Krishantering - en trendspaning

Transkript

1 Krishantering - en trendspaning 29 september 2016 Christian Uhr Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet, LTH Enheten för samverkan och ledning, MSB Framtiden på 25 minuter. Syfte (1) Skapa intresse för samhällets krishantering (2) Stimulera diskussion (3) Stimulera proaktivitet Innehåll - Trendspaning - Metod och underlag - Morgondagens krishantering 1

2 Trendspaning Trend (Säker) Observerbart fenomen som i ett socialt sammanhang nått betydande spridning Prognos (Osäker) Ett antagande om att ett fenomen är på väg att nå betydande spridning i ett socialt sammanhang Hyaluronsyra Att göra prognoser (någotsånär vetenskapligt ) Vad behövs Kunskaper om ett system, dess historia och dess mekanismer Metoder Kausala, regressiva & ekonometriska metoder Omdömesbaserade metoder (surveyundersökningar, Delphimetoder, Scenarioanalys, Analogier) Artificiell intelligens Tidsserieanalys Övriga Osäkerheter Risk ex självuppfyllande profetior, Legitimitetsförlust för prognosmakare 2

3 Underlag Intervjuer FEMAs trendanalyser Litteratursök (disaster + forecast/prediction/future, crisis + forecast/prediction/future, emergencies + forecast/prediction/future) Stora öron. Kriser kopplade till flöden Flöden både orsakar och förvärrar kriser Samhällets sammanlänkningar och beroenden skapar allt större spridningseffekter Kriser får ingen tydlig geografisk avgränsning Pandemier Valutaflöden Varuflöden Migration Nämns i politiska policydokument Diskuteras inom EU, FN Diskuteras även på lokal och regional nivå Omnämns i olika scenarioanalyser krishantering (ex): Få kommer kunna gömma sig i stupröret. Tanken om vem som äger en kris blir än mer felaktig. Kriskompetens kommer inkludera ökade krav på kunskap om samhället Det kommer ställas krav förbättrade intersektoriella samordningslösningar Krishanteringen kommer politiseras mer 3

4 Från episodisk till kontinuerlig kris Kriser svåra att avgränsa i tid. Finns ingen tydlig start och inget tydligt slut Forskningslitteratur Samhällsdiskussion utifrån pågående kriser Bortre gränsen för konsekvenserna av klimatförändring oklar Krisen är det nya normala (Migrationsverket) Krisorganisering Svårt med upprättandet av beslutsplan (en beslutsplan talar om när man senast ska fatta beslut för att kunna leverera effekt när den behövs) Beslut om upprättande av krisledningsnämnd, stab, ändrad ärendeprioritering etc Samtidighetsproblematik och mixed missions Samtidighetsproblematik Samspel mellan olika händelser, ex en mindre olycka kan ha en säkerhetspolitisk dimension (ex mastfallet ) Mixed missions Aktörerna kommer ha flera parallella krishanteringsuppdrag Civilt försvar (stöd till FM och reguljärt krishanteringsarbete ) Corporate responsibility Helhet och traditionellt ansvarsområde Budgetpropositionen FEMA-rapporter Myndighetsdiskussioner Forskningslitteratur Möjliga målkonflikter (helhet kontra stuprör, just-in-time kontra resiliens, mm) Introverta styrideal måste ändras/kompletteras. Ändra styrideal/modeller = svårt 4

5 Kortsiktighet och de konventionella institutionernas minskade legitimitet Kortsiktighet Ingen blir vald på långsiktiga strategier Här-och-nu-lösningar premieras Minskad legitimitet Allmänhetens tilltro till konventionella institutioner försvagas Olika myndigheters legitimitetsskapande åtgärder Internationella diskussioner Valet i USA, Brexit Växande misstro till etablissemanget Svårigheter att få till strategiskt förmågeskapande arbete. Resurskrävande Svårare att verka för inriktning och samordning inför och under en kris Ökad professionalisering Krishanteraryrket kommer få en tydligare akademisk och kunskapsburen identitet Andelen akademiska utbildningar inom krishantering ökar stadigt i stora delar av världen Rekommendationer från forskarsamhället och utredningar Nationella och internationella certifieringsdiskussioner Bättre krishantering Förbättrade förutsättning för lärande i organisationer Arbetsgivare, tillsynsaktörer och till viss del allmänhet kommer ställa ökade krav på professionella krishanterare - Ökat ansvarsutkrävande 5

6 Individ, familj och lokalsamhälle som resurs Individ, familj och lokalsamhälle kommer få större roll och ansvar i samband med kriser Rådande resiliensdiskurs 72-timmarskampanj Intresset för prepping Bättre omhändertagande av icke-professionella resurser (Droppen urholkar stenen empirin har under år visat att offer ofta är resurs i kriser.) Utökat informations- och utbildningsbehov som kan ta resurser från professionsorienterad förmågehöjande verksamhet Vilka blir förväntningarna på staten Än fler gränssnitt för samverkan Bättre samhällelig krishanteringsförmåga Krishantering en trendspaning Kriser kopplade till flöden Från episodisk till kontinuerlig kris Samtidighetsproblematik och Mixed missions Kortsiktighet och de konventionella institutionernas minskande legitimitet Ökad professionalisering Individ, familj och lokalsamhälle Syfte (1) Skapa intresse för samhällets krishantering (2) Stimulera diskussion (3) Stimulera proaktivitet Prognoser kan vara fel. 6

7 Kontakt och läs mer Twitter: ChristianUhr Blogg: 7