HUR SKER SAMVERKAN I TIDIGA SKEDEN AV SAMHÄLLS- OCH INFRASTRUKTURPLANERINGEN?

Transkript

1 HUR SKER SAMVERKAN I TIDIGA SKEDEN AV SAMHÄLLS- OCH INFRASTRUKTURPLANERINGEN? EXEMPEL PÅ ARBETSSÄTT OCH LÄRDOMAR FRÅN NÅGRA PROJEKT I DE NORDISKA LÄNDERNA Christian Fredricsson Trivector Traffic Grandseminarium, Lund 25 September 2018

2 INNEHÅLL 1. Varför behövs en god samverkan? 2. Nya metoder för infrastrukturplanering i Sverige 3. Kort utblick mot andra länder 4. Utmaningar med samverkan i tidigt skede 5. Summering och lärdomar 2

3 VARFÖR SAMVERKAN I SAMHÄLLSPLANERINGEN? 3

4 NÅGRA UTVECKLINGSINRIKTNINGAR Fortsatt stark urbanisering samordning av bostadsbyggande och infrastruktur avgörande för att använda marken på resurseffektivt sätt. Funktionella planeringsproblem samordning över administrativa gränserna, mellan städeroch landsbygder, men också mellan näringslivet och offentliga aktörer. Digitaliseringen av transportsystemet 4

5 EN HÅLLBAR PLANERING I FLERA NIVÅER Ökade krav om samordning av mellan olika planeringsnivåer Näringsdeparteme nt Regleringsbre v Inriktningsplan ering Åtgärdsplanerin g Regering/Riks dag Miljödeparteme ntet Nationell nivå Internationella mål i nationell, regional och lokal planering Trafikver ket Nationell transportplan Organ/myndig heter Dokument/plan er Ej obligatoriska dokument/plan Bindande er Ej bindande Vägplanering Länsstyrel sen RU P Regional infrastrukturpl an (länsplan) Förstudi e Vägutredn ing Arbetsp lan Bygghand ling Regionalt självstyrelseorg an Bristanalys/problembeskrivning (tidiga skeden) Planprogr am Bover ket MKN, åtgärdsprogram Kommu ner Ö P FÖ P D P Bygglovshandl ing Kommunal nivå Trafikstrat egi Trafikp lan Områdesbestämme lser Regional nivå 5

6 MEN DELAT ANSVAR Planeringsuppgifterna som genomförs för att hantera rådande utmaningarna är svårnavigerade. I gränslandet för olika myndigheters ansvarsområde, mandat och rådighet. Samverkan med det privata och civila aktörer krävs för måluppfyllelse. STATEN OFFENTLIGA KOMMUNER PRIVATA CIVILA 6

7 KOMPLEXA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Många mål, planer, strategier och aktörer på olika nivåer Genomförande och måluppfyllelse: planeringen leder inte dit man vill. Ökad krav på effektivare genomförande av planeringen: få fram nya bostäder och infrastruktur snabbt! Nya metoder för infrastrukturplanering 7

8 NYA METODER FÖR INFRASTRUKTURPLANERING Åtgärdsvalsstudie som planeringsverktyg Förhandlingar Avsiktsförklaring, breda överenskommelser Stadsmiljöavtal 8

9 FÖLJER TENDENSERNA I NORDEN OCH ÖVRIGA EU

10 FINLAND: AVTAL RÖRANDE MARKANVÄNDNING, BOENDE OCH TRAFIK Avtal (bred överenskommelse) som staten ingår med de största stadsregionerna och som stöder samarbetet mellan kommunerna i en stadsregion, samt mellan kommunerna och staten: Tillgodose av behovet av nya bostäder Samordning av markanvändning, boende och trafik Trafiktjänster och trafikinfrastruktur Två avtalsperioder: och

11 FINLAND: LÄRDOMAR AVTAL RÖRANDE MARKANVÄNDNING, BOENDE OCH TRAFIK Ökad effektivitet av nationella program och planer. Ökad engagemang från kommunerna. En arena för dialog över administrativa- och sektoriella gränser. Utmaningar: Nätverksorienterat samarbete med delvis otydliga kopplingar till redan antagna planer. Otydligt hur privata aktörer involveras och hur medborgarinflytande säkerställs. Något för alla har prioriterats över ett regional helhetsperspektiv. 11

12 GEMENSAMT markanvändning, transporter och bostäder samordnas i en gemensam process - funktionella planeringsutmaningar. Planeringsverktygen går bortom traditionell planprocess formalisering genom kontrakt och avtal (contractual governance). Mer eller mindre experimentella försök att hitta nya modeller och arbetssätt och få utvärderingar kring konsekvenser. Ökad betydelse för informell dialog i tidigt skede. 12

13 Trivector Trivector INFORMELL SAMVERKAN I TIDIGT SKEDE 13

14 MÖJLIGHETER: SAMVERKAN I TIDIGT SKEDE Ökad gemensam förståelse för potentiella målkonflikter, problem, utmaningar, evidens, planer och strategier tidigt i processen leder till ökad kunskap om potentiella lösningar i framtiden. Planer och strategiers legitimitet. Vikten av att en plan upplevs som legitim (snarare än formellt antagen) måste finnas gemensamma fördelar för involverade aktörer för att bidra till genomförandet. Ökad tillit mellan aktörerna genom att i tidigt skede utbyta information leder till ökad tillit mellan aktörerna, som i sin tur leder till ökad genomförbarhet och måluppfyllelse av planeringen. 14

15 UTMANINGAR: SAMVERKAN I TIDIGT SKEDE Involvera alla berörda parter i en legitim, öppen och transparant process. Hur avgränsas samverkan? Vad samverkan vi om, med vem, när och varför? Ostrukturerade medskapande processer blir ofta resurskrävande. Svårt med ansvarsutkrävande och brister i transparens: svag koppling mellan formella beslutsvägar och informella processer. Ingen samsyn om när tidigt skede inträffar och vem som ansvarar för initiering av samverkan 15

16 SUMMERING LÄRDOMAR: SAMVERKAN I TIDIGT SKEDE Informell dialog blir allt viktigare: Uppnå samsyn om planeringsmål och ge en plan legitimitet Ömsesidigt beroende av varandra för genomförandet av planeringen Tydliggör kopplingar mellan formella beslutsvägar och informella processen: Undvika risken med parallella processer Balansera effektiviteten med legitimiteten Definiera och avgränsa samverkan - tydligt mål och handlingsplan för samverkan. Samsyn om tidigt skede 16

17 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Christian Fredricsson Trafikkonsult Trivector AB Lund Stockholm Göteborg Barnhusgatan 16, SE Stockholm/Sweden Direct +46 (0) Trivector Trivector.