Att utvärdera samverkan CHRISTIAN UHR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att utvärdera samverkan CHRISTIAN UHR"

Transkript

1 Att utvärdera samverkan CHRISTIAN UHR

2 Utvärdering av samverkan fyra trösklar 1. Samverkan har blivit krishanteringens slasktratt(?) 2. Såväl kostnad som nytta med samverkan är perspektivberoende och ibland svårfångade 3. Vi riskerar att utvärdera en skev efterhandskonstruktion av samverkan 4. Form före syfte och funktion skapar problem för relevant utvärdering

3 Disclaimer och några personliga bias Generellt om samverkan Jag är övertygad om att samverkan har en nödvändig roll i alla stora samhällsstörningar. Jag ser flera goda argument för att kollektiv problemlösning i flera fall är mer funktionell än individuell. Jag anar samtidigt en samverkansdogm där samverkan sker för samverkans skull... Om samverkansforskning Jag tycker inte man kan förvänt sig högsta graden av evidensstyrka när det kommer till forskning om samverkan. Jag upplever ibland en halvdålig matchning mellan vad professionella förväntar sig av forskning, och vad forskning faktiskt kan leverera Min uppfattning är att akademin har flera roller. En roll är att ta reda på saker. En annan roll är att sprida kunskap. En tredje är att främja kritiskt tänkande genom att ställa jobbiga frågor... Jag kan vara fel på det...

4 Samverkan krishanteringens slasktratt(?) Det finns flera olika akademiska diskurser om samverkan, och forskarvärlden utgår inte från en gemensam definition. Trots försök att smala av betydelsen av samverkan i praktiska diskussioner är det även där ett mycket rymligt begrepp. Förbättrad samverkan återkommer ofta som förslag på förmågehöjande åtgärd, och som lösning på allehanda hanteringsproblem. Svårt med jämförande studier/utvärderingar Om samverkan kan fyllas med lite vad som helst, vad är det då vi studerar och utvärderar, och hur kan olika utvärderingsresultat jämföras?

5 Såväl kostnad som nytta med samverkan är perspektivberoende och ibland svårfångade

6 Nytta - för vem? Såväl kostnad som nytta med samverkan är perspektivberoende och ibland svårfångade Inriktning och samordning av gemensamma resurser Effekter i form av tillgodosedda hjälpbehov Samverkansmättnad? Kostnad - för vem? Tid Pengar Normer?

7 Vi riskerar att utvärdera en skev efterhandskonstruktion av samverkan. Uppfattningar om vad som har gått snett, exempelvis i samband med samverkan, kommuniceras snabbt och formar ett narrativ som kan vara svårt att ifrågasätta. Risk för perspektivlåsningar Ingen utvärderare går fri från mediedramarturgin och jakten på hjältar och syndabockar.

8 Form före syfte och funktion I verkligheten bestämmer man sig ofta för lösningar innan man formulerat problemen

9 Form före syfte och funktion Vi tycker vi har problem/utmaningar med ledning/samverkan Vi är inte speciellt explicita kring vad exakt vad vi behöver förbättra och framförallt vilka möjligheter det finns att faktiskt förbättra Vi gör tämligen tunna analyser av de verktyg som finns och vilka problem de från början var designade för att lösa ICS/NIMS, NATO, Gold-Silver-Bronze, Warden, PUT...? Det finns få/inga vetenskapliga systematiska jämförande studier över kausala samband mellan ledningsformer/samverkansformer och effekt (effekt = antingen i form av inriktning och samordning, eller hur formerna leder till att resurserna möter hjälpbehov). Utvärderingar av arbetsformer/processer kan ses som tveksamma om man inte vet att arbetsformen/processen, om den följs, leder till en önskad effekt.

10 Rekommendationer Definiera samverkan Var tydlig och transparent med mot vilka kriterier samverkan utvärderas Var tydlig och transparent med från vems perspektiv samverkan utvärderas, och i vilket syfte Våga ställa frågor om upplevd kostnad/nytta med samverkan, men glöm inte tydliggöra perspektiv Fundera över vems berättelse av krisen som ligger till grund för problemidentifieringen. Om ni väljer att utvärdera process, fundera först om processen är meningsfull...

11

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Krishantering - en trendspaning

Krishantering - en trendspaning Krishantering - en trendspaning 29 september 2016 Christian Uhr Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet, LTH Enheten för samverkan och ledning, MSB Framtiden på 25 minuter. Syfte (1) Skapa intresse

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Riktlinjer för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbetet på civilingenjörs /arkitekt- och masterprogram

Riktlinjer för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbetet på civilingenjörs /arkitekt- och masterprogram Riktlinjer för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbetet på civilingenjörs /arkitekt- och masterprogram Ärende Beskrivning av kriterier för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbete på civilingenjörs-

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Värdegrundsprojektet Överlämning. Tomas Brage Professor och Projektledare

Värdegrundsprojektet Överlämning. Tomas Brage Professor och Projektledare Värdegrundsprojektet Överlämning Tomas Brage Professor och Projektledare Vilka var värdegrundsprojektet? Beslut 2014: Prorektor Eva Wiberg Projektägare: Niels Danielsen (tom 2014), Bo Ahrén (from 2015).

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) RAPPORT Diarienummer: Ö 2013/70 Datum: 2013-02-28 Författare: Eva Kraepelien-Strid Beslutat av: PKH Beslutsdatum: 2013-02-28 Giltighetstid: Fr o m HT 2013 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Hälsopedagogprogrammet

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

Agronomprogrammet - ekonomi 2015

Agronomprogrammet - ekonomi 2015 Agronomprogrammet - ekonomi 2015 DAGAR KVAR DAGAR AKTIV SVAR ANTAL SVAR % SLUTFÖRDA 1 Bakgrund 0 30 17 43% 13 1.2 År för examen Om du ännu inte har tagit ut din examen lämnar du frågan obesvarad. 1.3 Ange

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Dokumentationspraktik vid Krishantering. Jonas Landgren Göteborgs Universitet Institutionen för Tillämpad IT

Dokumentationspraktik vid Krishantering. Jonas Landgren Göteborgs Universitet Institutionen för Tillämpad IT Dokumentationspraktik vid Krishantering Jonas Landgren Göteborgs Universitet Institutionen för Tillämpad IT Crisis Response Lab Institutionen för Tillämpad IT Göteborgs Universitet http://crisisresponselab.blogspot.com

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

Utvärdering av Ledning och Samverkan

Utvärdering av Ledning och Samverkan Utvärdering av Ledning och Samverkan - Med koppling forskning-praktik Martin Holmberg Nicoletta Baroutsi, Eva Jensen Christian Uhr, Henrik Tehler, Tove Frykmer Björn Johansson, Peter Berggren, Jiri Trnka

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Individbaserad systematisk uppföljning

Individbaserad systematisk uppföljning Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-09-21 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis

Läs mer

Henrik Fröjmark. Rättviseförmedlingen. Rekryteringskonferens 2018

Henrik Fröjmark. Rättviseförmedlingen. Rekryteringskonferens 2018 Henrik Fröjmark Rättviseförmedlingen Rekryteringskonferens 2018 Så bryter vi mönster Henrik Fröjmark, Rättviseförmedlingen Rattviseformedlingen Rättvise Rättvise Rättviseförmedlingen Innehåll Omvärldskoll

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess. Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess. Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande Hur kan vi förbereda barnet inför ett återvändande, praktiskt och känslomässigt? Vem tar ansvar

Läs mer

Lönerevision 2012, Saco- s- föreningens utvärdering

Lönerevision 2012, Saco- s- föreningens utvärdering Lönerevision 2012, Saco- s- föreningens utvärdering Årets lönesättande samtal genomfördes senare i år på grund av att ST:s avtal inte var klart innan den 1 oktober. Nytt för i år var att alla hade två

Läs mer

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka

Läs mer

atervandande@stromsund.se När börjar och när slutar asylprocessen? När börjar och när slutar återvändandearbetet? Fundera lite själv, dela sedan med dig till din granne. Jag ska inte åka hem - Vi ska

Läs mer

Programvärdering Agronom mark/växt 2015

Programvärdering Agronom mark/växt 2015 Programvärdering Agronom mark/växt 2015 DAGAR KVAR DAGAR AKTIV SVAR ANTAL SVAR % SLUTFÖRDA 0 55 11 69% 9 1.1 År och termin för när studierna vid progammet påbörjades 1.2 År för examen 1.3 Datum när enkäten

Läs mer

Bilaga 14 Hakon Leffler Patrik Medstrand Joakim Esbjörnsson Viveka Schaar Sofia Andersson Anders Nelsson 2006

Bilaga 14 Hakon Leffler Patrik Medstrand Joakim Esbjörnsson Viveka Schaar Sofia Andersson Anders Nelsson 2006 Bilaga Hakon Leffler Patrik Medstrand Joakim Esbjörnsson Viveka Schaar Sofia Andersson Anders Nelsson Bilaga Alumnirapport Hur värderas biomedicinutbildningen av utexaminerade biomedicinare? Medicinska

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/776 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Sustainable

Läs mer

Samhällskunskap 3: provfrågor och kunskaps mål

Samhällskunskap 3: provfrågor och kunskaps mål Samhällskunskap 3: provfrågor och kunskaps mål 1) Vad kan begreppet globalisering betyda? Kan redogöra vad begreppet globalisering kan betyda utifrån olika perspektiv på ett: Översiktligt (i stora drag)

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 0 8689 gun.eriksson@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Välkommen till en kollegial workshop. Tillsammans gör vi en pedagogisk planering

Välkommen till en kollegial workshop. Tillsammans gör vi en pedagogisk planering Välkommen till en kollegial workshop Tillsammans gör vi en pedagogisk planering Uppgift Rita en svart hund Har vi samma synsätt? Vad är kvalitet i fritidshem? Hög Kvalitetskurva Proaktivt Kvalitet Låg

Läs mer

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Lärares verktyg i bedömningsprocessen Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

Minnesanteckningar från Susanna Anderstaf 160314

Minnesanteckningar från Susanna Anderstaf 160314 Minnesanteckningar från Susanna Anderstaf 160314 Vilken barndom lever våra barn i? Att fira olika traditioner Man kan bli som de orden vi klär oss i, vi blir som vi berättar om oss och när vi berättar

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland

Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland 2018-09-13 Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland Inledning Följande intentionsdokument är en konkretisering av de övergripande avtal Landstinget Sörmland

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad Bakgrund SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren konstaterade att det finns ett stort behov av att utveckla en kunskapsbas i socialtjänsten av ett samordnat och långsiktigt

Läs mer

ÖPPNA NÄT-BAROMETERN. En undersökning av de öppna nätens kvalitet och utveckling

ÖPPNA NÄT-BAROMETERN. En undersökning av de öppna nätens kvalitet och utveckling ÖPPNA NÄT-BAROMETERN En undersökning av de öppna nätens kvalitet och utveckling VÄLKOMMEN TILL ÖPPNA NÄT-BAROMETERN! Sverige utvecklas mot ett digitaliserat samhälle med en fullt utbyggd bredbandsinfrastruktur

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Mål för generella examina

Mål för generella examina för generella examina Kandidatexamen Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng

Läs mer

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 7. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Att sätta lön Guide till dig som är chef 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Alla kan inte vara nöjda med sin lön, men målet är att alla, inklusive du som chef, ska vara nöjda med hur lönesättningen

Läs mer

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

MIRA i Skolan. Reflektionsbok! MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Utveckla MIK-arbetet systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Systematisk utveckling av arbetet med MIK på skolan MIK för mig är en igångsättare för att lyfta MIK-frågorna

Läs mer

Masterprogram i språk och litteratur

Masterprogram i språk och litteratur Masterprogram i språk och litteratur MA Programme (2 years) in Language and Literature 1. Basdata Omfattning 120 högskolepoäng Examen Beroende på valda kurser leder utbildningsprogrammet fram till filosofie

Läs mer

Autentiskt Ledarskap

Autentiskt Ledarskap Autentiskt Ledarskap HEM / INLÄGG / OM / ATT LEDA MED AUTENTICITET / FORSKNING NI BEHÖVER INTE GILLA VARANDRA FÖR ATT SAMARBETA Ni behöver inte gilla varandra för att samarbeta Jobbade med en grupp unga

Läs mer

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16 PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet

Läs mer

Om företaget har en energipolicy skriv den här: ... Vad är syftet/syftena med att göra en energikartläggning?

Om företaget har en energipolicy skriv den här: ... Vad är syftet/syftena med att göra en energikartläggning? Checklista industri Syftet med checklistan är att vara ett stöd i arbetet med att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Utvecklad information om alla punkterna i listan finns att hämta på www.energiaktiv.se.

Läs mer

BRANSCHMÖTE OKTOBER 2014

BRANSCHMÖTE OKTOBER 2014 BRANSCHMÖTE OKTOBER 2014 EN BRANSCH I SAMVERKAN 650 installationsföretag, 32 leverantörer, 5 grossister Visa möjligheterna med modern elteknik Trygga, smarta, effektiva lösningar Din elektriker. Framtidens

Läs mer

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09) VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

Kriskommunikationsplan Bräcke kommun

Kriskommunikationsplan Bräcke kommun Kriskommunikationsplan Bräcke kommun 1 Rev 2010-04-20 Rev 2010-06-07 Rev 2012-08-29 Bilaga 8 till Ledningsplan 22/2008 Kriskommunikationsplan - kommunikation i händelse av kris 1. Inledning och syfte Kriskommunikation

Läs mer

Saco chefsguide. Att sätta lön

Saco chefsguide. Att sätta lön Saco chefsguide Att sätta lön En guide för dig som ska sätta lön vad du behöver tänka på och vad du ska efterfråga från din arbetsgivare för att du ska få rätt förutsättningar att sätta lön på ett så bra

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet

Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet 2014-08-05 Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Kurs: Pedagogiska processer verksamhetsförlagd utbildning, 15hp, ht 2014

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp)

Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp) Betygskriterier för; Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp) Förväntade studieresultat (lärandemål) Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och

Läs mer

Elevmaterial BIT IHOP NU! SIDAN 1. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.) Kapitel 1 och 2 1. Hur många skott ska Robin skjuta?

Elevmaterial BIT IHOP NU! SIDAN 1. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.) Kapitel 1 och 2 1. Hur många skott ska Robin skjuta? BIT IHOP NU! SIDAN 1 Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.) Kapitel 1 och 2 1. Hur många skott ska Robin skjuta? 2. Hur ofta brukar Robin följa med till skjutbanan? 3. Vilken dag

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Individbaserad systematisk uppföljning

Individbaserad systematisk uppföljning Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-11-17 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis

Läs mer

Det finns ingen bortre tidsgräns för när kursen ska vara klar, det bestämmer du själv.

Det finns ingen bortre tidsgräns för när kursen ska vara klar, det bestämmer du själv. Så här får du ut mesta möjliga av webbkursen Superstart: 1. Skriv ut den här Arbetsboken och skriv i den under kursens gång. 2. Gör en modul i taget så att du ger dig själv tid att fundera och reflektera.

Läs mer

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen

Läs mer

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering WSP Environmental Fredrik Lundgren fredrik.lundgren@wspgroup.se 040-699 63 49 25 oktober 2007 Projektupplägg Syfte: Identifiera

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Viktiga moment i kursplanen

Viktiga moment i kursplanen Viktiga moment i kursplanen En process där eleverna medverkar aktivt genom att tillsammans bygga, experimentera, undersöka, ställa frågor och kommunicera ger en mängd fördelar. Flera exempel på aktiviteter

Läs mer

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsarbete i förskolan De nationella utvärderingarna av förskolan Ökad decentralisering med kommunal styrning och kontroll En likvärdig förskola? Ökad bedömning av enskilda barns utveckling Ett snävare

Läs mer

KRISTINA ELFHAG. Livsutvecklingens psykologi

KRISTINA ELFHAG. Livsutvecklingens psykologi KRISTINA ELFHAG Livsutvecklingens psykologi Inledning Varför livsutveckling? Att utvecklas är i grunden en mänsklig strävan. Det finns en kraft som vill utveckling, något som samtidigt innebär att möta

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer

UHR:S samordningsuppdrag för validering av yrkeskunskaper

UHR:S samordningsuppdrag för validering av yrkeskunskaper Sophia Ekengren Projektledare Universitets- och högskolerådet UHR:S samordningsuppdrag för validering av yrkeskunskaper 2017-11-08 Vad skall valideras och varför? Yrkeskunskapen hos sökande till en yrkeslärarutbildning.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen. Varmt välkomna!

Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen. Varmt välkomna! Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen Varmt välkomna! Inst. för vetenskapens kommunikation och lärande Avd. för fackspråk och kommunikation Fia Börjeson Fackspråk föreläsning

Läs mer

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat: Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ATT UTSE EXCELLENT LÄRARE

RIKTLINJER FÖR ATT UTSE EXCELLENT LÄRARE ORU 1.2.1-04185/2017 RIKTLINJER FÖR ATT UTSE EXCELLENT LÄRARE Fastställda av samtliga fakultetsnämnder 2013-01-29,30,31 Senast ändrade: ENT 2017-10-18, HS 2017-10-20 och MH 2017-10-17 Allmänt Enligt rektors

Läs mer

Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd

Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd Vad är Öppna Jämförelser? Svenskt uppföljningssystem liknande system finns inom hela OECD Centralt fastlagda indikatorer

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska

Läs mer