 60 db(a), avbryts borrningen och en temporär bullerskärm eller motsvarande uppförs vid borrplatsen så att ovanstående värde kan innehållas. Efter avslutat arbete och återställning av provgroparna ges tillsynsmyndigheten och markägaren möjlighet att göra en syn på plats. Vid denna syn kan behov av kompletterande återställningsåtgärder diskuteras och fastställas. Uppdragsnummer

27 PROVGROPARR NORRA KÄRR 9.0 REFERENSER 1) Hydrogeologisk beskrivning tekniskt t PM, Golder Associates ( ). 2) Naturvärdesinventering underlag inför ansökan om bearbetningskoncession för jordartsmetaller, Pro Naturaa (2012). Biläggs. 3) Norra Kärr 1:1 m.fl. - Arkeologisk utredningg etapp 1 inför bearbetningskoncessionsansökan, Jönköpings läns museum (2012). Biläggs. 4) Vibrationsutredning provbrytning Norra Kärr, Nitro Consult (2013). Biläggs. B 5) Kväveläckage från sprängstensmassor, Gustav Sjölund (1997). 6) Naturvårdsverkets allmänna råd om buller byggplatser, NFS 2004:15 (2004). 7) Komplettering av ansökan om bearbetningskoncession bilaga 3 om metallkoncentrationer i mark, Golder Associates ( ). 8) Större vattensalamander småvattnens hotade drake, Länsstyrelserna (2008). 9) Östra Vätternbranterna ett område att vara stolt över, Östra Vätternbranterna,, Jönköping (2012).( 10) www. naturvardsverket.se 11) Livsmedelsverketss föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 (ändringar 2011:3. 12) Guidelines for drinking water quality, fourth edition, WHO (2011). 13) Bedömningsgrunder för grundvatten, rapport 2013:01, SGU (2013). GOLDER ASSOCIATESS AB Stockholm, Stockholm, Peter Vikström Uppdragsledare Erik Karlsson Granskare Org.nr VAT.no SE Styrelsens säte:stockholm i:\projekt\2012\ tasmet rådgivning\provbrytning\tb&mkb\tb-mkb provbryt.docx Uppdragsnummer

28 Golder Associates AB Lilla Bommen 6 SE Gothenburg Sweden T: